Statsbidrag ingen förutsättning för arbete med Läslyftet
Transcription
Statsbidrag ingen förutsättning för arbete med Läslyftet
Statsbidrag ingen förutsättning för arbete med Läslyftet I Halmstad har man beslutat sig för att använda Läslyftet vare sig huvudmannen får statsbidrag eller ej. ”Vårt uppdrag är att utveckla verksamheten och se till att eleverna utvecklas så långt som möjligt. I det arbetet kan Läslyftet vara ett bra verktyg”, säger Erica Eklöf språk-, läs- och skrivutvecklare och specialpedagog i Halmstads kommun. Hon ansvarar för genomförandet av satsningen i hela kommunen. Organisation av arbetet i Läslyftet Arbetet med att organisera skolornas deltagande i Läslyftet pågår för fullt i Halmstad och alla detaljer är ännu inte klara. Erica Eklöf påbörjar under våren 2015 arbetet med en kommunövergripande grupp där rektorer från Halmstads tre skolområden ingår tillsammans med förstelärare från olika skolor. Tanken med gruppen är att skapa delaktighet och inflytande genom att gruppmedlemmarna tar med sig tankar och idéer från sina verksamheter till gruppens möten. På så sätt Alla Halmstads skolor har under en tid arbetat med kan planeringen ta avstamp i de olika verksamheternas Matematiklyftet, en satsning som har fungerat väl. förutsättningar och behov. Gruppmedlemmarna ska Därför var det inte svårt att fatta beslutet att också också implementera planeringen i de egna verksamhevara med i Läslyftet. ”Att nu organisera terna så att arbetet med Läslyftet kommer för Läslyftet med de erfarenheter som igång på det sätt som man tänkt. deltagandet i Matematiklyftet gett skapar När det gällde Matematiklyftet fattades möjligheter att utveckla arbetet så att det beslut om vilka moduler skolorna skulle förhoppningsvis kommer att fungera använda på Halmstads huvudmannanivå. minst lika bra”, menar Erica. I Läslyftet har man bestämt att varje skola Ursprungligen planerade Halmstads eller verksamhetsområde får avgöra vilken kommun att ta del av Läslyftet endast modul som ska användas eftersom skolorom de beviljades statsbidrag. Men när nas förutsättningar och behov ser olika ut. Erica Eklöf språk-, läs det blev klart att fler hade sökt statsVarje skola startar arbetet med att foroch skrivutvecklare bidrag för handledare inom Läslyftet än mulera en nulägesbeskrivning med utgångsstatsbidraget kunde nå tänkte man om. punkt i skolans systematiska kvalitetsarbete, Erica säger att de började fundera över allt det som re- den verksamhetsspecifika handlingsplanen och med dan görs och de mål som satts upp för verksamheten. stöd i Skolverkets diskussionsunderlag ”Förbered del”Vi såg att det arbetet skulle kunna flätas ihop med tagandet i Läslyftet”. Underlaget ska sedan användas Läslyftet”, säger Erica. Erica tycker att arbetet skolor- för att identifiera hur Läslyftet ska genomföras på den na redan gör för att utveckla elevernas läs- och skrivenskilda skolan, vilken modul som blir lämplig att starförmåga är väldigt viktigt och måste värdesättas högt. ta med och hur pågående arbete kan vävas ihop med ”Vi vill inte att deltagandet i Läslyftet ska vara målet i arbetet med Läslyftet. Det kan till exempel innebära att sig. Läslyftet kan bli ett verktyg för att fortsätta arbetet hitta ett sätt att väva ihop arbetet med Skapande skola med att utveckla verksamheten och nå målen. När vi med Läslyftets moduler och utveckla former för hur tydliggjorde dessa tankar blev det plötsligt uppenbart de estetiska lärprocesserna kan bidra i arbetet med att att statsbidraget inte kunde vara en förutsättning för utveckla elevernas läs- och skrivförmåga. arbetet. Får vi statsbidrag blir det grädden på moset Det är rektorn på varje skola som i detalj planerar men arbetet ska genomföras oavsett. Med Läslyftet vill för sin verksamhets deltagande och det är rektor som vi tydliggöra att det inte handlar om en kort insats som avgör vilka på skolan som ska arbeta med Läslyftet. man blir ”färdig” med. Det vore synd om allt material Från huvudmannens håll har man dock varit noga med som kommer att finnas på Läs- och skrivportalen bara att tydliggöra att man vill att lärare i alla årskurser och används under ett år för varje skola. Vår intention är ämnen ska kunna vara med. att använda materialet så länge det finns att tillgå”, De som tar del av Läslyftet utan statsbidrag kan säger Erica. avgöra tempot på deltagandet själva. Erica anser att utgångsläget för skolorna i Halmstad kan komma att variera men att många inledningsvis kommer att delta i samma takt som krävs av skolor med statsbidrag, det vill säga en modul per termin. För vissa skolor, som parallellt har andra utvecklingsinsatser igång på temat språk- och kunskapsutvecklande undervisning, kan det vara lämpligare att arbeta med en och samma modul under ett helt läsår. skolorna kommer antagligen att påbörja sitt deltagande under läsåret 2016/17. Erica Eklöf menar att det är bra att börja i lite mindre skala eftersom de första två skolorna då kan fungera som piloter och deras erfarenhet med Läslyftet kan användas för att utveckla och förbättra organisationen ytterligare. ”Just nu funderar vi över hur vi ska få med lärare i modersmål och personalen i skolbiblioteken i Läslyftets arbete”, säger Erica. Hon anser att det kan bli nödvändigt att ha kommungemensam tid när arbetet med Läslyftet ska genomföras eftersom det gör det möjligt för till exempel modersmålslärare att schemaläggas så att de kan ingå i en handledningsgrupp trots att de ofta har undervisning på eftermiddagstid. Handledare De förstelärare som uppfyller Skolverkets kriterier för att bli handledare kan komma att få handledaruppdrag i Halmstads satsning. Andra lärare som på olika sätt visar lämplighet för uppdraget kommer sannolikt också att ha möjlighet att delta som handledare. Eftersom Läslyftets handledarutbildning enbart erbjuds dem som beviljats statsbidrag planerar Halmstads skolförvaltning, tillsammans med övriga huvudmän och skolförvaltningar i regionen, att starta en regional handledarutbildning. Denna utbildning är ett samarbete med Regionala utvecklingscentret och Högskolan i Halmstad. Utbildningen ska förhoppningsvis kunna omfatta 7,5 högskolepoäng och planeras starta till hösten 2015. Under Matematiklyftet hade vissa handledare uppdrag på två skolor och så kommer det troligtvis att bli även under Läslyftet. För att handledarna skulle hinna med uppdraget lades arbetet i Matematiklyftet upp så att de båda skolorna var i olika fas i förhållande till modulens olika moment. Den ena av de två skolorna startade med moment A ena veckan medan den andra skolan startade veckan efter. Det är möjligt att man kommer att lösa det på samma sätt under Läslyftet. För att stötta handledarna att genomföra sitt uppdrag är tanken att de, förutom att gå handledarutbildningen, ska få egen handledning som kommunens skolutvecklare kommer att hålla i. Här kan det eventuellt också bli fråga om ytterligare fortbildning kring modulernas innehåll. Råd på vägen ”Den största utmaningen hittills för oss har varit den där tankevändan där statsbidraget gick från att ses som en förutsättning för deltagande till att bli en bisak eller en möjlig bonus i ett arbete som ändå måste göras”, säger Erica Eklöf. Hon menar att alla huvudmän som funderar på om de ska arbeta med Läslyftet utan statsbidrag bör fundera över hur Läslyftet kan bli ett verktyg i det kontinuerliga utvecklingsarbetet som alla skolor ändå ska göra. ”Det går ju aldrig att skylla på att man inte gjort sitt uppdrag för att man inte fick statsbidrag”, menar Erica. Stödmaterialet som kommer att finnas på Läs- och skrivportalen underlättar dessutom huvudmännens och skolornas utvecklingsarbete och det kan man verkligen ha stor nytta av. Förutom det vill Erica trycka på vikten av att starta arbetet i skolans eller kommunens nuläge och att de ansvariga frågar sig själva: Deltagare Det finns 35 skolor i Halmstads kommun. Kommunen har sökt statsbidrag för två av dem och dessa två kommer att starta sitt arbete med Läslyftet till hösten oavsett om de får statsbidrag eller inte. Målet är att samtliga skolor ska delta så småningom. De allra flesta Erica berättar att entusiasmen för Läslyftet är stor i Halmstads kommun. Hon tror att det varit en fördel att ha med sig de positiva erfarenheterna från deltagandet i Matematiklyftet in i planeringen av Läslyftet. En annan fördel är antagligen att kommunen tidigt beslutade sig för att vara med i Läslyftet så det har funnits gott om tid att förankra och implementera insatsen. ”Den största utmaningen hittills för oss har varit den där tankevändan där statsbidraget gick från att ses som en förutsättning för deltagande till att bli en bisak eller en möjlig bonus i ett arbete som ändå måste göras”. • Var ligger våra utmaningar och behov? • Vilka åtgärder behöver vi sätta in för att komma till rätta med de utmaningar vi ser? • På vilket sätt kan Läslyftet bli ett verktyg för oss i det pågående utvecklingsarbetet?