Temadag autism Agenda Varför `neuropsykiatri`?

2012-09-17
Temadag autism
Attention
Saturnus konferens 2015-10-08
Hannah Jakobsson, leg. psykolog; hannah.jakobsson@cereb.se
Agenda
• Neuropsykiatri
• Diagnoserna inom autism; då och
nu
• Orsaker
• Lite behandling
• Hur yttrar sig autism?
• Kommunikation och bemötande
• Frågor
Varför ’neuropsykiatri’?
•
Med termen avses symtom och svårigheter
som har sin grund i hjärnan och hjärnans
funktion
•
Olycklig koppling till psykiatrin?
•
“Kognitiva funktionsnedsättningar” är
organisationsneutralt
1
2012-09-17
Vad kännetecknar diagnoserna?
•
Gemensamt för tillstånden
o diagnoser baserade på symtom,
beteenden
o utvecklingsrelaterade
o medfödda eller uppstår tidigt i livet
o långvarigt funktionsnedsättningar inom
flera områden / oftast kvarstående
problem i vuxen ålder
o kognitiva funktionshinder
Npf-diagnoser
Mental
retardation
Autism
(Aspergers
syndrom)
(DAMP)
AD/HD
Tourettes
syndrom
Autism
2
2012-09-17
Förekomst/prevalens
•
Autism:
o 1% av befolkningen totalt (enl DSM-IV)
• 0,1-0,2 % Autistiskt syndrom
• 0,4% Aspergers syndrom
• 0,2-0,4 % Autismliknande tillstånd/atypisk
autism
• 1 kvinna på 4 män (eller?)
o de flesta är normalbegåvade
o 80% av de med Autistiskt syndrom har samtidig
utvecklingsstörning
o överrepresenterat i psykiatrin, rättspsykiatrin;
men också på KTH, i forskarvärlden…
DSM-IV (gamla manualen)
•
Autistiskt syndrom
•
Aspergers syndrom
•
Genomgripande störning i utvecklingen UNS
o Autismliknande tillstånd
o Atypisk autism
•
Retts syndrom
•
Desintegrativ störning
DSM-V
•
Autism
o Nivå 3: Kräver mycket omfattande stöd
o Nivå 2: Kräver omfattande stöd
o Nivå 1: Kräver stöd
3
2012-09-17
Historik/forskning
1943
Leo Kanner (1894-1981), USA
”Infantil autism”
”Kanners syndrom”
Historik/forskning
1944
Hans Asperger, Österrike:
”Autistisk personlighetsstörning
(övers. 1991)
Historik/forskning
1981
Lorna Wing, England:
Begreppet ”Aspergers syndrom”.
Forskning tillsammans med Judith Gould gav
grund för diagnoskriterier
4
2012-09-17
Historik/forskning
Christopher Gillberg, Sverige:
Framstående forskare inom neuropsykiatri.
Har bl.a. tagit fram alternativa diagnoskriterier
för Aspergers syndrom
Historik/forskning
Uta Frith, England:
Theory of mind
Historik/forskning
Simon Baron-Cohen, England:
Theory of mind
Extremt manlig hjärna/testosteron
5
2012-09-17
Vad kännetecknar?
 Brister i social kommunikation
(tidigare brister i kommunikation och socialt samspel)
 Begränsade, repetitiva beteendemönster,
intressen eller aktiviteter
Spektrum
Ett spektrum av samma symtombild, med olika svårighetsgrad,
och delvis olika innehåll
Autistiskt syndrom
Aspergers syndrom
Högfungerande autism
Samtidig
utvecklingsstörning
Normalbegåvning ->
Subklinisk
gråzon
Ej autism
Orsaker?
•
•
•
•
•
•
•
•
Neurobiologiskt
Genetik; stark ärftlighet (släktingar har ofta
diagnos/drag)
Miljöfaktorer, t.ex. äldre föräldrar, virusinfektioner,
förlossningsskada
Genetiska syndrom; t.ex. Fragil-X, 22q11deletionssyndrom, Williams syndrom och många fler
Onormal eller ”kylskåpskall” relation mellan föräldrar
och barn orsakar inte autism
Vaccinationer orsakar inte autism
Teorier finns gällande bl.a. testosteron
Mycket forskning pågår
6
2012-09-17
Behandling
•
Autism är en kronisk, livslång funktionsnedsättning
•
Symtomen som ligger till grund för
diagnosen kan inte behandlas medicinskt
•
Psykologisk och pedagogisk
bemötande/behandling kan förbättra
fungerandet
Behandling
90%
10%
Prognos
•
Intellektuell nivå och verbal förmåga
avgörande för prognos
•
Omvärldens insikt och förståelse också
avgörande
•
Speciella problem: våldsamhet,
självskadebeteende, somatiska problem
(epilepsi)
•
Oftast stort behov av vård, stöd, hjälp och
anpassning under hela livet
7
2012-09-17
Prognos (högfungerande)
•
Mycket varierande
o Allt från framgångsrika forskare till
”multiproblemklient”
o Prognostiskt viktiga faktorer:
• Grad av problem
• Samsjuklighet
• Familj, socialt nätverk, ekonomi,
kultur
• Självbild
Över och under ytan
Symtom och beteenden
Funktionsnedsättning
Wings triad (numera dyad)
Social interaktion
Numera:
Social kommunikation
Begränsade
Intressen, fantasi
Kommunikation
8
2012-09-17
Social interaktion
• Bristande social ömsesidighet från låg
ålder
• Oförmåga till självinitierad, delad
uppmärksamhet (joint attention, 1 åå)
• Bristande social intuition - behöver tid
att ”tänka ut”
• Vill ofta ha vänner men kan inte
reglerna, ”social
blindhet/synnedsättning”
• Svårt att umgås med jämnåriga, i grupp
• Blir ofta mobbad eller utfryst
Wings ’Social stil’
•
De avskärmade
•
De passiva
•
De aktiva men udda
•
De överdrivet formella och högtravande
Kommunikation-verbal
• Stort ordförråd döljer ofta bristande,
grundläggande förståelse
• Bokstavlig, konkret språkförståelse
• Svårt för nyanser, ironier, skämt,
ordspråk, dubbeltydighet
• Ofta missförstånd
9
2012-09-17
Kommunikation-ickeverbal
• Mindre låtsaslek, rollekar
• Bristande turtagning i samtal (talar till
snarare än med)
• Svårt läsa av kroppsspråk, mimik,
tonfall
• Avvikande ögonkontakt, mimik,
kroppsspråk, röstmelodi
Begränsade intressen
•
Stereotypa beteenden: gunga, snurra,
vifta med händerna…
•
Bristande fantasi, variation i lek
•
Fascination inför detaljer
o Studerar, lyssnar, känner, smakar
o Samlar saker, kunskap, fakta
o Upptagenhet av vissa intressen eller
objekt
•
Behov av rutiner och struktur, stark oro
om rutinerna rubbas (insistence of
sameness)
Över och under ytan
Social
kommunikation
Begränsade
intressen
Funktionsnedsättning vad gäller:
-Theory of mind/mentalisering
-Central koherens
-Exekutiv funktion
-Perceptionsstörningar
10
2012-09-17
Under ytan
•
•
•
•
Theory of mind/mentalisering
o Tolka och förutsäga andras tankar,
känslor och handlingar på ett snabbt,
intuitivt och socialt lämpligt sätt
Central koherens
o Uppfatta helheter, skapa begripliga
sammanhang
Exekutiva svårigheter
o Organisera och planera, generalisera,
initiera, prioritera osv.
o Insistence of sameness, svårigheter att
byta spår
Annorlunda perception
Theory of mind/mentalisering
•
Mentalisering är förmågan att tillskriva
mentala tillstånd - tro, avsikter, önskningar,
låtsas, kunskap, m.m. - till sig själv och
andra och att förstå att andra har
övertygelser, önskningar och avsikter som
skiljer sig från de egna
11
2012-09-17
Annorlunda perception
•
Känslighet för ytlig beröring, skavande
kläder och skor
•
Annorlunda känslighet för smärta, kyla,
värme
•
Ljus- o/e ljudkänslig
•
Kan inte äta mat med viss konsistens/färg
•
Extrem känslighet för vissa lukter
Könsskillnader
•
Kvinnor generellt högre social förmåga
•
Kvinnor ofta högre mentaliseringsförmåga
•
Kvinnor ofta högre förmåga att använda sig
av ”handledare“; riskerar utnyttjande
•
Ofta mindre ”udda” specialintressen; djur,
sång, broderi
•
Kvinnor ofta mer subtila symtom – dock ej
lindrigare funktionsnedsättning!
I vardagen
•
Skola, utbildning
o Läsämnen kan fungera bra
o Svårigheter:
• Prioritera, avgränsa
• Allt som kräver fantasi, t.ex.
uppsats
• Grupparbeten
• Gymnastik, praktiska ämnen
• Raster, utflykter, klassrumsbyten,
mkt stimuli
• Högre nivå, krav på egen planering,
självstudier
o Mobbing, utanförskap – stora problem
12
2012-09-17
I vardagen
•
Fritid
o Strukturerad aktivitet fungerar oftast
bäst
• Scouter, musik, idrott, skapande,
schack, fågelskådning osv.
• Tydligt vad man ska göra, med vem
• Svårare att hitta för vuxna
o ”Fri tid” svår att hantera
o Ensamhet, hemmasittande, internet
o Strukturerad, meningsfull fritid minskar
ångest och beteendestörningar
I vardagen
•
Sociala relationer
o Svårt att ta kontakt, upprätthålla
relationer
o Inga eller få vänner
o Längtan efter partner
o Föräldrar, syskon viktiga
o Svårt i kontakt med myndigheter
• Hög begåvning – omgivningen
förväntar sig social förmåga
o Behov av socialt sammanhang på rätt
nivå
I vardagen
•
Arbete, försörjning
o Ta sig in på arbetsmarknaden
o Byta arbetsuppgift, arbetsplats
o Samarbetsproblem
o Fika/sociala relationer
o Många vill och kan arbeta
Hjälp till anpassat arbete/sysselsättning kan
vara viktigaste stödinsatsen!
13
2012-09-17
I vardagen
•
Boende
o Svårt att planera, organisera, hitta
vardagsrutiner, sköta ekonomi
o Svårt att hålla ordning, kasta saker
o Rutinbundenhet
o Mer tid, ansträngning krävs för enkla
sysslor pga. bristande automatisering
o Känslig för miljöbyte pga. bristande
generaliseringsförmåga
o Ojämn funktionsnivå – svårt att hitta rätt
nivå på stödinsatser. Ber sällan om hjälp!
Livet
Relationer
Social samspel
Fritid
Kommunikation
Skola
Arbete
Perceptionsstörningar
Vård/stöd
Behov
Kärlek/sex
Beteende
Ekonomi
Exekutiv funktion
Transport
Hemmet
Styrkor
•
Stora faktakunskaper inom vissa områden
•
Gott långtidsminne
•
Uppmärksammar detaljer som andra missar
•
Originella metoder för problemlösning
•
Noggrann, punktlig
•
Uthållig
•
Ärlig, pålitlig, lojal
14
2012-09-17
Styrkor
•
•
•
•
•
•
•
Står emot grupptryck
Stark moral, rättvisepatos
Ofta hälsosam livsstil
Bra koncentrationsförmåga och uthållighet,
särskilt när det gäller specialintressen
Utvecklad förmåga att tänka i bilder,
visualisera
Orkar ofta arbeta med monotona
arbetsuppgifter
Sällan frånvarande från skola/arbete
Gillbergs Aspergerkriterier
•
Stora svårigheter ifråga om ömsesidig social
interaktion: (minst två av följande)
–
–
–
–
•
oförmåga till kontakt med jämnåriga
likgiltighet ifråga om kontakt med jämnåriga
oförmåga att uppfatta sociala umgängessignaler
socialt och emotionellt opassande beteende
Monomana, snäva intressen: (minst ett av följande)
– som utesluter alla andra sysselsättningar
– som stereotypt upprepas
– med inlärda fakta utan djupare mening
•
Tvingande behov att införa rutiner och intressen:
(minst ett av följande)
– som påverkar den egna personens hela tillvaro
– som påtvingas andra människor
Gillbergs Aspergerkriterier
•
Tal och språkproblem: (minst tre av följande)
–
–
–
–
–
•
Problem ifråga om icke-verbal kommunikation: (minst ett
av följande)
–
–
–
–
–
•
sen talutveckling
ytligt sett perfekt expressivt språk
formellt pedantiskt språk
egendomlig röstmelodi; rösten entonig, gäll eller på annat
sätt avvikande
bristande språkförståelse inklusive missförstånd ifråga om
ordens bokstavliga/underförstådda innebörd
begränsad användning av gester
klumpigt, tafatt kroppsspråk
Mimikfattigdom
avvikande ansiktsuttryck
egendomlig, stel blick
Motorisk klumpighet dåligt resultat vid neurologisk
undersökning
15
2012-09-17
Bemötande
Till eftertanke; Søren Kirkegaard
Om jag vill lyckas med att föra en
människa mot ett bestämt mål,
måste jag först finna henne där hon är
och börja just där.
Vill jag ändå visa hur mycket jag kan,
så beror det på att jag är fåfäng och
högmodig och egentligen vill bli beundrad
av den andre i stället för att hjälpa honom.
Den som inte kan det lurar sig själv
När hon tror att hon kan hjälpa andra.
All äkta hjälpsamhet börjar med
ödmjukhet inför den jag vill hjälpa
och därmed måste jag förstå
att detta med att hjälpa inte är att vilja
härska, utan att vilja tjäna.
För att hjälpa någon måste jag
visserligen förstå mer än vad han gör,
men först och främst förstå det han förstår.
Om jag inte kan det, så hjälper det
Inte att jag kan och vet mera.
Kan jag inte detta
så kan jag inte heller hjälpa någon.
Bemötande
•
Utgå alltid ifrån
1.
funktionsbedömningen
2.
diagnos/erna – hur den yttrar sig hos
individen
3.
din allmänna kunskap om
diagnosen/erna
Bemötande
•
•
•
•
•
•
•
•
Skriftlig kallelse med tydlig dagordning och
information om vilka som kommer närvara
samt vad mötet syftar till
Tänk igenom i förväg på vilka krav som är
lämpliga utifrån den oftast ojämna
funktionsnivån
Håll en tydlig struktur på mötet
Undvik kallprat och metaforer
Formulera konkreta frågor
Fråga om sådant som kan verka uppenbart
Skriv protokoll
Begränsa längden tidsmässigt
16
2012-09-17
Bemötande
•
•
•
•
•
•
•
•
Hur kränkt, utsatt, förvirrad personen kan
vara
Språkförbistringen
Hur viktig personkemi är
Lyssna
Medge att du inte förstår allt
Fråga när du inte förstår
Försök aldrig ändra på personen
Visa mycket respekt
Bemötande
•
Inte blivit förstådd, lyssnad på
•
Föremål för hurtfriskhet
•
Mobbning
•
Annorlunda-känsla
•
Fel sysselsättning
•
Inga vänner, ingen partner
•
Önskat att man haft diagnos tidigare
Bemötande
•
Det annorlunda sättet att uppfatta, tänka och
uttrycka sig
•
Det annorlunda sättet att ha relationer
•
Att ovanstående varit annorlunda hela livet
•
Att för en person med AST är det normalt att
ha AST
•
Att ”normalitet” INTE är detsamma som
livskvalitet!
17
2012-09-17
Frågor?
Tack för att du lyssnat!
Litteratur
•
•
•
•
•
•
•
Den kompletta guiden till Aspergers
syndrom; T. Attwood
Om Aspergers syndrom; T. Attwood
Gåtans förklaring; U. Frith
Autism och Aspergers syndrom; U. Frith
Asperger’s syndrome: a clinical account; L.
Wing
The Autistic Spectrum; L. Wing
Autism och autismliknande tillstång hos
barn, ungdomar och vuxna; C. Gillberg
Litteratur
•
•
•
•
•
•
•
Barn, ungdomar och vuxna med Aspergers
syndrom – normala, geniala, nördar?; C. Gillberg
Aspergers syndrom – en översikt; C. Gillberg
Autism: An introduction to psychological theory;
F. Happé
Autism – från teoretisk förståelse till praktisk
pedagogik; T. Peeters
Autismspektrum – handbok för föräldrar och
professionella; L. Wing
Loners. The life path of unusual children; S.
Wolff
Asperger syndrome: a different mind; S. BaronCohen
18
2012-09-17
Litteratur
•
En riktig människa; Gunilla Gerland
•
Stjärnor, linser och äpplen; Susanne Schäfer
•
Jag avskyr ordet normal; Malin Nordgren
•
Enastående; Gunilla Brattberg
•
Att handskas med livet;
Gravander/Widerlöv/Sjögren
Litteratur
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
ADHD hos barn och vuxna; Socialstyrelsen
ADHD hos flickor, SBU-rapport
Flickor med ADHD; Nadeau, Littman, Quinn
Ett barn i varje klass; C. Gillberg
Attention-Deficit Hyperactivity Disorder; R.
Barkley
ADHD and the nature of self-control; R.
Barkley
Barn med koncentrationssvårigheter; B.
Kadesjö
ADD-friendly ways to organize your life;
Kolberg, Nadeau
Vuxna med DAMP/ADHD; V. Beckman
Understanding women with ADHD; Nadeau,
Quinn
Länkar
•
www.attention-riks.se
•
www.autismforum.se
•
www.autism.se
•
www.studeramedfunktionshinder.se
•
www.misa.se
•
www.habilitering.nu/adhd-center
19
2012-09-17
Tack!
20