docSkolor och skolorganisation i Trångsund-Skogås
download 
Report Transcription
Skolor och skolorganisation i Trångsund-Skogås
BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN HANDLÄGGARE TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-05-19 GSN-2015/321.602 1 (8) Grundskolenämnden Hjelm, Per 08-535 360 71 Per.Hjelm@huddinge.se Skolor och skolorganisation i Trångsund-Skogås Förslag till beslut 1. Nämnden beslutar att omorganisation av skolorna i Trångsund-Skogås sker enligt alternativ B 2. Nämnden beslutar att den omorganisation som behöver genomföras på de olika skolorna påbörjas i och med starten av läsåret 16/17 3. Nämnden beslutar att projektering av en ny skola för årskurserna F-6 i Skogås påbörjas skyndsamt 4. Nämnden beslutar att lokalavdelningen får i uppdrag att genomföra behovsinventering och utifrån detta en invändig uppfräschning av Östra grundskolans lokaler Sammanfattning Elevantalet i Trångsund-Skogås prognostiseras att växa under de kommande 10 åren med 646 elever. Samtidigt växer även elevantalet i länet med närmare 3000-3500 elever per år. 2015 var det rekordfå ansökningar om start av fristående skolor – det lägsta antalet ansökningar på tio år. Detta sammantaget innebär att förvaltningen har ett behov av översyn av skolorganisationen i området och behov av nya skolor. Förvaltningen har i samråd med områdets rektorer tagit fram två alternativa lösningar för hur organisationen kan se ut 2024. Båda alternativen innebär förändrad organisation på några av skolorna och behov av ny skola. Förvaltningen rekommenderar nämnden att fatta beslut enligt alternativ B som innebär att både Edboskolan och Sjötorpsskolan omvandlas till F-6skolor och att Östra grundskolan omvandlas till en 7-9-skola. Förvaltningen föreslår även att den omorganisation som behöver genomföras på de olika skolorna påbörjas i och med starten av läsåret 16/17. Förvaltningen föreslår även att projektering av en ny skola för årskurserna F-6 i Skogås påbörjas skyndsamt. POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB Barn- och utbildningsförvaltningen 141 85 Huddinge Gymnasietorget 1 08-535 300 00 08-535 360 02 huddinge@huddinge.se www.huddinge.se BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-05-19 GSN-2015/321.602 2 (8) Beskrivning av ärendet Elevantalet i Trångsund-Skogås prognostiseras att växa under de kommande 10 åren med 646 elever. Samtidigt växer även elevantalet i länet med närmare 3000-3500 elever per år. 2015 var det rekordfå ansökningar om start av fristående skolor – det lägsta antalet ansökningar på tio år. Detta sammantaget innebär att förvaltningen har ett behov av översyn av skolorganisationen i området och behov av nya skolor. Förvaltningens synpunkter Nuvarande organisation I Trångsund-Skogås finns idag fem kommunala skolor. Kommundelen saknar fristående skolor. Trångsundsskolan och Edboskolan ligger i Trångsund och övriga tre skolor i Skogås. Trångsundsskolan F-9 Edboskolan F-9 Mörtviksskolan F-6 Östra grundskolan 4-9 Sjötorpsskolan F-3 758 elever 880 elever 365 elever 468 elever 289 elever Vid intag till förskoleklass så finns en förskjutning av elever från Trångsundsskolan mot Edboskolan vidare mot Mörtviksskolan och Sjötorpsskolan. I och med att eleverna i Trångsundsskolan och Edboskolan kan ha hela sin skolgång från förskoleklass till årskurs 9 inom samma skola och skolorna fylls fullt redan från förskoleklass så är också möjligheten för inflyttande familjer i Trångsund små att få sina barn placerade på dessa skolor. Befolkningsprognos Huddinge kommun är en växande kommun. På tio år förväntas kommunens elevunderlag för årskurserna F-9 att öka med 3000 barn. Ökningen är inte jämnt fördelad i kommunen utan styrs till stor del av byggandet av nya bostadsområden och förtätningar av redan befintliga bostadsområden. Samtidigt växer även Stockholms län med cirka 30–35000 invånare per år vilket innebär cirka 3000-3500 fler elever i grundskoleålder i länet. BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-05-19 GSN-2015/321.602 3 (8) Ökningen i Trångsund-Skogås de kommande 10 åren ser ut enligt följande Prognos 14/15 15/16 16/17 17/18 18/19 19/20 20/21 21/22 22/23 23/24 24/25 TRÅ F 153 131 168 155 155 159 163 165 168 171 174 Ökning 21 1-3 391 419 430 466 468 484 480 489 499 507 514 123 4-6 429 436 411 414 438 447 479 481 497 492 500 71 7-9 427 431 461 441 450 426 431 451 462 488 490 63 Summa 1 400 1 417 1 470 1 476 1 511 1 516 1 553 1 586 1 626 1 658 1 678 278 Prognos 14/15 15/16 16/17 17/18 18/19 19/20 20/21 21/22 22/23 23/24 24/25 SKO F 207 196 216 198 209 209 225 229 237 246 254 Ökning 47 1-3 557 578 581 611 609 629 629 656 677 701 721 164 4-6 603 595 586 556 575 585 621 626 643 645 670 67 7-9 551 544 549 591 591 590 572 593 603 635 641 90 Summa 1 918 1 913 1 932 1 956 1 984 2 013 2 047 2 104 2 160 2 227 2 286 368 Progno 14/15 15/16 16/17 17/18 18/19 19/20 20/21 21/22 22/23 23/24 24/25 s Total F 360 327 384 353 364 368 388 394 405 417 428 1-3 948 997 1 011 1 077 1 077 1 113 1 109 1 145 1 176 1 208 1 235 Ökning 68 287 970 1 013 1 032 1 100 1 107 1 140 1 137 1 170 138 975 1 010 1 032 1 041 1 016 1 003 1 044 1 065 1 123 1 131 153 Summa 3 318 3 330 3 402 3 432 3 495 3 529 3 600 3 690 3 786 3 885 3 964 646 4-6 1 032 1 031 7-9 978 997 Det finns därmed en kraftig ökning under de kommande tio åren och mer än 50 procent av ökningen sker i förskoleklass till årskurs 3. Elever hos annan huvudman Ökningen i Huddinge och länet påverkar organisation och behov av skolor i Huddinge kommun. Dels behöver kommunen bygga skolor för den inflyttning/ökning kommunen har, men ökningen i länet påverkar även möjligheten för de av Huddinges elever som önskar att ha sin skolgång i skolor utanför Huddinge kommun. I mitten av mars 2015 såg elevfördelningen för hela Huddinge ut enligt följande Kommunala skolor i Huddinge 11 678 Fristående skolor i Huddinge 1 029 Skolor utanför Huddinge kommun 1 705 (81 %) (7 %) (12 %) BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-05-19 GSN-2015/321.602 4 (8) För elever från Trångsund-Skogås såg elevfördelningen ut enligt nedan Kommunala skolor i Huddinge Fristående skolor i Huddinge Skolor utanför Huddinge kommun 2 760 50 474 (84 %) (2 %) (14 %) I Trångsund-Skogås finns än så länge ingen fristående skola vilket kan förklara skillnaderna mellan området och kommunen som helhet. Under våren har kommunen fått svara på en remiss gällande Pysslingen som ansöker om att få starta en grundskola i Länna i årskurserna F-6 för 350 elever. Skolstart avses att börja läsåret 16/17 med 140 elever i årskurserna F-5 för att vara fullt utbyggd läsåret 19/20. Pysslingen avser att bygga skolan i Länna utmed Gamla Lännavägen i anslutning till det planerade detaljplaneområdet Västra Länna 1. Samtidigt skriver Skolinspektionen i en artikel på sin webbplats den 12 mars 2015 att det nu är rekordfå ansökningar om start av fristående skolor – det lägsta antalet ansökningar på tio år. I och med att länet har en stor inflyttning och antalet ansökningar om start av nya friskolor är färre än tidigare så anser förvaltningen att möjligheten för Huddinges barn att få plats på skolor utanför Huddinge kommun minskar rejält framöver och förvaltningen ser redan sådana tendenser. Förvaltningen behöver alltså ta höjd både för en befolkningsökning och att elever på sikt får svårare att få plats i skolor utanför Huddinge kommun. Att en fristående skola etablerar sig i Huddinge kommun behöver inte betyda att det påverkar behovet av skolor i området. Här kan till exempel nämnas etableringen av Internationella Engelska skolan (IES) i Flemingsberg. IES har idag 56 procent av eleverna från annan kommun och endast 9 procent av eleverna kommer från närområdet. Liknande mönster gäller Södertörns friskola och Juringe gårdsskolan. Myrängsskolan däremot, som ligger inne i ett bostadsområde och avlägset från pendeltåg och kommungräns har 88 procent av eleverna från Huddinge kommun och 80 procent från närområdet. Elevkategori och läge medför att de fristående aktörerna påverkar de kommunala skolbehoven i områden olika. Pysslingens placering i Länna medför att upptagningsområdet för denna skola även kan tänkas vara elever från Haninge. Skolans tänkta placering ligger lätt åtkomlig från Nynäsvägen. Det finns därmed ingen garanti för att en skola i Länna enbart tar emot elever från Huddinge. Detta är en försvårande planeringsfaktor. BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-05-19 GSN-2015/321.602 5 (8) Två alternativa lösningar Förvaltningen har under en lägre tid i dialog med områdets rektorer diskuterat olika lösningar för hur den prognostiserade elevökningen kan hanteras och hur detta kan påverka befintlig organisation och behovet av nya skolor i området. Detta har utmynnat i två alternativa lösningar (A och B). Dessa alternativ påverkar på olika sätt den framtida skolorganisationen på Edboskolan, Östra grundskolan och Sjötorpsskolan. Trångsundsskolan Trångsundsskolan har idag två paralleller F-9 och utöver det två åldersblandade strängar med uteprofil och Montessoriinriktning. Trångsundsskolan behåller organisationen i bägge fallen. Om Trångsundsskolan ska kunna bli en skola med tre hela paralleller så krävs en ombyggnation av skolan. Trångsundsskolan har nått sin maximala storlek med 28+28+12+9 i förskoleklasserna. Man söker till skolan för att sedan göra ett nytt val till vilken inriktning man vill komma. Om söktrycket minskar till någon av de mindre klasserna behöver skolan ta ett nytt beslut. Dock krävs det åldersblandat i de små klasserna för att få ihop det utifrån hur lokalerna ser ut. Edboskolan Edboskolan har idag 3-4 paralleller i årskurserna F-9. Den stora skillnaden mellan de två alternativen är att i alternativ A så fortsätter Edboskolan att ha elever i årskurserna F-9. I alternativ B så är Edboskolan en 5-parallellig skola för årskurserna F-6 och har därmed möjlighet att ta emot fler barn i de yngre åldrarna. Eleverna som slutar årskurs 6 kan därefter fortsätta sin skolgång i Östra grundskolan. Om alternativ B väljs så behöver en tvåårig utfasning av Edboskolans årskurser 7-9 göras. Mörtviksskolan Skolans organisation påverkas inte av de två olika alternativen utan fortsätter på samma sätt som idag som en tvåparallellig F-6-skola. Östra grundskolan Östra grundskolan är idag en 4-9-skola med 2-4 paralleller. Östra grundskolan föreslås succesivt ändrar sin organisation i både alternativ A och B till att bli en skola som endast har årskurserna 7-9. Alternativ A möjliggör att Östra grundskolan kan fungera som mottagare av de elever som fortsättningsvis inte kan få någon placering hos extern huvudman. Idag finns 240 elever i årskurserna 7-9 hos annan huvudman. Förvaltningen tror att möjligheten för elever från Huddinge att få plats hos annan huvudman utanför kommunen kommer att minska. Befolkningsprognosen visar även på en ökning i denna åldersgrupp (7-9) på 153 barn. Det kan därmed finnas ett behov på närmare BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-05-19 GSN-2015/321.602 6 (8) 400 elever i årskurserna 7-9. Alternativ A innebär också att det finns kapacitet i årskurserna 7-9 utöver den 10-åriga prognosperioden. Alternativ B medför att det endast finns två skolor i Trångsund-Skogås som tar emot elever i årskurserna 7-9. Det betyder också att denna organisation riskerar att vara fylld inom den 10-åriga prognosperioden beroende på möjligheten till skolgång hos annan huvudman. Sjötorpsskolan Sjötorpsskolan är idag en 3-parallellig F-3-skola. Cirka 30 procent av eleverna i Sjötorpsskolan bor i Länna. En uppstart av en skola i Länna hösten 2016 kan därmed medföra ett tapp av elever för skolan. I både alternativ A och B föreslår därför förvaltningen att skolan succesivt omvandlas till att omfatta två paralleller i årskurserna F-6. Detta för att skolans elever skall kunna gå vidare i årskurserna 4-6 då dessa klasser avvecklas på Östra grundskolan. Efter årskurs 6 kan Sjötorpsskolans elever gå vidare på Östra grundskolan. Länna skola (Pysslingen) Under våren har kommunen fått svara på en remiss gällande Pysslingen som ansöker om att få starta en grundskola i Länna i årskurserna F-6 för 350 elever. Skolstart avses att börja läsåret 16/17 med 140 elever i årskurserna F-5 för att vara fullt utbyggd läsåret 19/20. Att en fristående skola etablerar sig i Huddinge kommun behöver inte betyda att det påverkar behovet av skolor i området. Här kan till exempel nämnas etableringen av Internationella Engelska skolan (IES) i Flemingsberg. IES har idag 56 procent av eleverna från annan kommun och endast 9 procent av eleverna kommer från närområdet. Liknande mönster gäller Södertörns friskola och Juringe gårdsskolan. Myrängsskolan däremot, som ligger inne i ett bostadsområde och avlägset från pendeltåg och kommungräns har 88 procent av eleverna från Huddinge kommun och 80 procent från närområdet. Pysslingens placering i Länna medför att upptagningsområdet för denna skola även kan tänkas vara elever från Haninge. Skolans tänkta placering ligger lätt åtkomlig från Nynäsvägen. Det finns därmed ingen garanti för att en skola i Länna enbart plockar elever från Huddinge. Detta är en försvårande planeringsfaktor. Beroende på hur stor andel av skolan som kommer att vara elever från Huddinge så påverkar det storleken på en ny skola i Skogås. Förvaltningen har i sin modell antagit att skolan år 2024 till 70 procent fylls med elever från Trångsund-Skogås. BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-05-19 GSN-2015/321.602 7 (8) Elever hos andra huvudmän Idag har 50 elever från Trångsund-Skogås sin placering på fristående skolor i Huddinge och 474 elever har sin placering hos annan huvudman utanför Huddinge kommun – kommunala och fristående. Med tanke på att det nu är rekordfå ansökningar om start av fristående skolor, det lägsta antalet ansökningar på tio år, och att länet har en stor inflyttning så tror förvaltningen att möjligheten för Huddinges barn att få plats på skolor utanför Huddinge kommun minskar rejält framöver och förvaltningen ser redan sådana tendenser. De nuvarande 525 eleverna med annan placering än i Trångsund-Skogås har alla avslutat sin skolgång om 10 år så hur läget ser ut då är svårt att prognostisera. Förvaltningen behöver dock ta höjd både för en befolkningsökning och att elever på sikt får svårare att få plats i skolor utanför Huddinge kommun. Förvaltningen har i sin modell antagit att dessa aktörer år 2024 endast kan ta emot hälften så många elever från Trångsund-Skogås jämfört med idag. Behov av ytterligare skola/skolor Oavsett om Pysslingen bygger skola i Länna och oavsett vilken av de två alternativa lösningarna A och B som väljs så finns det ett behov av att bygga ytterligare en skola i området under den kommande 10-årsperioden. Med utgångspunkt från de två alternativa organisationsförslagen så behöver det vara en skola från förskoleklass till årskurs 6 med 2-4 paralleller. Elevökningarna i dessa åldersgrupper (F-6) sker både i Trångsund (215 elever) och i Skogås (278 elever). Oberoende av om nämnden väljer alternativ A eller B så bör skolan placeras i Skogås, däremot kan placeringen i Skogås behöva styras av vilket alternativ A eller B som väljs. SWOT-analys Utifrån alternativen A och B (bilaga - Beräkningsunderlag för alternativ A och B) har rektorerna för skolorna i området fått i uppdrag att göra en SWOTanalys där styrkor, svagheter, möjligheter och hot genomlyses utifrån varje skolas perspektiv. Dessa redovisas i bilagan ”SWOT-analys avseenden skolor och skolorganisation i Trångsund-Skogås”. Förvaltningens rekommendation Utifrån ovanstående resonemang så förordar förvaltningen alternativ B. Orsakerna till detta är: BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-05-19 GSN-2015/321.602 8 (8) Befolkningsökningen i och med utbyggnaden av bland annat Sjöängen II innebär att Edboskolan behöver kunna ta emot fler barn i yngre åldrar Möjlighet till snabbare omställning för att möta upp det ökande antalet yngre barn – än att avvakta en ny skola Storleken på en ny F-6-skola i området blir två-tre paralleller istället för fyra Större möjligheter för specialisering och breddad kompetens både på Edboskolan och Östra grundskolan Fler elever på senaredelen får i sin skolgång på Östra grundskolan ett större fokus på framtidskunskaper som IT och entreprenöriellt lärande Förvaltningen föreslår även att den omorganisation som behöver genomföras på de olika skolorna påbörjas i och med starten av läsåret 16/17. Skälet till detta är dels att en skola i Länna planeras vara i drift då samt att föreslagna in- och utfasningar av verksamheter tar tid. Förvaltningen föreslår även att projektering av en ny skola för årskurserna F6 i Skogås påbörjas skyndsamt. Jukka Kuusisto Utbildningsdirektör Kerstin Gelfgren Grundskolechef Bilagor 1. Beräkningsunderlag för alternativ A och B 2. SWOT-analys avseenden skolor och skolorganisation i Trångsund-Skogås Beslutet delges Rektorer i Trångsund-Skogås Akten Alternativ A Elever/klass Årskurs 25 7-9 25 4-6 25 1-3 25 F Summa Prognos 2024 1131 1170 1235 428 3964 Ö/U 2024 44 71 -43 -29 43 S:a platser 1175 1241 1193 400 4007 Paralleller 2760 Alternativ B Elever/klass Årskurs 25 7-9 25 4-6 25 1-3 25 F Summa 2024 1131 1170 1235 428 3964 Ö/U 2024 44 71 -43 -29 43 S:a platser 1175 1241 1193 400 4007 Paralleller 2760 TRÅ 225 225 225 75 750 3 F-9 758 EDB 225 225 225 75 750 3 F-9 880 MÖR ÖST 150 150 50 350 2 F-6 365 SJÖ ÖST 150 150 50 350 2 F-6 289 TRÅ 225 225 225 75 750 3 F-9 758 EDB ÖST 375 375 125 875 5 F-9 880 MÖR ÖST 150 150 50 350 2 F-6 365 SJÖ ÖST 150 150 50 350 2 F-6 289 ÖST 600 600 8 7-9 468 ÖST 825 825 11 7-9 468 XXX ÖST 300 300 100 700 4 F-6 0 X-LÄN ÖST 105 105 35 245 X-HUD 15 6 3 1 25 F-6 0 F-9 50 XXX ÖST 150 150 50 350 2 F-6 0 X-LÄN ÖST 105 105 35 245 X-HUD 15 6 3 1 25 F-6 0 F-9 50 X-IKE 110 80 35 14 237 Årskurs 7-9 4-6 1-3 F Summa F-9 474 X-IKE 110 80 35 14 237 Årskurs 7-9 4-6 1-3 F Summa F-9 474 Procent Procent Procent 70% 50% 50% X-LÄN X-HUD X-IKE 30 219 150 12 159 150 6 69 50 2 27 350 50 474 F-6 F-9 F-9 Årskurs 7-9 4-6 1-3 F Summa BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN HANDLÄGGARE BILAGA DATUM DIARIENR SIDA 2015-03-25 GSN-2015/321.602 1 (7) Grundskolenämnden Hjelm, Per 08-535 360 71 Per.Hjelm@huddinge.se SWOT-analys avseenden skolor och skolorganisation i Trångsund-Skogås SWOT-analys Utifrån alternativen A och B (bilaga - Beräkningsunderlag för alternativ A och B) har rektorerna för skolorna i området fått i uppdrag att göra en SWOTanalys där styrkor, svagheter, möjligheter och hot genomlyses utifrån varje skolas perspektiv. Trångsundsskolan De olika förslagen påverkar inte Trångsundsskolan så mycket utom i ett fall och det är om man flyttar 7-9 till Östra grundskolan. Då ökar söktrycket till Trångsundsskola. Vad gäller ekonomin tänker rektor på att det blir billigare att samla stadierna på ett ställe och att man kanske slipper bygga ytterligare en skola. Som jag ser det så gagnar det elever och kommun att göra enl. förslag 2. SWOT – alternativ A Styrkor: Nöjda föräldrar i Edboskolan Hot: Ökad segregation. Behov av att bygga ytterligare en skola. Ekonomin SWOT – alternativ B Styrkor: Bra lokalutnyttjande. Ekonomin Möjligheter: Minskad segregation. Ökat söktryck till Trångsundsskolan. Ger möjlighet att bygga en bra 7-9-skola. Hot: Tapp av elever. Arga vårdandshavare POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB Barn- och utbildningsförvaltningen 141 85 Huddinge Gymnasietorget 1 08-535 300 00 08-535 360 02 huddinge@huddinge.se www.huddinge.se BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN BILAGA DATUM DIARIENR SIDA 2015-03-25 GSN-2015/321.602 2 (7) Edboskolan SWOT – alternativ A Styrkor: - Edboskolan får fortsätta arbeta med F-9 perspektiv, skolan påbörjar arbete med F-klass och får följa eleverna till dess att de lämnar grundskolan - Skolan har komptens och lokaler i huset för årskurs F-9 - Eleverna och personal är kända för varandra- det vill säga ingen stor sak att byta stadie - Som 3-parallellig skola fungerar det att hålla lärares behörigheter (mindre enhet på senaredelen kan vara lurigt) - Den 3-parallella skolan i årskurs 7-9 skapar utrymme för personliga relationer. Skolan är stor, men inte opersonlig. Det går att individanpassa. - Eleverna behöver inte göra strategiska val inför stadiebytendet vill säga leta andra skolor om de inte önskar fortsätta i ”systerskolan” med stadiet över. (till exempel byta skola redan i årskurs 4 för att vara säker på att få plats i årskurs 7 etc…) - Gynnsamt för Trångsundsskolan att vara F-9, egentligen samma styrkor som för Edboskolan. - Egentligen samma förutsättningar idag för Mörtviksskolan. Möjligen svårt med relativ närhet då fler elever trycks från oss och Trångsund - Tror att F-6 perspektiv med nära samarbete med Östra grundskolan kan vara bra i längden för Sjötorpsskolan. Att vara F-6 istället för F-3 är bra! - Östra grundskolan: 600 elever är acceptabel storlek på en 7-9skola. Kompetens och lokaler anpassas då efter ålder på elever. - Nya skolan: placeras den där det bor elever som flyttas på efter relativ närhet låter det tipptopp! - Nya skolan: placeras den där det bor elever som flyttas på efter relativ närhet låter det bra! BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN BILAGA DATUM DIARIENR SIDA 2015-03-25 GSN-2015/321.602 3 (7) Svagheter: - Relativ närhetsprincip skapar att vissa barn får långt till skolan - Trångt i skolan- och svårt om någon elev/ familj flyttar in då det redan är fullt - 25 elever/ klass gör att det blir ytterligare stor effekt av relativ närhet - Sjötorpsskolan kan ha svårt med elevunderlaget då eventuellt Pysslingskola startar. Vilka elever väljer vad? Hur fungerar lokalerna för årskurs F-6? - Vilka elever väljer att gå till Östra grundskolan? Hur motverkar vi segregation? - Använder vi befintliga lokaler på Östra grundskolan på ett effektivt sätt? - Mark/tomt finns det för eventuell ny skola? Möjligheter - Edboskolans elevunderlag ser inte ut att minska framöver, skolan kan fortsätta hålla fulla elevklasser vilket är gynnsamt för stabil ekonomi - Skolan är väl anpassad lokalmässigt för en F-9-verksamhet - Skolan har kompetens i huset Hot: - Vilka elever går till den nybyggda skolan? - Vilka elever går till privata alternativ? - Hur ser framtiden ut för Sjötorp? BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN BILAGA DATUM DIARIENR SIDA 2015-03-25 GSN-2015/321.602 4 (7) SWOT – alternativ B Styrkor: - Edboskolan kan hjälpa elever att börja i skolan nära hemma. Det vill säga relativ närhet med 1-handsval kan tillgodoses. - Edboskolan kan rusta upp skolgård med fokus på yngre elever - En möjlighet för Östra att skapa något nytt- det vill säga stordrift och kunskapscenter. - Motverkar segregation med ett högstadium - Samla kompetens med lärare på ett ställe. - Använda befintlig byggnad som idag har lokaler, i tider av lokalbrist. Svagheter: - Edboskolan får det jobbig med avveckling av årskurser/ det vill säga årskurserna 7-9. Två mycket tuffa år. - Väldigt jobbig uppdelning av personal. Troligen många i personalen som väljer att byta arbetsplats. Mycket rekrytering i redan svårrekryterad tid. Personal ska då flytta ner till Östra, årskurs 8-9 blir kvar. - Hur hantera sista året, med endast årskurs 9 kvar i huset? Hur behålla kompetens och behörig personal? Hur skapa dräglig skolgång för sista gänget? Möjligheter: - Skapa en ny sorts högstadium i Östra grundskolan. - Given övergång från mellanstadiet till Östra grundskolan för både Edboskolan, Mörtviksskolan och Sjötorpsskolan till Östra grundskolan Hot: - Många (?) elever väljer att leta skolplacering utanför kommunen om de inte önskar gå i ett väldigt stort högstadium. - Troligen många från Edboskolan som letar placering externt då de inte önskar ha sina barn i Östra grundskolan BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN BILAGA DATUM DIARIENR SIDA 2015-03-25 GSN-2015/321.602 5 (7) Mörtviksskolan Mörtiksskolan påverkas inte direkt av valet av alternativ. Däremot kan vi ana en del effekter som kan påverka Mörtviksskolans organisation och elevunderlag. Skolan fyller i stort sett sina ”egna” elevplatser men fungerar också som ett andra alternativ för Edboskolans elever. Om utgångspunkten är ett snitt på 25 elever/klass så kommer skolans ekonomiska handlingsutrymme minska. Skolan har en del vårdnadshavare 8 (cirka 20 procent) som redan mellan årskurs 3 och årskurs 4 väljer annan skola för att inte komma till Östra grundskolan. Kan de som tidigt söker sig till annan skola bli ännu fler om nu Östra grundskolan blir den enda och en relativt stor högstadieskola? SWOT – alternativ A Styrkor: Fler valmöjligheter för elever och möjlighet till profilering av högstadieskolor. De elever som inte får plats på Edboskolan erbjuds plats på Mörtviksskolan. Svagheter: Risk för ökad segregation. Ojämn fördelning skolplatser, en (över)full skola och en skola med outnyttjade lokaler. Möjligheter: Möjligheter till profilering. Organisationen ligger kvar och kan fortsätta utvecklas i redan lagd riktning. Hot: Risk för segregation och minskad likvärdighet för eleverna. Olika ekonomiska förutsättningar. SWOT – alternativ B Styrkor: Ekonomiskt hållbart. Större möjligheter för Östra grundskolan att profilera sig. Mer samlad kompetens. Bättre utnyttjande av lokaler. Jämnare fördelning av skolplatser. Svagheter: Färre valmöjligheter för eleverna och minskad möjlighet för profilering av högstadiet. Personalomflyttningar. Svårigheter att rekrytera. Snabb avvekling av högstadiet på Edboskolan. Möjligheter: En satsning på ett högstadium med stora chanser att profilera sig. En likvärdig skola med ett heterogent elevunderlag. Hot: Missnöje ibland elever och vårdnadshavare. Mörtviksskolan tappar de elever vi tidigare fått ifrån Edboskolan. Elever väljer andra skolor. Blir inte Östra grundskolan det vi hoppas på kan Mörtviksskolan få ett större elevavhopp redan mellan årskurs 3 och 4. BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN BILAGA DATUM DIARIENR SIDA 2015-03-25 GSN-2015/321.602 6 (7) Östra grundskolan I analysen har rektor inte tänkt klasser eller paralleller utan istället jobbat med idén om att skolan arbetar med en horisontell organisation (årskurser) Där ämnen och arbetsmoment utgör korsande parametrar. Det vill säga att man till exempel kan välja ett arbetsmoment och i det jobba ihop med elever ur en annan årskurs men att grundläggande färdighetsträning och mentorskap är knutet till ålder. Detta i syfte att öka likvärdigheten och möjligheten att individualisera lärandet. Med det som utgångspunkt är en större organisation att föredra. SWOT – alternativ A Styrkor: Överblickbar organisation, lokalerna begränsar inte lärsituationerna, lätt att organisera innebär cirka 200 elever/ åk vilket i ett överslag gör cirka 60-70 lärartjänster. Svagheter: Risk för ökad segregation, Språkutarmning i skolan, Svårare att bära ekonomiskt Möjligheter: Profileringar och smidigare organisation, Hot: Elevflykt från en segregerad skola. SWOT – alternativ B Styrkor: Väl utnyttjade skollokaler, Större kollegium vilket innebär en större möjlighet till ämnesdidaktisk utveckling/specialisering, I samhällsperspektivet ökad integration. Samarbete med SOC och KUF kan specialiseras. Ekonomiskt effektivt Svagheter: Trögare organisation, svårare med gemensam målbild, svårare att organisera för lärande med färre ytor. Möjligheter: Ökad möjlighet att individualisera lärsituationerna med en bredare pedagogisk kompetens. Större elevhälsa ger ökad effektivitet. Hot: Trängre i lokalerna skapar fler kontaktytor och möjliga konflikter, BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN BILAGA DATUM DIARIENR SIDA 2015-03-25 GSN-2015/321.602 7 (7) Sjötorpsskolan Den stora utmaningen för Sjötorpsskolan är hur skolan organiseras till läsåret 2016/2017 då skolan i Länna är tänkt att öppna. Det kan hända att skolan får övertalig personal under en period. En parameter att fundera kring är om skolan behåller sina elever i årskurserna 4-6. Rektor anser att det bästa vore att behålla årskurs 4 redan hösten 2016 och fylla på med en årskurs per läsår. Då skulle skolan byggas ut till en F-6 skola under en treårsperiod. SWOT-analys Rektor har lämnat följande analys på hur det skulle kunna bli för Sjötorpsskolan om det blir tänkt organisation, för skolan är alternativ A och B lika: Lokalerna räcker till om paviljongen finns kvar (hyresavtalet löper fram till 2018), alternativt skolan byggs ut. Skolan kan organisera med fritids för alla elever i årskurserna F-3. Just nu har området en gemensam lösning för fritids för elever i årskurserna 4-6. Verksamheten skulle behöva finnas kvar i andra lokaler än på Sjötorpsskolan. En fråga att fundera över är platser i matsalen samt mattider, men det löser skolan också. Lärarbehörigheten måste ses över. Skolan blir i behov av fler grundskollärare. 25 elever i varje klass känns bra för att skapa goda förutsättningar för undervisning och inlärning.
