docFolkbiblioteken i Region Västra Götaland
download 
Report Transcription
Folkbiblioteken i Region Västra Götaland
Folkbiblioteken i Region Västra Götaland 2014 Förord Biblioteken utgör en landsomfattande bildningsinfrastruktur som står öppen och tillgänglig för alla. Där finns anställda som dagligen arbetar med att utjämna kunskapsklyftor, hjälpa barn och vuxna att hitta vägen till läsning, skapa fri tillgång till litteratur, kultur och information, och värna allas rätt att utvecklas, tänka, tala och skriva fritt. Biblioteken fungerar också som kunskapscentraler till stöd för invånarna när kraven på digitala färdigheter och analysförmåga stiger. På så sätt är biblioteken och deras anställda en viktig motkraft i samhället när klyftorna ökar och demokratin utmanas. Bibliotekslagen ger tillsammans med skollagen varje elev i grund- och gymnasieskolan rätt till skolbibliotek. Enligt lagens förarbeten är ett skolbibliotek ”en ordnad och samlad resurs av medier och information som ställs till elevernas och lärarnas förfogande och som ingår i skolans pedagogiska verksamhet med uppgift att stödja elevernas lärarande.” Enligt Kungliga biblioteket krävs en bemanning på minst 20 timmar per vecka för att skolbiblioteken ska möta lagens krav. I dagsläget misslyckas många av landets kommuner med att leva upp till lagen. För tionde året i rad har Svensk biblioteksförening brutit ner den officiella statistik som finns på biblioteksområdet på regional och kommunal nivå. Vi hoppas att rapporterna ska vara ett stöd i beslutsfattande och debatt. Tidigare har vi undersökt vilka faktorer som leder till ökad biblioteksanvändning. De är exempelvis hög personaltäthet, ett omfattande mediebestånd, en stor andel nyförvärv, bra tillgång till datorer och ett rikt utbud av tidskrifter. Idag vet vi att ju mer resurser biblioteken får, desto mer blir de använda. Bibliotekens uppgift är att verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning. Idag, när demokrati och mänskliga rättigheter utmanas och kunskapsklyftorna djupnar, är biblioteken viktigare än någonsin. Nu behövs prioriteringar och investeringar som möjliggör för biblioteken att utföra sin viktiga samhällsuppgift. Statistiken visar att biblioteken behöver mer resurser till personal och medieutbud för att leva upp till landets lagar. Den nya bibliotekslagen skärper kraven på bibliotekshuvudmännen. Kommunerna har ansvar för att alla som vistas i kommunen har tillgång till biblioteksverksamhet. När det gäller folkbiblioteken ställer lagen krav på allsidighet och kvalitet i utbudet av medier och tjänster, den pekar ut prioriterade målgrupper och preciserar folkbibliotekens ansvar för att främja läsning och tillgång till litteratur, särskilt vad gäller barn och ungdomar. Under riksdagsbehandlingen var kulturutskottet tydligt: ”I kommunernas ansvar får anses ligga att svara för att personalen har den kompetens som krävs för att uppfylla de i lagen formulerade kraven på biblioteken”. Niclas Lindberg Generalsekreterare Svensk biblioteksförening 2 Fakta om bibliotek Det svenska biblioteksväsendets uppgift är att verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning. Med vilka resurser genomför biblioteken den uppgiften och hur påverkar det hur invånarna använder biblioteken? Vad säger oss statistiken på biblioteksområdet? I följande rapport försöker vi ge en bild av det. Enligt 2014 års nationella SOM-undersökning har den nedåtgående trenden brutits, och både förtroendet för och besöken på biblioteken ökar. I denna rapport redovisas dock endast statistik från Kungliga biblioteket och Statistiska centralbyrån. Vi har strävat efter att redovisa siffror som är jämförbara med tidigare år. Det försvåras av att Kungliga biblioteket har genomfört omfattande förändringar i biblioteksstatistiken från år 2014. Jämförelser ska därför tolkas med stor försiktighet, se not på sidan 4. Svensk biblioteksförening har tidigare låtit undersöka vilka faktorer som leder till att fler besöker och använder folkbibliotek. Det står klart att ju mer resurser biblioteken får, desto fler använder biblioteken. Exempelvis leder hög personaltäthet, ett omfattande mediebestånd, en stor andel nyförvärv, bra tillgång till datorer och ett rikt utbud av tidskrifter till fler besök och ökad utlåning. Nytt, brett och allsidigt utbud – då ökar utlåningen Det görs minst 68 miljoner lån på de kommunala biblioteken varje år. Nästan hälften av de böcker som lånas är barn- och ungdomsböcker. Att stimulera barns läslust och läsfärdigheter är en central uppgift för folkbiblioteken, och det är självklart viktigt att utbudet av barn- och ungdomsböcker har kvalitet, bredd och relevans. Skönlitteratur står för en stor del av utlåningen och en hög andel nyförvärv är viktig. Men för bibliotekens besökare är det också viktigt att böcker som annars är svåra att upptäcka eller få tag i finns på biblioteken. Därför arbetar biblioteken aktivt med kvalitet och allsidighet i urvalet, och med fjärrlån. God tillgång till musik, film, ljudböcker, databaser, tidningar och tidskrifter är också viktiga faktorer för hög utlåning och många besökare. Biblioteken bidrar medvetet till att introducera och tillgängliggöra böcker i andra format än tryckta, som e-böcker, ljud- och talböcker, för att nå nya användargrupper. När det gäller e-böcker pågår en förändring som kan bli genomgripande. På folkbiblioteken ökar e-bokutlåningen. Enligt SOM-institutet har 11 procent av befolkningen läst minst en e-bok under året. Och läsningen av e-böcker är tre gånger så utbredd i åldrarna 16 till 29 år som bland personer som är 65 år eller äldre. För facklitteratur är skillnaden ännu större. Teknikutvecklingen innebär stora möjligheter både för biblioteken och användarna. Utbudet av digitaliserad information och kunskap som tillgängliggörs på nätet ökar ständigt. Nya format och hjälpmedel gör att biblioteken kan nå nya grupper och tillgängliggöra mer kunskap, information och kultur. Men det innebär också att pengarna ska räcka till mer. Samtidigt krymper budgetarna både för inköp och för kompetensutveckling av personalen. Medan teknikutvecklingen rusat så har bibliotekens inköpsbudget mätt i kronor per invånare rasat med 10 procent sedan 2000. Gapet växer mellan det möjliga och det önskvärda. Nära och öppet – tillgängliga bibliotek lockar fler besökare De fysiska besöken i folkbibliotekens lokaler minskade något under 2014, medan de elektroniska besöken i stället ökade. Här finns mörkertal i statistiken. Utlåningsställen där låneregistrering inte sker har ökat kraftigt, och alla serviceställen har inte möjlighet att räkna besökare. De två viktigaste tillgänglighetsfaktorerna för biblioteken är närhet och öppettider. Biblioteken behöver rent fysiskt finnas på platser människor lätt kan nå och ha öppettider som passar användarna. Några av bibliotekens främsta användargrupper är barn, ungdomar och äldre. Dessa grupper är särskilt beroende av närhet till biblioteksservice och det är därför de som drabbas mest när filialer läggs ner. Mest alarmerande är att hälften av landets elever saknar tillgång till skolbibliotek, trots att lagen ger varje elev den rätten. 90 av landets 290 kommuner saknar egna skolbibliotek helt. Samtidigt visar både svensk och internationell forskning att elever med tillgång till bemannade skolbibliotek förbättrar både sina läsvanor, läsfärdigheter 3 och studieresultat. Här krävs kraftfulla politiska åtgärder för att vända utvecklingen. Antalet publika aktiviteter som lockar besökare till biblioteken ökar. Under 2014 anordnade folkbiblioteken 214 000 publika aktivitetstillfällen. Drygt 60 procent av dessa var olika läsfrämjande aktiviteter riktade till barn och unga. Därutöver genomförs datakurser för äldre, bokcirklar, författarbesök, informationsmöten, öppna samtal och mycket mera. Biblioteken är en plats för läsning, kunskapsinhämtning och reflektion, men också för människors möten och samtal. I ett hårdnande samhällsklimat blir biblioteken som arena för ett öppet demokratiskt samtal bara viktigare. Fler kompetenta bibliotekarier – så stärks medie- och informationskunnigheten delaktiga. Här gör biblioteken och de biblioteksanställda betydande och mycket resurskrävande insatser. Biblioteken – en motkraft när klyftorna ökar och demokratin utmanas Hälften av landets skolelever saknar tillgång till ett skolbibliotek som är bemannat minst 20 timmar i veckan. Allt fler får längre till biblioteken när filialer försvinner. Män läser och använder biblioteken mindre än kvinnor. Personer med lägre utbildning läser och använder biblioteken mindre än personer med högre utbildning. Vad vi ser är växande kunskapsklyftor, vikande läsförståelse, sjunkande skolresultat, digitalt utanförskap – och alltför många elever utan tillgång till skolbibliotek. Det saknas inte oroande tendenser. Varje dag görs fantastiska insatser av biblioteksanställda i möten med barn, arbetslösa, flyktingar, företagare, studenter och forskare. Bibliotekens service får också toppbetyg och förtroendet för biblioteken hos allmänheten är fortsatt högt. Utöver att ta del av litteratur är det vanligaste skälet till biblioteksbesök att en vill ha sakkunnig hjälp. Demokratin och yttrandefriheten är idag utmanad i hela Europa, och Sverige är inget undantag. Den landsomfattande bildningsinfrastruktur som biblioteken utgör är en stor och mäktig samhällsresurs som behövs mer än någonsin och behöver prioriteras. Bibliotekarien och dennes kompetens att guida i informationslandskapet spelar alltså en avgörande roll för viljan att besöka biblioteket. Personaltäthet och kompetensutveckling är A och O. Både för att användarna ska få sin hjälp, och för att bibliotekspersonalen ska kunna ge den under goda arbetsvillkor. Kungliga biblioteket (KB) har genomfört en omfattande förändring av Sveriges officiella biblioteksstatistik. Statistikinsamlingen bygger numer på en ny enkät med vissa förändringar av frågornas innehåll, definitioner och antalet inrapporterande bibliotek. Förändringarna påverkar statistiken för år 2014. KB presenterar också det statistiska materialet på ett nytt sätt från och med i år. Kraven växer på både barns och vuxnas förmåga till källkritik, att sovra, analysera och kritiskt värdera information, att hantera identitet och integritet på nätet. Det handlar om medie- och informationskunnighet, och de främsta experterna på detta finns just på biblioteken. Inte minst gäller det skolbibliotekarierna som har specialkompetens i informationssökning och källkritik. Allt fler använder bibliotekens publika datorer med internetuppkoppling, med eller utan stöd av sakkunnig hjälp från bibliotekens personal. Och de måste bli fler. Enligt rapporten Svenskarna och internet 2014 saknar fortfarande en miljon svenskar daglig tillgång till internet. Den digitala kunskapsklyftan måste överbryggas för att alla invånare ska kunna vara demokratiskt Not KB anger att ett viktigt skäl för den förändrade statistikinsamlingen är att man med tidigare system riskerade dubbelräkning av uppgifter från bibliotek i samma bibliotekssystem, till exempel från folkbiblioteket och skolbiblioteket som är integrerade. Med den nya metoden minimeras denna risk. Denna förändring kan dock medföra att jämförelser bakåt i tiden blir missvisande. Datamaterialet som ligger till grund för 2014 års statistik i Svensk biblioteksförenings rapporter bygger som en följd av förändringarna i högre grad än tidigare år på föreningens egna beräkningar. Svensk biblioteksförening har strävat att endast visa variabler och nyckeltal som är jämförbara med föregående års. Det går trots det inte att utesluta felkällor i datamaterialet, till exempel till följd av att biblioteken tolkat de nya frågorna på olika sätt. En del kommuner har dessutom avstått att svara på frågorna helt eller delvis. Svensk biblioteksförening tar inte ansvar för eventuella felaktigheter i KB:s eller SCB:s statistik. 4 Folkbiblioteken i Region Västra Götaland Åldersfördelning I denna rapport belyses hur biblioteksverksamheten i Region Västra Götaland ser ut. Jämförelser görs mellan kommunerna i länet samt med riksgenomsnittet. Riket Som bakgrundsfakta redovisas här inledningsvis några siffror om inkomst- och utbildningsnivå samt siffror som visar hur intresset för högre studier i Region Västra Götaland ser ut. Nedanstående data är hämtad från SCB. Andel högutbildade i befolkningen avser andel av befolkningen i åldern 25-64 år som år 2013 hade minst 3-årig eftergymnasieal utbildning. Uppgift om medelinkomst avser år 2013, andelen högskolenybörjare läsåret 2013/14 och andelen utrikes födda avser år 2014. Åldersfördelningen avser år 2014. 0 20 Region Västra Götaland 40 60 80 100 Andel utrikes födda 20% 15% 10% 5% 0% Region Västra Götaland tkr Medelinkomst Andel högskoleutbildade 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% 300 250 200 150 100 50 0 Region Västra Götaland Riket Riket Andel högskolenybörjare* 15‰ 10‰ 5‰ 0‰ Region Västra Götaland Riket Region Västra Götaland Riket * Med högskolenybörjare avses studerande som för första gången är registrerad i grundläggande högskoleutbildning. 5 Antal biblioteksenheter per 1000 invånare Svenljunga Tjörn Karlsborg Öckerö Munkedal Ulricehamn Gullspång Bollebygd Orust Töreboda Tanum Bengtsfors Färgelanda Vara Ale Tidaholm Sotenäs Falköping Herrljunga Dals-Ed Lysekil Essunga Grästorp Lilla Edet Mark Härryda Skövde Lerum RIKET Kungälv REGION V.GÖTALAND Hjo Borås Mellerud Skara Vänersborg Lidköping Tibro Vårgårda Tranemo Mariestad Åmål Strömstad Alingsås Götene Uddevalla Mölndal Trollhättan Göteborg Stenungsund Partille 2014 2012 2010 2008 2006 0 0,2 0,4 0,6 Svensk biblioteksförening, Folkbiblioteken i Region Västra Götaland 2014 0,8 1 6 Antal besök per invånare Grästorp Färgelanda Härryda Orust Essunga Åmål Tanum Tjörn Skara Stenungsu Trollhättan Herrljunga Mölndal Göteborg Mark Bengtsfors Lidköping Karlsborg Vårgårda Ale Dals-Ed Vara RIKET Götene Töreboda Mellerud Tidaholm Gullspång Alingsås REGION Hjo Uddevalla Svenljunga Bollebygd Lysekil Borås Lerum Munkedal Vänersborg Mariestad Partille Tibro Ulricehamn Sotenäs Strömstad Lilla Edet Tranemo Falköping Skövde Öckerö Kungälv 2014 2012 2010 2008 2006 0 5 10 Svensk biblioteksförening, Folkbiblioteken i Region Västra Götaland 2014 15 20 7 Total utlåning per invånare Mark Bollebygd Stenungsund Härryda Borås Orust Ale Mölndal Tjörn Essunga Grästorp Dals-Ed Ulricehamn Tranemo Trollhättan Svenljunga Munkedal Töreboda Alingsås Skara REGION V.GÖTALAND Öckerö Lerum Kungälv Lidköping Bengtsfors Gullspång Göteborg Mellerud Uddevalla Åmål RIKET Tidaholm Partille Mariestad Strömstad Falköping Färgelanda Vänersborg Vårgårda Götene Sotenäs Karlsborg Lilla Edet Tibro Lysekil Vara Tanum Herrljunga Skövde Hjo 2014 2012 2010 2008 2006 0 5 10 Svensk biblioteksförening, Folkbiblioteken i Region Västra Götaland 2014 15 20 8 Aktiva låntagare per invånare Härryda Stenungsund Mellerud Åmål Lidköping Svenljunga Bengtsfors Mark Tjörn Tanum Orust Göteborg Kungälv Munkedal Grästorp Alingsås Götene Lerum Essunga Skara REGION V.GÖTALAND RIKET Öckerö Karlsborg Töreboda Ulricehamn Vara Tranemo Ale Mölndal Herrljunga Sotenäs Strömstad Falköping Bollebygd Gullspång Lysekil Mariestad Partille Trollhättan Uddevalla Färgelanda Tidaholm Skövde Tibro Vårgårda Borås Hjo Vänersborg Lilla Edet Dals-Ed 2014 2012 2010 2008 2006 0 0,2 0,4 Svensk biblioteksförening, Folkbiblioteken i Region Västra Götaland 2014 0,6 0,8 9 Antal barnbokslån per barn 0-17 år * Härryda Ale Borås Mark Stenungsund Orust Skara Bollebygd Alingsås Svenljunga Ulricehamn Tranemo Bengtsfors Dals-Ed Lidköping Strömstad Tibro Kungälv Mölndal Skövde RIKET Lerum Uddevalla Åmål Trollhättan REGION Falköping Lilla Edet Karlsborg Götene Gullspång Mellerud Vara Tidaholm Tanum Herrljunga Vårgårda Vänersborg Partille Munkedal Göteborg Töreboda Lysekil Färgelanda Tjörn Hjo Grästorp Mariestad Öckerö Essunga Sotenäs 2014 2012 2010 2008 2006 * Från och med 2014 års statistik har åldersintervallet ändrats från 0-14 till 0-17 år. Se sidan 19. 0 5 10 15 20 25 Svensk biblioteksförening, Folkbiblioteken i Region Västra Götaland 2014 30 35 10 Antal barnböcker per barn 0-17 år * Tjörn Svenljunga Bengtsfors Gullspång Herrljunga Skara Karlsborg Tranemo Mellerud Bollebygd Orust Tanum Götene Mark Stenungsund Töreboda Färgelanda Vara Ale Borås Lidköping Strömstad Dals-Ed Falköping Åmål Tibro Uddevalla Tidaholm Skövde Vårgårda RIKET Lysekil Lilla Edet REGION Trollhättan Härryda Mölndal Vänersborg Munkedal Kungälv Lerum Ulricehamn Alingsås Göteborg Partille Mariestad Öckerö Hjo Grästorp Essunga Sotenäs 2014 2012 2010 2008 2006 * Från och med 2014 års statistik har åldersintervallet ändrats från 0-14 till 0-17 år. Se sidan 19. 0 5 10 15 20 Svensk biblioteksförening, Folkbiblioteken i Region Västra Götaland 2014 25 30 11 Antal böcker per invånare Skara Svenljunga Bengtsfors Åmål Töreboda Färgelanda Dals-Ed Gullspång Essunga Vårgårda Bollebygd Herrljunga Tanum Mellerud Karlsborg Grästorp Öckerö Tidaholm Ulricehamn Munkedal Stenungsund Tjörn Mariestad Strömstad Mark Vara Orust Borås Tranemo Falköping Sotenäs Götene Lysekil Hjo Uddevalla Tibro Skövde Lilla Edet Ale RIKET Lerum REGION Trollhättan Härryda Lidköping Kungälv Vänersborg Mölndal Alingsås Partille Göteborg 2014 2012 2010 2008 2006 0 2 4 6 8 10 Svensk biblioteksförening, Folkbiblioteken i Region Västra Götaland 2014 12 14 12 Nyförvärv, medier per invånare Svenljunga Töreboda Grästorp Orust Färgelanda Bollebygd Öckerö Essunga Stenungsund Skara Bengtsfors Vårgårda Strömstad Karlsborg Mark Vara Lerum Härryda Gullspång Dals-Ed Herrljunga Åmål Partille Sotenäs Tranemo Götene Ulricehamn Mölndal Borås Kungälv Ale Alingsås Tanum REGION Uddevalla Tjörn RIKET Munkedal Tidaholm Lidköping Lilla Edet Falköping Mellerud Hjo Mariestad Trollhättan Lysekil Göteborg Tibro Vänersborg Skövde 2014 2012 2010 2008 2006 0 0,2 0,4 0,6 Svensk biblioteksförening, Folkbiblioteken i Region Västra Götaland 2014 0,8 1 13 Antal biblioteksdatorer per 100 000 invånare * Gullspång Grästorp Karlsborg Vara Orust Dals-Ed Lysekil Tjörn Vårgårda Svenljunga Essunga Herrljunga Bengtsfors Kungälv Bollebygd Härryda Tidaholm Strömstad Skara Vänersborg Töreboda Trollhättan Öckerö Skövde REGION V.GÖTALAND RIKET Uddevalla Falköping Göteborg Sotenäs Mellerud Stenungsund Borås Mölndal Tanum Ulricehamn Hjo Lidköping Alingsås Lerum Åmål Ale Lilla Edet Tibro Partille Tranemo Mariestad Färgelanda Götene Mark Munkedal 2014 2012 2010 2008 2006 * Se sidan 19 0 50 100 150 Svensk biblioteksförening, Folkbiblioteken i Region Västra Götaland 2014 200 250 14 Heltidsanställda per 1000 invånare * Bengtsfors Skara Karlsborg Svenljunga Tjörn Tanum Orust Vara Trollhättan Borås Tranemo Töreboda Essunga Herrljunga Dals-Ed Lidköping Grästorp Stenungsund Kungälv Härryda Mölndal Åmål Öckerö Gullspång Lysekil Bollebygd REGION V.GÖTALAND Mellerud Uddevalla RIKET Mark Ale Göteborg Ulricehamn Strömstad Mariestad Lilla Edet Sotenäs Vårgårda Tibro Götene Falköping Tidaholm Färgelanda Lerum Skövde Munkedal Vänersborg Alingsås Hjo Partille 2014 2012 2010 2008 2006 * Avser antal årsverken 0 0,2 0,4 0,6 0,8 Svensk biblioteksförening, Folkbiblioteken i Region Västra Götaland 2014 1 1,2 15 Total driftskostnad (kr) per invånare Färgelanda Vara Skara Tjörn Karlsborg Orust Borås Dals-Ed Stenungsund Mölndal Tranemo Tanum Kungälv Bollebygd Trollhättan Härryda Öckerö Essunga Herrljunga Mellerud RIKET Lidköping REGION V.GÖTALAND Göteborg Munkedal Sotenäs Svenljunga Grästorp Lysekil Ale Gullspång Åmål Mark Bengtsfors Töreboda Vårgårda Uddevalla Tidaholm Lerum Tibro Partille Ulricehamn Falköping Hjo Alingsås Mariestad Vänersborg Götene Lilla Edet Strömstad Skövde 2014 2012 2010 2008 2006 0 100 200 300 400 500 Svensk biblioteksförening, Folkbiblioteken i Region Västra Götaland 2014 600 700 16 Nyckeltal för landets samlade folkbibliotek Fysiska besök på biblioteket (Miljoner) 2014 2012 2010 2008 2006 0 20 40 60 80 Utlåning fysiska medier (Miljoner) 2014 2012 2010 2008 2006 0 20 40 60 80 Utlåning barnlitteratur (Miljoner) * 2014 2012 2010 2008 2006 0 5 10 15 20 25 30 35 Bestånd av barnlitteratur (Miljoner) * 2014 2012 2010 2008 2006 0 2 4 6 8 10 12 14 * Från och med 2014 års statistik har åldersintervallet ändrats från 0-14 år till 0-17 år. Se sidan 19. Svensk biblioteksförening, Folkbiblioteken i Region Västra Götaland 2014 17 Nyckeltal för landets samlade folkbibliotek Fysiskt bokbestånd - skönlitteratur och facklitteratur (Miljoner) 2014 2012 2010 2008 2006 0 10 20 30 40 50 Nyförvärv tryckta medier (Tusental) * 2014 2012 2010 2008 2006 0 500 1 000 1 500 2 000 2 500 3 000 Årsverken heltidsanställda 2014 2012 2010 2008 2006 0 1 000 2 000 3 000 4 000 5 000 6 000 7 000 Total driftskostnad (Mkr) 2014 2012 2010 2008 2006 0 * 1 000 2 000 3 000 4 000 5 000 Från och med år 2014 ingår AV-medier inte längre i underlaget. Jämförelser bakåt i tiden bör därför undvikas eller tolkas med stor försiktighet. Svensk biblioteksförening, Folkbiblioteken i Region Västra Götaland 2014 18 Det statistiska materialet i rapporten är huvudsakligen hämtat från de öppna data som Kungliga biblioteket (KB) tillhandahåller för biblioteksstatistik från 2014 och statistikrapporter från åren 2005-2013. (Fram till och med 2009 utgavs dessa av Statens kulturråd.) Rapporterna finns tillgänglig på www.kb.se och www.kulturradet.se. Svensk biblioteksförening har utifrån 2014 års öppna data gjort egna beräkningar av nyckeltalen som utgår från viktade medelvärden. Svensk biblioteksförening tar inte ansvar för eventuella felaktigheter i KB:s och Kulturrådets statistik. Stora förändringar mellan enskilda år ska tolkas med försiktighet. Dessa kan bero på ändrade redovisningsrutiner och liknande. Saknade staplar i diagrammen är en följd av saknade värden i KB:s och Kulturrådets statistik. Under 2015 anpassade KB biblioteksstatistiken till ISO-standard 2789:13 och 11620:13. Detta innebär att variabler och nyckeltal för 2014 års statistik delvis skiljer sig åt från föregående års statistikredovisning. KB rekommenderar därför att jämförelser bakåt i tiden ska tolkas med stor försiktighet, även om folk- och högskolebiblioteken i stort sett behållit sina tidsserier på de centrala variablerna. Mer om detta går att läsa i KB:s rapport: Bibliotek 2014. För Svensk biblioteksförenings rapport innebär detta framför allt att: - jämförelser med tidigare data rörande AV-media inte längre går att utföra - skolbiblioteken redovisas separat. I vilken utsträckning dessa tidigare innefattades i statistiken är oklart men detta borde i allt väsentligt inte påverka jämförbarheten mellan åren - data som berör gruppen barn har utökats från 0-14 år till 0-17 år. Denna förändring är sannolikt av mindre betydelse, då de flesta biblioteken redan tidigare använt J (juvenile) som sortering och därför i praktiken redovisat utlåningen för all barn- och ungdomslitteratur. En del av jämförbarheten kan även bevaras då rapporten i allt väsentligt redovisar mått per 1000 barn - i statistiken för 2014 så finns ett tämligen stort bortfall av data som gör att alla kommuner inte kommer kunna redovisas med komplett data. - definitionen av vilka datorer och terminaler som ska ingå i underlaget har preciserats från och med 2014 års statistik. Detta kan påverka innehållet i variabeln antal biblioteksdatorer per 100000 invånare. Jämförelser med tidigare år bör därför göras med viss försiktighet - statistiken per kommun är inte komplett för alla variabler. I de fall data saknas har variabeln fått värdet noll. Den summerade länsstatistiken påverkas då den totala summan för länet i dessa fall blir lägre än den annars skulle ha blivit. Jämförelser bakåt i tiden bör därför tolkas med viss försiktighet Nordmaling och Ronneby har inte rapporterat någon statistik för 2014 varför 2013 års värden redovisas även för 2014 för dessa kommuner. World Trade Center • Box 70380 • 107 24 Stockholm Tel: 08-545 132 30 • info@biblioteksforeningen.org www.biblioteksforeningen.org 19
