Se rapport här. - OrdAF

Transcription

ORDFÖRSTÅELSE – nyckeln till kunskap
The fact that we cannot
directly reach all of the words
students need to learn does
not mean that we cannot and
should not teach some of
them.
M. Graves 2008
Projektrapport till Specialpedagogiska Skolmyndigheten (LÄR 2013/65)
Astrid Frylmark, leg logoped
Januari 2015
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INLEDNING
BAKGRUND
3
3
Att kunna ett ord
Ordens egenskaper
Kvantitet och kvalitet
3
3
3
ORDFÖRRÅDETS UTVECKLING
4
Ordförrådets utveckling i förskoleåldern
Ordförrådets utveckling i skolåldern och uppåt
4
4
OM OLIKA STRATEGIER FÖR ATT LÄRA UT ORD
6
Yngre och äldre elever
Elever med annan språklig bakgrund
Att lära ut ord
7
7
8
ORDFÖRRÅDSPROV I TVÅ MELLANSTADIESKOLOR
8
Syfte
Frågeställningar
Procedur
8
8
9
RESULTAT
9
Ordprov 1
Ordprov 2
Skillnader i resultat för elever i olika årskurser
Könsskillnader
Lärarenkät
10
10
11
11
11
DISKUSSION
12
Ökar ordförståelsen prövad med samma ordlista genom de tre mellanstadieåren?
Är den tänkta metoden för tvådelat ordförrådsprov användbar?
Vad vet lärare om elevernas språkliga vardag i början av ett nytt läsår?
12
12
12
AVSLUTNING
KÄLLOR
BILAGOR
13
14
Bilaga 1. Lärares svar på frågor om strategier
Bilaga 2. Ordlistor inkl. källor för dessa
Bilaga 3. Idéer
Om att lära in nya ord
Vilket ord+++ passar inte?
”Ordbanken”
Grafiska modeller
Form, innehåll och användning
15
17
34
© Astrid Frylmark: Ordförståelse – nyckeln till kunskap
2013-2014
2
INLEDNING
Denna rapport är resultatet av en förstudie om ordförrådets utveckling under årskurs 4-6 som med
stöd av Specialpedagogiska Skolmyndigheten (LÄR 2013/65) genomfördes under läsåret 2013-2014.
Projektet bedrevs av logoped i samarbete med två mellanstadieskolor i mellersta Norrland, varav en
friskola och en kommunal skola.
BAKGRUND
Ordförråd är, enligt Nationalencyklopedin, ”det förråd av olika ord som ingår i ett språk eller som
behärskas av en enskild språkbrukare”. Det vill säga både något stort, allmänt och något personligt,
individuellt. Även ord kan ses som ett förenklat uttryck, enligt NE ”en språklig enhet av typen fot som
språkanvändare brukar uppfatta som mer eller mindre given”.
Ordförrådets storlek hos en individ hänger nära samman med läsförståelsen. Det är dock inget enkelt
samband utan kan snarare ses som en dubbelriktad väg där läsförståelsen gynnas av om läsaren har
ett stort ordförråd medan ordförrådet i sin tur växer till ju mer man läser.
Att kunna ett ord
Insikten om vad ett ord betyder och hur det kan användas kommer gradvis, från att inte alls känna
igen ordet till att så småningom ha stabil kunskap om ordet, dess innebörd och förhållande till andra
ord.
I skolan består texterna framför allt av vanliga ord. De vanligaste 100 orden utgör hälften, 50 % av
orden i skolböckernas texter. De 300 vanligaste orden utgör 65 %, och för att klara 80 % av texterna
behövs 5000 ord. En universitetsstuderande kan (på engelska) behärska upp emot 200 000 ord.
När man läser en text behöver man, enligt olika källor, känna igen 90-98 % av orden för att helt förstå
texten. Om man läser på ett annat språk än modersmålet krävs minst ca 8000 ord i ordförrådet för
att man ska kunna läsa självständigt med behållning.
Ordens egenskaper
Varje ord kan beskrivas ur en mängd olika aspekter.







Grammatiska egenskaper som till exempel undantag och oregelbundna böjningar (gå-gick,
hand-händer).
Morfologiska egenskaper som i sammansatta ord, suffix och prefix (/o/ i okänd har en annan
betydelse än /o/ i ost).
Kollokation ord som helst förekommer ihop med ett annat ord i fasta uttryck. Vi säger till
exempel att en person är lång medan ett hus är högt.
Denotation står för allt det ordet syftar på, dvs. det som en språklig term åsyftar.
Konnotation innebär de underliggande associationer som finns till ett ord, som till exempel
att färgerna blå och röd även står för olika politiska åskådningar.
Lämplighet. Ord kan vara mer eller mindre lämpliga att använda beroende på om det gäller
tal eller skrift eller om sammanhanget är formellt eller informellt.
Många ord har fast etablerade länkar till andra ord i form av antonymer (motsatsord som
lång-kort), synonymer (ord med samma betydelse som titta-se) och/eller homonymer (ord
med samma namn och stavning som annat ord, som ren=djur eller egenskap).
2013-2014
3

Många ord kan enkelt sorteras in beroende på sitt förhållande till andra ord som över-,
under- och sidoordnade. Exempel: hund är överordnat valp, underordnat husdjur och
sidoordnat katt.
Orden och den kunskap vi har om dessa utgör inte ett separat, stabilt förråd utan är bland annat
beroende av vår mentala närvaro, våra erfarenheter och vår känsla för vad som passar sig i en viss
situation. Ett ord som man förstår vid ett tillfälle i ett visst sammanhang kan senare förefalla helt
obekant.
Orden kan, således, vara helt okända för oss, förefalla vagt bekanta eller vara helt etablerade i vårt
eget lexikon. Denna uppdelning är ofta omedveten.
Kvantitet och kvalitet
Ordförrådet hos skolungdomar och vuxna kan delas in i fyra grupper:
a)
b)
c)
d)
Ord vi hör och förstår
Ord vi läser och förstår
Ord vi använder när vi talar
Ord vi använder när vi skriver
Det är lätt att inse, att skillnaderna mellan dessa fyra grupper av ord är såväl kvalitativa som
kvantitativa. För att beskriva den kvalitativa aspekten kan olika infallsvinklar användas, som att veta
hur vanligt ordet är, att kunna ordets grammatiska egenskaper, att kunna mer än en betydelse mm.
Den faktor som av många anses mest väsentlig är förmågan att associera till ett ord. Ju fler
associationer man har till ett ord, desto bättre anses ordförrådet också organiserat.
Verklig ordkunskap är således mycket mer än att ytligt kunna förklara innebörden av ett ord. För att
verkligen förstå på djupet behövs erfarenheter och associationer. Många författare gör istället
distinktionen mellan bredd och djup för att beskriva skillnaden mellan kvantitet och kvalitet.
ORDFÖRRÅDETS UTVECKLING
Ordförrådets utveckling i förskoleåldern
Första året. Kan man tala om ordförrådsutveckling hos ett alldeles nyfött barn? Förutsättningarna
grundläggs åtminstone tidigt. Hörseln är det sinne som utvecklas först, redan i fosterstadiet. Att det
ofödda barnet identifierar ljud och känner igen röster och musik råder det ingen tvekan om.
Beredskapen för språkutveckling finns.
Under perioden noll till tre månader börjar barnet ge respons på ljud och tittar åt det håll ljudet
kommer ifrån. Ljus är också intressant att titta på, till exempel lampan som tänds och släcks. I åldern
mellan tre och sex månader ger barnet svarsleende och reagerar med igenkänning på återkommande
situationer. Lek med föremål kan framkalla härliga skratt. Under det tredje kvartalet börjar barnet
använda gester som liknar våra, och visar sin ordförståelse genom att titta på det föremål som de
vuxna benämner. Barnet börjar också härma en del ljud. Jollret, ofta stavelsejoller med
upprepningar, är i full gång. När barnet får syn på en välkänd person eller ett bekant föremål är
kroppsspråket tydligt – man ser att barnet känner igen personen eller saken.
Under det fjärde kvartalet kan man börja tala om verklig ordförståelse, som blir märkbar genom att
barnet kan ge oss det föremål vi ber om. Barnet följer också enkla instruktioner som ”titta här”, och
letar efter sin leksak där vi pekar. Reaktionen blir negativ när vi tar bort ett intressant föremål. Det är
också tydligt att barnet känner igen sitt eget namn.
2013-2014
4
Under det fjärde kvartalet uppfattar man ofta det första säkra ord som barnet producerar, då barnet
kopplar ihop ett föremål med att själv åstadkomma ett konsekvent ljud. I övrigt är barnet aktivt med
gester och olika ljud och jollersekvenser.
1-2 år. Det årsgamla barnet kan följa enkla uppmaningar, peka på saker som han/hon vill ha, eller på
den egna kroppen. När ett eller ett par föremål nämns kan barnet peka ut dessa. Barnet börjar
uppfatta andras sinnesstämning, som att man är glad eller arg. När barnet aktivt använder 8-10 ord
förstår det redan ca 100.
Ordförståelsen fortsätter att öka snabbare än ordproduktionen, och många tvååringar förstår
närmare 300 ord. Både uppmärksamheten och uthålligheten ökar. Pekböcker och de första
berättelserna går allt bättre att pratläsa tillsammans med barnet. Ja och nej kan uttryckas genom att
nicka respektive skaka på huvudet. Barnet vet att man måste skala en banan innan man äter den, och
många tvååringar kan peka ut fem kroppsdelar på sig själva eller på en docka.
Det aktiva ordförrådet ökar under det andra levnadsåret från ett par, tre stycken till upp emot 50
ord. Det är populärt att härma djurljud, benämna bilder eller föremål och många barn börjar kunna
säga sitt eget namn. Fram emot tvåårsdagen kan många barn kombinera två ord till en liten mening,
något som ofta har föregåtts av en period då ett ord kombineras med en gest. Det börjar dyka upp
verb och adjektiv bland barnets aktiva ord.
2-3 år. Antalet ord som barnet förstår ökar fram emot treårsdagen upp till ca 900. De flesta
treåringar uppskattar att lyssna till berättelser och sagor av ökande längd, från 3-5 minuter för
tvååringen till 15-20 minuter fram emot treårsdagen.
Viktiga ord för läge och storlek börjar finnas i barnets ordförråd; ord som stor och liten eller på, i och
under. Många kan också grundfärgerna. Hos treåringen finns ofta ett stort behov av återkommande
ritual och rutiner kring måltider och vid läggdags. Inte minst orden spelar en viktig roll här.
Antalet ord i barnets aktiva ordförråd är upp emot hälften av de ord barnet förstår. Det går allt bättre
att besvara frågor. Detta gäller i ökande utsträckning även sådana frågor som inte handlar om ”här
och nu” som t.ex. ”Vad gör man när man är trött?” Barnet börjar allt oftare använda adjektiv.
Treåringen kan också repetera en mening med 6-7 stavelser.
3-4 år. Mängden ord som barnet förstår fyrdubblas under det fjärde levnadsåret. Barnet förstår även
vertikala lägesprepositioner som framför och bakom, liksom skillnaden mellan hårt och mjukt. Barnet
blir allt säkrare i sin vardag och vet exempelvis vad som är fram och bak på tröjan vid påklädning.
Det aktiva ordförrådet ökar upp emot 1500 ord. Barnet deltar i långa, detaljerade samtal. Förutom
att kunna besvara frågor om ”vem” och ”vad” börjar barnet också kunna redogöra för ”hur”. Två
händelser kan ordnas i en sekvens. Samtalen är både långa och innehållsrika.
4-5 år. De flesta fyraåringar börjar vara säkra på grundfärgerna. Allt fler jämförande ord kommer in i
ordförrådet, ord som tungt och lätt, starkt och svagt. Det är populärt att sortera saker utifrån form,
färg eller användning.
Fyraåringen kan oftast räkna till fyra med bibehållen timing, och rabbelräkningen kan fortsätta längre
än så. Närmare femårsdagen kommer räkneramsan allt oftare att stämma i takt med föremålen som
räknas. Barnet formulerar själv frågor med vad och varför. När man närmar sig fem går det också att
återberätta en historia och hålla reda på först, mitten och sist.
2013-2014
5
5-6 år. Femåringen har allt mer förfinade och förgrenade system av ord och begrepp, som igår, idag,
imorgon; förmiddag/eftermiddag; hel och halv, före och efter. Många femåringar känner igen och
kan använda de vanligaste mynten.
Fram emot sexårsdagen kan många barn repetera upp till fyra siffror i rad, benämna alla vanliga
färger, analysera likheter och skillnader mellan föremål och även benämna några bokstäver.
6-7 år. I den här åldern brukar de flesta barn lära sig klockan, vilket förutsätter tillgång till en mängd
grundläggande begrepp. Läsriktningen stabiliseras, och det skrivs många bokstäver och siffror.
En sexåring kan vara medveten om talsvårigheter hos andra. Många sexåringar har en period med
flitig användning av fula ord. Fler och fler av alfabetets alla bokstäver behärskas, och de flesta
sexåringar känner igen skrivna ord och siffror mellan ett och tio.
Ordförrådets utveckling i skolåldern och uppåt
Den tidiga uppväxtmiljön är av avgörande betydelse. Ett barn i en språkligt stimulerande miljö har
under sina första tre levnadsår hört ca 45 miljoner ord, eller 30 000 per dag medan ett barn i en
språkligt fattig miljö har hört knappt en tredjedel så många ord under samma period i livet.
Ett barn som ”börjar skolan” i England, vilket vanligtvis sker vid 4-5 års ålder, kan ca 5000 ord. Varje
år tillkommer sedan minst 3 000 nya ord, eller 50 000 genom hela skolgången. Medan det engelska
språket anses omfatta hela 450 000 ord finns cirka 180 000 av dessa i skolböckerna.
Under skolåldrarna och senare möter man många ord som är vanliga och andra som är sällsynta och
aldrig etablerar sig som användbara i vardagsspråket. Orden vi möter vid läsning kan vara sådana
som vi omedelbart känner igen i texten, ord vi förstår på djupet och ord vi förstår bara om de
presenteras i ”rätt” sammanhang. I skolan möter elever också en mängd ord med koppling till skolans
miljö och skolarbetets utförande. Ord med koppling till skolspråket kanske har en helt annan
betydelse utanför skolan.
Vanlig konversation innehåller 5 000-7 000 olika ord. Efter ca 10 års ålder utgör inte längre
konversation den främsta källan till att lära nya ord. Redan då handlar det främst om läsningen.
Vuxna anses i genomsnitt ha ett ordförråd om ca 50 000 ord, men variationen är stor. Detta beror
bland annat på att många ord lärs in via egen läsning. Barn, unga och vuxna läser olika mycket och då
barn har olika stort ordförråd redan vid läsinlärningen är förstås variationen stor.
OM OLIKA STRATEGIER FÖR ATT LÄRA UT ORD
Graves, vars bok är en synnerligen viktig del av projektet, refererar ett flertal forskningsstudier och
sammanfattar erfarenheterna av olika metoder för att lära sig nya ord i nedanstående punkter:


Även en minimal insats där man endast förklarar nya ord är bättre än att inte göra något alls.
Det minsta kan vara att inför ett nytt avsnitt inom ett skolämne dela ut en lista med nya ord
och begrepp och skriftliga förklaringar till dessa. Om eleverna får en lista med ord och
förklaringar får de dock bara tillgång till den grundläggande betydelsen, det vill säga
breddkunskap om de nya orden och begreppen.
Att både presentera en definition och förklara utifrån ett konkret sammanhang är bättre än
att bara välja det ena alternativet. Detta är, enligt Graves, den absolut minsta insats man bör
göra. Denna metod ger, i motsats till den först beskrivna metoden, utrymme för att diskutera
både bredd och djup hos aktuella ord.
2013-2014
6


Arbetssätt i klassrummet som beaktar elevernas bakgrundskunskap om nya ord, diskuterar
likheter och skillnader samt funderar över motsatser är mer verkningsfulla än om man bara
väljer någon enstaka av dessa aktiviteter. Även dessa arbetssätt ger både bredd och djup.
Mer omfattande instruktioner där eleverna gör inferenser (”läser mellan raderna”) och
aktiverar förhandskunskap har en bättre effekt än metoder som går snabbare att genomföra.
En sådan metod som prövats i forskning ger mycket god effekt men tar 30 minuter per ord
och är därmed alltför omfattande för att användas utöver i experimentella sammanhang.
Läsförståelse är beroende av hur väl läsaren förstår innebörden av de ord som ingår i ett läst stycke.
Att undervisa om ords betydelse har en positiv inverkan på läsförståelsen.
Störst inverkan på ordförrådets storlek har den mängd text som individen har läst, särskilt om
texterna är varierande till innehåll och genre. Det finns mycket att göra för att stimulera läsning,
vilket dock inte skildras i den använda litteraturen eller i denna rapport. Att lära ut något om ords
betydelse hjälper elever att definiera och förstå världen och även att kunna beskriva världen mer
detaljerat.
Flertalet författare rekommenderar att man inledningsvis arbetar muntligt med de nya orden innan
eleverna möter dessa skriftligt. Vidare är det viktigt att skapa förståelse innan man ber eleverna
använda ordet i egen textproduktion. Det som inte brukar fungera är att be eleverna slå upp orden –
en sådan aktivitet lämpar sig mer när man skriver än när man läser. Det hjälper inte heller att be
eleverna försöka sätta in ordet i en egen mening. Denna aktivitet kan man pröva i ett senare skede.
Många gånger är det svårt för elever att förstå ordet utifrån sammanhanget, och ännu svårare att
lära sig en definition utantill.
Yngre och äldre elever
För yngre elever rekommenderas att man inledningsvis säger ordet flera gånger tillsammans och
därefter matchar med föremål eller bilder, gester och mimik.
Tillsammans med äldre elever kan man arbeta med både förklaringar och associationer. Det är också
lämpligt att se till att eleverna exponeras för ordet i olika sammanhang och att det dyker upp igen
efter några dagar som en repetition.
Det anses mindre effektivt att be eleverna slå upp ordet själva. Dels tar det lång tid att slå upp, dels
finns ofta flera olika förklaringar på ordet vilket kan skapa förvirring. Använd istället ordlistan för att
gräva djupare – vad kan ordet betyda mer?
Elever med annan språklig bakgrund
Ett centralt begrepp i arbetet med att integrera elever med annan språklig bakgrund i undervisningen
är stöttning eller scaffolding. Det kan finnas en risk att i bästa välmening snarare ställa för låga
intellektuella krav på elever med annan språklig bakgrund istället för den utmaning de behöver, om
man är osäker på den språkliga nivån. Elever med annan språklig bakgrund behöver, också de,
utmanas med tillräckligt krävande uppgifter kombinerat med språkstöd i all undervisning.
I Skolverkets rekommendationer betonas att alla lärare behöver vara medvetna om språket i sitt
ämne och fokusera på en medveten utveckling av ordförrådet i ämnet. Det är också nödvändigt att
varje lärare känner till vilka språkliga möjligheter och svårigheter som finns bland eleverna. Pauline
2013-2014
7
Gibbons har i ett par uppskattade böcker beskrivit bl.a. olika systematiska tillvägagångssätt. Hon har
bland annat en modell för planering i fem steg (Gibbons sid 227 ff):
1)
2)
3)
4)
5)
Vad vet du om elevernas språkbehärskning? Vad kan eleverna? Vad behöver de kunna?
Klargör vilket språk som är centralt för det kursmoment ni ska arbeta med
Välj ut det språk du vill fokusera på
Planera eller välj aktiviteter där fokusspråket används
Utvärdera kursmomentet
För mer inspiration i arbetet med svenska för elever med annat modersmål finns också den så kallade
genrepedagogiken beskriven hos Nationellt Centrum i svenska som andra språk. Läraren Anna Kaya
beskriver arbetssättet cirkelmodellen mycket konkret på sin blogg.
Att lära ut ord
Huvudprinciper för att lära ut ord kan vara:
1) Se till att klassrummet är en varierande och stimulerande språklig miljö. Detta kan ske
genom högläsning av litteratur, dialogiskt inriktad undervisning, självständig läsning och en
ordrik yttre miljö.
2) Lär ut enstaka ord.
När man undervisar om enstaka ord behöver eleverna få tillgång både till betydelsen och ett
sammanhang. Aktiviteterna ska utformas så att de involverar och engagerar eleverna. De
behöver också tillfällen till repetition och övning. Skapa en ständigt pågående dialog i
klassrummet kring viktiga ord.
3) Lär ut strategier för ordinlärning.
Eleverna behöver lära sig strategier för att på sikt självständigt söka sig fram till ords
betydelse. Det handlar om att lära sig använda både sammanhanget och ordlistan.
4) Skapa en medvetenhet om ord.
Eleverna behöver bli aktiva och medvetna i sökandet efter kunskap. Se till att klassrummet
genomsyras av ordglädje, ordlekar, medvetenhet om ord och aktiviteter där eleverna
använder nya ord i skrift.
ORDFÖRRÅDSPROV I TVÅ MELLANSTADIESKOLOR
Syfte
Syftet med projektet var



att få ökad kunskap om ordförrådets utveckling under mellanstadieåldrarna
att pröva en modell för ordförrådsmätning
att få insikt om lärares attityder till aktivt arbete med ordförråd
Frågeställningar

Ökar ordförståelsen prövad med samma ordlista genom de tre mellanstadieåren?
2013-2014
8


Är den tänkta metoden för tvådelat ordförrådsprov användbar (kan eleverna ge svar)?
Procedur
Inför projektet vidtalades rektorer och berörda lärare i två mellanstadieskolor. Projektet bestod av
litteraturstudier, enkät till lärare samt ett prov på ordförståelse vid höstterminens början och ett
motsvarande prov vid vårterminens slut, allt under läsåret 2013-14. Vidare har förslag på aktiviteter
sammanställts och ordlistor insamlats.
Ordproven. Ordproven sammanställdes vid läsårets början 2013-14 som en för varje ord tvådelad
uppgift, där man först ombads skriva en enkel förklaring på ett ord, och därefter markera om man
ansåg sig ha hört, kanske ha hört eller aldrig ha hört det aktuella ordet. Detta sätt att pröva
ordkunskapen var ett resultat av genomförda litteraturstudier, då liknande modeller har använts i
olika forskningsprojekt fast i många fler steg. Som utgångspunkt för ordlistorna användes vartannat
ord ur Mill Hill Vocabulary Scale (Pearson Assessment) under höstprovet och vartannat ord under
vårprovet, alla i egen översättning. För varje givet ord kunde man erhålla maximalt 4 poäng enligt
följande exempel:
Förklaring av ordet ”keps”.
Exempel på förklaring som ger 2 poäng: En sorts mössa (dvs en tämligen utförlig förklaring).
Exempel på förklaring som ger 1 poäng: Något man har på sig (dvs en begränsad förklaring).
Exempel på förklaring som ger 0 poäng: - Ett yrke, dvs. uteblivet eller helt felaktigt svar.
Kännedom om ordet ”keps”.
Har hört: 2 poäng.
Har kanske hört: 1 poäng.
Har aldrig hört: 0 poäng.
Nedan i redovisas resultat från de olika delarna för sig: förklaring, kännedom samt totalpoäng.
Det första ordprovet distribuerades tillsammans med en enkel lärarenkät till två mellanstadieskolor i
mellersta Norrland, varav en friskola och en kommunal skola. Samtidigt ombads lärarna svara på en
enkät om vad de kände till om elevernas språkliga situation och eventuella hinder i
inlärningssituationen. Tanken var att ca 30 elever från varje skola skulle genomföra provet. Vid
höstterminens början erhöll jag dock svar från 204 elever i årskurs 2-4 från båda skolorna.
Det andra ordprovet skickades inför läsårets slut till skolorna. Denna gång inkom ett mindre antal
ifyllda prov med svar från alla tre årskurserna i den mindre friskolan och motsvarande mängd svar
från den kommunala skolan, dock samtliga från årskurs 6.
Kompendier. Under läsåret besöktes skolorna 2-3 gånger vardera och lärarna fick vid två tillfällen
enkla kompendier med material för undervisning om ord. Kompendierna kommer att i lätt bearbetad
form finnas tillgängliga på www.spraklek.se.
Ordlistor. Parallellt ombads lärare vid båda skolorna att anteckna ord som de i sin vardag stötte på i
undervisningen och som de hade märkt behövde förklaras och förtydligas. Därutöver gjordes en
enkel inventering i läromedel för mellanstadiet av ord som skulle kunna medföra svårigheter. Den
sammanlagda ordlistan från lärarformulär och läromedel finns som bilaga X.
2013-2014
9
RESULTAT
Ordprov 1
Ifyllda blanketter inkom från 204 elever i de skolor som ingick i projektet. Sjutton elever hade inte
angivit vilken årskurs de gick i. En elev hade angett årskurs 3. En blankett var lämnad blank och
bortfallet blev därför 19 st. Beräkningarna gjordes på 187 elever vars resultat återfinns i tabell 1.
Tabell 1.
Medelvärde, standardavvikelse och variationsvidd på ordförrådsprov 1 i årskurs 4-6 (n=187).
Förklaring
Kännedom
Totalt
Medelvärde
Standardavvikelse
Variationsvidd
20,5
34,5
54
4,5
2,5
7
5-37
11-44
23-74
Ordprov 2
Mot slutet av läsåret genomfördes ordprov 2 i betydligt mindre omfattning än i början av läsåret och
den statistiska bearbetningen kom endast att göras för den ena skolan, varifrån resultat erhölls för
alla tre årskurserna. Elevantalet var endast 37. Resultat framgår av tabell 2.
Tabell 2.
Medelvärde, standardavvikelse och variationsvidd på ordförrådsprov 2 i årskurs 4-6 (n=37).
Medelvärde
21,5
34
55,5
Förklaring
Kännedom
Totalt
Standardavvikelse
2,5
7
9,5
Variationsvidd
2-40
26-44
38-84
Skillnader i resultat för elever i olika årskurser.
På grund av den stora skillnaden i antal försökspersoner beräknades skillnaden i resultat mellan olika
årskurser endast för ordprov 1. Som framgår av tabell 3 ökar ordförrådet mätt med ordprov 1 tydligt
mellan de tre årskurserna.
Tabell 3.
Medelvärde, standardavvikelse och variationsvidd på ordförrådsprov 1 redovisat per årskurs 4-6
(n=187).
Årskurs 4 (n=119)
Förklaring
Kännedom
Totalt
Medelvärde
15,5
28,5
44
Årskurs 5 (n=43)
Förklaring
Kännedom
Totalt
17,5
33
50,5
Standardavvikelse
0,5
3,5
4
Variationsvidd
0-30
13-44
13-77
0,5
3
3,5
3-37
11-42
14-73
2013-2014
10
Årskurs 6 (n=25)
Förklaring
Kännedom
Totalt
27,5
38,5
66
3
3,5
0,5
11-29
18-44
29-73
Könsskillnader
På grund av den stora skillnaden i antal försökspersoner beräknades skillnaden mellan pojkar och
flickor endast för ordprov 1.
Tabell 4.
Medelvärde, standardavvikelse och variationsvidd på ordförrådsprov 1 redovisat separat för flickor
och p i årskurs 4-6 (n=187).
Flickor (n=119)
Förklaring
Kännedom
Totalt
Medelvärde
17
33,5
50,5
Standardavvikelse
1
1,5
2,5
Variationsvidd
6-37
13-44
19-50
Pojkar (n=43)
Förklaring
Kännedom
Totalt
19,5
35
54,5
3,5
4
7,5
0-29
11-44
11-73
Lärarenkät
I början av höstterminen 2013 besvarade åtta av lärarna vid de båda skolorna en enkät med frågor
om sin inställning till betydelsen av att satsa på aktiviteter kring ord och begrepp i undervisningen.
Enkäten bestod dels av öppna frågor, dels av frågor där man ombads skatta sin egen insats när det
gäller att arbeta med ord och begrepp samt något om vad man kände till om elevernas
förutsättningar. Svaren på de öppna frågorna redovisas i bilaga 1 medan övriga resultat återfinns i
tabeller nedan. En fråga, Hur viktig är undervisningen om ord och begrepp? besvarades av samtliga
svarande som ”mycket viktig”.
Tabell 5. Frågor om lärares aktiviteter och attityder
Hur aktiv är du i undervisningen när
det gäller nya ord och begrepp?
i klassrummet
för enskilda elever
Mycket aktiv
3
1
Ganska aktiv
5
6
Lite aktiv
Hur viktig är undervisningen när det
gäller ord och begrepp?
Hur viktig är undervisningen…
Mycket viktig
8
Ganska viktig
Mindre viktig
2013-2014
1
11
Frågor ställdes också till lärarna om elevernas varierande språkliga och studiemässiga
förutsättningar. Elever med språkstörning, dyslexi och/eller neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
har ofta begränsat ordförråd och/eller svårigheter med läsförståelse. Elever som haft begränsad
vistelsetid i Sverige och/eller begränsad exponering för svenska språket kan ha ett ”ytflyt” men ändå
sakna tillräckliga förutsättningar för att utveckla ordförråd och läsförståelse.
Tabell 6. Frågor om elevers varierande språkliga och studiemässiga förutsättningar
Finns i dina klasser elever med…
ADHD
Aspergers syndrom/autism
Språkstörning
Dyslexi
Kombinationer av ovanstående
Finns i dina klasser elever med…
Flerspråkig familj
Utlandsfödda
ja, ej
utredda
1
ja,
utredda
5
1
4
8
2
nej
1
ja
3
vet ej
2
nej
2
4
1
1
vet ej
1
3
2
ej svarat
4
1
ej svarat
2
DISKUSSION
I rapporten redovisas endast deskriptiva data, då jämförelser svårligen låter sig göras när antalet
försökspersoner i olika grupper skiljer sig så mycket åt. Syftet med projektet har ändå uppnåtts och
frågeställningarna kunnat besvaras. Vidare har insikter vunnits om olika sätt att arbeta med
ordförråd, och relevanta ord insamlats.
Ökar ordförståelsen, prövad med samma ordlista, genom de tre mellanstadieåren?
Som framgår av tabell 2, och som förväntat, sker en kraftig förbättring av genomsnittliga resultat från
årskurs 4-6. Variationsvidden var stor under alla åren. Orden som presenterades i provet hade ingen
särskild anknytning till skolarbetet utan var allmänna. De förklaringar som skrevs var informativa och
mestadels lätta att tolka.
När det gäller könsskillnader är ett lite oväntat resultat att pojkarna hade högre medelvärde än
flickorna. Spridningen var dock stor i båda grupperna. Dock fanns data från 119 flickor och 43 pojkar.
Hade lågt presterande flickor en högre tendens att medverka än lågt presterande pojkar? Bland
pojkarna fanns en betydligt större spridning mellan topp- och bottenresultat.
Är den tänkta metoden för tvådelat ordförrådsprov användbar (kan eleverna ge svar)?
Efter att ha tagit del av omfattande litteratur om ordförrådets utveckling och möjligheterna att
påverka utvecklingen hos enskilda elever var det angeläget att pröva en annorlunda form för att
pröva ordförrådet med inriktning på både bredd och djup. Det visade sig att eleverna på ett varierat
sätt fyllde i om de hade hört, kanske hade hört eller aldrig hade hört de aktuella orden. Metoden
tycks därför framkomlig och kommer att ligga till grund för att utveckla ett ordprov från grunden,
baserat på ord som förekommer i undervisningen under skolår 4-6.
2013-2014
12
Här frångår jag den vetenskapliga traditionen och skriver personligt. Som icke-lärare (leg logoped
sedan 1976) har jag i många år förundrats över de varierande rutiner för informationsöverföring som
finns i skolans värld. Jag upplever att det ser mycket olika ut i olika skolor. Det är dock i högsta grad
relevant för lärare, oavsett ämne, att känna till något om enskilda elevers individuella förutsättningar
i skolarbetet. Att vissa lärare inte har kännedom om förekomsten av neuropsykiatriska
funktionsnedsättningar, språkstörning och/eller dyslexi är därför något jag ser som problematiskt.
Behovet av att ha ett kortare samtal med varje individ i början av ett nytt läsår skulle säkert
underlätta lärarens planering och elevens beredskap för att ”ta för sig” på ett positivt sätt i
klassrummet och fråga vid behov, oavsett vilket ämne det gäller. Funktionsnedsättningar som de
ovan nämnda påverkar alla ämnen, alltid. Under de ca 2500 neurolingvistiska utredningar av
skolelever som jag gjort har påfallande många visat prov på en väl inarbetad vana vid att missa
information, genom att de inte frågar när de är osäkra. Språkligt sköra barn utvecklar denna brist på
förväntan att förstå redan i förskolan. Ett möjligt sätt att bryta en så negativ spiral är att man som
individ känner sig sedd och bekräftad genom att ens förståelse och delaktighet också är efterfrågad.
AVSLUTNING
Lärarnas svar på enkätfrågor utgör bilaga 1, Enkätsvar.
De ordlistor som sammanställts inom ramen för projektet återfinns som bilaga 2, Ordlistor.
Under projektets gång lämnades tips på arbetssätt till lärare. Dessa återfinns som bilaga 3, Idéer.
Den ökade kunskap som erhållits genom projektet kommer att tas tillvara i arbetet med fortbildning,
föräldra- och lärarinformation via webbplatsen www.spraklek.se samt genom
läromedelsframställning.
Varmt tack till elever,
lärare och rektorer i de
skolor som medverkat
samt till
Specialpedagogiska
myndigheten för stöd till
projektet.
2013-2014
13
KÄLLOR
Beveridge, Nelson & Davidson (2010). Semantic Workbooks. Milton Keynes: Speechmark.
Cain, K & Oakhill, J. (eds). (2007). Children’s Comprehension Problems in Oral and Written Language.
A Cognitive Perspective. The Guilford Press.
Gard, Gilman & Gorman: Speech and Language Development Chart (2nd edition)
Gibbons, P (2009). Lyft språket, lyft tänkandet. Uppsala: Hallgren och Fallgren
Graves, Michael F. (2006). The Vocabulary Book: Learning and Instruction. New York: Teachers
College
Kaya, A om cirkelmodellen finns som föreläsning på www.nyisvenskaskolan.blogspot.se
Kinsella, Kate; Stump, Colleen Shea & Feldman, Kevin (2013). Strategies for Vocabulary Development.
Pearson Prentice Hall e-Teach.
Merea (1996). The dimensions of lexical competence. Ur G. Brown, K Malmkjaer & J. Williams (red).
Performance and Competence in Second Language Acquisitiion (p 33-53). Cambridge University
Press.
Mikoczy & Nyman (2008). Lexikal förmåga hos flerspråkiga svensk-arabiska barn i skolår 4.
Examensarbete vid logopedutbildningen i Lund.
Nation, I.S.P. (2008). Teaching Vocabulary: Strategies and Techniquies. Boston: Heinle Cengage
Learning.
Nationellt centrum för svenska som andra språk. http://www.andrasprak.su.se/
Oakhill, Cain & Elbro (2015). Understanding and teaching reading comprehension: a handbook.
Milton Park: Routledge
Raven, John (2008). Mill Hill Vocabulary Scale. Pearson Assessment
Sæverud, Ursin Forseth, Ottem & Platou (2011). Begrepslæring: en struktureret undervisningsmodell
for barn og unge med språkvansker. Bredtvet Kompetancecenter.
Skolverket (2012). Greppa språket: ämnesdidaktiska perspektiv på flerspråkighet. www.skolverket.se
Ur, Penny (2012). Vocabulary Activities. Cambridge: Cambridge University Press.
Watcyn-Jones, P. (2001). Vocabulary. Games and activities. Penguin Books.
Wiig, Freedman & Schreiber (2011). The Word Book. Cognitive Press.
2013-2014
14
Bilaga 1.
Lärarnas svar på frågor om strategier. Nytt stycke = ny respondent.
1. VAD GÖR DU FÖR ATT INTRODUCERA NYA ORD OCH BEGREPP I KLASSRUMMET?
Diskuterar de ord som är främmande, sätter in dem i sammanhang, skriver upp dem på tavlan.
Använder mig ibland av "Säg infinitiv med utropstecken/frågetecken.
Inventerar - kan någon?, skriver ordet på tavlan, säger det (uttal), berättar hur man använder ordet i
ett sammanhang.
Berättar om dem i ett sammanhang, vi skriver dem och en förklaring.
Skriver på tavlan, vi diskuterar betydelse, ibland tankekarta, ger synonymer. Jag skriver dem i den
pedagogiska planeringen.
Använder vid genomgångar, visar exempel (olika medier), skriver på tavlan med förklaring, ibland
särskilda laminerade ordkort.
Jag skriver ner ord och dess betydelse som eleverna får skriva av. Jag berättar vad orden betyder.
Det görs dagligen i alla ämnen – jag berättar, ritar, skriver.
2. VAD GÖR DU FÖR ATT REPETERA VIKTIGA ORD OCH BEGREPP I KLASSRUMMET?
Diskuterar dem igen, frågar vad de minns
Förklarar jag otydligt? Ska vi ta det en gång till?
Kommer ni ihåg från igår? Använder ordet själv.
Pratar om orden i ett sammanhang och nämner betydelsen ifall någon glömt.
Jag låter eleverna använda orden så ofta som möjligt (även jag förstås) när de ska diskutera mm.
Laminerade ordkort paras ihop med förklaringskort.
Jag frågar eleverna vad de kommer ihåg från tillfället då vi gick igenom de nya orden/begreppen.
Repeterar både muntligt och skriftligt så fort tillfälle ges.
2013-2014
15
Bilaga 1, forts
3. VAD GÖR DU FÖR ATT INTRODUCERA NYA ORD OCH BEGREPP FÖR ENSKILDA ELEVER?
Diskuterar orden som är okända för eleven, hittar synonymer etc
Försöker se om de hakar upp sig, förklarar
Eng ord: uttalar tillsammans, skriver ordet, ofta läser vi ljudenligt för stavningens skull, läxa, läxförhör
Om man ser att en elev inte förstår ett visst ord pratar vi om ordets betydelse och förklarar
Förklarar - frågar vad eleven associerar ordet till
I samtal med förklaring; väjer inte för mer avancerade ord
Jag gör det oftast i helgrupp.
Oftast introduceras det för hela gruppen.
4. VAD GÖR DU FÖR ATT REPETERA VIKTIGA ORD OCH BEGREPP MED ENSKILDA ELEVER?
Pratar om dem igen vid flera tillfällen.
Läxa, läxförhör.
Jag frågar om de kommer ihåg vad ordet betydde, lyssnar på deras förklaring och stöttar dem i
resonemanget så att vi tillsammans klarar ut begreppet.
Tränar skriftligt och muntligt, ber dem rita.
Upprepar med förklaring och olikartade exempel, "gör" ordet praktiskt.
Jag pratar med eleverna och kollar vad de kommer ihåg.
Utifrån deras behov, fler uppgifter skriftligt och muntligt.
2013-2014
16
Bilaga 2, ORDLISTA
Ordlistan omfattar ca 750 ord. Den gör inte anspråk på att vara komplett
utan ger exempel på ord som förekommer i olika ämnen. Ord som kan ha
flera betydelser har märkts med fetstil. KÄLLOR till ordlistan:
Lärare i två mellanstadieskolor i mellersta Norrland varav en friskola och en kommunal skola.
Arbetspärm lånad av Heliås Lärcenter, Sundsvall
Koll på medeltiden
Lindström, Jonathan & Wahlbom, Elisabeth
Koll på Vasatiden
Koll på vikingatiden
Koll på vikingatiden
Koll på stormaktstiden
Stora Musikboken
Nyman, E
Matteborgen
Falck, P & Picetti, M
Matteborgen
Falck, P; Picetti, M & Sundin, K
Matteborgen
Carlsson, S; Falck, P; Liljegren, G & Picetti, M
Upptäck Sverige; geografi och natur Bengtsson, Torsten & Hedin, Annica
Upptäck Europa
Bengtsson, Torsten & Hedin, Annica
Upptäck världen
Bengtsson, Torsten & Hedin, Annica
Koll på NO, biologi fysik kemi
Hjernquist, Rudstedt, Olsson & Otterstål
Koll på NO, biologi fysik kemi
Hjernquist, Anncatrin & Rudstedt, Klara
Upptäck religion
Ring, Börge & Johansson, Daniel
Viktiga ord i no och so
Wetter, Gundel
Läsförståelse A
Hydén, G; Schuberg, M & Svidén, C.
Boken om svenska
Sjöstedt, Anette & Westermark, Victoria
Boken om svenska
Boken om svenska
Zoom svenska
Andersson, J; Falk, B & af Petersens, B
Zoom
Andersson, J; Falk, B & af Petersens, B
Boken om svenska
Bonnier Utbildning 2005
Argument 2004
Sanoma utbildning 2005
Liber 2006
Liber 2007
Liber 2008
Sanoma Utbildning 2012
Liber 2008
Natur & Kultur
Adastra läromedel 2002
Almquist & Wiksell 2003
Liber 2003
När samma ord förekommer i olika ämnen kan det finnas två gånger i ordlistan.
Ord som kan ha mer än en betydelse har i vissa fall markerats med fetstil.
2013-2014
17
ORD
ÄMNE
abiotiska
aborgin
abortera
absorbera
accelerera
ackord
addera, addition
adjektiv
adoptera
adoptera
advent
adverb
akvarell
alfabete, alfabetisk
algebra
alger
allemansrätt
altare
anagram
andning
anrika
anställd
antiken
använda
apartheid
arbetsgivare
area
arkeolog
arkitekt
arom
arrende
artär
asagud
asatro
asteroid
astronom
ateljé
avfall
avskaffa
avstånd
avsätta
avtal
avverka
axel
balans
Baltikum
barnkonventionen
NO
NO
svenska
NO
NO
musik
matematik
svenska
svenska
SO
religion
svenska
bild
svenska
matematik
NO
NO
religion
svenska
NO
NO
SO
NO
matematik
NO
SO
matematik
historia
historia
NO
historia
NO
historia
religion
NO
historia
svenska
SO
historia
NO
historia
SO
NO
NO
NO
NO
SO
årskurs
4--6
4--6
4--6
5
4
3--7
4--6
4
4--6
4--6
4--6
4--6
4--6
4
6
4--6
4
4--6
5
4--6
4
4--6
4--6
5
4--6
4--6
5, 6
4--6
4--6
4
4--6
4--6
4--6
4--6
4
4--6
4--6
4--6
4--6
4
4--6
4--6
4
4
4--6
4--6
4--6
2013-2014
18
ORD
ÄMNE
barrskog
bas
bas
befinna
befolkning
befolkning
befruktning
begravning
behov
berggrund
bergskedja
beroende
berättelse
besöka
bete
bikt
bild
billig
biografi
biotiska
bistånd
blandskog
blommor
blot
blyerts
blänk
blöda
blötdjur
bonad
borgare
borggård
botanik
breddgrad
breddgrad
brosk
bruka
brukssamhälle
bråk
bråk
bräckt
buffel
buller
bygd
bön
bördig
cell
Celsius
NO
matematik
NO
matematik
SO
NO
NO
religion
NO
NO
NO
NO
svenska
matematik
NO
religion
matematik
matematik
svenska
NO
SO
NO
matematik
historia
bild
bild
NO
svenska
historia
historia
matematik
historia
matematik
NO
NO
NO
SO
matematik
svenska
NO
NO
NO
historia
religion
NO
NO
matematik
årskurs
4
6
4--6
6
4--6
4--6
4--6
4--6
4--6
4--6
4--6
4--6
4--6
5
4--6
4--6
5
6
6
4--6
4--6
4
5
4--6
4--6
4--6
4--6
4--6
4--6
4--6
6
4--6
4
4--6
4--6
4--6
4--6
5, 6
4--6
4
4--6
4--6
4--6
4--6
4
4--6
5
2013-2014
19
ORD
ÄMNE
centi
ceremoni
chans
cirkel
citat
collage
container
cyklon
cyklop
cylinder
dagordning
deci
decibel
decimal
deckare
delta
demokrati
demokrati
demonstration
diagnos
diagonal
diagram
dialog
diameter
dikt
diktatur
diktatur
dilemma
dirigera
diskotek
division, dividera
djupläsning
donera
dop
dramatik
dricksvatten
drog
dur
dvala
däggdjur
effekt
egenskap
ekologisk
ekosystem
ekvation
ekvatorn
ekvatorn
matematik
religion
matematik
matematik
svenska
bild
SO
NO
matematik
matematik
svenska
matematik
NO
matematik
svenska
NO
SO
NO
SO
matematik
matematik
matematik
svenska
matematik
svenska
SO
NO
svenska
musik
musik
matematik
svenska
historia
religion
svenska
NO
NO
musik
NO
NO
svenska
svenska
NO
NO
matematik
NO
NO
årskurs
5
4--6
6
6
4--6
4--6
4--6
4--6
6
4
4--6
5
4--6
6
5
4--6
4--6
4--6
4--6
6
6
4, 5
4--6
6
5
4--6
4--6
6
3--7
3--7
6
4--6
4--6
4--6
6
4--6
4--6
3--7
4--6
4
4--6
4--6
4--6
4--6
6
4
4--6
2013-2014
20
ORD
ÄMNE
elevråd
embryo
energi
energi
energikälla
enhet
ensemble
ental
envälde
EU - europeiska unionen
exakt
export
export, exportera
fabel
fakta
fasta
fattigstuga
figur
figur
fiktiv
fjord
fjäll
fjärdedel
flaska
flod
flykting
flyttblock
FN - förenta nationerna
folkomröstning
form
fortskaffningsmedel
fossil
fot
fotosyntes
fraktur
friktion
funktion
furste
fågelbur
fågelperspektiv
färd
föga
följande
förbränning
förbud
fördom
författare
svenska
NO
SO
NO
NO
matematik
musik
matematik
historia
SO
matematik
SO
NO
svenska
svenska
religion
historia
matematik
bild
svenska
NO
NO
matematik
matematik
NO
SO
NO
SO
SO
matematik
SO
NO
matematik
NO
svenska
NO
NO
historia
matematik
svenska
historia
svenska
matematik
NO
svenska
SO
matematik
årskurs
4--6
4--6
4--6
4--6
4--6
4--6
3--7
4
4--6
4--6
5
4--6
4--6
4--6
4--6
4--6
4--6
4
4--6
4--6
4--6
4--6
6
5
4--6
4--6
4
4--6
4--6
4
4--6
4--6
4
4
4--6
4
4--6
4--6
5
4--6
4--6
4--6
6
4--6
4--6
4--6
5
2013-2014
21
ORD
ÄMNE
förhandla
förklara
förkortning
förort
församling
försköna
försurning
försäkring
förtecken
förtryck
förvandling
förvisad
föröka
galax
gatubarn
general
generell
genomsnitt
genre
geografi
geometri
giftermål
giljotin
glaciär
glesbygd
grader
gradnät
gradskiva
gram
grodperspektiv
grundade
grundvatten
grundämne
gruva
gröda
gudstjänst
gälar
gödsel
halv
handelskompani
hantverkare
harva
hastighet
hekto
hel
helig
heltal
SO
svenska
svenska
NO
historia
historia
NO
SO
musik
historia
svenska
historia
NO
NO
NO
historia
svenska
matematik
svenska
NO
matematik
svenska
historia
NO
NO
matematik
NO
matematik
matematik
svenska
historia
NO
NO
NO
NO
religion
svenska
NO
matematik
historia
historia
NO
matematik
matematik
matematik
religion
matematik
årskurs
4--6
4--6
4--6
4
4--6
4--6
4--6
4--6
3--7
4--6
4--6
4--6
4
4
4--6
4--6
4--6
6
6
4
4--6
4--6
4--6
4--6
4
5
4--6
5
5
4--6
4--6
4--6
4--6
4
4
4--6
4--6
4
5
4--6
4--6
4
6
5
6
4--6
6
2013-2014
22
ORD
ÄMNE
holmgång
homofon
homonym
horisont
hundradel
hundratal
hälften
hämnd
högplatå
högtid
högtid
höja
höjd
hörn
hörsel
illustrera
import
import
industri
industri
inflammerad
inkomst
inskjuten
instrument….
interjektion
invånare
iris
jordbruk
jordbruk
jordbävning
jordlösa
jämlikhet
kalhygge
kamp
kant
karta
kejsare
kemi
keramik
kilometer
kilometer
klaver
klaver
klimat
kloning
kloster
kloster
historia
svenska
svenska
svenska
matematik
matematik
matematik
historia
NO
religion
historia
NO
matematik
matematik
NO
svenska
SO
NO
SO
NO
historia
SO
svenska
musik
svenska
SO
bild
SO
NO
NO
historia
historia
NO
svenska
matematik
NO
historia
NO
bild
matematik
matematik
historia
musik
NO
NO
religion
historia
årskurs
4--6
5
5
6
5
5
4
4--6
4--6
4--6
4--6
4
6
4
4--6
4--6
4--6
4--6
4--6
4--6
4--6
4--6
4--6
3--7
4--6
4--6
4--6
4--6
4--6
4--6
4--6
4--6
4
4--6
4
4--6
4--6
4--6
4--6
5
6
4--6
3--7
4--6
4
4--6
4--6
2013-2014
23
ORD
ÄMNE
klot
klot
klyvöppning
knixa
knoga
knycka
koala
kol
koldioxid
kolera
kolon
koloni
koloni
komma
kommun
komparera
komplement
komponera, komposition,
kompositör
kompost
konjunktion
konkav
konsonant
konstbevattning
konstgödning
konsument
konsument
kontinent
kontrast
konvex
koordinatpunkt
koordinatsystem
kor
korall
kork
korsord
kortdivision
kraft
kretslopp
kretslopp
kroppsspråk
krönas
krönika
kubik
kultur
kust
kust
matematik
NO
NO
svenska
historia
svenska
NO
NO
NO
historia
svenska
NO
historia
svenska
SO
svenska
bild
4
4
4--6
4--6
4--6
4--6
4--6
4--6
4--6
4--6
4--6
4--6
4--6
4--6
4--6
4--6
4--6
musik
NO
svenska
NO
svenska
NO
NO
SO
NO
SO
bild
NO
matematik
matematik
religion
NO
NO
svenska
matematik
NO
SO
NO
svenska
historia
svenska
matematik
svenska
NO
NO
3--7
4--6
4--6
4--6
4--6
4--6
4--6
4--6
4--6
4--6
4--6
4--6
6
6
4--6
4--6
4--6
4--6
6
4
4--6
4
6
4--6
5
6
5
4--6
4--6
årskurs
2013-2014
24
ORD
ÄMNE
kvadrat
kvadratcentimeter
kvadratmeter
kvot
kyla
kyrka
källa
källkritik
känguru
köa
lag
lagman
landsbygd
landskap
ledamot
leder
leka
likhet
likhetstecken
lins
lista
livsmiljö
ljud
ljudeffekt
ljusår
lukt
lungor
lyda
län
längdgrad
lärjungar
löpsedel
magma
magnet
maktförhållande
malaria
malm
manet
mantel
massaj
massmedia
medborgare
medelpunkt
medelvärde
median
meditation
memoar
matematik
matematik
matematik
matematik
matematik
religion
svenska
svenska
NO
matematik
SO
historia
SO
NO
SO
NO
NO
matematik
matematik
NO
svenska
NO
NO
musik
NO
NO
svenska
historia
SO
NO
religion
svenska
NO
NO
historia
NO
NO
NO
NO
NO
SO
SO
matematik
matematik
matematik
religion
svenska
årskurs
4--6
5
5
5
5
4--6
5
6
4--6
6
4--6
4--6
4--6
4--6
4--6
4--6
4
6
4
4--6
4
4--6
4--6
3--7
4--6
4--6
4--6
4--6
4--6
4--6
4--6
4--6
4--6
4--6
4--6
4--6
4--6
4--6
4--6
4--6
4--6
4--6
6
5, 6
6
4--6
6
2013-2014
25
ORD
ÄMNE
meningsbyggnad
menuett/jenka/
metafor
metall
metan
meter
midnatt
miljard
miljon
miljö
millimeter
mindre
mineral
minska
minsta
minus
missionär
missväxt
modersmål
molekyl
moll
moment
moms
monarki
monarki
monopol
monsun
moské
motsatsord
motsatsord
motståndare
multiplikation
multiplikation, multiplicera
mycel
myndig
myr
myt
många
mänskliga rättigheter
naturkraft
naturtillgång
nebulosa
nerv
nitlott
njure
nollor
nomad
svenska
musik
svenska
NO
NO
matematik
NO
matematik
matematik
NO
matematik
matematik
NO
matematik
matematik
matematik
historia
historia
NO
NO
musik
matematik
SO
SO
NO
historia
NO
religion
svenska
svenska
svenska
matematik
matematik
NO
SO
NO
svenska
matematik
SO
NO
NO
NO
NO
matematik
NO
matematik
SO
årskurs
4
3--7
6
4--6
4--6
4
4
6
6
4
4
4
4--6
6
4
4
4--6
4--6
4--6
4--6
3--7
6
4--6
4--6
4--6
4--6
4--6
4--6
4
4--6
4--6
5
4--6
4--6
4--6
4--6
6
5
4--6
4--6
4
4
4--6
6
4--6
5
4--6
2013-2014
26
ORD
ÄMNE
nomad
nordbo
noshörning
not
novell
nyckelord
nyår
nämnare
näringskedja
näringsväv
oas
obekant
observatör
ockupera
odlad
offentlig
ojämlikhet
oktroj
olja
omkrets
ordförande
ordförråd
ordklass
ordspråk
organ
organismer
origo
ovanför
palindrom
para
parallell
parallellogram
parallelltrapets
pass
pastell
pendling
perspektiv
pesten
pi
pistill
planet
plankton
plantage
plasma
platt
plusgrader
plöja
NO
historia
NO
musik
svenska
svenska
religion
matematik
NO
NO
NO
matematik
historia
NO
historia
SO
historia
historia
NO
matematik
svenska
svenska
svenska
svenska
NO
NO
matematik
matematik
svenska
svenska
matematik
matematik
matematik
SO
bild
NO
svenska
historia
matematik
NO
NO
NO
historia
NO
historia
matematik
NO
årskurs
4--6
4--6
4--6
3--7
6
5
4--6
5
4--6
4--6
4--6
6
4--6
4--6
4--6
4--6
4--6
4--6
4--6
4--6
4--6
4
4
4--6
4--6
4--6
6
6
5
4--6
6
6
6
4--6
4--6
4
4--6
4--6
6
4--6
4
4
4--6
4--6
4--6
5
4
2013-2014
27
ORD
ÄMNE
pol
polarväxt
polcirkel
politiker
pollinering
pool
positiva tal
pratbubbla
problemlösning
procent
producent
producent
produkt
produkt
pronomen
propaganda
proportionell
protein
protein
protokoll
punkt
pusta
rabatt
radie
rea
recension
reflex
reformer
regera
register
regnskog
rektangel
repetition
repetition
republik
reservat
residensstad
rest
resultat
revolution
riksdag
riktning
rimlig
risk
rista
ritual
Romarriket
NO
NO
NO
SO
NO
NO
matematik
svenska
matematik
matematik
SO
NO
matematik
NO
svenska
historia
matematik
matematik
NO
svenska
svenska
NO
matematik
matematik
matematik
svenska
NO
historia
historia
svenska
NO
matematik
matematik
svenska
SO
NO
SO
matematik
matematik
historia
SO
NO
matematik
matematik
historia
religion
matematik
årskurs
4--6
4--6
4--6
4--6
4--6
4--6
6
5
5
6
4--6
4--6
4, 5
4
4--6
4--6
6
6
4--6
4--6
4--6
4--6
6
6
6
5
4--6
4--6
4--6
4--6
4--6
4
6
4--6
4--6
4--6
4--6
5
6
4--6
4--6
4
5
6
4--6
4--6
5
2013-2014
28
ORD
ÄMNE
romb
romersk
rovdjur
rubrik
runa, runalfabet
rund
rustkammare
rytm
rådgöra
råvara
räkneord
räknesätt
rät vinkel
rätlinjig
rätt
rättegång
saltvatten
samband
samer
samhälle
sammanfattning
sammansatta ord
sammansvärjning
sannolikhet
schampo
sekreterare
sektor
serie
sida
sinnen
sjunka
självförsörjande
skala
skala
skala
skapelseberättelse
skatt
skepp
skilja
skiljetecken
skillnad
skogsbruk
skottår
skröna
skylt
skär
skär
matematik
matematik
NO
svenska
historia
historia
matematik
musik
historia
NO
svenska
matematik
matematik
matematik
matematik
SO
NO
matematik
NO
SO
matematik
svenska
historia
matematik
matematik
svenska
matematik
bild
matematik
NO
matematik
historia
matematik
NO
musik
religion
SO
historia
matematik
svenska
matematik
NO
NO
svenska
matematik
svenska
NO
årskurs
6
5
4
4--6
4--6
4--6
6
3--7
4--6
4
4--6
6
5
6
6
4--6
4--6
4
4--6
4--6
6
4--6
4--6
6
5
4--6
6
4--6
4
4--6
5
4--6
5, 6
4
3--7
4--6
4--6
4--6
6
4--6
4
4--6
4
6
5
4--6
4
2013-2014
29
ORD
ÄMNE
skärgård
skärgård
skärgård
skärva
skörbjugg
skörd
slang
slätt
slösaktig
snorkel
sololja
solstrålning
solsystem
spetsig
spinneri
sporer
språk
spår
stad
staffli
stapel
statskupp
staty
stava
stavar
stiga
stilleben
stjärnbild
storleksordning
storleksordning
storman
stormän
strand
streckad
sträcka
stupa
stycken
ståndare
stäpp
stödord
större, störst
substantiv
subtraktion
subtraktion, subtrahera
summa
symbol
symbol
svenska
SO
NO
historia
historia
historia
svenska
NO
historia
matematik
matematik
NO
NO
matematik
historia
NO
NO
historia
SO
bild
matematik
historia
historia
svenska
NO
matematik
bild
NO
matematik
matematik
historia
historia
NO
bild
matematik
historia
svenska
NO
NO
svenska
matematik
svenska
matematik
matematik
matematik
svenska
religion
årskurs
4--6
4--6
4
4--6
4--6
4--6
5
4--6
4--6
6
6
4--6
4
5
4--6
4--6
4--6
4--6
4--6
4--6
4
4--6
4--6
4--6
4--6
5
4--6
4
5
6
4--6
4--6
4--6
4--6
4
4--6
4--6
4--6
4--6
4
4
4
5
4--6
4--6
5
4--6
2013-2014
30
ORD
ÄMNE
symfoni
symmetri
syn
synagoga
synonymer
synonymer
syra
syre
syrgas
säckhopp
sädesslag
sägen
särskrivning
sökläsning
sömnsjuka
sötvatten
tabell
tabell
taiga
takt
tal
tal
talesätt
tallinje
tallinje
talstreck
tankekarta
tappar
teckna
tegar
tema
tempel
temperatur
tempo
term
term
termometer
testamente
tidvatten
tillsammans
tillverka
ting
tiondel
tiopotens
tiotal
titta till
tjäle
musik
matematik
NO
religion
svenska
svenska
NO
NO
NO
matematik
NO
svenska
svenska
svenska
NO
NO
matematik
svenska
NO
musik
matematik
svenska
svenska
matematik
matematik
svenska
svenska
NO
bild
historia
musik
religion
matematik
musik
matematik
matematik
matematik
religion
NO
matematik
SO
historia
matematik
matematik
matematik
svenska
NO
årskurs
3--7
6
4--6
4--6
4
4--6
4--6
4--6
4--6
5
4
6
4--6
4--6
4--6
4--6
6
4--6
4--6
3--7
4
4--6
4--6
4
6
4--6
4--6
4--6
4--6
4--6
3--7
4--6
6
3--7
4--6
5
5
4--6
4--6
5
4--6
4--6
6
6
4
4--6
4--6
2013-2014
31
ORD
ÄMNE
tjära
tonsättare
tortyr
torv
total
tradition
transport
traumatisk
triangel
tro
tropisk
trosbekännelse
trubbig
tryckfrihet
träl
tsunami
tundra
turism
tusendel
tusental
tvådimensionell
tyngd
tyngd
typvärde
täljare
tätort
tätort
tätort
ungefär
ungefär
union
union
upplyst
uppställning
utforska
utrota
uttryck
utveckling
vaccin
vaccin
vadmal
vakuum
val
vattenkraft
vattentorn
ven
verb
historia
musik
historia
NO
matematik
SO
NO
svenska
matematik
religion
NO
religion
matematik
historia
historia
NO
NO
NO
matematik
matematik
bild
NO
historia
matematik
matematik
SO
SO
NO
matematik
matematik
SO
NO
historia
matematik
historia
historia
svenska
NO
NO
historia
historia
NO
SO
NO
NO
NO
svenska
årskurs
4--6
3--7
4--6
4--6
6
4--6
4--6
4--6
6
4--6
4--6
4--6
5
4--6
4--6
4--6
4--6
4--6
6
4
4--6
4
4--6
6
5
4--6
4--6
4--6
4--6
5
4--6
4--6
4--6
5
4--6
4--6
4
4
4--6
4--6
4--6
4
4--6
4--6
4
4--6
4
2013-2014
32
ORD
ÄMNE
vete
vidskepelse
viking
vikingatåg
vikt
vinkel
vinkelben
vinkelspets
virus
vokal
volym
vulkan
vård
väderstreck
välgörande
vändkrets
värde
världsdel
växthus
växtrike
x-axel
y-axel
ylle
yngel
yttrandefrihet
yttrandefrihet
åker
årstid
åtal
återberätta
ädel
älv
äng
ö
öga
öka
öken
öra
överflöd
överslagsräkning
översvämning
översätta
överträdelse
NO
historia
historia
historia
matematik
matematik
matematik
matematik
NO
svenska
matematik
NO
SO
NO
historia
NO
matematik
NO
NO
NO
matematik
matematik
historia
svenska
SO
historia
NO
NO
SO
svenska
NO
NO
NO
NO
NO
matematik
NO
NO
historia
matematik
NO
svenska
svenska
årskurs
4--6
4--6
4--6
4--6
5
6
5
5
4--6
4--6
6
4--6
4--6
4
4--6
4--6
5
4--6
4--6
4--6
6
6
4--6
4--6
4--6
4--6
4--6
4
4--6
4--6
4
4
4
4--6
4--6
6
4--6
4--6
4--6
6
4--6
4--6
4--6
2013-2014
33
Bilaga 3. Idéer
Här följer några idéer för hur man kan arbeta med ord i klassrummet. Får kopieras för eget bruk.
”Ordbanken” – för en enskild elev eller hela klassen
En pärm eller datorfil med en flik per ämne där viktiga ord samlas och bearbetas inför ett
nytt teoretiskt avsnitt underlättar hör- och läsförståelsen. Elever med språkliga svårigheter
bör ha tillgång till sin ”ordbank” för att kunna uppdatera sig under varje lektion. Gör i
ordning en stomme i ett exceldokument och hjälp eleverna att skapa en grundläggande
struktur.
Om att lära in nya ord
Man lär sig nya ord genom att associera och jämföra med ord som man redan kan.
Associationerna kan vara begreppsmässiga (exempel 1-2) eller ljudrelaterade (exempel 3).
Exempel 1: Ord för negativa känslor. Att vara rasande är värre än att vara irriterad. Att vara
förbannad är mer talspråkligt än att vara arg.
Exempel 2: Varför är Seine som rinner genom Paris en flod, medan Klarälven som rinner
genom Karlstad är en älv? Vad är det för skillnad på en å och en kanal? På en sjö och en
tjärn?
Exempel 3: Ordet kategori låter som något om katter som är ute och går. På engelska är det
bättre att komma ut från Yale (det berömda universitetet) än från jail (fängelse).
Skapa en gemensam ordlista genom att låta eleverna hitta på synonymer t.ex. till ordet arg.
Skriv på tavlan – det kommer sannolikt att vara några ord som är vanligare än andra. Gör
sedan en gradering enligt exempel 1 från mild till omfattande ilska. Se Grafiska modeller, nr
6, nedan.
Vilket ord passar inte?
Lek med ord ur ordlistorna. Välj ord med ljudlikhet eller samhörighet i betydelse.
Ljudlikhet: Kamel, kanin, kamin.
Betydelselikhet: kardemumma, ingefära, morot.
Många fler aktiviteter av detta slag finns i Frylmark: Språklekar i skolan (OrdAF förlag).
2013-2014
34
Ordlekar
Det gäller att snabbt kunna aktivera och få tillgång till sitt eget inre språk. Barn behöver kunna
associera fritt och komma på ord inom givna kategorier. Det handlar också om att hitta strategier
som hjälper till att snabbt hitta orden.






Turas om att berätta: till bildserier, något som hände igår, det bästa/värsta som skulle kunna
hända.
Träna associationstänkande. Vad tänker du på när jag säger t.ex. varm, sommar eller glass?
Räkna upp många ord inom olika kategorier: möbler, instrument, frukt, blommor, leksaker,
maträtter… Denna aktivitet finns i familjespelet Het potatis.
Motsatser: lång/kort, stor/liten, gammal/ung kan man öva med eller utan bilder till hjälp.
Försök göra det utan bilder.
Ordtennis – hitta på ett ord. Låt nästa person hitta på ett ord som börjar på sista bokstaven!
T ex hus, sol, låda, ansikte, ekollon.
Sitt t.ex. i köket. Prata om vad som finns i vardagsrummet. Gå dit och titta efter vad ni kom
ihåg och vad ni glömde!
Många fler aktiviteter av detta slag finns i Frylmark: Språklekar i skolan (OrdAF förlag).
TIO GRAFISKA MODELLER
Här följer tio olika grafiska modeller som är lätta att rita upp på tavlan med eller utan innehåll. Ibland
är det bra att gå igenom och fylla i tillsammans med klassen, ibland är det bra att låta eleverna
fundera ut t.ex. likheter och skillnader själva.
1. Inlärningstabell inför ett nytt teoretiskt avsnitt
Ex: Väderstreck
Jag kan
Jag vill veta
Jag har lärt mig
Norr
Hur vet man åt vilket håll ett
väderstreck är?
Kompass
Söder
Öster
Solnedgång
Myrstack
Väster
2013-2014
35
Venndiagram Likheter och skillnader
Illustrera likheter och skillnader mellan gräsklippare och häcksax, eller mellan fågel och fisk!
LIKHETER
Har motor
Används i
trädgården
Hanteras av
vuxna
LIKHETER
HÄCKSAX
och
GRÄSKLIPPARE
SKILLNADER
Dra framåt,
klipper under
Lyfts, klipper
framåt
FÅGEL
SKILLNADER
Djur
och
Ej däggdjur
Finns olika
storlekar
FISK
Ej tamdjur
Luft/vatten
Två ögon
2013-2014
36
2. Egenskaper (skriv på raderna runt)
(har päls/skinn, skelett, hjärta)….
Däggdjur
2013-2014
37
3. Sortera
En vidareutveckling av diagrammet. Skapa först mellersta spalten tillsammans.
Däggdjur eller inte?
Är ett däggdjur
Är inte ett däggdjur
Groda
Talgoxe
Älg
Råtta
Kamel
Bofink
Ko
Lejon
Fjäril
Abborre
Salamander
Katt
2013-2014
38
4. Pyramid
Passar för ord som kan graderas i förhållande till varandra. Här två olika exempel. Gör fler rader vid
behov!
Sverige/talgoxe
Europa/småfågel
jorden/fåglar
Ärter
Baljväxter
Grönsak
2013-2014
39
5. Gradskillnad
Att göra en markering på tavlan eller genom att elever placerar sig själva på rad i klassrummet passar
när man vill jämföra ord som ligger nära varandra. Skapa gärna en gemensam ordlista och ge många
ord att sortera.
VÅTT VÄDER
Varmt
Kallt
Snö ------------------------------------------------------------------------ regn
Snömodd, snöslask, hagel, ösregn, regn, duggregn, dimma
6. Samma ordstam i olika variationer
Följ förändringarna när ett ord hamnar i olika sällskap!
När man letar efter många olika v(passar när man söker likheter och skillnader)
Substantiv
Adjektiv och adverb
Verb
tanke
tankfull
tänka
tankfullhet
tanklöshet
tänker
otänkbar
tänkte
tänkt
2013-2014
40
7. Definition och detaljerad beskrivning
Däggdjur
Definition
En grupp av djur
Överordnad kategori
Djur
Egenskaper
Föder levande ungar
Exempel
Hund
Katt
Ko
Groddjur
Definition
En grupp av djur
Överordnad kategori
Djur
Egenskaper
Ryggradsdjur som utvecklats från kvastfeningar
Exempel
Groda
Padda
Salamander
2013-2014
41
8. Flertydiga ord
Tabellen passar även för andra typer av ord
Exempel
Abstrakt
Substantiv
Ren – ett djur
Verb
Rena – något har varit smutsigt, blivit rengjort
Konkret
x
x
x
Även symboliskt!
Adjektiv
Ren – kan man bli när man tvättar sig
x
2013-2014
42
9. Form, innehåll och användning
Pröva att analysera svåra ord i form, innehåll och användning. Inspiration hittar du i nedanstående
tabell.
FORM
Muntligt
Förståelse
Hur låter ordet?
Uttryck
Hur uttalas ordet?
Förståelse
Hur ser ordet ut?
Uttryck
Hur ska ordet skrivas och stavas?
Förståelse
Vilka delar av ord kan jag uppfatta i ordet?
Uttryck
Vilka delar är nödvändiga för att förmedla
innehållet?
Form och
betydelse
Förståelse
Vilken betydelse signalerar denna ordform?
Uttryck
Vilken ordform kan användas för att
uttrycka detta innehåll?
Begrepp och
referenter
Förståelse
Vad ingår i detta begrepp?
Uttryck
Vilka föremål kan begreppet referera till?
Associationer
Förståelse
Vilka andra ord får det här ordet oss att
tänka på?
Uttryck
Vilka andra ord kan ersätta detta
(synonymer)?
Förståelse
I vilka former förekommer ordet?
Uttryck
I vilka former kan vi använda ordet?
Skriftligt
Orddelar
INNEHÅLL
ANVÄNDNING Grammatisk
funktion
Sammanhang Förståelse
Restriktioner
Vilka ord eller ordformer förekommer
tillsammans med detta?
Uttryck
Vilka ord eller typer av ord ska användas
tillsammans med detta?
Förståelse
När, var och hur ofta kan vi väntas möta
detta ord?
Uttryck
När, var och hur ofta kan vi använda detta
ord?
2013-2014
43

Se rapport här. - OrdAF

Transcription

Similar documents

Vildsvinsjakt ildsvinsjakt på Ericsbergs slott s slott

Språklek för anslagstavlan

Lyssna, läs och uttala - OrdAF

OM SPRÅKSTÖRNING

A1 A2.1

Vad är språkstörning? - Logopedbyrån Hill AB

att bygga ett språk om språkutveckling 0–4 år

Svensk-arabiskt lexikon - Lexin från 13 år Gratis

Lärares och föräldrars högläsning: tidskrävande