arbetsordning för kriminalvården

Transcription

ARBETSORDNING
FÖR KRIMINALVÅRDEN
GÄLLER FRÅN DEN 1 JULI 2015
Arbetsordning för Kriminalvården
Tryckta exemplar går att beställa från Kriminalvårdens digitaltryck
samt via webbplatsen www.kriminalvarden.se
Beställningsnummer: 7089
Kriminalvården
601 80 Norrköping
Tel: 077-228 08 00
E-post: hk@kriminalvarden.se
Hemsida: www.kriminalvarden.se
3 (82)
Innehållsförteckning
1
2
3
Inledning ..............................................................................................................8
1.1
Tillämpningsområde ......................................................................................................... 8
1.2
Innehåll............................................................................................................................... 8
1.3
Revideringar....................................................................................................................... 8
Kriminalvårdens uppgifter och styrande dokument ............................................9
2.1
Kriminalvårdens uppgifter .............................................................................................. 9
2.2
Externa styrande dokument ............................................................................................ 9
2.3
Interna styrande dokument ........................................................................................... 11
2.3.1
Arbetsordning ......................................................................................................... 11
2.3.2
Föreskrifter och allmänna råd .............................................................................. 11
2.3.3
Riktlinjer, policyer och handböcker ..................................................................... 11
Kriminalvårdens organisation och ledning ........................................................ 12
3.1
Övergripande organisationsstruktur ............................................................................ 12
3.2
Myndighetschef ............................................................................................................... 13
3.3
Huvudkontor ................................................................................................................... 13
3.4
Regioner ........................................................................................................................... 14
3.5
Verksamhetsområden .................................................................................................... 14
3.6
Insynsråd .......................................................................................................................... 15
3.7
Internrevision .................................................................................................................. 15
3.8
Personuppgiftsombud .................................................................................................... 16
3.9
Personalansvarsnämnd................................................................................................... 16
3.10
Personalrepresentation ................................................................................................... 17
3.11
Ledningsgrupper ............................................................................................................. 18
3.12
Nationellt chefsmöte ...................................................................................................... 18
3.13
Organisation för beredskap ........................................................................................... 19
3.14
Organisation för incidenter ........................................................................................... 19
3.15
Organisation för fredstida krishantering och höjd beredskap ................................. 20
4
Generaldirektörens ansvar och befogenheter .................................................... 21
5
Chefers ansvar och befogenheter ....................................................................... 23
5.1
Generellt för samtliga chefer......................................................................................... 23
5.2
Olika typer av ansvar ...................................................................................................... 23
5.2.1
Verksamhetsansvar................................................................................................. 23
5.2.2
Personalansvar ........................................................................................................ 24
5.2.3
Budgetansvar ........................................................................................................... 24
ARBETSORDNING FÖR KRIMINALVÅRDEN
2015-07-01
4 (82)
6
7
5.3
Delegering av beslutanderätt ......................................................................................... 25
5.4
Befogenhet att teckna Kriminalvårdens namn ........................................................... 25
5.5
Ansvar och befogenheter mellan organisatoriska enheter ........................................ 26
5.5.1
Allmänt ..................................................................................................................... 26
5.5.2
Uppföljande ansvar och befogenhet .................................................................... 26
5.5.3
Koordinerade ansvar och befogenhet ................................................................. 26
5.5.4
Reviderande ansvar och befogenhet .................................................................... 26
5.5.5
Beordrande ansvar och befogenhet ..................................................................... 27
Medarbetares ansvar .......................................................................................... 28
6.1
Allmänna skyldigheter .................................................................................................... 28
6.2
Särskilda skyldigheter gällande säkerhet ...................................................................... 29
Huvudkontoret ................................................................................................... 30
7.1
Allmänt ............................................................................................................................. 30
7.2
Generellt för huvudkontorets chefer ........................................................................... 30
7.2.1
Avdelningschefer .................................................................................................... 30
7.2.2
Enhetschefer ........................................................................................................... 31
7.2.3
Sektionschefer ......................................................................................................... 32
7.2.4
Gruppchefer ............................................................................................................ 32
7.3
Avdelningen för anstalt och häkte ................................................................................ 33
7.3.1
Organisatorisk indelning ........................................................................................ 33
7.3.2
Avdelningens uppgifter.......................................................................................... 34
7.3.3
Anstalts- och häktesdirektörens specifika ansvar och befogenheter............... 34
7.3.4
Enheten för planering av anstalt och häkte ........................................................ 34
7.3.5
Enheten för utveckling av verksamhetsinnehåll i anstalt och häkte ............... 35
7.3.6
Rättsenheten ............................................................................................................ 35
7.4
Avdelningen för frivård.................................................................................................. 37
7.4.1
7.4.2
7.4.3
Frivårdsdirektörens specifika ansvar och befogenheter .................................... 38
7.4.4
Enheten för verkställande av påföljder i frihet................................................... 39
7.4.5
Enheten för utveckling av verksamhetsinnehåll i frivården ............................. 39
7.4.6
Enheten för behandlingsprogram ........................................................................ 40
7.5
Avdelningen för säkerhet ............................................................................................... 40
7.5.1
7.5.2
7.5.3
Säkerhetsdirektörens specifika ansvar och befogenheter ................................. 41
2015-07-01
5 (82)
7.5.4
Enheten för verksamhetsskydd ............................................................................ 42
7.5.5
Enheten för säkerhetsskydd och beredskap ....................................................... 42
7.5.6
Enheten för säkerhetsanalys ................................................................................. 43
7.5.7
Sektionen för internutredning .............................................................................. 43
7.6
Avdelningen för ledningsstöd ....................................................................................... 44
7.6.1
Organisatorisk indelning ....................................................................................... 44
7.6.2
Avdelningens uppgifter ......................................................................................... 45
7.6.3
Kriminalvårdsdirektörens specifika ansvar och befogenheter ......................... 45
7.6.4
Enheten för generaldirektörens stab ................................................................... 46
7.6.5
Enheten för beredning .......................................................................................... 46
7.6.6
Enheten för forskning och utvärdering .............................................................. 47
7.6.7
Internationella sekretariatet ................................................................................... 47
7.7
Avdelningen för ekonomi.............................................................................................. 48
7.7.1
7.7.2
7.7.3
Ekonomidirektörens specifika ansvar och befogenheter ................................. 49
7.7.4
Enheten för ekonomisk styrning ......................................................................... 49
7.7.5
Enheten för redovisning ....................................................................................... 50
7.7.6
Enheten för strategiskt inköp ............................................................................... 50
7.7.7
Sektionen för statistik ............................................................................................ 50
7.8
Avdelningen för HR ....................................................................................................... 51
7.8.1
7.8.2
7.8.3
HR-direktörens specifika ansvar och befogenheter .......................................... 52
7.8.4
Enheten för kompetensförsörjning och arbetsgivarstöd .................................. 52
7.8.5
Förhandlingsenheten ............................................................................................. 53
7.8.6
Utbildningsenheten ................................................................................................ 53
7.9
Avdelningen för IT ......................................................................................................... 54
7.9.1
7.9.2
7.9.3
IT-direktörens specifika ansvar och befogenheter ............................................ 55
7.9.4
Enheten för infrastruktur ...................................................................................... 55
7.9.5
Enheten för applikationer ..................................................................................... 55
7.9.6
Enheten för projekt- och tjänstekontor .............................................................. 56
7.10
Avdelningen för kommunikation ................................................................................. 56
7.10.1
2015-07-01
6 (82)
7.10.2
7.10.3
Kommunikationsdirektörens specifika ansvar och befogenheter ................... 57
7.10.4
Enheten för produktion och strategi ................................................................... 57
7.10.5
Redaktionssektionen .............................................................................................. 57
7.10.6
Pressektionen .......................................................................................................... 58
7.11
Avdelningen för lokalförsörjning ................................................................................. 58
7.11.1
7.11.2
7.11.3
Fastighetsdirektörens specifika ansvar och befogenheter ................................ 59
7.11.4
Enheten för lokalförvaltning................................................................................. 59
7.11.5
Enheten för lokalförsörjningsprojekt .................................................................. 59
7.12
Nationella transportenheten .......................................................................................... 60
7.12.1
7.12.2
Enhetens uppgifter ................................................................................................. 61
7.12.3
Chefen för nationella transportenhetens specifika ansvar och befogenheter 62
7.12.4
Inrikessektionerna Nord, Mitt, Stockholm och Syd .......................................... 62
7.12.5
Utrikessektionen ..................................................................................................... 64
7.13
Kriminalvårdens servicecenter ...................................................................................... 65
7.13.1
7.13.2
Enhetens uppgifter ................................................................................................. 66
7.13.3 Chefen för Kriminalvårdens servicecenters specifika ansvar och
befogenheter............................................................................................................................ 66
8
9
7.13.4
Sektionen för ekonomiadministration ................................................................. 67
7.13.5
Sektionen för personaladministration .................................................................. 67
7.13.6
Sektionen för kundcenter ...................................................................................... 67
7.13.7
Sektionen för administrativ effektivitet ............................................................... 68
Regionerna ......................................................................................................... 69
8.1
Allmänt ............................................................................................................................. 69
8.2
Regionkontorens uppgifter ............................................................................................ 69
8.3
Regionschefernas specifika ansvar och befogenheter ............................................... 70
Verksamhetsområdena....................................................................................... 72
9.1
Allmänt ............................................................................................................................. 72
9.2
Verksamhetsställenas uppgifter..................................................................................... 72
9.2.1
Anstalternas uppgifter ............................................................................................ 72
9.2.2
Häktenas uppgifter ................................................................................................. 73
9.2.3
Frivårdskontorens uppgifter ................................................................................. 73
9.3
Kriminalvårdschefernas specifika ansvar och befogenheter .................................... 74
2015-07-01
7 (82)
10
11
9.4
Kriminalvårdsinspektörernas specifika ansvar och befogenheter ........................... 75
9.5
Särskilda funktioner vid verksamhetsområdena ......................................................... 75
9.5.1
Vakthavande befäl .................................................................................................. 76
9.5.2
Larmchef.................................................................................................................. 76
9.5.3
Skyddsvakt ............................................................................................................... 76
9.5.4
Förman (äldst i tjänst) ............................................................................................ 76
Hantering av allmänna handlingar .................................................................... 77
10.1
Posthantering................................................................................................................... 77
10.2
Diarieföring ..................................................................................................................... 77
10.3
Utlämnande av handlingar och uppgifter ur handlingar ........................................... 78
Handläggning av ärenden.................................................................................. 79
11.1
Allmänt om handläggning ............................................................................................. 79
11.2
Beredning ......................................................................................................................... 79
11.3
Föredragning ................................................................................................................... 80
11.4
Hantering av delningar och externa remisser ............................................................. 80
11.5
Beslut ................................................................................................................................ 81
11.5.1
Beslutsfattande ........................................................................................................ 81
11.5.2
Beslutshandlingar.................................................................................................... 81
11.6
Arkivering ........................................................................................................................ 81
11.7
Förteckning över oavslutade ärenden .......................................................................... 82
Bilagor
1
Beslutsordning för klientärenden
2
Beslutsordning för ekonomiärenden
3
Beslutsordning för personalärenden
4
Regional och lokal organisation för anstalter och häkten
5
Regional och lokal organisation för frivårdskontor
2015-07-01
8 (82)
1
Inledning
1.1
Tillämpningsområde
Arbetsordningen, Ao, gäller för Kriminalvården och dess medarbetare. (Ao 2015-07-01)
1.2
Innehåll
Arbetsordningen innehåller bestämmelser om Kriminalvårdens organisation, delegering av
beslutanderätt inom Kriminalvården, handläggning av ärenden inom Kriminalvården och
formerna i övrigt för Kriminalvårdens verksamhet.
Arbetsordningen är Kriminalvårdens högsta interna styrande dokument.
1.3
Revideringar
Generaldirektören beslutar om arbetsordningen och ändringar i arbetsordningen.
De senaste ändringarna är markerade med en kantlinje intill de stycken som innehåller
ändringarna. (Ao 2015-04-01)
Generaldirektörens beslut framgår nedan:
Beslutsdatum Beslutets innebörd
2014-12-01
Ny arbetsordning fr.o.m. 2015-01-12
2015-03-23
Ändringar i arbetsordningen fr.o.m. 2015-04-01 i följande delar:
 huvuddokumentet: avsnitt 3.3, 3.7, 3.9, 3.10, 4, 5.2.1, 7.1, 7.3.5, 7.8.6, 7.12.1, 7.12.2,
7.12.3, 7.13.1, 7.13.2, 7.13.3, 7.13.5, 7.13.6, 7.13.7, 8.1, 9.1, 9.2.1, 11.3 och 11.5.2
 bilaga 1: avsnitt 1, 4.1, 5.2, 9.2, 9.3, 9.6 och 9.10
 bilaga 2: avsnitt 2, 3.1, 3.2, 3.3, 3.3.1 och 3.5
 bilaga 3: avsnitt 2.1, 2.2, 2.3, 3, 4.2, 6, 7, 8 och 10.
2015-06-15
Ändringar i arbetsordningen fr.o.m. 2015-07-01 i följande delar:
 huvuddokumentet: avsnitt 1.1, 7.3.1, 7.4.1, 7.4.5 och 9.2.1
 bilaga 2: avsnitt 3.3.
2015-07-01
9 (82)
2
Kriminalvårdens uppgifter och styrande dokument
2.1
Kriminalvårdens uppgifter
Kriminalvårdens övergripande uppgifter anges i bl.a. myndighetsförordningen (2007:515)
och förordningen (2007:1172) med instruktion för Kriminalvården.
Kriminalvårdens uppgifter är att ansvara för att verkställa utdömda påföljder, bedriva
häktesverksamhet samt utföra transporter och personutredningar i brottmål. Kriminalvården ska verka för att påföljder verkställs på ett säkert, humant och effektivt sätt, att
lagföring kan ske på ett effektivt sätt och att återfall i brott förebyggs. Kriminalvården ska
särskilt vidta åtgärder som syftar till att brottslighet under verkställigheten förhindras,
frigivningen förbereds, narkotikamissbruket bekämpas och innehållet i verkställigheten
anpassas efter varje individs behov.1
Kriminalvårdens uppgifter anges även i regeringens årliga regleringsbrev för Kriminalvården och i andra eventuella regeringsbeslut.
Kriminalvårdens verksamhetsplan beskriver den verksamhet som myndigheten planerar att
bedriva. Planen innehåller bl.a. Kriminalvårdens viktigaste prioriteringar samt budget.
Kriminalvården ska i verkställighet och annan verksamhet säkerställa full respekt för den
enskildes mänskliga rättigheter enligt de internationella överenskommelser som Sverige har
åtagit sig att följa.
2.2
Externa styrande dokument
Kriminalvården regleras av såväl författningar som gäller för myndigheten i egenskap av
statlig förvaltningsmyndighet under regeringen som författningar som berör Kriminalvårdens huvudsakliga verksamhet.
De författningar som reglerar Kriminalvården i egenskap av statlig förvaltningsmyndighet
är bl.a. följande:
 arkivlagen (1990:782) och arkivförordningen (1991:446)
 avgiftsförordningen (1992:191)
 budgetlagen (2011:203)
 förordningen (1995:1301) om handläggning av skadeståndsanspråk mot staten
 förordningen (2007:1172) med instruktion för Kriminalvården
 förordningen (2007:603) om intern styrning och kontroll
 förordningen (1976:1021) om statliga kollektivavtal
 förordningen (2001:526) om de statliga myndigheternas ansvar för genomförande
av funktionshinderspolitiken
 förordningen (1995:1300) om statliga myndigheters riskhantering
 förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag
 förvaltningslagen (1986:223)
 internrevisionsförordningen (2006:1228)
1
Se förordningen med instruktion för Kriminalvården.
2015-07-01
10 (82)








lagen (2007:1091) om offentlig upphandling
myndighetsförordningen (2007:515)
offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) och offentlighets- och sekretessförordningen (2009:641)
personalföreträdarförordningen (1987:1101)
personuppgiftslagen (1998:204)
skyddslagen (2010:305)
säkerhetsskyddslagen (1996:627) och säkerhetsskyddsförordningen (1996:633)
tryckfrihetsförordningen (1949:105).
De författningar som reglerar Kriminalvårdens huvudsakliga verksamhet är bl.a. följande:
 brottsbalken (1962:700)
 fängelselagen (2010:610) och fängelseförordningen (2010:2010)
 förordningen (1998:642) om verkställighet av frivårdspåföljder
 förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning
 häkteslagen (2010:611) och häktesförordningen (2010:2011)
 hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)
 lagen (2001:617) och förordningen (2001:682) om behandling av personuppgifter
inom kriminalvården
 lagen (1974:202) och förordningen (1974:286) om beräkning av strafftid
 lagen (1994:451) och förordningen (1994:1060) om intensivövervakning med
elektronisk kontroll
 lagen (1991:2041) och förordningen (1992:289) om särskild personutredning i
brottmål
 lagen (2006:45) om omvandling av fängelse på livstid
 lagen (1989:152) om underrättelseskyldighet m.m. när utlänningar är berövade
friheten
 skollagen (2010:800).
Bestämmelser som reglerar internationell straffverkställighet finns i ett antal olika
författningar och internationella överenskommelser.2
Se t.ex. lagen (1963:193) om samarbete med Danmark, Finland, Island och Norge angående verkställighet av
straff, konvention (SÖ 1985:1) och tilläggsprotokollet till konvention (SÖ 2000:53) om överförande av
dömda personer, lagen (2011:1165) om överlämnande från Sverige enligt en nordisk arresteringsorder samt
lagen (2003:1156) om överlämnande från Sverige enligt en europeisk arresteringsorder.
2
2015-07-01
11 (82)
2.3
Interna styrande dokument
2.3.1 Arbetsordning
Arbetsordningen är Kriminalvårdens högsta interna styrande dokument.
2.3.2 Föreskrifter och allmänna råd
Kriminalvården har bemyndigande från regeringen att meddela föreskrifter inom vissa
begränsade områden, t.ex. föreskrifter om verkställighet av lagar och förordningar samt
föreskrifter om bidrag av allmänna medel för utgifter i samband med verkställighet av
frivårdspåföljder och i samband med frigivning.3 Kriminalvården har också bemyndigande
från regeringen att meddela de föreskrifter som behövs i organisatoriskt hänseende för att
uppnå samordning, effektivitet, enhetlighet och följdriktighet inom kriminalvårdsverksamheten.4
Kriminalvårdens föreskrifter är bindande, generella rättsregler som reglerar bl.a. hur
Kriminalvården och dess medarbetare ska agera, men också vilka rättigheter och skyldigheter som klienterna har. Kriminalvårdens föreskrifter reglerar också den administrativa
verksamheten inom främst områdena personal, ekonomi och säkerhet.
Kriminalvårdens föreskrifter är samlade utifrån sakområde i dels Kriminalvårdens
författningssamling (KVFS), dels Kriminalvårdens administrativa föreskrifter (KVAF). De
föreskrifter som ingår i Kriminalvårdens författningssamling har också en sakbeteckning
som anger ämnestillhörighet, en s.k. FARK-beteckning.
Kriminalvården har rätt att utan bemyndigande från regeringen besluta om allmänna råd
för verksamheten, dvs. generella rekommendationer om hur Kriminalvårdens medarbetare
kan eller bör tillämpa olika författningar och andra rättsregler. Kriminalvårdens allmänna
råd återfinns i Kriminalvårdens olika föreskrifter.
Chefsjuristen är ansvarig utgivare för Kriminalvårdens författningssamling.
2.3.3 Riktlinjer, policyer och handböcker
Kriminalvården har även rätt att utan bemyndigande från regeringen besluta om riktlinjer,
policyer och handböcker för verksamheten.
Kriminalvårdens riktlinjer och policyer är generella inriktningsdokument som avser
tillämpningen av andra frågor än rättsregler. I dokumenten kan finnas såväl bindande regler
som rekommendationer. Riktlinjerna och policyerna är samlade i en särskild nummerserie
som benämns Kriminalvårdens riktlinjer.
Kriminalvårdens handböcker utgör sammanställningar av t.ex. lagar, förordningar, föreskrifter, allmänna råd, förarbeten och praxis som syftar till att underlätta tillämpningen av
rättsregler och andra frågor. Handböckerna har inte författningsstatus, men kan ändå
innehålla handlingsregler och rutinbeskrivningar som är bindande för Kriminalvårdens
medarbetare. Handböckerna är samlade i en särskild nummerserie som benämns Kriminalvårdens handböcker.
Se t.ex. fängelseförordningen, förordningen om verkställighet av frivårdspåföljder, förordningen om
vuxenutbildning och häktesförordningen.
3
4
Se förordningen med instruktion för Kriminalvården.
2015-07-01
12 (82)
3
Kriminalvårdens organisation och ledning
3.1
Övergripande organisationsstruktur
Kriminalvården är en enrådighetsmyndighet, dvs. en statlig förvaltningsmyndighet under
regeringen som leds av en myndighetschef.
Kriminalvårdens övergripande organisationsstruktur ser ut som nedan:
Kriminalvårdens huvudkontor (nationell nivå) består av avdelningar, enheter, sektioner och
grupper. Kriminalvårdens sex regioner (regional nivå) består av ett regionkontor och ett
antal verksamhetsområden, VO, (lokal nivå) för anstalt och häkte respektive frivård. Inom
varje verksamhetsområde finns ett eller flera verksamhetsställen, dvs. anstalter, häkten eller
frivårdskontor.
Kriminalvårdens transportverksamhet styrs från nationella transportenheten, som är en del
av huvudkontoret, men bedrivs inom enheten på såväl nationell nivå som på regional och
lokal nivå.
Inom Kriminalvården finns också ett insynsråd, en personalansvarsnämnd och en internrevision som är placerad vid huvudkontoret.
2015-07-01
13 (82)
Kriminalvården har fem chefsnivåer:
 generaldirektör (nationell nivå)
 avdelningschefer (nationell nivå)
 enhetschefer (nationell nivå) och regionchefer (regional nivå)
 sektionschefer (nationell nivå) och kriminalvårdschefer5 (lokal nivå)
 gruppchefer (nationell nivå) och kriminalvårdsinspektörer (lokal nivå).
I denna arbetsordning används samlingsbegreppet organisatorisk enhet för huvudkontorets
avdelningar, enheter, sektioner och grupper samt regionerna, regionkontoren, verksamhetsområdena och verksamhetsställena, oavsett om det är avdelningar, enheter, sektioner,
grupper, regioner, regionkontor, verksamhetsområden eller verksamhetsställen som avses.
3.2
Myndighetschef
Generaldirektören är myndighetschef och anställs av regeringen.
Kriminalvårdsdirektören är generaldirektörens ställföreträdare och träder in för generaldirektören när hon eller han inte är i tjänst. Kriminalvårdsdirektören ersätter även i övrigt
generaldirektören i den utsträckning som generaldirektören bestämmer.
Generaldirektören och kriminalvårdsdirektören utgör Kriminalvårdens myndighetsledning.
Om både generaldirektören och kriminalvårdsdirektören har förhinder är den som generaldirektören utser myndighetschefens ställföreträdare.
3.3
Huvudkontor
Kriminalvårdens nationella nivå utgörs av huvudkontoret, som är geografiskt placerat i
Norrköping.
Huvudkontoret är organisatoriskt indelat i nio nationella avdelningar och två nationella
fristående enheter.
Vid huvudkontoret finns också Kriminalvårdens internrevision (se avsnitt 3.7).
De nationella avdelningarna är:
 avdelningen för anstalt och häkte, som leds av anstaltsoch häktesdirektören
 avdelningen för frivård, som leds av frivårdsdirektören
 avdelningen för säkerhet, som leds av säkerhetsdirektören.
 avdelningen för ledningsstöd, som leds av kriminalvårdsdirektören
 avdelningen för ekonomi, som leds av ekonomidirektören
 avdelningen för HR, som leds av HR-direktören
 avdelningen för IT, som leds av IT-direktören
 avdelningen för kommunikation, som leds av kommunikationsdirektören
 avdelningen för lokalförsörjning, som leds av fastighetsdirektören.
Kriminalvårdschef är ett samlingsnamn för cheferna för de lokala verksamhetsområdena, dvs.
anstaltscheferna, anstaltsoch häktescheferna, häktescheferna och frivårdscheferna.
5
2015-07-01
14 (82)
De nationella fristående enheterna är:
 nationella transportenheten, som leds av chefen för nationella transportenheten
 Kriminalvårdens servicecenter, som leds av chefen för Kriminalvårdens servicecenter.
Avdelningscheferna, chefen för nationella transportenheten och chefen för Kriminalvårdens servicecenter rapporterar direkt till generaldirektören.
Huvudkontorets uppgifter framgår av avsnitt 7.
Ansvar och befogenheter för huvudkontorets avdelningschefer, enhetschefer, sektionschefer och gruppchefer framgår av avsnitt 5, avsnitt 6, och avsnitt 7.
3.4
Regioner
Kriminalvårdens regionala nivå utgörs av sex regioner, som är geografiskt indelade.
En region består av ett regionkontor och ett antal lokala verksamhetsområden samt leds av
en regionchef som rapporterar till anstaltsoch häktesdirektören, frivårdsdirektören och
säkerhetsdirektören.
Regionerna är:
 Region Mitt, med regionkontor i Örebro
 Region Nord, med regionkontor i Härnösand
 Region Stockholm, med regionkontor i Stockholm
 Region Syd, med regionkontor i Malmö
 Region Väst, med regionkontor i Göteborg
 Region Öst, med regionkontor i Linköping.
Nationella transportenheten, som är en del av huvudkontoret, har även organisatoriska
enheter på regional nivå. Enhetens regionala nivå utgörs, med vissa undantag, av dess
inrikessektioner (se avsnitt 7.12).
Regionernas uppgifter framgår av avsnitt 8.
Ansvar och befogenheter för regioncheferna framgår av avsnitt 5, avsnitt 6 och avsnitt 8.
Regionernas geografiska indelning samt indelning i lokala verksamhetsområden för anstalt
och häkte respektive frivård framgår av bilaga 4 och bilaga 5.
3.5
Verksamhetsområden
Kriminalvårdens lokala nivå utgörs av verksamhetsområden för anstalt och häkte samt
verksamhetsområden för frivård. Inom varje verksamhetsområde finns ett eller flera
verksamhetsställen, dvs. anstalter, häkten eller frivårdskontor.
Ett verksamhetsområde för anstalt och häkte leds av en anstaltschef, en anstaltsoch
häkteschef eller en häkteschef. Ett verksamhetsområde för frivård leds av en frivårdschef.
Kriminalvårdschef används som samlingsnamn för dessa chefer, som samtliga rapporterar
till respektive regionchef.
Vid varje verksamhetställe finns en eller flera kriminalvårdsinspektörer, som leder det
dagliga arbetet och rapporterar till kriminalvårdschefen.
Nationella transportenheten, som är en del av huvudkontoret, har även organisatoriska
enheter på lokal nivå. Enhetens lokala nivå utgörs av dess transportgrupper (se avsnitt 7.12).
2015-07-01
15 (82)
Verksamhetsområdenas uppgifter framgår av avsnitt 9.
Ansvar och befogenheter för kriminalvårdscheferna och kriminalvårdsinspektörerna
framgår av avsnitt 5, avsnitt 6 och avsnitt 9.
Verksamhetsområdenas geografiska indelning samt de ingående verksamhetsställenas
upptagningsområden framgår av bilaga 4 och bilaga 5. Av bilaga 4 framgår även anstalternas
säkerhetsklassificering samt vilka häkten som utgör s.k. säkerhetshäkten, dvs. häkten där
det finns en särskilt hög grad av säkerhet.
3.6
Insynsråd
Vid Kriminalvården finns ett insynsråd, som är ett rådgivande organ som ska utöva insyn i
verksamheten och ge generaldirektören råd. Insynsrådet består av generaldirektören
(ordförande) och ytterligare högst åtta ledamöter som regeringen utser. Generaldirektören
ska hålla insynsrådet informerat om verksamheten. 6
Föredragande i insynsrådet är ansvarig avdelningschef, enhetschef eller den som har berett
ärendet. Generaldirektören bestämmer vilka övriga medarbetare som ska närvara.
3.7
Internrevision
Kriminalvårdens internrevision har som huvudsaklig uppgift att granska och lämna förslag
till förbättringar av Kriminalvårdens processer för riskhantering, ledning, styrning och
kontroll samt att ge råd och stöd till generaldirektören. Internrevisionen är självständig i
förhållande till den granskade verksamheten. Internrevisionens ansvarsområde omfattar all
verksamhet som Kriminalvården bedriver eller ansvarar för. I uppgiften ingår bl.a. att
upprätta en årlig revisionsplan och att redovisa resultatet av granskningarna i form av
iakttagelser och rekommendationer. Internrevisionen ska vidare sprida erfarenheterna från
iakttagelserna till hela Kriminalvården.7
Internrevisionen är placerad vid huvudkontoret och utgör en fristående enhet som leds av
chefen för internrevisionen som rapporterar direkt till generaldirektören.
Chefen för internrevisionen har en utsedd ställföreträdare som träder in när hon eller han
inte är i tjänst. Ställföreträdaren utses av generaldirektören efter förslag från chefen för
internrevisionen. (Ao 2015-04-01)
Chefen för internrevisionen har ett verksamhetsansvar och ett budgetansvar för sin enhet,
ett personalansvar för direkt underställda medarbetare samt det ansvar och de befogenheter
som i övrigt tillkommer enhetschefer (se avsnitt 7.2.2).
Chefen för internrevisionen har därutöver, i egenskap av chef för en fristående enhet, det
ansvar och de befogenheter som tillkommer avdelningschefer (se avsnitt 7.2.1).
Bestämmelser om insynsrådet finns i 8 § förordningen med instruktion för Kriminalvården och
9 § myndighetsförordningen.
6
7
Bestämmelser om internrevisionen finns i internrevisionsförordningen.
2015-07-01
16 (82)
3.8
Personuppgiftsombud
Kriminalvårdens personuppgiftsombud finns på avdelningen för säkerhet. Personuppgiftsombudet har i uppgift att bl.a.:
 utöva självständig tillsyn över myndighetens personuppgiftsbehandling samt föra
förteckning över dessa behandlingar
 kartlägga pågående personuppgiftsbehandlingar
 granska personuppgiftsbehandlingar och behörighetstilldelningar
 granska styrande dokument
 utarbeta och granska rutiner kring personuppgiftsbehandling
 hålla sig uppdaterad avseende tillämpliga författningar och interna styrande
dokument
 hålla de personuppgiftsansvariga underrättade om förhållanden som rör personuppgiftsbehandling
 vara kontaktperson för Datainspektionen
 påpeka eventuella brister för personuppgiftsansvariga samt anmäla personuppgiftsansvariga till Datainspektionen om bestämmelserna inte följs och rättelse inte vidtas
efter påpekande.
3.9
Personalansvarsnämnd
Vid Kriminalvården finns en personalansvarsnämnd.8 Nämndens uppgift är att pröva
frågor om:
 skiljande från anställning på grund av personliga förhållanden, när anställningen inte
är en provanställning
 disciplinansvar
 åtalsanmälan
 avstängning.
Personalansvarsnämnden är ett beslutande organ som består av generaldirektören
(ordförande), personalföreträdarna och ytterligare fem ledamöter som generaldirektören
utser. Ledamöterna har minst två ersättare. Nämnden är beslutsför när ordföranden och
minst hälften av de andra ledamöterna är närvarande.
Personalansvarsnämndens prövning omfattar alla medarbetare i Kriminalvården med
undantag för generaldirektören, chefen för internrevisionen samt ledamöter och föredragande i personalansvarsnämnden, vilka prövas av Statens ansvarsnämnd. Statens
ansvarsnämnd prövar också övriga medarbetare som har en verksledande eller därmed
jämförlig ställning,9 vilka för Kriminalvårdens del är de chefer som ingår i nationella
ledningsgruppen (se avsnitt 3.11). Generaldirektören anmäler ärenden till Statens ansvarsnämnd.
Bestämmelser om personalansvarsnämnden finns i 12 § förordningen med instruktion för Kriminalvården
och 25–26 §§ myndighetsförordningen.
8
9
Se 34 § lagen (1994:260) om offentlig anställning.
2015-07-01
17 (82)
Alla chefer har ansvar för att inleda personalärenden avseende underställda medarbetare
och för att informera närmast överordnad chef om ärenden som kan bli föremål för
personalansvarsnämndens prövning.
Regionchefer har befogenhet att anmäla personalärenden till personalansvarsnämnden
avseende kriminalvårdschefer, kriminalvårdsinspektörer och övriga medarbetare inom den
egna regionen och de däri ingående verksamhetsområdena. Anstalts- och häktesdirektören
och frivårdsdirektören har befogenhet att anmäla personalärenden avseende dels chefer
och övriga medarbetare inom den egna avdelningen, dels regionchefer, kriminalvårdschefer, kriminalvårdsinspektörer och övriga medarbetare inom regionerna och de däri
ingående verksamhetsområdena för anstalt och häkte respektive frivård. Övriga avdelningschefer, chefen för nationella transportenheten, chefen för Kriminalvårdens servicecenter
och chefen för internrevisionen har befogenhet att anmäla personalärenden avseende
chefer och övriga medarbetare inom den egna avdelningen respektive nationella fristående
enheten. Generaldirektören och kriminalvårdsdirektören har befogenhet att anmäla
personalärenden avseende alla chefer och övriga medarbetare i Kriminalvården. Samma sak
gäller Justitieombudsmannen och Justitiekanslern. Generaldirektören och kriminalvårdsdirektören har även befogenhet att avskriva anmälda ärenden. (Ao 2015-04-01)
Disciplinpåföljd får bara meddelas om en medarbetare skriftligen har underrättats om vad
som anförs mot henne eller honom. Beslut om att utfärda en sådan underrättelse fattas av
chefen för enheten för beredning eller den som hon eller han utser. Generaldirektören
fattar beslut om att underrätta en medarbetare om tilltänkt uppsägning eller avsked och att
varsla medarbetarens eventuella fackliga organisation om detta. (Ao 2015-04-01)
Om det finns anledning att misstänka att en medarbetare har begått brott i tjänsten ska
anmälan göras till Polismyndigheten. Avser misstankarna en kriminalvårdschef,
kriminalvårdsinspektör eller annan medarbetare inom en region eller ett verksamhetsområde görs anmälan av respektive regionchef eller av anstaltsoch häktesdirektören eller
frivårdsdirektören. Avser misstankarna en regionchef görs anmälan av anstaltsoch
häktesdirektören eller frivårdsdirektören. Avser misstankarna en avdelningschef, chefen för
nationella transportenheten, chefen för Kriminalvårdens servicecenter, chefen för internrevisionen, chefen för enheten för generaldirektörens stab eller chefsjuristen görs anmälan
av generaldirektören. Avser misstankarna någon annan anställd vid huvudkontoret görs
anmälan av respektive avdelningschef, chefen för nationella transportenheten, chefen för
Kriminalvårdens servicecenter eller chefen för internrevisionen. Avdelningen för säkerhet
och avdelningen för ledningsstöd ska skyndsamt informeras om brottsmisstankar och
polisanmälningar. (Ao 2015-04-01)
Personalansvarsnämndens kansli är placerat vid avdelningen för ledningsstöd.
Närmare bestämmelser om Kriminalvårdens handläggning av personalansvarsärenden finns
i Kriminalvårdens övriga interna styrande dokument.
3.10 Personalrepresentation
Kriminalvården har tre personalföreträdare som är utsedda av de största personalorganisationerna för att i Kriminalvårdens ledning företräda alla medarbetare. Personalföreträdarna har rätt att närvara och yttra sig när myndighetschefen slutligt handlägger
sådana frågor som hon eller han har ansvar för enligt 4 § myndighetsförordningen eller
2015-07-01
18 (82)
förordningen med instruktion för Kriminalvården. Personalorganisationerna utser
personalföreträdarna och deras ersättare.10 (Ao 2015-04-01)
3.11 Ledningsgrupper
Kriminalvården har ledningsgrupper på nationell, regional och lokal nivå. Ledningsgrupperna utgör rådgivande organ och forum för information, diskussion, samordning,
planering, ledning och uppföljning av verksamheten inom respektive nivå och ansvarsområde.
Kriminalvårdens ledningsgrupper är:
 nationella ledningsgruppen, till stöd för generaldirektören
 avdelningarnas ledningsgrupper, till stöd för avdelningscheferna
 nationella transportenhetens ledningsgrupp, till stöd för chefen för nationella
transportenheten
 Kriminalvårdens servicecenters ledningsgrupp, till stöd för chefen för
Kriminalvårdens servicecenter
 regionala ledningsgrupper, till stöd för regioncheferna
 lokala ledningsgrupper, till stöd för kriminalvårdscheferna.
I nationella ledningsgruppen ingår generaldirektören (ordförande), avdelningscheferna,
chefen för nationella transportenheten, chefen för Kriminalvårdens servicecenter, chefen
för enheten för generaldirektörens stab och chefsjuristen. Generaldirektören bestämmer
om annan medarbetare ska delta eller närvara.
I ledningsgrupperna för avdelningarna, nationella transportenheten och Kriminalvårdens
servicecenter ingår respektive chef (ordförande) och de medarbetare som chefen
bestämmer. Chefen bestämmer även om annan medarbetare ska delta eller närvara.
I de regionala ledningsgrupperna ingår de medarbetare som regionchefen bestämmer.
Rektorn och inrikestransportchefen för inrikessektionen inom regionens område är
adjungerade i frågor som rör deras ansvarsområden. Regionchefen bestämmer om annan
medarbetare ska delta eller närvara.
I de lokala ledningsgrupperna ingår de medarbetare som kriminalvårdschefen bestämmer.
Kriminalvårdschefen bestämmer om annan medarbetare ska delta eller närvara.
3.12 Nationellt chefsmöte
Nationella chefsmötet är ett forum för information, diskussion och förankring samt
erfarenhetsutbyte inom Kriminalvården.
Vid det nationella chefsmötet deltar generaldirektören (ordförande), avdelningscheferna,
enhetscheferna, chefen för internrevisionen, regioncheferna, sektionscheferna, kriminalvårdscheferna samt chefs- och organisationsutvecklaren. Generaldirektören bestämmer om
annan medarbetare ska delta eller närvara.
Bestämmelser om personalföreträdare och personalorganisationers roll finns bl.a. i personalföreträdarförordningen, lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet och arbetsmiljölagen (1977:1160).
10
2015-07-01
19 (82)
3.13 Organisation för beredskap
På huvudkontoret finns en nationell beredskapsorganisation för:
 säkerhet och myndighetschefsfrågor, där beredskapen dygnet runt bl.a. är mottagare
av incidentrapporteringar, verkar som stöd till verksamhetsområdenas beredskapsoch incidentorganisationer samt informerar om sådana händelser inom säkerhetsområdet som bör uppmärksammas inom olika delar av Kriminalvården
 systemstöd, där Kundcenter dygnet runt bl.a. ansvarar för intensivövervakning med
elektronisk kontroll av klienter i verkställighet samt ger support till Kriminalvårdens
IT- och RAKEL-användare
 media, där pressjouren utanför kontorstid hanterar förfrågningar från medier, är
mottagare av sådan information som kan uppmärksammas i medier samt ger stöd
och råd i mediefrågor
 rättsvård, där beredskapen utanför kontorstid ger råd i rättsvårdsfrågor till
medarbetare som har beredskapstjänstgöring på anstalter, häkten och frivårdskontor samt till övriga nationella beredskaper.
På lokal nivå finns beredskapsorganisationer med medarbetare som, inom ramen för sin
ordinarie anställning, leder verksamheten på anstalter, häkten och frivårdskontor utanför
kontorstid.
Medarbetare som har beredskapstjänstgöring på anstalter och häkten har samma ansvar
och befogenheter som ordinarie kriminalvårdschef (se avsnitt 9.3). Medarbetare som har
beredskapstjänstgöring på frivårdskontor har samma ansvar och befogenheter som
ordinarie kriminalvårdschef inom följande områden: verkställighet genom intensivövervakning med elektronisk kontroll, utslussningsåtgärder i form av utökad frigång och
vistelse i halvvägshus samt, i förekommande fall, för samhällstjänst.
Regioncheferna beslutar om vilka verksamhetsområden och verksamhetsställen som ingår i
beredskapsorganisationerna samt utser vilka medarbetare som ha beredskapstjänstgöring.
3.14 Organisation för incidenter
Vid huvudkontoret finns en incidentledningsgrupp, som vid en större incident eller annan
särskild händelse tillfälligt kan ersätta den ordinarie ledningsorganisationen inom berörda
områden. Generaldirektören, kriminalvårdsdirektören eller säkerhetsdirektören beslutar om
aktivering av incidentledningsgruppen samt gruppens sammansättning. Beslut om
aktivering kan även fattas av den medarbetare som har den nationella beredskapen för
säkerhet och myndighetschefsfrågor.
Inom varje verksamhetsområde för anstalt och häkte finns en eller flera incidentledningsgrupper, som vid en större incident eller annan särskild händelse tillfälligt kan ersätta den
ordinarie ledningsorganisationen för att hantera händelsen på mest effektiva sätt. Kriminalvårdschefen beslutar om incidentledningsgruppens sammansättning och uppgifter samt
aktivering av gruppen. Utanför kontorstid fattar den medarbetare som har beredskapstjänstgöring beslut i kriminalvårdschefens ställe.
2015-07-01
20 (82)
3.15 Organisation för fredstida krishantering och höjd
beredskap
Om det inträffar en situation inom Kriminalvårdens ansvarsområde som bedöms vara eller
kan komma att utvecklas till en händelse som synnerligen allvarligt kan försämra förmågan
till verksamhet inom Kriminalvården,11 kan generaldirektören besluta om att upprätta en
särskild organisation vid huvudkontoret för att leda och använda tillgängliga resurser på
mest effektiva sätt.
11
Se 3 § förordningen (2002:472) om åtgärder för fredstida krishantering och höjd beredskap.
2015-07-01
21 (82)
4
Generaldirektörens ansvar och befogenheter
Generaldirektören ansvarar inför regeringen för Kriminalvårdens verksamhet. I ansvaret
ingår att se till att myndigheten utför de uppgifter och når de mål som anges i förordningen
med instruktion för Kriminalvården, regeringens regleringsbrev, andra eventuella uppdrag
från regeringen samt andra specialregleringar. I ansvaret ingår även att se till att myndigheten bedriver verksamheten effektivt och enligt gällande rätt och de förpliktelser som
följer av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen, att myndigheten redovisar verksamheten på ett tillförlitligt och rättvisande sätt och att myndigheten hushållar väl med statens
medel.12
Generaldirektören ska:
 besluta en arbetsordning för Kriminalvården
 besluta en verksamhetsplan och en budget för Kriminalvården
 säkerställa att det inom Kriminalvården finns en intern styrning och kontroll som
fungerar på ett betryggande sätt
 avgöra andra ärenden som är av principiell karaktär eller större betydelse eller som
avser föreskrifter, om ärendena inte ska avgöras av personalansvarsnämnden.13
Generaldirektören ska även bl.a.:
 skriva under Kriminalvårdens årsredovisning och i anslutning till underskriften
lämna en bedömning av huruvida Kriminalvårdens interna styrning och kontroll är
betryggande14
 skriva under Kriminalvårdens delårsrapport15
 besluta om riktlinjer för internrevisionen, revisionsplan för internrevisionen och
åtgärder med anledning av internrevisionens iakttagelser och rekommendationer16
 pröva om personalföreträdarna har rätt att närvara och yttra sig när hon eller han
beslutar om arbetsordning och verksamhetsplan för Kriminalvården samt avgör
ärenden som är av principiell karaktär eller större betydelse eller som avser
föreskrifter.17
Generaldirektören är ansvarig för Kriminalvårdens myndighetsgemensamma arbetsgivarfrågor, är vårdgivare för den hälso- och sjukvård som Kriminalvården bedriver samt är
huvudman för den vuxenutbildning motsvarande kommunal vuxenutbildning som
Kriminalvården anordnar. (Ao 2015-04-01)
Generaldirektören har personalansvar för kriminalvårdsdirektören och övriga avdelningschefer, chefen för nationella transportenheten, chefen för Kriminalvårdens servicecenter
samt chefen för internrevisionen.
Utöver vad som sägs ovan beslutar generaldirektören om bl.a.:
 budgetunderlag till regeringen samt andra framställningar och underlag till
statsmakterna avseende kriminalvårdspolitikens utveckling
12
Se 3 § myndighetsförordningen.
13
14
Se 2 kap. 8 § förordningen om årsredovisning och budgetunderlag.
15
Se 8 kap. 1 § förordningen om årsredovisning och budgetunderlag.
16
Se 10 § internrevisionsförordningen.
17
Se 6 och 15 §§ personalföreträdarförordningen och 4 § myndighetsförordningen.
2015-07-01
22 (82)












yttranden till riksdagen, Regeringskansliet och Riksrevisionen
föreskrifter och allmänna råd
långsiktiga mål och strategier för verksamheten
övergripande säkerhetsfrågor
övergripande lokalförsörjningsfrågor
plan för Kriminalvårdens interna inspektionsverksamhet
antalet platser vid anstalterna, inriktning på platserna samt anstalternas säkerhetsklassificering
antalet platser vid häktena, inriktning på platserna samt vilka häkten som utgör s.k.
säkerhetshäkten
fastställande av kursplaner för myndighetsgemensam personalutbildning
vilka som ska ingå i det vetenskapliga rådet
sammansättning, årlig arbetsplan och budget för Kommittén för kriminalvårdsmedicin
personalärenden av viss karaktär.
Av olika författningar framgår att generaldirektören är ensamt ansvarig för vissa frågor och
att endast generaldirektören har befogenhet att besluta i eller vidta andra åtgärder i vissa
ärenden.
När det gäller övriga frågor och ärenden får generaldirektören besluta att ansvar,
beslutanderätt och andra befogenheter ska tillkomma andra medarbetare, s.k. delegering.
Medarbetare som har mottagit delegation ska dock alltid samråda med generaldirektören i
frågor som kan vara av principiell karaktär eller större betydelse. Generaldirektörens
delegation framgår av denna arbetsordning eller av särskilda skriftliga delegationsbeslut till
vissa befattningshavare eller vissa namngivna personer, s.k. personlig delegation.
Generaldirektören kan även i särskilda fall bestämma att beslut ska fattas av generaldirektören själv, av en viss medarbetare eller att någon annan avvikelse från denna
arbetsordning ska göras.
Generaldirektören har till sitt stöd en ledningsgrupp (se avsnitt 3.11).
Närmare bestämmelser om delegering av beslutanderätt och rätten att delegera vidare
beslutanderätten finns i avsnitt 5.3.
2015-07-01
23 (82)
5
Chefers ansvar och befogenheter
5.1
Generellt för samtliga chefer
Med chefer avses medarbetare som har verksamhetsansvar och personalansvar samt i regel
även budgetansvar inom ett visst ansvarsområde (se avsnitt 5.2).
Alla chefer omfattas av det medarbetaransvar som framgår av avsnitt 6.
Chefers ansvar och befogenheter skiljer sig åt beroende på chefskategori, chefsnivå och
ansvarsområde. Alla chefer har ansvar och befogenheter avseende sina egna organisatoriska
enheter18 och kan hålla sina underställda chefer ansvariga för deras och deras medarbetares
arbete. Vissa chefer kan även, inom vissa sakområden, ha ansvar och befogenheter
gentemot andra organisatoriska enheter än sina egna (se avsnitt 5.5).
Olika chefers specifika ansvar och befogenheter framgår avsnitt 7, avsnitt 8 och avsnitt 9.
5.2
Olika typer av ansvar
5.2.1 Verksamhetsansvar
Verksamhetsansvar innebär ett ansvar för att leda, planera, genomföra, följa upp och
utveckla den verksamhet som ansvaret avser. I detta ingår att säkerställa att verksamheten
bedrivs enligt gällande rätt, enligt Kriminalvårdens interna styrande dokument, enligt
verksamhetsplan och särskilda beslut samt på ett effektivt sätt som medför att beslutade
mål uppnås.
Alla chefer ska medverka i myndighetens riskanalys- och riskhanteringsarbete, vilket bl.a.
innebär att göra en riskanalys enligt förordningen om intern styrning och kontroll. Alla
chefer ska också, i enlighet med interna styrande dokument, göra en bedömning av
huruvida den interna styrningen och kontrollen inom ansvarsområdet är betryggande.
Verksamhetsansvaret innebär mera specifikt att inom ansvarsområdet:
 med utgångspunkt i myndighetens övergripande mål, definiera verksamhetens
uppgifter och mål samt tydliggöra dessa för medarbetarna
 se till att Kriminalvårdens resurser används effektivt (Ao 2015-04-01)
 se till att det finns en dokumenterad ansvars- och arbetsfördelning samt enhetliga
och rättssäkra rutiner
 se till att medarbetarna har tillräcklig information och kunskap för sina arbetsuppgifter
 förankra beslut som har betydelse utanför ansvarsområdet, t.ex. i säkerhetsfrågor,
samverkansfrågor och klientfrågor som kan få prejudicerande betydelse
 säkerställa den interna styrningen och kvalitetssäkra verksamheten, bl.a. genom
egenkontroll och annan intern kontroll
Med samlingsbegreppet organisatorisk enhet avses huvudkontorets avdelningar, enheter, sektioner och
grupper samt regionerna, regionkontoren, verksamhetsområdena och verksamhetsställena, oavsett om det är
avdelningar, enheter, sektioner, grupper, regioner, regionkontor, verksamhetsområden eller
verksamhetsställen som avses.
18
2015-07-01
24 (82)






föreslå ändamålsenliga prioriteringar och lämplig ambitionsnivå för planerad
verksamhet
se till att konsekvensanalyser görs inför avgöranden
arbeta för att ständigt förbättra verksamheten i enlighet med Kriminalvårdens
långsiktiga mål
ansvara för miljö- och hälsoskydd
arbeta för att verksamheten fungerar jämlikt för alla personer och att rättigheterna
tillgodoses hos de barn som Kriminalvården kommer i kontakt med
arbeta för att verksamhet, lokaler och information görs tillgängliga för funktionshindrade.
Avdelningschefer, enhetschefer, regionchefer, sektionschefer och kriminalvårdschefer
bestämmer vilken behörighet till IT-system som direkt underställda medarbetare ska ha
samt ansvarar för att behörigheter tas bort. Beslut om tilldelning och borttagande av
behörighet kan delegeras till utsedda behörighetsadministratörer.
5.2.2 Personalansvar
Personalansvar innebär ett av arbetsgivaren delegerat ansvar för arbetsmiljön och för att
verkställa personaladministrativa beslut. Ansvaret innebär också att företräda arbetsgivaren,
förankra fattade beslut inom personalområdet, verka för en enhetlig arbetsgivarpolitik samt
leda och utveckla medarbetarnas kompetens.
Personalansvar innebär mera specifikt att inom ansvarsområdet:
 bedriva systematiskt arbetsmiljöarbete
 se till att medarbetarna får möjlighet att delta i utvecklingen av verksamheten och
att kompetensutveckla sig
 motivera, engagera och stödja medarbetarna i vardagen
 minst en gång per år genomföra utvecklingssamtal med direkt underställda
medarbetare
 genomföra medarbetarsamtal kopplade till lön
 ansvara för arbetsplatsträffar
 fördela arbetet för underställda medarbetare
 se till att nyanställda medarbetare får introduktion och vägledning
 ansvara för att avslutningssamtal genomförs
 informera sin närmaste chef om händelser där en underställd medarbetares
agerande eller underlåtenhet att agera kan föranleda arbetsrättsligt eller straffrättsligt
ingripande.
5.2.3 Budgetansvar
Budgetansvar innebär ett ansvar för att kostnaderna för en viss period motsvarar den
tilldelade budgetramen för samma period.
Budgetansvar innebär mera specifikt att inom ansvarsområdet:
 se till att tilldelad budget används effektivt och i enlighet med det statliga regelverket och Kriminalvårdens interna styrande dokument
2015-07-01
25 (82)


5.3
se till att organisation och rutiner utformas så att en rättvisande ekonomisk
redovisning främjas och erforderlig intern kontroll upprätthålls så att statens medel
förvaltas på ett betryggande sätt
löpande följa upp sin budget och i ett tidigt skede informera sin närmaste chef om
budgetavvikelser.
Delegering av beslutanderätt
Generaldirektören får besluta att chefer och andra medarbetare får fatta sådana beslut som
inte måste fattas av generaldirektören personligen (se avsnitt 4), s.k. delegering av
beslutanderätt. Generaldirektörens delegering framgår av denna arbetsordning med
tillhörande bilaga 1, bilaga 2 och bilaga 3, som utgör särskilda beslutsordningar för vissa
klientärenden, ekonomiärenden respektive personalärenden, samt av andra beslut.
En medarbetare som har utsetts till ställföreträdare för en chef och som inträtt i den
funktionen får besluta i samma omfattning som den ordinarie chefen om inte något annat
har meddelats i särskilt beslut. Viktiga beslut bör normalt vänta till dess att den ordinarie
chefen är i tjänst, om det kan ske utan olägenhet.
Avdelningschefer, enhetschefer, regionchefer, sektionschefer och kriminalvårdschefer får,
inom ramen för sin delegering, delegera vidare sin beslutanderätt till underställda chefer
och andra medarbetare om inte något annat anges i denna arbetsordning.
Beslut om att delegera vidare beslutanderätt ska vara skriftliga och får inte överskrida den
delegerande chefens egen befogenhet. Beslut om delegering fråntar inte den delegerande
chefen hennes eller hans ansvar för verksamheten, vilket medför en fortsatt skyldighet att
hålla sig underrättad om viktigare avgöranden, praxis som tillämpas och ärendehandläggningen i stort inom området. Den delegerande chefen ansvarar för att mottagaren av
delegeringen har tillräckliga kvalifikationer för uppgiften. Beslut om att delegera vidare
beslutanderätt kan alltid återtas skriftligen. Samtliga beslut ska diarieföras hos den
organisatoriska enhet där de har upprättats.
En mottagare av delegering har en rapporteringsskyldighet till sin närmaste chef avseende
ärenden som kan vara av principiell betydelse, av särskild svårighetsgrad eller där tidsfrister
inte kan hållas. En sådan mottagare ska också överlämna vissa ärenden till sin närmaste
chef för ställningstagande till fortsatt handläggning. Det gäller sådana ärenden som är av
svårare beskaffenhet eller större omfattning, har principiell betydelse, kan få betydelse
utanför ansvarsområdet eller kan föranleda stort intresse i massmedia. Detsamma gäller
ärenden där det uppkommer tveksamhet inför beslut.
En överordnad chef får alltid och utan hinder av meddelad delegering överta avgöranden i
ärenden som hör till chefens ansvarsområde.
5.4
Befogenhet att teckna Kriminalvårdens namn
Generaldirektörens delegering av befogenheten att teckna Kriminalvårdens namn, s.k.
firmateckning, anges i särskilt beslut. Befogenheten, som tillkommer vissa namngivna
befattningshavare, omfattar deras respektive ansvarsområden.
Befattningshavarna bemyndigas också att i sin tur delegera vidare befogenheten att teckna
Kriminalvårdens namn. Sådana beslut ska vara skriftliga och riktade till namngivna
medarbetare.
2015-07-01
26 (82)
5.5
Ansvar och befogenheter mellan organisatoriska enheter
5.5.1 Allmänt
Avdelningscheferna, chefen för nationella transportenheten, chefen för Kriminalvårdens
servicecenter och regioncheferna, eller de funktioner vid avdelningen, enheten respektive
regionkontoret som chefen bestämt, kan inom vissa sakområden ha följande ansvar och
befogenheter gentemot andra organisatoriska enheter än sina egna:
 uppföljande ansvar och befogenhet
 koordinerande ansvar och befogenhet
 reviderande ansvar och befogenhet
 beordrande ansvar och befogenhet.
De olika formerna av ansvar och befogenheter har olika omfattning, men innebär samtliga
en rätt att inom berört sakområde ta initiativ till och vidta vissa åtgärder som påverkar
andra organisatoriska enheter.
Dessa ansvar och befogenheter förtydligar den ordinarie ledningsstrukturen, där ledning
och styrning utgår från överordnad chef, och syftar till att säkerställa att arbetet inom
berört sakområde bedrivs samordnat, enhetligt, rättsäkert och effektivt. Den chef eller
funktion som innehar ansvaret och befogenheten hålls ansvarig för att vissa processer
kvalitetssäkras och utvecklas, medan cheferna för de andra organisatoriska enheterna hålls
ansvariga för att deras underställda medarbetare tillämpar de processer som anvisats och
lämnar den information som efterfrågats.
5.5.2 Uppföljande ansvar och befogenhet
Uppföljande ansvar och befogenhet innebär att inom berört sakområde följa upp,
utvärdera och säkerställa att arbetet bedrivs enligt styrande dokument, givna uppdrag,
uppställda mål, beslutad inriktning och praxis på området. I ansvaret och befogenheten
ingår att löpande lämna och ta emot information om pågående och planerat arbete samt att
vid behov påverka tidsplaner för att arbetet ska hanteras samordnat.
5.5.3 Koordinerade ansvar och befogenhet
Koordinerande ansvar och befogenhet innebär att inom berört sakområde ansvara för att
koordinera det arbete som bedrivs och, om så behövs, även de arbetsuppgifter som utförs
av medarbetare som tillhör olika organisatoriska enheter. I ansvaret och befogenheten ingår
att löpande lämna och inhämta information om pågående och planerat arbete, att vid
behov påverka tidsplaner för att arbetet ska hanteras samordnat, att anvisa på vilket sätt
arbetet ska koordineras samt att sammankalla möten i syfte att samordna och kvalitetssäkra
arbetet.
5.5.4 Reviderande ansvar och befogenhet
Reviderande ansvar och befogenhet kan utövas vid behov av att övervaka säkerhet eller
större finansiella eller materiella värden, eller när avsaknad av kontroll över vissa processer
kan orsaka omfattande skada.
Ansvaret och befogenheten innebär att inom berört sakområde säkerställa att en viss
process eller hantering av sakfråga utförs i enlighet med styrande dokument, givna uppdrag,
beslutad inriktning eller beslutade arbetssätt, system eller strukturer. Ansvaret och befogen-
2015-07-01
27 (82)
heten innebär, utöver att lämna och inhämta information om pågående och planerat arbete,
även en rätt att avbryta viss verksamhet och att påverka vissa beslut.
5.5.5 Beordrande ansvar och befogenhet
Beordrande ansvar och befogenhet är den mest omfattande formen av ansvar och
befogenhet gentemot andra organisatoriska enheter och kan endast utövas vid extraordinära situationer om det finns en direkt fara för person, säkerhet eller betydande
materiella värden eller om det är absolut påkallat av säkerhetsskäl.
Ansvaret och befogenheten innebär att inom berört sakområde säkerställa att en situation
eller en händelse inte utvecklas okontrollerbart eller allvarligt skadar den verksamhet som
Kriminalvården ska utföra. Ansvaret och befogenheten innebär, utöver att lämna och
inhämta information om pågående och planerat arbete, även en rätt att avbryta viss
verksamhet, att påverka vissa beslut och att fatta beslut om tvingande åtgärder.
2015-07-01
28 (82)
6
Medarbetares ansvar
6.1
Allmänna skyldigheter
Alla medarbetare i Kriminalvården ska känna till och följa de författningar, interna styrande
dokument och särskilda beslut som gäller för verksamheten.
Alla medarbetare har vidare ett ansvar för att i sin yrkesutövning respektera andra
personers mänskliga rättigheter.19 Det innebär bl.a. att medarbetaren ska utföra sitt arbete
på ett icke-diskriminerande sätt så att verksamheten fungerar jämlikt för alla personer
oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller
annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder,20 och på ett sådant
sätt att rättigheterna tillgodoses hos de barn som Kriminalvården kommer i kontakt med.
Jämlikhetsperspektivet och barnrättsperspektivet ska genomsyra såväl beslutsfattandet som
bemötandet.
Alla medarbetare ska iaktta objektivitet, saklighet och opartiskhet samt i övrigt agera utifrån
den statliga gemensamma värdegrunden och Kriminalvårdens egen värdegrund.
En medarbetare inom Kriminalvården ska därutöver:
 känna till Kriminalvårdens mål och verksamhet
 ansvara inför sin närmaste chef för de arbetsuppgifter och ärenden som hon eller
han har tilldelats
 omgående informera sin närmaste chef och berörda medarbetare om viktiga
händelser, omständigheter eller missförhållanden som är av betydelse för
verksamheten
 på förfrågan informera sin närmaste chef om bisyssla
 bemöta klienter och klienters anhöriga, besökare, andra medarbetare samt
företrädare för allmänhet, myndigheter och organisationer sakligt och korrekt
 dela med sig av sina kunskaper samt stödja andra medarbetare i Kriminalvården för
att uppnå bästa resultat för verksamheten
 arbeta för god samverkan inom Kriminalvården samt mellan Kriminalvården och
andra myndigheter och organisationer i syfte att underlätta klienternas anpassning
till samhället
 i sin yrkesutövning uppträda respektfullt, hänsynsfullt och stabilt samt med
självbehärskning och integritet
 i övrigt uppträda på ett sådant sätt att Kriminalvårdens eller dess medarbetares
anseende inte skadas.
Den som befattar sig med beslut som rör frihetsberövande av klienter ska iaktta särskild
stor omsorg och noggrannhet vid handläggningen av sådana frågor för att undvika att
någon i strid mot gällande regler blir frihetsberövad eller inte försatt på fri fot i rätt tid.
De mänskliga rättigheterna kommer till uttryck i bl.a. diskrimineringslagen (2008:567) och olika internationella överenskommelser som Sverige har åtagit sig att följa, t.ex. FN:s konvention om barnets rättigheter.
19
20
Uppräkningen utgör de s.k. diskrimineringsgrunderna enligt diskrimineringslagen.
2015-07-01
29 (82)
En medarbetare inom Kriminalvården får inte:
 under tjänstgöring använda eller vara påverkade av alkohol, narkotika, dopningsmedel eller andra droger
 medföra alkoholhaltiga drycker eller andra droger till lokaler eller områden dit
klienter har tillträde
 från en klient ta emot gåvor eller andra förmåner av ekonomiskt värde
 i övrigt i tjänsten ta emot gåvor, måltider eller annat av värde som kan betraktas
som otillbörligt
 använda eller anlita klienter för att utföra arbete åt sig själv eller någon annan
 ha en bisyssla som kan skada förtroendet för Kriminalvården eller är så omfattande
eller krävande att det ordinarie arbetet blir lidande21
 utan tillstånd från generaldirektören vara leverantör till Kriminalvården eller inlåta
sig i handel, byte eller andra ekonomiska transaktioner med en klient, nära anhörig
till klient eller annan närstående till klient.
Eventuella övriga restriktioner om alkoholhaltiga drycker m.m. ska framgå av lokala
instruktioner. Särskilda bestämmelser gäller vid representation och när det av tjänsten av
andra skäl är särskilt påkallat.
Närmare bestämmelser om bisysslor finns i Kriminalvårdens övriga interna styrande
dokument.
6.2
Särskilda skyldigheter gällande säkerhet
En medarbetare inom Kriminalvården ska:
 vara väl förtrogen med lokaler, stängningsanordningar, kommunikationsutrustning,
larmsystem och anordningar för brandsäkerhet eller annat skydd mot olyckor
 vara väl förtrogen med instruktioner och åtgärdsplaner för olika typer av händelser
 iaktta särskild noggrannhet när det gäller hantering av nycklar, lås, säkerhetsutrustning och andra säkerhetsanordningar
 följa de säkerhetsrutiner och styrande dokument som gäller för användning och
hantering av information i såväl digital som analog form samt inte använda
uppgifter från interna datasystem annat än i tjänsten
 till sin närmaste chef anmäla sådana omständigheter eller händelser som kan ha
särskild betydelse för bedömningen av klienterna, för kriminalvårdarbetet samt för
ordningen och säkerheten.
En medarbetare inom Kriminalvården är skyldig att noga se till att det inte finns eller
uppstår ett beroendeförhållande till en klient. Om en klient försöker förmå en medarbetare
att biträda med något otillbörligt ska medarbetaren omedelbart anmäla detta till sin
närmaste chef eller till den medarbetare som har funktionsansvar för säkerheten. Om en
medarbetare inleder eller har en relation med en klient som inte är förenlig med
anställningen, ska detta anmälas till närmast överordnad chef.
21
Bestämmelser om bisysslor finns i lagen om offentlig anställning.
2015-07-01
30 (82)
7
Huvudkontoret
7.1
Allmänt
Huvudkontoret är organisatoriskt indelat i nio nationella avdelningar och två nationella
fristående enheter: nationella transportenheten och Kriminalvårdens servicecenter.
Vid huvudkontoret finns också Kriminalvårdens internrevision (se avsnitt 3.7).
Avdelningarna leds av avdelningschefer som rapporterar direkt till generaldirektören. De
nationella fristående enheterna leds av enhetschefer som rapporterar direkt till generaldirektören.
En avdelning kan vara underindelad i enheter, sektioner och grupper. En enhet kan vara
underindelad i sektioner och grupper. Alla enheter, sektioner och grupper leds av enhetschefer, sektionschefer och gruppchefer.
Varje avdelningschef, enhetschef och sektionschef har en utsedd ställföreträdare som träder
in när den ordinarie chefen inte är i tjänst. Generaldirektören utser ställföreträdare för
avdelningscheferna, chefen för nationella transportenheten och chefen för Kriminalvårdens
servicecenter efter förslag från dessa. Närmast överordnad chef utser ställföreträdare för
övriga enhetschefer och sektionscheferna efter förslag från dessa. (Ao 2015-04-01)
Huvudkontorets medarbetare kan vara placerade såväl på huvudkontoret i Norrköping som
på annan plats i landet. Medarbetarens närmaste chef har personalansvar oavsett
medarbetarens placering.
7.2
Generellt för huvudkontorets chefer
7.2.1 Avdelningschefer
Avdelningschefer har ett verksamhetsansvar och ett budgetansvar för sin avdelning samt
ett personalansvar för direkt underställda chefer och medarbetare inom avdelningen
(se avsnitt 5.2).
Anstalts- och häktesdirektören har personalansvar för regioncheferna i region Mitt, region
Väst och region Öst. Frivårdsdirektören har personalansvar för regioncheferna i region
Nord, region Stockholm och region Syd.
Avdelningschefer har ansvar för att inom sina respektive ansvarsområden:
 utifrån generaldirektörens mål och prioriteringar formulera och driva den
långsiktiga inriktning som gäller ur ett nationellt perspektiv
 vara ett stöd för generaldirektörens beslutsfattande och därmed utgöra grund för
utveckling av system och strukturer som är integrerade inom myndigheten och med
externa samverkansparter i såväl det verkställande som det återfallsförebyggande
uppdraget
 bevaka och utveckla nödvändig extern samverkan
 överblicka och bedöma vilka troliga direkta och indirekta konsekvenser en
förändring eller händelse i en del av myndighetens verksamhet eller i omvärlden
kan få för verksamheten
 prioritera och balansera resurser mellan avdelningens olika organisatoriska enheter
och verksamheten inom regionerna i förhållande till de gemensamma långsiktiga
målen
2015-07-01
31 (82)




skapa sammanhang och en huvudinriktning för arbetet för de direkt underställda
cheferna vid avdelningen och för regioncheferna
bereda och samordna avdelningens ärenden på erforderligt sätt
säkerställa att avdelningen har den organisation och kompetens som svarar mot
verksamhetens behov på kort och lång sikt
rapportera till generaldirektören när inriktning, praxis, arbetssätt, system, metoder
och kompetenskrav som har utarbetats på nationell nivå inte följs eller där stora
avvikelser har uppstått eller kan uppstå.
Avdelningschefer har befogenhet att inom sina respektive ansvarsområden:
 besluta i frågor som rör planering, ledning och styrning av arbetet
 besluta om riktlinjer, policyer och handböcker
 efter samråd med kriminalvårdsdirektören, yttra sig till Regeringskansliet i ärenden
där yttrande inte ska avges av generaldirektören
 yttra sig till statliga och kommunala myndigheter om det inte rör sig om principiella
frågor eller frågor som har betydelse utanför ansvarsområdet
 företräda och vara talesperson för myndigheten
 avgöra alla ärenden om inte beslutanderätten enligt denna arbetsordning eller
särskilda beslut tillkommer någon annan
 delegera systemägarskap till enhetschef vid avdelningen.
Avdelningschefer har till sitt stöd var sin ledningsgrupp (se avsnitt 3.11).
Avdelningschefer ska även, i syfte att underlätta arbetet och öka effektiviteten inom såväl
den egna avdelningen som andra avdelningar och inom myndigheten i stort, bidra genom
att ta initiativ gentemot övriga avdelningschefer och informera dessa i ärenden som
påverkar respektive chefs ansvarsområde.
7.2.2 Enhetschefer
Enhetschefer har ett verksamhetsansvar och ett budgetansvar för sin enhet samt ett
personalansvar för direkt underställda chefer och medarbetare inom enheten (se avsnitt 5.2).
Enhetschefer har ansvar för att inom sina respektive ansvarsområden:
 omvärldsbevaka samt analysera brister, obalanser och behov av förändring i
befintlig verksamhet
 utveckla och avveckla processer, metoder, system och arbetssätt för att över tid
hantera brister och möta framtida behov
 överblicka, bedöma och hantera behov av organisatoriska och kompetensmässiga
förändringar samt verksamhetsmässiga konsekvenser av sådana förändringar för
den egna och den överordnade organisatoriska enhetens ansvarsområde och för
kriminalvårdsverksamheten på olika nivåer
 stödja sin närmaste chef med att bedöma hur avdelningen och myndigheten i stort
kan utvecklas på bästa sätt i förhållande till interna och externa förändringar
 identifiera behov av samt utarbeta nödvändiga interna styrande dokument utifrån
verksamhetens behov
 vara kravställare och ansvara för framtagande av normering inför upphandlingar
2015-07-01
32 (82)

rapportera till avdelningschef när inriktning, praxis, arbetssätt, system, metoder och
kompetenskrav som har utarbetats på nationell nivå inte följs eller där stora
Enhetschefer har befogenhet att inom sina respektive ansvarsområden:
 efter delegation från avdelningschef, besluta om mindre förtydliganden, tillägg och
andra ändringar i riktlinjer, policyer och handböcker om inte beslutet strider mot
dokumentens huvudsakliga inriktning
 efter delegation från avdelningschef, yttra sig till statliga och kommunala
myndigheter om det inte rör sig om principiella frågor eller frågor som har
betydelse utanför ansvarsområdet.
Enhetschefer har även, i syfte att bidra till den egna avdelningens utveckling, ett
gemensamt ansvar för att avdelningens utveckling sker samordnat, enhetligt och rättsäkert.
7.2.3 Sektionschefer
Sektionschefer har ett verksamhetsansvar och ett budgetansvar för sin sektion samt ett
personalansvar för direkt underställda chefer och medarbetare inom sektionen
(se avsnitt 5.2).
Sektionschefer har ansvar för att inom sina respektive ansvarsområden:
 överblicka och bedöma vilka konsekvenser som förändringar i uppdrag, praxis och
externa och interna styrande dokument kan få för organisation, ledning,
samordning och kompetensbehov inom sektionen
 bidra till sektionens generella utveckling genom att följa utvecklingen inom berörda
sakområden och att fånga myndighetens behov av förbättringar av processer och
rutiner
 säkerställa att processer, arbetssätt, rutiner och metoder som ska tillämpas
respektive fasas ut får genomslag inom hela myndigheten
 rapportera till närmast överordnad chef när praxis, arbetssätt, system, metoder och
kompetenskrav som har utarbetats på nationell nivå inte följs eller där stora
Sektionschefer har även, i syfte att bidra till den överordnade organisatoriska enhetens
utveckling, ett gemensamt ansvar för att utvecklingen inom denna sker samordnat,
enhetligt och rättsäkert.
7.2.4 Gruppchefer
Gruppchefer har ett verksamhetsansvar och ett budgetansvar för sin grupp samt ett
personalansvar för direkt underställda medarbetare inom gruppen (se avsnitt 5.2).
Gruppchefer har ansvar för att inom sina respektive ansvarsområden:
 kontinuerligt överblicka och planera det dagliga arbetet
 säkerställa och anpassa beslutade arbetssätt, rutiner och metoder för att stödja
medarbetarna i deras arbete
 identifiera problem och hinder i det dagliga arbetet samt framgångsrika lösningar
samt och utifrån detta förfina och säkerställa de situationsmässiga tolkningar och
bedömningar som görs av medarbetarna
2015-07-01
33 (82)

lyfta sådana frågor till närmaste chef som inte kan lösas inom ramen för det egna
ansvarsområdet.
Gruppchefer har även, i syfte att bidra till den överordnade organisatoriska enhetens
utveckling, ett gemensamt ansvar för att arbetet inom denna sker samordnat, enhetligt och
rättsäkert. Gruppchefer ska så långt som möjligt bidra till varandras arbete i syfte att finna
situationsanpassade lösningar som bidrar till den egna verksamheten, till kollegornas
verksamhet och till den överordnade organisatoriska enheten i stort.
7.3
Avdelningen för anstalt och häkte
7.3.1 Organisatorisk indelning
Den övergripande organisationen för avdelningen för anstalt och häkte ser ut som nedan:
Avdelningen leds av anstaltsoch häktesdirektören.
Avdelningen är organisatoriskt indelad i tre enheter:

Enheten för planering av anstalt och häkte, som leds av chefen för enheten för
planering av anstalt och häkte som rapporterar till anstaltsoch häktesdirektören.

Enheten för utveckling av verksamhetsinnehåll i anstalt och häkte, som leds
av chefen för enheten för utveckling av verksamhetsinnehåll i anstalt och häkte
som rapporterar till anstaltsoch häktesdirektören.
Inom enheten finns följande sektioner som leds av var sin sektionschef som
rapporterar till enhetschefen:
- sektionen för vuxenutbildning
- sektionen för arbete och annan strukturerad verksamhet
- sektionen för verkställighetsutformning. (Ao 2015-07-01)

Rättsenheten, som leds av chefsjuristen som rapporterar till anstaltsoch häktesdirektören.
- sektionen för verksjuridik
- sektionen för allmänna klientärenden
- sektionen för centrala klientärenden
- placeringssektionen
- dokumentsektionen.
2015-07-01
34 (82)
7.3.2 Avdelningens uppgifter
Avdelningen har i uppgift att långsiktigt inrikta, formulera och driva myndighetens anstaltsoch häktesverksamhet så att myndigheten på kort och lång sikt når sina mål, både i det
verkställande och i det återfallsförebyggande uppdraget. Avdelningen har även i uppgift att
svara för rättsligt stöd och rådgivning till hela myndigheten.
Avdelningen ska löpande bevaka och analysera trender och händelser i omvärlden som kan
ha betydelse för avdelningens ansvarsområde. Avdelningen ska agera för att utveckla
system och strukturer som integrerar anstaltsoch häktesverksamheten i myndighetens
samlade verksamhet och med det omgivande samhället. Avdelningen ska också svara för
att det på kort och lång sikt finns ett effektivt platsbestånd inom anstaltsoch häktesverksamheten som följer beläggnings- och klientutvecklingen.
I avdelningens uppgift ingår att identifiera, utveckla och implementera ledande arbetssätt
och expertkunskap inom anstaltsoch häktesverksamheten samt att åstadkomma en
nationell samordning som möjliggör och stödjer en väl fungerande operativ verksamhet vid
anstalter och häkten. Avdelningen ska verka för en evidensbaserad anstaltsoch häktesverksamhet.
Avdelningen har också i uppgift att utveckla det nationella och internationella samarbete
som krävs för en väl fungerande verksamhet inom ansvarsområdet, så att myndigheten
som helhet klarar sitt långsiktiga uppdrag. I uppgiften ingår att vid behov ta initiativ till
författningsförändringar för att myndigheten ska ges bästa möjliga förutsättningar för att
driva verksamheten.
Avdelningen ansvarar för Kommittén för kriminalvårdsmedicin som är ett rådgivande
organ i frågor om läkemedel och läkemedelsbehandling inom Kriminalvården.
7.3.3 Anstalts- och häktesdirektörens specifika ansvar och befogenheter
Anstalts- och häktesdirektören har ett verksamhetsansvar och ett budgetansvar för sin
avdelning, ett personalansvar för direkt underställda chefer och medarbetare inom
avdelningen samt det ansvar och de befogenheter som i övrigt tillkommer avdelningschefer
(se avsnitt 7.2.1).
Anstalts- och häktesdirektören ansvarar, tillsammans med frivårdsdirektören och säkerhetsdirektören, för att utöva en tydlig, enhetlig och balanserad ledning och styrning gentemot
regioncheferna.
Anstalts- och häktesdirektören har befogenhet att besluta om tillfällig ändring av antalet
platser vid anstalterna och häktena.
Anstalts- och häktesdirektören, eller de funktioner vid avdelningen som hon eller han
bestämt, har inom nedanstående sakområde följande ansvar och befogenheter gentemot
andra organisatoriska enheter än den egna avdelningen:
 rättsfrågor: koordinerande respektive uppföljande ansvar och befogenhet
(se avsnitt 5.5) gentemot övriga avdelningar, nationella transportenheten,
Kriminalvårdens servicecenter, regionerna och verksamhetsområdena.
7.3.4 Enheten för planering av anstalt och häkte
Enheten har i uppgift att, inom ramen för myndighetens styr- och uppföljningsmodell,
utveckla och kontinuerligt säkerställa den nationella ledningen och styrningen av uppdraget
till anstalter och häkten. I uppgiften ingår att på kortare och längre sikt planera uppdrag,
2015-07-01
35 (82)
uppföljning, dialoger och samordning mellan regioner samt att driva, utveckla och samordna de forum som behöver finnas internt och externt för att avdelningen ska nå sina mål.
Enheten ska, inom ramen för uppgiften, utveckla och underhålla enhetliga arbetssätt,
system och metoder i arbetet vid anstalter och häkten samt följa upp att dessa genomförs
på anvisat sätt.
Enheten ska gentemot avdelningen för lokalförsörjning säkerställa att för anstalter och
häkten viktiga lokalfrågor utvecklas och bevakas. Detsamma gäller gentemot avdelningen
för säkerhet avseende för anstalter och häkten viktiga säkerhetsfrågor.
Enheten har i uppgift att driva och utveckla strukturer inom anstaltsoch häktesverksamheten så att det på kort och på lång sikt finns ett effektivt platsutnyttjande och ett platsbestånd som följer beläggnings- och klientutvecklingen. Enheten ska också bereda platsfrågor inför platsbeslut.
7.3.5 Enheten för utveckling av verksamhetsinnehåll i anstalt och häkte
Enheten har i uppgift att svara för och driva utvecklingen av verksamhetsinnehåll inom
anstalt och häkte.
I ansvarsområdet ingår vuxenutbildning för klienter, inklusive studie- och yrkesvägledning
och vuxenutbildningsadministration, arbetsdrift och arbetsmarknadsrelaterade frågor som
främst berör anstaltsoch häktesverksamheten, hälso- och sjukvård, andlig vård samt
annan strukturerad verksamhet. (Ao 2015-04-01)
I uppgiften ingår att svara för och driva utvecklingen av sådana frågor och uppgifter som
framgår av fängelselagen, häkteslagen och andra tillämpliga författningar som inte omfattas
av rättsenhetens eller annan avdelnings ansvarsområde.
Enheten ska, med stöd av avdelningens övriga enheter, löpande identifiera obalanser och
förbättringsmöjligheter i anstalters och häktens förmåga att långsiktigt klara sitt uppdrag
samt, utifrån detta, analysera behov av utveckling eller avveckling av metoder och arbetssätt.
Enheten har också i uppgift att initiera och driva utvecklingsprojekt inom avdelningens
ansvarsområde samt att initiera nödvändiga utvärderingar av verksamheten vid anstalter
och häkten som underlag för långsiktig utveckling.
Den nationella vuxenutbildningsverksamheten för klienter leds i varje region av en rektor
som är chef och pedagogisk ledare för lärarna vid lärcentrum. Rektorerna har genom
delegation verksamhetsansvar, personalansvar och budgetansvar inom sitt ansvarsområde
(se avsnitt 5.2). (Ao 2015-04-01)
Vid enheten finns Kriminalvårdens medicinska rådgivare, som utgör ett stöd till generaldirektören i hennes eller hans roll som vårdgivare för den hälso- och sjukvård som
Kriminalvården bedriver samt har i uppgift att bistå myndigheten med rådgivning i hälsooch sjukvårdsfrågor.
7.3.6 Rättsenheten
Enheten har i uppgift att utveckla arbetssätt och metoder för myndighetens behov av
enhetlig och effektiv rättslig styrning och rättsligt stöd med utgångspunkt från den
lagstiftning som reglerar Kriminalvårdens verksamhet.
2015-07-01
36 (82)
Enheten lämnar stöd och råd i rättsliga frågor och ärenden till alla nivåer i myndigheten.
Enheten har ett processansvar22 för klientjuridiska frågor och har i uppgift att koordinera
och följa upp rättstillämpningen nationellt, regionalt och lokalt. I detta ingår att tillhandahålla en nationell rättsvårdsberedskap till stöd för lokal nivå samt att säkerställa och, vid
behov, genomföra relevanta utbildningar och fortbildningar i rättsvårdsfrågor.
Enheten ska, genom att utveckla och underhålla samarbete nationellt och internationellt,
bidra till att flytta fram Kriminalvårdens position i sådana rättsliga utvecklingsfrågor som är
av betydelse för Kriminalvården. I detta ingår att vid behov ta initiativ till att utveckla den
lagstiftning som styr myndigheten i syfte att ge bästa möjliga förutsättningar för att driva
myndighetens verksamhet.
Enheten har även i uppgift att svara för:
 beslut i klientärenden (se bilaga 1)
 omprövningar, inklusive att företräda Kriminalvården i rättsprocesser om detta inte
uttryckligen omfattas av en annan avdelnings ansvar
 skadestånds- och ersättningsärenden som inte ankommer på lokal nivå
 yttranden till Justitieombudsmannen, Justitiekanslern, Diskrimineringsombudsmannen och Barnombudsmannen;
befogenheten att besluta om yttranden tillkommer chefsjuristen, som får delegera
vidare beslutanderätten till enhetens sektionschefer samt till regionchefer inom vars
ansvarsområde ärendet har uppkommit
 att samordna arbetet med att utarbeta föreskrifter och allmänna råd, riktlinjer,
policyer och handböcker samt att säkerställa att dessa utformas författningsenligt
 hantering av frågor om allmän handling
 Kriminalvårdens diarium, arkiv och registratur på nationell nivå
 myndighetens journalarkiv
 att utforma dokumenthanteringsplaner, utarbeta rutiner samt ge råd i frågor om
diarieföring och arkivering
 samordna arbetet med en myndighetsgemensam förteckning till Justitiekanslern
över oavslutade ärenden (se avsnitt 11.7)
 att det i förekommande fall görs en konsekvensutredning vid regelgivning23.
Sektionen för verksjuridik ansvarar för att identifiera behov av ändringar av såväl myndighetens eget regelverk som av lagar och förordningar samt för att utarbeta framställningar
till regeringen om sådana ändringar. Sektionen har ett övergripande ansvar för att samordna
myndighetens arbete med föreskrifter, allmänna råd, riktlinjer och handböcker. Sektionen
svarar för yttranden till Justitieombudsmannen, Justitiekanslern, Diskrimineringsombudsmannen och Barnombudsmannan. Sektionen ansvarar för beslut, omprövningar och
processer i skadestånds- och ersättningsärenden och för andra rättsprocesser som inte
ankommer på någon annan. Sektionen ansvarar även för ärenden om utlämnande av allmän
handling som ska prövas av huvudkontoret.
Processansvar är ett ansvar för att utveckla, styra och följa upp processer inom ett visst område och för att
säkerställa enhetlighet i myndigheten. Processansvarig är chefsjuristen eller, efter delegering, underställd chef
eller annan medarbetare. Processansvaret kan vara förknippat med personalansvar, men aldrig för
medarbetare vid andra organisatoriska enheter som involveras i processen.
22
23
Se förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning.
2015-07-01
37 (82)
Sektionen för allmänna klientärenden ansvarar för omprövningar av klientbeslut och beslut
om särskilda utslussningsåtgärder samt för processer avseende sådana ärenden. Sektionen
har i uppgift att svara för juridisk rådgivning, stöd och utbildning till lokal och regional nivå
i rättsvårdsfrågor samt uppföljning och kvalitetssäkring av rättstillämpningen på lokal nivå.
Sektionen har också i uppgift att koordinera och utveckla praxis inom ansvarsområdet.
Sektionen för centrala klientärenden ansvarar för beslut om särskilda villkor och
uppskjuten villkorlig frigivning, vissa strafftidsbeslut, vissa beslut om internationell straffverkställighet inklusive de uppgifter som ankommer på Kriminalvården som behörig
myndighet enligt lagen om erkännande och verkställighet av frihetsberövande påföljder
inom Europeiska unionen, i förekommande fall omprövning av sådana beslut samt
omprövning av vissa strafftidsbeslut. Sektionen ansvarar också för processer för sådana
ärenden. Sektionen svarar för yttranden enligt lagen om omvandling av fängelse på livstid.
Sektionen har även i uppgift att svara för juridisk rådgivning och stöd avseende strafftidsberäkning och internationell straffverkställighet samt utbildning om strafftidsberäkning.
Sektionen har också i uppgift att samordna och utveckla praxis inom ansvarsområdet.
Placeringssektionen ansvarar för beslut, omprövningar och processer avseende doms
befordran till verkställighet, placering och placering på säkerhetsavdelning. Sektionen har i
uppgift att samordna och utveckla praxis inom ansvarsområdet.
Dokumentsektionen ansvarar för Kriminalvårdens diarium, arkiv och registratur på
nationell nivå. Sektionen har i uppgift att svara för utformning av dokumenthanteringsplaner och rutiner samt rådgivning om diarieföring och arkivering.
7.4
Avdelningen för frivård
Den övergripande organisationen för avdelningen för frivård ser ut som nedan:
Avdelningen leds av frivårdsdirektören.

Enheten för verkställande av påföljd i frihet, som leds av chefen för enheten för
verkställande av påföljd i frihet som rapporterar till frivårdsdirektören.
2015-07-01
38 (82)

Enheten för utveckling av verksamhetsinnehåll i frivården, som leds av chefen
för enheten för utveckling av verksamhetsinnehåll i frivården som rapporterar till
frivårdsdirektören.
Inom enheten finns följande sektion som leds av en sektionschef som rapporterar
till enhetschefen:
- sektionen för verkställighetsplanering
- sektionen för förvaltning av klientadministrativa system. (Ao 2015-07-01)

Enheten för behandlingsprogram, som leds av chefen för enheten för
behandlingsprogram som rapporterar till frivårdsdirektören.
- sektionen för programutbildning
- sektion för implementering, verksamhetsstöd och nationell kvalitetssäkring.
Avdelningen har i uppgift att långsiktigt inrikta, formulera och driva verksamheten så att
frivårdens ställning i samhället stärks på kort och lång sikt, både i det verkställande och i
det återfallsförebyggande uppdraget.
ha betydelse för avdelningens ansvarsområde samt agera för att utveckla system och
strukturer som integrerar frivården i myndighetens samlade verksamhet och med det
omgivande samhället.
I avdelningens uppgift ingår att identifiera, utveckla och implementera ledande arbetssätt
och expertkunskap inom frivården samt åstadkomma en nationell samordning som möjliggör och stödjer en väl fungerande operativ frivårdsverksamhet. Avdelningen ska verka för
såväl en evidensbaserad frivårdsverksamhet som en evidensbaserad verksamhet avseende
behandlingsprogram och verkställighetsplanering.
Avdelningen har i uppgift att utveckla det nationella och internationella samarbete som
krävs för en väl fungerande frivårdsverksamhet, så att myndigheten som helhet klarar sitt
långsiktiga uppdrag.
Avdelningen svarar för administration av övervakningsnämnderna.
Avdelningen för frivård ansvarar för den verksamhetsnära systemförvaltningen av klientsystemen. Avdelningen ansvarar för beställarfunktionen gentemot avdelningen för IT och
att denna fungerar samordnat med avdelningen för anstalt och häkte respektive
avdelningen för säkerhet. Avdelningen för frivård ansvarar även för kontakter med rättsvårdande myndigheter och andra externa aktörer i frågor om klientsystemen.
7.4.3 Frivårdsdirektörens specifika ansvar och befogenheter
Frivårdsdirektören har ett verksamhetsansvar och ett budgetansvar för sin avdelning, ett
personalansvar för direkt underställda chefer och medarbetare inom avdelningen samt det
ansvar och de befogenheter som i övrigt tillkommer avdelningschefer (se avsnitt 7.2.1).
Frivårdsdirektören ansvarar, tillsammans med anstaltsoch häktesdirektören och säkerhetsdirektören, för att utöva en tydlig, enhetlig och balanserad ledning och styrning gentemot
regioncheferna.
Frivårdsdirektören är systemägare för klientsystemen.
2015-07-01
39 (82)
Frivårdsdirektören, eller de funktioner vid avdelningen som hon eller han bestämt, har
inom nedanstående sakområden följande ansvar och befogenheter gentemot andra
organisatoriska enheter än den egna avdelningen:
 frågor om verkställighetsplanering, inklusive bedömningsinstrument, och
behandlingsprogram: koordinerande respektive uppföljande ansvar och befogenhet
(se avsnitt 5.5) gentemot avdelningen för anstalt och häkte, avdelningen för säkerhet,
regionerna och verksamhetsområdena.
7.4.4 Enheten för verkställande av påföljder i frihet
Enheten har i uppgift att utveckla och kontinuerligt säkerställa den nationella ledningen
och styrningen av frivårdsuppdragen, inom ramen för myndighetens styr- och
uppföljningsmodell. I uppgiften ingår att på kortare och längre sikt styra och planera
uppdrag, uppföljning, dialoger och samordning mellan regionerna samt att driva och
utveckla de frivårdsforum som behöver finnas internt och externt för att avdelningen ska
nå sina mål.
Inom ramen för uppgiften ska enheten svara för att underhålla och utveckla tillvägagångssätt och metoder för köpt vård och behandling, särskilda utslussningsåtgärder,
misskötsamhet, intern samverkan, Krami-verksamhet och annan extern samverkan i
arbetsmarknadsrelaterade frågor samt övrigt verkställighetsinnehåll som inte ligger inom
annan avdelnings eller enhets ansvarsområde. Enheten har också i uppgift att hantera
fördelningen av statsbidrag24 och Kriminalvårdens fondmedel.
Enheten ska gentemot avdelningen för anstalt och häkte säkerställa att för frivården viktiga
rättsliga frågor utvecklas och bevakas. Detsamma gäller gentemot avdelningen för lokalförsörjning avseende för frivården viktiga lokalfrågor samt gentemot avdelningen för säkerhet avseende för frivården viktiga säkerhetsfrågor.
7.4.5 Enheten för utveckling av verksamhetsinnehåll i frivården
Enheten har i uppgift att driva utvecklingsfrågor avseende nya arbetssätt och metoder inom
frivården och avseende verkställighetsplanering och behandlingsprogram inom hela
myndigheten.
I uppgiften ingår att med stöd av avdelningens övriga enheter löpande identifiera obalanser
och förbättringsmöjligheter i frivårdens förmåga att långsiktigt klara sitt uppdrag samt att
utifrån detta analysera behov av utveckling eller avveckling av metoder och tillvägagångssätt. Enheten ska utföra motsvarande uppgifter avseende verkställighetsplanering
samt genomföra nödvändiga utvecklingsinsatser inom både frivårds- och anstaltsverksamheten.
I uppgiften ingår också att initiera och driva utvecklingsprojekt inom avdelningens ansvarsområde samt att initiera nödvändiga uppföljningar och utvärderingar av frivårdens
verksamhet som underlag för långsiktig utveckling.
Enheten har också i uppgift att normera och kvalitetssäkra myndighetens användning av
risk- och behovsbedömningsinstrument och andra bedömningsinstrument. I detta ingår att
löpande utveckla och införa instrument som är relevanta för verkställighetsplanering och
behandlingsplanering samt att, vid behov, avveckla användningen av bedömningsinstrument.
24
Se förordningen (2002:954) om statsbidrag till vissa organisationer inom kriminalvårdens område.
2015-07-01
40 (82)
Enheten ska utveckla och förvalta Kriminalvårdens klientadministrativa system så att de
stödjer verksamhetsprocesserna samt tillgodose interna och externa aktörers behov av
kvalitetssäkrad information. (Ao 2015-07-01)
7.4.6 Enheten för behandlingsprogram
Enheten har i uppgift är att planera, kvalitetssäkra, samordna och bedriva utbildning
avseende Kriminalvårdens behandlingsprogram inom både frivårds- och anstaltsverksamheten. Enheten ska identifiera och formulera behov av förändringar i programutbudet genom utveckling av befintliga och nya program samt avveckling av program, samt
stödja arbetet med att möta dessa behov. I uppgiften ingår att utbilda, handleda och
certifiera programledare för Kriminalvårdens behandlingsprogram.
Enheten ska också svara för godkännande, införande och samordning av Kriminalvårdens
behandlingsprogram, inklusive att svara för ackrediteringen av behandlingsprogram och för
att programmen regelbundet följs upp av ackrediteringspanelen.
Enheten har också i uppgift att svara för stöd till regionerna och verksamhetsområdena så
att dessa kan genomföra planerade programuppdrag. I detta ingår att stödja regioner och
verksamhetsställen i samband med implementering och genomförande av ackrediterade
behandlingsprogram, inklusive att utveckla och vidmakthålla stödjande miljöer på verksamhetsställen.
7.5
Avdelningen för säkerhet
Den övergripande organisationen för avdelningen för säkerhet ser ut som nedan:
Avdelningen leds av säkerhetsdirektören.
Avdelningen är organisatoriskt indelad i tre enheter och en sektion:

Enheten för verksamhetsskydd, som leds av chefen för enheten för
verksamhetsskydd som rapporterar till säkerhetsdirektören.
2015-07-01
41 (82)
- sektionen för fysisk och teknisk säkerhet
- sektionen för skydd av klienter och personal.

Enheten för säkerhetsskydd och beredskap, som leds av chefen för enheten för
säkerhetsskydd och beredskap som rapporterar till säkerhetsdirektören.

Enheten för säkerhetsanalys, som leds av chefen för enheten för säkerhetsanalys
som rapporterar till säkerhetsdirektören.
- sektionen för operativ underrättelse
- sektionen för samverkan och kontroll.

Sektionen för internutredning, som leds av internutredningschefen för sektionen
för internutredning som rapporterar till säkerhetsdirektören.
Vid avdelningen finns Kriminalvårdens informationssäkerhetschef, som har ett delegerat
verksamhetsansvar för myndighetens informationssäkerhetsfrågor (se avsnitt 7.5.5.).
Informationssäkerhetschefen rapporterar till chefen för enheten för säkerhetsskydd och
beredskap samt, i vissa informationssäkerhetsfrågor, direkt till säkerhetsdirektören.
Informationssäkerhetschefen kan i vissa informationssäkerhetsfrågor även rapportera
direkt till generaldirektören.
Avdelningen har i uppgift att långsiktigt inrikta, formulera och driva myndighetens
säkerhetsarbete så att myndighetens säkerhetsbehov tillgodoses över tid. Avdelningen styr
och ger stöd i säkerhetsarbetet inom anstalts-, häktes- och frivårdsverksamheten, transportverksamheten samt myndigheten i övrigt.
Avdelningen har i uppgift att löpande bevaka och analysera trender och händelser i
omvärlden som kan ha betydelse för myndighetens säkerhetsbehov och säkerhetsarbete
samt agera för att utveckla system och strukturer som integrerar säkerhetsarbetet i myndighetens samlade verksamhet och med det omgivande samhället.
I avdelningens uppgifter ingår att identifiera, utveckla och implementera ledande arbetssätt
och expertkunskap inom säkerhetsområdet samt att åstadkomma en nationell samordning
som möjliggör och stödjer ett väl fungerande säkerhetsarbete. Avdelningen ska etablera
modeller och principer som verkar för en evidensbaserad säkerhetsverksamhet samt
utveckla innehållet i utbildningar på säkerhetsområdet.
Avdelningen har också i uppgift att utveckla det nationella och internationella samarbete
som krävs för ett uthålligt och väl fungerande säkerhetsarbete så att myndigheten som
helhet klarar sitt långsiktiga uppdrag.
Avdelningen ansvarar för den nationella beredskapen för säkerhet och myndighetschefsfrågor.
Avdelningen ansvarar för systemförvaltningen av säkerhetssystemen.
7.5.3 Säkerhetsdirektörens specifika ansvar och befogenheter
Säkerhetsdirektören har ett verksamhetsansvar och ett budgetansvar för sin avdelning, ett
2015-07-01
42 (82)
Säkerhetsdirektören ansvarar, tillsammans med anstaltsoch häktesdirektören och frivårdsdirektören, för att utöva en tydlig, enhetlig och balanserad ledning och styrning gentemot
regioncheferna.
Säkerhetsdirektören är Kriminalvårdens säkerhetsskyddschef med det ansvar som följer av
säkerhetskyddsförordningen.25
Säkerhetsdirektören är systemägare för säkerhetssystemen.
Säkerhetsdirektören har inom nedanstående sakområde följande ansvar och befogenheter
gentemot andra organisatoriska enheter än den egna avdelningen:
 säkerhetsskyddsfrågor enligt säkerhetsskyddslagen: beordrande, reviderande,
koordinerande respektive uppföljande ansvar och befogenhet (se avsnitt 5.5)
gentemot övriga avdelningar, nationella transportenheten, Kriminalvårdens
servicecenter, regionerna och verksamhetsområdena.
Säkerhetsdirektören, eller de funktioner vid avdelningen som hon eller han bestämt, har
 informationssäkerhetsfrågor, underrättelsefrågor och verksamhetsskyddsfrågor:
beordrande, reviderande, koordinerande respektive uppföljande ansvar och
befogenhet (se avsnitt 5.5) gentemot övriga avdelningar, nationella transportenheten,
Kriminalvårdens servicecenter, regionerna och verksamhetsområdena.
7.5.4 Enheten för verksamhetsskydd
Enheten har i uppgift att svara för myndighetens verksamhetsskydd till skydd för klienter,
besökare, medarbetare, egendom och utrustning. Enheten ger ledning, styrning och stöd till
verksamhetsskyddsarbetet inom anstalts-, häktes- och frivårdsverksamheten, transportverksamheten samt myndigheten i övrigt.
I enhetens uppgifter ingår att vara expertfunktion för kravställning vid upphandlingar,
nybyggnationer och ombyggnationer av lokaler för anstalt, häkte och frivård, att arbeta
med underlag för normering av lokaler, att vara kravställare vid upphandling av säkerhetssystem och att svara för förvaltningen av säkerhetssystemen. I uppgiften ingår också
utveckling av myndighetens strategiska brandsskyddsarbete.
Enheten leder och styr hundverksamheten.
7.5.5 Enheten för säkerhetsskydd och beredskap
Enheten har i uppgift att utveckla den nationella ledningen och styrningen av säkerhetsskyddet och att planera och följa upp nationella insatser på säkerhetsområdet.
Till enhetens uppgifter hör myndighetens arbete med säkerhetsskyddsfrågor, bl.a.
säkerhetsprövning av medarbetare och leverantörer, tillträdesbegränsning och säkerhetsskyddade upphandlingar med säkerhetsskyddsavtal.
I enhetens uppgifter ingår att vara en resurs för ledning och stöd till huvudkontorets
krisledning, incidentledning och ledning vid andra särskilda händelser. Enheten svarar för
25
Se 6 § säkerhetskyddsförordningen.
2015-07-01
43 (82)
risk- och sårbarhetsanalyser i syfte att stärka krisberedskapen inom myndighetens ansvarsområde.26
Enheten ansvarar för drift och förvaltning av incidentrapporteringssystemet samt sörjer för
övergripande analyser av rapporterade incidenter.
Enheten har också i uppgift att svara för strategisk informationssäkerhet, bl.a. att vara
kravställare ur ett informationssäkerhetsperspektiv vid utvecklande av nya och befintliga
IT-system, IT-kommunikationslösningar och IT-applikationer.
Vid enheten finns Kriminalvårdens informationssäkerhetschef, som har ett delegerat
verksamhetsansvar för myndighetens informationssäkerhetsfrågor. Informationssäkerhetschefen har inom nedanstående sakområde följande ansvar och befogenheter gentemot
 informationssäkerhetsfrågor: reviderande, koordinerande respektive uppföljande
ansvar och befogenhet (se avsnitt 5.5) gentemot övriga avdelningar, nationella
transportenheten, Kriminalvårdens servicecenter, regionerna och
verksamhetsområdena.
Informationssäkerhetschefen är även Kriminalvårdens personuppgiftsombud.
7.5.6 Enheten för säkerhetsanalys
Enheten har i uppgift att svara för nationell planering, kontinuitetsplanering och riskhantering inom säkerhetsområdet samt för myndighetens säkerhetsanalyser och strategiska
rapporter om säkerhetsläget. I uppgiften ingår att utveckla och underhålla en nationell och
internationell omvärldsbevakning och omvärldsanalys av prioriterade säkerhetsområden.
Enheten har också i uppgift att svara för myndighetens underrättelsearbete och att inhämta
underrättelseinformation. I uppgiften ingår att stödja avdelningen för anstalt och häkte,
avdelningen för frivård, avdelningen för säkerhet, nationella transportenheten, regionerna
och verksamhetsområdena med operativa underrättelser, särskilt avseende säkerhetsverksamheten.
I enhetens uppgifter ingår även att inom ansvarsområdet svara för myndighetens metodutveckling, utveckling av databaser och analysverktyg samt förvaltning av system.
Enheten har ett processansvar27 för lokalt organiserade underrättelseoperatörer. Personaloch arbetsmiljöansvaret för lokalt organiserade underrättelseoperatörer ligger hos lokal
chef.
7.5.7 Sektionen för internutredning
Sektionen har i uppgift att genomföra myndighetens internutredningar, dvs. utredningar i
ärenden där det finns misstankar om att medarbetare har begått brott eller på annat sätt
handlat felaktigt i tjänsten, samt myndighetens utredningar av allvarliga incidenter och
andra allvarliga händelser.
26
Se förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap.
säkerställa enhetlighet i myndigheten. Processansvarig är chefen för enheten för säkerhetsanalys eller, efter
delegering, underställd chef eller annan medarbetare. Processansvaret kan vara förknippat med
personalansvar, men aldrig för medarbetare vid andra organisatoriska enheter som involveras i processen.
27
2015-07-01
44 (82)
I uppgiften ingår att utveckla och underhålla effektiva och transparenta metoder för
utredningarna, former för kommunikation samt erfarenhetsåtervinning av utredningsresultaten.
Sektionen svarar för nationell samordning av all incidentrapportering i myndigheten.
Sektionen kan även biträda andra delar av huvudkontoret samt regionerna med utredningsstöd för incidenter.
Säkerhetsdirektören hanterar sådana ärenden som avser sektionens egna medarbetare och
som kan föranleda anmälan till Kriminalvårdens personalansvarsnämnd eller till Polismyndigheten.
7.6
Avdelningen för ledningsstöd
Den övergripande organisationen för avdelningen för ledningsstöd ser ut som nedan:
Avdelningen leds av kriminalvårdsdirektören.
Kriminalvårdsdirektören är även generaldirektörens ställföreträdare och träder in för
generaldirektören när hon eller han inte är i tjänst. Kriminalvårdsdirektören ersätter även i
övrigt generaldirektören i den utsträckning som generaldirektören bestämmer.
Avdelningen är organisatoriskt indelad i fyra enheter:

Enheten för generaldirektörens stab, som leds av chefen för enheten för
generaldirektörens stab som rapporterar till kriminalvårdsdirektören samt, i vissa
frågor, direkt till generaldirektören.

Enheten för beredning, som leds av chefen för enheten för beredning som
rapporterar till kriminalvårdsdirektören.

Enheten för forskning och utvärdering, som leds av chefen för enheten för
forskning och utvärdering som rapporterar till kriminalvårdsdirektören.

Internationella sekretariatet, som leds av chefen för internationella sekretariatet
som rapporterar till kriminalvårdsdirektören samt, i vissa frågor, direkt till
generaldirektören.
Vid avdelningen finns Kriminalvårdens chefs- och organisationsutvecklare som ansvarar
för frågor om rekrytering, utveckling och avveckling av myndighetens chefskollektiv.
Chefs- och organisationsutvecklaren rapporterar till kriminalvårdsdirektören samt, i vissa
frågor, direkt till generaldirektören.
2015-07-01
45 (82)
Avdelningen har i uppgift att utveckla effektiva arbetssätt för ledning och samordning av
interna och externa beredningsprocesser och beslutsprocesser till stöd för framförallt
generaldirektören samt de nationella avdelningarna och nationella fristående enheterna.
I avdelningens uppgifter ingår att samordna arbetet vid huvudkontoret och därmed bidra
till att myndighetens beslut är kvalitetssäkrade och tydligt nationellt samordnade så att
myndigheten klarar sitt långsiktiga uppdrag.
Avdelningen har också i uppgift att löpande bevaka och analysera trender och händelser i
omvärlden som kan ha betydelse för myndighetens beredningsprocesser och beslutsprocesser samt, utifrån detta, agera för att utveckla system och strukturer som integrerar
processerna i myndighetens samlade verksamhet och med det omgivande samhället.
Avdelningen svarar för myndighetens forskning, huvudsakliga utvärderingskapacitet,
projektportfölj på nationell nivå, värdegrundsarbete, jämställdhetsintegrering och
förvaltningsutveckling.
I avdelningens uppgifter ingår även att koordinera interna och externa kontrollaktiviteter
inom ramen för myndighetens övergripande arbete med intern styrning och kontroll samt
att svara för processen för generaldirektörens bedömning av Kriminalvårdens interna
styrning och kontroll, som ska göras i anslutning till underskriften i årsredovisningen.28
Avdelningen ansvarar för att leda en tillsynverksamhet där resultateten från inspektionerna
ska ge underlag till och bidra till myndighetens interna styrning och kontroll.
7.6.3 Kriminalvårdsdirektörens specifika ansvar och befogenheter
Kriminalvårdsdirektören har ett verksamhetsansvar och ett budgetansvar för sin avdelning,
ett personalansvar för direkt underställda chefer och medarbetare inom avdelningen samt
det ansvar och de befogenheter som i övrigt tillkommer avdelningschefer (se avsnitt 7.2.1).
Kriminalvårdsdirektören ansvarar för:
 förberedelser inför den nationella ledningsgruppens möten och övriga strategiska
chefsmöten där generaldirektören och kriminalvårdsdirektören deltar
 att leda den lokala samverkansgruppen vid huvudkontoret
 utveckling av former för centrala sammankomster och avdelningsövergripande
möten vid huvudkontoret
 administrativa frågor som är gemensamma för huvudkontoret och som inte någon
annan nationell avdelning eller nationell fristående enhet ansvarar för.
Kriminalvårdsdirektören, eller de funktioner vid avdelningen som hon eller han bestämt,
har inom nedanstående sakområden följande ansvar och befogenheter gentemot andra
 beredningsfrågor: koordinerande respektive uppföljande ansvar och befogenhet
(se avsnitt 5.5) gentemot övriga avdelningar, nationella transportenheten och
 myndighetens samlade arbete med intern styrning och kontroll: koordinerande
respektive uppföljande ansvar och befogenhet (se avsnitt 5.5) gentemot övriga
avdelningar, nationella transportenheten, Kriminalvårdens servicecenter, regionerna
28
Se förordningen om årsredovisning och budgetunderlag.
2015-07-01
46 (82)

och verksamhetsområdena; dessa ansvar och befogenheter innebär inte ett
övertagande av ansvar eller beslutsmandat från dem som är ansvariga för specifika
delar av arbetet med intern styrning och kontroll, utan avser endast ett säkerställande av koordinering av arbetet när det finns inbördes beroenden
frågor om projektarbete samt arbete med forskning och utvärdering: koordinerande
och verksamhetsområdena.
7.6.4 Enheten för generaldirektörens stab
Enheten har i uppgift att långsiktigt bedöma generaldirektörens åtaganden för att föra fram
Kriminalvårdens frågor i nationella och internationella sammanhang. I uppgiften ingår att
samordna generaldirektörens kontakter med riksdagen och Regeringskansliet samt hennes
eller hans övriga myndighetskontakter av strategisk betydelse.
Enheten svarar för att planera, förbereda och samordna generaldirektörens interna och
externa kontakter och engagemang.
Enheten svarar även för rådgivning till myndighetens ledning i medie- och
kommunikationsfrågor.
7.6.5 Enheten för beredning
Enheten har i uppgift att utveckla och kontinuerligt säkerställa beredningsprocessen så att
myndighetens beslut är kvalitetssäkrade och tydligt nationellt samordnade.
Enheten svarar för att utveckla och kontinuerligt underhålla en funktion för projekt- och
processledning.
Enheten ska koordinera frågor som avser arbetet med att förebygga otillåten påverkan,
koordinera interna och externa kontrollaktiviteter inom ramen för myndighetens övergripande arbete med intern styrning och kontroll samt svara för processen för generaldirektörens bedömning av Kriminalvårdens interna styrning och kontroll.
Enheten ska utföra myndighetsintern tillsynsverksamhet genom inspektioner.
Inspektionerna ska genomföras genom fysiska besök på verksamhetsställesnivå och ska
granska verksamheten inom ett antal områden.
Enheten har också i uppgift att svara för:
 arbetsordningen
 förvaltningsutveckling i myndigheten
 processledning av Kriminalvårdens värdegrundsarbete
 samordning av arbetet med att göra myndighetens verksamhet
jämställdhetsintegrerad
 samordning av arbetet med tillgänglighetsanpassa myndigheten för
funktionshindrade
 Kriminalvårdens miljöledning.
Vid enheten finns personalansvarsnämndens kansli.
2015-07-01
47 (82)
7.6.6 Enheten för forskning och utvärdering
Enheten har i uppgift att utveckla och upprätthålla effektiva processer för att från
vetenskapen fånga och omsätta ledande arbetssätt och metoder till stöd för kriminalvårdsverksamheten och att generellt verka för en evidensbaserad kriminalvård. I uppgiften
ingår att svara för vetenskapliga rådet och dess verksamhet, som inkluderar ackrediteringspanel och granskning av interna och externa forskningsförslag.
I uppgiften ingår också att utifrån en myndighetsövergripande prioritering planera, genomföra och rapportera forskningsprojekt, litteraturöversikter och utvärderingsprojekt på
uppdrag av generaldirektören och i samråd med avdelningen för anstalt och häkte,
avdelningen för frivård och avdelningen för säkerhet. Enheten kan också stödja dessa
avdelningar med att själva genomföra utvärderingar.
Enheten har också i uppgift att utifrån sin expertis bidra till arbetet vid enheten för
beredning, så att myndighetens beslut är kvalitetssäkrade.
7.6.7 Internationella sekretariatet
Enheten har i uppgift att löpande hantera och långsiktigt utveckla samverkan, samordning
och planering avseende Kriminalvårdens deltagande inom civil krishantering och bilaterala
utvecklingsprojekt. Den civila krishanteringen arbetar med särskild inriktning mot
Europeiska unionen, EU, och Förenta nationerna, FN, med missionsverksamhet som
omfattar såväl utbildning som aktivt deltagande i doktrinbyggande på området. Det
bilaterala utvecklingsarbetet är inriktat på samarbete med andra rättsvårdande myndigheter
samt, i vissa fall, enskilda projekt.
Enheten samordnar och planerar Kriminalvårdens internationella besöksverksamhet, såväl
egna utomlandsbesök som utländska besök i Sverige, samt ansvarar för samordning av
svenskt deltagande i internationell konferensverksamhet.
Enheten har också i uppgift att arbeta med EU-finansieringsfrågor och internationellt
nätverksbyggande och att utveckla en kompetensbank i syfte att bidra internationellt i
utlandsuppdrag och missioner. Enheten ansvarar även för medarbetares återinträde i
tjänstgöring efter slutförd mission.
2015-07-01
48 (82)
7.7
Avdelningen för ekonomi
Den övergripande organisationen för avdelningen för ekonomi ser ut som nedan:
Avdelningen leds av ekonomidirektören.
Avdelningen är organisatoriskt indelad i tre enheter och en sektion:

Enheten för ekonomisk styrning, som leds av budget- och planeringschefen som
rapporterar till ekonomidirektören.

Enheten för redovisning, som leds av redovisningschefen som rapporterar till
ekonomidirektören.

Enheten för strategiskt inköp, som leds av inköpschefen som rapporterar till
ekonomidirektören.

Sektionen för statistik, som leds av statistikchefen som rapporterar till
ekonomidirektören.
Avdelningen har i uppgift att långsiktigt inrikta, formulera, driva och justera myndighetens
struktur för redovisning, ekonomisk styrning, uppföljning, verksamhetsplanering, inköp,
prognoser och statistik så att myndigheten som helhet klarar sitt långsiktiga uppdrag. I
uppgiften ingår att stödja en resultatkultur.
ha betydelse för myndighetens ekonomi, verksamhetsplanering och prognoser.
Avdelningen ska även agera för att utveckla system och strukturer som integrerar processer
för ekonomi och verksamhetsplanering i myndighetens samlade verksamhet och med
statsförvaltningen i övrigt.
Avdelningen har i uppgift att identifiera, utveckla och implementera ledande arbetssätt och
expertkunskap avseende redovisning, ekonomisk styrning, uppföljning, verksamhetsplanering, inköp, prognoser och statistik samt att åstadkomma en nationell samordning
som möjliggör och stödjer ett väl fungerande arbete inom ansvarsområdet. I uppgiften
ingår att utveckla modeller för analyser samt principer för uppföljning av verksamhetens
resurser och resultat.
2015-07-01
49 (82)
Avdelningen har också i uppgift att vara myndighetens centrala riskhanteringsfunktion med
övergripande ansvar för processerna enligt förordningen om intern styrning och kontroll,
förordningen om statliga myndigheters riskhantering m.m. 29 Avdelningen ska vidare bistå
med underlag samt samverka med avdelningen för ledningsstöd i frågor om processen för
generaldirektörens bedömning av Kriminalvårdens interna styrning och kontroll.
Avdelningen ska ge stöd avseende redovisning, ekonomisk styrning, uppföljning,
verksamhetsplanering, inköp, prognoser och statistik till hela myndigheten. I uppgiften
ingår att tillhandahålla beslutsunderlag, uppföljningar och analyser av verksamheter samt att
ge stöd i löpande arbete och beslutsfattande.
Avdelningen ansvarar för den verksamhetsnära systemförvaltningen av de system som
används i avdelningens arbete med t.ex. budgetering, ekonomisk uppföljning, e-handel,
ledningsinformation m.m.
7.7.3 Ekonomidirektörens specifika ansvar och befogenheter
Ekonomidirektören har ett verksamhetsansvar och ett budgetansvar för sin avdelning, ett
Ekonomidirektören är systemägare för de ekonomiadministrativa systemen.
Ekonomidirektören, eller de funktioner vid avdelningen som hon eller han bestämt, har
 frågor om ekonomisk styrning, verksamhetsplanering, uppföljning, redovisning och
långsiktig utveckling av ekonomiadministrativa processer: koordinerande respektive
uppföljande ansvar och befogenhet (se avsnitt 5.5) gentemot övriga avdelningar,
nationella transportenheten, Kriminalvårdens servicecenter, regionerna och
verksamhetsområdena
 frågor om inköp och statistikproduktion: koordinerande respektive uppföljande
transportenheten, Kriminalvårdens servicecenter, regionerna och verksamhetsområdena
 frågor om intern styrning och kontroll utifrån processerna enligt förordningen om
intern styrning och kontroll, förordningen om statliga myndigheters riskhantering
m.m.: uppföljande ansvar och befogenhet (se avsnitt 5.5) gentemot övriga
och verksamhetsområdena.
7.7.4 Enheten för ekonomisk styrning
Enheten har i uppgift att svara för myndighetens processer för verksamhetsplanering och
budgetarbete, myndighetens utgiftsprognoser och myndighetens årsredovisning och
budgetunderlag. Enheten ska, genom uppföljning, analyser och ledningsinformation, stödja
beslutsfattande i myndigheten.
Avdelningen för ekonomi svarar även för processerna för riskanalyser enligt förordningen (2006:1097) om
statliga myndigheters betalningar och medelsförvaltning och anslagsförordningen (2011:223) samt för
resultatanalyser som underlag för fördjupad prövning enligt förordningen om årsredovisning och
budgetunderlag.
29
2015-07-01
50 (82)
Enheten har i uppgift att utveckla och underhålla Kriminalvårdens modeller för styrning,
uppföljning och budgetfördelning samt att säkerställa en enhetlig tillämpning av dessa.
Enheten ska arbeta för en resultatkultur och en effektiv användning av resurser i myndigheten.
Enheten är myndighetens centrala riskhanteringsfunktion med övergripande ansvar för
processerna enligt förordningen om intern styrning och kontroll, förordningen om statliga
myndigheters riskhantering m.m.
7.7.5 Enheten för redovisning
Enheten ansvarar för myndighetens finansiella redovisning samt styrningen inom det
ekonomiadministrativa området. Enheten ska se till att redovisningsarbetet uppfyller
externa och interna krav samt ska, genom uppföljning, ta fram och verka för en enhetlig
tillämpning av styrande dokument inom ansvarsområdet. Enheten är kravställare för de
ekonomiadministrativa tjänster som Kriminalvårdens servicecenter ansvarar för och ska
säkerställa en effektiv styrning av dessa.
Den ekonomiadministrativa styrningen syftar till att skapa goda förutsättningar för både
ekonomistyrning och verksamhetsstyrning i myndigheten, en transparent redovisning och
en betryggande intern styrning och kontroll. Enheten ska arbeta för en god resultatkultur
och en effektiv användning av resurser genom att ge stöd till myndighetens chefer
avseende planering och uppföljning av ekonomi och verksamhet.
7.7.6 Enheten för strategiskt inköp
Enheten har i uppgift att utveckla, styra och samordna myndighetens inköp utifrån lagen
om offentlig upphandling och regelverket i övrigt och utifrån verksamhetens behov,
effektiva processer och effektiv resursanvändning. Enheten utför upphandlingar utifrån
planer och kravställning från avdelningarna, nationella transportenheten, Kriminalvårdens
servicecenter och regionerna.
I enhetens uppgifter ingår att fastställa strategier för och följa upp avtalsefterlevnad för
myndighetens inköp, att utveckla och underhålla kategoristyrning för myndighetens inköp
samt att utveckla e-handel. Enheten svarar också för inköpsrelaterat juridiskt stöd och
rådgivning samt för upphandlingsärenden, överprövningar och andra affärsjuridiska
ärenden. Enheten ska samråda med rättsenheten i rättsprocesser.
7.7.7 Sektionen för statistik
Sektionen har i uppgift att svara för myndighetens samlade statistikproduktion och att bistå
myndigheten i stort med data, statistik, analyser av statistik samt statistiskt bearbetade
datauttag. Sektionen bistår även externa intressenter med såväl lagstadgade som andra
leveranser av statistik och analyser av statistik.
I uppgiften ingår att samordna myndighetens statistik, att skapa gemensamma definitioner
och att bistå i arbetet med att etablera nyckeltal för styrning och uppföljning av verksamheten. Sektionen bedömer och hanterar konsekvenser för statistikproduktion och analys
utifrån förändringar i uppdrag, regelverk och praxis.
Sektionen svarar också för att säkerställa och förbättra metoder för och genomförande av
myndighetens klientprognoser samt för att säkerställa den interna och externa samverkan
som behövs för uppgiften. Sektionen ansvarar för att utveckla och förvalta de statistiska
underlagen.
2015-07-01
51 (82)
7.8
Avdelningen för HR
Den övergripande organisationen för avdelningen för HR ser ut som nedan:
Avdelningen leds av HR-direktören.

Enheten för kompetensförsörjning och arbetsgivarstöd, som leds av chefen för
enheten för kompetensförsörjning och arbetsgivarstöd som rapporterar till HRdirektören.
- sektionen för kompetensförsörjning
- sektionen för arbetsgivarstöd.

Förhandlingsenheten, som leds av förhandlingschefen som rapporterar till HRdirektören.

Utbildningsenheten, som leds av utbildningschefen som rapporterar till HRdirektören.
Inom enheten finns följande personalutbildningscenter som leds av var sin
gruppchef som rapporterar till enhetschefen:
- personalutbildningscenter Göteborg
- personalutbildningscenter Malmö
- personalutbildningscenter Norrköping
- personalutbildningscenter Stockholm
- personalutbildningscenter Örebro.
Avdelningen har i uppgift att svara för myndighetens arbetsgivarpolitik och
kompetensförsörjning samt att lämna stöd i dessa frågor till alla nivåer i myndigheten.
2015-07-01
52 (82)
Avdelningen ska långsiktigt formulera och driva utvecklingen av dessa frågor för att
säkerställa att myndigheten är en attraktiv arbetsgivare med kompetenta och engagerade
medarbetare. I uppgiften ingår att löpande bevaka och analysera trender och händelser i
omvärlden som kan ha betydelse för frågorna samt att, utifrån detta, agera för att utveckla
system och strukturer som integrerar frågorna i myndighetens samlade verksamhet och
med det omgivande samhället. I uppgiften ingår också att identifiera, utveckla och
implementera ledande arbetssätt och expertkunskap samt att åstadkomma en nationell
samordning som möjliggör och stödjer arbetet inom området.
Avdelningen ska säkerställa att arbetsgivarpolitiken bidrar till den nationella nivåns
utveckling inom området samt att den regionala och lokala nivån får tillräckligt stöd i
kompetensförsörjningsarbetet, arbetsmiljöarbetet och tillämpningen av arbetsgivarpolitiken.
Avdelningen ska, genom uppföljning och analyser, stödja beslutsfattande i myndigheten.
Avdelningen svarar för att utarbeta och utveckla kursplaner för de myndighetsgemensamma personalutbildningarna samt för att genomföra och, genom uppföljning, kvalitetssäkra utbildningarna.
Avdelningen ansvarar för beställarfunktionen för de personaladministrativa systemen
gentemot avdelningen för IT och Kriminalvårdens servicecenter.
7.8.3 HR-direktörens specifika ansvar och befogenheter
HR-direktören har ett verksamhetsansvar och ett budgetansvar för sin avdelning, ett
HR-direktören har befogenhet att fastställa metodanvisningar för myndighetsgemensamma
personalutbildningar.
HR-direktören är systemägare för de personaladministrativa systemen.
HR-direktören, eller de funktioner vid avdelningen som hon eller han bestämt, har inom
nedanstående sakområden följande ansvar och befogenheter gentemot andra
 arbetsgivarpolitik, kompetensförsörjning och personalutbildning: koordinerande
och verksamhetsområdena
 frågor om arbetsmiljö, kompetensförsörjning och tillämpning av arbetsgivarpolitik:
7.8.4 Enheten för kompetensförsörjning och arbetsgivarstöd
Enheten har i uppgift att identifiera, utveckla, implementera och följa upp myndighetens
långsiktiga kompetensförsörjning inom alla personalkategorier.
Enheten ska, utifrån en etablerad modell, kontinuerligt analysera, planera och på kort och
långt sikt hantera behov av och krav på myndighetens kompetensförsörjning utifrån såväl
Kriminalvårdens långsiktiga mål och strategival som omvärldens förändringar.
Enheten ska etablera, underhålla och följa upp arbetsgivarstödet till chefer inom Kriminalvården.
2015-07-01
53 (82)
Enheten har också i uppgift att underhålla och utveckla enhetliga rekryteringsprocesser och
avvecklingsprocesser som säkerställer myndighetens och chefernas behov av ny
kompetens. I uppgiften ingår att utveckla och implementera strukturer för intern rörlighet
så att Kriminalvårdens medarbetare kan utvecklas inom myndigheten.
7.8.5 Förhandlingsenheten
Enheten har i uppgift att identifiera, implementera och följa upp författningar, avtal och
villkor som styr och stödjer arbetsgivarpolitiken. Enheten ska verka för att tillämpningen
och utvecklingen av det interna regelverket inom ansvarsområdet bidrar till att målen för
verksamheten nås med upprätthållande av en god arbetsmiljö.
I uppgiften ingår att kontinuerligt analysera och planera myndighetens arbetsgivarpolitik
utifrån såväl Kriminalvårdens långsiktiga mål och strategival som omvärldens förändringar.
Enheten svarar för att utveckla myndighetens lönebildningsprocess, utveckla samverkan på
området samt säkerställa att författningar, interna styrande dokument och ingångna
kollektivavtal följs. Enheten har också i uppgift att leda förhandlingsverksamhet avseende
tvister och andra centrala förhandlingar inom personalområdet.
Enheten ska säkerställa en nationell enhetlighet och tillämpning vid genomförande av
verksamhetsanalyser, så att normeringen av och uppdragen till myndighetens olika
organisatoriska enheter samordnas med verksamhetens behov av personalresurser och
schemaläggning för att en trygg och säker miljö och en god arbetsmiljö ska garanteras.
Enheten har också i uppgift att handlägga ärenden om bisysslor och ärenden om tillstånd
för medarbetare att vara leverantörer till Kriminalvården.
Enheten svarar också för att förändringsarbete som innebär omställning, resurssättning vid
organisationsförändringar m.m. säkerställs utifrån arbetsgivarens skyldigheter.
7.8.6 Utbildningsenheten
Enheten har i uppgift att kvalitetssäkra och utveckla myndighetens långsiktiga modell för
personalens lärande och utbildning, att planera för kompetensutveckling samt att utarbeta,
planera, genomföra och följa upp alla personalutbildningar inom enhetens ansvarsområde.
(Ao 2015-04-01)
Enheten har också i uppgift att svara för utvecklingsarbete avseende alternativa metoder
för pedagogik och utvärdering samt implementering av dessa metoder inom ansvarsområdet. I uppgiften ingår att producera och utveckla personalutbildningar för
distansutbildning och e-lärande. (Ao 2015-04-01)
Enheten svarar för samverkan med externa utbildningsanordnare.
Enheten är kravställande inför upphandlingar inom området.
2015-07-01
54 (82)
7.9
Avdelningen för IT
Den övergripande organisationen för avdelningen för IT ser ut som nedan:
Avdelningen leds av IT-direktören.

Enheten för infrastruktur, som leds av chefen för enheten för infrastruktur som
rapporterar till IT-direktören.
- sektionen för teknikcenter
- sektionen för infraförvaltning
- sektionen för servicedesk.

Enheten för applikationer, som leds av chefen för enheten för applikationer som
rapporterar till IT-direktören.
- sektionen för stödapplikationer
- sektionen för klientapplikationer.

Enheten för projekt- och tjänstekontor, som leds av chefen för enheten för
projekt- och tjänstekontor som rapporterar till IT-direktören.
Inom enheten finns följande sektion som leds av en sektionschef som rapporterar
till enhetschefen:
- sektionen för tjänster och verksamhetsrelationer.
Avdelningen har i uppgift att inrikta, formulera och driva utvecklingen av myndighetens
IT-struktur för att långsiktigt säkerställa att myndigheten har en tillgänglig, säker och
kostnadseffektiv IT som uppfyller verksamheternas behov.
Avdelningen ska löpande bevaka och analysera trender, händelser och teknisk utveckling i
omvärlden som kan ha betydelse för myndighetens IT samt, utifrån detta, agera för att
2015-07-01
55 (82)
utveckla system och strukturer som integrerar IT i myndighetens samlade verksamhet och
med det omgivande samhället. Avdelningen ska medverka till nationell och internationell
samordning inom ansvarsområdet.
Avdelningen har i uppgift att identifiera, utveckla och implementera ledande arbetssätt och
expertkunskap avseende IT som bidrar till såväl nya arbetssätt i verksamheten som
effektivisering av befintliga arbetssätt och metoder.
Avdelningen ska åstadkomma en nationell samordning som möjliggör och stödjer ett väl
fungerande arbete inom ansvarsområdet. Avdelningen ska vara Kriminalvårdens kontaktpunkt gentemot externa IT-leverantörer.
Avdelningen ska säkerställa att myndighetens olika nivåer ges tillräckligt IT-stöd.
Avdelningen ansvarar för myndighetens IT-utvecklingsprocesser, IT-systemförvaltningsprocesser och processer för styrning av IT-leverantörer. Avdelningen ansvarar även för den
IT-nära systemförvaltningen som är inriktad på förvaltningsobjektets IT-komponenter.
7.9.3 IT-direktörens specifika ansvar och befogenheter
IT-direktören har ett verksamhetsansvar och ett budgetansvar för sin avdelning, ett
IT-direktören, eller de funktioner vid avdelningen som hon eller han bestämt, har inom
nedanstående sakområden följande ansvar och befogenheter gentemot andra
 IT-säkerhetsfrågor, med undantag för informationssäkerhetsfrågor: reviderande,
koordinerande respektive uppföljande ansvar och befogenhet (se avsnitt 5.5)
gentemot övriga avdelningar, nationella transportenheten, Kriminalvårdens servicecenter, regionerna och verksamhetsområdena
 IT-frågor: koordinerande respektive uppföljande ansvar och befogenhet
(se avsnitt 5.5) gentemot övriga avdelningar, nationella transportenheten, Kriminalvårdens servicecenter, regionerna och verksamhetsområdena.
7.9.4 Enheten för infrastruktur
Enheten har i uppgift att utifrån verksamhetens behov utveckla en effektiv leverans av IT
och att svara för utveckling, drift och förvaltning av Kriminalvårdens IT-infrastruktur. I
uppgiften ingår IT-support samt övervakning av IT-infrastruktur och systemstöd.
Enheten har i uppgift att underhålla och utveckla det gemensamma IT-stödet i form av
infrastruktur och teknisk drift till hela myndigheten samt användarstödet avseende
myndighetens datasystem.
7.9.5 Enheten för applikationer
Enheten har i uppgift att svara för förvaltning av myndighetens klientapplikationer och
stödapplikationer samt att, utifrån ledande teknik och arbetssätt, utveckla applikationerna.
I uppgiften ingår att identifiera brister och säkerställa grundfunktionalitet i befintliga
applikationer samt att kontinuerligt följa upp och utvärdera användningen av
applikationerna. I uppgiften ingår också att säkra den framtida funktionaliteten genom
nyutveckling eller nyanskaffning av applikationer.
2015-07-01
56 (82)
7.9.6 Enheten för projekt- och tjänstekontor
Enheten har i uppgift att svara för övergripande projekt- och tjänstestyrning inom
avdelningen, dvs. för ledning och styrning från det att behov identifieras till dess att
uppföljning sker av genomförda projekt och levererade tjänster.
Enheten ska utveckla, samordna och säkerställa en fungerande brygga mellan långsiktiga
utvecklingsbehov inom IT och enskilda projekt inom avdelningen, t.ex. avseende systemutveckling och teknik.
I uppgiften ingår att svara för myndighetsövergripande frågor såsom IT-arkitektur och ITsäkerhet samt för projektledning och avstämningar gentemot IT-styrgrupper.
7.10 Avdelningen för kommunikation
Den övergripande organisationen för avdelningen för kommunikation ser ut som nedan:
Avdelningen leds av kommunikationsdirektören.
Avdelningen är organisatoriskt indelad i en enhet och två sektioner:

Enheten för produktion och strategi, som leds av chefen för enheten för
produktion och strategi som rapporterar till kommunikationsdirektören.

Redaktionssektionen, som leds av redaktionschefen som rapporterar till
kommunikationsdirektören.

Pressektionen, som leds av presschefen som rapporterar till
kommunikationsdirektören.
Avdelningen har i uppgift att långsiktigt inrikta, formulera, driva och vid behov justera
myndighetens interna och externa kommunikation för att bidra till att myndigheten klarar
sitt långsiktiga uppdrag. I uppgiften ingår att, genom planerad och målmedveten
kommunikation, sprida och fördjupa kunskap om Kriminalvårdens verksamhet, mål och
2015-07-01
57 (82)
uppgifter samt skapa och utveckla förtroende för Kriminalvårdens förmåga att effektivt
och rättssäkert utföra sina uppdrag.
ha betydelse för myndigheten samt, utifrån detta, agera för att utveckla system och
strukturer som integrerar myndighetens kommunikation i myndighetens samlade
verksamhet och med det omgivande samhället.
Avdelningen har också i uppgift att utveckla och implementera ett kommunikationsarbete
som allmänt och specifikt förändrar bilden av Kriminalvården i positiv riktning hos
samverkansparter, allmänhet, huvudmän och övriga intressenter. I uppgiften ingår att
utveckla, implementera och kontinuerligt anpassa proaktiva och reaktiva strategier för
interna och externa informations- och kommunikationskanaler.
Avdelningen ska säkerställa att myndighetens olika nivåer ges tillräckligt stöd i
informations- och kommunikationsfrågor.
Avdelningen ansvarar för huvudkontorets bibliotek.
7.10.3 Kommunikationsdirektörens specifika ansvar och befogenheter
Kommunikationsdirektören har ett verksamhetsansvar och ett budgetansvar för sin
avdelning, ett personalansvar för direkt underställda chefer och medarbetare inom
avdelningen samt det ansvar och de befogenheter som i övrigt tillkommer avdelningschefer
(se avsnitt 7.2.1).
Kommunikationsdirektören, eller de funktioner vid avdelningen som hon eller han
bestämt, har inom nedanstående sakområden följande ansvar och befogenheter gentemot
 mediafrågor och interna informationsfrågor: koordinerande respektive uppföljande
transportenheten, Kriminalvårdens servicecenter, regionerna och
7.10.4 Enheten för produktion och strategi
Enheten har i uppgift att svara för, utveckla och kontinuerligt underhålla myndighetens
strategiska varumärkesarbete. I uppgiften ingår att utveckla och vårda myndighetens
grafiska profil och varumärke samt att svara för grafisk produktion i form av informationsmaterial, böcker, skrifter, material till event och utställningar, personaltidning m.m.
Enheten ansvarar för att utveckla och förvalta intranät, hemsidor och digitala kanaler.
Enheten ska vara ett aktivt stöd avseende informations- och kommunikationsinsatser
gentemot beställare utanför avdelningen.
7.10.5 Redaktionssektionen
Sektionen har i uppgift att svara för nyhets- och publiceringsplanering samt innehållsproduktion, oavsett kanal, i samband med informations- och kommunikationsinsatser.
Redaktionssektionen utgör avdelningens expertis för fotografering, film och redigering.
2015-07-01
58 (82)
7.10.6 Pressektionen
Sektionen har i uppgift att bevaka massmedier och sociala medier, initiera specifika
pressaktiviteter och andra medieaktiviteter samt ge råd och stöd i medie- och
kommunikationsfrågor till hela myndigheten.
Sektionen ansvarar för myndighetens medieträning samt löpande bevakning av
utvecklingen inom medie- och kommunikationsområdet.
Sektionen svarar även för myndighetens pressjour.
7.11 Avdelningen för lokalförsörjning
Den övergripande organisationen för avdelningen för lokalförsörjning ser ut som nedan:
Avdelningen leds av fastighetsdirektören.
Avdelningen är organisatoriskt indelad i två enheter:

Enheten för lokalförvaltning, som leds av chefen för enheten för lokalförvaltning
som rapporterar till fastighetsdirektören.

Enheten för lokalförsörjningsprojekt, som leds av chefen för enheten för
lokalförsörjningsprojekt som rapporterar till fastighetsdirektören.
Avdelningen har i uppgift att utifrån kravställningar från avdelningen för anstalt och häkte,
avdelningen för frivård och avdelningen för säkerhet långsiktigt planera lokalförsörjningen,
bl.a. investeringar i fastigheter, samt att driva och delta i utvecklingsarbeten inom dessa
områden. I uppgiften ingår att skapa förutsättningar för deltagande från såväl nationell nivå
som från regional och lokal nivå i projekt, förvaltning och normeringsarbete.
ha betydelse för myndighetens lokalförsörjning.
Avdelningen ska leda, styra och följa upp nybyggnads-, ombyggnads- och tillbyggnadsprojekt inom lokalförsörjningsområdet för byggnationer och teletekniska system, hantera
ekonomisk påverkan i projekten samt säkerställa att upphandlingsregler uppfylls. I denna
uppgift ingår att leda arbetet med standardiserade funktionsbeskrivningar och normering.
Avdelningen ska planera, teckna, säga upp och omförhandla myndighetens hyresavtal.
2015-07-01
59 (82)
Avdelningen har i uppgift att nationellt driva lokalförvaltningsfrågor och att ge stöd till
regional och lokal nivå i dessa frågor i syfte att säkra en enhetlig hantering såväl säkerhetsmässigt som ekonomiskt. I uppgiften ingår att samordna underhålls- och renoveringsplaner
med fastighetsägare, avdelningen för anstalt och häkte, avdelningen för frivård och
avdelningen för säkerhet och övriga berörda samt att långsiktigt planera installation,
underhåll och utbyte av hyresgästägda system.
7.11.3 Fastighetsdirektörens specifika ansvar och befogenheter
Fastighetsdirektören har ett verksamhetsansvar och ett budgetansvar för sin avdelning, ett
Fastighetsdirektören, eller de funktioner vid avdelningen som hon eller han bestämt, har
 arbetet med normering av lokalförsörjningsrelaterade frågor: koordinerande
och verksamhetsområdena
 arbetet med förvaltning av myndighetens lokaler: koordinerande respektive
7.11.4 Enheten för lokalförvaltning
Enheten har i uppgift att utveckla, implementera och upprätthålla en organisation för
styrning av lokalförvaltningsprocessen samt att ge stöd till regioner och verksamhetsställen
i frågor avseende förvaltning av fastigheterna.
I uppgiften ingår att inhämta kunskaper från regioner och verksamhetsområden som
därefter ligger till grund för fastighetsutvecklingsplaner för de lokaler som Kriminalvården
hyr. Fastighetsutvecklingsplanerna utgör en grund för lokalförsörjningsplanen samt en del
av den strategiska planeringen som omfattar att inventera behov och skapa överblick över
olika projektförslag.
Enheten har i uppgift att identifiera och hantera gränsdragningsfrågor mot fastighetsägaren,
skapa strukturerade processer avseende avtal för drift- och servicetjänster samt vara stöd i
mindre anpassningsprojekt av byggnader och säkerhetssystem.
7.11.5 Enheten för lokalförsörjningsprojekt
Enheten har i uppgift att samordna och driva de nybyggnads-, ombyggnads-, och
tillbyggnadsprojekt som genomförs inom lokalförsörjningsområdet för byggnationer och
teletekniska system i enlighet med beslutade processer.
2015-07-01
60 (82)
Enheten har ett processansvar30 för samtliga byggprojekt i myndigheten oavsett vilken
organisatorisk nivå de drivs på. I ansvaret ingår att svara för nationell samordning och
uppföljning samt att säkerställa att projekten följer etablerade processer.
Enheten har i uppgift att samordna utvecklingsfrågor inom ansvarsområdet, inklusive
standardisering, samt att identifiera och analysera underlag för långsiktig planering i
lokalförsörjningsfrågor.
7.12 Nationella transportenheten
Den övergripande organisationen för nationella transportenheten ser ut som nedan:
Nationella transportenheten utgör en nationell fristående enhet som leds av chefen för
nationella transportenheten.
Nationella transportenhetens organisation skiljer sig från övriga delar av huvudkontoret på
så sätt att det inom enheten finns organisatoriska enheter även på regional och lokal nivå,
motsvarande myndighetens regioner och verksamhetsområden.
Nationella transportenheten är organisatoriskt indelad i fem sektioner:

Inrikessektion Nord som leds av inrikestransportchefen för inrikessektion Nord,
placerad i Härnösand, som rapporterar till chefen för nationella transportenheten.
Sektionens geografiska område omfattar Region Nord.
Inom sektionen finns följande grupper som leds av var sin kriminalvårdsinspektör
som rapporterar till inrikestransportchefen:
- gruppen för inrikes planering, placerad i Arvidsjaur
- transportgrupper.

Inrikessektion Mitt som leds av inrikestransportchefen för inrikessektion Mitt,
placerad i Göteborg, som rapporterar till chefen för nationella transportenheten.
Sektionens geografiska område omfattar Region Väst och Region Mitt med
säkerställa enhetlighet i myndigheten. Processansvarig är chefen för enheten eller, efter delegering, underställd
chef eller medarbetare. Processansvaret kan vara förknippat med personalansvar, men aldrig för medarbetare
vid andra organisatoriska enheter som involveras i processen.
30
2015-07-01
61 (82)
undantag för verksamhetsområdena Uppsala och Nyköping.
- transportgrupper.

Inrikessektion Stockholm som leds av inrikestransportchefen för inrikessektion
Stockholm, placerad i Stockholm, som rapporterar till chefen för nationella
transportenheten. Sektionens geografiska område omfattar Region Stockholm och
verksamhetsområde Uppsala.
- transportgrupper.

Inrikessektion Syd som leds av inrikestransportchefen för inrikessektion Syd,
placerad i Malmö, som rapporterar till chefen för nationella transportenheten.
Sektionens geografiska område omfattar Region Syd, Region Öst och
verksamhetsområde Nyköping.
- transportgrupper.

Utrikessektionen som leds av utrikestransportchefen, placerad i Norrköping eller
Stockholm, som rapporterar till chefen för nationella transportenheten.
som rapporterar till utrikestransportchefen:
- gruppen för utrikes planering, placerad i Arvidsjaur
- transportgrupper, placerade i Göteborg, Malmö och Stockholm.
Vid nationella transportenheten finns, som stöd för chefen för nationella transportenhetens ledning och styrning av enheten, medarbetare som är placerade på huvudkontoret
i Norrköping och som rapporterar till henne eller honom. (Ao 2015-04-01)
Nationella transportenhetens nationella nivå utgörs av chefen för nationella transportenheten, medarbetare inom enheten som är placerade på huvudkontoret i Norrköping,
gruppen för inrikes planering samt utrikessektionen med undantag för transportgrupperna. Enhetens regionala nivå utgörs av inrikessektionerna, med undantag för
gruppen för inrikes planering och transportgrupperna. Enhetens lokala nivå utgörs av
transportkontor bestående av en eller flera transportgrupper.
Nationella transportenhetens medarbetare är placerade såväl på huvudkontoret i
Norrköping som på andra platser i landet. Medarbetarens närmaste chef har personalansvar
oavsett medarbetarens placering.
Regionernas geografiska indelning samt indelning i lokala verksamhetsområden för anstalt
och häkte framgår av bilaga 4. (Ao 2015-04-01)
7.12.2 Enhetens uppgifter
Nationella transportenheten har i uppgift att möta Kriminalvårdens behov av transporter
av klienter, utom i de delar där transportansvaret uttryckligen ligger på verksamhetsställena.
I uppgiften ingår också att utföra de transporter av personer åt andra myndigheter som
Kriminalvården enligt föreskrifter eller avtal ansvarar för.
Nationella transportenheten har det övergripande ansvaret för transportfrågor i myndigheten, inklusive ett övergripande ansvar för fordonsfrågor och normering av fordon.
2015-07-01
62 (82)
Nationella transportenheten har i uppgift att styra och samordna transportresurser mellan
Kriminalvårdens regioner samt mellan nationella transportenhetens inrikessektioner och
dess utrikessektion. Enheten har också i uppgift att, särskilt inom inrikestransportverksamheten, leda logistikutvecklingen och utvecklingen av arbetsmetoder på en
övergripande nivå.
Nationella transportenheten svarar för att verksamheten bedrivs i samverkan med övriga
delar av Kriminalvården samt med Polismyndigheten, Migrationsverket och andra
samarbetspartner. (Ao 2015-04-01)
Nationella transportenhetens personal och fordon är fördelade över landet och utgår vid
transportuppdrag från verksamhetsställen eller lokaler som enheten disponerar lokalt.
7.12.3 Chefen för nationella transportenhetens specifika ansvar och
befogenheter
Chefen för nationella transportenheten har ett verksamhetsansvar och ett budgetansvar för
sin enhet, ett personalansvar för direkt underställda chefer och medarbetare inom enheten
samt det ansvar och de befogenheter som i övrigt tillkommer enhetschefer (se avsnitt 7.2.2).
Chefen för nationella transportenheten har därutöver, i egenskap av chef för en nationell
fristående enhet, det ansvar och de befogenheter som tillkommer avdelningschefer
(se avsnitt 7.2.1).
Chefen för nationella transportenheten är ytterst ansvarig för den transportverksamhet som
nationella transportenheten utför samt har det övergripande ansvaret för transportfrågor i
myndigheten. I ansvaret ingår att:
 koordinera transportverksamheten med regioncheferna
 utveckla nationella transportenhetens tjänster
 företräda nationella transportenheten gentemot generaldirektören och avdelningscheferna
 företräda nationella transportenheten internt och externt i operativa transportfrågor
på nationell eller internationell nivå
 företräda Kriminalvården gentemot externa parter i strategiska transportfrågor.
Chefen för nationella transportenheten har till sitt stöd medarbetare placerade på huvudkontoret som arbetar med olika transportfrågor.
Chefen för nationella transportenheten är systemägare för transportsystemen.
Chefen för nationella transportenheten har till sitt stöd en ledningsgrupp (se avsnitt 3.11).
(Ao 2015-04-01)
7.12.4 Inrikessektionerna Nord, Mitt, Stockholm och Syd
Inrikessektion Nord, Mitt, Stockholm respektive Syd har i uppgift att på uppdrag utföra
följande inrikestransporter:
 transporter mellan olika verksamhetsställen
 transporter mellan verksamhetsställen och vissa domstolar (se bilaga 4)
 transporter utanför tätorterna åt verksamhetsområdena Umeå och Luleå
 transporter mellan verksamhetsställen och andra vårdgivare än Kriminalvården i
samband med placeringar enligt 11 kap. 3 § fängelselagen
2015-07-01
63 (82)


transporter i samband med s.k. jourhäktningar om en anhållen förvaras hos
Polismyndigheten på en ort som saknar häkte och om häktningsförhandlingen äger
rum på en annan ort
transporter som ankommer på Kriminalvården när Polismyndigheten har beslutat
om handräckning, med undantag för verksamhetsområde Gotland som självt
ansvarar för dessa transporter.
Inrikessektion Stockholm ansvarar även för samtliga transportuppdrag på vardagar under
dagtid från region Stockholms samtliga häkten (se bilaga 4).
Inrikessektion Mitt ansvarar även för samtliga transportuppdrag från Häktet Göteborg,
med undantag från akuta sjukhustransporter.
Vid transporter enligt ovanstående punkt 5 och punkt 6 svarar inrikessektionerna även för
bevakning vid eventuella förrättningar som hör samman med transporten, om inte annat
har bestämts.
Gruppen för inrikes planering, som finns vid inrikessektion Nord, ansvarar för att:
 samordna planering och utförande av inrikestransporter inom nationella transportenheten och övriga Kriminalvården
 planera inrikestransporter som ankommer på nationella transportenheten.
Inrikestransportcheferna har ett verksamhetsansvar och ett budgetansvar för sin sektion
samt ett personalansvar för kriminalvårdsinspektörerna och övriga direkt underställda
medarbetare inom sektionen (se avsnitt 5.2).
Inrikestransportcheferna ansvarar för att inom sina respektive ansvarsområden:
 säkerställa att fastställda transportresurser i varje läge finns tillgängliga för
planeringen
 samordna transportresurserna med anstalter och häkten
 tillsammans med anstalter, häkten och externa samverkanspartner löpande följa
upp och identifiera behov av förbättringar av arbetsmetoder och arbetssätt
 företräda nationella transportenheten internt och externt i operativa inrikesfrågor
på regional och lokal nivå.
Inrikestransportchefen för inrikessektion Nord ansvarar även för att:
 i samråd med chefen för nationella transportenheten leda logistikutvecklingen inom
inrikestransportverksamheten
 i samråd med chefen för nationella transportenheten medverka i utvecklingen av
arbetsmetoder inom inrikestransportverksamheten.
Kriminalvårdsinspektörerna har ett verksamhetsansvar och, vanligen, ett budgetansvar
inom sitt ansvarsområde samt ett personalansvar för direkt underställda medarbetare inom
ansvarsområdet (se avsnitt 5.2).
Kriminalvårdsinspektörerna har ansvar för att inom sina respektive ansvarsområden:
 identifiera problem och hinder i det dagliga arbetet samt finna situationsanpassade
lösningar som säkerställer säkerhet, god arbetsmiljö och kostnadseffektivitet
 lyfta sådana frågor till respektive inrikestransportchef som inte kan lösas inom
ramen för det egna ansvarsområdet.
2015-07-01
64 (82)
Kriminalvårdsinspektören för gruppen för inrikes planering har därutöver ett ansvar för att
inom sitt ansvarsområde:
 kvalitetssäkra och löpande förbättra metoder för planeringsverksamheten
 i lämplig omfattning aktivt delta i planeringsarbetet.
7.12.5 Utrikessektionen
Utrikessektionen har i uppgift att planera och utföra Kriminalvårdens egna utrikestransporter samt biträda andra myndigheter med vissa utrikestransporter av personer.
Gruppen för utrikes planering ansvarar för att:
 planera de utrikestransporter som ankommer på nationella transportenheten
 samordna planering och utförande av utrikestransporter.
Utrikestransportchefen har ett verksamhetsansvar och ett budgetansvar för sektionen samt
ett personalansvar för kriminalvårdsinspektörerna och övriga direkt underställda
medarbetare inom sektionen (se avsnitt 5.2).
Utrikestransportchefen ansvarar för att inom sitt ansvarsområde:
 säkerställa att fastställda transportresurser i varje läge finns tillgängliga för
planeringen
 tillsammans med anstalter, häkten och externa samverkansparter löpande identifiera
och följa upp behov av att förbättra arbetssätt, rutiner och metoder
 i samråd med chefen för nationella transportenheten, leda logistikutvecklingen
inom utrikesverksamheten
 i samråd med chefen för nationella transportenheten, medverka i utvecklingen av
arbetsmetoder inom utrikesverksamheten
 företräda nationella transportenheten internt och externt i operativa utrikesfrågor
på nationell nivå samt, när det gäller relationer av särskild betydelse, på regional och
lokal nivå.
Kriminalvårdsinspektörerna har ett verksamhetsansvar och, vanligen, ett budgetansvar
inom sitt ansvarsområde samt ett personalansvar för direkt underställda medarbetare inom
ansvarsområdet (se avsnitt 5.2).
Kriminalvårdsinspektörerna har ansvar för att inom sina respektive ansvarsområden:
 identifiera problem och hinder i det dagliga arbetet samt finna situationsanpassade
 lyfta sådana frågor till utrikestransportchefen som inte kan lösas inom ramen för
det egna ansvarsområdet.
Kriminalvårdsinspektören för gruppen för utrikes planering har därutöver ett ansvar för att
inom sitt ansvarsområde:
 kvalitetssäkra och löpande förbättra metoder för planeringsverksamheten
 i lämplig omfattning aktivt delta i planeringsarbetet.
2015-07-01
65 (82)
7.13 Kriminalvårdens servicecenter
Den övergripande organisationen för Kriminalvårdens servicecenter ser ut som nedan:
Kriminalvårdens servicecenter utgör en nationell fristående enhet som leds av chefen för
Kriminalvårdens servicecenter.
Enheten är organisatoriskt indelad i fyra sektioner:

Sektionen för ekonomiadministration, som leds av chefen för sektionen för
ekonomiadministration som rapporterar till chefen för Kriminalvårdens
servicecenter.
Inom sektionen finns följande grupper som leds av var sin gruppchef som
rapporterar till sektionschefen:
- gruppen för reskontra
- gruppen för redovisning och bokslut.

Sektionen för personaladministration,31 som leds av chefen för sektionen för
personaladministration som rapporterar till chefen för Kriminalvårdens
servicecenter.
- gruppen för lönehantering och reseräkningar
- gruppen för personalhändelser och övrig personaladministration.

Sektionen för kundcenter, som leds av chefen för kundcenter som rapporterar till
chefen för Kriminalvårdens servicecenter.
- gruppen för HK reception och resebokningar
- gruppen för växel och support
- gruppen för kontorsservice på huvudkontoret.
Sektionen för personaladministration startar sin verksamhet successivt, med start under första halvåret
2015. (Ao 2015-04-01)
31
2015-07-01
66 (82)

Sektionen för administrativ effektivitet, som leds av chefen för sektionen för
administrativ effektivitet som rapporterar till chefen för Kriminalvårdens
servicecenter.
Enhetens medarbetare är placerade på servicecenterkontoret i Norrköping.
7.13.2 Enhetens uppgifter
Kriminalvårdens servicecenter ansvarar för att förvalta och utveckla de administrativa
processer inom Kriminalvården som regleras i beslutade tjänstekataloger. Enhetens uppgift
är att utifrån kravställningar från avdelningarna och nationella transportenheten tillhandahålla och säkerställa effektiva administrativa processer inom ansvarsområdet samt driva,
samordna och delta i utvecklingsarbete inom området. (Ao 2015-04-01)
Kriminalvårdens servicecenter har i uppgift att ge stöd till hela myndigheten i ekonomioch personaladministrativa processer samt att utföra administrativa arbetsuppgifter som
ingår i processerna. I uppgiften ingår att stödja en resultatkultur och att samordna
Kriminalvårdens administrativa processer.
Kriminalvårdens servicecenter ska löpande bevaka och analysera trender och händelser i
myndigheten och omvärlden som kan ha betydelse för myndighetens administrativa
processer samt agera för att utveckla system och strukturer som integrerar effektiva
administrativa processer i myndighetens samlade verksamhet.
Kriminalvårdens servicecenter har också i uppgift att identifiera, utveckla och
implementera ledande arbetssätt avseende administrativa processer samt att åstadkomma
en nationell samordning och administrativ standardisering som möjliggör och stödjer ett
väl fungerande arbete inom ansvarsområdet.
Kriminalvårdens servicecenter ansvarar för den verksamhetsnära systemförvaltningen inom
sitt ansvarsområde och för administrationen av de ekonomioch personaladministrativa
systemen. I ansvaret ingår att operativt omsätta systemägarnas beställningar och behov, att
ställa funktionskrav samt att testa utvecklade lösningar.
7.13.3 Chefen för Kriminalvårdens servicecenters specifika ansvar och
befogenheter
Chefen för Kriminalvårdens servicecenter har ett verksamhetsansvar och ett budgetansvar
för sin enhet, ett personalansvar för direkt underställda chefer och medarbetare inom
enheten samt det ansvar och de befogenheter som i övrigt tillkommer enhetschefer
(se avsnitt 7.2.2).
Chefen för Kriminalvårdens servicecenter har därutöver, i egenskap av chef för en nationell
fristående enhet, det ansvar och de befogenheter som tillkommer avdelningschefer
(se avsnitt 7.2.1).
Chefen för Kriminalvårdens servicecenter, eller de funktioner vid enheten som hon eller
han bestämt, har inom nedanstående sakområden följande ansvar och befogenheter
gentemot andra organisatoriska enheter än den egna enheten:
 frågor om förvaltning och förbättring av Kriminalvårdens servicecenters
administrativa och stödjande processer samt frågor om förvaltning och förbättring
av använda stödsystem: koordinerande respektive uppföljande ansvar och
befogenhet (se avsnitt 5.5) gentemot avdelningarna, nationella transportenheten,
regionerna och verksamhetsområdena.
2015-07-01
67 (82)
Chefen för Kriminalvårdens servicecenter har till sitt stöd en ledningsgrupp (se avsnitt 3.11).
(Ao 2015-04-01)
7.13.4 Sektionen för ekonomiadministration
Sektionen har i uppgift att, utifrån verksamhetens behov, fastställda processer och effektiv
resursanvändning, utveckla, leda och samordna myndighetens ekonomiadministration. I
uppgiften ingår att arbeta med leverantörsreskontra, kundreskontra, löpande redovisning,
anläggningstillgångar, bokslut, skatt och momsredovisning.
Sektionen ansvarar också stöd och rådgivning till chefer och andra medarbetare avseende
processerna inom sektionens ansvarsområde. Sektionen tillhandahåller bokslutsinformation
till avdelningen för ekonomi.
Sektionen har i uppgift att genomföra transaktioner inom fastställda processer utifrån
indata från verksamheten och externa parter och inom de ramar som har satts upp av
avdelningen för ekonomi.
Sektionen ska arbeta för kontinuerliga processförbättringar och tillförande av kompetens,
säkerställa harmonisering och ökad kvalitet samt utöva intern kontroll i det ekonomiadministrativa stödsystemet.
7.13.5 Sektionen för personaladministration32
Sektionen har i uppgift att utifrån fastställda processer, verksamhetens behov och effektiv
resursanvändning utveckla, leda och samordna myndighetens personaladministration. I
uppgiften ingår att utveckla och upprätthålla myndighetens processer för personaladministration och lönehantering samt att svara för arbete med löneadministration,
löneutbetalning, administration av reseräkningar, ärendeadministration och pensionsadministration. (Ao 2015-04-01)
Sektionen har också i uppgift att genomföra transaktioner inom fastställda processer utifrån
indata från verksamheten och externa parter och inom de ramar som har satts upp av
avdelningen för HR. (Ao 2015-04-01)
Sektionen ska arbeta för kontinuerliga processförbättringar och tillförande av kompetens,
säkerställa harmonisering och ökad kvalitet samt utöva intern kontroll i det personaladministrativa stödsystemet.
7.13.6 Sektionen för kundcenter
Sektionen har i uppgift att svara för myndighetens supportfunktion, myndighetens
resebokningar och huvudkontorets kontorsservice samt bemanning av huvudkontorets
reception och växel.
Sektionen ansvarar för bemanning av supportfunktionen, där första och andra linjens
support ingår som en del av ekonomioch personalprocesserna. Supportfunktionen ska
svara för Kriminalvårdens servicecenters kontakter gentemot Kriminalvårdens
medarbetare, säkerställa att medarbetare får sina frågor dirigerade till rätt person och följa
upp att medarbetare får svar inom en rimlig tid enligt beslutade tjänstekataloger. (Ao 201504-01)
Sektionen för personaladministration startar sin verksamhet successivt, med start under första halvåret
2015. (Ao 2015-04-01)
32
2015-07-01
68 (82)
7.13.7 Sektionen för administrativ effektivitet
Sektionen har i uppgift att ge stöd till lokala chefer enligt beslutade tjänstekataloger samt att
kontinuerligt förbättra de administrativa processerna genom att identifiera sådant
administrativt arbete som lokala chefer utför och som sektionen kan hjälpa till att minimera
genom utökat stöd. (Ao 2015-04-01)
I uppgiften ingår att förbättra och utveckla Kriminalvårdens processer inom framförallt
ekonomioch personaladministration genom att identifiera och analysera förbättringsmöjligheter i processerna och att, i samråd med berörd avdelning, föreslå lösningar som
avser effektivitet för hela myndigheten. (Ao 2015-04-01)
2015-07-01
69 (82)
8
Regionerna
8.1
Allmänt
Kriminalvårdens regionala nivå utgörs av sex regioner, som är geografiskt indelade.
En region består av ett regionkontor och ett antal lokala verksamhetsområden (se avsnitt 9)
samt leds av en regionchef som rapporterar till anstaltsoch häktesdirektören, frivårdsdirektören och säkerhetsdirektören.
Varje regionchef har en utsedd ställföreträdare som träder in när regionchefen inte är i
tjänst. Anstalts- och häktesdirektören utser ställföreträdare för regioncheferna i Region
Mitt, Region Väst och Region Öst efter förslag från dessa. Frivårdsdirektören utser
ställföreträdare för regioncheferna i Region Nord, Region Stockholm och Region Syd efter
förslag från dessa. (Ao 2015-04-01)
På regionkontoren finns regionchefens egna medarbetare samt medarbetare som
organisatoriskt tillhör huvudkontoret men är placerade på regionkontoret.
Regionernas geografiska indelning samt indelning i lokala verksamhetsområden framgår av
bilaga 4 och bilaga 5.
8.2
Regionkontorens uppgifter
Regionkontoren har i uppgift att leda, planera och operativt stödja och samordna
verksamhetsområdenas arbete med att verkställa utdömda påföljder, bedriva häktesverksamhet och utföra personutredningar i brottmål.
Regionkontoren ska särskilt i den operativa kriminalvårdsverksamheten omsätta och
säkerställa genomförandet av de nationella uppdrag som ges i verksamhetsplanen samt följa
upp att fastställda mål och resultat uppnås.
Vid regionkontoren finns, som stöd för regionchefernas ledning och styrning av
verksamhetsområdena, verksamhetsexperter för anstalt, häkte respektive frivård,
koordinatorer, sjukvårdssamordnare och assistenter.
Verksamhetsexperterna har i uppgift att samordna verksamhetsfrågorna för anstalt och
häkte respektive frivård, att vara regionchefens resurs och kriminalvårdschefernas stöd i
arbetet med att driva eller stödja implementering av de nationella uppdragen samt att
utveckla den samlade verksamheten mot uppställda mål. I verksamhetsexperternas
uppgifter ingår också att stödja regionchefen i arbetet med att överblicka och bedöma hur
förändringar av uppdraget ska hanteras med avseende på strukturer och kompetenser i
regionen samt att driva och skapa förutsättningar för extern samverkan inom regionen.
Koordinatorerna har i uppgift att samordna de nationella avdelningarnas stöd till regionchefen och kriminalvårdscheferna.
Sjukvårdssamordnarnas uppgift är att leda och samordna enskilda delar av hälso- och
sjukvårdverksamheten i regionerna.
Assistenterna har i uppgift att svara för administrativt stöd till regionchefens egna
medarbetare och till medarbetare som organisatoriskt tillhör huvudkontoret men är
placerade på regionkontoret.
2015-07-01
70 (82)
8.3
Regionschefernas specifika ansvar och befogenheter
Regionchefer har ett verksamhetsansvar för sin region, ett budgetansvar för regionen samt
ett personalansvar för kriminalvårdscheferna inom regionen och för direkt underställda
medarbetare på regionkontoret (se avsnitt 5.2). Regionchefen har också ett samordnande
arbetsmiljöansvar för medarbetare som organisatoriskt tillhör huvudkontoret men är
placerade på regionkontoret. 33
Regionchefer har ansvar för att inom sina respektive ansvarsområden:
 leda, samordna, följa upp och utveckla verksamheterna inom regionen i enlighet
med avdelningschefernas långsiktiga inriktning och årliga uppdrag
 aktivt och kontinuerligt säkerställa att den regionala utvecklingen av verksamhetsområdena bidrar till den långsiktiga inriktning genom att, inom ramen för budgetprocessen, påtala behov av omfördelning av medel och resurser mellan
verksamhetsområden i syfte att på bästa sätt bidra till Kriminalvårdens mål och
långsiktiga utveckling
 kontinuerligt överblicka och bedöma balansen mellan uppdragen för anstalt och
häkte respektive frivård inom regionen
 överblicka och hantera de konsekvenser som omstruktureringar av och mellan
verksamhetsområden får inom regionen samt uppmärksamma regionchefskollegor
och avdelningschefer på eventuella konsekvenser även utanför regionen
 identifiera, bedöma och rapportera behov av att utveckla och/eller avveckla system,
rutiner och arbetssätt i den klientnära verksamheten så att relevant kvalitet, säkerhet
och stabilitet behålls över tid inom anstalt, häkte och frivård
 påtala för avdelningscheferna när inriktning, praxis, arbetssätt, system, metoder och
kompetens som utarbetats på nationell nivå inte stödjer den operativa verksamheten
 bidra till myndighetens generella utveckling genom att följa den regionala
utvecklingen och stödja avdelningscheferna i att bedöma vilka konsekvenser denna
kan få för kriminalvårdsverksamheten som helhet
 lyfta sådana frågor som inte kan lösas på regional nivå till anstaltsoch häktesdirektören, frivårdsdirektören och säkerhetsdirektören
 driva och skapa förutsättningar för samarbete och samverkan med externa aktörer
inom regionen för att lösa det egna uppdraget och för att bidra till myndighetens
utveckling som helhet
 det finns en struktur på regionkontoret för postöppning, registrering och diarieföring av allmänna handlingar, och utlämnande av allmänna handlingar och
uppgifter ur dessa
 leda regional samverkansgrupp.
Regionchefer är ansvariga för den hälso- och sjukvårdverksamhet som bedrivs inom
regionen.34 Regionchefer får, efter samråd med Kriminalvårdens medicinske rådgivare,
anställa en sjukvårdssamordnare.
33
Se 3 kap. 7 d och 7 e §§ arbetsmiljölagen.
34
Se 29 § hälso- och sjukvårdslagen (1982:763).
2015-07-01
71 (82)
Regionchefer har befogenhet att inom sina respektive ansvarsområden:
 besluta om tillfälliga ändringar av antalet platser vid anstalterna och häktena
avseende högst fem platser vid respektive anstalt eller häkte och för en tid av högst
14 dagar
 vara kravställare vid uppdragsupphandling
 efter delegation från avdelningschef, yttra sig till statliga och kommunala myndigheter om det inte rör sig om principiella frågor eller frågor som har betydelse
utanför den egna regionen.
Regionchefer har även, i syfte att bidra till den nationella utvecklingen av anstalt, häkte och
frivård, ett gemensamt ansvar för att arbetet inom regionerna sker samordnat, enhetligt och
rättsäkert. Regioncheferna ska så långt som möjligt ta initiativ gentemot övriga regionchefer
och tillgodose varandras behov i syfte att underlätta arbetet och öka effektiviteten inom
den egna och övriga regioner samt inom myndigheten i stort.
Regionchefer har till sitt stöd var sin ledningsgrupp (se avsnitt 3.11).
2015-07-01
72 (82)
9
Verksamhetsområdena
9.1
Allmänt
Kriminalvårdens lokala nivå utgörs av verksamhetsområden för anstalt och häkte samt
verksamhetsområden för frivård. Inom varje verksamhetsområde finns ett eller flera
verksamhetsställen, dvs. anstalter, häkten eller frivårdskontor.
Ett verksamhetsområde för anstalt och häkte leds av en anstaltschef, en anstaltsoch
häkteschef eller en häkteschef. Ett verksamhetsområde för frivård leds av en frivårdschef.
Kriminalvårdschef används som samlingsnamn för dessa chefer.
Varje kriminalvårdschef har en utsedd ställföreträdare som träder in när kriminalvårdschefen inte är i tjänst. Regionchefen utser ställföreträdare för kriminalvårdscheferna efter
förslag från dessa. (Ao 2015-04-01)
Vid varje verksamhetställe finns en eller flera kriminalvårdsinspektörer, som leder det
dagliga arbetet och rapporterar till kriminalvårdschefen. Kriminalvårdsinspektören kan vara
chef för ett helt verksamhetsställe, ett eller flera arbetslag inom verksamhetsstället eller en
viss verksamhet vid verksamhetsstället.
Verksamhetsområdenas geografiska indelning samt de ingående verksamhetsställenas
upptagningsområden framgår av bilaga 4 och bilaga 5. Av bilaga 4 framgår även anstalternas
säkerhetsklassificering samt vilka häkten som utgör s.k. säkerhetshäkten, dvs. häkten där
det finns en särskilt hög grad av säkerhet.
9.2
Verksamhetsställenas uppgifter
9.2.1 Anstalternas uppgifter
Anstalternas uppgifter anges bl.a. i fängelselagen och fängelseförordningen. Anstalterna
ansvarar för att verkställa utdömda fängelsestraff med undantag av de fängelsestraff som
ska verkställas genom intensivövervakning med elektronisk kontroll. Verkställighet av
fängelsestraff i anstalt sker genom att den dömde tas in i anstalt.
Verkställigheten i anstalt ska utformas för att underlätta klientens anpassning i samhället
och motverka negativa följder av frihetsberövandet. Verkställigheten ska i den utsträckning
det är möjligt, utan att kravet på samhällsskydd eftersätts, särskilt inriktas på åtgärder som
är ägnade att minska risken för återfall i brott. Klienten ska ges möjlighet till sysselsättning i
form av arbete, utbildning, brotts- och missbruksrelaterad programverksamhet eller annan
strukturerad verksamhet.
För varje klient i anstalt ska det upprättas en individuellt utformad verkställighetsplan som
anger vilka åtgärder som ska vidtas under verkställighetstiden. Verkställighetsplanen ska
utformas i samråd med klienten samt upprättas i samverkan med frivården och eventuellt
berörda myndigheter.
Vid varje anstalt ska finnas ett Lärcentrum för vuxenutbildning. Sektionen för
vuxenutbildning (se avsnitt 7.3.5) ansvarar för Lärcentrums verksamhet och personal samt
för den studie- och yrkesvägledning som ska erbjudas klienter i anstalt och häkte.
(Ao 2015-07-01)
Anstalterna har i uppgift att:
 fatta vissa klientbeslut (se bilaga 1)
2015-07-01
73 (82)




ta fram och vid behov initiera underlag inför beslut om särskilda villkor, placering
av dömda personer som är på fri fot och inställer sig på anstalt för verkställighet av
fängelsestraff, omplacering, samt uppskjuten villkorlig frigivning
ta fram underlag inför strafftidsbeslut som fattas på nationell nivå
ta fram underlag i ärenden om internationell verkställighet
i förekommande fall överväga förutsättningar för särskilda utslussningsåtgärder, ta
initiativ till utredning av sådana åtgärder samt planera, utreda och följa upp ärenden
om vårdvistelse och frigång för klienter som är intagna i anstalt.
Vid anstalten ska det finnas ett kollegium, som är ett rådgivande organ i frågor om
planering och utformning av klienters verkställighet.
Anstalterna ansvarar för sådana inrikestransporter som inte ankommer på den nationella
transportenhetens inrikessektioner eller utrikessektion. Verksamhetsområde Gotland
ansvarar för transporter inom sitt verksamhetsområde.
9.2.2 Häktenas uppgifter
Häktenas uppgifter anges bl.a. i häkteslagen och häktesförordningen. I häkte vistas
personer som har anhållits, häktas eller på andra grunder tillfälligt frihetsberövats. Häktena
ansvarar för att bedriva häktesverksamhet.
Verkställigheten i häkte, för den som är häktad på grund av misstanke om brott, ska
planeras och utformas så att frihetsberövandet kan vidmakthållas, eventuellt meddelade
restriktioner upprätthållas och negativa följder av frihetsberövandet motverkas. Häktena
ska bl.a. bereda intagen i häkte lämplig sysselsättning i form av arbete eller annan jämförbar
verksamhet, erbjuda vistelse i gemensamhet med andra häktade, ha uppsökande
verksamhet och i övrigt vidta andra åtgärder för att bryta isoleringen. I den utsträckning det
är lämpligt och där intagen i häkte samtycker till det, ska åtgärder vidtas för att ge henne
eller honom det stöd och den hjälp som behövs.
Häktena har i uppgift att:
 befordra domar till verkställighet för dömda personer som är intagna i häkte eller
som är på fri fot och inställer sig på häkte för verkställighet av fängelsestraff genom
att uppta nöjdförklaringar, utföra verkställbarhetskontroller samt ta fram underlag
inför initialplacering
 ta fram underlag inför strafftidsbeslut som fattas på nationell nivå
 ta fram underlag i ärenden om internationell verkställighet.
Häktena ska ansvara för sådana inrikestransporter som inte ankommer på den nationella
transportenhetens inrikessektioner eller utrikessektion.
9.2.3 Frivårdskontorens uppgifter
Frivårdskontorens uppgifter anges bl.a. i brottsbalken och förordningen om verkställighet
av frivårdspåföljder. Frivårdskontoren ansvarar för att verkställa domar på skyddstillsyn
med eller utan föreskrift om samhällstjänst respektive kontraktsvård, domar på fängelse
som verkställs genom intensivövervakning med elektronisk kontroll samt villkorliga domar
med föreskrift om samhällstjänst. Frivårdskontoren ansvarar även för övervakning efter
villkorlig frigivning samt utför personutredningar i brottmål efter begäran av domstol.
2015-07-01
74 (82)
Verkställigheten i frivård ska utformas för att minska risken för återfall i brott och i övrigt
underlätta klientens anpassning i samhället. För varje klient som står under övervakning
eller verkställer fängelsestraff genom intensivövervakning, ska det upprättas en individuellt
utformad verkställighetsplan som anger vilka åtgärder som ska vidtas under övervakningstiden respektive verkställighetstiden. Verkställighetsplanen ska utformas i samråd med
klienten och i samverkan med eventuellt berörda myndigheter. När det gäller klienter som
ställs under övervakning efter verkställt fängelsestraff, ska verkställighetsplanen även
upprättas i samverkan med anstalten.
Frivårdskontoren svarar även för administrativt stöd åt övervakningsnämnderna.
Frivårdskontoren har i uppgift att:
 yttra sig enligt förordningen om verkställighet av frivårdspåföljder
 utföra verkställbarhetskontroller för dömda personer som är på fri fot och ska
verkställa fängelsestraff i fängelse eller i form av intensivövervakning med
 ta fram underlag inför beslut om placering i anstalt
 ta fram underlag i ärenden om internationell verkställighet
 samordna planering och uppföljning av verkställighet för intagna som ska friges
villkorligt och ställas under övervakning, för klienter som står under övervakning på
grund av dom till skyddstillsyn samt för livstidsdömda
 i förekommande fall överväga förutsättningar för särskilda utslussningsåtgärder, ta
initiativ till utredning av sådana åtgärder samt planera, utreda och följa upp ärenden
om halvvägshus och utökad frigång
 utifrån en nationellt samordnad modell, medverka vid uppföljning av verksamheten
vid familjehem, behandlingshem och liknande institutioner som Kriminalvården har
tecknat avtal med samt klientverksamheten där.
Vid frivårdskontoren finns ett kollegium, som är ett rådgivande organ i frågor om planering
och utformning av klienters verkställighet och inför beslut i klientärenden m.m.
9.3
Kriminalvårdschefernas specifika ansvar och
befogenheter
Kriminalvårdschefer har ett verksamhetsansvar och ett budgetansvar för de verksamhetsställen som hör till verksamhetsområdet samt ett personalansvar för kriminalvårdsinspektörerna och för övriga direkt underställda medarbetare inom verksamhetsområdet
(se avsnitt 5.2).
Kriminalvårdschefer har inom sitt ansvarsområde ansvar för att:
 leda och samordna den dagliga verksamheten utifrån den regionala inriktningen och
förändringar i den lokala omvärlden
 leda verksamhetsområdet på ett sätt som innebär att medarbetarna ges goda
förutsättningar att utföra sitt arbete och att säkerheten bibehålls eller förstärks
 se till att verksamhetsområdet når mål fastställda i verksamhetsplan och bedrivs
effektivt och säkert
 säkerställa att de system, rutiner, metoder samt kompetens som krävs för att utföra
det klientnära arbetet är i enlighet med nationell och regional inriktning
2015-07-01
75 (82)





ansvara för att på mest effektiva sätt leda och styra verksamheten för att uppnå den
givna inriktningen, och att göra situationsanpassningar genom att avväga och
omfördela resurser inom verksamhetsområdet
påtala till regionchef när inriktning, praxis, arbetssätt och metoder som utarbetats
av nationell nivå inte stödjer den operativa verksamheten
lyfta sådana frågor till regionchefen som inte kan lösas inom verksamhetsområdet
överblicka och bedöma vilka operativa konsekvenser förändringar i uppdrag såsom
klienttillströmning, säkerhet, regelverk och praxis får på organisation, ledning,
samordning och kompetensbehov inom det egna verksamhetsområdet
bidra till regionens generella utveckling genom att uppmärksamt följa förändringar
hos samverkansparter inom regionen och lokalt och stödja regionchefen i att
bedöma hur regionen kan utvecklas på bästa sätt.
Kriminalvårdschefer har befogenhet att besluta om utformning av det kollegium där
klienters verkställighetsplaner ska behandlas.
Kriminalvårdschefer har även, i syfte att bidra till regionens utveckling, ett gemensamt
ansvar för att arbetet inom regionen sker samordnat, enhetligt och rättsäkert. Kriminalvårdscheferna ska så långt som möjligt bidra till att förbättra arbetet och öka effektiviteten
inom såväl det egna verksamhetsområdet och övriga verksamhetsområden som inom
regionen i stort.
Kriminalvårdschefer har till sitt stöd var sin ledningsgrupp (se avsnitt 3.11).
9.4
Kriminalvårdsinspektörernas specifika ansvar och
befogenheter
Kriminalvårdsinspektörer har ett verksamhetsansvar och, vanligen, ett budgetansvar för sitt
ansvarsområde samt ett personalansvar för direkt underställda medarbetare inom ansvarsområdet (se avsnitt 5.2).
Kriminalvårdsinspektörer har ansvar för att inom sina respektive ansvarsområden:
 identifiera problem och hinder i det dagliga arbetet och verksamheten samt finna
 lyfta sådana frågor till kriminalvårdschefen som inte kan lösas inom ramen för det
egna ansvarsområdet.
Kriminalvårdsinspektörer har även, i syfte att bidra till en förbättring av verksamheten
inom såväl verksamhetsstället som verksamhetsområdet, ett gemensamt ansvar för att
verksamheten bedrivs samordnat, enhetligt och rättsäkert.
9.5
Särskilda funktioner vid verksamhetsområdena
Nedan anges vissa funktioner som tilldelas medarbetare och som fullgörs inom ramen för
den ordinarie anställningen.
2015-07-01
76 (82)
9.5.1 Vakthavande befäl
Vid säkerhetshäkten och anstalter i säkerhetsklass 1, samt i säkerhetsklass 2 enligt generaldirektörens särskilda beslut, ska det dygnet runt finnas ett vakthavande befäl i tjänst.
Säkerhetsdirektören beslutar, efter samråd med anstaltsoch häktesdirektören, i vad mån
det ska finnas vakthavande befäl vid andra häkten och anstalter.
Det vakthavande befälet utövar – i den utsträckning som behövs för uppdraget – ledningsansvaret över varje annan medarbetare som tjänstgör inom verksamhetsstället och som inte
är det vakthavande befälets chef i uppdraget.
En närmare reglering av det vakthavande befälets arbetsuppgifter och ansvarsområde ska
finnas i instruktion i den lokala säkerhetsplanen för verksamhetsstället.
9.5.2 Larmchef
Vid säkerhetshäkten och anstalter i säkerhetsklass 1, samt i säkerhetsklass 2 enligt generaldirektörens särskilda beslut, ska det dygnet runt finnas en utpekad medarbetare med
uppdraget att agera som larmchef. Säkerhetsdirektören beslutar, efter samråd med anstaltsoch häktesdirektören, om det ska finnas en larmchef vid andra häkten och anstalter.
Under det vakthavande befälet leder och samordnar larmchefen verksamheten vid larm och
andra befarade eller inträffade incidenter.
En närmare reglering av larmchefens arbetsuppgifter och ansvarsområde ska finnas i
instruktion i den lokala säkerhetsplanen för verksamhetsstället.
9.5.3 Skyddsvakt
Vissa av Kriminalvårdens verksamhetsställen är s.k. skyddsobjekt, som har ett förstärkt
skydd mot t.ex. sabotage. En medarbetare inom Kriminalvården kan godkännas som
skyddsvakt, som har i uppgift att bevaka skyddsobjekt och som har särskilda befogenheter
för att kunna utföra uppgiften.35
9.5.4 Förman (äldst i tjänst)
I situationer där ansvarig chef inte finns på plats och säkerhetsåtgärder måste vidtas
omgående ska det initiala agerandet ledas av den medarbetare som på förhand har utsetts
för sådana situationer, en s.k. förman. En förman ska även vid behov ta ansvar för
utförandet av sådana arbetsuppgifter som medarbetarna gemensamt ansvarar för.
Det ska i lokal instruktion eller särskilt beslut anges vem som är förman. Om en förman
inte finns angiven är den medarbetare förman som har haft befattningen längst tid eller, om
flera har haft befattningen lika länge, den medarbetare som är äldst (äldst i tjänst).
35
Bestämmelser om skyddsobjekt och skyddsvakter finns i skyddslagen och skyddsförordningen.
2015-07-01
77 (82)
10
Hantering av allmänna handlingar
10.1 Posthantering
På huvudkontoret och regionkontoren finns registratorsfunktioner som svarar för postöppning och registrering. Vid verksamhetsställen och organisatoriska enheter som inte är
placerade på huvudkontoret och som saknar registratorsfunktioner ska finnas minst två
medarbetare som svarar för postöppning och registrering. All postöppning ska utföras
gemensamt av minst två medarbetare.
Elektronisk post som kommer in till medarbetarnas egna e-postbrevlådor tas om hand av
mottagaren, som ansvarar för att posten hanteras enligt gällande regler och fastställda
rutiner.
Inkomna handlingar förses med ankomststämpel som visar vilket datum som handlingen
kom in till Kriminalvården.
Närmare bestämmelser om posthantering och annan hantering av allmänna handlingar
finns i Kriminalvårdens övriga interna styrande dokument.
10.2 Diarieföring
En handling som har kommit in till eller upprättats hos Kriminalvården och som förvaras
hos Kriminalvården utgör en s.k. allmän handling. Brev eller annat meddelande som är
ställt personligen till medarbetare anses som allmän handling om handlingen gäller ärenden
eller annan fråga som rör Kriminalvården.36
Kriminalvården är skyldig att registrera (nedan kallat diarieföra) en allmän handling utan
dröjsmål.37 En elektronisk handling ska skrivas ut på papper innan den diarieförs.
Ansvaret för att en allmän handling blir diarieförd vilar på den som tar emot eller upprättar
handlingen. Om handlingen tas emot eller upprättas vid ett verksamhetsområde eller
verksamhetsställe där diarieföring inte kan ske, ska handlingen utan dröjsmål överlämnas
till respektive regionkontor för diarieföring.
Huvudkontorets avdelningschefer avgör om en handling ska diarieföras vid en avdelning,
enhet eller sektion. Regioncheferna avgör om en handling ska diarieföras på regionkontoret
eller vid ett verksamhetsområde eller verksamhetsställe.
Kriminalvårdens allmänna handlingar diarieförs i ett gemensamt ärendediarium, där
handlingen klassas efter en klassificeringsstruktur. Av diariet ska framgå:
 datum då handlingen kom in eller upprättades
 diarienummer eller annan beteckning som handlingen fått vid diarieföringen
 i förekommande fall uppgifter om handlingens avsändare eller mottagare
 i korthet vad handlingen rör.38
Bestämmelser om allmänna handlingar, bl.a. vad som avses med begreppen handling, inkommen, upprättad
och förvarad, finns i 2 kap. tryckfrihetsförordningen.
36
Bestämmelser om skyldighet att diarieföra allmänna handlingar finns i 5 kap. offentlighets- och sekretesslagen.
37
38
Bestämmelser om diariers innehåll finns i 5 kap. 2 § offentlighets- och sekretesslagen.
2015-07-01
78 (82)
Kriminalvården är undantagen diarieföringsskyldigheten för vissa typer av allmänna
handlingar, bl.a. handlingar som hör till Kriminalvårdens journaler.39
Närmare bestämmelser om diarieföring och annan hantering av allmänna handlingar finns i
Kriminalvårdens övriga interna styrande dokument.
10.3 Utlämnande av handlingar och uppgifter ur handlingar40
En begäran om att få ta del av en allmän handling, t.ex. genom en kopia av handlingen,
eller om att få en uppgift ur en allmän handling ska handläggas skyndsamt. Den som begär
att få del av en handling eller en uppgift kallas sökande.
Frågan om utlämnande av en allmän handling eller en uppgift ur en allmän handling ska i
första hand prövas av den medarbetare som förvarar handlingen. Om handlingen eller
uppgiften finns på flera ställen inom Kriminalvården kan samråd ske med den
organisatoriska enhet som ansvarar för sakområdet och, vid oklarhet om ansvarig enhet,
med rättsenheten. Om en sökande vänder sig till ett visst verksamhetsställe och begär att ta
del av handlingar på plats i myndighetens lokaler, ska frågan om utlämning prövas på detta
verksamhetsställe, om handlingarna förvaras där, även om de också skulle förvaras på
något annat verksamhetsställe.
Om en begäran gäller att få ta del av en allmän handling och om medarbetaren ger
sökanden ett nekande besked, helt eller delvis, ska sökanden informeras om att hon eller
han har rätt att få frågan om utlämnande prövad av myndigheten i ett skriftligt beslut.
Sökanden ska också informeras om att ett formellt avslagsbeslut krävs för att ett överklagande till domstol ska kunna ske. Om sökanden begär ett skriftligt beslut ska ett sådant
fattas skyndsamt. Den medarbetare som i första hand ska pröva frågan om utlämnande kan
också, i tveksamma fall, påkalla att myndigheten fattar beslut i frågan. Behöriga att fatta
beslut på myndighetens vägnar är den chef som ansvarar för verksamheten där handlingen
förvaras och de medarbetare som har delegation att fatta sådana beslut.
Medarbetare som är behöriga att fatta beslut om utlämnande får även fatta beslut om att
medge undantag enligt avgiftsförordningen och, efter begäran från en sökande, fatta beslut
om att fastställa avgift enligt samma förordning samt göra rättidsprövningar av överklaganden. Samma sak gäller chefsjuristen och, efter delegation från henne eller honom,
medarbetare vid enheten. Chefsjuristen är även behörig att, efter begäran från sökanden,
ompröva beslut i dessa frågor.
Om en begäran gäller att få en uppgift ur en allmän handling har sökanden inte rätt att få
ett skriftligt beslut eller att överklaga beslutet, utan handläggningen är avslutad när
medarbetaren har lämnat besked till sökanden.
Närmare bestämmelser om hantering av allmänna handlingar och sekretessfrågor finns i
39
Bestämmelser om undantag finns i 2 § offentlighets- och sekretessförordningen.
Bestämmelser om utlämnande av allmänna handlingar och uppgifter ur allmänna handlingar finns i 2 kap.
tryckfrihetsförordningen och 6 kap. offentlighets- och sekretesslagen.
40
2015-07-01
79 (82)
11
Handläggning av ärenden
11.1 Allmänt om handläggning
Den som handlägger ett ärende ska:
 bereda ärendet genom nödvändig utredning och sammanställning av underlag
 hålla sin närmaste chef informerad om avvikelser i ärendet och handläggningen av
detta
 se till att ärendet bereds med andra berörda
 presentera förslag till beslut för den som beslutar i ärendet
 se till att allmänna handlingar som kommer in i eller upprättas i ärendet diarieförs
utan dröjsmål
 hålla ordning i akten
 rensa akten och lämna den för arkivering när ärendet är avslutat.
Den som handlägger ärenden ska även hålla sin närmaste chef översiktligt och kontinuerligt
informerad om oavslutade ärenden, t.ex. avseende mängd och beskaffenhet.
Närmare bestämmelser om handläggning av ärenden finns bl.a. i förvaltningslagen och
11.2 Beredning
Den som bereder ett ärende och den som ska besluta i ärendet har rätt att begära in
underlag i ärendet i form av t.ex. upplysningar, förklaringar och yttranden. Chefen för
berörd avdelning eller enhet inom huvudkontoret kan även besluta om en intern remiss,
dvs. en begäran om synpunkter på förslag eller utkast. Remissförfarandet ska vara
samordnat med övriga ärenden vid huvudkontoret.
När underlag och synpunkter begärs in från en annan organisatorisk enhet ska det av
begäran framgå:
 vilken organisatoriskt enhet som ska lämna underlag eller synpunkter
 vilket underlag eller vilka synpunkter som ska lämnas
 när och hur underlaget eller synpunkterna ska lämnas
 eventuell tidigare beredning
 planerad fortsatt beredning.
Om ett ärende innehåller frågor av principiell natur ska den som bereder ärendet stämma
av beredningens fortsatta inriktning med den som ska besluta i ärendet.
Den som bereder ett ärende är skyldig att säkerställa att ärendet bereds i samråd med de
organisatoriska enheter som berörs av ärendet och, i förekommande fall, även med berörda
råd, projekt m.m. Detta samråd ska ske i ett tidigt och påverkbart skede av beredningen.
Ärenden som rör Kriminalvårdens föreskrifter, allmänna råd, riktlinjer, policyer och
handböcker eller som medför ekonomiska konsekvenser ska beredas med rättsenheten
respektive avdelningen för ekonomi. Vid behov ska beredningen även omfatta personalföreträdarna.
Om ett ärende är så brådskande att det inte hinner beredas med alla berörda
organisatoriska enheter ska information om ärendet lämnas i efterhand.
2015-07-01
80 (82)
Chefen för den organisatoriska enhet där ett ärende handläggs ansvarar för att ärendet är
tillräckligt berett inför beslut.
Närmare bestämmelser om beredning av olika ärendetyper samt beredningsrutiner för
huvudkontoret finns i Kriminalvårdens övriga interna styrande dokument.
11.3 Föredragning
Ett ärende ska avgöras efter föredragning.41
Inför följande beslut krävs dock ingen föredragning:
 beslut av generaldirektören som inte kan skjutas upp till dess att ärendet har hunnit
föredras
 beslut om avgöranden av ärenden som genom delegation får fattas av andra
medarbetare än avdelningschefer, enhetschefer, regionchefer, sektionschefer,
kriminalvårdschefer och kriminalvårdsinspektörer, om inget annat anges i denna
arbetsordning (Ao 2015-04-01)
 beslut om avgöranden av ärenden som får fattas av någon annan person än generaldirektören, om Kriminalvården i särskilt beslut har bestämt att föredragning inte
behövs.
Beslut enligt 20 § lagen (1974:202) om beräkning av strafftid m.m. ska dock alltid föredras.
Detta gäller dock inte om beslutet endast är en följd av ett beslut om uppskjuten villkorlig
frigivning enligt 26 kap. 7 § brottsbalken.
Ett ärende ska normalt föredras av den som har berett ärendet.
De medarbetare som har deltagit i en beredning av ett ärende får normalt närvara när
ärendet föredras, om inte annat bestämts. Detsamma gäller berörda chefer. Om en
medarbetare som har deltagit i en beredning vill anmäla en avvikande uppfattning efter det
att beredningen har avslutats, ska hon eller han närvara vid föredragningen.
Ärenden som ska föredras för generaldirektören ska anmälas till avdelningen för ledningsstöd enligt fastställda beredningsrutiner.
11.4 Hantering av delningar och externa remisser
Avdelningen för ledningsstöd samordnar inhämtningen av synpunkter på delningar42 och
externa remisser43.
Om en delning, extern remiss eller kallelse till hearing kommer direkt till en avdelning,
enhet eller region eller till ett verksamhetsområde eller verksamhetsställe ska ärendet
anmälas till avdelningen för ledningsstöd. Om ett ärende är så brådskande att det inte är
möjligt att anmäla det, får synpunkter lämnas utan att en anmälan har gjorts. Anmälan ska i
så fall göras i efterhand.
Kravet på föredragning av ärenden anges i 20 § myndighetsförordningen, liksom förutsättningarna för
undantag från kravet.
41
Med delningar avses sådant arbetsmaterial från Regeringskansliet eller annan myndighet som skickas
underhand till Kriminalvården för synpunkter.
42
Med externa remisser avses ärenden där Regeringskansliet eller annan myndighet begär yttrande från
Kriminalvården.
43
2015-07-01
81 (82)
11.5 Beslut
11.5.1 Beslutsfattande
En medarbetares befogenhet att fatta beslut i olika typer av ärenden regleras i denna arbetsordning med tillhörande beslutsordningar för klient-, ekonomioch personalärenden samt i
särskilda delegationsbeslut.
11.5.2 Beslutshandlingar
För varje beslut ska finnas en beslutshandling i form av ett beslut eller ett protokoll som
innehåller dagen för beslutet, beslutets innehåll samt namnet på beslutsfattaren. (Ao 201504-01)
Om beslutsfattaren har fattat beslutet i egenskap av ställföreträdare, tillförordnad eller
vikarie ska det tydligt framgå av beslutshandlingen eller av en till handlingen bifogad kopia
av förordnandet.
En beslutshandling ska i förekommande fall även innehålla ärendets diarienummer, namnet
på föredraganden och namnen på de medarbetare som har varit med om den slutliga
handläggningen utan att delta i avgörandet samt att samverkan eller förhandling har skett
med personalorganisationerna.
En beslutshandling i klientärenden ska också innehålla uppgift om vid vilken anstalt, häkte
eller frivårdskontor som berörd klient är inskriven. Närmare bestämmelser om
dokumentation av beslut i klientjournalen finns i Kriminalvårdens övriga interna styrande
dokument.
En beslutshandling ska undertecknas av beslutsfattaren och av föredraganden alternativt
protokollföraren. Om beslutet avser föreskrifter och allmänna råd ska beslutshandlingen
också kontrasigneras av chefsjuristen och chefen för ansvarig avdelning.
Beslut och protokoll som tillhör ett visst ärende ska förvaras i respektive ärendeakt.
Protokoll som inte tillhör ett visst ärende ska förvaras i en årsakt för ansvarig organisatorisk
enhet och numreras i löpande ordning kalenderårsvis.
11.6 Arkivering
När ett ärende har avslutats ska ansvarig handläggare iordningställa akten för arkivering och
därefter överlämna akten med alla i ärendet ingående allmänna handlingar till registratorsfunktionen eller motsvarande.
Chefsjuristen fattar beslut om gallring av handlingar av tillfällig eller ringa betydelse med
stöd av Riksarkivets föreskrifter.
Registratorsfunktionen eller motsvarande ansvarar för att ärendet blir avslutat (ad acta) i
diariet och att ärendet därefter arkiveras. Alla diarieförda ärenden arkiveras vid huvudkontoret.
2015-07-01
82 (82)
Närmare bestämmelse om rensning44, gallring45 och arkivering finns i bl.a. arkivlagen,
arkivförordningen och Riksarkivets författningssamling och myndighetsspecifika
föreskrifter samt i Kriminalvårdens övriga interna styrande dokument.
11.7 Förteckning över oavslutade ärenden
Kriminalvården ska senast den 1 mars varje år lämna en myndighetsgemensam förteckning
till Justitiekanslern över de ärenden som hade kommit in till Kriminalvården före den 1 juli
föregående år men som inte hade avgjorts vid årets utgång, den s.k. JK-listan.46
Varje organisatorisk enhet ska senast den 1 februari varje år lämna en förteckning över sina
respektive berörda ärenden till huvudkontorets registratorsfunktion för samordning.
Med rensning avses att ur akten ta bort sådant material som inte utgör allmänna handlingar och som inte
ska arkiveras.
44
Med gallring avses att förstöra allmänna handlingar eller uppgifter i allmänna handlingar. Gallring får bara
ske med stöd av författning eller beslut av riksdagen, regeringen eller Riksarkivet.
45
46
2015-07-01
BILAGA 1 TILL
ARBETSORDNING
BESLUTSORDNING FÖR KLIENTÄRENDEN
2 (32)
1.
Inledning ..............................................................................................................4
2.
Personutredning ...................................................................................................5
3.
4.
5.
6.
7.
8.
2.1
Lagen (1991:2041) om särskild personutredning i brottmål m.m. ............................ 5
2.2
Förordningen (1992:289) om särskild personutredning i brottmål m.m. ................. 6
Häkte ....................................................................................................................6
3.1
Häkteslagen (2010:611) .................................................................................................... 6
3.2
Häktesförordningen (2010:2011).................................................................................. 11
Doms befordran och strafftidsberäkning ........................................................... 11
4.1
Lagen (1974:202) om beräkning av strafftid ............................................................... 11
4.2
Förordningen (1974:286) om beräkning av strafftid ................................................. 12
Fängelse ............................................................................................................. 13
5.1
Brottsbalken (1962:700) ................................................................................................. 13
5.2
Fängelselagen (2010:610) ............................................................................................... 14
5.3
Fängelseförordningen (2010:2010)............................................................................... 23
5.4
Lagen (2006:45) om omvandling av fängelse på livstid ............................................ 24
Frivård ................................................................................................................ 24
6.1
Brottsbalken (1962:700) ................................................................................................. 24
6.2
Förordningen (1998:642) om verkställighet av frivårdspåföljder ............................ 24
Intensivövervakning ........................................................................................... 25
7.1
Lagen (1994:451) om intensivövervakning med elektronisk kontroll ..................... 25
7.2
Förordningen (1994:1060) om intensivövervakning med elektronisk kontroll ..... 26
Behandling av personuppgifter .......................................................................... 26
8.1
9.
Lagen (2001:617) om behandling av personuppgifter inom kriminalvården ......... 26
Internationell straffverkställighet ....................................................................... 26
9.1
Lagen (1963:193) om samarbete med Danmark, Finland, Island och Norge ang.
verkställighet av straff m.m. ...................................................................................................... 26
9.2
Lagen (2015:96) om erkännande och verkställighet av frihetsberövande påföljder
inom Europeiska unionen ......................................................................................................... 27
9.3
Förordningen (2015:109) om erkännande och verkställighet av frihetsberövande
påföljder inom Europeiska unionen ........................................................................................ 27
9.4
Lagen (1972:260) om internationellt samarbete rörande verkställighet av
brottmålsdom .............................................................................................................................. 28
9.5
Lagen (1978:801) om internationellt samarbete rörande kriminalvård i frihet ...... 28
9.6
Lagen (2003:1156) om överlämnande från Sverige enligt en europeisk
arresteringsorder ......................................................................................................................... 28
9.7
Förordningen (2003:1178) om överlämnande till Sverige enligt en europeisk
arresteringsorder ......................................................................................................................... 28
9.8
Förordningen (1982:306) med vissa bestämmelser om utlämning för brott ......... 29
9.9
Lagen (2000:562) om internationell rättslig hjälp i brottmål .................................... 29
BILAGA 1 TILL ARBETSORDNING FÖR KRIMINALVÅRDEN – BESLUTSORDNING FÖR KLIENTÄRENDEN
2015-07-01
3 (32)
9.10 Lagen (2011:1165) om överlämnande från Sverige enligt en nordisk
arresteringsorder .......................................................................................................................... 29
9.11 Förordningen (2012:566) om överlämnande till Sverige enligt en nordisk
arresteringsorder .......................................................................................................................... 29
10. Övrigt.................................................................................................................. 30
10.1
Efterlysningskungörelsen (1969:293) ........................................................................... 30
10.2
Passlagen (1978:302) ....................................................................................................... 30
10.3 Förordningen (1989:929) om ersättning av allmänna medel för skada orsakad av
den som utför samhällstjänst ..................................................................................................... 30
10.4
Lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård ............................................................... 30
10.5
Lagen (1991:1137) om rättspsykiatrisk undersökning ............................................... 31
10.6
Förordningen (1995:1301) om handläggning av skadeståndsanspråk mot staten . 31
10.7
Lagen (1996:1620) om offentligt biträde ..................................................................... 32
10.8
Utlänningslagen (2005:716) ........................................................................................... 32
2015-07-01
4 (32)
Inledning
1.
Denna beslutsordning reglerar den rätt att enligt lagar och förordningar besluta i vissa
klientärenden m.m. som har delegerats till olika funktioner vid huvudkontoret,
verksamhetsområdena och verksamhetsställena.
Om en fråga inte anges i beslutsordningen gäller följande:

i frågor som rör verksamheten vid anstalter, häkten och frivårdskontor fattas
grundbeslut av kriminalvårdschefen (anstaltschefen, anstaltsoch häkteschefen,
häkteschefen respektive frivårdschefen), efter samråd med HK/rättsenheten, och
omprövningsbeslut av rättsenhetens regionalt placerade jurister

i frågor som rör transportverksamhet inom nationella transportenhetens område
fattas grundbeslut av chefen för nationella transportenheten och
omprövningsbeslut av rättsenhetens regionalt placerade jurister.
De beslutsnivåer som anges i beslutsordningens tabeller under avsnitt 2–10 utgör lägsta
nivå för beslut. Ett beslut kan alltid fattas på en högre nivå genom att en överordnad chef
alltid har rätt att överta ett ärende och en tjänsteman alltid har rätt att överlämna ett ärende
till överordnad chef.
Innebörden av de angivna beslutsnivåerna i dessa tabeller framgår nedan.
Observera att nedanstående benämningar på funktioner kan komma att ändras.
Benämning
på beslutsnivå
Funktioner som har befogenhet att besluta
inom respektive beslutsnivå
Befogenheten att
besluta får inte
delegeras vidare
Befogenheten att
besluta får
delegeras vidare
inom den organisatoriska
enheten genom
särskilt beslut
Huvudkontoret
HK/C AH
Anstalts- och häktesdirektören
X
HK/C Säk
Säkerhetsdirektören
X
HK/Säk
Säkerhetsdirektören
HK/C R
Chefsjuristen
HK/R
Chefsjuristen
HK/C SAK
Chefen för sektionen för allmänna
klientärenden
HK/SAK
Chefen för sektionen för allmänna
klientärenden
HK/C SCK
Chefen för sektionen för centrala klientärenden
HK/SCK
Chefen för sektionen för centrala klientärenden
HK/C PlacS
Chefen för placeringssektionen
HK/PlacS
Chefen för placeringssektionen
Kvinsp NTE
Kriminalvårdsinspektör för grupp vid nationella
transportenheten
NTE-grupp
Kriminalvårdsinspektör för grupp vid nationella
transportenheten
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
Verksamhetsområdena
VS
Kriminalvårdschef, kriminalvårdsinspektör och
vakthavande befäl
(Ao 2015-04-01)
2015-07-01
X
5 (32)
Benämning
på beslutsnivå
Funktioner som har befogenhet att besluta
inom respektive beslutsnivå
Befogenheten att
besluta får inte
delegeras vidare
Kvc
Kriminalvårdschef (anstaltschef, anstaltsoch
häkteschef, häkteschef respektive frivårdschef)
X
Kvinsp
Kriminalvårdsinspektör
X
VB
Vakthavande befäl
X
Befogenheten att
besluta får
delegeras vidare
inom den organisatoriska
enheten genom
särskilt beslut
Grundbeslut ska fattas inom det verksamhetsområde där klienten befinner sig eller är
inskriven (frivården), om det inte anges något annat i en särskild bestämmelse eller i denna
beslutsordning.
Grundbeslut och omprövningsbeslut som med stöd av denna beslutsordning fattas av
rättsenhetens regionalt placerade jurister vid sektionen för allmänna klientärenden ska
fattas vid regionkontoret i den region som verksamhetsområdet tillhör (se bilaga 4 och
bilaga 5), om inte annat har bestämts av sektionschefen, chefsjuristen eller anstaltsoch
häktesdirektören. (Ao 2015-04-01)
En tjänstemans befogenhet att fatta beslut enligt denna beslutsordning gäller inom ramen
för uppdraget.
Chefer får i vissa fall, genom särskilt beslut, delegera vidare befogenheten att fatta beslut.
Innan en chef fattar ett sådant delegationsbeslut ska denne beakta vad som anges i
avsnitt 5.3 i arbetsordningens huvuddokument. (Ao 2015-04-01)
Det bör framhållas att beslutsordningen bara anger på vilken nivå ett beslut ska fattas inom
ett visst område. Frågan om det i ett visst ärende ska fattas ett grundbeslut eller inte och
om ett grundbeslut ska omprövas eller inte avgörs av allmänna förvaltningsrättsliga regler. I
bl.a. fängelselagen, FäL, och häktelagen, HäL, finns regler om obligatorisk omprövning
inom Kriminalvården i samband med klagomål.
I samband med en parts begäran om omprövning av ett beslut kan den enhet som
meddelat beslutet också ompröva beslutet enligt 27 § förvaltningslagen (1986:223).
Den som meddelat beslutet ska pröva om en begäran om omprövning har inkommit i rätt
tid. Den enskilde får begära omprövning av ett eventuellt avvisningsbeslut. En sådan
prövning görs av den enhet som ska pröva ärendet materiellt enligt nedanstående tabeller.
Rätten att företräda Kriminalvården i rättsprocesser regleras i avsnitt 7.3.6 i arbetsordningens huvuddokument.
2.
Personutredning
2.1
Lagen (1991:2041) om särskild personutredning i brottmål
m.m.
Bestämmelse
Fråga
Lägsta nivå för Lägsta nivå för Kommentar
grundbeslut/
omprövningsställningsbeslut
tagande
1§
Avge yttrande
VS
–
3§
Förordnande av särskild personutredare
VS
–
4§
Förordnande och entledigande av
förtroendeman
VS
–
2015-07-01
6 (32)
2.2
Förordningen (1992:289) om särskild personutredning i
brottmål m.m.
Bestämmelse
Fråga
grundbeslut/
tagande
18 §
Ersättning och förskott vid inställelse
VS
3.
Häkte
3.1
Häkteslagen (2010:611)
Bestämmelse
Fråga
HK/SAK
grundbeslut/
tagande
1 kap. Inledande bestämmelser
1 kap. 5 §
Upprättande, uppföljning och ändring av
plan för häktesvistelse
VS
–
VB
HK/SAK
2 kap. Placering och vissa rättigheter
2 kap. 1 §
Placering av två eller flera intagna i samma
bostadsrum
dock
2 kap. 4 §
- beträffande en intagen som tas in på en
undersökningsenhet för att genomgå en
rättspsykiatrisk undersökning
Rättsmedicinal- Rättsmedicinal- *) Rättsverket*
verket*
medicinalverkets
behörighet
följer av lag
Tillstånd att ha spädbarn hos sig
Kvinsp
HK/SAK
dock
2 kap. 5 §
verket*
medicinalverkets
behörighet
följer av lag
Vistelse i gemensamhet och avskildhet
VB
HK/SAK
dock
2 kap. 6 §
verket*
medicinalverkets
behörighet
följer av lag
Sysselsättning och ersättning
VS
HK/SAK
- uttag av belopp för att ersätta skadad
egendom
Kvinsp
HK/SAK
verket*
medicinalverkets
behörighet
följer av lag
dock
2015-07-01
7 (32)
Bestämmelse
Fråga
grundbeslut/
tagande
2 kap. 7 §
Vistelse utomhus (undantag från)
Kvinsp
HK/SAK
dock
2 kap. 9 §
verket*
medicinalverkets
behörighet
följer av lag
Utbud av massmedier
VS
HK/SAK
dock
2 kap. 10 § Religionsutövning
verket*
medicinalverkets
behörighet
följer av lag
VS
HK/SAK
dock
2 kap. 11 § Innehav av personliga tillhörigheter
verket*
medicinalverkets
behörighet
följer av lag
VS
HK/SAK
dock
2 kap. 12 § Omhändertagande av personliga
tillhörigheter
verket*
medicinalverkets
behörighet
följer av lag
VS
HK/SAK
dock
2 kap. 13 § Permission
verket*
medicinalverkets
behörighet
följer av lag
Kvinsp
HK/SAK
- permission till utlandet
HK/C SAK
HK/C R
verket*
medicinalverkets
behörighet
följer av lag
dock
3 kap. Besök och andra kontakter
3 kap. 1 §
Besök
VS
HK/SAK
dock
verket*
medicinalverkets
behörighet
följer av lag
2015-07-01
8 (32)
Bestämmelse
Fråga
3 kap. 3 §
Kontroll av besök
grundbeslut/
tagande
- kroppsvisitation av besökare
VS
HK/SAK
- ytlig kroppsbesiktning av besökare
VB
HK/SAK
dock
3 kap. 4 §
verket*
medicinalverkets
behörighet
följer av lag
Elektronisk kommunikation
VS
HK/SAK
dock
3 kap. 6 §
verket*
medicinalverkets
behörighet
följer av lag
Kvarhållande eller efter medgivande
granskning av s.k. myndighetspost
Kvinsp
HK/SAK
dock
3 kap. 7 §
verket*
medicinalverkets
behörighet
följer av lag
Kvarhållande eller efter medgivande
granskning av andra försändelser
VS
HK/SAK
dock
3 kap. 8 §
verket*
medicinalverkets
behörighet
följer av lag
Granskning av kvarhållna försändelser i
vissa fall
VB
HK/SAK
dock
3 kap. 9 §
verket*
medicinalverkets
behörighet
följer av lag
Kvarhållande av försändelser efter
granskning
Kvinsp
HK/SAK
dock
verket*
medicinalverkets
behörighet
följer av lag
2015-07-01
9 (32)
Bestämmelse
Fråga
grundbeslut/
tagande
3 kap. 10 § Inskränkning i kontakter vid placering i
VB*
häkte för utredning av misskötsamhet enligt
6 kap. 8 § 3 st. FäL
HK/SAK
*) VB i
anstalten
dock
verket*
medicinalverkets
behörighet
följer av lag
4 kap. Särskilda kontroll- och tvångsåtgärder
4 kap. 1 §
Kontroll av bostadsrum
VS
HK/SAK
dock
4 kap. 2 §
verket*
medicinalverkets
behörighet
följer av lag
Kroppsvisitation och kroppsbesiktning vid
ankomst till förvaringslokalen
- kroppsvisitation och ytlig kroppsbesiktning VS
HK/SAK
- annan kroppsbesiktning än ytlig
kroppsbesiktning
HK/SAK
VB
dock
4 kap. 3 §
verket*
medicinalverkets
behörighet
följer av lag
Kroppsvisitation och kroppsbesiktning för
eftersökande av otillåtna föremål
- kroppsvisitation och ytlig kroppsbesiktning VS
HK/SAK
kroppsbesiktning
HK/SAK
VB
dock
4 kap. 4 §
verket*
medicinalverkets
behörighet
följer av lag
Kroppsvisitation om det är nödvändigt av
säkerhetsskäl
Den som har
HK/SAK
tillsyn över den
intagne
dock
verket*
medicinalverkets
behörighet
följer av lag
2015-07-01
10 (32)
Bestämmelse
Fråga
grundbeslut/
tagande
4 kap. 5 §
Prov för drogkontroll
VS
HK/SAK
dock
4 kap. 6 §
verket*
medicinalverkets
behörighet
följer av lag
Prov för drogkontroll efter önskemål
VS
dock
4 kap. 8 §
Rättsmedicinalverket*
Omhändertagande av berusningsmedel
m.m.
VS
*) Rättsmedicinalverkets
behörighet
följer av lag
HK/SAK
dock
4 kap. 9 §
verket*
medicinalverkets
behörighet
följer av lag
Omhändertagande av föremål som kan
antas tas i beslag
VS
HK/SAK
dock
verket*
medicinalverkets
behörighet
följer av lag
4 kap. 10 § Fängsel
1 p.
- i akuta situationer vid förflyttning inom
förvaringslokalen, vid transport eller vid
annan vistelse utanför förvaringslokalen
Kriminalvårdare*
Förman**
- vid transport för att verkställa beslut om
utvisning, överflyttning eller överförande av
verkställighet
NTE-grupp
HK/SAK
- i övriga situationer vid förflyttning,
transport eller annan vistelse utanför
förvaringslokalen
VS
HK/SAK
*) Åtgärden
ska omedelbart anmälas
till förman
**) Prövar om
åtgärden ska
bestå
dock
verket*
medicinalverkets
behörighet
följer av lag
2 p.
- vid våldsamt uppträdande
VB
HK/SAK
2015-07-01
11 (32)
Bestämmelse
Fråga
grundbeslut/
tagande
dock
verket*
medicinalverkets
behörighet
följer av lag
4 kap. 11 § Allmän inpasseringskontroll
HK/C Säk
–
4 kap. 12 § Kontroll av fordon
VS
HK/SAK
5 kap. Hälso- och sjukvård
5 kap. 1 §
Hälso- och sjukvård
VS
HK/SAK
5 kap. 2 §
Restriktioner vid rättspsykiatrisk vård
VS
HK/SAK
- förordnande och återkallelse av
förordnande
Kvc
–
- enskilt uppdrag
VS
–
8 kap. Övriga bestämmelser
8 kap. 1 §
3.2
Förordnande av väktare
Häktesförordningen (2010:2011)
Bestämmelse
Fråga
grundbeslut/
tagande
4§
Anvisa plats för rökning
Kvc
–
20 §
Begäran om handräckning
VS
–
27 §
Vem/vilka som är målsägande om detta är
oklart samt fråga om att inte skicka eller
begränsa underrättelse till målsägande
Kvinsp
–
- under kontorstid beträffande en intagen
med skyddad identitet, intagen placerad på
skyddsavdelning i säkerhetsenhet eller
intagen som efter samråd med HK/SCK
bedöms ha ett synnerligen högt
skyddsbehov
HK/SCK
–
Bidrag
VS
HK/SAK
Kvinsp
HK/SAK
dock
29 §
dock
- bidrag överstigande 1 000 kr
4.
Doms befordran och strafftidsberäkning
4.1
Lagen (1974:202) om beräkning av strafftid
Bestämmelse
Fråga
grundbeslut/
tagande
4 § 1 st.
Upptagande av nöjdförklaring
VS
–
6 § 1 st.
Upptagande av nöjdförklaring
VS
–
10 §
Föreläggande och förpassning
(handräckning)
HK/PlacS
HK/PlacS
2015-07-01
12 (32)
Bestämmelse
Fråga
grundbeslut/
tagande
12 §
Uppskov och återkallelse av uppskov
HK/PlacS
HK/PlacS
19 § 2 st.
Beslut att inte räkna in tid utanför anstalt i
verkställighetstiden
Kvinsp*
HK/SAK
*) Kvinsp för
den anstalt
eller det häkte
där den
intagne är
inskriven
20 §
Strafftidsbeslut
Kvinsp*
HK/SCK
*) Kvc har
möjlighet att
delegera
beslutsbefogenhet till
klienthandläggare med
särskild
erfarenhet av
strafftidsberäkning (Ao
2015-04-01)
- sammanläggning av strafftider
HK/SCK
HK/SCK
- påföljd ändrad i högre instans under
pågående verkställighet eller efter att
underinstansens påföljd avtjänats
HK/SCK
HK/SCK
- påföljd ändrad på grund av resning eller
nåd
HK/SCK
HK/SCK
- uppskjuten villkorlig frigivning
HK/SCK
HK/SCK
- omvandling av livstidsstraff till tidsbestämt HK/SCK
straff
HK/SCK
- överflyttad verkställighet till Sverige enligt
nordiska och internationella verkställighetslagarna, samt i fall då den dömde varit
internationellt efterlyst för verkställighet av
fängelse
HK/SCK
HK/SCK
- ändrad strafftid på grund av betalning av
böter
HK/SCK
HK/SCK
- beslut om villkorlig frigivning och fastställande av prövotidens utgång och beslut
om fullgjord verkställighet, när straffet har
verkställts innan domen blir verkställbar
samt i övriga fall då det saknas tid kvar att
verkställa
HK/SCK
HK/SCK
- i andra fall där HK/SCK i samråd med
kvinsp anser att beslutet bör fattas av HK
HK/SCK
HK/SCK
Inräkning av tid före verkställighetens
början
Kvinsp
HK/SCK
dock
26 §
4.2
Förordningen (1974:286) om beräkning av strafftid
Bestämmelse
Fråga
grundbeslut/
tagande
4§
Efterlysning
HK/PlacS
–
14 §
Resekostnader
VS
HK/SAK
2015-07-01
13 (32)
Bestämmelse
Fråga
17 §
Anmälan enligt 34 kap. 10 § 2 st. BrB
- beträffande överflyttade nordiska domar
HK/SCK
–
- beträffande övriga domar
VS*
–
5.
Fängelse
5.1
Brottsbalken (1962:700)
Bestämmelse
grundbeslut/
tagande
Fråga
*) Anmälan
kan även
göras av
HK/SCK om
frågan uppkommer där
grundbeslut/
tagande
26 kap. Om fängelse
26 kap. 6
och 7 §§
Uppskjuten villkorlig frigivning
HK/SCK
HK/SCK
26 kap. 6
och 7 §§
Ställningstagande till om ärende om
Kvinsp
uppskjuten villkorlig frigivning ska lämnas till
huvudkontoret för prövning
–
26 kap.
11 §
Övervakning
Kvinsp*
ÖN**
*) Kvinsp för
den frivård där
den intagne är
inskriven
**) Övervakningsnämndernas behörighet
att fatta beslut
följer av lag
och förordning
26 kap.
12 §
2 men.
Förordnande av övervakare m.m.
VS*
ÖN**
*) VS för den
frivård där den
intagne är
inskriven
att fatta beslut
följer av lag
och förordning
26 kap.
13 §
1 men.
Villkor vid övervakning
VS*
–
*) VS för den
frivård där den
intagne är
inskriven
26 kap.
13 §
2 men.
Villkor gentemot förordnad biträdande
person
VS*
ÖN**
*) VS för den
frivård där den
intagne är
inskriven
att fatta beslut
följer av lag
och förordning
2015-07-01
14 (32)
Bestämmelse
Fråga
grundbeslut/
tagande
26 kap.
15 §
Verkställighet av föreskrift om prov för
drogkontroll
VS*
26 kap.
16 §
Föreskrifter under prövotid intill dess
övervakningsnämnd har beslutat
Kvinsp*
5.2
*) VS för den
frivård där den
intagne är
inskriven
–
*) Kvinsp för
den frivård där
den intagne är
inskriven
Fängelselagen (2010:610)
Bestämmelse
Fråga
grundbeslut/
tagande
1 kap. Inledande bestämmelser
1 kap. 5 §
verkställighetsplan
VS
–
1 kap. 7 §
Särskilda villkor
HK/SCK
HK/SCK
- beträffande intagen på riksmottagning
med beslut om utvisning i dom
Kvinsp*
HK/SCK
Omprövning av särskilda villkor
HK/SCK
HK/SCK
HK/PlacS
HK/PlacS
dock
1 kap. 8 §
*) Efter
delegation från
HK/SCK
2 kap. Placering
2 kap. 1 §
Placering i anstalt
dock
- placering i riksmottagning för manlig
VS
intagen som avtjänar fängelse om lägst fyra
år respektive kvinnlig intagen som avtjänar
fängelse om lägst två år, och som vistas i
häkte när domen blir verkställbar
(2 kap. 4 § första stycket och 5 § FARK
Fängelse)
HK/PlacS
- placering i riksmottagningen i andra fall
(2 kap. 4 § andra stycket FARK Fängelse)
HK/SCK
HK/SCK
- tillfällig placering i Gruvberget
(2 kap. 6 § FARK Fängelse)
HK/PlacS
HK/PlacS
- tillfällig placering i Klostret Kumla
(2 kap. 6 § FARK Fängelse)
VO Kumla
VO Hinseberg
HK/PlacS
- tillfällig omplacering till annan anstalt eller
häkte i akuta fall i avvaktan på beslut om
placering i annan anstalt, dock ej
beträffande intagen på säkerhetsenhet
VB
HK/PlacS
- omplacering mellan avdelningar eller
liknande inom en anstalt, dock inte in- eller
utplacering från säkerhetsenhet eller en
avdelning som inrättats för intagna som
kräver särskilda resurser avseende
säkerhet och omhändertagande
VB
HK/PlacS
- placering och utskrivning från skyddsplats HK/C R*
på säkerhetsenhet
HK/C AH*
*) Samråd med
HK/Säk
2015-07-01
15 (32)
Bestämmelse
2 kap. 4 §
Fråga
grundbeslut/
tagande
- beträffande en intagen som det har
HK/C R*
meddelats förordnande om enligt 7 kap.
11 § FäL eller som har dömts för
terroristbrott enligt 2 § lagen (2003:148) om
straff för terroristbrott eller motsvarande
brottslighet enligt tidigare lagstiftning
HK/C AH*
*) Samråd med
HK/Säk
Placering och utskrivning från
säkerhetsavdelning
HK/C R*
HK/C AH*
*) Samråd med
HK/Säk
- omprövning enligt andra stycket
HK/C PlacS*
HK/C R*
*) Samråd med
HK/Säk
Tillstånd att ha spädbarn hos sig
Kvinsp
HK/SAK
dock
2 kap. 5 §
3 kap. Sysselsättning och ersättning
3 kap. 2 §
Anvisning av sysselsättning
VS
HK/SAK
3 kap. 3 §
Ersättning till intagen
VS
HK/SAK
3 kap. 4 §
Medgivande att ersättning som hållits inne Kvinsp
för permissions- och frigivningsändamål får
användas för annat ändamål
HK/SAK
3 kap. 5 §
Uttag av belopp för att ersätta skadad
egendom
Kvinsp
HK/SAK
4 kap. 1 §
Vistelse utomhus (undantag från)
Kvinsp
HK/SAK
4 kap. 2 §
Fritidssysselsättning
VS
HK/SAK
4 kap. 3 §
Utbud av massmedier
VS
HK/SAK
4 kap. 4 §
Religionsutövning
VS
HK/SAK
4 kap. 5 §
Förtroenderåd
VS
HK/SAK
VS
HK/SAK
- avslag på innehav av böcker, tidskrifter
och tidningar
Kvc
HK/SAK
5 kap. 2 §
Omhändertagande av tillhörigheter
VS
HK/SAK
5 kap. 2 §
2 st.
Särskilt medgivande att disponera pass och Kvinsp
pengar
4 kap. Fritid
5 kap. Personliga tillhörigheter
5 kap. 1 §
Innehav
dock
HK/SAK
dock
- överföring från den intagnes omhändertagna pengar till kontantkort (5 kap. 12 §
FARK Fängelse)
VS
HK/SAK
5 kap. 3 §
Sändande av omhändertagna tillhörigheter
från anstalt
VS
HK/SAK
5 kap. 4 §
Hantering av tillhörigheter sedan
frihetsberövandet upphört
Kvinsp
HK/SAK
Kvc
–
6 kap. Vistelse i gemensamhet och avskildhet
6 kap. 3 §
Avskildhet och inlåsning på
bostadsavdelning vid dygnsvila (generellt
beslut om tider för in- och upplåsning av
bostadsrum respektive bostadsavdelning
inklusive beslut om tillfälligt undantag)
2015-07-01
16 (32)
Bestämmelse
Fråga
grundbeslut/
tagande
6 kap. 4 §
Avskildhet på egen begäran
VB
HK/SAK
6 kap. 5 §
Tillfällig avskildhet av ordnings- och
säkerhetsskäl
VB
HK/SAK
6 kap. 6 §
Tillfällig avskildhet p.g.a. att den intagne är
våldsam eller berusad
VB
HK/SAK
6 kap. 7 §
1 st.
1–2 p.
och 4–6 p,
inkl. omprövning
enl. 2 st.
Annan avskildhet av ordnings- och
säkerhetsskäl
VB
HK/SAK
6 kap. 7 §
1 st.
3 p.
inkl. omprövning
enl. 2 st.
Annan avskildhet av ordnings- och
säkerhetsskäl
HK/C R*
HK/C AH*
6 kap. 8 §
1 st.
Avskildhet vid utredning av misskötsamhet
VB
HK/SAK
6 kap. 8 §
2 st.
Inskränkningar i kontakter med andra
personer under avskildheten*
VB*
HK/SAK*
6 kap. 9 §
Avskildhet vid kroppsbesiktning
VS
HK/SAK
VS*
HK/SAK*
*Samråd med
HK/Säk
beträffande
intagna på
säkerhetsavdel
ning
HK/C SAK*
HK/C R*
*) Samråd med
HK/Säk
Kroppsvisitation av besökare
VS
HK/SAK
Ytlig kroppsbesiktning av besökare
VB
HK/SAK
*) Efter samråd
med HK/Säk
*) Vid placering
i häkte för
utredning av
misskötsamhet
fattas beslut
enligt 3 kap.
10 § HäL
7 kap. Besök och andra kontakter
7 kap. 1 §
Besök
dock
7 kap. 3 §
2015-07-01
17 (32)
Bestämmelse
Fråga
grundbeslut/
tagande
7 kap. 4 §
Elektronisk kommunikation
VS*
HK/SAK*
*Samråd med
HK/Säk
beträffande
intagna på
säkerhetsavdel
ning
HK/C SAK*
HK/C R*
*Samråd med
HK/Säk
7 kap. 6 §
Granskning av s.k. myndighetspost
Kvinsp
HK/SAK
7 kap. 7 §
Granskning av andra försändelser
VS
HK/SAK
7 kap. 8 §
Kvarhållande av försändelser
Kvinsp
HK/SAK
dock
8 kap. Särskilda kontroll- och tvångsåtgärder
8 kap. 1 §
Fotografering
VS
HK/SAK
8 kap. 2 §
Kontroll av bostadsrum
VS
HK/SAK
8 kap. 3 §
Kroppsvisitation och kroppsbesiktning vid
ankomst till anstalt
VS
HK/SAK
kroppsbesiktning
VB
HK/SAK
Kroppsvisitation och kroppsbesiktning för
eftersökande av otillåtna föremål
VS
HK/SAK
kroppsbesiktning
VB
HK/SAK
8 kap. 5 §
Kroppsvisitation om det är nödvändigt av
säkerhetsskäl
Den som har
HK/SAK
tillsyn över den
intagne
8 kap. 6 §
Prov för drogkontroll
VS
HK/SAK
8 kap. 8 §
Omhändertagande av berusningsmedel
m.m.
VS
HK/SAK
8 kap. 9 §
Omhändertagande av föremål som kan
antas tas i beslag
VS
HK/SAK
dock
8 kap. 4 §
dock
1 p.
- i akuta situationer vid förflyttning inom
Kriminalanstalt, vid transport eller vid annan vistelse vårdare*
utanför anstalten
Förman**
- vid transport för att verkställa beslut om
utvisning, överflyttning eller överförande av
verkställighet
NTE-grupp
HK/SAK
- i övriga situationer vid förflyttning inom
anstalt, vid transport eller annan vistelse
utanför anstalten
VS
HK/SAK
*) Åtgärden ska
omedelbart
anmälas till
förman
**) Prövar om
åtgärden ska
bestå
2015-07-01
18 (32)
Bestämmelse
Fråga
grundbeslut/
tagande
2 p.
- vid våldsamt uppträdande
VB
HK/SAK
8 kap. 11 § Allmän inpasseringskontroll
HK/C Säk
–
8 kap. 12 § Kontroll av fordon
VS
HKSAK
8 kap. 13 § Befogenheter mot obehöriga personer
VB
HK/SAK
9 kap. Hälso- och sjukvård
9 kap. 1 §
Hälso- och sjukvård
VS*
HK/SAK*
(Ao 2015-0401)
9 kap. 2 §
Restriktioner vid rättspsykiatrisk vård
VS
HK/SAK
*) Samråd med
HK/Säk inför
vistelse utanför
anstalt
beträffande
intagna på
säkerhetsavdelning eller
skyddsplats på
säkerhetsenhet
(Ao 2015-0401)
10 kap. Permission och annan tillfällig vistelse utanför anstalt
10 kap. 1 § Permission
VS*
HK/SAK*
*) Samråd med
HK/Säk
beträffande
intagna på
skyddsplats på
säkerhetsenhet
- riktpunkt för permission
Kvinsp
–
- första regelbundna permissionen
Kvinsp
HK/SAK
- extra permission som infaller innan den
första regelbundna permissionen
Kvinsp
HK/SAK
- permission enligt tredje stycket (permission under kvalifikationstiden)
Kvinsp
HK/SAK
- beträffande en intagen som omfattas av
1 kap. 7 § innan beslut om särskilda villkor
fattats
HK/SCK
HK/SCK
- permission till utlandet
HK/C SAK
HK/C R
HK/C SAK*
HK/C R*
*) Samråd med
HK/Säk
- beträffande en intagen vid
säkerhetsavdelning
HK/C SAK*
HK/C R*
*) Samråd med
HK/Säk
dock
2015-07-01
19 (32)
Bestämmelse
Fråga
10 kap. 2 § Särskild permission
grundbeslut/
tagande
Kvinsp*
HK/SAK*
*) Samråd med
HK/Säk
beträffande
intagna på
skyddsplats på
säkerhetsenhet
fattats
HK/SCK
HK/SCK
- särskild permission till utlandet
HK/C SAK
HK/C R
HK/C R*
HK/C AH*
*) Samråd med
HK/Säk
- beträffande en intagen vid säkerhetsavdelning
HK/C SAK*
HK/C R*
*) Samråd med
HK/Säk
Den som får
besluta om
regelbunden
permission*
HK/SAK*
*) Samråd med
HK/Säk
beträffande
intagna på
skyddsplats på
säkerhetsenhet
fattats
HK/SCK
HK/SCK
meddelats förordnande om enligt 7 kap. 11
§ FäL eller som har dömts för terroristbrott
enligt 2 § lagen (2003:148) om straff för
terroristbrott eller motsvarande brottslighet
enligt tidigare lagstiftning
HK/C SAK*
HK/C R*
*) Samråd med
HK/Säk
HK/C SAK*
HK/C R*
*) Samråd med
HK/Säk
Kvinsp*
HK/SAK*
*) Samråd med
HK/Säk
beträffande
intagna på
skyddsplats på
säkerhetsenhet
HK/C SAK*
HK/C R*
*) Samråd med
HK/Säk
10 kap. 5 § Kontroll
Den som
beslutar om
permission
eller annan tillfällig vistelse
utanför anstalt
Den som omprövar beslutet
om permission
eller annan tillfällig vistelse
utanför anstalt
10 kap. 6 § Tillfällig placering i häkte i anslutning till
vistelse utanför anstalt
Kvinsp
HK/SAK
dock
10 kap. 3 § Inställelse vid domstol eller annan
myndighet
dock
10 kap. 4 § Vistelse utanför anstalt vid utredning om
återfallsrisk
dock
säkerhetsavdelning
2015-07-01
20 (32)
Bestämmelse
Fråga
grundbeslut/
tagande
11 kap. Särskilda utslussningsåtgärder
11 kap. 2 § Frigång
HK/SAK*
HK/C SAK*
*) Samråd med
HK/Säk
beträffande
intagna på
skyddsplats på
säkerhetsenhet
- när frigång, alternativt frigång i
kombination med vårdvistelse, ska pågå i
högst fyra månader i omedelbar anslutning
till villkorlig frigivning (Ao 2015-04-01)
Kvc*
HK/SAK
*) Kvc på den
anstalt där den
intagne ska
vara inskriven
under
frigången. Om
frigången ska
följas av
halvvägshus
eller utökad
frigång ska
samråd ske
med frivården
fattats
HK/SCK
HK/SCK
dock
HK/C SAK*
HK/C R*
*) Samråd med
HK/Säk
säkerhetsavdelning
HK/C SAK*
HK/C R*
*) Samråd med
HK/Säk
HK/SAK*
HK/C SAK*
*) Samråd med
HK/Säk
beträffande
intagna på
skyddsplats på
säkerhetsenhet
- när vårdvistelse ska pågå i högst fyra
Kvc*
månader i omedelbar anslutning till villkorlig
frigivning (Ao 2015-04-01)
HK/SAK
*) Kvc för den
anstalt där den
intagne ska
vara inskriven
under vårdvistelsen. Om
vårdvistelsen
ska följas av
halvvägshus
eller utökad
frigång ska
samråd ske
med frivården
fattats
HK/SCK
11 kap. 3 § Vårdvistelse
dock
HK/SCK
2015-07-01
21 (32)
Bestämmelse
Fråga
grundbeslut/
tagande
HK/C SAK*
HK/C R*
*) Samråd med
HK/Säk
säkerhetsavdelning
HK/C SAK*
HK/C R*
*) Samråd med
HK/Säk
HK/SAK*
HK/C SAK
*) Samråd med
HK/Säk
beträffande
intagna på
skyddsplats på
säkerhetsenhet
- när vistelse i halvvägshus ska pågå i
högst fyra månader i omedelbar anslutning
till villkorlig frigivning (Ao 2015-04-01)
Kvc*
HK/SAK
*) Kvc för den
frivård där den
intagne är
inskriven.
Samråd ska
ske med
anstalten
fattats
HK/SCK
HK/SCK
11 kap. 4 § Halvvägshus
dock
HK/C SAK*
HK/C R*
*) Samråd med
HK/Säk
säkerhetsavdelning
HK/C SAK*
HK/C R*
*) Samråd med
HK/Säk
HK/SAK*
HK/C SAK*
*) Samråd med
HK/Säk
beträffande
intagna på
skyddsplats på
säkerhetsenhet
HK/SCK
HK/SCK
11 kap. 5 § Utökad frigång
dock
fattats
HK/C SAK*
HK/C R*
*) Samråd med
HK/Säk
HK/C R*
*) Samråd med
HK/Säk
HK/C SAK*
2015-07-01
22 (32)
Bestämmelse
Fråga
11 kap. 6 § Villkor – utslussningsåtgärd
1 st.
grundbeslut/
tagande
HK/SAK
HK/SAK
dock
- om kvc beslutar om utslussningsåtgärden, Kvc*
utom vid villkor om kontroll med fotboja
HK/SAK
- om HK/SAK eller Kvc inte beslutat
villkoren
VS
HK/SAK
- vistelse utanför Sverige för intagen som
beviljats utslussningsåtgärd enligt 11 kap.
3−5 §§
HK/C SAK
HK/C R
VS*
HK/SAK
- om kontroll med fotboja
HK/SAK
HK/C SAK
- om sysselsättning vid frigång
Kvinsp*
HK/SAK
*) Kvinsp på
den anstalt där
den intagne är
inskriven
- om sysselsättning och bostad vid utökad
frigång samt sysselsättning vid
halvvägshus
Kvinsp*
HK/SAK
*) Kvinsp för
den frivård där
den intagne är
inskriven
- om byte av behandlingshem, familjehem
eller halvvägshus
Den som fattar Den som
grundbeslut
omprövar
om åtgärden
grundbeslutet
om åtgärden
- vistelse utanför Sverige för intagen som
beviljats vårdvistelse, halvvägshus eller
utökad frigång
HK/C SAK
HK/C R
11 kap. 7 § Provtagning vid utslussningsåtgärd
VS*
HK/SAK
11 kap. 8 § Upphävande av utslussningsåtgärd
Den som fattar Den som
grundbeslut
omprövar
om åtgärden
grundbeslutet
om åtgärden
11 kap. 6 § Upphäva, ändra eller meddela nya villkor
2 st.
p.g.a. nya omständigheter
*) Den kvc som
beviljar utslussningsåtgärden
*) Det VS som
har
huvudansvar
för utslussningsåtgärden
dock
*) Det VS som
ansvarar för
utslussningsåtgärden (Ao
2015-04-01)
dock
- upphävande av vårdvistelse, vistelse i
halvvägshus eller utökad frigång, om
utslussningsåtgärden har påbörjats
ÖN*
–
*) Övervakningsnämndernas behörighet
att fatta beslut
följer av lag och
förordning
- interimistiskt beslut om omedelbart
upphävande av vårdvistelse, vistelse i
halvvägshus eller utökad frigång, om
utslussningsåtgärden har påbörjats
VS*
(Ao 2015-0401)
–
*) Det interimistiska upphävandet ska
underställas
ÖN
2015-07-01
23 (32)
Bestämmelse
Fråga
grundbeslut/
tagande
- omedelbart upphävande av vårdvistelse, VS*
vistelse i halvvägshus eller utökad frigång,
om utslussningsåtgärden inte har påbörjats,
samt omedelbart upphävande av frigång
HK/SAK
*) Upphävandet
ska anmälas till
den som har
beslutat om
utslussningsåtgärden, som
prövar om upphävandet ska
bestå
12 kap. Varning och uppskjuten villkorlig frigivning
12 kap. 1 § Varning
Kvinsp
HK/SAK
12 kap. 5 § Offentligt biträde
HK/SCK
HK/SCK
- förordnande och återkallelse av
förordnande
Kvc
–
- enskilt uppdrag
VS
–
15 kap. 3 § Förordnande av väktare
5.3
Fängelseförordningen (2010:2010)
Bestämmelse
Fråga
grundbeslut/
tagande
4§
Anvisa plats för rökning
Kvc
–
8 § 1 st.
Förordnande och entledigande av
förtroendeman
VS*
HK/SAK
8 § 2 st.
Ersättning till förtroendeman
Kvinsp
HK/SAK
13 §
Ersättning om sysselsättning inte kan
anvisas eller vid sjukdom
VS
HK/SAK
30 §
Begäran om handräckning
VS
–
33 §
Förordnande av person för biträde vid
kontroll m.m.
Kvinsp
–
34 §
Förpassning (handräckning)
VS
–
35 §
Vem/vilka som är målsägande, om detta är
oklart, samt fråga om att inte skicka eller
Kvinsp
–
med skyddad identitet, intagen placerad på
skyddsavdelning i säkerhetsenhet eller
intagen som efter samråd med HK/SCK
bedöms ha ett synnerligen högt
skyddsbehov
HK/SCK
–
Bidrag
VS
HK/SAK
Kvinsp
HK/SAK
*) Det frivårdskontor där den
intagne är
inskriven
dock
40 §
dock
2015-07-01
24 (32)
Bestämmelse
5.4
Fråga
grundbeslut/
tagande
- bidrag vid särskilda utslussningsåtgärder
enligt 13 kap. 7 § FARK Fängelse i
samband med beviljande av
utslussningsåtgärd
Den som fattar HK/SAK
beslut om
åtgärden
Lagen (2006:45) om omvandling av fängelse på livstid
Bestämmelse
Fråga
Lägsta nivå för
grundbeslut/
ställningstagande
9§
Yttrande
HK/C R
6.
Frivård
6.1
Brottsbalken (1962:700)
Bestämmelse
Fråga
Kommentar
grundbeslut/
tagande
27 kap. Om villkorlig dom
27 kap. 4 § Upprättande av arbetsplan vid
samhällstjänst
VS
–
VS
–
28 kap. Om skyddstillsyn
28 kap.
5a§
Upprättande av arbetsplan vid
samhällstjänst
28 kap. 6 § Verkställighet av föreskrift om prov för
drogkontroll
6.2
VS
Förordningen (1998:642) om verkställighet av frivårdspåföljder
Bestämmelse
Fråga
grundbeslut/
tagande
1 kap. Villkorlig dom
1 kap. 1 §
Nöjdförklaring
Kvinsp
–
VS
–
VS
–
2 kap. Skyddstillsyn
2 kap. 6 §
Entledigande och nytt förordnande av
övervakare
3 kap. Samhällstjänst
3 kap. 4 §
Förordnande av kontrollör
5 kap. Övervakning
5 kap. 3 §
3 st.
VS
–
5 kap. 4 §
Villkor för kontakt med övervakare m.m.
VS
–
5 kap. 8 §
Hinder för övervakare – annan person
förordnas
VS
–
2015-07-01
25 (32)
Bestämmelse
Fråga
grundbeslut/
tagande
5 kap. 9 §
Yttrande
VS
–
5 kap. 17 § Ersättning till övervakaren
Kvinsp
–
5 kap. 19 § Handräckning
Kvinsp
–
VS
HK/SAK
Kvinsp
HK/SAK
6 kap.
1a§
Bidrag
dock
7.
Intensivövervakning
7.1
Lagen (1994:451) om intensivövervakning med elektronisk
kontroll
Bestämmelse
Fråga
grundbeslut/
tagande
2§
IÖV
Kvc
HK/SAK
4 § 2 st.
Provtagning
VS
HK/SAK
6 § 1 st.
VS
–
6 § 2 st.
Förordnande av en eller flera personer att
biträda vid tillsyn
VS
–
8§
Föreskrifter
VS
ÖN*
- vistelse utanför Sverige
HK/C SAK
HK/C R
15 §
Upphävande m.m.
ÖN*
–
att fatta beslut
följer av lag
och förordning
16 §
Upphävande tills vidare
VS
Prövning av
ÖN senast
nästa
arbetsdag*
att fatta beslut
följer av lag
och förordning
att fatta beslut
följer av lag
och förordning
dock
2015-07-01
26 (32)
7.2
Förordningen (1994:1060) om intensivövervakning med
Bestämmelse
Fråga
grundbeslut/
tagande
4§
Förpassning (handräckning)
VS
–
10 §
Vem/vilka som är målsägande, om detta är
oklart, samt fråga om att inte skicka eller
Kvinsp
–
HK/SCK
–
dock
med skyddad identitet eller intagen som
efter samråd med HK/SCK bedöms ha ett
synnerligen högt skyddsbehov
8.
Behandling av personuppgifter
8.1
Lagen (2001:617) om behandling av personuppgifter inom
kriminalvården
Bestämmelse
Fråga
12 §
Besked enligt 26 § PuL
12 §
grundbeslut/
tagande
- lokala system
Kvinsp
HK/SAK
- säkerhetsregistret
HK/Säk
HK/Säk
- övriga centrala system
Kvinsp
HK/SAK
- lokala system
Kvinsp*
HK/SAK
- säkerhetsregistret
HK/Säk
HK/Säk
- övriga centrala system
Kvinsp
HK/SAK
Rättelse enligt 28 § PuL
*) Kvinsp i det
VS där
anteckningen
gjorts
9.
Internationell straffverkställighet
9.1
Lagen (1963:193) om samarbete med Danmark, Finland,
Island och Norge ang. verkställighet av straff m.m.
Bestämmelse
Fråga
grundbeslut/
tagande
5§
Överflyttning av verkställighet av
fängelsestraff till Sverige
HK/SCK
HK/SCK
7§
Nedsättning och bortfallande av
kriminalvårdspåföljd
HK/SCK
HK/SCK
8§
Framställning om överflyttning av
verkställighet av fängelsestraff från Sverige
HK/SCK
HK/SCK
2015-07-01
27 (32)
Bestämmelse
Fråga
grundbeslut/
tagande
10 §
Överflyttning av övervakning för villkorligt
dömd med föreskrift om övervakning till
Sverige
HK/SCK
HK/SCK
11 §
Övervakare för villkorligt dömd med
föreskrift om övervakning
VS
HK/SAK
17 §
Överflyttning av övervakning efter villkorlig
frigivning till Sverige
HK/SCK
HK/SCK
18 §
Övervakare för villkorligt frigiven
VS
HK/SAK
36 §
Offentligt biträde
HK/SCK
HK/SCK
9.2
Lagen (2015:96) om erkännande och verkställighet av
frihetsberövande påföljder inom Europeiska unionen
(Ao 2015-04-01)
Bestämmelse
Fråga
Lägsta nivå för Kommentar
grundbeslut/
ställningstagande
2 kap. 4 §
Beslut om att en dom på frihetsberövande
påföljd ska sändas över till en annan
medlemsstat för att där erkännas och
verkställas
HK/SCK
2 kap. 7 §
Begäran om att en annan medlemsstat
HK/SCK
anhåller den dömde eller vidtar någon
annan åtgärd för att säkerställa att hon eller
han stannar kvar på dess territorium
i avvaktan på den statens beslut om att
erkänna och verkställa domen
2 kap.
8–9 §§
Upphävande av ett beslut om att sända
över en dom
HK/SCK
3 kap. 2 §
Medgivande att en utländsk dom sänds
över till Sverige
HK/C SCK
3 kap. 7–
9 §§
Beslut om att erkänna och verkställa en
utländsk dom på frihetsberövande påföljd i
Sverige
HK/C SCK
3 kap. 23 § Upphävande av en
verkställbarhetsförklaring
HK/SCK
4 kap. 1 §
HK/SCK
9.3
Offentligt biträde
Förordningen (2015:109) om erkännande och
verkställighet av frihetsberövande påföljder inom
Europeiska unionen
(Ao 2015-04-01)
Bestämmelse
Fråga
grundbeslut/
ställningstagande
3 kap.
1§
Begäran att en dom på frihetsberövande
påföljd sänds över från en annan
medlemsstat
HK/C SCK
2015-07-01
28 (32)
9.4
Lagen (1972:260) om internationellt samarbete rörande
verkställighet av brottmålsdom
Bestämmelse
Fråga
grundbeslut/
tagande
26 §
Verkställighet utomlands av svensk
brottmålsdom
HK/SCK
–
27 §
Offentligt biträde
HK/SCK
HK/SCK
34 a §
Verkställighet utomlands enligt
överförandekonventionen
HK/SCK
–
9.5
Lagen (1978:801) om internationellt samarbete rörande
kriminalvård i frihet
Bestämmelse
Fråga
grundbeslut/
ställningstagande
23 §
Entledigande av övervakare
VS
Beslut och framställning om verkställighet
av kriminalvård i frihet m.m.
HK/SCK
9.6
Lagen (2003:1156) om överlämnande från Sverige enligt
en europeisk arresteringsorder
Bestämmelse
Fråga
grundbeslut/
ställningstagande
6 kap. Verkställighet av beslut om överlämnande och efterföljande beslut
6 kap. 4 §
Nöjdförklaring
VS
7 kap. Överförande av verkställighet av en frihetsberövande påföljd till Sverige
7 kap. 1 §
1 st.
Beslut om överförande
HK/SCK
7 kap. 1 §
2 st.
Beslut om förvarstagande
HK/C SCK
(Ao 2015-0401)
7 kap. 2 §
1 st.
HK/SCK
7 kap. 2 §
2 st.
(Ao 201504-01)
HK/C SCK
(Ao 2015-0401)
7 kap. 3 §
Meddela föreskrift samt överlämna till
HK/SCK
åklagaren att göra framställan om ny påföljd
7 kap. 7 §
Offentligt biträde
9.7
HK/SCK
Förordningen (2003:1178) om överlämnande till Sverige
enligt en europeisk arresteringsorder
Bestämmelse
Fråga
grundbeslut/
ställningstagande
4§
Begäran om arresteringsorder
HK/SCK
2015-07-01
29 (32)
Bestämmelse
Fråga
grundbeslut/
ställningstagande
14 §
HK/SCK
15 §
HK/SCK
9.8
Förordningen (1982:306) med vissa bestämmelser om
utlämning för brott
Bestämmelse
Fråga
grundbeslut/
ställningstagande
3§
Framställning om utlämning från
utomnordisk stat för verkställighet av
fängelsestraff
HK/SCK
9b§
Återförande till annan stat
HK/SCK
9.9
Lagen (2000:562) om internationell rättslig hjälp i brottmål
Bestämmelse
Fråga
Lägsta nivå för
grundbeslut/
ställningstagande
32 §
Yttrande
HK/SCK
Kommentar
9.10 Lagen (2011:1165) om överlämnande från Sverige enligt
en nordisk arresteringsorder
Bestämmelse
Fråga
grundbeslut/
ställningstagande
5 kap. Verkställighet av beslut om överlämnande och efterföljande beslut
5 kap. 3 §
Nöjdförklaring
VS
6 kap. Överförande av verkställighet av en frihetsberövande påföljd till Sverige
(Ao 2015-04-01)
6 kap. 1 §
1 st.
(Ao 2015-04-01)
HK/SCK
6 kap. 1 §
2 st.
HK/C SCK
6 kap. 5 §
Offentligt biträde
HK/SCK
9.11 Förordningen (2012:566) om överlämnande till Sverige
enligt en nordisk arresteringsorder
Bestämmelse
Fråga
grundbeslut/
ställningstagande
4§
Begäran om arresteringsorder
HK/SCK
13 §
HK/SCK
14 §
HK/SCK
2015-07-01
30 (32)
10. Övrigt
10.1 Efterlysningskungörelsen (1969:293)
Bestämmelse
Fråga
grundbeslut/
ställningstagande
6§
Efterlysning
VS
HK/SCK
HK/PlacS
13 §
Framställning till Polismyndigheten om
internationell efterlysning
HK/SCK
10.2 Passlagen (1978:302)
Bestämmelse
Fråga
grundbeslut/
ställningstagande
21 §
Passtillstånd
Kvinsp*
*) Ärendet
hänskjutes till
övervakningsnämnd under
vissa omständigheter.
Övervakningsnämndernas
behörighet att
fatta beslut
följer av lag
och
förordning
10.3 Förordningen (1989:929) om ersättning av allmänna medel
för skada orsakad av den som utför samhällstjänst
Bestämmelse
Fråga
grundbeslut/
tagande
5§
Ersättning
HK/R
HK/R
10.4 Lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård
Bestämmelse
Fråga
grundbeslut/
tagande
8 § 2 st.
Särskilda inskränkningar
VS
HK/SAK
8 § 3 st.
Särskilda inskränkningar (rikets säkerhet
m.m.)
Regeringen*
–
10 b §
Medgivande till frigång (chefsöverläkaren
beslutar)
Kvinsp
–
2015-07-01
*) Regeringens behörighet att fatta
beslut följer
av lag
31 (32)
Bestämmelse
Fråga
grundbeslut/
tagande
11 §,
11 a § och
11 b §
Vistelse utanför sjukvårdsinrättningens
område
Kvinsp
HK/SAK
HK/SCK
HK/SCK
dock
fattats
- intagna som det har meddelats
Regeringen*
förordnande om enligt 7 kap. 11 § FäL eller
som har dömts för terroristbrott enligt 2 §
lagen (2003:148) om straff för terroristbrott
eller motsvarande brottslighet enligt tidigare
lagstiftning
–
*) Regeringens behörighet att fatta
beslut följer
av lag
säkerhetsavdelning
HK/C R*
*Samråd
HK/Säk
HK/C SAK*
10.5 Lagen (1991:1137) om rättspsykiatrisk undersökning
Bestämmelse
Fråga
grundbeslut/
ställningstagande
8 § 2 st.
Rättspsykiatrisk undersökning i häkte
VS
10.6 Förordningen (1995:1301) om handläggning av skadeståndsanspråk mot staten
Bestämmelse
Fråga
grundbeslut/
tagande
5§
Anspråk
HK/SAK
HK/R
- krav på ersättning från intagen på grund
av skadad eller förkommen egendom;
ersättningskrav under 10 000 kr
Kvinsp*
HK/SAK
- krav från intagen på grund av fel på
telefonkort eller INTIK-systemet
Kvinsp
HK/SAK
dock
2015-07-01
*) Kvinsp för
det VO eller
NTE-grupp
där skadan
uppkom.
Samråd
med HK/R
om:
- principiellt
- berör flera
VO
- oklart var
skadan
uppstod
32 (32)
10.7 Lagen (1996:1620) om offentligt biträde
Bestämmelse
Fråga
Lägsta nivå för
grundbeslut/
ställningstagande
5§
Byte av offentligt biträde samt ersättning till
offentligt biträde
HK/SCK
Kommentar
10.8 Utlänningslagen (2005:716)
Bestämmelse
Fråga
grundbeslut/
ställningstagande
15 kap. Nöjdförklaring
15 kap. 2 § Nöjdförklaring
VS
2015-07-01
BILAGA 2 TILL
ARBETSORDNING
BESLUTSORDNING FÖR EKONOMIÄRENDEN
2 (8)
1.
Inledning ..................................................................................................3
2.
Befattningshavare med ekonomisk delegation .......................................3
3.
Särskild beslutsordning vid vissa ekonomiska beslut .............................5
3.1
Centralt finansierade kostnader ........................................................................ 5
3.2
Investeringsbeslut ............................................................................................... 5
3.3
Hyres- och leverantörsavtal .............................................................................. 6
3.3.1
Tilldelningsbeslut ....................................................................................... 7
3.3.2
Placeringsavtal utanför ramavtal vid vårdvistelse eller kontraktsvård 7
3.4
Kundavtal ............................................................................................................ 7
3.5
Anordnande av konferenser ............................................................................. 7
BILAGA 2 TILL ARBETSORDNING FÖR KRIMINALVÅRDEN – BESLUTSORDNING FÖR EKONOMIÄRENDEN
2015-07-01
3 (8)
1.
Inledning
Vad som gäller allmänt för delegering av beslutanderätt framgår av avsnitt 5.3, Delegering av
beslutanderätt, i arbetsordningens huvuddokument.
Denna beslutsordning reglerar särskilt:

vilka befattningshavare som har ekonomisk delegation enligt denna arbetsordning

särskild beslutsordning vid vissa ekonomiska beslut.
En ekonomisk delegation innebär rätt att inom en beslutad budgetram fatta beslut i
ekonomiärenden som innebär en ekonomisk förpliktelse för Kriminalvården. Den som
fattar beslut som innebär en ekonomisk förpliktelse för Kriminalvården ska innan beslutet
fattas kontrollera att transaktionen ligger inom ramen för Kriminalvårdens verksamhet, att
transaktionen är motiverad och att det finns medel tillgängliga för ändamålet.
Flera klientbeslut och personalbeslut kan innebära ekonomiska förpliktelser för
Kriminalvården. Dessa beslut omfattas inte av denna beslutsordning, utan återfinns i
arbetsordningens bilaga 1, Beslutsordning för klientärenden, och bilaga 3, Beslutsordning för
personalärenden.
Rätten för vissa befattningshavare att teckna Kriminalvårdens namn, s.k. firmateckningsrätt,
framgår av särskilt beslut av generaldirektören (se avsnitt 5.4, Befogenhet att teckna
Kriminalvårdens namn, i arbetsordningens huvuddokument). Befattningshavarnas rätt är
personlig och kan delegeras vidare i ett skriftligt beslut till namngivna medarbetare.
Firmateckningsrätten används bl.a. vid tecknande av avtal och i vissa bankärenden.
Bestämmelser om delegationer och attester samt inköp finns i Kriminalvårdens övriga
interna styrande dokument.
2.
Befattningshavare med ekonomisk delegation
Nedanstående befattningshavare har ekonomisk delegation enligt denna arbetsordning.
Befattningshavare
Delegationens omfattning
Avdelningschef
Enligt budget som generaldirektören beslutat för avdelningen
Chefen för internrevisionen
Enligt budget som generaldirektören beslutat för
internrevisionen
Chefen för nationella transportenheten
Enligt budget som generaldirektören beslutat för nationella
transportenheten
Chefen för Kriminalvårdens
servicecenter
Enligt budget som generaldirektören beslutat för
Enhetschef
Enligt budget som avdelningschef beslutat för respektive enhet
Regionchef
Enligt budget som avdelningschef beslutat för respektive
regionkontor
Sektionschef
Enligt budget som enhetschef eller avdelningschef beslutat för
respektive sektion
Kriminalvårdschef
(Ao 2015-04-01)
Enligt budget som generaldirektören beslutat för respektive
verksamhetsställe
Gruppchef
Enligt budget som sektionschef eller enhetschef beslutat för
respektive grupp
Kriminalvårdsinspektör för grupp vid
nationella transportenheten
Enligt budget som sektionschef eller enhetschef beslutat för
respektive grupp
Kriminalvårdsinspektör
Enligt budget som kriminalvårdschef beslutat för respektive
ansvarsområde (Ao 2015-04-01)
2015-07-01
4 (8)
En medarbetare vars befattning har ekonomisk delegation enligt ovanstående tabell ska
finnas med på en förteckning över samtliga medarbetare vid en viss avdelning, nationell
fristående enhet eller verksamhetsområde vars befattningar har sådan ekonomisk delegation.
Avdelningen för ledningsstöd ansvarar för att upprätta och förvara förteckningen över
medarbetare som har delegering enligt budget som generaldirektören beslutat. Alla
avdelningar, nationella fristående enheter och verksamhetsområden ansvarar för att upprätta
och förvara sina egna förteckningar över de övriga medarbetare inom den egna avdelningen,
nationella fristående enheten respektive verksamhetsområdet vars befattningar har
ekonomisk delegation. Närmare information om utformning av förteckningar finns i
Kriminalvårdens övriga interna styrande dokument. (Ao 2015-04-01)
En medarbetare som inte innehar någon av ovanstående befattningar kan endast få
ekonomisk delegation genom särskilda beslut, s.k. personlig ekonomisk delegation. Närmare
bestämmelser om ekonomiska delegationer och attester finns i Kriminalvårdens övriga
interna styrande dokument.
Den ekonomiska delegationen kan begränsas eller villkoras på annat sätt i budgetbeslutet
eller i den personliga ekonomiska delegationen, t.ex. med angivande av beloppsgränser per
transaktion. När beslut fattas, vars ekonomiska konsekvenser sträcker sig över ett årsskifte,
ska det alltid göras en bedömning av om kostnaderna kommer att rymmas inom nästa års
budget. I tveksamma fall ska delegationsinnehavaren vända sig till sin närmaste chef.
Den som har ekonomisk delegation, personlig eller enligt arbetsordningen, har ansvar för att
löpande följa upp sin budget och i ett tidigt skede informera sin närmaste chef om
budgetavvikelser (se avsnitt 5.2.3, Budgetansvar, i arbetsordningens huvuddokument). Om
budgeten överskrids återgår beslutanderätten till delegationsgivaren. För att undvika
budgetöverskridande får kriminalvårdschefer utnyttja den kredit motsvarande en procent av
budgeten som varje verksamhetsställe har. Regionchefer får vid behov omfördela
kreditutrymmet mellan verksamhetsställen inom regionen. Ett verksamhetsställe kan dock
aldrig få en kredit som överstiger fem procent av budgeten. Kreditavvikelser som överstiger
en procent av budgeten ska anmälas till avdelningen för ekonomi. Vid behov finns även
möjlighet för generaldirektören att i en kompletteringsbudget justera en budget.
(Ao 2015-04-01)
Kriminalvårdsdirektören tecknar stödattest för följande befattningshavare:

generaldirektören

avdelningschefer

enhetschefer vid avdelningen för ledningsstöd

chefen för nationella transportenheten

chefen för Kriminalvårdens servicecenter

chefen för internrevisionen.
Ekonomidirektören tecknar stödattest för kriminalvårdsdirektören. För övriga
befattningshavare tecknas stödattest av närmast överordnad chef.
Närmare bestämmelser om stödattester finns i Kriminalvårdens övriga interna styrande
dokument.
2015-07-01
5 (8)
3.
Särskild beslutsordning vid vissa ekonomiska
beslut
De beslutsnivåer som anges nedan utgör lägsta nivå för beslut, även om besluten ryms inom
beslutad budget för lägre befattningshavare. Beslut kan alltid lyftas till delegationsgivaren och
delegationsgivaren har alltid rätt att överta ett ärende från delegationsmottagaren.
I detta avsnitt jämställs chefen för nationella transportenheten, chefen för Kriminalvårdens
servicecenter och chefen för internrevisionen med avdelningschef om inget annat anges.
3.1
Centralt finansierade kostnader
Vissa kostnader som uppstår på verksamhetsställenivå eller lokalt transportområde ska
budgeteras centralt. Berörd avdelningschef ansvarar för budgetuppföljning av respektive
kostnadstyp.
Nedanstående beslutsordning gäller.
Kostnadstyp
Lägsta
beslutsnivå
Kommentar
Hyror och andra fastighetsrelaterade
kostnader
Fastighetsdirektören*
*) Eller enligt delegation från henne eller
honom. Får inte delegeras vidare.
Grundutbildning för personal
(Ao 2015-04-01)
Kriminalvårdschef, inrikestransportchef
och utrikestransportchef*
*) Eller enligt delegation från dessa.
Får inte delegeras vidare.
Nationella utbildningar för personal
(Ao 2015-04-01)
Kriminalvårdschef, inrikestransportchef
och utrikestransportchef*
*) Eller enligt delegation från dessa.
Kontraktsvård
Kriminalvårdschef*
Vårdvistelser/ behandlingshem
Kriminalvårdschef*
Sjukvårdsbevakning
Kriminalvårdschef*
Sjukvård för klienter utan socialförsäkringsskydd
Kriminalvårdschef*
Vuxenutbildning för klienter
(Ao 2015-04-01)
Rektor*
*) Får inte delegeras vidare.
Centralt finansierade projekt
(Ao 2015-04-01)
Kriminalvårdschef*
3.2
Investeringsbeslut
En investering definieras på samma sätt som en anläggningstillgång, dvs. att inköpet varaktigt ska brukas i verksamheten och att den ekonomiska livslängden ska vara minst tre år.
Beslut om investeringar upp till och med 100 000 kronor fattas inom tilldelad budget.
(Ao 2015-04-01)
För investeringar med ett anskaffningsvärde på över 100 000 kronor gäller nedanstående
beslutsordning. I de fall beslutanderätten får delegeras, får delegeringen ske även till
medarbetare utanför den egna organisatoriska enheten. (Ao 2015-04-01)
2015-07-01
6 (8)
Fråga
Lägsta
beslutsnivå
Kommentar
Teleteknik och säkerhet
Säkerhetsdirektören*
Regionchef**
(Ao 2015-04-01)
**) Avseende investeringar med ett
anskaffningsvärde mellan 100 001 kr
och 500 000 kr. Får inte delegeras
vidare.
(Ao 2015-04-01)
Transportfordon för persontransport
Chefen för
nationella
transportenheten*
Investeringar i lokaler
Fastighetsdirektören*
Regionchef**
(Ao 2015-04-01)
vidare.
(Ao 2015-04-01)
Investeringar inom arbetsdriften
Anstalts- och
häktesdirektören*
Regionchef**
(Ao 2015-04-01)
vidare.
(Ao 2015-04-01)
Övriga investeringar
Avdelningschef* *) Eller enligt delegation från henne eller
Regionchef**
(Ao 2015-04-01) **) Avseende investeringar med ett
vidare.
(Ao 2015-04-01)
3.3
Hyres- och leverantörsavtal
Med leverantörsavtal avses sådana avtal som tecknas med leverantör för köp av varor,
tjänster och entreprenader.
Bestämmelse
Fråga
Lägsta
beslutsnivå
Kommentar
FörordHyresavtal
ningen
(1993:528)
om statliga
myndigheters lokalförsörjning
Fastighetsdirektören
Lagen
Övriga leverantörsavtal över 100 000 kr
(2007:1091) (Ao 2015-07-01)
om offentlig
upphandling
Avdelningschef* *) Eller enligt delegation
från henne eller honom.
Får delegeras till lägst
kriminalvårdschef och
sektionschef. Samråd ska
alltid ske med enheten för
strategiskt inköp innan
avtal tecknas.
(Ao 2015-07-01)
Lagen
Övriga leverantörsavtal upp till och med
(2007:1091) 100 000 kr (Ao 2015-04-01)
om offentlig
upphandling
Enhetschef och
regionchef*
*) Eller enligt delegation
från dessa.
(Ao 2015-07-01)
2015-07-01
7 (8)
3.3.1 Tilldelningsbeslut
Bestämmelse
Fråga
Lägsta
beslutsnivå
Kommentar
Lagen
Tilldelningsbeslut vid upphandling
(2007:1091)
om offentlig
upphandling
Avdelningschef* *) Eller enligt delegation
Lagen
Tilldelningsbeslut vid förnyad
(2007:1091) konkurrensutsättning
om offentlig
upphandling
Kriminalvårdschef och
sektionschef
(Ao 2015-04-01)
3.3.2 Placeringsavtal utanför ramavtal vid vårdvistelse eller kontraktsvård
Bestämmelse
Fråga
30 kap.
9 § BrB
(28 kap.
6 a § BrB)
Avtal utanför ramavtal avseende placeringar Kriminalvårdsvid kontraktsvård
chef*
*) Efter samråd med
frivårdsdirektören, eller
enligt delegation från
henne eller honom. Får
inte delegeras vidare.
11 kap.
3 § FäL
Avtal utanför ramavtal avseende placeringar Kriminalvårdsvid vårdvistelse
chef*
*) Efter samråd med
anstaltsoch häktesdirektören, eller enligt
delegation från henne eller
honom. Får inte delegeras
vidare.
3.4
Lägsta
beslutsnivå
Kommentar
Kundavtal
Med kundavtal avses sådana avtal som tecknas inom arbetsdriften vid försäljning av
produkter och tjänster.
Bestämmelse
Fråga
Lägsta
beslutsnivå
Kommentar
KVAF
2006:15
Kundavtal enligt avtalsmall*
Kriminalvårdschef
*) Kundavtal ska
omförhandlas minst en
gång varje år.
KVAF
2006:15
Kundavtal genom offert- och
ordererkännande
Kriminalvårdschef*
*) Eller enligt delegation
3.5
Anordnande av konferenser
Här avses inte planeringsdagar och liknande, som får beslutas av varje ansvarig chef inom
ramen för dennes delegation och budget.
Fråga
Lägsta
beslutsnivå
Lokala konferenser
Kriminalvårdschef och
sektionschef
(Ao 2015-04-01)
Regionala konferenser
Regionchef*
Kommentar
*) Efter samråd med den avdelningschef
som är ansvarig för det område
konferensen handlar om.
2015-07-01
8 (8)
Fråga
Lägsta
beslutsnivå
Regionala lärarkonferenser
Rektor
Nationella konferenser
Avdelningschef
Internationella konferenser
Chefen för
internationella
sekretariatet*
Kommentar
*) Efter samråd med generaldirektören,
eller enligt delegation från henne eller
2015-07-01
BILAGA 3 TILL
ARBETSORDNING
BESLUTSORDNING FÖR PERSONALÄRENDEN
2 (15)
1.
Inledning ..............................................................................................................3
2.
Förhandlingsärenden ...........................................................................................3
2.1
MBL-förhandlingar m.m. ................................................................................................ 3
2.2
Förhandling om kollektivavtal ........................................................................................ 4
2.3
Enskilda överenskommelser ........................................................................................... 4
3.
Beslut om grundorganisation ..............................................................................5
4.
Anställning ...........................................................................................................6
4.1
Ledigförklarande av anställning ...................................................................................... 6
4.2
Anställning av arbetstagare .............................................................................................. 6
4.3
Avslutande av anställning ................................................................................................ 8
5.
Lön och andra förmåner.......................................................................................8
6.
Ledighet ............................................................................................................. 10
7.
Utlandsresor ....................................................................................................... 10
8.
Bisysslor ............................................................................................................. 11
9.
Tjänstebenämningar .......................................................................................... 12
10. Ersättningar ........................................................................................................ 12
11. Skälighetsbeslut ................................................................................................. 12
11.1
Definition ......................................................................................................................... 12
11.2
Beslut enligt KV-ALFA ................................................................................................. 13
11.3
Beslut enligt övriga lokala eller lokal-lokala kollektivavtal ........................................ 14
11.4
Beslut enligt övriga centrala kollektivavtal .................................................................. 14
BILAGA 3 TILL ARBETSORDNING FÖR KRIMINALVÅRDEN – BESLUTSORDNING FÖR PERSONALÄRENDEN
2015-07-01
3 (15)
1.
Inledning
Denna beslutsordning reglerar den rätt att enligt lagar, förordningar och avtal besluta i vissa
personalärenden som har delegerats till olika funktioner vid huvudkontoret, regionerna och
verksamhetsområdena samt rätten att utöva arbetsgivarens befogenhet i
förhandlingsärenden. De beslutsnivåer som anges i beslutsordningen utgör lägsta nivå för
beslut. Ett beslut kan alltid lyftas till en högre nivå.
Om ett beslut inte anges i denna beslutsordning och inte heller kan anses vara ett sådant
beslut som avses i föregående stycke gäller att beslut fattas av HR-direktören eller av
regionchefen, efter samråd med avdelningen för HR, om inte annat anges i lag eller
förordning.
Innan ett beslut fattas om anställning eller lönesättning ska den föredragande, under
beredningen av ärendet, ha samrått med avdelningen för HR.
Bestämmelser till stöd för beslut om anställning, lönesättning, ledighet, bisysslor, undantag
från tjänstebenämningar samt ersättning av inkomstförlust och sjukvårdskostnader vid
vissa fall av personskada finns dels i författningar och kollektivavtal, dels i Kriminalvårdens
övriga interna styrande dokument.
Rätten att företräda arbetsgivaren i rehabiliteringsärenden utgör en del av
rehabiliteringsansvaret, som följer med arbetsmiljöansvaret som regleras i arbetsordningens
huvuddokument.
2.
Förhandlingsärenden
Av Kriminalvårdens samverkansavtal framgår vilka förhandlingsärenden som inte ska
behandlas inom avtalets samverkanssystem.
I de allmänna löne- och förmånsavtalen, ALFA, finns ett antal befogenheter för
arbetsgivare att dels träffa enskild överenskommelse med en arbetstagare i vissa frågor, dels
reglera vissa frågor i lokala kollektivavtal. Huvudkontoret har genom lokalt kollektivavtal
till ALFA (Kriminalvårdens allmänna löne- och förmånsavtal, KV-ALFA) infört ett antal
befogenheter att sluta s.k. lokal-lokala kollektivavtal i ett antal olika frågor. Vem som utövar
arbetsgivarens befogenheter i dessa frågor framgår i avsnitt 2.1–2.3 i denna beslutsordning.
Avseende förhandlingsärenden har den som har rätt att utöva arbetsgivarens befogenheter
möjlighet att skriftligen delegera vidare denna rätt till en sådan anställd
arbetsgivarrepresentant som har tillräcklig kunskap om och erfarenhet av frågorna.
Undantag från möjligheten att delegera vidare framgår nedan.
2.1
Bestämmelse
MBL-förhandlingar m.m.
Fråga
Lägsta
beslutsnivå
Kommentar
Förhandling enligt MBL – eller sådana
kollektivavtalsbestämmelser som ersätter
MBL – och som avser fråga där beslutet
ska fattas av huvudkontoret
Generaldirektören*
Avdelningschef*
*) Får delegeras vidare till
lägst sektionschef
2015-07-01
4 (15)
Bestämmelse
2.2
Lägsta
beslutsnivå
Kommentar
ska fattas av regionen, nationella
transportenheten respektive
Regionchef*
Chefen för
nationella
transportenheten**
Chefen för
Kriminalvårdens
servicecenter**
lägst kriminalvårdschef
**) Får delegeras vidare till
lägst sektionschef
(Ao 2015-04-01)
ska fattas av verksamhetsområdet
respektive sektionen
Kriminalvårdschef*
Sektionschef*
*) Får inte delegeras
vidare
Förhandlingsärenden där huvudkontoret
förbehållit sig befogenhet att företräda
arbetsgivaren
Generaldirektören*
Avdelningschef*
lägst sektionschef
Rättstvister där tvisten ska avgöras enligt
lagen (1974:371) om rättegången i
arbetstvister
HR-direktören*
*) Får inte delegeras
vidare
Fråga
Lägsta
beslutsnivå
Kommentar
Förhandling om myndighetsövergripande
lokala kollektivavtal enligt KV-ALFA
(Ao 2015-04-01)
Generaldirektören
Förhandling om lokalt kollektivavtal om
myndighetsövergripande
lönebildningsprinciper enligt RALS
Generaldirektören
Förhandling om kollektivavtal
Bestämmelse
2.3
Fråga
Förhandling om lokal-lokalt kollektivavtal
HR-direktören*
enligt 4 kap. 15 § KV-ALFA om arbetstidens
förläggning för arbetstagare vid
huvudkontoret
lägst sektionschef
Förhandling om lokal-lokalt kollektivavtal
enligt 4 kap. 15 § KV-ALFA om arbetstidens
förläggning för arbetstagare vid inom
regionen*, nationella transportenheten**
respektive Kriminalvårdens servicecenter**
Regionchef*
Chefen för
nationella
transportenheten**
Chefen för
Kriminalvårdens
servicecenter**
lägst sektionschef
Enskilda överenskommelser
Bestämmelse
Fråga
Lägsta
beslutsnivå
Kommentar
4 kap. 14 §
KV-ALFA
Enskild överenskommelse om att
arbetstagarens ordinarie arbetstid ska
förläggas på ett sätt som avviker från den
arbetstidsförläggning som gäller vid
arbetsplatsen (exkl. förtroendearbetstid)
avseende arbetstagare vid huvudkontoret
Avdelningschef*
lägst sektionschef
2015-07-01
5 (15)
Bestämmelse
Fråga
Lägsta
beslutsnivå
Kommentar
4 kap. 14 §
KV-ALFA
Enskild överenskommelse om att
arbetstagarens ordinarie arbetstid ska
förläggas på ett sätt som avviker från den
arbetstidsförläggning som gäller vid
arbetsplatsen (exkl. förtroendearbetstid)
avseende arbetstagare inom regionen,
nationella transportenheten respektive
Regionchef*
Chefen för
nationella
transportenheten**
Chefen för
Kriminalvårdens
servicecenter**
lägst sektionschef
4 kap. 14 §
KV-ALFA
(Ao 201504-01)
Enskild överenskommelse om
förtroendearbetstid
HR-direktören*
Regionchef**
Chefen för
nationella
transportenheten***
Chefen för
Kriminalvårdens
servicecenter****
*) Avseende anställda vid
huvudkontoret
**) Avseende anställda
inom regionen
***) Avseende anställda
inom nationella
transportenheten
****) Avseende anställda
inom Kriminalvårdens
servicecenter
4 kap. 24 §
3 och 7 p.
KV-ALFA
Enskild överenskommelse med
arbetstagare om ökat uttag av övertid eller
annan kompensation för övertid avseende
arbetstagare vid huvudkontoret
Avdelningschef*
lägst sektionschef
4 kap. 24 §
3 och 7 p.
KV-ALFA
Enskild överenskommelse med
arbetstagare om ökat uttag av övertid eller
annan kompensation för övertid avseende
arbetstagare inom regionen, nationella
transportenheten respektive
Regionchef*
Chefen för
nationella
transportenheten**
Chefen för
Kriminalvårdens
servicecenter**
lägst sektionschef
3.
Bestämmelse
Beslut om grundorganisation
Fråga
Lägsta
beslutsnivå
Kommentar
Fastställande och förändringar av
grundorganisation för huvudkontorets
avdelningar* samt nationella transportenheten** och Kriminalvårdens
servicecenter***
(Ao 2015-04-01)
General*) Efter föredragning av
direktören
avdelningschef
(Ao 2015-04-01) **) Efter föredragning av
chefen för nationella
transportenheten
***) Efter föredragning av
chefen för Kriminalvårdens servicecenter
(Ao 2015-04-01)
Fastställande och förändringar av grundorganisation på regionkontoren
Anstalts- och
häktesdirektören*
Frivårdsdirektören*
*) Inom respektive
ansvarsområde efter
föredragning av regionchef
Fastställande och förändringar av grundorganisation inom verksamhetsområdena
(Ao 2015-04-01)
Regionchef*
*) Inom respektive
ansvarsområde efter
föredragning av
kriminalvårdschef
2015-07-01
6 (15)
4.
Anställning
4.1
Ledigförklarande av anställning
Samma förfarande gäller för beslut om ledigförklarande av anställning som för beslut om
anställning av arbetstagare (se avsnitt 4.2 i denna beslutsordning).
4.2
Anställning av arbetstagare
Bestämmelse
Fråga
Lägsta
beslutsnivå
Kommentar
Lagen
(1982:80)
om anställningsskydd
Anställning av avdelningschef samt chefen
för nationella transportenheten, chefen för
internrevisionen och chefen för
Generaldirektören
Lagen
(1982:80)
Anställning av enhetschef och regionchef
Generaldirektören*
*) Efter föredragning av
avdelningschef
Lagen
(1982:80)
Anställning av:
- sektionschef vid huvudkontoret
- kriminalvårdschef
- sektionschef inom nationella
transportenheten
- sektionschef inom Kriminalvårdens
servicecenter
(Ao 2015-04-01)
Avdelningschef*
Anstalts- och
häktesdirektören**
Frivårdsdirektören**
Generaldirektören***
(Ao 2015-04-01)
*) Avseende sektionschef
vid huvudkontoret efter
föredragning av enhetschef
**) Avseende
kriminalvårdschef efter
föredragning av regionchef
***) Avseende sektionschef inom nationella
transportenheten och
Kriminalvårdens
servicecenter, efter
föredragning av chefen för
nationella transportenheten respektive chefen
för Kriminalvårdens
servicecenter
(Ao 2015-04-01)
Lagen
(1982:80)
Anställning av:
- gruppchef som är direkt underställd
sektionschef
- rektor
- kriminalvårdsinspektör för grupp vid
nationella transportenheten
- kriminalvårdsinspektör som är direkt
underställd kriminalvårdschef
(Ao 2015-04-01)
Enhetschef*
Chefen för
nationella
transportenheten**
Chefen för
Kriminalvårdens
servicecenter***
Regionchef****
*) Avseende gruppchef vid
huvudkontoret samt rektor,
efter föredragning av
sektionschef
**) Avseende kriminalvårdsinspektör vid
nationella transportenheten efter föredragning
av sektionschef
***) Avseende gruppchef
vid Kriminalvårdens
servicecenter efter
föredragning av
sektionschef
****) Avseende
kriminalvårdsinspektör
efter föredragning av
kriminalvårdschef
(Ao 2015-04-01)
2015-07-01
7 (15)
Bestämmelse
Fråga
Lägsta
beslutsnivå
Kommentar
Lagen
(1982:80)
Anställning av gruppchef vid personalutbildningscenter
(Ao 2015-04-01)
HR-direktören*
enhetschef
Lagen
(1982:80)
Anställning av övriga arbetstagare vid
huvudkontoret*
Sektionschef**
Enhetschef***
Avdelningschef****
Generaldirektören*****
*) I de fall arbetstagare
(inte chefsbefattning) är
direkt underställd
avdelningschef fattas
beslut av avdelningschef.
För arbetstagare vid
internrevisionen fattas
beslut av chefen för
internrevisionen.
**) Efter föredragning av
gruppchef
***) Efter föredragning av
sektionschef i de fall
gruppchef saknas
****) Efter föredragning av
enhetschef i de fall
sektionschef saknas
*****) Efter föredragning av
avdelningschef i de fall
enhetschef saknas
Lagen
(1982:80)
nationella transportenheten*
Sektionschef**
direkt underställd chefen
för nationella transportenheten fattas beslutet av
henne eller honom
inom nationella transportenheten
(Ao 2015-04-01)
Lagen
(1982:80)
Kriminalvårdens servicecenter*
Sektionschef**
direkt underställd
enhetschef fattas beslut av
chefen för Kriminalvårdens
servicecenter
gruppchef
Lagen
(1982:80)
regionkontoren
Anstalts- och
häktesdirektören*
Frivårdsdirektören*
regionchef
Lagen
(1982:80)
Anställning av sjukvårdspersonal
Regionchef*
kriminalvårdschef
Lagen
(1982:80)
Anställning av arbetstagare för direkt klient- Kriminalvårdsverksamhet, för klienters sysselsättning och chef*
för servicefunktioner inom verksamhetsområde
2015-07-01
8 (15)
Bestämmelse
Fråga
Lägsta
beslutsnivå
Kommentar
Lagen
(1982:80)
Anställning av lärare
Chefen för
sektionen för
klientutbildning
rektor
Kommentar
4.3
Avslutande av anställning
Bestämmelse
Fråga
Lägsta
beslutsnivå
6 och 15 §§
lagen
(1982:80)
Upphörande av provanställning och beslut
om att tidsbegränsad anställning inte
kommer att fortsätta
Samma besluts- *) Se avsnitt 4.2 i denna
nivåer som för
beslutsordning
beslut om
anställning av
arbetstagare*
7 § lagen
(1982:80)
Uppsägning av tillsvidareanställd
arbetstagare på grund av arbetsbrist
Avdelningschef*
Regionchef**
Chefen för
nationella
transportenheten***
Chefen för
Kriminalvårdens
servicecenter***
7 § lagen
(1982:80)
Skiljande från anställning på grund av
personliga skäl
Personalansvarsnämnden
18 § lagen
(1982:80)
Avskedande
Personalansvarsnämnden
5.
Bestämmelse
huvudkontoret
inom regionen
inom nationella transportenheten respektive
Lön och andra förmåner
Fråga
Lägsta
beslutsnivå
Kommentar
Lön för anställd som är heltidssysselsatt
med fackligt förtroendemannauppdrag* på
central nivå, på regional nivå samt vid
HR-direktören**
Regionchef***
Chefen för
nationella
transportenheten****
Chefen för
Kriminalvårdens
servicecenter****
*) För deltidssysselsatta
förtroendemän gäller
samma beslutsnivåer som
för beslut om anställning
av arbetstagare (se
avsnitt 4.2 i denna beslutsordning)
**) Avseende centralt
fackligt uppdrag
***) Avseende regionalt
fackligt uppdrag
****) Avseende fackligt
uppdrag vid nationella
transportenheten
respektive Kriminalvårdens servicecenter
2015-07-01
9 (15)
Bestämmelse
Fråga
Lägsta
beslutsnivå
Kommentar
KVAF
2006:16
Betalkort*
- företagskort
- privatkort
Generaldirektören**
Avdelningschef***
Chefen för
nationella
transportenheten****
Chefen för
Kriminalvårdens
servicecenter****
*) Närmare bestämmelser
finns i Kriminalvårdens
övriga interna styrande
dokument
**) Avseende företagskort
***) Avseende privatkort
****) Avseende privatkort
för anställda inom
Särskilda anställningsförmåner som inte
följer av kollektivavtal och som är skattepliktiga (fri kost, telefon, förmånsbil, SJårskort etc.)
Generaldirektören
SJ-årskort
HR-direktören*
*) Avseende SJ-årskort
som inte är kopplade till
särskilda anställningsförmåner enligt punkten
ovan
Riktlinje
2013:5
Utmärkelse för nit och redlighet i statens
tjänst (NOR)
HR-direktören*
Regionchef**
Chefen för
nationella
transportenheten***
Chefen för
Kriminalvårdens
servicecenter***
huvudkontoret
inom regionen
inom nationella transportenheten respektive
RALS
Övriga lönebeslut*
Samma beslutsnivåer som för
beslut om
anställning av
arbetstagare**
*) Förhandling om
tecknande av enskild
överenskommelse följer av
Kriminalvårdens övriga
interna styrande dokument
**) Se avsnitt 4.2 i denna
beslutsordning
2015-07-01
10 (15)
6.
Ledighet
Bestämmelse
Fråga
Lägsta
beslutsnivå
Kommentar
KVAF
2006:9 samt
4, 5 och
9 kap. KVALFA
All ledighet* för arbetstagare som är heltidssysselsatt med fackligt förtroendemannauppdrag** på central nivå, på regional nivå
samt vid nationella transportenheten
HR-direktören***
Regionchef****
Chefen för
nationella
transportenheten*****
Chefen för
Kriminalvårdens
servicecenter*****
*) Med all ledighet för förtroendeman avses
ledighet som infaller under
tiden för själva förtroendemannauppdraget
**) För deltidssysselsatta
förtroendemän gäller
samma beslutsnivåer som
för anställning av
arbetstagare (se
avsnitt 4.2 i denna
beslutsordning)
***) Avseende centralt
fackligt uppdrag
****) Avseende regionalt
fackligt uppdrag
*****) Avseende fackligt
uppdrag vid nationella
transportenheten
KVAF
All ledighet för samtliga chefer och
2006:9 samt medarbetare
4, 5 och
(Ao 2015-04-01)
9 kap. KVALFA
7.
Bestämmelse
Närmaste chef* *) Avseende lärare fattar
(Ao 2015-04-01) rektor beslut i samråd med
kriminalvårdschef eller
(Ao 2015-04-01)
Utlandsresor
Fråga
Lägsta
beslutsnivå
Kommentar
Resor inom Norden (gäller inte nationella
transportenhetens transportverksamhet)
(Ao 2015-04-01)
Avdelningschef*
Regionchef**
Chefen för
nationella
transportenheten***
Chefen för
Kriminalvårdens
servicecenter****
huvudkontoret
inom regionen
inom nationella
transportenheten
servicecenter
Resor utanför Norden i biståndsprojekt eller Kriminalvårdsfredsbevarande projekt*
direktören
Övriga resor utanför Norden (gäller inte
nationella transportenhetens transportverksamhet)
(Ao 2015-04-01)
*) Avser sekondering enligt
URA (avtal om utlandskontrakt och riktlinjer för
anställningsvillkor vid
tjänstgöring utomlands) i
FN-/EU-mission eller
motsvarande
Generaldirektören
2015-07-01
11 (15)
8.
Bisysslor
Bestämmelse
Fråga
Lägsta
beslutsnivå
Kommentar
7 § LOA,
Kriminalvårdens
Riktlinje
2014:1
Beslut om bisysslor som kan vara
förtroendeskadliga ska tillåtas eller inte
HR-direktören
1 kap.
15–16 §§
KV-ALFA,
Kriminalvårdens
Riktlinje
2014:1
Beslut om bisysslor som kan betraktas som HR-direktören*
konkurrensbisysslor ska tillåtas eller inte
1 kap.
15–16 §§
KV-ALFA,
Kriminalvårdens
Riktlinje
2014:1
Beslut om bisysslor som utövas av
arbetstagare vid huvudkontoret och som
kan vara arbetshindrande ska tillåtas eller
inte
Avdelningschef* *) Får delegeras vidare till
(Ao 2015-04-01) lägst enhetschef
(Ao 2015-04-01)
1 kap.
15–16 §§
KV-ALFA,
Kriminalvårdens
Riktlinje
2014:1
arbetstagare inom regionen och som kan
vara arbetshindrande ska tillåtas eller inte
Regionchef*
Kriminalvårdschef**
regionkontor
**) Avseende anställda vid
verksamhetsområdet
1 kap.
15–16 §§
KV-ALFA,
Kriminalvårdens
Riktlinje
2014:1
arbetstagare inom nationella
transportenheten och som kan vara
arbetshindrande ska tillåtas eller inte
Chefen för
nationella
transportenheten*
Sektionschef**
(Ao 2015-04-01)
*) Avseende anställda
direkt underställda henne
eller honom
inom ansvarsområdet
1 kap.
15–16 §§
KV-ALFA,
Kriminalvårdens
Riktlinje
2014:1
arbetstagare inom Kriminalvårdens
servicecenter och som kan vara
arbetshindrande ska tillåtas eller inte
Chefen för
Kriminalvårdens
servicecenter*
Sektionschef**
*) Avseende anställda
direkt underställda
enhetschef
inom ansvarsområdet
Tillstånd för arbetstagare att på sin fritid
vara bl.a. lekmannaövervakare, biträde vid
tillsyn av dömda eller personutredare*
Avdelningschef**
Chefen för
nationella
transportenheten***
Chefen för
Kriminalvårdens
servicecenter****
Regionchef*****
Kriminalvårdschef******
*) Anställda inom frivården
får inte ges sådana
tillstånd
**) Avseende anställda vid
huvudkontoret
inom nationella
transportenheten
servicecenter
*****) Avseende anställda
på regionkontoret
******) Avseende anställda
inom verksamhetsområdet
*) Regeringen utövar dock
arbetsgivarens befogenhet
enligt 1 kap. 16 § KVALFA vad gäller medgivande av undantag från
förbudet att inneha en s.k.
konkurrensbisyssla
2015-07-01
12 (15)
9.
Tjänstebenämningar
Bestämmelse
Fråga
Lägsta
beslutsnivå
Kommentar
Fastställa Kriminalvårdens
tjänstebenämningar
HR-direktören*
*) Generaldirektören fastställer tjänstebenämningar
avseende avdelningen för
HR
10. Ersättningar
Bestämmelse
Fråga
Lägsta
beslutsnivå
Kommentar
KVAF
2006:8
Ersättning av inkomstförlust och
sjukvårdskostnader vid vissa fall av
personskada
HR-direktören*
Regionchef**
Chefen för
nationella
transportenheten***
huvudkontoret
inom regionen
inom nationella
transportenheten
6 § förordningen
(1998:
1379) om
ersättning
för sakskada till
polismän
och anställda inom
kriminalvården m.fl.
Ersättning för sakskada till anställda inom
Kriminalvården eller till väktare som har
förordnats att utföra bevakningsuppdrag
inom Kriminalvården
(Ao 2015-04-01)
HR-direktören*
Regionchef**
huvudkontoret. Omprövningsbeslut fattas av
rättsenheten
inom regionen. Omprövningsbeslut fattas av
rättsenheten
11. Skälighetsbeslut
11.1 Definition
Med skälighetsbeslut avses de särskilt angivna fall där arbetsgivaren enligt kollektivavtal får
besluta om avvikelse från kollektivavtalet (skälighetsbeslut enligt s.k. arbetsgivarventiler).
Skälighetsbeslut kan inte överklagas. Detta ska framgå på varje beslut som går en
arbetstagare emot.
1 kap. 3 § KV-ALFA innehåller en särskild förhandlingsordning, enligt vilken arbetsgivaren
ska informera berörd lokal arbetstagarorganisation om ett planerat skälighetsbeslut.
Organisationen har sedan fem arbetsdagar på sig att begära förhandling i ärendet. Sker
detta får beslut inte fattas innan arbetsgivaren har fullgjort sin förhandlingsskyldighet.
Det finns ett antal skälighetsbeslut som är till arbetstagarens fördel och som måste
expedieras snabbt, t.ex. ett medgivande om förkortad uppsägningstid när en arbetstagare
säger upp sig själv. Huvudkontoret rekommenderar därför regionerna att i särskild
överläggning ta upp frågan om ett förenklat lokalt förfarande i skälighetsärenden.
Regeringen utövar arbetsgivarens befogenhet enligt 1 kap. 16 § KV-ALFA vad gäller att
medge undantag från förbudet att inneha en s.k. konkurrensbisyssla.
2015-07-01
13 (15)
11.2 Beslut enligt KV-ALFA
Bestämmelse
Fråga
Lägsta
beslutsnivå
Kommentar
2 kap. 7 §
KV-ALFA
Beslut om löneavdrag*
HR-direktören
*) Avser 2 kap. 7 § 1–8 p. i
KV-ALFA. Gäller inte
beslut om ersättning av
inkomstförlust och
sjukvårdskostnader vid
vissa fall av personskada
10 kap. 1 §
KV-ALFA
Beslut om att löneavdrag inte ska göras*
Generaldirektören
*) Skälighetsbeslut avser
beslut enligt andra
meningen i 10 kap. 1 §
KV-ALFA
10 kap. 2 §
KV-ALFA
Beslut om lön för arbetstagare som är
avstängd i avvaktan på ett eventuellt
avskedande*
Generaldirektören**
*) Skälighetsbeslut avser
beslut enligt första stycket
andra och tredje
meningarna i 10 kap. 2 §
KV-ALFA
**) Beslut om avstängning
fattas av personalansvarsnämnden
10 kap. 3 §
KV-ALFA
Beslut om löneavdrag vid försättande ur
tjänstgöring
Avdelningschef*
Chefen för
nationella
transportenheten**
Chefen för
Kriminalvårdens
servicecenter***
Regionchef****
Kriminalvårdschef*****
Rektor******
huvudkontoret
inom nationella
transportenheten
servicecenter
vid regionkontoret
*****) Avseende anställda
vid verksamhetsområdet
******) Avseende lärare
9 kap. 3 §
KV-ALFA
Annan lön än löneutfyllnad vid ledighet för
studier
HR-direktören
12 kap. KVALFA
Tidpunkt för utbetalning av lön och andra
förmåner, dock inte vad gäller utbetalning
av löneförskott
HR-direktören
3 § Bilaga 3
till 3 kap.
KV-ALFA
Ersättning för förlust vid försäljning av
bostadsrätt till arbetstagare som utan egen
önskan byter arbetsort
Generaldirektören
7 kap. 3 §
KV-ALFA
Beslut som avser högre ersättning för
HR-direktören
läkarvård, tandvård i form av oralkirurgisk
behandling, sjukgymnastisk behandling
eller sjukhusvård än de belopp som anges i
4–6 §§ i samma kapitel*
*) Gäller dock inte beslut
om ersättning av
inkomstförlust och
sjukvårdskostnader vid
vissa fall av personskada
2015-07-01
14 (15)
Bestämmelse
3 kap. 11 §
KV-ALFA
Fråga
Lägsta
beslutsnivå
Kommentar
Övriga skälighetsbeslut gällande arbetstagare inom huvudkontoret, regionerna
samt nationella transportenheten och
Kriminalvårdens servicecenter*
Avdelningschef**
Chefen för
nationella
transportenheten***
Chefen för
Kriminalvårdens
servicecenter****
*) Samråd ska ske med
avdelningen för HR innan
beslut fattas om
utbetalning av löneförskott
(12 kap. 2 § KV-ALFA).
**) Avseende anställa vid
huvudkontoret
inom nationella
transportenheten
servicecenter
Beslut om att arbetstagare ska få
flyttersättning eller ersättning för resa i
andra fall än de som anges i avtalet
HR-direktören
11.3 Beslut enligt övriga lokala eller lokal-lokala kollektivavtal
Beslutsbefogenheten följer organisationsnivån hos den avtalsslutande
arbetsgivarrepresentanten, om inte annat framgår av aktuellt kollektivavtal.
11.4 Beslut enligt övriga centrala kollektivavtal
Bestämmelse
Fråga
Lägsta
beslutsnivå
Kommentar
Centrala
Avtal om ersättning m.m. vid tjänsteresa
avtal 2005:5 och förrättning utomlands
HR-direktören*
Avdelningschef**
Chefen för
nationella
transportenheten***
Chefen för
Kriminalvårdens
servicecenter****
huvudkontoret
inom regionen
inom nationella
transportenheten
servicecenter
Cirkulär
2008:3
Avtal om delpension för arbetstagare hos
staten
HR-direktören
Cirkulär
2008:3
Pensionsavtal för arbetstagare hos staten
m.fl. (PA 03)
HR-direktören
Centrala
avtal
2010-02-01
Avtal om utlandskontrakt och riktlinjer för
anställningsvillkor vid tjänstgöring utomlands (URA)
HR-direktören
Cirkulär
2013-03-27
Huvudavtalet, endast bestämmelsen i 21 §
2 st. – ”om kravet inte är oskäligt”
Generaldirektören
2015-07-01
15 (15)
Bestämmelse
Fråga
Lägsta
beslutsnivå
Kommentar
Centrala
avtal
2014-06-25
Avtal om omställning, där arbetsgivarens
befogenhet inte ska utövas av annan
HR-direktören*
Regionchef**
Chefen för
nationella
transportenheten***
Chefen för
Kriminalvårdens
servicecenter****
huvudkontoret
inom regionen
inom nationella
transportenheten
servicecenter
Cirkulär
1984:A39
Lag och avtal om fackliga förtroendemän
HR-direktören*
Regionchef**
Chefen för
nationella
transportenheten***
Chefen för
Kriminalvårdens
servicecenter****
huvudkontoret
inom regionen
inom nationella
transportenheten
servicecenter
Cirkulär
1984:A11
Avtal om turordning för arbetstagare hos
staten (TurA-S)
HR-direktören*
Regionchef**
Chefen för
nationella
transportenheten***
Chefen för
Kriminalvårdens
servicecenter****
huvudkontoret
inom regionen
inom nationella
transportenheten
servicecenter
Centrala
Avtal om ersättning vid personskada
avtal 2006:1
HR-direktören
Centrala
avtal
2006-07-01
Generaldirektören
Avtal om ersättning vid olycksfall och
dödsfall under utlandstjänstgöring
2015-07-01
BILAGA 4 TILL
ARBETSORDNING
REGIONAL OCH LOKAL ORGANISATION
FÖR ANSTALTER OCH HÄKTEN
2 (7)
Region
(regionkontorets
placering)
Verksamhets- Län
område (VO)
för anstalt och
häkte
Anstalt (A) och Anstaltens
häkte (H)
säkerhetsklass 1
Region
Mitt
(Örebro)
VO Hinseberg
Örebro län
A Hinseberg
2
VO Hällby
Södermanlands län
A Hällby
1
VO Karlskoga Örebro län
A Karlskoga
2
VO Kumla
Örebro län
A Kumla
1
VO Mariefred
Södermanlands län
A Mariefred
2
VO Nyköping Södermanlands län
A Nyköping
2
H Nyköping
VO Salberga
Västmanlands län
A Salberga
Eventuellt Häktets upptagsäkerhets- ningsområde
häkte 2
(domstolar) 3
Eskilstuna och
Nyköpings tingsrätter
1
H Salberga
Häktet tar bara
emot häktade från
andra häkten och
endast häktade
utan restriktioner
som kan vistas i
gemensamhet – i
första hand från
H Falun, H Gävle
och H Västerås och
i andra hand från
övriga häkten, där
häktade som
inväntar hovrättsförhandling har
förtur
VO Tillberga
Västmanlands län
A Tillberga
VO Uppsala/
Västerås
Uppsala
och Västmanlands
län
H Uppsala
Uppsala tingsrätt
H Västerås
Västmanlands
tingsrätt (kansliort
Västerås)
VO Örebro/
Karlstad
Örebro och H Karlstad
Värmlands
län
H Örebro
3
Värmlands tingsrätt
(kansliort Karlstad)
Örebro tingsrätt
Anstalterna har tre olika säkerhetsklasser, där 1 utgör den högsta säkerhetsklassen och 3 utgör den lägsta
säkerhetsklassen.
2 Ett säkerhetshäkte är ett häkte där det finns en särskilt hög grad av säkerhet.
3 Häktena ansvarar för inställelser till respektive tingsrätts samtliga tingsställen om inte annat anges. Om en
hovrätt håller förhandling på annan ort än där den har sitt säte ansvarar det lokala häktet för inställelsen.
1
BILAGA 4 TILL ARBETSORDNING FÖR KRIMINALVÅRDEN – REGIONAL OCH LOKAL ORGANISATION FÖR ANSTALTER OCH HÄKTEN
2015-07-01
3 (7)
Region
(regionkontorets
placering)
Verksamhets- Län
område (VO)
för anstalt och
häkte
häkte (H)
säkerhetsklass 1
Region
Nord
(Härnösand)
VO Falun/
Östersund/
Gävle
H Falun
Falu och Mora
tingsrätter
H Gävle
Gävle och Hudiksvalls tingsrätter
H Östersund
Östersunds tingsrätt
VO Gävle
Dalarnas,
Jämtlands
och Gävleborgs län
Gävleborgs A Gruvberget
län
A Gävle
VO Luleå
A Luleå
VO Saltvik
Västernorrlands
län
3
2 och 3
Norrbottens A Haparanda
län
H Luleå
2
2
4
Gällivare,
Haparanda och
Luleå tingsrätter
A Ljustadalen
3
A Saltvik
1
H Saltvik
VO Umeå
Västerbottens län
Region
VO Hall
Stockholm
(Stockholm)
Sundsvalls och
Ångermanlands
(kansliort Härnösand) tingsrätter
samt Hovrätten för
Nedre Norrland
A Sörbyn
3
A Umeå
2
H Umeå
häkte 2
(domstolar) 3
5
Stockholms A Hall
län
VO Huddinge Stockholms H Huddinge
län
Lycksele,
Skellefteå och
Umeå tingsrätter
samt Hovrätten för
Övre Norrland
1
Säkerhets- Attunda (kansliort
häkte
Sollentuna), Nacka,
Norrtälje, Solna,
Stockholms,
Södertälje och
Södertörns (kansliort Huddinge) tingsrätter samt Svea
hovrätt och Högsta
Domstolen
Nationella transportenhetens inrikessektion Nord ansvarar normalt för inställelser till Gällivare och
Haparanda tingsrätter.
5 Nationella transportenhetens inrikessektion Nord ansvarar normalt för inställelser till Lycksele och
Skellefteå tingsrätter.
4
2015-07-01
4 (7)
Region
(regionkontorets
placering)
Verksamhets- Län
område (VO)
för anstalt och
häkte
häkte (H)
säkerhetsklass 1
VO Kronoberg
Stockholms H Kronoberg
län
VO Norrtälje
Stockholms A Norrtälje
län
VO Sollentuna
Stockholms H Sollentuna
län
VO Stockholm Syd
Stockholms A Asptuna
län
6
Stockholms A Färingsö
län
1
häkte
Sollentuna), Nacka,
Norrtälje, Solna,
Stockholms,
Södertälje och
Domstolen
2 och 3
2 och 3
A Svartsjö
VO Stockholm Öst
häkte
Sollentuna), Nacka,
Norrtälje, Solna,
Stockholms,
Södertälje och
Domstolen
3
A Beateberg
VO Stockholm Väst
3
Stockholms A Täby
län
2 och 3
A Österåker
2
H Österåker
VO Storboda
Stockholms A Storboda
län
häkte 2
(domstolar) 3
7
Attunda (kansliort
Sollentuna), Nacka,
Norrtälje, Solna,
Stockholms,
Södertälje och
Domstolen
2
Vid anstalten finns även platser för förvarstagna personer som är placerade i anstalt enligt utlänningslagen
(2005:716).
7 Vid anstalten finns även platser för förvarstagna personer som är placerade i anstalt enligt utlänningslagen
(2005:716).
6
2015-07-01
5 (7)
Region
(regionkontorets
placering)
Verksamhets- Län
område (VO)
för anstalt och
häkte
häkte (H)
säkerhetsklass 1
Region
Syd
(Malmö)
VO Fosie
Skåne län
A Fosie
VO Helsingborg
Skåne län
A Helsingborg
VO Karlskrona/
Kristianstad
Blekinge
och Skåne
län
2
2 och 3
H Helsingborg
Helsingborgs och
Lunds (enbart
kansliorten Landskrona) tingsrätter
H Karlskrona
Blekinge tingsrätt
(kansliort Karlskrona)
H Kristianstad
Hässleholms och
Kristianstads tingsrätter
VO Kirseberg Skåne län
A Kirseberg
VO Kristianstad
Skåne län
A Kristianstad
VO Malmö
häkte
Skåne län
H Malmö
2
2 och 3
Säkerhets- Lunds (enbart
häkte
kansliorten Lund)
och Malmö tingsrätter samt Hovrätten över Skåne
och Blekinge
H Trelleborg
VO Tygelsjö
VO Ystad
8
Skåne län
Skåne län
häkte 2
(domstolar) 3
Lunds (enbart
kansliorten Lund)
och Malmö tingsrätter samt Hovrätten över Skåne
och Blekinge
A Tygelsjö
3
A Ringsjön
3
A Ystad
2
H Ystad
Ystads tingsrätt
Verksamhetsområde Tygelsjö innehåller, utöver anstalten Tygelsjö och anstalten Ringsjön, även halvvägshuset Cornelielund.
8
2015-07-01
6 (7)
Region
(regionkontorets
placering)
Verksamhets- Län
område (VO)
för anstalt och
häkte
häkte (H)
säkerhetsklass 1
Region
Väst
(Göteborg)
VO Borås
A Borås
Västra
Götalands
län
2
H Borås
Alingsås och Borås
tingsrätter
9
VO Göteborg
häkte
Västra
Götalands
län
H Göteborg
VO Göteborg
Syd
Västra
Götalands
län
A Högsbo
2
A Sagsjön
2 och 3
A Halmstad
2 och 3
A Johannesberg
2
A Rödjan
3
VO
10
Halmstad
Hallands
län
VO Mariestad Västra
Götalands
län
Säkerhets- Göteborgs, Halmhäkte
stads och Varbergs
tingsrätter samt
Hovrätten för
Västra Sverige
H Mariestad
Skaraborgs tingsrätt (kansliort
Skövde)
VO Skogome
Västra
Götalands
län
A Skogome
2 och 3
VO Tidaholm
Västra
Götalands
län
A Tidaholm
1
VO Vänersborg
Västra
Götalands
län
A Brinkeberg
2
A Östragård
3
H Uddevalla
häkte 2
(domstolar) 3
Uddevalla och
Vänersborgs tingsrätter
Nationella transportenhetens inrikessektion Mitt ansvarar normalt för inställelser till Göteborgs och
Varbergs tingsrätter och till Hovrätten för Västra Sverige.
10 Ansvarar för häktesplatser som administrativt tillhör Göteborg häkte och är lokaliserade till Polisen i
Halmstad.
9
2015-07-01
7 (7)
Region
(regionkontorets
placering)
Verksamhets- Län
område (VO)
för anstalt och
häkte
Region Öst VO Gotland
(Linköping)
11
Gotlands
län
häkte (H)
säkerhetsklass 1
A Visby
2
H Visby
VO
Jönköping/
Växjö
Gotlands tingsrätt
Jönköpings H Jönköping
och Kronobergs län
Eksjö och
Jönköpings tingsrätter samt Göta
hovrätt
H Växjö
VO Kalmar
Kalmar län
A Kalmar
Växjö tingsrätt
2
H Kalmar
VO
Norrköping
Östergötlands
län
häkte 2
(domstolar) 3
Kalmar tingsrätt
A Kolmården
3
A Skenäs
3
H Norrköping
Linköpings och
Norrköpings tingsrätter
VO
Skänninge
Östergötlands
län
A Skänninge
2
VO Västervik
Kalmar län
A Västervik
Norra
2
Verksamhetsområde Gotland utgör ett undantag till Kriminalvårdens indelning i verksamhetsområden för
anstalt och häkte och verksamhetsområden för frivård. Verksamhetsområde Gotland innehåller, utöver
anstalt och häkte, även frivårdskontor.
11
2015-07-01
BILAGA 5 TILL
ARBETSORDNING
REGIONAL OCH LOKAL ORGANISATION
FÖR FRIVÅRDSKONTOR
2 (4)
Region
(regionkontorets
placering)
Verksamhetsområde (VO)
för frivård
Län
Region
Mitt
(Örebro)
VO Frivården SödermanMälardalen
lands,
Uppsala
och Västmanlands
län
Frivårdskontor
(F)
Frivårdskontorets upptagningsområde
(kommuner)
F Eskilstuna
Eskilstuna och Strängnäs kommuner
F Nyköping
Flens, Gnesta, Katrineholms, Nyköpings,
Oxelösunds, Trosa och Vingåkers kommuner
F Uppsala
Enköpings, Heby, Håbo, Knivsta, Tierps,
Uppsala, Älvkarleby och Östhammars
kommuner
F Västerås
Arboga, Fagersta, Hallstahammars,
Kungsörs, Köpings, Norbergs, Sala,
Skinnskattebergs, Surahammars och
Västerås kommuner
VO Frivården Örebro och F Karlstad
Örebro/
Värmlands
Karlstad
län
F Örebro
Region
Nord
(Härnösand)
VO Frivården Jämtlands, F Härnösand
Norra
NorrNorrland
bottens,
Västerbottens och
Västernorrlands
län
Arvika, Eda, Filipstads, Forshaga, Grums,
Hagfors, Hammarö, Karlstads, Kils,
Kristinehamns, Munkfors, Storfors, Sunne,
Säffle, Torsby och Årjängs kommuner
Askersunds, Degerfors, Hallsbergs,
Hällefors, Karlskoga, Kumla, Laxå,
Lekebergs, Lindesbergs, Ljusnarsbergs,
Nora och Örebro kommuner
Härnösands, Kramfors, Sollefteå och
Örnsköldsviks kommuner
F Luleå
Arjeplogs, Arvidsjaurs, Bodens, Gällivare,
Haparanda, Jokkmokks, Kalix, Kiruna, Luleå,
Pajala, Piteå, Älvsbyns, Överkalix och
Övertorneå kommuner
F Sundsvall
Sundsvalls, Timrå och Ånge kommuner
F Umeå
Bjurholms, Dorotea, Lycksele, Malå,
Nordmalings, Norsjö, Robertsfors, Skellefteå,
Sorsele, Storumans, Umeå, Vilhelmina,
Vindelns, Vännäs och Åsele kommuner
VO Frivården Dalarnas,
F Borlänge
Södra
Gävleborgs
Norrland
och Jämtlands län
Avesta, Borlänge, Faluns, Gagnefs,
Hedemora, Leksands, Ludvika, MalungSälens, Mora, Orsa, Rättviks,
Smedjebackens, Säters, Vansbro och
Älvdalens kommuner
F Gävle
Gävle, Hofors, Ockelbo och Sandvikens
kommuner
F Hudiksvall
Bollnäs, Hudiksvalls, Ljusdals, Nordanstigs,
Ovanåkers och Söderhamns kommuner
F Östersund
Bergs, Bräcke, Härjedalens, Krokoms,
Ragunda, Strömsunds, Åre och Östersunds
kommuner
BILAGA 5 TILL ARBETSORDNING FÖR KRIMINALVÅRDEN – REGIONAL OCH LOKAL ORGANISATION FÖR FRIVÅRDSKONTOR
2015-07-01
3 (4)
Region
(regionkontorets
placering)
för frivård
Län
Frivårdskontor
(F)
Region
VO Frivården Stockholms F Sollentuna
Stockholm Stockholms
län
(Stockholm län
(kommuner)
Danderyds, Järfälla, Lidingö, Norrtälje,
Sigtuna, Solna, Sollentuna, Sundbybergs,
Täby, Upplands-Bro, Upplands Väsby,
Vallentuna, Vaxholms och Österåkers
kommuner.
Frivårdskontoret Sollentuna har ett begränsat
upptagningsområde avseende de klienter
som omfattas av frivårdskontoret Fridhemsplans utökade upptagningsområde (se
nedan).
F Södertörn
Botkyrka, Haninge, Huddinge, Nacka,
Nykvarns, Nynäshamns, Salems, Södertälje,
Tyresö och Värmdö kommuner.
Frivårdskontoret Södertörn har ett begränsat
upptagningsområde avseende de klienter
som omfattas av frivårdskontoret Fridhemsplans utökade upptagningsområde (se
nedan).
Region
Syd
(Malmö)
VO Frivården Stockholms F FridhemsStockholm
plan
län
stad
Ekerö och Stockholms kommuner.
VO Frivården Blekinge
Helsingborg och Skåne
län
F Helsingborg
Bjuvs, Båstads, Helsingborgs, Höganäs,
Klippans, Landskrona, Perstorps, Svalövs,
Åstorps, Ängelholms och Örkelljunga
kommuner
F Karlskrona
Karlshamns, Karlskrona, Olofströms,
Ronneby och Sölvesborgs kommuner
F Kristianstad
Bromölla, Hässleholms, Kristianstads, Osby
och Östra Göinge kommuner
F Malmö
Burlövs, Eslövs, Hörby, Höörs, Kävlinge,
Lomma, Lunds, Malmö, Staffanstorp och
Vellinge kommuner
F Ystad
Simrishamns, Sjöbo, Skurups, Svedala,
Tomelilla, Trelleborgs och Ystads kommuner
VO Frivården Skåne län
Malmö
Frivårdskontoret Fridhemsplan har ett utökat
upptagningsområde avseende följande
klienter från samtliga kommuner i
Stockholms län:
- klienter som är misstänkta för eller dömda
för våld i nära relation
- klienter som är misstänkta för eller dömda
för sexualbrott
- alla klienter avseende doms befordran till
verkställighet, intensivövervakning och all
hantering av villkor om kontroll med
elektroniska hjälpmedel i samband med
utslussningsåtgärd.
2015-07-01
4 (4)
Region
(regionkontorets
placering)
för frivård
Region
Väst
(Göteborg)
Län
Frivårdskontor
(F)
(kommuner)
VO Frivården Västra
Göteborg
Götalands
län
F Göteborg
Ale, Göteborgs, Härryda, Kungsbacka,
Kungälvs, Lerums, Mölndals, Partille och
Öckerö kommuner
VO Frivården
Halland/
Västra
Götaland
F Borås
Alingsås, Bollebygds, Borås, Herrljunga,
Marks, Svenljunga, Tranemo, Ulricehamns
och Vårgårda kommuner
F Halmstad
Falkenbergs, Halmstads, Hylte, Laholms och
Varbergs kommuner
F Skövde
Essunga, Falköpings, Grästorps, Gullspångs,
Götene, Hjo, Karlsborgs, Lidköpings,
Mariestads, Skara, Skövde, Tibro,
Tidaholms, Töreboda och Vara kommuner
F Vänersborg
Bengtsfors, Dals-Eds, Färgelanda, Lilla
Edets, Lysekils, Melleruds, Munkedals,
Orusts, Sotenäs, Stenungsunds, Strömstads,
Tanums, Tjörns, Trollhättans, Uddevalla,
Vänersborgs och Åmåls kommuner
Hallands
och Västra
Götalands
län
Region Öst VO Frivården Jönköpings, F Jönköping
(Linköping) Småland
Kalmar och
Kronobergs
län
F Kalmar
Borgholms, Emmaboda, Högsby, Kalmar,
Mönsterås, Mörbylånga, Nybro och Torsås
kommuner
F Växjö
Alvesta, Lessebo, Ljungby, Markaryds,
Tingsryds, Uppvidinge, Växjö och Älmhults
kommuner
VO Frivården ÖsterF Linköping
Östergötland götlands
och Kalmar
län
VO Gotland
1
Gotlands
län
Aneby, Eksjö, Gislaveds, Gnosjö, Habo,
Jönköpings, Mullsjö, Nässjö, Sävsjö, Tranås,
Vaggeryds, Vetlanda och Värnamo
kommuner
Boxholms, Kinda, Linköpings, Mjölby, Motala,
Vadstena, Ydre, Åtvidabergs och Ödeshögs
kommuner
F Norrköping
Finspångs, Norrköpings, Söderköpings och
Valdemarsviks kommuner
F Västervik
Hultsfreds, Oskarshamns, Vimmerby och
Västerviks kommuner
F Visby
Gotlands kommun
Verksamhetsområde Gotland utgör ett undantag till Kriminalvårdens indelning i verksamhetsområden för
anstalt och häkte och verksamhetsområden för frivård. Verksamhetsområde Gotland innehåller, utöver
frivårdskontor, även anstalt och häkte.
1
2015-07-01
601 80 Norrköping
Telefon 077-22 80 800
Fax 011-496 40 00
www.kriminalvarden.se
Beställningsnummer:
7089

arbetsordning för kriminalvården

Transcription

Similar documents

Carina Bång CV - Carina Coaching & Motivation

Deltagare workshop I

1. SVAR: Nej, UN- nummer eller LQ- etikett måste finnas på utsidan

Beslut dnr 6413-2014

Vi söker handläggare till Servicedesk med inriktning lön, Östersund

ÄLDRE TIPS FRÅN COACHEN/FALLBESKRIVNINGAR Om

Informationsmaterial använd vid infoträffarna

Uppdragsbeskrivning ‒ Servicecenter Fas 1

INTAGNA SOM KRASCHLANDAR