Borås växer

Kultur Nya
perspektiv på
kvinnans kön
Väster Titta in
i nya, fräscha
Kristinebergskolan
Öster Fler
barn behöver
förskoleplats
Norr Bättre
svenska med
sommarskolan
såklartborås
HÖST 2015
Temanummer:
Borås växer
Bostäder • Kommunikationer • Näringsliv • Miljö
Såklart Borås växer. I det här specialnumret visar vi hur Borås Stad
bygger vidare mot visionen Borås 2025.
Var och hur kommunen växer rent fysiskt blir tydligt i
översiktsplanen som kommer under nästa år. Den utgår från visionen
och förankrar den genom att till exempel göra Götalandsbanans
stationsområde till en del av staden – så att människor kan mötas,
trivas och vara en del av Borås utveckling. Då får vi förutsättningar
för en livskraftig stadskärna, levande landsbygd med goda
kommunikationer och ett hållbart sätt att leva.
(Läs mer på boras.se/2025)
boråsväxer
Illustrationer: IDA BROGREN
2
Välkommen till
L
åt oss ta en titt på vår växande stad med möjligheternas glasögon på oss. Det
senaste decenniet har boråsarna blivit mer än 8 000 fler och ökningstakten har
tilltagit med tiden. Både 2013 och 2014 växte Borås med över 1 000 personer och
utvecklingen fortsätter i år.
Staden växer på mer än ett sätt – antalet medborgare ökar, nya företag vill etablera sig och
många av de befintliga expanderar. Högskolan med sitt ursprung i den textila näringen, det
textila kulturarvet och bibliotekarieutbildningen är tydligt profilerad i begreppet ”Vetenskap
för profession” och arbetar målmedvetet med universitetsambitioner.
Människor och företag vill växa, arbeta och leva i Borås, och för att de ska kunna
göra det måste allt sådant som ramar in vardagen finnas på plats. Barn- och äldreomsorg,
skola, kultur, idrott, möjligheter till ett innehållsrikt fritids- och friluftsliv. Och inte minst
bostäder.
Marken i staden måste användas på ett klokt sätt som ger ökade möjligheter att bo i
centrum. Om många bor centralt betyder det att att fler rör sig utomhus alla tider på dygnet
– vilket ökar både trivsel och trygghet – det ger ökat underlag för butiker, restauranger och
kaféer, och fler kommer att kunna klara sin vardag med fötter, cykel och kollektivtrafik som
huvudsakliga transportmedel.
Det finns många sätt att bygga nya centrumnära bostäder, utan att det inkräktar på parker
och gröna ytor – luckor och hål i stadsbilden som länge har varit parkeringsplatser bebyggs,
och bostäder på toppen av hus som redan finns är en annan möjlighet som kommer att
användas i Borås.
Kunskapen om hur man bygger hållbart har aldrig varit större än i dag. Den kunskapen
måste användas och den ska ge oss en stad som överlever tidens tand, inom ramen för de
resurser vi har till vårt förfogande. Blandat, yteffektivt och klimatsmart blir begrepp
vi tar med oss på resan. Likaså vetskapen att medborgarinflytande genom till exempel
medborgardialoger är ett väsentligt inslag för att lyckas.
Såklart Borås är en tidning från Borås Stad
vår framtida stad
I ett temanummer om utveckling och att växa är det omöjligt att inte skriva några rader om
Götalandsbanan, höghastighetsjärnvägen mellan Göteborg och Stockholm via bland annat
Borås. Det tål att sägas många gånger: detta är Borås i särklass viktigaste utvecklingsfråga.
Götalandsbanan kommer att sätta Borås i en helt ny position i Sverige för överskådlig tid.
Möjligheter uppstår när restiden från Borås till våra två största städer halveras. Denna
järnväg är definitivt en av nycklarna till Borås fortsatta utveckling till en ännu mer
attraktiv, konkurrenskraftig och hållbar stad.
Borås ska förbli och ytterligare utvecklas som en stad med
stora gröna kvaliteter. I en växande stad kräver det klokhet
och planering såväl socialt som ekologiskt, och då inte bara för
morgondagen utan också för dagarna därefter. Inför varje vidare
steg behöver vi en öppen diskussion, där alla boråsare som vill kan
vara med.
Det ger medborgare, företag och föreningar och andra intressenter
möjlighet att fatta beslut som bidrar till inte bara den egna nyttan
utan också till att göra vår stad som helhet hållbar och attraktiv.
Låt oss försöka se staden som alla medborgares vardagsrum,
och samtidigt finrum. Med det perspektivet blir några saker
uppenbara: det ska vara naturligt att det finns forum för
den som vill påverka utformning och innehåll i staden.
Alla kommer inte att bli helt nöjda med varje
förändring. Men strävan måste vara en stad där det
finns något att hitta och trivas med för alla. Borås ska
vara en öppen, fördomsfri, trygg och välkomnande
plats – den inställningen ger bra förutsättningar för
staden att växa vidare.
Ulf Olsson (S)
Kommun­styrelsens
ordförande i Borås Stad
boråsväxer
3
Illustration: IDA BROGREN
Höghastighetståget
bygger om Borås
Med Götalandsbanan kommer helt nya möjligheter för Borås att
fortsätta växa och utvecklas.
Men för att denna höghastighetsbana ska bli verklighet behöver den
nya stationen ett centralt läge, och staden behöver i någon mån få en ny
form. Det gäller framför allt stationsområdet, men också staden i stort,
och även stråken ut mot de större tätorterna.
4
Med höghastighetsbanan förkortas restiderna rejält. Med 30
minuter till Göteborg, lika mycket till Jönköping och knappt två
timmar till Stockholm, kommer människors syn på de här sträckorna att förändras fundamentalt.
– Höghastighetstågen kommer att rita om Sverigekartan. När
banan är utbyggd kommer Borås att ligga invid ett av landets absolut största kommunikationsstråk, säger Bengt Himmelmann, chef
för Strategisk samhällsplanering, Borås Stad.
Men de minuter som resenärer vinner med höghastighetståg är
lätta att tappa bort på bökiga byten och långsamma lokala vidaretransporter. Därför är det viktigt att stationen fungerar som ett
angenämt och väloljat maskineri, både för byten vidare och för utslussning mot alla delar av centrum.
– Vi är övertygade om att det bästa för Borås är om stationen ligger centralt och att boråsarna får en effektiv och bekväm anslutning
till Götalandsbanan, säger Bengt Himmelmann.
Ett effektivt resande förutsätter också att den lokala kollektiv­
trafiken byggs ut så att både Boråsare och inresande på ett hållbart
och effektiv sätt kan ta sig mellan stationen och boende, arbete,
studier och besök. Allt för att hela resan, från dörr till dörr, ska
fungera smidigt.
– Det kommer att bli väldigt attraktivt att både bo och arbeta i
anslutning till de här matarstråken, så vi kommer att behöva förtäta
med både bostäder och service runt omkring dem, säger Bengt
Himmelmann.
Allra smidigast är det förstås att slippa byta alls, att de som reser
till Borås har sin destination i direkt anslutning till stationsområdet.
Området närmast stationen kommer därför att behöva förtätas
GÖTALANDSBANAN
Vad: En ny höghastighetsbana för persontåg.
Hur: Höghastighetståg kan köra i hastigheter över 250
km/h tack vare betydligt starkare motorer, lägre luft­
motstånd, kraftigare bromssystem, styvare fjädring och
trycktätare konstruktion. De kräver banor med större
effektmatning, planskilda korsningar och mycket större
kurvradier, men de kan också byggas med större lutning. De
skapar en annan typ av buller än dagens tåg.
Var: Göteborg–Landvetter flygplats–Borås–Jönköping–
Linköping–Norrköping–Stockholm. Med ytterligare stationer
däremellan.
När: Målet är att hela Götalandsbanan ska vara klar 2035.
Ännu återstår planläggningsprocess och förhandlingar kring
dragning och finansiering.
I Borås: Det blir två nya spår och en station någonstans i
Borås. Under 2016/17 avgörs ungefär var järnvägen kommer
att dras och var en ny station kan ligga. På vilken höjdnivå
järnväg och station kommer att ligga avgörs inte förrän några
år senare. Det bedöms att befintliga järnvägar ska finnas kvar
där de ligger i dag.
Stationen: En Götalandsbanestation i Borås kommer att
bestå av fyra nya spår. Perrongerna ska vara 400 m långa,
banområdet 2,2 km långt från växel till växel och ca 100 m
brett från perrongkant till perrongkant.
rejält. Kommunstyrelsen beskriver i sitt inriktningsbeslut hur området framför allt ska användas för personal- och besöksintensiva
verksamheter, som kontor, hotell, handel och högskola.
Det finns också en ambition att få in så mycket bostäder som
möjligt i området som omger stationen, på grund av de pendlingsmöjligheter det ger.
Också själva centrum kommer att förändras när den nya stationen
blir en integrerad del av själva stadskärnan. Det flöde av tusentals
personer som dagligen kommer att passera genom stationsområdet
ger underlag för en intressant blandning av attraktiva butiker,
restauranger, kaféer och mötesplatser samtidigt som det ger en trygg
miljö. Stationen blir ett ställe man söker sig till, även om man inte
ska resa.
Från att ha varit något av en barriär i staden, behöver stationen bli
en självklar del i centrum, något av ett nav som binder samman och
leder vidare till de olika stråken även för gående och cyklister.
Planeringen inför höghastighetsbanan har pågått i flera år och
därför har kommunen väntat med att utnyttja mark i centrala delar
av Borås för att inte hindra möjliga lösningar för stadsutveckling
runt stationen.
– Nu går vi in i ett mer intensivt skede, men det kommer att ta
flera år innan vi når målet, säger kommunstyrelsens ordförande Ulf
Olsson.
Han beskriver Götalandsbanan som den viktigaste samhällsplaneringsfrågan i Borås under överskådlig tid.
– Därför kommer Borås Stad att ägna mycket tid och kraft för att
se till att vi får den lösning som är bäst för Borås framtid, säger Ulf
Olsson.
SOFIA BRAX
Bättre för busstrafiken
omkring sjukhuset
För att Götalandsbanan ska uppfylla den stora utvecklings­
potentialen måste kollektivtrafiken i Borås fungera och byggas ut.
Redan nu förbereds det genom att bygga om bussterminalen vid
Södra Älvsborgs sjukhus, SÄS.
I dag stör biltrafiken både besökare på sjukhuset och boende i
området. Så för att säkra inför framtiden men också att förbättra
möjligheten för kollektivtrafiken att komma fram och minska störningarna från biltrafiken kommer markyta mellan Brämhultsvägen
och sjukhuset att byggas om i höst.
Bussterminalen ska ligga kvar där den finns i dag men infarterna
till terminalområdet prioriteras så att att busstrafiken inte behöver
korsa Brämhultsvägen på väg in och ut från sjukhusområdet. Biltrafiken i sjukhusområdet får nu två korsningar att passera. Den
nya trafiklösningen prioriterar alltså kollektivtrafiken framför biltrafiken, alltså det omvända jämfört med hur det ser ut i dag. Syftet
med ombyggnaden är att minska biltrafiken och att underlätta för
kollektivtrafiken.
ALF IWARSON
Runt spåren: Tågen kommer att ha en hastighet på upp
till 320 km/h. Genom Borås kommer tågen att gå betydligt
långsammare. Olyckor förhindras genom ett skyddsområde
KÄLLA: TRAFIKVERKET
runt spåren.
boråsväxer
5
Förtätad
stad – fler
invånare
Fast hösten nu är på ingång fortsätter Borås att
blomstra. Likt 1940- och 50-talen när Borås var
en av de snabbast växande städerna i Sverige
har tillväxten återigen tagit fart.
Då var Borås en stark industri- och handelsstad – i dag är den ett
västsvenskt centrum för textil, design, utveckling och handel. Det
textila arvet bär vi med oss med stolthet, men också modet att vara
en nyfiken och kreativ stad. Denna kombination har lett till att
Borås i dag är en attraktiv och levande kommun med allt fler in­
vånare och näringsidkare.
I visionen Borås 2025 finns målsättningen att tredubbla antalet
invånare i stadskärnan 2012–2025. Det är möjligt genom att förtäta och omvandla områden som redan är bebyggda. Att förtäta en
stadskärna är en process som måste planeras och utföras innovativt
och hållbart så att Borås fortsätter att vara en levande och trygg stad
för alla.
– Målet är att förnya och utveckla staden utan att tappa det textila
arvet, vår själ, säger stadsarkitekt Tomas Rossing. Det gör vi genom
att även arbeta med bevarandet av det gamla, och att vända staden
mot Viskan.
Tar vi en titt tillbaka i historien växte Borås fram kring Viskan.
Då var ån en nödvändig resurs för tekoindustrin och användes mer
eller mindre som en avstjälpningsplats. I dag ses ån återigen som en
viktig resurs, denna gång som en stolthet och tillgång för vårt stadsrum. Tankarna är inte nya utan bygger på en vision ”Staden vid
Viskan” som började ta form redan i början av 2000-talet.
Nu har vi dock kommit en bit på vägen, och kan visa både vad
som har gjorts och vad som planeras framöver. För att bygga vår
kommun tar tid, och eftersom det är bestående förändringar är det
viktigt att det som byggs håller en hög arkitektonisk kvalitet som
förstärker vår profil.
Simonsland är ett utmärkt exempel på en lyckad förvandling av de
historiska industrikvarteren. Platsen har blivit ett populärt campus
och fungerar som ett kluster för vetenskap, kultur, innovation och
affärsverksamhet. Att återigen se kreativiteten sjuda i de gamla
fabriks­lokalerna är fantastiskt.
Studentlägenheterna är ett annat exempel på när Borås testar och
6
utmanar gränserna för vad som är möjligt att utföra. Och att bygga
i en u-form över och kring Viskan visar just hur kreativa lösningar
kan skapa helt nya stadsrum.
Fortsätter vi längs Viskan kommer vi till strandpromenaden som
går förbi Borås Energi och Miljö. Det är en satsning som tillgängliggör Viskan och skapar plats för rekreation och upplevelse. Med de
uppvärmda bänkarna har man genom ett innovativt tänkande lyckats förlänga användandet över årstiderna.
Detta är några exempel på vad som byggts längs Viskan, men
nu blickar vi framåt. För om vi ska tredubbla antalet invånare i
centrum krävs det fler bostäder. Och Borås, som är uppbyggt i ett
rutnätssystem, är inte gjort för att växa allt för mycket på höjden.
– Det går inte att höja husen, då får vi gator utan ljus. I stället får
vi hitta ställen där det fungerar, och där höghusen kan komma att
fungera som landmärken, säger Tomas Rossing.
– I dag är höghus planerade på tre olika platser i Borås: vid
Åhléns­fastigheten, på Europaplatsen vid Pinocchio och i Druvefors.
De kommer att passa väl in i stadsbilden och kommer bli ett positivt tillägg i staden, säger Kjell Classon, ordförande i Samhällsbyggnadsnämnden.
Mitt i centrala Borås med ett ypperligt läge intill Stadsparken
och Viskan planeras ett viktigt landmärke i form av ett höghus på
minst 24 våningar. Det är det gamla Domusvaruhuset som ska byta
skepnad och gå från att vara vår stads fula ankunge till att bli en
svan.
Höghuset är ett sätt att förtäta kvarteret med attraktiva bostäder
och samtidigt få ett modernt köpcenter. I dag upplevs huset som
tråkigt, grått och instängt. Genom att öppna upp fasaden och glasa
in det förändras uttrycken och karaktären på platsen. Att arkitekt­
ens förebild är den berömda och populära Markusplatsen i Venedig
visar att Borås tänker stort. Detta kommer att förstärka centrum
och bidra till en känsla av en urban stad i förändring.
Fler bostäder i centrum kompletterar även satsningarna på mötes-
platser och upplevelser, som ombyggnaden av Sandwalls plats och
det nybyggda Orangeriet. Sammantaget ska centrum erbjuda en bra
mix av boende, näringsliv och upplevelser.
– Renoveringen av kvarteret innebär att Viskan blir snygg och tillgänglig ända fram till Hotel Grand. Det kommer också att bli mer
liv i Stadsparken och ombyggnaden möjliggör för mer parkering i
centrum, säger Kjell Classon.
I Druvefors planeras det för en rejäl förtätning av hela området.
Bland annat kommer det att byggas två höga hus med parkeringsdäck under. Husen kommer att stå vända mot Viskan.
Druvefors ligger på ett bekvämt avstånd till stadskärnan och att
Bild: RRIPELLINO ARKITEKTER AB
I dag är tre höghus planerade runt om
i Borås. Ett av dem är ett 24 våningar
högt hus i anslutning till Åhlénshuset.
vidga centrum är nödvändigt för att lyckas nå visionen. Förutom
bostäderna kommer det också att förberedas för en passage längs
stranden.
– Höghusen i Druvefors är en succé. Folk har köat för att få chans
att köpa en lägenhet där. Det visar att människor gärna vill bo i
höga hus, säger Kjell Classon.
Det är mycket på gång i Borås, och framöver väntar flera spännande projekt. Att vi vågar förändras och växa är både en möjlighet
och förutsättning för att fortsätta att utvecklas som en miljövänlig,
attraktiv och socialt hållbar stad. En stad för framtiden, och en viktig kraft i regionen.
JOSEFINE WALKIN
Bild: KANEOS MEDIA
Trevlig väg att gå
Att göra Viskanpromenaden till en attraktiv promenadväg för
boråsare och besökare har pågått under etapper under flera år.
Syftet är att Viskan ska bli mer tillgänglig längs hela sin sträckning
genom Borås. På så vis stärks också banden mellan Knalleland och
centrum. Det här är ett sätt att få staden att växa genom att länka
ihop två starka delar av Borås.
Under förra året byggdes gångstråket mellan Västerbrogatan och
Västerlånggatan utmed kvarteret Elektra. Marken som tidigare till
största delen var inhägnad har nu gjorts till ett trevligt gångstråk
med sittplatser och trappa ner till vattnet. Längs gångvägen har
Borås Energi och Miljö placerat soffor som värms upp med vatten
från fjärrvärmenätet.
Under hösten kommer vägen mellan Viskastrandsgatan och
Knalle­land att ses över. Entréerna vid Norrbro och mot Knalleland
görs mer inbjudande och det blir mer belysning för att öka känslan
av trygghet för flanörer utmed Viskan.
IVANKA ZEJNILOVIC
boråsväxer
7
En resa i framtiden
2015
växte Borås så det knakade. Cykelbanorna byggdes ut och framkomligheten för kollektivtrafiken
förbättrades stadigt. Drygt hälften av resorna med bil var under fem
kilometer. Många nya områden planerades i Borås.
Skulle närhet till bilpool, cykelparkering och busshållsplats få fler att
lämna bilen hemma? Det funderade vi över 2015.
Det fanns redan ett cykelgarage vid Resecentrum och cykelparker­
ingar med pumpar hade placerats ut på flera platser. Stationer för att
ladda elfordon fanns i Nybrogaraget, vid ICA City i Knalleland och
vid Porsche Center AB i Viared. Det fanns också en snabbladd­station
på Hulta. Bilpool fanns vid Midasgaraget och på Krokshallsberget i
centrum. Äldre reste gratis mitt på dagen med Västtrafik. Linje 100
körde skytteltrafik med dubbeldäckare till Göteborg.
Sandwalls plats och flera gator hade förvandlats till levande mötesplatser. Många mataffärer erbjöd hemkörning. Vi tillverkade biogas av
matavfallet. Gas som vi kunde köra bussar och bilar på.
Götalandsbanans sträckning skulle
snart bestämmas. Vi hoppade på tåget
mot framtiden, nyfikna på vart resan
skulle gå.
2030
kan jag lätt ta mig dit jag vill. Jag knappar in i telefonen vart jag ska och får snabbt fram vilket som är det
snabbaste alternativet – gå, cykla, åka buss eller ta taxi eller bilpoolsbil.
Köpcentret erbjuder hemkörning och lånefraktcyklar. Jag tar bussen till köpcentret och kikar innan jag beställer. Promenerar mellan
affärerna.
Att slippa lägga tid och pengar på en bil är skönt. Jag cyklar, parkerar
cykeln i cykelgaraget vid jobbet eller vid Resecentrum. Tränar på väg
till jobbet. Duschar när jag kommer fram. Mina vänner som bor i stan
har sålt bilen. De säger att de tjänar på att åka buss och ibland ta taxi.
Vi är också medlemmar i bilpoolen genom vår bostadsrättsförening.
Det är bra när vi ska hälsa på släkten eller storhandla. Vännerna på
landet har energisnåla bilar.
Ibland tar vi tåget eller bussen på semestern. Flyger ibland, men inte
alltid. Ibland lyxar vi till det lite extra på hemmaplan i stället. Jag gillar
att testa nya spännande aktiviteter i Boråstrakten. En del av resorna i
jobbet har ersatts med webbkonferenser, vilket är skönt eftersom jag
får mer tid på hemmaplan i stället för att vara borta från familjen.
JOHANNA JOHANSSON
Bild: IDA BROGREN
VISSTE DU ATT:
HAR DU FUNDERAT ÖVER:
Borås Stad infört klimatkompensation i sin verksamhet.
1 kr per kg/koldioxid från resor i tjänsten investeras i den
egna förvaltningen eller kommunala bolaget för att minska
verksamhetens miljöpåverkan.
l Vilken bilresa under fem kilometer skulle du kunna byta ut mot
att cykla, gå eller resa med kollektivtrafik?
l
l 2014 var 22 procent av tjänsteresorna fossilbränslefria.
65 procent av fordonen i kommunkoncernen var miljöfordon.
Läs mer: miljobarometern.boras.se
l Anställda i Borås Stad ska i första hand gå, cykla eller åka
kollektivt, i andra hand välja bilpoolsbil. Detta enligt de
beslutade Riktlinjer för resor.
l Du kan få Energi-och klimatrådgivning gratis.
Läs mer: orangeriet.boras.se
8
l Kan
l Vet
du samordna några av de resor du gör? Vilka?
du vad ditt resande kostar i dag?
Tips: titta på Hallå konsuments webbplats hallakonsument.se
och sök på ”Kostnader när du har bil”.
l Vilket fordon eller andra sätt att resa skulle du vilja testa? Våga
prova!
Bild: INGEMAR CARLSSON
Belysning kan användas på många sätt i stadsrummet. Till exempel genom att ge konturer åt platser, men den kan också ge ljus nog för att se
ansiktet på den du möter efter mörkrets inbrott. Det skapar en känsla av trygghet.
Rätt ljus skapar trygghet
Trygghet är en känsla som inte alltid överens­
stämmer med den faktiska säkerheten. Men att
skapa miljöer där människor vill vara även efter
mörkrets inbrott ökar trygghetskänslan, fler
väljer att vistas där vilket i sig gör platsen säker.
Men det är inte bara att sätta upp några lampor. Väl planerad
belysning är miljövänlig, den kan skapa stämningar, plocka fram det
vackra och dölja det fula, förtydliga platsens utformning, öka tillgängligheten och är viktig ur ett jämställdhetsperspektiv.
Man måste börja med att analysera platsen, ta reda på hur den
används, identifiera otrygga partier och detaljer som är värda att ses
även när mörkret lagt sig. Viktigt är att ta reda på hur ljuset i övriga
området är för att kunna dimensionera och anpassa belysningen
därefter. Ljus och mörker planeras genom en omsorgsfull placering
av varje ljuspunkt. Det ska vara rätt ljus, i rätt mängd och på rätt
plats.
Olika grupper i samhället känner sig mer eller mindre trygga när
de vistas i offentlig miljö, detta påverkar hur och på vilket sätt de
rör sig. Definitionen av trygghet kan skilja sig mellan dessa grupper,
kvinnor är i större utsträckning rädda för fysiska angrepp medan
äldre även kan vara rädda för att snubbla eller att inte kunna till­
godose sig den belysning som finns.
Att delar av befolkningen känner sig begränsade är ett stort problem ur jämlikhetsperspektiv, men även miljön skulle vinna på om
fler valde att åka kollektivt, cykla eller gå.
Vad är det som får människor att känna sig trygga? Med ljusets
hjälp ska man enkelt kunna orientera sig och överblicka platsen,
även om man inte känner till den. Det bör vara så pass ljust att man
på håll kan se en mötande människas ansiktsuttryck.
Men det är inte bara ljuset som avgör om en plats upplevs som
trygg, hur den tas om hand är också viktig. Skadegörelse, klotter
och skymmande vegetation påverkar. Därför måste man ha återkommande inspektioner av belysningen.
Vissa platser bör man inspektera ofta och av erfarenhet vet vi att
om man snabbt åtgärdar skadegörelse, minskar den med tiden.
Det finns en del knep man kan ta till för att öka trygghetskänslan.
Genom att placera ljus så att vertikala ytor, såsom buskar, träd och
fasader blir belysta förtydligar man platsen. Den upplevs också som
ljusare eftersom de vertikala ytorna utgör en större del av vårt synfält.
Men en plats får inte heller vara för mycket belyst. Störande
bländningar både förstör helhetsintrycket och kan vara tillfälligt
synnedsättande, något som i hög grad påverkar trygghetskänslan.
Ett projekt Tekniska förvaltningen genomfört tillsammans med
Lokalförsörjningsförvaltningen och Svenska kyrkan är P A Halls
terrass. Med ökad tillgänglighet och en utformning anpassad för
möten och tillställningar var det viktigt att ha en inbjudande och
trygg belysning. Genom att belysa fasaderna har P A Halls terrass
fått konturer även på kvällen.
Delar av området ligger i mörker medan de stråk som används och
själva mittpunkten är belyst. Resultatet har blivit en plats för möten
och aktivitet även efter mörkrets inbrott.
KRISTIN HAGLUND
boråsväxer
9
Borås ska
bli bäst på
cykelvägar
På gång: Frufällan
och Sparsör
Brantv
Gamla
Borgs
tenav
Byggandet av gångoch cykelvägen ingår
i projektet ”10 mil
cykelväg”. Detta är
den sista sträckan
utmed riksväg 42
mellan Borås och
Fristad. Byggstart nu
i höst.
ev
en
Tryv
äg
ga
n
ge
gs
vä
Åsb
op
la
n
ogsv
Hede
v
tsk
Präs
äg
en
Käl
lb
ac
ka
v
Skyttev
Sva
nv
sjöväg
en
Öre
Lönn
väge
n
Björkv
ägen
Häggv
Idrottsv
Hagv
Backv
Askla
ndav
ägen
vä
ge
n
såsv
Bux
bom
ägen
svägen
Aling
Rv 42
v
yh
öjds
Lv
vä
g
yv
sb
Rys
Alingsåsvägen
Rom
an
sg
Hestr
a
gv
n
ge
vä
Klingare-
Fjä
llgata
n
ga
ta
n
Bal
la
dg
elg
Vi
nd
Balladg
r
llstig
en
G
Te
kn
ik-
ellg
Brin
ta
ga
öt
eb
or
n
ata
rulu
n Fj
äl
lkro
nd
ke
sg
To
gs
vä
llsto
rpsg
ge
n
Vinterg
Brinellg
o
Kraftverksliden
Viar
ed
sv
Lyc
keb
ov
Pickesjöväge
n
St
en
vä
ge
n
ata
n
ge
n
vä
n
en
an
se
nv
gsg
äge
n
ge
vä
ttu
v
Skansen
äg
Sk
Va
v
ps
Kä
rrv
gs
ret
N
Sunn
vs
Äl
to
Pu
re
ta
mp
ga
gs
käl
Fagersberg
Alarev
tor
vs
llha
rb
er
n
ata
ag
sg
Äl
sv
Viskafors
Fö
n
er
by
Ö
st
äg
en
Va
S
rp
Ber
gsv
gatan
yn
rb
de
Ne
en
äg
Al
n
Kä
llh
ag
sg
Pickesjöv
n
n tan
ge ga
vä ds
ds år
re älseg
Via Fr
Kä
Via
reds
v
an
ta
lga
pe
äm
St
Fö
lev
ta
n
an
ge
n
sti
mp
väge
n
rk
ga
ev
Fun
ning
M
rs
v
To
vägen
alm
be
rg
Vis
500 m
ltsväge
n
k
arhu
600
Käl
le
800
Ky
1000 m
äg
rkv
Ky
Skala 1:20000
lle
Kä
en
Vi
Fu
inge
nn
vä
ge
ldm
ks
ar
be
v
rg
Sandared
sg
rdsv
400
rkv
Ögä
200
n
0
ge
vä
ds
lun
gs
Ro
Svaneholm
be
rg
sg
at
Visk
Vis
0
Bä
ägen
v
gs
Vis
ka
rh
ul
g
Rönn
Engat
er
eb
en
rs
La
So
lv
Högavägen
Ku
lle
ga
ta
n
Ås
Ry
ss
Ek
Fagerhultsv
sväg
ärd
en
äg
av
sl
Ro
Ög
g
sv
lm
sv
Tallg
ho
gs
ärd
Gran
Ro
sv
lm
st
500 m
ho
rkg
0
en
äg
av
glor
Se
gs
der
Bjö
ata
n
rst
Tjä
sg
Or
nä
rdsv
Ögä
Fågelv
gsv
Ekän
n
ata
Ög
ss
Nya vägen
gr
Pa
n
ab
ac
ke
en
väg
alås
Lil
vg
Du
Ry
kar
ta
n
Vis
Åsahagsvägen
vägen
aås
är
Tv
a-
Ås
a-
be
Kä
lle
äte
rvä
ge
n
gs
Hö
v
ärds
m
Ga
g
rgs
ng
sa
Fa
nä
sg
at
an
be
v
sv
Gru
ks
ar
en
Frit
ldm
sav
Storå
lle
Kä
Vi
Ög
sv
Ry
ss
nä
la
rkv
n
Tex
tilv
nsv
äg
ev
äll
gk
Ha
Ha
gk
äl
le
v
Gökv
at
an
gä
rg
en
sg
lid
Ö
de
ar
sk
Ky
äge
rkv
Ky
sg
Pu
Brun
Ny
a vä
ge
n
Va
rber
gs
vä
gs
ka
be
rgs
vä
ge
n
er
rb
Va
ts
vä
ge
n
n
kro
ken
at
an
sg
ge
vä
ds
ed
sv
äg
en
Vi
rd
re
n
ge
vä
ge
n
Via
Viar
en
en
Hö
ga
äg
Åsa
väg
av
sg
Se
or
gl
Kä
lle
be
rg
ntg
me
Ele
Vi
nd
ga
ta
n
at
vg
sv
Ve
Ö
de
gä
rd
tan
ga
os
gn
Pro
n
n
Sa
ndlids
g
Da
nie
lss
on
s
An
de
rs
eb
Göt
Hälleg
ata
Fjä
Sym
åsa
väg
en
Göteborgsvägen
vä
g
nd
Lu
llg
Fu
n
Fjä
Verkstadsgatan
lsv
da
alide
Vindelg
tan
foniga
n
Lo
tte
lia
s vä
g
ata
Vinterg
M
as
Hög
lundav
ckav
Lunds-
gatan
ar
ev
Väster- byn
n
by
n
ata
Fjällgatan
Plo
at
an
ki
ng
ig
anby
ntg
g
en
lväg
Ty
ge
Bjö
rn
Li
ev
ärsv
ägen
rsb
Åsväge
n
Kö
v
ds
tan
v
Pa
rk
me
Ele
Kv
Sonatg
n
bä
rs
vä
ge
n
vä
ge
én
Syr
Bjö
rnb
ärs
v
kvägen
år
Bäc
Trä
dg
Borås
vägen
Trädgå
rdsväg
en
42
Rv
n
äg
e
sv
Bo
rå
Villa
Positivg
Hovalidsv
lv
Tege
n
väge
arsö
rs
Sp
en
ss
tig
Va
Sjös
tra
nd
en
ge
n
rovä
An
ne
n
ge
ne
rovä
Sjö
stran
den
An
ov
v
Ann
er
Pilfinksv
v
Morkulle
Björviksh
S
Björviks-
Nya
vä gen
N Bjö
väg
Domh
errevä
gen
Kva
rns
t
Strandv
kst
ga
foni
Vin
Sto
re-
18
0
an
igat
elod
M
by-
n
vägen
I samband med ombyggnaden
av Simonsland gjordes gång- och
cykelvägen längs med delar
av Skaraborgsvägen och hela
Nybrogatan om.
Lv
jöv
Stors
by
ller
Bu
Kvibergsgatan
an
lgat
Fjäl
du
str
v
n
ta
ga
ss
Sn
äc
an
A
adgat
ba
nd
Lu
Sollundavägen
Bu
e bergann
Lö
Ryssbyv
Seren
en
In
n
ge
isvä
ev
g
ts
pa
lts
Fä
äg
Pia
no-
tan
ga
dd
Ytter-
and
Str
öu
Kvibergsg
rv
at
an
ad
Par
en
ad
en
Sj
Gnejsv
te
el
lg
Företagsgat
v
Ronja
g
foni
Sym
Flöjtg
La
m
n
väge
n
Redan klart: Skaraborgsvägen
och Nybrogatan
- plan
es
isgr
ad
n
ge
vä
bo
cke
Skala 1:20000
mer
rk
O
gs
lin
vägen
Lyckebo
ge
Ringväg
Valthornsg
n
100 200 300 400 500 m
v
jö-
ök
ge
Lund
Lillsjöv
mp
en
äg
gsv
in
Sym
vä
s-
n
0
en
kl
Krö
en
Kr
nlunda
Glim
vägen
om
Pr
Lills
väge
äg
jtgat
Flö
500 m
Ly
Kyrko
herde
vä
Pu
orgs
kv
vägen
dv
Indus
trig
gen
ogsvä
ask
Lund
teb
Gö
O
Ås-
Spa
Vin
kelv
e
ar
tg
et
rn
Ko
äg
sg
ge
n
en
sväg
radi
Pa
st
ädd
gsv
n
ge
Industriv
ig
St
Säckpip
vä
v
Kilsv
Selv
Sel
en
Par
v
Mandoling
en
örsv
Spars
nv
la
n
Allén
Skol-
Viared
n
n
liden
arts
Mu
Positi
vg
nspe
gå
lsg
rds
0
Rys
sb
18
Kilsväg
en
ge
Mandoling
Hovalidsv
lväg
Ros
ve
rv
n
väge
Musik
ottg
Fag
en
en
idsväg
Hoval
Skolstigen
Bä
Banjog
Hagenv
Nyponv
Rosenvägen
t
Mörts
vägen
äge
åsv
Bor
ha
vä
Skol-
vä
ge
sv
Sjö
sv
en
lst
Rul
v
en
äg
Boråsvägen
ig
st
Vio
vä
la
Val
övägen
rv
gs
v
en
ås
Ek
ysb
Rys
Gitarrg
Hag
en
vä
ge
n
Solrosv
Sparsörsvägen
ns
lste
Rul
Tvä
Sandaredsv
Genvägen
äg
nv
100 200 300 400 500 m
Sparsör
Tun
el
M
kv
Alingsåsvägen
Bä
ck
än
sa
0
Dra
gsp
elsg
Ste
Badv
Fa
n
ge
vä
ip
nv
R
Sva
ägen
iréav
0
enad
en
nv
s-
Lundavägen
Prom
Sva
kv
Skala 1:20000
Göteborgsvägen
För att nå dit måste en del arbete göras. Det
gäller både infrastruktur och service – som tillsammans kan förändra människors tankar och
upplevelser av att gå, cykla och resa med kollektivtrafiken.
Under de senaste åren har flera åtgärder genomförts och fler är på gång.
En ny cykelvägsplan håller på att utarbetas för att
möta framtida behov. De planer Borås Stad arbetar
med i dag är gamla. Planerna för kommunens ytter­
områden antogs av Kommunfullmäktige 1997, och
när det gäller central­orten 2001.
g
Ekåsv
Bu
xb
lid om
en
Backv
Skolvägen
vä
0
Björ
Stick
Björkv
lkv
Fa
sv
Gullsjöv
Myrlunda-
ast
Kull
åsv
Drag
gå
en
Öreliden
ör
és
Linn
18
Dra
n
Gång- och cykelvägen knyter ihop
de västra stadsdelarna med arena­
området, men också med Almenäs
badplats.
Bj
Ekå
sv
Alv
Strand
väg
500 m
Lv
vägen
Pilväge
n
n
ge
vä
ås
gs
ägen
såsv
uster
Aling
v
n
ge
avä
Lid
Lig
Lind
Alväge
n
n
ge
lvä
väge
Stora vägen
prifo
Sp
sv
Buxbom
Tallv
Västergårdsv
en
Ka
Furuv
äg
Munkåv
mlev
Björkv
Granv
Almvägen
n
Idrottsv
try
en
ge
rvä
Idrottsv
Skytte
väg
en
Bokvägen
n
0
Brolid
Tallv
ägen
Tryv
Hu
Ros
Ekvägen
Porsväge
n
Skolv
Askla
ndav
ägen
en
de
lväg
Oxe
Olvonväg
en
Slånväge
Tö
rnr
osv
Flä
Poppelväg
en
Skolv
sv
Påtorp
Videv
Rö
nn
v
Hedev
v
Le
jon-
v
rk
Pa
Ber
gs
v
N
ra
en
Ringv
Furuv
Redan klart: Getängsvägen
den
Lv
18
0
n
v
Gullbuskev
R
ön
nv
- Ekvä
ge
reds
n
sv
klint
sv
Ringv
Stup
Borås Stad har som långsiktigt mål
att bli Sveriges bästa cykelkommun.
Cykeln ska vara ett självklart
alternativ, och ska tillsammans
med gång- och kollektivtrafik vara
förstaval för att ta sig runt.
ng
ge
k
As
Mu
nkåv
Getapelsv
Hasselvägen
Björ
kv
Ås
Rv 42
bov
Hed
rkväg
kä
Björ
ruv
Alin
invä
Rav
Askv
Blå-
da
Bre
180
ltsv
Sundshu
Klocka
rev
sv
Lv
onst
gn
psv
Påtor
Hagvägen
sv
lre
Kyr
kv
v
vä
ge
n
ge
n
Ling
ek
Gul
Nya
Ky
Sum
pv
Söd
Gam
la
Ålids
v
vä
Par
kv
Sik
v
aväg
en
valj-
Fu
t
Hallons
v
Norra
ds
är
ag
rn
Jä
Hed
gs
ås
n
n
Alin
Ky
rkän
ge
Kon
ägen
Tärnav
Ekelövs
ps
arb
Hamm
Stenv
levä
Bergsv
n
ga
vä
ge
Ljun
Väng
ko
gev
Prästkra
42
gs
Parkv
Rv
lkhö
en
Fo
Industr
iväg
sv
v
n
väge
areds
Bred
Arta
vä
N Be
rgs
Lv 183
ge
n
n
väge
ägen
ngav
Vä
mo
llåsv
Kä
Fe
pres
Ex
Sandhult
rv
yv
Arm
atu
vä
ge
Fristad
Bred
areds
väge
n
Stor
a vä
gen
Trumslagar
Blomgrens
väg
Te
xtil
v
n
0
100 200 300 400 500 m
Skala 1:20000
Ö
rb
Va
Skala 1:20000
ta
n
olga
Sk
dsv
en
Ro
ho
gs
sv
olm
sh
Rog
sv
lm
g
gs
vä
rn
Jä
Furulid
en
g
vä
gs
ge
n
Gå
El
ias
vä
g
or
Vikens
v
Ask
eb
rds
v
nk
el
v
elvä
ge
n
Vi
Sä
vä
Sv
Bä
ck
n
vä
ge
n
ge
er-
n
ge
vä
Tr
an
v
gr
ed
Åk
An
r
Vipg
r
dg
v
Tran
Tran
vä
ge
n
Tra
nv
Bog
n
Redan klart: Sjömarken och Sandared
vs
jöv
ikv
äg
en
0
500 m
Cykelförbindelsen är cirka 1,8 kilometer
lång, går utmed väg 1757 och förbinder
Sjömarken med Sandared.
0
100 200 300 400 500 m
Skala 1:20000
Tryggare och
enklare att cykla
Utöver nya cykelstråk görs redan en hel del för
att underlätta livet för cyklisterna:
Ny cykelkarta. För att underlätta för turister och Boråsare att hitta
nya vägar med cykel finns det sedan juni en ny cykelkarta.
Cykelgarage vid resecentrum. 2014 öppnades Borås första cykel-
10
en
s
vä
g
en
sv
vå
Lö
garage. Garaget erbjuder säker cykelparkering för dem som byter
mellan kollektivtrafik och cykel när de pendlar.
Cykelvägvisning. Cykelvägvisningen har ändrat färg från dagens
mörkblå med vit text till vit med röd text.
Cykelleden Sjuhäradsrundan går genom Borås, Ulricehamn,
Tranemo och Svenljunga. Leden går till största delen på nedlagda
banvallar, skild från biltrafik.
Cykelparkeringar och cykelpump. De senaste åren har Borås Stad
placerat ut flyttbara cykelparkeringar i de centrala delarna av Borås.
Borås Stads första offentliga cykelpump placerades ut under
hösten 2012 nära högskolan. Totalt finns det sju cykelpumpar ut­
placerade runt om i Borås.
Cykelvarningssystem ger ökad trafiksäkerhet. Cykelpassagen vid
v
dals
Furu
Lövå
K
en
äg
Gångst
nv
lan
ds
vä
ge
n
ge
ets
vä
n
ge
rv
Bar
Lind
v
vä
Ene
Göt
sv
be
Var
ge
vä
ryds
ig
Side
Gamla
Lekv
Vi
nk
en
äg
f St
Svarv
hultsv
äg
n
gs
vä
rn
vä
mm
ryds
Bog
Gra
nvä
Jä
an
at
sg
m
he
na
n
Eg
ge
Ekv
sv
n
Sa
ge
nv
gsvä
rber
väge
Ekv
Va
gle
n
väge
n
Hö
gå
Al
Sva
Ug
an
Sv
Blomsterv
rgsv
en
gen
Tal
lväg
sväg
en
Gäd
dere
iksg
br
Fa
äg
sv
en
äg
sv
sg
v
Bogryds
Radhu
Cykelförbindelsen är cirka
två kilometer lång utmed
väg 1610 och förbinder
Rydboholm med Viskafors.
erg
lund
gs
Ro
Redan klart: Rydboholm
och Viskafors
100 200 300 400 500 m
Vikens väg
0
ryds
Bog
IVANKA ZEJNILOVIC
ägen
Seglorav
Mos
Målet är att få fler att välja bort bilen till förmån
för cykeln. Det innebär, förutom bättre folkhälsa
och välbefinnande, att risken för olyckor kommer att minska. Så förutom att investera i ett
större sammanhängande cykelvägnät är det viktigt
att även satsa på trafiksäkerhetsåtgärder utmed
cykelbanorna, som till exempel förbättringar vid
korsningar och att bättre dela upp trafikslagen med
cykelbanor som är skilda från bil- och gångbanor.
3
18
Lv
ga
v
re
an
da
v
etl
vä
g
eg
atan
500 m
ldr
0
100 200 300 400 500 m
Kran
sväg
en
By
ga
tan
Varpv
Ha
nsa
v
Badhusvä
gen
Sjö
da
lsvä
ge
n
Myr
vä
ge
n
en
Väste
rdals
Hä
v
m
plin
gv
Sjödalsväge
n
Kråkbä
rsv
Hallonv
Lingonv
Hjortro
nv
Blåbär
sv
v
Pu
ck
Öst
erd
als
v
n
ge
stin
vä
Ker
Ox
elv
Ek
vä
ge
n
en
ge
n
pv
ä
nv
äg
O
Sv
am
llo
sv
äg
nå
vä
ge
n
Vä
sta
Borås
väge
n
Åkerv
ägen
llv
Bo
Rö
nn
bä
rs
Rip
v
bä
rsv
en
äg
ev
itv
ge
lv
Fål
Ös
tanå
v
Dannike
ä
sv
ed
ärr
Tv
Triangelv
he
m
sv
äg
n
ge
Få
en
Bergsbov
Stomsv
llv
Klippv
Länghems
vägen
n
Fjäll
ge
Sjöliden
Bivägen
sv
n
Lä
ng
Tillsammans har de tre projekten
0 100 200 300 400 500 m
Landerigatan,
Fabriksgatan
Skala 1:20000
och Bryggaregatan knutit ihop
cykelstråken från Trandared och
Berg­säter in till centrum.
Lergeredsv
0
500 m
n
en
äg
sv
Ryd
vägen
Stora
rkvä
Fjä
ge
n
Ös
tan
Stora
n
Vassh
allav
vägen
Djupedalsvägen
alide
n
o
eb
Idro
Göt
vä
ge
Lund
Kraftverksliden
v
tan
ta
lga
pe
äm
St
n
n tan
ge ga
vä ds
ds år
re älseg
Via Fr
Ky
rk
v
selb
acksv
en
Lö
vå
sv
äg
Has
ag
sg
n
ge
vä
ås
Älm
rgsv
be
sv
des
-
sv
Sko
gs
vä
ge
n
vä
ge
n
og
Sk
svä
ult
Bråth
Svenl
jungav
äge
n
Vi
nd
ga
ta
n
Bråthultsv
Lö
vå
Lin
v
Åsen
en
ge
n
Hult
a-
Alarev
Målsryd
rkv
Ky
Kyrkv
gen
500 m
en
n
n
an
Älmåsväg
äge
Rudsv
0
ta
at
vg
lätts
v
ata
ata
ga
gs
Ve
Rås
n
Gång- och cykelvägen längs med
Råslättsvägen mellan Gånghester och
Målsryd är cirka 1,3 kilometer lång.
Banan förbinder Målsryd med Borås så
att det nu finns ett cykelstråk hela vägen
in till centrum.
ret
ntg
n
Redan
klart: Kindsgatan
Skala 1:20000
och Södervärnsgatan
De nya gång- och cykelvägarna
längs med Kindsgatan och
Södervärnsgatan är två viktiga
länkar för turistcykelleden
Sjuhäradsrundan.
bo
Företagsga
n
100 200 300 400 500 m
tts
os-
n
Hö
g-
0
llvä
ge
åv
Fjällv
n
gen
Björkv
gen
cke
n
v
n
Aspvä
en
väg
svä
erå
ellväge
Kap
v
-ås
Fag
Fö
ev
ar
Al
er
by
Hagvä
ge
en
ge
sv
Bokvä
Ö
st
rk
Lä
n
ge
vä
rre
O
v
Cykelkartan
Cykelkartan
2015
2015
ng
Ly
gatan
Ne
de
rb
yn
en
äg
sv
rkvä
ro
tts
vä
ge
n
v
lts
Lå
ng
hu
vä
Svenljungavägen
Väster- byn
Duk
v
en
vä
g
rtry
ds
Hjo
en
äg
sb
ov
v
lle
Kor
dsv
Ry
Rö
nn
Ry
dsv
n
en
Älgs
tig
Va
rgsti
ge
g-
lle
Hä
Hö
Kä
äg
en
n
vä
ge
ljasjö
nsv
Grä
No
rra
Ös
tra
Dunde
bergsv r-
Li
lla
Hög
alid
sv
v
ga
Ha
Da
Aling
såsvä
gen
nken
Granbri
Ku
llav
mm
v
Sl
åt
te
rv
Lindväg
en
da
lsv
rkBjö
Bads
trand
sv
skr
sv
llri
Pa
n
ta
ga
ss
Sunnanb
yn
Lid
bo
v
Ris
bo
Äng
Lå
ng
hu
en
Kä
äg
sv
alid
n
Hög
väge
ljasjö
Hä
sv
kst
Sn
äc
bä
rs
v
v
lts
n
Va
rgsti
ge
Älgs
tig
en
ra väg
Gu
tomtav
Bu
Pa
rk
v
Ry
dsv
ljg
Ka
dri
Sto
n
ed
llto
Me
Ma
Hästhovsv
vägen
Pilfinksv
Björviks-
S
Slättäng
en
ta
re
Skala 1:20000
ve
du
Högåsv
en
en
Fö
100 200 300 400 500 m
me
Ele
agata
tan
ga
ntg
me
Ele
0
by-
n
n
by
500 m
ller
Bu
by
vägen
0
e bergann
Lö
Ytter-
gsv
Sko
Björkv
ltav
Hu
Ri
ng
v
v
v
Ek
Hu
lta
v
Ri
ng
and
Str
Sto
re-
an
äg
ks
ga
ta
n
ar
Sör
m
ils
Är
Dalsåkerg
Tu
rsag
atan
Getho
en
ellväge
Kap
Ö
nd
n
ge
Önd
ere
dsv
ar
nKv
v
Strandv
en
ad
en
Sj
ev
vä
en
äg
sv
Ryd
en
vä
rps
h
ks
rvi
N Bjö
Björviksh
v
Morkulle
g
Redan klart: Gånghester och Målsryd
n
Ronj
dd
äg
Ba
en
dh
us
vä
ge
n
an
da
v
etl
Gr
rg
rga
Fä
laga
rgat
an
en
os
R
rtsv
Älgö
mv
Ka
ägen
vägen
väge
n
rpv
Villav
Domh
errevägen
n
v
öu
Kro
ku
By
ga
tan
ås
ga
Krok
g
an
at
rg
Flä
de
en
Prästlid
Väv
väg
Kv
arn
st
NyaZeelands
-
n
ds
v
år
rrg
To
om
Pr
ge
Haspelvägen
Fyrklöverg
ga
ta
n
Fläderg
tan
Ös
tra
Myr
ås
g
Rydsg
Spinnargata
n
Vävargatan
Varpa
rg
Pr
es
sa
rgat
an
Storegårdsg
Ly
ck
g
Parkä
ngs
sg
ng
rkä
Pa
Öngatan
Ale
gr
än
d
Väs
tra
n
ta
ga
da
Li
n
ge
ergs
vä
redsg
Tranda
Skilling
sgatan
alls
ga
tan
San
dw
är
ds
g
ag
Hög
Färgarg
rås
nn
Björkv
er
leden
ltsv
karhu
sv
enä
Hylt
Frit
slaväg
en
vä
ge
ås
Alin
gs
He
rv
Säte
ed
sv
ar
nd
Sa
Alpväg
en
llring
Rö
Aspvägen
n
v
ds
år
Nyg
v
s vä
sv
Genvägen
lm
en
Kor
n
Badv
Västra
Brahus
väg
llväg
Stora vägen
Göteborgs
väge
n
väge
v
jö-
s
og
sv
kå
Bäc
Kape
ägen
olv
vägen
en
äg
ge
Lills
Sk
g
Fage
en
Kråkeredsv
Ju
te
ga
ta
n
mga
rn
sg
at
an
Ka
Kyr
an
at
sg
rn
ga
Skogsstigen
tan
saga
Sv
inå
tan
ga
Mikro
gatan
Hyb
gen
ga
tan
lvar
vs
So
n varvsg
Åsvägen
Må
Tra
nd
are
dsg
ata
n
år
ds
g
Bac
kg
Öster-
g
lmsg
Kam
mag
Mollagatan
Sämg
Kläm
Nittag
n
hu
Brä
m
la
G
am
Klin
gatan
Ha
sselb
acks
els
bergs
g
Vend
atan
Ro
se
nd
alsg
ata
n
Ba
cka
dalsg
dalsg
r-
atan
sg
tholm
Ge
Söde
rlede
n
an
at
Byg
Distan
sg
lts
v
n
ikv
äg
e
Lasa-
bogatan
re Kv
arn
g
Öv
sse
Mo
da
ls
g
rin
ed
alsg
Kat
n
gg
sg
ata
Ka
La
rs
Härnag
Betaniagata
n
Åsväge
g
lla
Ku
sätersg
Ho
lm
v Ad
olf
sg
Gu
sta
Fjärde
Villag
Annelunds
Sö
de
nsg
Kellgre
Elinsdalsgatan
gs
g
rs
La
Sö
de
rlids
g
ndsg
ata
n
Åla
Gäsen
evä
arpsga
tan
Döbe
ta
v
Gus
parkväg
42
Rv
Druv
efor
Kag
sg
Isla
nd
Villag
En
ge
lb
re
kts
g
sväg
en
Kul
lag
lbrek
tsg
Linnégatan
tan
Enge
g
Fr
eja
Tok
Horns
gatan
lnsga
tan
ku
lla
at
an
Ve
jle
ga
tan
Katrined
alsg
tan
Jössagat
an
saväge
n
Varnumsg
Tomasgatan
Engelbrektsg
rsär
åk
ek
Sagagatan
Flemingg
Ka
pe
llg
n
Götagatan
Varb
ergs
väge
orsg
Maj
g
ns
te
Kap
ga
Döb
elns
ga
Skar
a- bo
rgsvä
gen
Olovsh
olmsg
g
Bro
Lill
a
sv
org
Göteb
Ramn
Va
rnu
ms
vä
Ma
atan
ktsg
lbre
ge
En
tan
ga
n
Döb
elns
gata
g
ve
rk are
Folkungagatan
Kr
Be
rg
s- lenagatan
Rv 42
sg
rik
so
n
Halla
ndsg
Sven E
n
ta
ga
ns
Sta
tio
Väs
te
r-
de
rs-
av
Lind
sgatan
kv
äg
en
rga
ret
a-
gatan
Hyb
ergs
vä
ge
n
Nords
kogs
leden
Solgårdsg
Skaraborgsvägen
Idro
tts
g
Herrljungag
Almenäsvägen
Idro
ttsg
v
bå
ga
Arm
Repslagareg
0
ga
tan
18
Lv
Kils
un
ds
n
ga
ta
nii
-
Ro
mal
m
se
sg
Brynolfsg
En
an
n
ta
ga
La
rs
ga
tan
HästhagsEn
an
de
rsg
rg
te
Väs
Wies-
Kasernv
Älvsborgsled
en
rs
Fa
ge
Gässlö
väge
v
äc
ka
bo
v
-ås
äg
olv
rsv
Ros
enväge
n
Häljasjöv
ägen
ov
eb
gs
gen
Sk
Ho
v
ear
Lillsjöv
mp
v
ox
v
erre
g-
sv
erg
v
vägen
vägen
Lyckebo
vä
Pu
lg
Ta
Domh
Hö
lleb
Getpo
öjds
Solh
nna
Allmä
ck
v vä
enad
en
So
lh
öjd
sv
tan
rga
Ös
tra
en
gen
Kärrvä
sv
kå
Bäc
Kapellvä
Västra Högås
v
Brahus
väg
dsv
Ry
Gu
Källev
rsv
Ha
n
stig
Källev
väge
väg
Sk
lskda
Industriv
Prom
ns
lme
Ho
Bä
ver
en
väg
Borås
Kyrko
herde
v
Sto
Slättängsv
Djupedalsvägen
en
vägen
gsv
tens
orgs
teb
Gö
tads
Sjö
viks
v
llb
Ta
gen
mvä
ntru
Ce
n
Ha
rsti
gen
Ly
ha
Skol-
g
are
ns
Skä
v
g
Gånghester
t
Sjö
ls
Rul
Göteborgsvägen
Örn
vä
ge
n
ra
s vä
Stora
Allén
vägen
xv
tan
d
Sö
lm
en
1000 m
bäcksv
liden
ig
St
gen
Fjällrosvä
Ho
Ha
rstige
n
Pa
dds
n
nv
Gra
Slättholmen
g
t
Mörts
vä
ge
n
gen
Alvä
ge
väg
s
lmen
Ho
tan
Tele
rsa
-
Gä
sv
v
arps
Brotorp
sga
Tele
vägen
en
ters
vä
Bäve
rstige
n
Gränsv
Höjd-
g
vä
es
Getpo
Hagavägen
na
än
lm
Al
ev
kel
väg
en
Tumm
gh
Lillv
Gån
atan
Skrymeg
n
ta
ga
Sjövägen
kh
ag
Vin
en
Bokväg
Polonäsgränd
lsg
sv
erg
ta
tvä
ge
n
rga
g
ick
Sn
Redan klart: Landerigatan och
Fabriksgatan, ombyggnad av gångoch cykelväg, Bryggaregatan
500 m
Kransv
Brotorpsg
Ström
sda
Fageråsvägen
gatan
n
sgata
n
Fjällv
ns
lste
ör
väg
Ljungv
llav
Ku
s-
Sjöhagsv
ag
ckh
n
ge
vä
n
tige
ans
ns
tio
Sta
0
Cykelpump
Smed
jev
n
Alv
en
äg
pv
As
Ba
Rul
ge
ngvä
Flo
ac
in
Sto
are
els
g
Blåhallonv
S
Fageråsvägen
-
Tvärv
Sandaredsv
Alingsåsvägen
Skol-
rtst
ås
Bj
Skolvägen
Hjo
ng
Lå
sv
kv
Björkv
t
ars
Jäg
en
tig
En
m
he
na
Eg
Bj
ör
n
ge
sti
lts
Vi
stigen
rv
v
Villa
Björ
Lju
Fas
tsv
kan
Tre
Fjäde
Pilv
n
ge
vä
Saxv
sv
Hy
en
Så
g
lsg
Bry
ng
Fågelbä
rsv
gatan
en
d-
tv
Egnahem
en
sväg
Borå
Uppe
gårdsg
ata
en
sgata
Rönnv
Pio
nv
Inge
Cykelgarage
äg
lidsv
ga
Hö
år
M
gÄl
Lof
Torp
v
v
O
xe
l-
Sn
öd
ro
pp
sv
äg
Ö
Vildro
sv
Fu
ru-
La
du
v
en
V
eg
bond
Husbondeg
Stora vägen
svägen
ge
n
Stug
v
Hus
Melltorp
v
vä
en
lleb
ms
Utg
ård
borg
sgat
an
mm
arps
v
Badhus
vägen
Blandtrafik
erv
Slått
Ek
rp
llv
äg
en
äg
sv
ro
Alp
N
äc
kro
sv
sv
Tallv
v
Ek
To
Tu
Env
N
Stä
en
ge
n
gen
n
ge
ån
ejag
vil
Ak
Cykelbana
Ha
1
vä
Granvä
Teckenförklaring
äg
lidsv
ga
Hö
Rv 27/4
d, Sjömarken
gv
arksg
an
0
ro
ld
Ty
Sörm
Ros
enväge
n
Häljasjövägen
Vi
Gra
nv
äg
sjöv
Dal
Skala 1:20000
gå
ng
en
an
Det ska bli lättare för
kollektivtrafiken att komma fram
på Åsbogatan bland annat för
att komma snabbare fram till
Södra Torget. I samband med det
ska cykelvägen från BrämhultHässleholmen mot centrum få en
separerad bana utmed Åsbogatan
mellan Kungsgatan och Allégatan.
Byggstart hösten 2015.
ägen
Furuv
100 200 300 400 500 m
Söderängsg
ås
re
ds
vä
ge
n
Fjällbov
en
Sto
rgat
en
äg
sv
Rammsjövägen
He
dvigs
Ulv
ens
ga
gin
vägen
Borås
vä
0
Fa
fne
sgata
n
Re
v
Fjällbov
ds
Vävargatan
plKällha
gsg
gårds
Skjutbaneg
Alin
gs
olv
Sp
tan
ga
lare
Hä
gla
g
el-
jegata
n
mansg
bo
v
rgsg
Try
St
orän
gs
By
sg
Kyrkbacken
rd
Kyl
gatan
gatan
gårds
gå
n
ge
På gång: Bussgata på Åsbogatan
gs
rå
Bo
Handvävar-
m
lo
el
M
gå
ng
se
atan
Hö
Sp
ola
rga
tan
g
rgar
Fä
avä
Gå
rdav
n
tan
ga
ds
at
Kras
rd
Gå
ta
år
dg
yd
dsv
ga
By
Kr
går
As
på
sv
tan
Dammga
tan
n
ta
ga
Kärra
Lidag
tan
ga
ok
Kr
ga
n
ta
n
-
Sn
acke
g
By
dav
tlan
Gre
Cykelpump
hagsv
n
äge
Kornellg
lv
inde
Sp
ds
Hjortry
rra
an
ga
Källgatan
ta
nd
atan
rpsg
Byto
ar
ag
at
an
Kä
d-
ga
ta
n
ng
ön
Dammgatan
lin
n
tan
idsv
Grönel
-
an
ta
at
Kl
er
iga
Järnvägsg
gs
Sko
g-
en
Linväg
an
Kä
rra ygat
gårdsv
BÅk
ägen
Varnumsv
Al
mga
Blandtrafik
nn
Fi
at
llTy
n
n
Sch
aktgat
an
Bä
ck
än
n
ta
ga
n
g
vs
n
atan
Tvinnarg
Sven
sgärd
egata
n
-
Guldb
rands-
tan
ås
n
ta
ga
Rip
vä
ta
För att underlätta för cykeltrafik
mellan Trandared, Bergsäter och
Parkväg med vinterväghållning
områdena runt SÄS kommer en
Trollstigen, ej vinterväghållning
cykelväg längs Sjunde Villagatan att
byggas. Byggstart planeras 2016.
Cykelgarage
Cykelbana
n
La
ve
in
ar
rsväg
atan
ta
ga
Tvinnargatan
ge
m
Söder
forsg
g
ga
ås
Ham
pg
at
ga
rp
M
rv
id
yr
Pilg
gg
Säl
tan
ån
Ros
-
rs
Grändg
sTvärhand
dsga
ksry
llbäc
ng
er
Söd
fo
gatan
fra
Saf
Söderkulla
g
Sven
ljung
ag
er
tan
Källga
tan
tg
gatan
Bastu
t
Lo- ga
llom
Da
mas
v
På gång: Sjunde Villagatan
Teckenförklaring
en
äg
kv
Kyr
Trollstigen, ej vinterväghållning
Hus
gatan
g
rmsg
e
äg
kv
Kyr
H
äg
ngatan
engatan
en
ng
gå
ga
Skala 1:20000
Parkväg med vinterväghållning
n
Da
lså
ke
r-
nl
M
mla
ar
ks
-
backe
n
en
ra
dg
Björ
kg
tan
Utm
ke
ac
en
slid
rn
to
slin
ga
en
G
nl
Gra
eku
en
n
lid
Sk
og
Sörmarkslide
rs
bä
Syré
Ros
ttsg
onmå
Smörhuleg
Ög
an
ata
n
-
gatan
nb
t
gs
in
st
en
ulla
Tr
tan
gatan
gatan
Ollo
tig
lls
Va
Hag
en
Bjö
rkg
dgata
n
Ekgatan
livs
Jättek
sing
srd
tan
atan
ingg
rin
tig
ns
ga
tan
ga
sen
Ro
n
Svängrums-
Stenkast-
Tr
gå
äd
ga
ns
reds
en
Skog
slin
R
Smörhulegata
ärds
ag
Hög
g
gsg
Vallän
Ha
da
g
n
ata
n
ge
vä
lle
mku
n
ata
Tallg
yb
sing
Han
g
rin
llaga
sg
ds
m
he
Ekk
re
ng
pl
Söderku
de
da
atan
tan
Ani
sg
Lä
Sö
ltaga
Han
Me
da
an
atan
Kindsg
g
Nä
mnd
e-
g
To
atan
Tr
g
Sved
ane
Skjutb
Ek
d
än
gr
Ale
Kyrkv
äg
g
väg
ras
lsg
da
Gång
heste
igsbo
Hedv
Tu
ata
-g
r höjdsg
da
reds
g
Hultag
tan
lsga
da
Väp
de
sb
og
cial
la
G
g
bo
nd
Tin
gsg
g
Ros
Sö
n
ta
La
msgatan
Östermal
terg
sä
en
os
R
s-
ga
bo
atan
tan
gsg
Tin
Sve
djeg
Ene
an
um
Kl
ippg
atan
-
ms
Ekenäsg
Syster
Ne
Berg
Dam
gatan
Kä
hu
ltsv
Hu
Ulricehamnsvägen
-
Bräm
n
Skogstomtsp
Villag
Villagatan
Villag
sg
rg
s-
bergsgatan
Ene
rsg
dju
Rå
Hjort-
Älggatan
Bodag
Bo
ta
ga
Sjunde
te
Orreg
tan
Orrega
Söd
s väg
ga
be
Liljedalsg
von Lingen
lts
Sol he
Villa
og
e Åsb
Fem
tan
Villaga
Tredje
tan
Villaga
n
rngata
Kva
Be
rg
Tran
gen
arrfe
n
väge
Övr
Bergs
-
Lillåvä
sg
Sp
gg
Samaritv
gen
gatan
vä
Klinik
n
Samaritv
rettsgat
se
Ro
n
rg
be
tan
Ka
yli
ängsg
n
iilmen
ltsv
hu
m
ns
te
Våglängdsg
atan
Bäckarydsg
Sa
ta
ga
mal
La
rs
Mils
låsg
So
k-
ata
Fredriksborg
n
gatan
-
Samarit-
ör
Skytte-
Ve
de
nsg
Finn
kar
M ndsg
la
Kapplan
dsg
Bj
an
ehillsg
de
lsg le
da öder
trine S
Furu-
n
ta
ga
ns
te
år
M
thus
ga
e
äg
av
ös
at
sg
lm
ho
bo
Ås
Ka
Lillå
v
Högvalla
Tran
g
s holmsvägen
Fager
last
in
sg
atan
Fjärde
1
Katrin
Tra
ndög
Kärrgatan
sl
äs
G
Slak
or
n
ata
n
sg
ng
dä
Femte
27/4
n
Jällb
g
gs
er
Övr
e
n
olde
ga
tan
Gustav Adolfsg
eb
ata
Arlag
tan
Villaga
M
n
ata
ag
ss
Jö
Stall
Kul
als-d
ra
atan
Stureg
gen
gsvä
Röd
je
g
vä
And
rber
Va
Kristiansfält
g
Nyckel-
sg
sg
rp
ka
To
g
ns
so
Nel
Första
Söd
ra Kor
Stora Tvärgr
orsv
Ru
nd
eln
ta
tan
jors-
atan
ga
Ma
Mannerfelts
plats
Mic
he
lsga
Druvef
S:t
ens
Kellgr
g
ts
tan
stag
gs
än
ga
tan
Rv
en
Regementsga
v
Al
ve
de
ln
lfsgata
sg
läng
Sa
Åsboholm
sg
m
Run
gatan
ngg
ge
Re
Bredgatan
Ado
ns-
erlå
Öst
dalsg
ga
tan
g
briks
gatan
Fa
erg
on
sg
Marie
Ky
rkog
årds
nso
Torste
Eri
ks
gareBryg
n
tan
g
ång
Österl
ga
Alström
rreg
Spa
l
gs
an
nérgat
gatan
Åsbo
n
dalsgata
dor
N Bäckaströmsg
Brä
n
sgata
Kung
Lilla
Brog
Lilla
Hallbergsp
n
rkän
lgatan
Brog
Stora
Brog
g
g
gs
lin
Hål
väg
jö
as
ck
Bo
ta
ga
Torgg
n
rngata
Kva
Sve
ägen
orgsv
Göteb
sjög
ka
Boc
Brog
Stora
terlång
gg
gatan
-
Lagercrantz
plats
Åkermans
Väs
rgsg
Hallbe
alsg
od
Br
olo
Tekn
ea
Kasernv
ers
Muhls väg
gatan
Allé
rdsg
brog
Sko
tan
zeliiga
Centi-
ygatan
Kel
ving
äs
en
ev
Dammga
tan
Åsvägen
Björkängsg
atan
n
ata
sg
in
as
ag
Karlag
atan
kog
ra Kyr
Söd
rdsg
M
lg
Sko
dgä
San
sg
mnå
Ra
gatan
ars-
Ber
långg
rg
ga
tan
mm
Stengä
Tvä
us
-
Yxha
Teg
ta
Jällb
glidsg
Nor
N
n
ata
nsg
ga
ng
Ky
Sv
g
né
Lin
de
Ve
Lå
y
av
mn
Ra
sg
Aske-
Run
by
Öster
orr
N
atan
sg
rb
Nor
Ka
trin
eb
erg
ga
atan
Stureg
rg
la
Stenbocksg
gsJärnvä
Tvä
Värm-
gränd
Boh
sg
nd
Särlag
n
n
ge
sg
vä
nd
g
landsgat
an
agatan
Våglängdsgatan
Berg
nsg
Balderspl
tan
nde
O
gatan
sg
Kung
Billd
als
g
nd
mla
Vär
Torgg
Furug
n
sv
Nyg
Hor
bergsg
Venner-
Bjel
ke
G
Tunn
Ljun
gatan
Vega-
Vegag
y
g
ta
ga
Nor
rla
sg
rkPa
rk
Pa
ås
sg
sg
gt
Ben
Parkgatan
Parkg
land
rg
at
stra
Vä
ås
ings
Al
Alm
n
rke
Nä
ata
elg
Go
tla
nd
-
an
rb
r-
he
bo
Da
tan
ga
or
te
lbo
eg
Väs
ke
tan
ga
Bra
Vennerbergspl
Bäckeskogs
g
N
n
Bäc
rgsg
ara
Sk
gatan
ån
ata
tan
Landa
lag
atan
sg
skog
Sk
hg
atan
sg
nd
ag
sth
Hä
tsc
Stuartsgatan
eg
en
rst
Bu
ga
n
Mariebe
Varnumsg
n
tg
Moll
Högbergag
as
tgat
an
as
Dam
Ödev
Adilsg
gatan
g
Kelvin
Jällb
atan
-
kg
atan
Liljebergsgatan
Grudeg
ag
ng
lju
Gö
Finnekumlavägen
Yng
lin
ga
t-
Herr-
ag
ng
Tärng
ata
atan
Björng
lku
Fo
n
Han
äg
en
ta
ga
ns
el
rgsg
tan
Bergslenaga
Ålg
ård
sv
Tr
öb
D
sog
tan
ga
rgils
To
hyddeg
Sk
Ko
ku
n
ta
ga
m
Lo
m
m
Da
Skala 1:20000
n
ge
vä
lle
n
ta
ga
Hök
100 200 300 400 500 m
an
at
kg
Fal
0
g
100 200 300 400 500 m
D
uv
ga
ta
n
Spa
ds
un
idel
Al
0
And
ga
ta
n
Skala 1:20000
n
g
Gabriellag
Campinggatan
en
king
Ble
Bju
sgata
500 m
Dalsjöfors
leden
ata
n
Nords
kogs
0
42
Rv
Alidebe
an
sg
ing
Rångedala
en
500 m
Johanne- ndsg
lu
Norrby Långgata
ägen
Getängsv
at
sg
al
Ryd
Ribb
tan
Gr
Segerstorp
an
ts
ga
ta
n
vry
ds
ta
ltema
ds
an
at
ig
gatan
Evedals
gs
g
n
äge
Hu
eg
at
an
Hul
dr
n
ta
te
ga
nd
sg
Klin
Jo
ha
nn
elu
Tomteg
Trollgatan
ck
ag
g
Fristadsv
ägen
Älve
Arm
bå
ga
v
Ris
än
tan
0
0
42
Rv
Lundbyg
Rib
bings-
ga
kung
sg
ga
nk
Fi
on
Kol
Sa
n
väge
gsås
Alin
Skogsstigen
dav
tlan
Gre
svägen
ttv
Slä
Lä
ns
vä
ge
n
v
Krok
g
Krö
By
else
n
Sjöbog
ba
äg
sv
ås
ga
re
v
Stift
an
Tomtegat
Blo
m-
ng
Sn
acke
g
Krö
ga
en
Ly
ck
Ha
rald
sv
sv
sv
ag
Oxh
v
Kronäng
Solängsv
ägen
äg
Fä
rgeri
väge
n
G
ra
hems
ga
tan
Ber
gk
kv
rs
Kva
rn
fa
lls
v
M
en
Äng
sv
Nor
ds
tå
vä
ge
n
äge
Boråsv
Ekerydav
etä
G
Va
rnu
ms
vä
ns
vä
g
Lä
ge
n
vä
lla
yr
eku
ko
gs
Pla
Ingelsto
rpsväge
n
Rv
42
lede
n
em
sgat
an
Björ
kh
rsg
rksäte
Frista
dsvä
gen
Bjö
äg
est
Prä
Sjö
b
an
at
Ekä
ng
sg
n-
No
rra
Bar
sgata
n
dorm
Lin
Sjö
bo
ga
ta
n
a
No
rr
tan
ata
n
Sjö
bog
Vä
ttega
tan
To
mt
ep
lat
se
n
Gyllingstorp
sg
Trollga
tan
No
lha
gaga
gen
Ko
en
n
Almenä
svä
lla
Täm
ägen
ta
ab
ov
Tämtav
atan
ku
yre
M
g
vä
rd
sv
n
ar
ag
at
an
Lidag
yd
gå
allé
tan
ga
By
R
Ask
Inä
goväHökå
ge sv
n
tan
Bjö
rk-
Fyrklöverg
Kn
ek
tåsv
äg
en
St
am
- vägen
Sågv
en
Fo
en
sv
äg
yd
Sjö
näsg
Sjöviksg
ata
n
sgata
n
Sjös
ten
Ekän
gsg
Sk
og
sr
Sj
öb
Sjö
-
Nor
ra
t
de
Sjöle
g
luve
Röd
Tö
rnro
sa
g
ata
n
en
nä
sväg
og
Ängsvägen
atan
rpsg
Byto
an
at
Byg
Kl
ga
ok
Kr
rgga
ta
v
Lv 183
Gylling
s tor
psga
tan
rga
Däc
mla
er
iga
sv
ng
nä
rydav
o To
Be
rnhe
msg
Söd
ra
eku
Åk
n
ge
tavä
Kro
Sjöb
Finn
sv
Järnvägsg
Alme
ryd
v
Missions
Tosserydsv
sg
m
he
ev
Tosse
n
Källåsv
ägen
Varnumsv
an
Borgstena
Lyckå
sv
Björkängsv
3
18
at
Älgaråsvägen
Lv
m
sg
rn
Ba
Eke
Bredared
sv
Ängsv
he
Ba
Ekh
ag
yd
Norra Däckv
tan
tads
vä
ge
er
tan
ga
g
inge
Blåv
sfru
ga
Fris
To
ss
By
ten-
og
ve
rksg
atan
st
ck
Bä
n
Vat
v
kulle
Sten
Sk
gen
Tosserydsvä
Öresjög
an
liden
at
og
ög
n
stige
sj
Ek
re
väge
Fors
Ö
Rya
borgsv
Finnekumlavägen
all
F
Älgaråsvägen
kh
La
v
ta
Hul
infarten till Ica City Skaraborgsvägen i Borås är en av Borås mest
trafikerade för cyklister med ungefär 130 000 passager per år. Under
2014 testades ett cykelvarningssystem för att ge ökad trafiksäkerhet.
Projektet går ut på att uppmärksamma bilister på att en cyklist är på
väg att korsa cykelpassagen. Lysdioder och blinkljus tänds när cyklisten passerar över slingor som finns nedfrästa i cykelbanan. Ljusstykan hos dioderna justeras automatiskt i förhållande till
ljuset under dygnet.
Bättre markerade korsningar. Kantstenar anläggs så att gång- och
cykelvägstrafiken prioriteras i korsningar. För ett par år sedan infördes en ny metod för att markera gång- och cykelbanorna – i stället
för att måla linjer testades en fyra centimeter tjock beläggning med
marmor som gjuts ner i asfalten.
0
100 200 300 400 500 m
Skala 1:20000
Lysdioder i
vägbanan varnar
bilisterna när en
cyklist är på väg
ut i korsningen
vid Ica City
Skaraborgsvägen.
boråsväxer
11
Här byggs för jobb
Det håller på att växa fram en ny stor stadsdel
vid Borås västra infart. När den är klar räknar
man med att uppemot 15 000 människor
kommer att arbeta i det nya, utbyggda Viared.
Men det nya området kommer i praktiken
också att få stor inverkan på kvaliteten på
skola, omsorg och kultur i hela Borås.
Den som kört förbi på riksväg 40 har säkert sett grävskoporna
och ett och annat nytt hus längs vägen. Dag för dag håller det på
att växa fram en enorm arbetsplats strax utanför stan. Närmare
250 hektar kommer den att bli. Det motsvarar en yta lika stor som
Borås stadskärna, från Östvästleden ända upp till Vennerbergs­
platsen. Man räknar med att det om 15 år kommer att arbeta lika
många människor i det nya, utbyggda Viared som det i dag bor i
Ulricehamns centralort.
Det ursprungliga industriområdet i Viared kom till i slutet av
1970-talet. Tomt för tomt har exploateras de senaste 25 åren. När
näringslivschefen Anders Glemfelt tillträdde i Borås Stad 2006
fanns 15 tomter kvar.
– Med den tillväxttakt kommunen har, var det akut att få fram ny
industrimark, berättar han.
Så utredningar drogs igång, som blev till planer och detaljplaner.
2012 var det säljstart på det första området, Viared Norra, ett pärlband av tomter med bra skyltläge, norr om vägen.
Daniel Göök, som är etableringsansvarig på Borås Stad, pekar
med pennan över kartan:
– På de här två tomterna har Biltema etablerat sig. Här bredvid
finns Derome, bygghandeln. På nästa tomt har vi ett avtalsförslag
ute just nu. Här har du Brunngårds, skotillbehörsgrossister. Och här
har markis- och solskyddstillverkaren Sandatex satt upp sina stolpar
och sitt tak. Och på sista tomten har du Vindspelets grafiska, ett
tryckeri.
Han ser påtagligt nöjd ut. Redan efter tre år är området fulltecknat. Till årsskiftet ska alla byggnader stå klara.
Nästa område, som man redan börjat exploatera, är det som kallas
Viared Västra. Det omfattar hela 90 hektar och är en fortsättning
av den ursprungliga företagsparken, väster ut längs med riksväg 40.
Det här har tagit lite längre tid att färdigställa. Mest för att marken
till stor del består av berg och mosse. Halva området, det som ligger längst bort från motorvägen, står redan klart, Aditro byggde sin
anläggning där redan hösten 2014.
– Ett dussintal olika företag håller just nu på att räkna på de övriga
färdiga tomterna. Och varje dag ringer det företag och undrar vad
som händer och vilka andra som finns där, berättar Daniel Göök.
Samtidigt fortsätter sprängningen och schaktningen av bergknallen som ligger ut mot vägen, 500 000 kubikmeter sten måste bort
för att få plan mark. Det kommer att ta många år ännu. Det västligaste hörnet av området ligger på is, i väntan på beslut om hur
Götalandsbanan kommer att dras.
Det som kallas Viared Östra ligger mellan Mio och Pickesjön, där
riksväg 27 kommer att ansluta. Det är ett område på 40 hektar, som
fortfarande väntar på sin detaljplan. Det är förberett både för industri och handel och kommer troligen rymma både pendelparkering,
restauranger och kontor. Tomterna kommer att börja säljas mot
slutet av 2016.
12
Utbyggnaden av industriparken i Viared hänger tätt samman med
den större utveckling som pågått i Borås de senaste 10–15 åren. I
slutet av 90-talet tappade staden huvudkontor inom textilområdet,
och med dem lite av sin framtidstro. Men så började kommunen
satsa. Man byggde Borås Arena, Textile Fashion Center, satsade på
offentlig konst, högskolan utvecklades till regionens tredje största.
– Det ena gav det andra, folk blev stolta och började prata gott
om sin stad. Någon gång slutade det regna och solen började lysa i
Borås, säger Anders Glemfelt.
Befolkningen har ökat starkt de senaste tio åren och i dag flyttar
företag sina huvudkontor till Borås. Nyliga exempel är Team Sportia
och Fristad Kvintett-koncernen, som flyttar från Mölnlycke respektive Malmö.
Bild: RO-GRUPPEN
och framtidstro
Viareds industriområde håller på att förvandlas till en stor, modern industripark, något som påverkar många
verksamhetsområden i kommunen.
– Båda två har pekat på att vi har infrastrukturen, att vi har forskning och utveckling, industrimark, kompetent personal och andra
kunskapsintensiva företag inom deras områden.
Det finns också en koppling mellan Viared och kvaliteten på allt
från skola till omsorg och kultur.
– Eftersom Borås befolkning växer, är det en ständig uppgift för
kommunen att öka antalet arbetstillfällen. När många har arbete,
blir det mer pengar i den kommunala kassan, att göra bra saker med
i hela kommunen. Men det förutsätter ett livaktigt näringsliv, med
en bra bredd, säger Anders Glemfelt. Och det kräver i sin tur att det
finns bra tillgång på industrimark.
MÅNGA DELAR AV KOMMUNEN INVOLVERADE
Samhällsbyggnadsförvaltningen har hand om detaljplaner och
bygglov medan Stadskansliets Strategisk samhällsplanering har
hand om strategisk markplanering.
l
Näringslivsavdelningen och Markavdelningen marknadsför
och säljer tomterna.
l
l
Tekniska förvaltningen har tagit fram all infrastruktur.
Det kommunala bolaget Borås Energi och Miljö har dragit in
vatten, avlopp och el och fjärrvärme.
l
l
Servicekontoret har ansvarat för anläggningen av vägarna.
l
Miljöförvaltningen har ansvar för hållbarhetsfrågor i området.
SOFIA BRAX
boråsväxer
13
Så blir en
förskola till
Borås växer och varje år bygger Borås Stad
lokaler för förskola, skola, äldreomsorg, LSS
och många andra verksamheter.
Det är olika typer av fastigheter men
gemensamt är att vi alltid bygger för
människor.
– Att bygga en förskola är inte gjort i en handvändning, säger
Jim Arvidsson, projektledare på Lokalförsörjningsförvaltningen.
Även om allt flyter perfekt, vilket det sällan gör, tar det minst två år.
Varför så lång tid? kan man undra, men det är många beslut som
ska fattas och mycket planering som ska göras på vägen. Eftersom
förskolan är en offentlig byggnad som ska bedriva verksamhet för
barn, ställs det dessutom extra hårda krav. Naturligtvis finns en
väldigt stor erfarenhet som gör att vi inte uppfinner hjulet gång på
gång men varje projekt har också sina unika förutsättningar.
När Borås Stad ska bygga en helt ny förskola är det svåraste att
hitta en bra tomt.
– Det är mycket som ska fungera för att förebygga miljö- och
hälso­problem, säger Jim Arvidsson. Vi ska tänka på allt från luftföroreningar till utrymme för trafik till och från förskolan. Sedan
måste det självklart finnas tillräckligt med plats utomhus så att
barnen kan leka.
Lagar och andra krav gör att det är svårt att bygga förskolor centralt även om önskemålen om fler förskolor inne i centrum är stort.
Att bygga nytt är trots allt lite lättare än att bygga om eller till.
När Trandaredsgården byggdes ut med två avdelningar blev ju inte
tomten automatiskt större även om fler barn skulle vistas på den.
Tomten gränsar till en allmän park så det gick bara att bygga ut åt
ena hållet. Men förutom plats för nya byggnader så behövdes fler pplatser och mer utrymme utomhus för barnen att leka på.
Lösningen den gången blev att bygga två våningar vilket man helst
inte gör eftersom det är dyrare och dessutom besvärligare för alla
som arbetar där. Men i det här fallet var det bästa lösningen.
Oavsett om det är en ny-, till- eller ombyggnad kan man dela in
processen i tre delar. Förstudie, projektering och byggnation.
– I förstudien gör vi en första uppskattning av förutsättningarna.
Vi tar fram en mycket grov kalkyl och politikerna fattar beslut om
vi ska fortsätta eller inte. Går vi vidare så kommer vi till projekt­
eringen som är allra viktigast, säger Jim Arvidsson. Det är då vi detaljplanerar och det avgörs om allt blir som det är tänkt.
Det finns många regler som måste följas. Bland annat för brandskydd, tillgänglighet, toaletter, material, ventilation, buller, kemikalier, arbetsmiljöfrågor och många, många fler.
Nu är det fokus på samarbete, många är inblandade och alla ska
säga sitt. På Lokalförsörjningsförvaltningen finns experter på miljö,
tillgänglighet, it och säkerhet, och de är en stor tillgång i den tidiga
planeringen.
14
Det är många parametrar att ta hänsyn till när en förskola byggs.
Men det gäller att tänka till före byggstart när man bygger för
människor – speciellt små människor.
– Vi bygger en förskola som ska stå och fungera i många år så
vi måste också tänka på skötseln och underhållet i framtiden, där
är förvaltarens kunskap värdefull. Självklart måste vi också ha ett
nära samarbete med verksamheten, de är ju experter på det dagliga
arbetet.
Det hela handlar om att göra rätt från början, det blir både bättre
och billigare, understryker Jim.
– När sedan projekteringen är klar fattar politikerna beslut igen,
och om vi får klartecken går vi in i byggfasen. Nu gör vi precis som
det låter, vi bygger helt enkelt förskolan.
När en förskola byggs är en grundläggande fråga vem som egentligen ska använda lokalerna. Naturligtvis ska det fungera med arbetsmiljö, utrymningsvägar, parkering och inomhusmiljö, men man
får aldrig glömma vilka förskolan i slutänden är till för – barnen.
Deras önskemål försöker man uppfylla så långt det är möjligt.
På Trandaredsgården bildades det ett barnråd som fick komma
med önskemål om den nya gården. Rådet bestod av sex barn och tre
förskolepedagoger. En av dessa var Gunnel Hassel som berättar om
hur det gick till.
– Vi började med att lotta fram representanter från avdelningarna,
berättar Gunnel Hassel. Sedan hade vi möten där vi pratade om
vår nya förskolegård. För att underlätta hade vi tagit fram tre frågor
som vi resonerade kring.
Digital värld
ställer nya
krav på skolan
För att Borås ska fortsätta att växa krävs det mer
än byggnader. Det måste finnas människor som
lever och växer med staden. Ett sätt att möta
tidens krav – och satsa på framtiden – är att bygga
it-infrastruktur så eleverna kan utnyttja dagens
teknik.
Enligt Skolverket ska ”Elever ha tillgång till de lärverktyg som behövs för en tidsenlig utbildning”. It används i dag som ett pedagogiskt
verktyg och alla räknar med att utvecklingen av tekniska hjälpmedel i
skolan kommer att gå väldigt snabbt. För att kunna utnyttja alla för­
delar som finns med den digitala världen gäller det att skolorna har rätt
förutsättningar.
Det är lätt att tänka på att ha tillräckligt många datorer, kompetens
hos lärare, bra program och så vidare. Självklart måste allt detta finnas,
men om inte själva skolbyggnaden är förberedd för all it-användning
hjälper det inte, hur många datorer som än finns.
Barnen fick fundera över:
• Vad tycker ni är roligast att göra på vår förskolegård?
• Vilken lekplats tycker ni är roligast att gå till?
• Vad skulle ni vilja att det fanns på vår nya förskolegård?
– Det var fantastiskt att se barnens engagemang och kreativitet.
Att låta barnen vara med och bestämma så här är en jättebra idé,
menar Gunnel Hassel. Önskelistan skickades helt oredigerad till
landskapsarkitekten som satte igång med att försöka tolka vad barnen menade. Det blev det inget litet badkar och heller ingen vattenrutschkana men i stort sett blev alla önskemål uppfyllda.
– Att kunna uppfylla barnens önskemål, om än inte alla, är det
absolut roligaste i hela projektet, avslutar Jim Arvidsson.
LENA ZETTERBERG
LEKPLATSER PÅ TAKET
I Lövgärdet i Göteborg byggs just nu en ny förskola där hela
lekgården är fyra meter över mark.
Politikerna följer projektet noga och kommer att se om det är ett
alternativ för att få centrala förskolor även i Borås.
Nihad Selimovic är it-projektledare på Lokalförsörjningsförvalt­
ningen och ansvarar för it-frågorna i byggprocessen. Oavsett om det
byggs en ny skola eller en gammal byggs om ingår it som en naturlig
del.
– Varje fastighet har sina förutsättningar som vi måste ta hänsyn till.
Bygger vi en ny handlar det bland annat om hur långt det är till närmaste anslutningspunkt för fiber. När det gäller själva byggnaden måste
vi tänka på hur konstruktionen kan påverka. I dag när vi bygger energisnålt kan exempelvis tjockleken på väggarna göra att täckningen måste
förstärkas, säger Nihad Selimovic.
Vid en ombyggnad är ju vissa förutsättningar redan kända men då är
det viktigt att kapaciteten mäts, att
den är tillräcklig för att klara av framtidens behov. Annars måste nätverk
bytas ut eller uppgraderas.
– I planeringen har vi självklart
möten med skolan om deras it-behov,
vi måste tidigt veta vad som krävs. Vi går igenom hur it ska användas
praktiskt i verksamheten och här är vår uppgift att tolka vilka funktioner som önskas, fortsätter Nihad Selimovic. Det är många som säger att
de vill ha ”en kanon i taket” men vad som egentligen efterfrågas är ju
möjligheten att visa presentationer och annat på en stor skärm. I dag
har utvecklingen gått vidare och vi använder en mer modern teknik.
Naturligtvis ingår it-frågor även när Borås Stad bygger andra lokaler.
– Vi måste försöka förutse vad som kommer att hända i framtiden.
Världen förändras och våra fastigheter måste uppfylla de krav som ställs
under många år framåt. Om vi tittar på äldreboende så bor det en generation där i dag som inte använder it på samma sätt som de som bor där
om 30 år kommer att göra. När det är min tur vill jag kunna spela spel,
ladda ner filmer och annat som jag inte vet om än eftersom det inte är
möjligt i dag, avslutar Nihad Selimovic med ett leende.
LENA ZETTERBERG
boråsväxer
15
Djuren får egna vägar
För att Borås ska kunna växa på bästa sätt måste
vi också tänka på den biologiska mångfald
som finns runt omkring oss. Det ska vi göra för
djurens skull – men även för vår egen.
Ingen vill väl möta stressade älgar eller
obekväma vargar inne i stan?
Ett landskap är ett lapptäcke av olika livsmiljöer, korridorer och
barriärer. Olika arter har olika preferenser var de vill leva och hur de
kan ta sig fram i landskapet. För öringen är till exempel Viskan en
nödvändig spridningskorridor – en fiskväg. För hasselmössen utgör
Viskan i stället en barriär som de har mycket svårt att ta sig över.
För att kunna sprida sig till biotoperna som ligger likt öar i landskapet krävs förbindelser, korridorer eller vandringsleder. Ibland
finns naturliga barriärer som gör att arterna måste hitta en väg runt.
Men för det mesta är det människoskapade barriärer, till exempel i
form av fördämningar, viltstängsel, bebyggelse, vägar och järnvägar.
Vi har traditionellt sett försökt lägga bebyggelse, vägar och
järn­vägar så att vi ska göra så litet ingrepp och förstöra så få livs­
miljöer som möjligt, men konsekvensen hur det fragmenterar landskapet och påverkar den biologiska infrastrukturen har vi inte alltid
tänkt på. Det beror mycket på att naturen för det mesta har räckt
till ändå, men nu är det inte så längre. Problemet med minskande
vandringsmöjligheter för djur ökar i takt med människans markanvändning.
Om en barriär skapas och livsmiljöerna för arterna delas på flera
mindre ytor kan det medföra att en del av beståndet försvinner eller
dör ut på grund av för lite plats, för liten stam eller för hög inavel.
I sämsta fall dör hela populationen i ett område ut för att ytorna att
leva på blev för små och isolerade. Öringbeståndet i Viskan uppströms Öresjö har varit isolerat från omvärlden i ungefär 150 år nu,
eftersom det inte finns möjligheter för fisk att ta sig upp förbi alla
kraftverk som byggdes från mitten av 1800-talet. Hur har det på­
verkat öringstammen? Det vet vi inte.
Tanken på biologisk infrastruktur var något som startade i samband med anläggandet av Ostlänken mellan Järna och Linköping,
en del av Götalandsbanan. Vi har även börjat anamma tänket i Borås. Särskilt aktuellt blev det i samband med hasselmusinventeringen
2006 eftersom det avgjort största hotet mot hasselmössen bevarandestatus är spridningshindren – inte brist på livsmiljöer!
I Borås Stads Vattenresursplan och lokala Miljömål finns mål att
vi ska förbättra möjligheterna för djur att ta sig fram genom kommunen och växter att sprida sig. I Grönområdesplanen finns viktiga
gröna stråk genom staden inritade på en karta. Det finns en utredning, med förslag på var vi skulle kunna förbättra passagemöjlig­
heterna för stora djur förbi staden. Det blir inte så bra när panikslagna älgar, förvirrade rådjur och stressade vargar försöker hitta sin
väg genom gator och bebyggelse.
Det finns många sätt att förbättra den biologiska infrastrukturen
genom kommunen och anlägga säkra och framkomliga passager för
våra vilda djur. Vid vägar och järnvägar kan man bygga viltbroar,
ha uthopp genom viltstängslen här och var, anlägga grod- och småvilttunnlar under vägen och sätta upp småvilts- och grodstängsel
utefter särskilt känsliga sträckor. Vid passage av vattendrag kan man
bygga brospann eller rejäla trummor så att den naturliga strand­
kanten finns kvar. I trånga vattentrummor kan man sätta upp hyllor
som småvilt kan gå på för att slippa gå över vägen.
Viltbroar över vägar och järnvägar blir trygga passager för det större viltet, men
även för små djur som hasselmöss går det att anlägga tunnlar och broar.
16
JENNY PLEYM
Bild: PEDER PERSSON
En för alla, alla för en – de bästa tillgänglighetsanpassningarna är nödvändiga för få men hjälper många. Dessutom kan de vara estetiskt tilltalande.
Stad tillgänglig för alla
Men vad räknas som en funktionsnedsättning? Vanligtvis går
nog tanken till en person som har någon form av rörelsehinder,
exempelvis sitter i rullstol, men det finns så många fler. Borås Stad
har medvetet satsat på den fysiska tillgängligheten, i första hand.
Mycket har gjorts, och säkert har du sett en hel del men kanske inte
reagerat på att det är en tillgänglighetsanpassning.
Lena Mellbladh är tillgänglighetskonsulent och arbetar med tillgänglighetsfrågor i Borås. För att visa på ett exempel nämner hon
Kulturhuset där Borås Stad gjort många åtgärder, både ut- och
invändigt.
– Vi har minskat nivåskillnader, kontrastmarkerat pelare, anpassat
skyltningen och skapat taktila ledstråk – det vill säga där informationen överförs genom beröring. Även inom andra områden har
vi satsat. Exempelvis är naturen på många platser i Borås lätt att
nå tack vare anpassade stränder, fiskebryggor och anpassningar i
naturreservat. Många lekplatser är anpassade, djurparken har en ny
entré och en tillgänglighetsramp har gett rullstolsburna personer
likvärdiga möjligheter att ta del av Sommartorsdagarna, säger Lena
Mellbladh.
Borås Stad har åstadkommit en hel del men mycket återstår förstås
fortfarande. På agendan finns nu åtgärder riktade mot mer dolda
funktionsnedsättningar, sådant som vi inte ser med blotta ögat men
som finns där likaväl. Personer med en dold funktionsnedsättning
kan inte alltid formulera sina behov eller ge uttryck för att de
behöver hjälp. Till dolda funktionshinder räknas bland annat psykiska sjukdomar och afasi men också allergier och synfel. Okunskap
kan ibland resultera i diskriminering och av den anledningen är det
mer aktuellt än någonsin att satsa på dessa åtgärder.
Tillgänglighetsanpassningar kostar självklart men kanske inte
så mycket som det är lätt att tro. Många av åtgärderna krävs redan
i bygglagen men eftersom Borås följer Västra Götalandsregionens
riktlinjer blir det marginellt dyrare. Skattemedel ska användas effektivt men också svara mot alla invånares behov.
– Att Borås får högsta betyg i Tillgänglighetsbarometern 2015
(Humana) och att vi vann Access City Award 2014 ska vi vara väldigt stolta över. Jag känner mig mycket inspirerad av tillgänglighetsarbetet som ligger framför oss. Jag vet att det är en entusiasm som
alla inblandade i arbetet delar, avslutar Lena Mellbladh.
LENA ZETTERBERG
FUNKTIONSNEDSÄTTNING
ELLER FUNKTIONSHINDER?
Myndigheten för delaktighet (tidigare Handisam) sprider
budskapet att tillgänglighetsanpassningar är nödvändiga för
10 procent, underlättar för 40 procent och är bekvämt för 100
procent av befolkningen.
l Från och med 2015 ingår bristande tillgänglighet som en ny
form av diskriminering i diskrimineringslagen.
l Funktionshinder och funktionsnedsättning är två olika
saker. En funktionsnedsättning kan vara mer eller mindre
begränsande beroende på vilka funktionshinder man
upplever. Funktionshinder uppstår i mötet med omgivningens
förväntningar och förutsättningar.
l
boråsväxer
Bild: NAMN NAMN
I visionen Borås 2025, uttrycks tankar om
invånarnas delaktighet och inflytande. Sedan
i början av 2000-talet har vi arbetat för att
Borås ska vara en stad för alla, oavsett vilka
förutsättningar du har.
17
Sju steg till bygglov
Vill du bygga nytt, glasa in din altan eller kanske
funderar du på att sätta upp solpaneler? Då är det troligt
att du behöver söka bygglov eller göra en anmälan.
Och vi som arbetar med bygglov ser fram emot att
hjälpa dig. Till oss kan du alltid höra av dig när du har
frågor eller vill ha råd från erfaren personal.
Här kan du läsa en kortfattad beskrivning av vägen
till ett bygglov – en process i sju steg.
ÖPPETTIDER
Kundmottagning: 8–16 måndagar–
torsdagar och 8–15 fredagar.
Stadshuset, Kungsgatan 55, plan 5
Öppen mottagning med drop in tisdag–
fredag 10–11.30 och tisdag 16–18.
Stadshuset, Kungsgatan 55, plan 6
Telefon 033-35 85 00
E-post samhallsbyggnad@boras.se
TEXT JOSEFINE WALKIN ILLUSTRATIONER HELENA BERGENDAHL
1.
FÖRBERED DIG
Vilka förutsättningar finns? Beroende på var du bor har du olika
förutsättningar. Ta reda på om det finns en gällande detaljplan för
ditt område genom att kolla på Boråskartan på boras.se (välj Karta)
eller kontakta oss.
Vad kostar det? Olika bygglov kostar olika mycket. På vår webbsida hittar du exempel på aktuella prisuppgifter.
Har du pratar med dina grannar? Processen går ofta både snabbare och smidigare om du pratar med dina grannar i ett tidigt
skede. Det kan hända att vi behöver kontakta dina grannar.
Behöver du en kontrollansvarig? Om en åtgärd kräver bygglov
eller anmälan måste du som byggherre (du som betalar bygget) i
vissa fall utse en kontrollansvarig för ditt projekt. Den kontroll­
ansvariga är din sakkunniga under projektet och ser till att rätt
kompetens finns. Den kontrollansvariga du anlitar måste vara certifierad och får inte vara släkt eller arbetskamrat till dig.
▼
2.
ANSÖK
Sök lov med vår e-tjänst: Du kan söka bygglov och göra
en anmälan digitalt med vår e-tjänst Mitt bygge. Då kan
du också följa ditt ärende direkt på webben.
Ansök med blankett: Du hittar våra blanketter på
webben, eller på vår kundmottagning. Ansökan kan du
posta eller lämna direkt till vår kundmottagning.
Det är viktigt med kompletta handlingar. Det är först
när vi har en komplett ansökan som vi börjar handlägga
den. På vår webbplats finns information om vilka handlingar som gäller för just ditt projekt. Och är du osäker
– fråga oss gärna!
18
3.
DIN ANSÖKAN HANDLÄGGS
Bekräftelsebrev: När ansökan kommit in till Samhällsbyggnadsförvaltningen får du ett bekräftelsebrev från oss med information och diarienummer för ditt ärende. I brevet står också vem som kommer att vara
handläggare. Det är din handläggare du ska kontakta när du har frågor.
Komplett ansökan: Handläggaren börjar med att bedöma om din
ansökan är komplett, det vill säga att den innehåller alla handlingar som
behövs och att de är fackmannamässigt utförda. Om något saknas eller
behöver förtydligas kontaktar vi dig.
Granskning av ansökan: När din ansökan är komplett granskas den
och du kan räkna med att få ett beslut inom åtta veckor. Granskningen
innebär en kontroll av att din ansökan följer de bestämmelser som finns.
Yttranden från andra: Ibland behövs det att andra berörda sak­ägare
(till exempel din granne) yttrar sig. Då skickar vi ut brev till de berörda.
I vissa fall kan det vara mer komplicerat då även andra ska yttra sig (till
exempel Miljöförvaltningen, Trafikverket med flera) och då kan processen förlängas.
4.
DU FÅR ETT BESLUT
Ett beslut kan innebära antingen
en beviljad, avslagen eller avvisad
ansökan. Ofta är det handläggaren
själv som fattar beslut om bygglov,
men ibland är det Samhällsbyggnadsnämnden. Beslutet annonseras
på Post- och Inrikes tidningars
webbplats, och om ingen överklagar
inom fyra veckor vinner beslutet
laga kraft.
5.
DU FÅR ETT STARTBESKED
Innan du kan börja
bygga måste du få ett
startbesked. Ibland
behövs det ett tekniskt
samråd innan du kan
få det. Då går vi tillsammans igenom hur
arbetet kommer att
planeras och organiseras.
6.
VI GÖR ETT
ARBETSPLATSBESÖK
När bygget pågår kan du få besök av oss.
Vi kontrollerar då att bygget följer kontrollplanen och det givna bygglovet.
7.
DU FÅR ETT SLUTBESKED
OCH HAR NÅTT MÅL
Innan du kan inviga eller börja använda ditt nya bygge
behöver du ett slutbesked. Det är ett beslut och godkännande från bygglov­avdelningen att det du byggt nu
får tas i bruk och användas.
boråsväxer
19
Hållbar framtid
när Norrby växer
Norrby är en stadsdel med stor potential och stora
möjligheter. Därför vill Borås Stad låta Norrby växa på
ett hållbart sätt, i nära samverkan med både de boende
på Norrby och övriga boråsare.
Ett sätt att driva på utvecklingen och få ett kvitto på hur
arbetet går är att använda sig av hållbarhetscertifiering.
– Norrby har ett väldigt attraktivt läge, mitt i stan. På den del
som ännu inte är bebyggd ser jag gärna att det blir mycket boende,
samtidigt som det ska finnas många gröna ytor, säger kommunalrådet Tom Andersson (MP).
Men byggnader är långtifrån allt.
– Minst lika intressant är det som händer mellan byggnaderna,
att man ser till att det finns platser där människor kan mötas, så att
stadsdelen blir socialt hållbar.
Meningen är att den nya delen av Norrby ska göra att dagens
Norrby och centrum kan växa ihop. Borås Stad vill att hela Norrby
ska bli en långsiktigt hållbar stadsdel. Det betyder att man bygger
för framtiden redan nu. För att göra det på bästa sätt har Borås
Stad bestämt sig för att certifiera Norrby genom ett system för
hållbarhets­certifiering. Det gör att alla inblandade vet vad som
gäller, och dessutom fungerar systemet som en checklista.
I våras var Borås och tio andra kommuner med och arrangerade
workshops för att ta fram idéer och förslag till ett svenskt certifieringssystem. Deltagarna kom från bland annat högskolor, energibolag, arkitektfirmor, fastighets- och byggbolag. Certifieringssystemet heter Citylab och det är också namnet på den plattform där
kommuner och andra nu kan utbyta erfarenheter och lära sig av
varandra. Det är den ideella organisationen Sweden Green Building
Council som har hand om Citylab.
Borås Stads hållbarhetscertifiering av Norrby är väldigt speciell,
om man jämför med andra kommuner i Sverige.
– Det vanligaste är att hållbarhetscertifiera en kommande stadsdel.
Här i Borås vill vi hållbarhetscertifiera både det Norrby som redan
finns och det som kommer. Det är unikt, säger Pia Aspegren som är
miljöutredare på Miljöförvaltningen.
Pia Aspegren ger ett par exempel på hållbarhetsarbete som skulle
kunna passa även för dagens Norrby.
– Det skulle kunna vara att installera solceller på hustaken för att
få el till bostäder. Det skulle också kunna vara att hjälpa till om
boende vill minska sina transporter genom att ha bilar ihop i en
bilpool.
När det gäller de nya husen går det till exempel att planera i förväg
för att utnyttja taken på ett smart sätt.
– Man kan ha gröna tak på husen i form av odlingar eller gräsmattor. Det är bra för dagvattenhanteringen och hjälper stadsdelen att
utvecklas bra energimässigt. Och så kan man sätta upp bikupor. De
20
bidrar till den biologiska mångfalden, säger kommunalrådet Tom
Andersson (MP).
Men vad hållbarhetscertifieringen ska innehålla – det handlar
mycket om vad invånarna längtar efter och hur de vill ha det. Både
du som bor på Norrby, och du som bor någon annanstans i Borås,
kan vara med och tycka till.
Många är nyfikna på vad som ska hända med både Norrby och
andra stadsdelar i samband med bygget av Götalandsbanan och ett
nytt stationsområde i Borås. Oavsett vad som händer är arbetet med
Norrbys hållbarhetscertifiering viktigt.
– Absolut. Vi har stora ambitioner för Norrby. Vi vill vara tydliga,
både inför invånare, byggföretag och andra aktörer, att vi inom
Borås Stad planerar för en hållbar utveckling av Norrby. Vi vill utveckla staden rätt och på rätt sätt från början, så att vi inte behöver
göra om, säger Pia Aspegren.
ANNA VÖRÖS LINDÉN
OLIKA TYPER AV HÅLLBARHET
Man brukar tala om olika typer av hållbarhet: social,
ekonomisk och ekologisk/miljömässig.
Social hållbarhet är exempelvis att:
Lyssna på invånarnas åsikter om vad de vill ha för
förbättringar.
l
Planera och bygga bostäder, gator och parker så att
människor känner sig trygga.
l
Ekonomisk hållbarhet är exempelvis att:
Se till att det finns olika boendeformer så att personer med
olika inkomstnivåer kan bo i samma stadsdel.
l
Ha lokaler för affärsverksamhet i entréplan så att
stadsdelen lever och en del av invånarna kan driva sina
företag eller vara anställda där.
l
Underlätta om boende vill starta en bilpool eller äga verktyg
tillsammans.
l
Ekologisk hållbarhet är exempelvis att:
l
Sätta upp solcellsanläggningar på taken.
Fokusera på hållbara transporter, kollektivtrafik och bra
cykelmöjligheter.
l
l
Ha många gröna ytor där människor kan vara och umgås.
Bild: BORÅS STAD
Oavsett om du bor i Norrby eller i någon annan del av Borås så kommer du att få tycka till om stadsdelen, så att Norrby kan
förändras på ett hållbart sätt och människor trivs och känner sig trygga.
BORÅS 2025
Hållbarhetscertifieringen av Norrby är
en del av visionen Borås 2025:
Borås är en stad där människor möts
och där social, etnisk och kulturell
mångfald driver utvecklingen framåt.
l
Borås har en livskraftig stadskärna
där invånarantalet tredubblas mellan
2012 och 2025. Människor i olika åldrar
och med olika kulturell bakgrund har
råd att bo centralt.
l
Borås är en stad baserad på
förnybar energi där invånarna är
med och skapar en långsiktigt hållbar
miljöutveckling.
l
Målet med hållbarhetsarbetet på Norrby är att den nya delen ska göra att dagens Norrby och centrum
hänger närmare ihop. Järnvägen och Norrbyleden ska inte kännas som barriärer som delar staden.
boråsväxer
21
Bild: SOFIA CARLENBERG
Textile Fashion Center vann årets Stadsbyggnadspris i kategorin för bästa ombyggnad. Det är ett av
många projekt som sätter Borås på arkitekturkartan.
Borås bästa byggnader
Borås är en stad som vågar sticka ut och ta plats när det gäller
arkitektur och hur staden gestaltas.
Stadsbyggnadspriset uppmärksammar byggprojekt som
förhöjer upplevelsen av att vistas i vår stad, och som sätter Borås
på den internationella kartan.
I Borås är intresset för stadsbyggnad och arkitektur stort, både
hos byggbranschen och boråsarna själva. De senaste åren har det
hänt mycket och staden har börjat byta skepnad. Områden kring
Viskan har restaurerats och öppnats upp. På uteserveringar och
längs gångstråk är det möjligt att glädjas av vattnet som förr i tiden
framförallt ansågs vara en del av textilindustrin.
Stadsparken blomstrar, lekplatsen och Orange­riet har skapat mötesplatser för männi­skor, och med det en grogrund för nya idéer.
I Simonsland har ett gammalt industriområde förvandlats till ett
centrum för mode, vetenskap och innovationer. Samtidigt finns det
planer på att förtäta stadskärnan genom att bygga på höjden, och på
så sätt skapa bostäder för alla som vill bo i centrum.
– Vi påverkas mycket av vår omgivning. Om
det är ordning och reda omkring oss mår vi bra,
och vi känner oss mer värda som människa. Det
är kommunens uppgift att se till att gemensamma ytor, som torg eller skolor, blir bra. Vi
fostras av miljön vi är i, därför är det viktigt att
lyfta goda exempel, säger Tomas Rossing, stadsarkitekt i Borås Stad.
Tomas Rossing
För att uppmärksamma goda förebilder inom
arkitektur och stadsbyggnad delar Samhällsbyggnadsnämnden ut
Stadsbyggnadspriset med några års mellanrum. Priset delas ut till
objekt inom kategorier som täcker alla aspekter av stadsbyggnad,
från bostadshus till näringsfastighet till landskap och stadsmiljö. Till
sin hjälp har nämnden en jury som består av politiker, tjänstemän
från kommunen, representanter från media och den byggande värl-
22
den. I år tävlade byggnader som färdigställts mellan 2012 och 2014.
Juryn har haft många fina byggnader att välja mellan.
– Det finns en tradition i Borås, man uppskattar god arkitektur.
Jag upplever att intresset för arkitektur är större här än i andra
städer. Jag tror det beror på stadens historia med den starka textil­
industrin. Design, form, stil och image – det går att dra många
paralleller mellan textil och arkitektur. I båda fallen ska det vara
funktionellt, vackert och hållbart, säger Tomas Rossing.
Årets pris delades ut till en stor variation av projekt, men de har
alla något gemensamt: genom nytänkande och oräddhet har de
skapat unika platser som satt Borås på kartan, även internationellt.
Bland vinnarna fanns Fristad­bostäders trähus på Åsboplan, street
art-festivalen No Limit och restaureringen av Simonsland som ledde
till Textile Fashion Center.
– Borås är en varierad stad i sitt arkitektuttryck, den har vuxit
beroende på hur bra det har gått för industrin. Det har gett en stor
variation vilket i dag är en tillgång. Staden tål nya tillägg och det går
att ta ut svängarna. Det har årets vinnare gjort och de har lyckats
skapa spännande och varierade miljöer som vi alla kan ha glädje av.
ANDREA ZACKRISSON
STADSBYGGNADSPRISET
delas ut var tredje år av Samhällsbyggnadsnämnden för att
uppmärksamma god arkitektur och stadsbyggnad. Vinnare
utses i fem olika kategorier.
2015 års vinnare är:
Bostadshus: Fristadbostäders trähus, Åsboplan i Fristad​.
Ombyggnad: Textile Fashion Center, Simonsland.
Offentlig byggnad: Östermalmsgården, Östermalm.
Mark, landskap och stadsmiljö: Gatukonstfestival No Limit.
Näringsfastighet: Kvarteret Vestindien, Simonsland.
kultur
Romers liv och vardag
Romer och romskt utanförskap liksom romsk
glädje står i fokus på Kulturhuset under hösten.
I centrum finns den stora utställningen Vi är
romer som setts av mer än 100 000 besökare på
Göteborgs stadsmuseum. I Borås kompletteras
den nu av en lokal utställning av och med
romska grupper i Sjuhärad.
– I båda utställningarna berättar romer om sin vardag, med både
glädje och sorg. De delar med sig av erfarenheter av fördomar och
rasism, som många romer tyvärr fortfarande möter, säger MarieLouise Weise, kultursekreterare i Borås Stad och projektledare för
utställningen.
Under Förintelsen miste mellan 200 000 och 500 000 romer livet,
vilket inte är lika känt som nazisternas folkmord på judar. I utställningen Vi är romer – möt människorna bakom myten får besökaren
veta mer om romernas folkvandring från Indien till Europa för ungefär 1 000 år sedan och om deras tillvaro sedan dess. Marie-Louise
Weise konstaterar att det är angeläget att berätta romernas historia
och att göra deras traditioner mer kända.
– Romer är en av Sveriges fem erkända minoriteter och en del av
vårt kulturarv. Det är viktigt att slå fast. Det behövs mer kunskap,
inte minst för att romer just nu är ett aktuellt samtalsämne i och
med EU-migranterna. En hel del som sägs om dem baseras på rena
myter.
livsberättelser. Dessutom har jag träffat romer från Rumänien som
är här och tigger. De ingår också i utställningen.
Även huvudutställningen Vi är romer – möt människorna bakom
myten bygger på intervjuer, foton och filmer gjorda med och av romer. På Göteborgs stadsmuseum sågs den av 130 000 besökare.
På Kulturhuset i Borås kommer romers liv, utanförskap, aktivism
och musik att finnas med på olika sätt under hösten. Stadsteaterns
nya konstnärliga ledare Ragna Wei regisserar familjeföreställningen
Katitzi baserad på författaren och medborgarrättskämpen Katarina
Taikons (1932–95) populära böcker om sin barndom och uppväxt i
en romsk familj i Sverige. Premiär 21 november.
På Röda Kvarn visas dokumentärfilmen om Katarina Taikon, med
manus och regi av duon Gellert Tamas och Lawen Mohtadi.
– De två är några av gästerna vid höstens Måndagar på Kultur­huset
där temat är mänskliga rättigheter. Från mitten av oktober blir det
även extra föreläsningar på torsdagar knutna till utställningen.
Vernissage för Vi är romer – möt människorna bakom myten är den
3 oktober och då spelar bland annat Svarta safirer. Utställningen
visas sedan fram till den 29 februari 2016, både för allmänheten,
skolklasser och andra besöksgrupper.
– Guiderna som visar utställningen har själva romskt ursprung.
Målet är att öka besökarens kunskaper, ändra attityder och få slut
på alla de myter som fortfarande lever. Det görs bäst i mötet männi­
skor emellan.
ANNA VÖRÖS LINDÉN
Marie-Louise Weise har tillsammans med romer som bor här skapat
den lokala utställningen Romer i Sjuhärad.
– I intervjuer delar romer och resande generöst med sig av sina
Vill du veta mer om utställningen besök boras.se/kultur. Programmet
för hösten Måndagar på Kulturhuset hittar du på boras.se/mandagar.
Rome
r i Sju
3 okto
ber 20
15 - 29
Kultu
rhuset
februa
härad
Borås
ri 2016
Det finn
s många
bland
Sjuhär
annat
adsbor
möta
skapat
med rom
Ester,
utställn
skt urs
Milan,
ingen
Du får
prung.
Monica
Romer
även
Hur ser
, Arne,
en hist
i
deras
Susann
– för inte
orisk tillb Sjuhärad där
liv ut?
och Kur
jättelä
de del
akablic
Här får
nge sed
t. Tills
ar me
k av hur
du
amma
d sig av
an.
resand
ns har
sina
Utställn
erome
de
r behand livsberätte
ingen
och fins
är
lser.
lades
ka rom producerad
i Sjuhär
er sam
av Kult
– ett loka
ad
t
lt kom
plement
urkontor
ranter
et tillls
i Borås
ammans
och Sjuh
udutstä
med resa
ärad
llningen
nderom
Vi är rom . Det här är
er, nya
en frist
er -mö
ående nlända rom
t män
er
utställn
niskorna
ing
bakom
myten
EU-mig
till huv
I texter, bilder och filmer berättar romer om sitt liv och sin vardag. Det är även romer som guidar
besökarna på utställningarna på Kulturhuset som kan ses från oktober till februari.
23
kultur
Nytt liv
för underlivet
Kunskapens frukt är något så speciellt som ett faktaspäckat, folkbildande
och roligt seriealbum. Samtidigt som det lyfter fram något som
genom sin undanskymda plats lockat till många föreställningar och
vanföreställningar om ”det som brukar kallas det kvinnliga könsorganet”.
Boken blev en succé när den släpptes förra året och Liv Strömquist
belönades för sin insats med Dagens Nyheters kulturpris. Nu blir
Kunskapens frukt teater på Borås Stadsteater.
Det här är första gången Kunskapens frukt dramatiseras, men det är
långt ifrån första gången något av Liv Strömquists verk blivit teater.
Tidigare har till exempel Unga Dramaten haft stora framgångar
med föreställningen Liv Strömquist tänker på dig!
– Jag blev verkligen förvånad första gången någon ville dramatisera mina serier, men de är väldigt textbaserade så jag insåg att de
kan fungera på scenen, säger Liv Strömquist.
Serierna innehåller inte några seriefigurer som ska gestaltas på
scenen, som till exempel när Joakim Pirinens Socker-Conny blev
teater. Det är serier där vanliga människor blivit seriefigurer, och som
sedan gestaltas som vanliga människor av skådespelare på scenen.
Idén till Kunskapens frukt har Liv Strömquist burit med sig.
– Jag har velat göra något om kvinnors könsorgan ur ett samhälle­
ligt eller kulturellt perspektiv jättelänge. Det handlar inte om det
rent biologiska utan om hur samhället konstruerar kvinnans könsorgan och hur det påverkar hur vi känner inför det och våra kroppar
i dag.
Researchen hon gjorde i ämnet påverkar Liv Strömquists digitala
vardag än i dag.
– Jag fick ju en ganska speciell sökhistorik under researchen
(skratt) när jag skrev in ord som vagina, vulva och underliv på
Google. Genom Adlibris, Amazon och andra bokhandlare fick jag
tag i en del litteratur. Det påverkar så klart vad jag får för litteraturförslag på de sajterna i dag, säger hon.
Att hitta avhandlingar med ett kulturellt perspektiv på det kvinnliga
könsorganet och menstruation visade sig vara svårt. Hon hittade
egentligen bara två avhandlingar om mens, där den ena var från
1970-talet. Men informationsinsamlandet var framgångsrikt. Det
gick nästan lite väl bra.
– Det var först när jag hittade vissa nyckelberättelser som jag
kände att det här kommer bli någonting, det här kommer att bli
bra. Jag fick välja, men med det material jag samlat ihop så kunde
jag faktiskt gjort minst en lika tjock bok till.
Kunskapens frukt innehåller väldigt mycket fakta men precis som
i Liv Strömquists andra böcker känns det inte som någon fakta­
stoppning. Den genomsyras av humor.
– Det är viktigt att det är roligt eftersom jag tycker att det blir
24
bättre då. Humor är något som jag prioriterar men det viktigast är
själva spaningen och slutsatserna.
Det är lusten till analysen som driver den konstnärliga processen
framåt.
– Jag får energi av att analysera. Så jag går på lustkänslan och
försöker bara göra det jag tycker är kul. Att göra en spaning, till
exempel.
I Kunskapens frukt dras till exempel slutsatsen att människans
könsorgan genom språk, kultur och samhällsklimat har konstruerats som ett motsatspar. På samma sätt som motsatsen till man, är
kvinna – och tvärt om.
– Egentligen kan man se könsorganen mer som grannar eller något annat mer närliggande. Och om du ser man och kvinna som
något annat än motsatser så öppnar det för att tänka nytt. En social
konstruktion hellre än något superförankrat biologiskt.
Visst har samhället försiktigt börjat avdramatisera ”det som
kallas det kvinnliga könsorganet”. I dag har till och med – läs och
häpna – en tillverkare av mensskydd visat reklamfilm där mensen
representeras av en cerise vätska, fortfarande långt från den naturliga
färgen men betydligt närmare än den turkosblå som varit gängse.
Och under sommaren har många twittrat om sin menstruation
under hashtaggen #PeriodsAreNotAnInsult, sedan den rike Donald
Trump med sina politiska ambitioner försökte nedvärdera tvankaret Megyn Kelly genom att säga något som kunde tolkas som
att han ansåg henne menstruera för tillfället.
Unga Dramaten marknadsförde sin föreställning Mens – the musical med menstält och vaginaverkstad i Kungsträdgården i Stockholm och nu får alltså Borås Stadsteater sin Kunskapens frukt.
När du sett tidigare föreställningar av dina verk, är det något
du blivit förvånad över?
– Det beror förstås på hur mycket jag varit inblandad. Jag har inte
så mycket kontrollbehov. Regissör, dramaturg och skådisarna måste
göra det till sitt eget verk. Texten finns där men så måste de göra
sina egna tillägg.
Vad vill du att de som ser föreställningen på Borås Stadsteater
tar med sig?
– Nya tankar om hur vi kan tänka kring kön och sexualitet.
CHARLOTTE OHLSSON
Bild: LIVIA ROSTOVANYI
KUNSKAPENS FRUKT
Urpremiär 26 september 2015, Lilla
scenen, Borås Stadsteater.
Av: Liv Strömquist, dramatisering
ensemblen
Regi: Mattias Brunn
Scenografi: Richard Andersson
Kostym: Josefin Lindskog
Mask: Christoffer Nordin
Skådespelare: Elin Bornell, Anna
Harling, Peter Lorentzon
Liv Strömquist hoppas att
föreställningen Kunskapens
frukt, baserad på hennes
bok, på Borås Stadsteater
ska väcka nya tankar om
kön och sexualitet.
Hallå där …
… Elin Bornell, skådespelare, som tillsammans med
övriga i ensemblen och regissören arbetar fram manus
till föreställningen på Borås
Stadsteater, med utgångspunkt från Liv Strömquists
seriealbum Kunskapens frukt.
– Vi utgår från boken och använder stämningarna och väljer ut vissa delar av den. Det här är
ett arbete som kommer att pågå ända fram till
premiären den 26 september. Än så länge vet vi
inte hur manuset blir (intervjun från mitten av
augusti), men boken är grunden och så gör vi
scenkonst av den.
Varför valde ni att dramatisera Kunskapens
frukt?
– Det är ett viktigt och spännande ämne som
vi bör prata om mer. Vi brinner för frågorna
den ställer. Det är ju väldigt mycket text i
boken och inte ett vanligt seriealbum på det
viset. Det finns massor att utgå ifrån.
Hur går det?
– Det finns få situationer att dramatisera men
det är mycket tydliga bilder som man kan översätta till en scen, det är bra. Men det vi framför
allt gått i gång på är ämnet. Hur Liv Strömquist
radar upp fakta och använder humor på ett
fantastiskt sätt. Det är fakta som vi inte kände
till, annat som vi kände till och mycket som vi
tycker är viktigt att berätta om.
Vad hoppas du att publiken ska få med sig?
– Att de får se en häftig och rolig föreställning
där de kanske lär sig något nytt om sig själva
och andra, och framför allt om det kvinnliga
könsorganet.
25
väster
Följ med på rundtur
Den gamla Kristinebergskolan, byggd på
N
1970-talet, hade problem med ventilation
V
Ö och mögel. För några
år sedan revs den därför, och på samma plats
står nu en nybyggd skola.
Under tiden som den nya skolan byggdes
har elever och personal varit på olika ställen. Årskurs 1–3 har varit på Regementet
och årskurs 4–6 har varit i Asperos gamla
lokaler på Göta. Förskoleklass och fritids
för de yngre barnen har varit på Daltorpskolan och fritids för de äldre barnen på
Mötesplats Kristineberg.
Rektor Jesper Henriksson och biträdande
rektor Ann-Kristin Sjörén-Stendahl tycker
det är skönt att elever och personal äntligen är tillsammans igen.
– Det har fungerat bra, men jag tror att
både elever och personal är trötta på att
vara isär och att alla är glada att åter vara
samlade i vår nya skola, säger Ann-Kristin.
ANNA ROSENDAHL
Vill du veta mer kontakta
rektor Jesper Henriksson, 033-35 79 33
eller biträdande rektor
Ann-Kristin Sjörén-Stendahl, 0721-60 08 61.
Bild: ANNA SIGGE
När klockan ringde in till det nya
skolåret välkomnades eleverna på
Kristinebergskolan till en helt nybyggd
skola. Här är det ljust, fräscht och fint.
Häng med och kolla hur den ser ut!
Nu går det 320 elever på Kristinebergskolan, från förskoleklass upp till årskurs 6. Skolan är byggd för
500 elever, så det finns plats för fler.
Skolan har två våningar och
alla årskurser har egna entréer.
På första våningen går förskoleklass, ettorna och tvåorna
– alla med egen ingång och
kapprum. På andra våningen
går treorna, fyrorna, femmorna
och sexorna, som även de har
var sin ingång och kapprum.
Ingångarna och kapprummen
har olika färger, så det är lätt att
hitta rätt.
KRISTINEBERGSKOLAN
I SIFFROR
l
320 elever går på skolan.
107 miljoner kronor kostade skolan
att bygga.
l
17 orangea Marimekko-lampor från
den gamla skolan pryder matsalen
l
2 konstgräsplaner (som är gröna året
om) finns på skolgården
l
l
60 liter mjölk går åt varje dag
110 barn går på skolans tre fritids­
hem
l
Stadsdelsförvaltningen väster
kontakt: Anna Rosendahl
e-post: anna.rosendahl@boras.se
facebook.com/stadsdelvaster
26
På skolgården finns många lekredskap, som passar både stora och små barn. Det finns två fotbolls­
planer med konstgräs och två basket­planer. Det finns också en utomhusscen som kan användas till en
massa kul …
Kunskap får vi här
Roligt med nya och gamla kom
Invigdes den 18 augusti 2015 pisar
Solen lyser in i alla stora fönster
Två konstgräsplaner
Inget mögel!
Ny och fin
Elgitarrer finns i musikrummet
Bry sig om varandra och vår ny
a skola
Egna kockar i köket
Rast på rolig skolgård
Glada för egen matsal och gym
Skolbibliotek i huvudentrén pahall
Kanon att kunna promenera til
l skolan
Oj oj oj, vilka lärare!
Lust att lära
Alla tillsammans igen
Nyfikna barn
Leon Sterner,
årskurs 2
– Jag tycker om
den nya skolan,
den är inte möglig
som den gamla.
Det är en jättebra
stor skolgård!
Mimmi Lagerstedt,
årskurs 3
– Jag bor på
Kristineberg och
nu kan jag gå till
skolan. Det är bra!
Jag tycker också att
skolan är fin.
Vad tycker du
om din nya skola?
Elvis Bergdahl,
årskurs 3
– Bra med en
helt ny skola. Jag
gillar elgitarrerna
bäst, och att jag
har nära till skolan nu. Tidigare
gick jag på Regementet.
Edin Hajric, årskurs 3
–Det är roligt att
börja i en nybyggd
skola. Nu kan jag gå
till skolan! Det är också
roligt med nya barn
som jag inte har gått
med innan, det är både
ny förskoleklass och
nya 6:or.
Genom de stora fönstren kommer det in
mycket ljus. Här kan man sitta och titta
ut, prata eller läsa. Mysigt. I skolan vill vi
ha det lugnt och stilla, därför har vi inte
skor på oss inomhus.
Skolan har en stor idrottssal. Den är
nästan dubbelt så stor som den gamla.
Idrottssalen går att dela av så att flera
klasser kan vara där samtidigt. Här går
det att vara cirka 720 personer samtidigt,
så den funkar perfekt vid julavslutningar
och andra festliga tillfällen. Idrottssalen
är den roströda byggnaden i bakgrunden
på bilden.
Delaktighet, engagemang och förverk­
ligande av egna idéer. Det ska det nystartade projektkontoret vara med och bidra till.
Projektkontoret vänder sig till dig mellan
16 och 24 år som till exempel vill få stöd
i att skriva CV, gå på inspirerande föreläsningar eller få hjälp med att genomföra en
egen aktivitet eller evenemang.
Öppettider: tisdagar och torsdagar
klockan 16–20. Plats: Mötesplats Norrby,
Värmlands­gatan 22.
Vårdens vardag
på Facebook
Vill du få en inblick i vardagen på ett vårdoch omsorgsboende? Då kan du följa några
av stadsdel Västers boenden på Facebook.
– Jag försöker visa på mångfalden, till
exempel bilder från utflykter, när vi matar
hönorna, goda maträtter eller när vi har
ostprovning. De anhöriga uppskattar att se
vad vi gör, säger Malin Nilsson, undersköterska på Björkhaga i Seglora.
Malin lägger ofta
upp bilder och små
anekdoter om livet
på boendet. Ett inlägg som gjorde stor
succé var en bild på
räkmackor. Inlägget
fick drygt 21 000 visningar och mängder
med kommentarer.
– Vi får fantastisk
Populära räkmackor.
respons. Flera undrar
om de kan ställa sig i
kö till en boendeplats eller söka jobb här.
Vård- och omsorgsboenden du kan följa:
facebook.com/bjorkhaga.aldreboende
facebook.com/fagersro
facebook.com/angsjoparken
Bild: MALIN NILSSON
i nya skolan
Projektkontor
för unga idéer
Sjung dig friskare
Samuel Luoga,
årskurs 3
– Det är roligt
med många fotbollsplaner på
skolgården. Och så
är det roligt att alla
barn går i samma
skola nu och inte
är utspridda.
Isabelle Bylund,
årskurs 3
– Jag gillar allt med
vår nya skola! Den är
stor och har en rolig
skolgård. Det bästa
med skolan är engelska, min lärare och
kompisar.
Oscar Ung, årskurs 3
– Den nya skolan är
jättebra och fin. Det
är en fin skolgård och
fina klassrum.
En gång i veckan träffas Inspirakören och
körledaren Annelie Lidén på Mötesplats
Kristineberg för att öva sin repertoar. Övningar blandas med rörelser, rytmik, mycket
skratt och avslutas alltid med fika.
Kören är en del av Kultur, fritid och förebyggandes arbete med kultur för hälsosamt
åldrande.
– Att sjunga tillsammans med andra
främjar hälsan ur flera perspektiv. Genom
röstövningar får andningsorganen jobba och
genom rytmik och rörelseövningar övas koordination, motorik och balans. Dessutom
gör det en gladare, mindre stressad och full
av energi, säger folkhälsosamordnare Ida
Grindsiö.
Vill du vara med? Kontakta Mötesplats
Kristineberg, 033-35 38 14
27
öst er
Milstensgården, den nyaste av
stadsdel Östers förskolor, var klar
för inflyttning tidigt i våras. På
förskolan finns sex avdelningar
plus en dygnet-runt-avdelning.
Milstensgårdens stora gård inbjuder till spontana lekar
med cyklar, rockringar och alla möjliga andra leksaker.
Förskolan
växer så
det knakar
Det går ungefär 340 fler barn i Stadsdelsförvaltningen Östers
förskolor i maj 2015 jämfört med 2011, när stadsdelen bildades. Det
motsvarar omkring 17 nya förskoleavdelningar, om man räknar med
20 barn per avdelning och omkring 50 anställda på förskolorna.
N
V
Ö
Bygga nytt, öppna nya provisoriska avdelningar, förtäta barngrupperna, flytta
om mellan olika lokaler,
samarbeta med skolan om
lokaler, stänga ett provisorium, hyra en paviljong, flytta
en paviljong …
Områdeschef Malin Molid Svenningsson
beskriver expansionen av förskolan i Stadsdels­
förvaltningen Öster. Tillsammans med all
personal inom förskolan kämpar hon för att få
plats med alla barn som har behov av förskole­
Stadsdelsförvaltningen öster
kontakt: Anette Nordberg
anette.nordberg@boras.se
boras.se/stadsdeloster
28
plats. Hittills har de lyckats erbjuda plats till
alla barn, men det har varit en stor utmaning
under flera år. Ambitionen är att alla vårdnads­
havare ska vara nöjda med sitt placerings­
erbjudande.
Det är inte bara inom de egna förskolorna
som barnen från stadsdelen blir fler och fler.
Stadsdelen köper också fler platser än tidigare
i friförskolor och från stadsdelsförvaltningarna
Väster och Norr, samtidigt som Öster säljer färre platser till de andra stadsdelarna. Det är fritt
fram för föräldrarna att välja vilken förskola
barnen ska gå i, om det finns plats.
Var kommer då barnen ifrån? Befolkningen i
Borås Stad ökar och det gör att antalet barn
som behöver förskola också ökar. Från årsskiftet
2010/2011, när stadsdelarna bildades, till årsskiftet 2014/2015 har antalet ett- till femåringar ökat med drygt 600 i hela Borås Stad.
Dessutom ökar andelen barn som går i för­
skolan. Numera är omkring 85 procent av alla
barn mellan ett och fem år inskrivna antingen
i en kommunal förskola eller i en friförskola.
2001 var det 73 procent som var inskrivna.
Skillnaden är att en rad reformer genomförts sedan dess, vilket kan ha lett till ökad efterfrågan.
För Stadsdelsförvaltningen Öster ser Malin
Molid Svenningsson flera tänkbara orsaker till
att ökningen har blivit oväntat stor de senaste
åren. I Brämhult och Dalsjöfors byggs det nya
bostäder, vilket leder till många barnfamiljer
i området, och även till Hässleholmen flyttar
många barn­familjer.
– Nu bygger AB Bostäder 70 lägenheter, som
tidigare var studentlägenheter, på Tunnlands­
gatan. Vad innebär det för förskolorna i området? En beräkning säger att det kan bli omkring
40 nya barn som behöver förskoleplats på Hässleholmen. Vi kommer att behöva utöka med
BARNEN BLIR FLER
Antalet 1- till 5-åringar i Borås Stad den 31
december varje år:
2001
4 934
2006
5 338
2010
5 982
2011
6 159
2012
6 305
2013
6 479
2014
6 589
KÄLLA: SCB
Bild: ANNA SIGGE
Äldreomsorgen
lyfter det finska
Bild: ANETTE NORDBERG
Äldreomsorgen i Stadsdelsförvaltningen
Öster satsar på att ge de finsktalande bruk­
arna stöd och service på finska så långt det
är möjligt, vilket är deras rättighet då Borås
Stad är finskt förvaltningsområde.
Inom alla äldreomsorgens verksamheter
har förvaltningen lyft fram fem områden
man särskilt vill arbeta med det närmaste
året. Vid rekrytering av ny personal är kunskaper i det finska språket en merit. Verksamheten försöker också att matcha brukare
med finskt ursprung – så långt det är möjligt – med finsktalande personal. Man vill
också utveckla kontakten med en vänort
eller liknande i Finland. De finska högtiderna kommer att finnas med i årsplaneringen
för att kunna anpassa mat och kulturaktiviteter efter dessa. Information ska tas fram
på finska, när behov finns.
I Öster finns tre avdelningar på Distansgatan 7 som är särskilt anpassade för personer med finskt ursprung och bemannas
av finsktalande omvårdnadspersonal. Vid
Hultasjögatan finns också ett finskt trygghetsboende, som drivs av en stiftelse.
ännu fler avdelningar, säger Malin Molid
Svenningsson.
När det inte går att starta nya förskolor
försöker man placera fler barn i de grupper som redan finns och samtidigt sätta in
mer personal. I grupper där det är många
15-timmarsbarn är det lättare att utöka
eftersom förskolan kan anpassa barnens
scheman genom att erbjuda dagar och tider
så att barnen bara delvis går omlott.
I grupper där det är många heltidsbarn kan
man inte utöka på samma vis, för då kommer för många barn att vara på plats samtidigt under stora delar av dagen.
Det krävs en stor flexibilitet hos personalen
för att klara av tillströmningen av barn.
Många har fått byta arbetsplats, när nya
verksamheter öppnas, eftersom man inte vill
öppna en ny avdelning med bara nyanställd
personal. För förskolecheferna innebär det
att de får allt fler avdelningar att ansvara för
och dessutom går mycket arbetstid åt till att
delta i byggmöten och planera för flytt av
verksamheter. Detta gör de ut­över det som
normalt ingår i deras arbete, som pedagogiskt
ledningsansvar för förskolan, personal- och
budgetansvar med mera.
Tillsammans med pedagogerna erbjuder
de ändå bra förskolor. Vid klimatundersökningen för vårdnadshavare våren 2015
svarade 97,6 procent av alla föräldrar att de
är trygga när de lämnar sina barn till någon
av förskolorna i Stadsdelsförvaltningen
Öster.
Även i de andra stadsdelarna har antalet
barn i förskolan ökat sedan 2011, i Väster
med omkring 150 och i Norr med omkring
180 barn.
ANETTE NORDBERG
FÖRSKOLEREFORMER
1 juli 2001: Kommunerna blir skyldiga
att erbjuda 15 timmars förskola/vecka
för barn till arbetslösa
1 januari 2002: Kommunerna blir skyl­
diga att erbjuda 15 timmars förskola/
vecka för äldre syskon när förälder är
föräldraledig med yngre syskon
1 januari 2002: maxtaxa införs i för­
skolan, frivilligt för kommunerna att
ansluta sig. Borås Stad inför maxtaxa
1 januari 2002.
1 januari 2003: Allmän och avgiftsfri
förskola införs för 4- och 5-åringar, 15
timmar/vecka, från höstterminen det år
barnet fyller 4 år.
1 juli 2010: Allmän och avgiftsfri för­
skola införs för 3-åringar, 15 timmar/
vecka, från höstterminen det år barnet
fyller 3 år.
KÄLLA: RIKSDAGEN.SE, WIKIPEDIA
OCH BORÅS STADS PROTOKOLL
I trapphuset vid de finskspråkiga avdelningarna på Distansgatan 7.
Alla gifter ska bort
från förskolorna
Arbetsmiljön på förskolorna ska vara bra,
för både barn och personal och den ska
självklart vara fri från gifter. Som ett led i
detta jobbar alla förskolor i Stadsdelsförvaltningen Öster sedan ett år tillbaka med
sanera bort olämpliga plaster och andra
material som innehåller gifter.
Med hjälp av personal från Miljöförvaltningen har förskolecheferna gått igenom
sina verksamheter. Det finns en hel del
olämpligt material som har plockas bort,
allt från plastleksaker och annat som barnen leker med till plasthandskar som används vid blöjbyten och pipmuggar.
Förskolan i Öster sökte och fick klimatkompensationsmedel i budgeten 2015. För
100 000 kronor har man kunnat byta ut
80 procent av alla madrasser barnen sover
på och under hösten ska all pedagogisk
personal utbildas i bland annat förståelse
för kemikalier och miljögifter i samhället,
samt hållbar konsumtion.
29
norr
Asal Orozgami, elev på sommarskolan, tyckte
att den var bra. Hon gillade särskilt badresorna,
att dansa och gå till Navet. Alamir Yaassoub,
även han elev, är också nöjd.
Barnen rusar fokuserat efter bollen på
streetfotbollplanen som IF Elfsborgs riggat
upp utanför Erikslundskolan. En del av
barnen har bara varit i Sverige i tre veckor.
Ändå hörs en massa tillrop på svenska.
– Passa bollen!
– Bra, hitåt!
Damian Sarzynski, en
av ferieungdomarna
in action på fotbollsplanen.
Sommarkul sätt att
I somras var det sommarskola för
barn som nyligen kommit till Sverige. Dessa barn kunde inte svenska
visste inte mycket om Sverige
Ö och
eller om Borås.
Enhetschefen för Centrum för
flerspråkigt lärande, Stefan Eriksson,
hade innan sommaren ett samtal med några
av sina lärare som var oroliga för vad barnen
skulle sysselsätta sig med under sommarlovet.
Lärarna visste att det inte fanns mycket att
göra, och barnen riskerade att glömma den lilla
svenska de hunnit lära sig.
Samtidigt pågick planeringen för kommunens
feriearbetande ungdomar. Det saknades ett
N
V
Stadsdelsförvaltningen norr
redaktör: Elisabeth Eliason
e-post: elisabeth.eliasson@boras.se
facebook.com/stadsdelnorr
30
tjugotal platser och det var då som idén om en
sommarskola för nyanlända barn föddes.
– Jag anställde feriearbetande ungdomar som
framför allt var aktiva i någon förening i Borås,
berättar Stefan Eriksson. Sedan var det självklart en fördel om de även var flerspråkiga, men
det var inte det viktigaste.
Två perioder planerades, den första där tio ferieungdomar hade sommarskola för ett tjugotal
nyanlända barn mellan nio och elva år. Sedan
kom tio nya feriearbetare som tog hand om
ett tjugotal äldre nyanlända, dessa i åldern tolv
till femton. På programmet stod undervisning
i svenska under halva dagen och utflykter till
olika ställen i Borås under resten av dagen.
– Vi var till Navet, Stadsbiblioteket, vi har
gått på teater med Tåget, dansat små grodorna
under midsommar och fått testa dans med en
dansförening, säger Ingrid Alexo, en av ferieungdomarna.
För det pedagogiska ansvarade fritidsledare
Jonas Erdogan, Sarah Ali, lärare i svenska som
andraspråk, och studiehandledare Boar Jalal,
samtliga från Borås Stad. En skoldag bestod av
undervisning i klassrummet under halva dagen,
där de jobbade med bilder och ordförståelse och
sedan gjorde de en utflykt till exempel till Rya
åsar och letade efter kottar, träd och blommor.
Sådant som de pratat om i klassrummet. Detta
gör att språket lärs in på flera sätt och flera
nivåer.
Men ett minst lika viktigt syfte med sommarskolan – utöver att lära ut svenska – var att
visa barnen vad som finns i Borås. Vad de kan
göra tillsammans med sina familjer och vilka
utflyktsmål som finns.
– Vi var till Stadsbiblioteket en dag, berättar
Jonas Erdogan. Där fick barnen lära sig att de
kan ansöka om lånekort och själva låna böcker.
Ett par dagar senare visade ett av barnen att
hon fått sitt lånekort så att hon nu kunde låna
böcker. Hon hade upptäckt att det fanns böcker
som hade både svenska och hennes modersmål
i samma bok.
Utvecklingen hos ett barn som hamnar i en
ny miljö är smått fantastisk. Flera av ferieungdomarna berättar entusiastiskt om en liten kille
som inte kunde ett ord svenska när han började
Bild: ANNA SIGGE
Några av ferieungdomarna som arbetade med
sommarskola för nyanlända barn. Från vänster:
Rabee Albanna, Ahmad Nasser, Damian
Sarzynski, Ingrid Alexo, Akil Hassan, Nadir
Albanna, Sebastian Brikić och Shukrollah Alizada.
Kurs gör dig ännu
bättre som förälder
Nu har du som förälder till barn mellan tre
och tolv år möjlighet att gå föräldrakursen
COPE i centrum. Det blir en kvällsträff i
veckan under tio veckor tillsammans med
utbildade gruppledare. Varje träff varar
i två timmar och utgår från korta video­
inspelningar av vardagliga situationer som
sedan diskuteras i gruppen
Kursen är kostnadsfri, det ingår fika och
det finns tillgång till barnpassning i angränsande lokaler.
Kursstart är måndagen den 21 september
17.30-19.30 i S:t Örjans scoutkårs lokaler
på Andra Villagatan 14.
Bild: SCANDINAV
För mer information och anmälan:
boras.se/COPE eller folkhälsosamordnare
Sofie Anderman, sofie.anderman@boras.se
eller 033-35 36 07.
Busiga barn. Vill du lära dig mer om föräldraskap? Den 21 september startar en
kurs på kvällstid.
lära svenska
sommarskolan och som därtill var blyg och
tillbakadragen. Redan efter några dagar hade
han snappat upp många svenska ord och
när de besökte biblioteket var det han som
tog upp en bok och hade högläsning på sitt
modersmål för sina nya kompisar.
– Han är den som har blommat mest, menar Akil Hassan, en annan av feriearbetarna
och säger med eftertryck:
– Det här är det roligaste sommarjobb jag
har haft!
innebär undervisning på deras nivå och där
eleverna dessutom förbereds inför att de ska
gå i en vanlig klass. Andra barn har redan
börjat i vanlig klass. Ett mål med sommarskolan var att erbjuda språkundervisning
utanför den ordinarie läroplanen. Syftet var
att hjälpa barnen att även under sommaren
ägna sig åt det svenska språket.
– Tanken är att vi ska fortsätta med den
här typen av sommarskola för nyanlända
även nästa sommar, säger Stefan Eriksson.
Ahmad Nasser, också han feriearbetare,
tycker att jobbet varit jätteroligt och utvecklande. Han berättar att när barnen ska
delas in i grupper, så ser de till att barn som
kommer från samma land inte hamnar i
samma grupp. Detta för att underlätta inlärningen av svenska. Sedan kan det komma
situationer som kräver mer förklaring än vad
kroppsspråket kan erbjuda. Men då har de
ferieungdomarna som själva är flerspråkiga
kunnat hjälpa till att tolka.
När höstterminen nu dragit igång går
en del av barnen i förberedelseklass vilket
Vad tyckte de nyanlända barnen om sommarskolan? Jodå, det var ingen tvekan om
att de hade roligt. Alamir Yaassoub och Asal
Orozgami räknar upp:
–Det var roligt med fotboll, dansa, gå till
Navet, åka och bada med badresor. Och
Leos Lekland! Det var bäst.
ELISABETH ELIASON
Vill du veta mer om Centrum för flerspråkigt
lärande och om undervisning för nyanlända
barn, kontakta enhetschef Stefan Eriksson,
033-35 51 34.
Följ med på
historisk vandring
Följ med på historisk trygghetsvandring på
Sjöbo. En kunnig Sjöboguide och duktiga
skådespelare väcker liv i historiska händelser och gestaltar personer som levt på
Sjöbo. Under vandringen passar vi på att
samtala om hur vi kan förbättra och utveckla områdena vi besöker.
Vandringarna sker den 16 och den 28
september, samling kl. 18.30 vid Framtid
Sjöbos lokal på Sjöbo Torg 4. Du behöver
inte anmäla dig. Välkommen!
Bättre omsorg för
finska medborgare
Under hösten kommer enhetscheferna
inom äldreomsorgen i Norr att besöka
Finland för att studera hur de jobbar med
äldre­omsorg för minoritetsbefolkningen
där. Syftet är att planera och utveckla
verksamheterna för att kunna erbjuda
äldreomsorg för finska medborgare i hela
Stadsdelsförvaltningen Norrs område. Resan finansieras av medel från staten.
31
såklartborås
Ansvarig redaktör Charlotte Ohlsson
033-35 70 68 eller charlotte.olsson@boras.se
Grafisk form Charlotte Ohlsson
Layout Studio Desktop
Ansvarig utgivare Marie Ingvarsson
Omslagsbild Per Pixel Petersson
Tryckeri Responstryck
Webb boras.se/saklart
Ängssvampar
efterlyses
Vill du ha en fadder
– eller bli en?
Vill du ha nya vänner och göra något kul på fritiden?
Då kan Borås Stads fadderverksamhet passa för dig. Där träffas
nyanlända och svenskar och umgås.
Du som är ny i Sverige och vill få en svensk vän kan anmäla det på
boras.se/fadder. Du som har bott länge i Sverige och kan svenska
anmäler dig som fadder på samma ställe: boras.se/fadder.
Du kan anmäla dig ensam, ihop med en kompis eller tillsammans
med din familj. Det kostar ingenting och ingen av er får betalt. Att få
en fadder eller vara en fadder kan vara början på en lång vänskap.
Läs mer och anmäl dig på: boras.se/fadder. Eller ring Linda Harju,
033-35 59 29.
Välkommen på informationsmöte torsdagen den 24 september
klockan 17.00 på Arbetslivsförvaltningen, Österlånggatan 72,
i Vävsalen. Ingen anmälan behövs inför mötet.
Bättre livskvalitet för dementa
Har du sett några ängssvampar (vaxskivlingar, fingersvampar och jordtungor) i
Borås Stad? Ängssvampar är ofta färgglada i gult, orange eller rött och växer på
ogödslad ängs- och trädgårdsmark.
En inventering pågår och vi behöver
din hjälp med att rapportera in fynd
till Miljö­förvaltningen, gärna med foto.
Använd formuläret på hemsidan, eller
ring eller mejla emma.nevander@boras.se
033-35 30 24.
På Demenscentrum Bodagatan 36 finns,
förutom permanenta vård- och omsorgsplatser
också en stor del av Borås Stads demensvård samlad. I huset finns dagverksamhet, trygghetsplatser
och korttidsvistelse. Målet är att ge personer
med demenssjukdom och deras närstående ökad
trygghet, förbättrad livskvalitet och större självständighet.
Dagverksamheten pågår alla veckans dagar och
även på kvällstid.
– Utifrån den enskildes biståndsbeslut planerar
vi och personen när han eller hon ska komma till
oss. Vi har många aktiviteter som man kan delta
i, till exempel sångstunder, utevistelse och gymnastik, berättar enhetschef Magdalena Pettersson.
Trygghetsplatserna är inte biståndsbedömda
utan den demenssjuke eller någon närstående
ringer och bokar plats. En trygghetsplats kan
bokas för del av dygn eller hela dygnet. Man får
boka högst tio dygn i sträck. Syftet är både till­
fällig avlastning för den närstående som vårdar
och omväxling och stimulans för den med demenssjukdom.
En korttidsplats kräver ett biståndsbeslut.
Korttidsplatser fungerar ofta som växelvård, den
demenssjuke bor hemma en period och på Demenscentrum Bodagatan 36 en period. Korttidsplatsen kan också ge en tillfällig avlastning för en
närstående. En korttidsplats kan också behövas
vid ett tillfälligt extra stort behov av omvårdnad
eller under en pågående demensutredning.
Borås Stad tar ut en avgift för insatserna på
Bodagatan 36. Den exakta kostnaden framgår av
Borås Stads taxa.
Borås Stad har som mål att skapa säkra,
könsneutrala och inspirerande lekplatser
som inbjuder alla barn och unga till lek
och gemenskap. Dessutom besiktas alla
kommunala lekplatser årligen för att nå de
säkerhetskrav som finns angivna i Svensk
standard.
Varje vecka kontrolleras lekplatserna
också så att eventuella skador ska upptäckas så snabbt som möjligt. Alla nya
lekplatser tillgänglighetsanpassas med till
exempel fallskyddsunderlag av fallskyddsgummi eller konstgräs med mjuka plattor
under.
Lekplatserna som renoveras under 2015:
• Bodaparken, Boda
• Glacialplatsen, Bergsbo
• Kv. Bagaren, Norrby
• Kv. Lärkan, Villastaden
32
Bild: IVANKA ZEJNILOVIC
Säker lek för stora och små
Intill det nybyggda höghuset på Druvefors låg tidigare en
bilparkering som gjordes om till aktivitetspark och döptes
till Alelyckan. Parken invigdes i maj 2015.
• Stora Ekarängen, Hulta
• Svensgärdeparken, Svensgärde
• Dessutom byggs en ny lekplats
i Bossnäs
Såklart Borås är en tidning från Borås Stad
Lyssna på
såklartborås:
boras.se/saklart
Se ett rent och snyggt Borås på Orangeriet
Över 800 bilder taggade #boråsrentochsnyggt har lagts upp på Instagram
under våren och sommaren. Från den 14 september visas en del av dem i en
utställning på Orangeriet.
Bilderna är ett resultat av Borås rent och snyggts tävling som gick ut på att
fota Borås och lägga ut bilderna på Instagram.
– Vi fick in fler bilder än vi någonsin kunnat drömma om och det är jätte­
roligt att få visa upp dem på Orangeriet, säger kommunikationsstrateg Annika
Klemming, Stadskansliet Kommunikation, som var ansvarig för tävlingen.
Syftet med fototävlingen var att få boråsarna medvetna om problemen med
nedskräpning. Det är inte så lätt att ta en bild av ett rent och snyggt Borås om
det ligger skräp på marken.
Utställningen kommer att visas från den 14 september och en månad framåt.
Ännu mer fimpar
och snus på gatorna
Vinnarbilden (stora bilden) togs av Jens Eliasson. Michael Thuresson och
Michael Hüll fick dela på andrapriset (bilderna överst till höger), och på delad
tredjeplats kom Larissa Oancea och Mikael Lundell (nedre bilderna).
Måndagar med
mänskliga rättigheter
Gör som Zinat Prizadeh, Kitok, Lawen Mohtadi, Gellert
Tamas, Majgull Axelsson och några till. Kom och häng på
Kulturhusets Måndagsscen i höst. Rättigheter, utanförskap och
rasism är begrepp vi lyfter och den röda tråden i programmet
är mänskliga rättigheter. De är universella och ska gälla oavsett
vart vi bor, vem vi är, hur vi ser ut, vem vi älskar och vad vi
tycker. Vi är alla födda fria och vi har samma värde ... i den
bästa av världar.
– Vi i majoritetssamhället tar så mycket för givet. Därför är
det viktigt att sätta upp olika speglar. Utställningen Vi är romer – möt människorna bakom myten som invigs i oktober har
varit en bidragande orsak till val av tema säger Marie-Louise
Weise, producent för programmet.
Måndagen den 7 september drar det igång. Biljetter via
www.biljettforum.se
I centrala Borås är drygt sju av tio skräp på gator, torg och i parker en fimp.
Nästan två av tio skräp är snus. Både mängden snus och mängden fimpar
har ökat kraftigt i år jämfört med förra året, medan
pappersskräpet däremot har minskat.
Det visar de skräpmätningar som sedan
några år tillbaka genomförs i Borås enligt en
metod framtagen av SCB och Håll Sverige Rent. Borås Stads mål är att
nedskräpningen ska minska med 50 procent från 2012 till 2020. Som det
ser ut nu har nedskräpningen minskat med 28 procent sedan 2012 trots att
det i år var skräpigare än förra året.
Kult och klassiker
på Röda Kvarn i höst
Biohösten på Röda Kvarn är i full gång. Förutom den sedvanliga satsningen
på smal film av högsta kvalitet så utmärker sig säsongens program genom
ett antal specialsatsningar. Den 5 september visas den kultklassiska graffiti/
hip hop-filmen Wild style i samband med street art-festivalen No limit.
Den 1–3 oktober är det BUFF, Borås första Barn- och ungdomsfilmfestival (se program på www.boras.se/buff).
Dessutom ökas tillgängligheten genom att ett par filmer har stöd för den
nya tekniken Tillgänglig bio, där personer med synnedsättning kan ta del av
syntolkning/talande text genom en smartphone-app. Och den 25 oktober
är det klassikervisning med livemusik när improvisationspianist Staffan Biörklund-Jullander ackompanjerar den legendariska stum‑filmen Körkarlen.
All info på www.boras.se/rodakvarn
33
lättläst
Här hittar du lättlästa, korta sammanfattningar av några artiklar
i såklart borås. Fler lättlästa notiser finns på boras.se/lattlast –> nyheter.
Snabba tåg till och från Borås
med Götalands-bana
Politikerna i Sverige har bestämt
att det ska bli en ny järnväg
mellan Borås och Göteborg.
Många hoppas att det blir början
till en ny och viktig järnväg
mellan Göteborg och Stockholm.
Den nya järnvägen
kallas Götalands-banan.
Tågen på Götalands-banan
ska vara hög-hastighets-tåg.
De kan köra 320 kilometer
på en timme.
I Borås behöver de nya tågen
ett nytt stations-område.
Politikerna vill gärna att stationen
ska ligga nära dagens tåg-station.
De vill att det byggs nya hus
i närheten.
Det kommer att ta lång tid
innan Götalands-banan är klar.
Hela den nya järnvägen mellan
Göteborg och Stockholm
är kanske färdig om tjugo år,
år 2035.
Sidan 4
Borås ska vara en stad
för alla människor
Borås fick nyligen ett fint pris
för att staden är lätt att ta sig fram i
för den som använder rullstol.
Nu vill Borås Stad förbättra mer
även för den som har en
osynlig funktions-nedsättning.
Osynliga funktions-nedsättningar
är till exempel
utvecklings-störning, hjärn-skador,
syn-fel och allergier.
Många utvecklings-störda får hjälp
av bättre skyltar.
Allergiker kan trivas bättre i hus
där väggar, tak och möbler
är av naturligt material.
Förbättringar kostar ofta pengar.
Men de gör nytta
och de underlättar för alla.
Sidan 17
34
Viskan är en
viktig del av Borås
Förr i tiden var Viskan
mest till nytta
för alla fabriker i Borås.
Viskan blev väldigt smutsig
när textil-fabriker släppte ut
färger och gifter i vattnet.
I dag vill Borås Stad att Viskan
ska bli viktig på ett nytt sätt.
I centrum av Borås
finns en ny strandpromenad
längs Viskan.
Vid Simonsland
är Textil-högskolan och lägenheter
byggda precis ovanför Viskan.
Det kommer att byggas hög-hus
så att fler människor kan bo
nära Viskan.
Ett hög-hus blir vid Pallas-huset
mittemot Stads-parken.
Sidan 6
Stads-delen Norrby ska växa
och utvecklas håll-bart
Norrby ska bli finare och
mer trivsamt
för sina invånare.
Kommunen vill bygga nya hus
där alla ska ha råd att bo.
Borås Stad vill förändra Norrby
på ett håll-bart sätt.
Håll-bart är bra för miljön.
Håll-bart är också
att göra fina platser där människor
kan träffas och känna sig trygga.
När Norrby får fler hus och invånare
kommer centrum i Borås
att hänga ihop bättre
med dagens Norrby.
Det är bra för hela stan.
Sidan 20
Cykelkartan
2015
Att cykla är bra för miljön
nu och inför framtiden
Borås Stad vill bli
Sveriges bästa cykel-kommun.
I år har Borås Stad byggt
fler och säkrare cykel-banor.
Ett exempel är en ny cykel-väg
mellan Sjömarken och Sandared.
Du som pendlar från Resecentrum
kan ha din cykel parkerad
i det nya cykel-garaget på dagen.
En helt ny karta visar
Borås cykel-vägar.
Du kan hämta en cykel-karta
på Turist-byrån, i Stads-huset
eller på Stads-biblioteket.
Du kan också ladda ner kartan
på din dator
från Borås Stads webb-plats.
Sidan 10
Så bygger kommunen
en ny förskola
Ibland behöver Borås Stad
bygga en ny förskola
så att fler barn ska få en plats.
Först måste kommunens personal
hitta en bra tomt för bygget.
Helst ska tomten ligga en bit bort
från stora bilvägar.
Kommunen måste bygga förskolan
så att den har bra luft
och är brand-säker.
När förskolan Trandareds-gården
skulle byggas ut
fick barn skriva en önske-lista
om lek-platser och andra saker.
Sidan 14
Fler företag vill flytta
till industri-området Viared
Du har säkert sett att området
Viared har blivit mycket större.
Många företag vill ha
kontor och butiker
vid riksväg 40 nära Borås.
Det betyder mycket för Borås
att Viared är populärt.
Kommunen tjänar pengar
på att sälja tomter på Viared
till företag.
Många anställda på företagen
vill bo i Borås.
Då blir det fler invånare
som betalar pengar i skatt
till Borås Stad.
Borås Stad kan använda pengarna
till bra saker
som skola, omsorg och kultur.
Sidan 12
Djur måste kunna leva
nära och i en bra stad
När vi pratar om en stad
tänker vi ofta bara på människor.
Men i staden finns också djur.
Fiskar simmar i Viskan
och små hasselmöss bor i parken.
Vi människor behöver tänka
på djuren när vi
planerar och bygger.
Vid stora vägar och järnvägar
kan vi bygga vilt-broar.
På en vilt-bro kan älgar, rådjur
och vargar gå över säkert.
Under vägar kan vi bygga tunnlar
åt grodor och andra små-djur.
Vi människor har ett stort ansvar
för att djur kan överleva i vår stad.
Sidan 16
Viktigt att datorer fungerar bra
både för unga och gamla
Eleverna på Borås skolor
behöver internet i skol-arbetet.
Personal på Borås Stad
jobbar för att elevers datorer
ska vara bra och snabba.
Nya skolor byggs ofta
med tjocka väggar
som är bra för miljön.
Men tjocka väggar
gör att internet blir långsamt.
Då måste kommunen se till
att upp-kopplingen ändå är snabb.
I framtiden kommer fler
att vilja ha en dator.
På äldre-boenden kommer äldre
att vilja se på film, spela spel
och prata med släktingar på Skype.
Det behöver kommunen planera för
redan i dag.
Sidan 15
Romer berättar om sitt liv
i utställningar på Kulturhuset
Romerna är en av Sveriges
fem nationella minoriteter.
Det betyder att romerna är
en egen folk-grupp.
De har eget språk, egen kultur
och egen historia.
Samtidigt ingår romerna i Sverige
och i svenska folket.
Många romer är med om
att andra människor har fördomar
och tycker illa om dem.
Under hösten kan du se
två utställningar om romer.
En handlar om romer i Sverige.
En handlar om romer i Borås
och Sjuhärad.
I utställningarna berättar romer
om sitt liv, om det som är roligt
och om det som är svårt.
Guiderna som visar utställningen
är själva romer.
Utställningarna är på Kulturhuset.
De öppnar den 3 oktober.
Sidan 23
Bra tips till dig som ska
bygga om eller bygga nytt
Du som vill ändra ditt hus
eller bygga något nytt
behöver ett bygg-lov.
Du behöver bygg-lov till exempel
när du ska bygga ett staket,
sätta glas runt en altan
eller sätta in en kamin.
Du söker bygg-lov hos Borås Stad.
Du kan mejla, ringa eller besöka
kund-mottagningen på
Samhälls-byggnads-förvaltningen.
Den ligger på plan 6 i Stads-huset
på Kungsgatan.
Du hittar bra information
på Borås Stads webb-plats.
Där står till exempel
vad olika bygg-lov kostar.
Ett bra tips är också
att prata med dina grannar
innan du börjar bygga.
Det brukar som mest ta åtta veckor
tills du får svar från kommunen
på din ansökan om bygg-lov.
Du måste också få ett start-besked
från Borås Stad.
Först då kan du börja bygga.
Sedan måste du få ett slut-besked
från Borås Stad.
Först då kan du börja använda
din nya altan, kamin eller friggebod.
Sidan 18
Den här gången hittar du
korsordet
som utskrivbar pdf på
boras.se/saklart eller i receptionen
i Stadshuset, Kungsgatan 55.
35
15.08
nr 341.234.