Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

1 (14)
Plan mot
diskriminering och
kränkande
behandling i förskolan
Kålhagens förskola
Upprättad
150110
2 (14)
Grunduppgifter
Verksamhetsformer som omfattas av planen
Kålhagens förskola natt och dag, samt alla annan personal som finns på förskolan.
Vår vision
I vårt dagliga arbete vill vi att barnen skall känna:
Jag vill, Jag vågar Jag kan!
Kålhagens förskola ska vara en arbetsplats för barn och vuxna där alla kan känna
glädje, trygghet och där ingen ska bli utsatt för diskriminering eller annan kränkande
behandling. Barnen skall känna att deras initiativ är viktiga och att de blir lyssnade på.
Alla barn är välkomna till vår förskola och de ska känna sig sedda och trygga.
Förskolan ska präglas av respekt för människors olikheter. Alla barn har rätt att
känna sig respekterade av barn och vuxna, att vara med i gemenskapen och möta
vuxna som har ett ödmjukt och lyhört förhållningssätt.
I vår vardag på förskolan ska det råda en positiv atmosfär. Barn och vuxna ska vid
inskolningen lära känna förskolans värdegrund och hur vi i vardagen når dit. Det är
viktigt att regelbundet diskutera vardagsarbetet och vårt förhållningssätt, att kritiskt
granska regler och ramar runt verksamheten. Vår uppgift är att i ett öppet klimat och
i dialog med varandra lyfta upp vårt språkbruk, våra värderingar och attityder så att vi
ständigt blir medvetna om hur vi agerar.
Alla som vistas på förskolan tar del av planen mot diskriminering och kränkande
behandling och håller den levande i vardagen.
Genom att arbeta med värdegrunden om allas lika människovärde lägger förskolan
grunden till att barnen förvärvar en inställning som på ett självklart sätt främjar
kamratskap.
3 (14)
Planen gäller från
150101
Planen gäller till
151231
Ansvariga för planen
All personal på Kålhagens förskola och förskolechef
Barnens delaktighet
Barnen blir delaktiga genom det vardagliga arbetet med värdegrunden utifrån
läroplanen. Vi läser böcker som handlar om olikheter samt om hur man respekterar
och behandlar varandra. Pratar om hur man är en bra kompis och att alla skall få
möjlighet att leka med någon. Barnen tränar på Jag vill Jag vågar Jag kan i olika
situationer. Barnen gör en barnenkät varje vår.
Vårdnadshavarnas delaktighet
Vi visar planen och pratar om den på föräldramöten, föräldraenkät, utvecklingssamtal
samt den dagliga dialogen med föräldrarna.
Personalens delaktighet
Vi arbetar med planen på ett personalmöte där vi gör kartläggningar var och hur det
kan förekomma kränkningar eller orättvist behandling utifrån kön, etnisk tillhörighet,
religion, funktionshinder, sexuell läggning och ålder. Diskuterar olika arbetssätt och
former för att förbättra vardagen för barnen och minimera kränkande och orättvis
behandling.
Följer upp planen på avdelningsplaneringar och personalmöten.
Förankring av planen
All personal har en plan på sin avdelning samt att den hänger på anslagstavlan i
hallen. Vi skriver ett föräldrabrev där vi berättar att det finns en ny plan att läsa för
föräldrarna
4 (14)
Utvärdering
Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats
Vi har utvärderat planen och tittat på vilka åtgärder vi arbetat med och vad vi
behöver fortsätta att arbeta med. Personalen har diskuterarat och utvärderat i
reflektionsgrupper och avdelningsplaneringar.
Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan
Personlen på Kålhagens förskola.
Resultat av utvärderingen av fjolårets plan
Att fortsätta arbeta med de åtgärder vi hade. Att regelbundet arbeta förebyggande i
olika samtalsformer där vi pratar med barnen om hur vi ska vara mot varandra.
Vi ska dela in barnen i mindre grupper.
Vi ska ha bestämda platser vid samling och matbord.
Vi gör barnintervjuer och samtaler om hur barnet känner sig när de leker på
förskolan.
Vi stärker barnens självkänsla i mindre grupper genom vuxenstöd.
Pedagogerna diskuterar händelser på reflektionstid, avdelningmöten och på APT.
Vid behov kontaktar vi förskoleteamet.
Kartläggningen gör vi regelbundet för att få en nulägesanalys utefter den gör vi
insatser.
Årets plan ska utvärderas senast
151231
Beskriv hur årets plan ska utvärderas
På ett personalmöte där vi tittar på om vi har gjort de åtgärder som vi tänkt samt har
vi följt vår vision och målen i planen. Samt att revidera den samtidigt.
5 (14)
Ansvarig för att årets plan utvärderas
Personalen på Kålhagens förskola samt förskolechef.
Främjande insatser
Namn
Insatser som främjar positiva samspelsmönster.
Områden som berörs av insatsen
Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, ålder, bristande tillgänglighet.
Kränkande behandling: Fysisk och psykisk, verbal, e-kränkning, social bakgrund.
Vi vuxna i förskolan ska vara förebilder för barnen och stärka barnens identitet,
självkänsla, självkännedom och självförtroende. I vårt tema ”Världen” visar vi på
olikheter/likheter.
All personal är närvarande i aktiviteterna, dokumenterar och kartlägger vad som sker.
Utifrån kartläggningarna planeras sedan åtgärder att arbeta vidare med.
Kålhagens vision Jag vill, jag vågar, jag kan ska genomsyra hela verksamheten.
Kön:

Vi ska tänka på hur vi uttrycker oss mot barnen och varandra gällande kön
och genus. T.ex tonläge, ordval och kroppsspråk.

Vi utvecklar miljöerna och erbjuder genomtänkt material och delar in barnen
i grupper.

Jag vill, Jag vågar, Jag kan.

Vi har genomtänkta gruppindelningar
Könsidentitet/könsuttryck:

Vi ska tänka på hur vi uttrycker oss mot barnen och varandra.

Flickor och pojkar ska erbjudas samma möjligheter att prova och utveckla
sina förmågor och intressen.

Leken är barnens viktigaste redskap för att lära, bearbeta och uppleva.
6 (14)

Vi arbetar med barnens språkbruk och bemötande i olika situationer.
Etnisk tillhörighet:

Vi vuxna i förskolan ska vara förebilder för barnen och stärka barnens identitet,
självkänsla, självkännedom och självfötroende. Som förebilder för barnen ska vi
sträva efter att att skapa en gemensam förskola med vi-känsla där alla barn är
allas barn.

Vårt förhållningssätt är betydelsefullt för att barn ska tillägna sig etiska värden
och normer, samt förstå och respektera rättigheter och skyldigheter på
förskolan.
Religion eller annan trosuppfattning: Vi tar hänsyn till religös trosuppfattning
och religion vid traditioner, fråga och informera föräldrarna.

Ta hänsyn till religiös trosuppfattning och religion vid traditioner, informera
föräldrarna/vårdnadshavarna som får ta ställning till barnens deltagande.

I vårt tema "världen" visar vi på olikheter/likheter i kulturer och traditioner.
Funktionsnedsättning:

Ge barnen stöd och trygghet utifrån deras förutsättningar. Uppmuntra och
stärka barnen att utmana sig själva.

Vi använder tecken som stöd.

Vi ger alla barn möjlighet att njuta av att göra framsteg, övervinna svårigheter
och att vara betydelsefulla för gruppen.

Arbete med barns olikheter och likheter.

Vi utformarmiljöer och använder material efter barnens förutsättningar, behov
och förmågor. Vi går kurser och uppdaterar oss inom ämnet, tillsätter resurser
av olika slag som material och teknik.
Sexuell läggning:
7 (14)

Vi arbetar efter allas lika värde genom att ha en vardaglig dialog om olika
relationsförhållanden.

Visa respekt och acceptera olika sexuella läggningar.
Ålder:

Vi har ett språkbruk och ett bemötande som inte värderar barnens ålder.

Vi tänker på hur vi bemöter barnen utifrån jaget, deras utveckling.

Genom utvecklingssamtalet lyfta frågor om trygghet och trivsel.
Bristande tillgänglighet:

Förskolan erbjuder specialkost, hjälpmedel och en anpassad miljö. Vid behov
tar vi hjälp av t.ex. specialpedagoger och habiliteringen.

Planen för diskriminering och kränkande behandling är också en del av vårt
främjande arbete genom att den följs upp, utvärderas och revideras
kontinuerligt.

Allergiförskola (mot nötter) t.o.m. vt 2015
Mål och uppföljning
Alla barn skall:

Känna sig respekterade och sedda.

Känna sig efterfrågade och ha kamrater.

Känna trygghet och tillit till personalen och andra barn.

Känna att jag vill, jag vågar och jag kan.
8 (14)
Insats

Genom att vara goda förebilder i t.ex. bemötande och språkbruk.

Regelbundet arbeta förebyggande i olika samtalsformer där vi pratar med
barnen om hur vi ska vara mot varandra.

Läsa böcker bl.a. kompisböckerna och diskutera böckernas innehåll
tillsammans.

Dela in barnen i mindre grupper.

Ha bestämda platser vid samling och matbord.

Göra barnintervjuer om hur barnet känner sig när de leker på förskolan.

Stärka barnens självkänsla med personalens stöd.

Uppmuntra barnen till egna initiativ så att de vågar prova och känna att de
kan.

Samtal med föräldrar vid behov.
Ansvarig
Personalen på Kålhagens förskola samt förskolechef
Datum när det ska vara klart
151231
Kartläggning
Kartläggningsmetoder
B Os hus modellen samt observationer i vardagen
Områden som berörs i kartläggningen
Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, ålder och bristande tillgänglighet

Vi har kartlagt specifika områden där personalen ska närvara. Det gäller vid
alla undanskymda ställen på förskolan både ute och inne t.ex. toaletterna,
bakom förråden, mellan husen.
9 (14)

Vi är iakttagande och närvarande personal i vardagen för att se vad som
händer i olika situationer.

Personalgruppen diskuterar kontinuerligt olika händelser för att synliggöra
brister.

Genomgång av tillsyn och rutiner
Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen
Genom utvecklingssamtal med föräldrar och i det dagliga samtalet vid lämning och
hämtning.
Hur personalen har involverats i kartläggningen
Vi arbetar med husmodellen för att se var vi ska vara placerade samt hur vi kan
arbeta för att minimera risken för diskriminering och kränkande behandling.
Resultat och analys
Förskolans personal har fått kännedom om utsatta områden på förskolan. För att
minimera uppkomsten av diskriminering och kränkande behandling så ser vi
fortlöpande över vad, var, när och hur vi skall arbeta.
Förebyggande åtgärder
Områden som berörs av åtgärden
Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, ålder och bristande tillgänglighet.
Kränkande behandling:

Närvarande vuxna på undanskymda platser.

Vi funderar och diskuterar medvetet hur vi ska bemöta och förhålla oss i
olika situationer.

Tränar turtagning.

Läser böcker om olika dilemman, lyhörda och lyssnar.

Gruppindelningar

Alla barn skall få samma möjligheter till att utvecklas utefter sina behov och
intressen.
10 (14)

Alla barn ska känna trygghet och kamratskap samt tillhörighet på förskolan.
Kön:

Tränar turtagning.

Vi tänker på hur vi uttrycker oss mot barnen gällande kön och genus genom
t.ex. tonläge, ordval och kroppsspråk.

Vi utvecklar miljöerna och tillgängligheten till olika material.

Vi har genomtänkta gruppindelningar
Könsidentitet/könsuttryck:

Vi eftersträvar att vara goda förebilder och tänker på hur vi samtalar.

Reagerar och förklarar hur vi/barnen kan uttrycka oss på andra sätt.

Genus i lärmiljöerna. Barnen får välja själva vad de vill leka med.
Etnisk tillhörighet:

Vi arbetar med olikheter, olika länder, språk, flerspråkighet

Vi erbjuder en miljö där olikheter ses som naturligt och självklart. Detta
utvecklar barnens tolerans och förståelse för olika sätt att tänka och vara.

Reagerar och förklarar hur vi/barnen uttrycker oss.

Använder material som främjar utvecklingen att identifiera sig i
verksamheten.

Samtal vid samlingar.

Stödtecken och bild samt böcker.
Religion eller annan trosuppfattning:

Alla barn ska känna trygghet oavsett religion och trosuppfattning.
11 (14)

Vi erbjuder alternativ mat. Vi lyssnar till föräldrar/vårdnadshavarna och deras
önskemål.

Vi arbetar med världen som tema på förskolan. Där arbetar vi med kulturer,
olikheter, likheter.

Traditioner.
Funktionsnedsättning:

Vi använder tecken som stöd, bildstöd.

Lärplattor, datorer.(Olika appar osv.)

Tillgänglig miljö.

Tydliga rutiner och strukturer.

Vi samarbetar med t.ex. specialpedagoger och habilitering
Sexuell läggning:

Vi har ett tillåtande förhållningssätt gentemot den enskilda individen.

Genus i lärmiljöerna. Barnen får välja själva vad de vill leka med.

Böcker, berättelser. Diskussioner i vardagen.

Tema världen, knyter an till hur olika familjer ser ut.

Samråd med föräldrar som berörs.
Ålder:

Material för utveckling.

Åldersindelad förskola.

Inspirerande lärmiljöer utomhus och inomhus.

Anpassade möbler för barnen ex låga bord, stolar.
12 (14)
Bristande tillgänglighet:

Flexibilitet. Vi anpassar verksamheten utefter
barnens/föräldrars/vårdnadshavares behov och önskemål.

Flexschema, fasta tider, rutiner, grundbemanning i huset.

Telefonsvarare. Mobiltelefon.
Mål och uppföljning
Alla barn på förskolan skall känna sig trygga och lyssnade på samt ha kamrater att
leka med.
Åtgärd
Tillsyn ute och inne, personalen är placerad så barnen känner sig trygga. Barnen ska
känna och se att det finnas vuxna i närheten.
Personalen är delaktig i barns lek för att bygga goda samspelsmönster mellan barn
och barn samt barn och personal.
Ge barn stöd och uppmuntra i olika situationer.
Arbeta i mindre grupper, några barn inne och några barn ute.
Uppmuntra barnen att stödja och hjälpa varandra.
Motivera åtgärd
Viktigt att pedagogerna är placerad så vi kan stödja barnen i att hjälpa varandra samt
att stödja barnen att lösa konflikter. Barnen och vuxna skall respektera och lyssna på
varandra. Alla barn på förskolan ska känna sig trygga när de är på förskolan. Skapa
positiva samspelsmönster som leder till goda relationer.
Ansvarig
All personal på Kålhagen samt förskolechef
Datum när det ska vara klart
151231
13 (14)
Rutiner för akuta situationer
Policy
1 Kollegan pratar med berörd personal och hjälper barnet i situationen. Personalen
skriver ner händelsen.
2 Kontakta förskolechefen Kristina Brolin som gör en kartläggning och startar en
utredning om vad som hänt.
3 Förskolechefen ringer föräldrarna.
4 Förskolechefen har möte med personalen och föräldrarna och gör en
handlingsplan
Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling
All personal har skyldighet att se till att förskolechef får kännedom om det har
förekommer kränkande behandling av barn. Diskutera på personalmöten om rutiner
och vad lagen säger.
Personal som barn och föräldrar kan vända sig till
All personal på Kålhagens förskolan samt förskolechef.
Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn
Arbetslaget tar kontakt med förskolechefen och berättar vad som hänt. Genomför
samtal med berörda barn för att klarhet och en bild av händelsen. Förskolechef och
arbetslaget gör en utredning av händelsen och tar kontakt med föräldrarna.
Förskolechefen sammanskallar till ett möte med personal och föräldrar. Utifrån
samtalet med föräldrar, barn och arbetslag så görs en handlingsplan. Handlingsplanen
skall innefatta stödinsatser för de barn som blivit kränkt samt de som har kränkt. Ta
hjälp och stöd av specialpedagogerna i förskolan. Uppföljning av planen efter 2-3
veckor, där vi även formulerar nya stödinsatser om behov finns.
Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal
Den person som får kännedom om händelsen tar kontakt med förskolechefen.
Förskolechefen tar kontakt med berörd personal samt barnet och föräldrarna
Förskolechefen gör en utredning av händelsen och sammankallar till ett möte med
berörd personal, arbetslag, föräldrar och förskolechefen. Om händelsen är av större
karaktär så gör en tillbudsanmälan samt att förskolechef tar kontakt med
personalkontoret. Förskolechefen, arbetslag och föräldrar gör en handlingsplan med
åtgärder och insatser som följs upp efter 2-3 veckor. Uppföljningsmöte med
14 (14)
föräldrar, arbetslag och förskolechef där vi formulerar nya stödinsatser om behov
finns.
Rutiner för uppföljning
Förskolechefen tar ansvar för uppföljning av händelser med kränkande eller orättvis
behandling.
Rutiner för dokumentation
Förskolechefen ansvarar tillsammans med personalen för dokumentation och
anteckningar.
Ansvarsförhållande
Förskolechefen och personal.