Integrationsrapport 2014

Utredningsenheten
Siv Hederos
Integrationssamordnare
ÅRSRAPPORT
2015-03-20
1 (21)
Kommunstyrelsen
Rapport angående kommunens arbete för ökad integration 2014
Ks/2014:457 026
Mål för kommunens integrationsarbete
Mål för kommunens integrationsarbete finns i kommunprogrammet 2011–2014
och i majoritetens kommunalrådsyttrande, integrationsrapporten 2010 (Kf 201105-26/27).
Kommunen ska bedriva ett aktivt, målinriktat, jämställt och varierat integrationsarbete (Kommunprogrammet 2011–2014).
Målet med integrationsarbetet i kommunens nämnder och bolag samt i de projekt
som erhållit kommunala anslag ska vara att verksamheten ska leda till arbete,
utbildning, trygghet, tillväxt och folkhälsa. Nämnder, förvaltningar och bolag
har det huvudsakliga ansvaret för kommunens integrationsarbete (majoritetens
kommunalrådsyttrande, integrationsrapporten 2010 Kf 2011-05-26/27).
VIP-målet, mål för god ekonomisk hushållning 2014–2016. Andelen anställda
kvinnor och män med utländsk bakgrund ska öka under perioden och vid utgången av 2014 uppgå till minst 16 procent. På längre sikt ska andelen återspegla befolkningens faktiska sammansättning.
Bakgrund
I Jönköpings kommun pågick mellan 1996–2005 en integrationssatsning med
särskild inriktning på Råslätt, Österängen, Öxnehaga och Huskvarna söder.
Kommunfullmäktige (Kf) beslutade 2005-06-22 att nämnder och bolag ska ta ett
utökat ansvar och utforma konkreta och mätbara mål. Kommunstyrelsen fick ansvar för samordning av integrationsarbetet och förfogar över ett kommuncentralt
anslag avsett för särskilda projekt. Årliga rapporter har lämnats till Kf.
Kommunfullmäktige 1 har särskilt betonat nämnders och bolags ansvar för att ta
fram konkreta och mätbara mål för integrationsarbetet i respektive verksamhet.
1
Kf 2012-04-26 § 118
STADSKONTORET
Besöksadress Rådhuset
Rådhusparken 1
kommunstyrelse@jonkoping.se
Fax diariet 036-10 57 04
Ljuset vid Vättern
JÖNKÖPINGS KOMMUN │ Tfn 036-10 50 00 (vxl) │ Postadress (om inget annat anges) 551 89 Jönköping │ www.jonkoping.se
2 (21)
Nämnder och bolag uppmanas att anställa fler medarbetare och chefer med utländsk bakgrund. De nämnder och bolag som har hög andel anställda med utländsk bakgrund uppmanas att arbeta med fördelningen av antalet anställda med
utländsk bakgrund inom olika yrkeskategorier. 2
AB Bankerydshem, AB Grännahus, Norrahammars kommunala Bostäder AB och
Bostads AB VätterHem ska i sina rapporter beskriva hur man samarbetar med
socialförvaltningen avseende bostäder till flyktingar och anhöriginvandrare. 3
Nämnder och bolag ska också särskilt redovisa hur man uppmärksammat flyktingars och anhöriginvandrares behov av stöd samt om man införlivat framgångsrika integrationsprojekt i ordinarie verksamhet. 4
Kommunstyrelsens jämställdhets- och integrationsutskott har haft fem ledamöter
samt ersättare. Utskottet har under 2014 haft elva sammanträden.
Denna rapport består av följande delar:
•
Stadskontorets samordningsarbete och beskrivning av de projekt som fått bidrag från anslaget till integration och delaktighet.
•
Välfärdsindikatorer för Jönköpings kommun och särskilt Råslätt, Österängen,
Öxnehaga och Huskvarna söder.
•
Kommentarer från nämnder och bolags integrationsrapporter. I övrigt hänvisas till nämndernas och bolagens rapporter som bifogas.
•
Rapport anställda med utländsk bakgrund i Jönköpings kommun 2014.
Flyktingmottagande ger ökad befolkning
Under 2014 har ett ökat antal personer sökt asyl i Sverige. Länsstyrelsen skriver
avtal med kommunerna om kommunalt flyktingmottagande. Flertalet av flyktingarna som kommer till Jönköpings kommun har under asyltiden bott hos släktingar
och vänner i kommunen. Om de beviljas uppehålls- och arbetstillstånd har de rätt
att folkbokföra sig i Jönköping.
Antal flyktingar och anhöriginvandrare mottagna under 2014
Medborgarskap
Syrien
Andra länder
Totalt
2
Kf 2014-04-24 § 82
3
Kf 2013-04-25 § 106 b
4
Kf 2011-05-26/27 § 164
Vuxna
Barn
Totalt
310
119
429
94
25
119
404
144
548
3 (21)
När det gäller ensamkommande barn har lagstiftningen under 2014 ändrats och
migrationsverket anvisar barn till kommunerna utifrån befolkningsstorlek. Jönköpings kommun har under 2014 tagit emot 52 asylsökande barn som har kommit
utan vårdnadshavare. Om de beviljas uppehålls- och arbetstillstånd erbjuds de
fortsatt boende och skolgång i kommunen.
Förutom 548 personer som har mottagits i Jönköpings kommun är det också
105 personer som har mottagits i annan kommun och inom två år på eget initiativ
flyttat till Jönköpings kommun.
Ett ökat flyktingmottagande innebär att kommunens befolkning ökar och på sikt
får vi fler som bidrar till en god samhällsutveckling. Detta kräver att mottagandet
för nyanlända flyktingar och anhöriginvandrare fungerar väl. Det viktigaste är
bostad, utbildning och arbete. Utbildningsinsatserna måste individanpassas utifrån
personens utbildningsbakgrund och yrkeserfarenhet. Invandrar- och flyktingenheten, socialtjänsten och utbildningsförvaltningen är de förvaltningar som i
första skedet berörs av ökat flyktingmottagande. Sedan december 2010 har arbetsförmedlingen samordningsansvar för mottagandet av nyanlända, etableringsuppdraget.
Välfärdsjobb
Välfärdsjobben riktar sig till arbetssökande som har försörjningsstöd och kan få
anställningsstöd via arbetsförmedlingen. Under 2014 har 184 personer, 97 kvinnor
och 87 män, anställts av AMA inom välfärdjobben och arbetar inom kommunala
förvaltningar och Bostad AB VätterHem. Av de anställda var 136 personer födda
i annat land och flertalet kommer från Irak och Somalia. Välfärdsjobben skapar
mervärde på kommunala arbetsplatser och ger också en god erfarenhet för den
enskilde som får en anställning under ett år. Det är viktigt att de som anställts
inom välfärdsjobben planerar för annat arbete eller studier när anställningen inom
välfärdsjobben avslutas.
STADSKONTORETS SAMORDNINGSARBETE OCH BESKRIVNING
AV DE PROJEKT SOM BEVILJATS BIDRAG FRÅN ANSLAGET TILL
INTEGRATION OCH DELAKTIGHET
Arbetsmarknadsanställningar på Öxnehaga och Österängen 2013–2014
I samverkan med AMA och arbetsplatser på Öxnehaga och Österängen utannonserades arbetsmarknadsanställningar via Jobbtorget våren 2013. De tidsbegränsade anställningarna vände sig till boende på Öxnehaga och Österängen och var
ett led i att skapa bättre service, den enskilde fick ett arbete och de sociala nätverken förstärktes. Arbetsplatser fanns inom Öxnehagaskolan, Öxnehaga bibliotek, Friluftsfrämjandet, Kungsporten Konferens och Friskvård, Bostads AB
VätterHem Öxnehaga och Willys Österängen. Flertalet av de anställda var födda
i annat land. Dessa anställningar avslutades 2013 och 2014.
Arbetssökande utrikes födda kvinnor med högskoleutbildning eller yrkesutbildning
Andelen förvärvsarbetande bland utrikes födda kvinnor i kommunen är 30 procentenheter lägre än för kvinnor födda i Sverige. Jämställdhets- och integrationsutskottet har särskilt uppmärksammat denna fråga. Arbetsmarknadsavdelningen,
AMA och arbetsförmedlingen har under januari – juni 2014 samverkat kring ett
projekt riktat till denna grupp. En arbetskonsulent med god kompetens i såväl
4 (21)
svenska som arabiska har arbetat 25 procent tillsammans med en arbetsförmedlare
som också har arbetat 25 procent. Innehållet i projektet har varit ökad rådgivningstid för de arbetssökande. Totalt deltog 15 kvinnor i projektet och i juni 2014
hade nio deltagare gått till arbete och sex deltagare hade börjat studera. Jämställdhets- och integrationsutskottet föreslog vid sammanträdet 2014-12-02 att frågan
fortsättningsvis följs upp i välfärdsutskottet.
Det är svårt för nyanlända att skaffa arbete och det finns ett stort behov av riktade
satsningar till fler utrikes födda. Många försöker att undvika försörjningsstöd och
det är viktigt att nyanländas kompetens tas till vara så snabbt som möjligt. Många
av flyktingarna som kommer från Syrien har högskoleutbildning och det är viktigt
att deras kompetens tas till vara.
Företagarskolan
Företagarskolan har haft sina lokaler på Öxnehaga och näringslivsavdelningen har
varit huvudman. Företagarskolan har riktat sig till personer som bor på Öxnehaga,
Österängen, Huskvarna söder eller Råslätt, eller som planerar att starta företag i
dessa bostadsområden. Från juni 2013 har 32 personer deltagit i olika omfattning.
Två företag har startat och ytterligare tre personer planerar att starta sitt företag
under 2015. Projektet avslutades december 2014 och en extern utvärdering ska
ske. Jönköpings kommun har anslagit 1 miljon kronor för 2014.
Valåret 2014
Valnämndens kansli har under 2014 vid behov rekryterat valarbetare. I samverkan
mellan valkansliet och integrationssamordnaren tillfrågades kommuninvånare
med utländsk bakgrund och med goda referenser om att tjänstgöra vid såväl förtidsrösning som röstning under valdagen. Bred språkkompetens är angeläget för
att öka valdeltagandet. Valnämnden har gjort en preliminär uppskattning om att
andelen valfunktionärer med utländsk bakgrund har ökat från 4 % vid valet 2010
till 6 % vid valen 2014.
Fritid Jönköping har i samarbete med studieförbundet Sensus anordnat Valmässor
inför EU-valet. Valmässorna var särskilt riktade till förstagångsväljare och förlades till Stadsgården, Råslätt och Birkagården, Österängen. Valdeltagandet till
kommunfullmäktige är lägre på Råslätt, Österängen, Öxnehaga och Huskvarna
söder än i kommunen som helhet. På Österängen ökade dock valdeltagandet.
Integrationsråd länsstyrelsen
Länsstyrelsen har under året fortsatt arbetet med en integrationsstrategi för Jönköpings län. I december 2014 antogs integrationsstrategin med det övergripande
målet ”Välfungerande integration i Jönköpings län”. I integrationsrådet representeras Jönköpings kommun av kommunalråd och stadsdirektör. Integrationssamordnaren är kommunens representant i beredningsgruppen. Integrationsrådet har
tagit beslut om arbete i sex fokusgrupper: utbildning, arbete och vuxenutbildning,
social sammanhållning, ensamkommande barn, bostäder och hälsa. I dessa fokusgrupper finns representanter från länsstyrelsen, länets kommuner, bostadsföretag,
föreningsliv, Högskolan, arbetsförmedlingen och migrationsverket.
Kommunens nätverk för mänskliga rättigheter (MR)
Syftet med MR-nätverket är att skapa en tydligare samordning mellan kommunens förvaltningar kring frågor om mänskliga rättigheter.
5 (21)
MR-nätverket har representanter från socialförvaltningen, utbildningsförvaltningen, kultur- och fritidsförvaltningen och stadskontoret. Jämställdhets- och mångfaldsstrategen är sammankallande. Representanterna ska sprida kunskap om
mänskliga rättighetsfrågor i respektive verksamhet och samverka med externa
aktörer. De nationella MR-dagarna 2017 kommer att förläggas till Jönköping.
Prioriterade bostadsområden
Utifrån välfärdsindikatorer har stadskontorets utredningsenhet gjort jämförelsen
mellan olika kommundelar i Jönköpings kommun. Den grundläggande frågan är
andel boende som förvärvsarbetar. Unga människor och personer som nyligen har
flyttat till Sverige har ännu inte en stark förankring på arbetsmarknaden. Med en
anställning kan man sedan själv välja boendeform. Det är därför naturligt att det i
bostadsområden med hyresrätter bor många invånare som är nyinflyttade i Sverige. I Jönköpings kommun är Råslätt, Österängen, Öxnehaga och Huskvarna söder prioriterade bostadsområden.
Områdesgrupper
Råslätt, Österängen, Öxnehaga och Huskvarna söder har lokala områdesgrupper.
Skolans rektor är oftast ordförande för att på så sätt få en naturlig koppling till
lokala samverkansgrupperna, LSG. Syftet med områdesgrupperna i prioriterade
bostadsområden är att främja en positiv utveckling för i första hand barn och ungdomar. Den lokala och långsiktiga samverkan som sker mellan kommunala verksamheter, bostadsföretag, föreningar, studieförbund, trossamfund och områdespoliser är mycket värdefull. Integrationssamordnaren deltar i områdesgruppernas
möten och kan på så sätt snabbt ta del av aktuell information samt förmedla information från politiker angående integration. Informationsutbyte mellan de olika
områdesgrupperna har ökat.
Brev till polisledningen om områdespolisernas betydelse
Råslätts områdesgrupp har vid två tillfällen under året påtalat det goda samarbete
som har byggts upp mellan kommunala verksamheter och områdespolisen. När
det saknas poliser till ingripandeverksamhet får ofta områdespoliserna avbryta sitt
förebyggande områdesarbete. Chefer i polisens nya organisation som tillträdde
den 1 januari 2015 har bjudits in för att se och diskutera den goda samverkan
inom bostadsområdet. Öxnehaga områdesgrupp och områdesgruppen Huskvarna
söder har också skrivit till polisledningen för att påtala oro för neddragning av
områdespolisens verksamhet under sommaren. I augusti inbjöd kommunalråd
Anna Mårtensson närpolischef och flera av närpoliserna till ett gemensamt möte
för att diskutera betydelsen av detta arbete. Vid detta möte deltog även riksdagsman Johan Pehrson, folkpartiets rättspolitiska talesman.
Anslaget för integration och delaktighet 2014
Det centrala anslaget för integration och delaktighet 2014 var 1 100 000 kr samt
300 000 kr som verksamhetsmedel för att stödja kommundelsutvecklingen på
Österängen. I resultatfonden fanns 1 506 000 kr. Totalt har 1 216 000 kr beviljats
till olika projekt under 2014.
6 (21)
Riktlinjer för anslaget till integration och delaktighet 5
Prioriterade bostadsområden är Råslätt, Öxnehaga, Österängen samt Huskvarna
söder. Integrationsinsatser inom andra bostadsområden och kommunövergripande
insatser bör också uppmuntras. Samverkan mellan olika aktörer är mycket viktigt.
Via områdesgrupperna sker en god samverkan mellan kommunala förvaltningar,
ideella föreningar, trossamfund, bostadsföretag och områdespolisen. Projektansökningar från lokalt verksamma föreningar prioriteras. Projektanslagen är alltid tidsbegränsade. Enskilda personer beviljas inte bidrag.
Kommunövergripande projekt
Cykelfrämjandet Jönköping
24 000 kr
(inköp av specialcyklar för att lära sig cykla)
KFUM och Jönköpings Atletklubb
Vårsols familjecenter
10 000 kr
37 000 kr
(samtalsgrupper nyanlända barn och föräldrar)
Cykelfrämjandet Jönköping har startat kurser riktade till vuxna personer som vill
lära sig att cykla. Kurserna sker i samarbete med studieförbundet NBV och de
flesta som anmäler sig till dessa kurser är utrikes födda kvinnor som inte lärde sig
cykla när de var barn.
KFUM har i samarbete med Jönköpings Atletklubb erbjudit träning till flickor och
pojkar i Ungdomens Hus.
Vårsols familjecenter har startat samtalsgrupper för nyanlända barn och föräldrar.
Syftet med samtalsgrupperna är att ge barn och föräldrar verktyg för att hantera
livet både som asylsökande och när familjerna har beviljats uppehållstillstånd.
Samtalsgrupperna organiseras i samarbete med familjecentralerna Råslätt och
Öxnehaga.
Råslätt
Områdesgruppen på Råslätt leds av en lärare på uppdrag av Stadsgårdsskolans
rektor. I den lilla områdesgruppen deltar representanter från Stadsgårdsskolan,
Råslättsskolan, förskolorna, Fritid Jönköping, familjecentralen, biblioteket, socialtjänsten IFO, Bostads AB VätterHem, Råslätts församlingsgemenskap och
Råslätts sportklubb. Den stora områdesgruppen vänder sig till alla boende i bostadsområdet. I november inbjöds Jönköpingspostens:s redaktionschef in för att
förklara nedläggningen av lokalredaktionen och ge sin syn på lokal journalistik.
Bidrag från anslaget för integration och delaktighet till Råslätt:
Råslätts församlingsgemenskap, samverkansprojekt med
Fritid Jönköping, Underground 2014
90 000 kr
ABF, studiecirklar kvinnor Råslätt
15 000 kr
Råslätts församlingsgemenskap har ett väl utvecklat samarbete med Fritid Jönköping och har öppen fritidsgård lördags- och söndagskvällar i Stadsgården. Beviljat bidrag är verksamhetsbidrag och alla ledarinsatser är ideella. Basen i Under-
5
Riktlinjer för anslaget till integration och delaktighet beslutade av jämställdhets- och integrationsutskottet 2011-09-13 och reviderade 2013-08-06 och 2014-11-04.
7 (21)
ground är ledarskolan där ungdomarna erbjuds ledarutbildning och studieresor.
Sommaren 2014 gjorde ledarskolan en studieresa till Malaysia och ungdomarna
jobbade bland annat med utsatta barn i Borneo. Inom Underground finn ett övningskörningsprogram och ungdomarna har också önskat programmet ”Bygg ditt
CV”. Ungdomar i gymnasieåldern får hjälp med CV-skrivande och kontakter.
Dessutom har Underground bjudit in politiker, arbetat med demokratifrågor och
aktualiserat valen 2014. Sommaren 2014 hade Underground sommarverksamhet
tre veckor i juli. Det är mycket positivt att fler än hälften av besökarna är flickor.
Långvariga trygga vuxenrelationer och positiva förebilder inom ledarskolan är
viktiga delar i Undergrounds verksamhet. Underground har vuxit fram ur ett lokalt
engagemang från personer som bor och verkar i bostadsområdet och är idag en
mycket viktig och positiv träffpunkt för ungdomar på Råslätt. Underground är ett
komplement till kommunal verksamhet. Samtal har inletts med Fritid Jönköping
för att kultur- och fritidsförvaltningen ska finansiera denna verksamhet.
Några somaliska kvinnor har i samarbete med ABF initierat sycirkel och matlagningscirkel. Matlagningscirkeln har skett i Stadsgårdsskolans hemkunskapssal och
förutom matlagning har cirkeldeltagarna också diskuterat kost och miljöfrågor.
Studiecirklarna vänder sig till nyanlända kvinnor från olika länder.
Familjecentralen, Stadsgårdsskolan och aktiva kvinnor boende på Råslätt har fortsatt med kvinnoträffar riktade till alla kvinnor boende på Råslätt. Under 2014 har
det varit sex öppna kvinnoträffar med cirka 40 besökare vid varje träff. På dessa
träffar möts kvinnor i olika åldrar, med olika bakgrund och erfarenheter, från olika
länder och med olika religion. Programmen har bland annat bestått av teater, hälsotema och valinformation. Det är ett mycket positivt sätt att förstärka de goda
nätverken som redan finns. Kvinnoträffarna har haft ekonomiskt stöd från LSG,
lokala samverkansgruppen.
Utvecklingen på Råslätt bedöms som fortsatt stabil. Det långsiktiga arbetet och
samverkan mellan boende, föreningar, trossamfund, förvaltningar och Bostads AB
VätterHem skapar en stark sammanhållning och beredskap för nya situationer som
kan uppstå. Det är viktigt med en väl utbyggd kommunal service med skolor, förskolor, familjecentral, bibliotek, idrottshall/simhall, fritidsgård samt tre äldreboenden. Det är många kommuninvånare som har sin dagliga arbetsplats inom
bostadsområdet. Vårdcentralen, socialtjänst och apotek betjänar ett större geografiskt område och detta innebär att många kommuninvånare besöker Råslätt.
Affärscentrum har ett brett utbud av affärer. Råslättsdagen firas första lördagen i
september och är idag ett välkänt arrangemang i kommunen med många besökare
från hela kommunen.
Österängen
Österängens områdesgrupp leds av rektorn på Österängsskolan. Övriga representanter är Fritid Jönköping, biblioteket, fältsekreterare, familjecentralen, Hyresgästföreningen, ABF, Bostads AB VätterHem och Österängskyrkan.
Bidrag från anslaget för integration och delaktighet:
Österängsskolan/Fritid områdesarbete Österängen
Valmöte med SUDHI
(Somaliska ungdomsföreningen för hälsa och integration)
Strategiskt områdesarbete i samverkan på Österängen
100 000 kr
5 000 kr
8 (21)
med Fritid, fältgruppen, Assyriska Turabdinföreningen
Jönköpings Somaliska förening
310 000 kr
Österängsskolan har sedan 2008 beviljats stöd till en projektanställning med
Österängsskolan som bas. Många flickor och kvinnor har deltagit i de olika aktiviteterna. Samtal har skett med politiker och de kommunala förvaltningarna om
övergång till ordinär verksamhet. Dessa samtal har inte resulterat i förlängd verksamhet och projektet avslutades sommaren 2014. Den projektanställde har fått en
pooltjänst som fritidsledare inom utbildningsförvaltningen och har för närvarande
sin tjänst på Österängsskolan.
Inför valet i september anordnade SUDHI, somaliska ungdomsföreningen för
hälsa och integration, ett öppet valmöte på Birkagården. De politiska partierna var
inbjudna och presenterade sina program. En valarbetare med kunskaper i flera
språk informerade om hur det praktiskt går till att rösta.
Samverkan med Fritid Jönköping, socialtjänstens fältgrupp, Assyriska Turabdinföreningen och Jönköpings Somaliska förening har under året utvecklats. Föreningarna har beviljats fortsatt bidrag till 50 % anställning hos vardera förening.
Föreningarna ansvarar för kvällsvandring i centrum torsdag och lördag kväll.
De samverkar också med Birkagårdens personal en kväll i veckan. Projektets
styrgrupp med representanter från Fritid Jönköping, fältgruppen, föreningsrepresentanter och integrationssamordnaren har under året träffats regelbundet. Projektet har förstärkt de sociala nätverken inom bostadsområdet och föreningarna tar
ett stort ansvar för att skapa en trygg miljö.
Österängsdagen den sista lördagen i augusti var i år förlagd till Österängsskolans
skolgård. Hyresgästföreningen, Fritid Jönköping, Bostads AB VätterHem och ett
stort antal föreningar inbjöd till föreningsmässa även i år. Österängsdagen hade
program med lokal anknytning som lockade många besökare.
Utvecklingen inom bostadsområdet har under året varit positiv. Det är viktigt att
denna utveckling fortsätter och förstärks. Österängen är en stadsdel med många
små lägenheter och detta leder till att omflyttningen är hög. Att främja mötesplatser och att stödja de sociala nätverken är mycket angeläget. Inom bostadsområdet
finns förskola, grundskola och ett välbesökt stadsdelsbibliotek. Svenska Kyrkan
och Hyresgästföreningen är lokalt verksamma i bostadsområdet. Barnfamiljerna
från området besöker familjecentralen Öxnehaga och det skulle vara positivt med
en mötespunkt för föräldrar och barn inom bostadsområdet. Österängens affärscentrum är centralt beläget och har många besökare, både Österängsbor och
kommuninvånare från andra kommundelar.
Kommundelsutvecklingen på Österängen har under 2014 slutförts med förnyelse
av utemiljön utanför centrum och kring Birkagården. Finansiering har skett med
medel från kommundelsutvecklingen och Bostads AB VätterHem. Ett nytt hyreshus har byggts i Österängens centrala delar och detta innebär ett bra tillskott med
32 nya hyreslägenheter.
Öxnehaga
Öxnehagas områdesgrupp har delat ordförandeskap med rektorn på Öxnehagaskolan och verksamhetsansvarig på Öxnegården, Friluftsfrämjandet. Områdesgruppen har mycket bred representation från Fritid, bibliotek, familjecentralen,
9 (21)
socialtjänsten IFO, Bostads AB VätterHem, områdespolisen, Hyresgästföreningen, ABF, Öxnehagakyrkan, Kungsporten och Rädda Barnen. Områdesgruppen
startade 2013 ett arbete för att inom olika verksamheter utbilda och samtala om
hur man kan tillämpa barnkonventionen. Vid barnkonventionens 25-årsfirande
bjöd Hyresgästföreningen och ABF in till gemensamt firande tillsammans med
Öxnehagaskolan.
Bidrag från anslaget till integration och delaktighet 2014:
Öxnehaga bibliotek, familjesöndagar
Öxnehagaskolan/Fritid Toleransprojekt
Friluftsfrämjandet Öxnegården, folkhälsa
20 000 kr
140 000 kr
46 200 kr
Öxnehaga bibliotek har haft familjesöndagar, särskilda arrangemang för att uppmärksamma internationella modersmålsdagen och världsboksdagen. Programmen
har skett i samverkan med Medborgarskolan, ABF, Friluftsfrämjandet, Hyresgästföreningen, Rädda Barnen och familjecentralen. Programmen är också en del i
arbetet med att uppmärksamma barnkonventionen.
Öxnehagaskolan och fritidsgården Forum har anställt personal som arbetar både
inom skolan och på fritidsgården. Fritidsgården Forum är den fritidsgård i kommunen som har högst antal besökare. Personalen har tillsammans med demokratisamordnaren arbetat för att öka barns och ungas trygghet och delaktighet. Personal från fritid med simlärarkompetens har åkt till Rosenlundsbadet med elever
från skolan. Skolan och fritid har också startat en särskild grupp som enbart riktar
sig till flickor.
Friluftsfrämjandet Öxnegården är mycket aktiva i det lokala områdesarbetet. Friluftsfrämjandet är projektägare till projekt Handlingskraft som har beviljats bidrag
från myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor. Syftet med projekt
Handlingskraft är att öka framförallt kvinnors deltagande i föreningslivet och
skapa större sammanhållning i bostadsområdet. Friluftsfrämjandet deltar också i
länsstyrelsens integrationsarbete, fokusgruppen social sammanhållning.
Inom Öxnehagas bostadsområde bor det många ungdomar som gärna träffas i
centrum. Fritidsgården Forum är öppen måndagar, onsdagar, fredagskvällar samt
två lördagar i veckan. På kvällar och helger är det få vuxna som besöker Öxnehagas centrum. Det har under året varit oro kring ett fåtal ungdomar som skapar
dålig stämning och otrygghet i centrum. Hyresgästföreningen i samarbete med
VätterHems områdeskontor har i flera år ansvarat för kvälls- och nattvandring.
Öxnehagaskolans föräldraråd har under året också deltagit i kvällsvandringar men
det behövs fler vuxna som tar ansvar för trygghet och säkerhet i centrum.
I augusti skedde en skjutning i utkanten av bostadsområdet och detta har fått stor
uppmärksamhet i media. Det är osäkert om händelsen har direkt koppling till
Öxnehaga. Det är mycket angeläget med fortsatt satsning på områdespoliser i området.
I centrum finns Öxnehagskolan, bibliotek, hyresgästföreningens lokal Punkten,
Svenska Kyrkan, VätterHems områdeskontor, närbutik, frisör och konditori.
Socialtjänsten och vårdcentralen betjänar ett större geografiskt område vilket innebär att det är många besökare i centrum under dagtid. Eftersom det inte finns
underlag för livsmedelsaffär är det inte så många vuxna som besöker centrum
10 (21)
kvällar och helger. Engagemanget för att främja de sociala nätverken är stort. Öxnehagadagen har blivit ett viktigt engagemang som lockar många besökare. Det är
positivt att det inom Öxnehaga finns både flerbostadshus och småhusområden.
Huskvarna söder
Områdesgruppen Huskvarna söders ordförande är rektorn på Södergårdsskolan.
Övriga som deltar är familjecentral, fritid, förskola, socialtjänst, områdespolisen,
hyresgästföreningen, Huskvarna FF och Brahe Basket.
Bidrag från anslaget till integration och delaktighet:
Kungsporten Friskvård
77 000 kr
(Friskvård kvinnor och barn Huskvarna söder)
NBV sömnadskurs kvinnor Huskvarna söder
HFF projekt Huskvarna söder
Brahe Basket
7 000 kr
275 000 kr
35 000 kr
Kvinnor som besökte familjecentralens lokal på Huskvarna söder efterfrågade
enkel träning i närområdet. Kontakt togs med Kungsporten Friskvård som tillsammans med familjecentralen planerade för friskvårdsaktiviter för kvinnor och
barn. Under våren var det enklare övningar i familjecentralens lokal en gång i
veckan och dessutom träning för kvinnor och barn en gång i veckan i Södergårdsskolans gymnastiksal. Under hösten har träningen för kvinnor och barn i Södergårdsskolans gymnastiksal fortsatt. Gemensam planering med HFF har också skett
tillsammans med det nystartade ”Projekt Huskvarna söder”.
I augusti 2012 initierade kommunledningen ett nätverk med de privata fastighetsägarna, branschorganisationen Fastighetsägarna, Hyresgästföreningen, kommunalråd från majoritet och opposition, familjecentralen, socialtjänstens hyresrådgivning och försörjningsstöd och Huskvarna Javisst. Syftet med nätverket var att
främja en positiv utveckling i bostadsområdet. Kontakt har sedan tagits med
Husqvarna Fotbollsförening, HFF och i maj 2014 beviljade jämställdhets- och
integrationsutskottet 275 000 kr till Projekt Huskvarna söder. Branschorganisationen Fastighetsägarna, HSB, Svenska Bostadsfonden och Din Bostad har bidragit med samma summa. Projektet planeras för två år men har beviljats bidrag för
tiden juli 2014– juni 2015. HFF är projektägare och tar ett stort ansvar för projektet. Det finns också en styrgrupp med representanter från HFF, Fastighetsägarna och familjecentralen. I november anställdes två projektledare med 50 procents
anställning vardera. Projektets syfte är att främja en positiv utveckling i Huskvarna söder och är särskilt riktat till barn och ungdomar.
Brahe Basket har även i år anordnat sommaraktiviteter i bostadsområden på Huskvarna söder. Brahe Basket tar emot feriepraktikanter i gymnasieåldern och sommarpraktikanter i högstadieåldern. Tillsammans med en projektledare ansvarar
dessa ungdomar för lek och spel i närområdet. Flera av ungdomarna som arbetar
med ”Sommarkul med Brahe Basket” bor själva i området och har lokala kontaktnät och talar olika språk. Projektet fick även i år ekonomiskt stöd från HSB,
Svenska Bostadsfonden och Din Bostad.
Familjecentralen har sedan flera år en lokal i bostadsområdet. Denna verksamhet
har stor betydelse för småbarnsföräldrar i området. Vuxenutbildningen erbjuder
11 (21)
svenska för invandrare för föräldralediga. Förskollärare och socionom har samhällsinformation i dialogform.
Huskvarna söder är ett område med flera olika privata fastighetsägare. Inom
Jönköpings kommun är det är svårt för nyanlända att få kontrakt till en egen lägenhet. Vissa fastighetsägare på Huskvarna söder har inte haft krav på fast anställning, vilket har inneburit att nya kommuninvånare från annat land har kunnat
skaffa en lägenhet i Huskvarna söder. Hyreshus, bostadsrätter och småhusbebyggelse skapar en blandad bebyggelse. De som får arbete kan också välja att skaffa
en annan bostad inom närområdet och behålla de sociala nätverken. Södergårdsskolan har en gynnsam blandning av elever med olika bakgrund. Det finns också
ett rikt föreningsliv i Huskvarna söder. Många ungdomar deltar i Husqvarna FF
eller Brahe Baskets aktiviter. Fritidsgården Ankaret har många besökare. Miljön i
Huskvarna söder är mycket varierande och berikas av Smedbyns kulturella aktiviter. Utvecklingen i Huskvarna söder bedöms som positiv.
VÄLFÄRDSINDIKATORER JÖNKÖPINGS KOMMUN OCH SÄRSKILT
RÅSLÄTT, ÖSTERÄNGEN, ÖXNEHAGA OCH HUSKVARNA SÖDER
Uppföljning av utvecklingen i de fyra prioriterade områdena Österängen, Huskvarna Söder, Öxnehaga och Råslätt görs årligen med hjälp av exempelvis statistik från SCB. Nedan görs jämförelser med genomsnittet för Jönköpings kommun och ibland görs även jämförelser med riket. För Öxnehaga och Huskvarna
Söder redovisas småhusområdena och flerbostadsområdena var för sig och det är
framför allt flerbostadsområdena som tas upp i redovisningen nedan. Även Råslätt
finfördelas, Råslätt och Råslätt exklusive studentboende.
I jämförelse med kommungenomsnittet är de fyra områdena präglade av en högre
grad av arbetslöshet och en större ohälsa samtidigt som förvärvsfrekvensen, utbildningsnivån och inkomsten är lägre. Andelen utrikes födda personer och personer med utländsk bakgrund är dessutom betydligt högre i dessa områden.
Folkmängd
Folkmängden har på ett år ökat med 1 342 personer i Jönköpings kommun. Ökningen har skett i samtliga områden. Dock gäller inte detta för Huskvarna Söders
flerbostadsområde, där folkmängden minskade med 0,6 procent.
Folkmängd i delområden, 2014-12-31
Österängen
Huskvarna Söder, flerbostadshusområdet
Huskvarna Söder, småhusområdet
Öxnehaga, flerbostadshusområdet
Öxnehaga, småhusområdet
Råslätt
Råslätt exkl. studentboende
Jönköpings kommun
Kvinnor
1 551
852
452
1 859
901
2 602
2 410
66 404
Män
1 876
847
452
1 741
913
2 514
2 277
65 736
Totalt
3 427
1 699
904
3 600
1 814
5 116
4 687
132 140
Det finns skillnader mellan områdena. Exempelvis är befolkningsstrukturen till
stor del beroende av hur bostadsbeståndet ser ut. Österängen och Råslätt har en
hög andel av befolkningen i åldersgruppen 19-29 år. På Råslätt beror detta på att
det finns ett stort antal studentbostäder och även på Österängen är andelen studen-
12 (21)
ter relativt hög. Bostadsstrukturen på Österängen med många små lägenheter gör
att många unga bosätter sig där. Den höga andelen unga/studenter i de båda områdena påverkar till viss del värdena för välfärdsindikatorerna.
Utrikes födda och utländsk bakgrund
Med utländsk bakgrund avses personer som är födda utomlands samt personer
som är födda i Sverige men som har båda föräldrarna födda utomlands. För kommunen är andelen med utländsk bakgrund 20,3 procent. Andelen utrikes födda
personer är 15,0 procent.
Mellan åren 2013 och 2014 har andelen utrikes födda personer ökat med 0,6 procentenheter i Jönköpings kommun. Mest har andelen ökat bland Huskvarna Söders flerbostadsområde, motsvarande 1,8 procentenheter. Råslätt är det enda område där andelen med utländsk bakgrund har minskat. Råslätt har dock fortfarande
den högsta andelen boende med utländsk bakgrund, 68,2 procent, men övriga områden närmar sig. För samtliga områden, även småhusområdena, är andelen med
utländsk bakgrund större än för kommunen i sin helhet.
Arbetslöshet
Den totala arbetslösheten 6 i kommunen minskade mellan oktober 2013 och oktober 2014, från 5,7 till 5,0 procent. Under denna period minskade den totala arbetslösheten i samtliga fyra områden och det var på Råslätt som minskningen var
störst (-2,2 procentenheter). Av de fyra områdena är den totala arbetslösheten
högst på Österängen, följt av Huskvarna Söder. När statistiken finfördelas ytterligare blir den totala arbetslösheten högst i Huskvarna Söders flerbostadsområde.
Den totala arbetslösheten är mer än tre gånger så hög i detta område jämfört med
kommunen som helhet och det var det enda område där den totala arbetslösheten
ökade mellan 2013 och 2014.
Ohälsa
Ohälsotalet 7 fortsatte att öka mellan 2012 och 2013 i Jönköpings kommun.
Ohälsotalet ökade även i Huskvarna Söders flerbostadsområde, Öxnehaga småhusområde och Råslätt. För Råslätt och Öxnehagas flerbostadsområde är ohälsotalet nästan dubbelt så högt som för kommunen i stort. Generellt är ohälsotalet i
Jönköpings kommun 10 dagar fler för kvinnor än för män.
Förvärvsfrekvens
Sett till hela Jönköpings kommun har förvärvsfrekvensen 8 minskat något mellan
2012 och 2013, från 79,7 till 79,3 procent. I Öxnehagas flerbostadsområde, Huskvarna Söders flerbostadsområde, Österängen och Råslätt exklusive studentboen-
6
Den totala arbetslösheten i relation till befolkningen 18-64 år består av öppet arbetslösa och personer i program med aktivitetsstöd.
7
Ohälsotalet definieras som antalet utbetalda dagar med sjukpenning (inkl. förlängd och fortsatt
sjukpenning), arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning, sjukersättning från socialförsäkringen i åldern 16-64 år. Dagar med sjuklön från arbetsgivare, d.v.s. de två första veckorna av
varje sjukdomsperiod, ingår inte i ohälsotalet.
8
Förvärvsfrekvens är ett mått som anger andel personer med bostad i regionen (nattbefolkning)
som förvärvsarbetar i en viss åldersgrupp i relation till samtliga personer i den aktuella åldersgruppen.
13 (21)
dena ökade förvärvsfrekvensen. Starkast ökning hade Öxnehagas flerbostadsområde, tätt följt av Huskvarna Söders flerbostadsområde.
Förvärvsfrekvensen är högre bland män än kvinnor. I kommunen totalt är skillnaden mellan könen inte så stor men i de prioriterade områdena blir skillnaderna
tydligare. Störst skillnad mellan könen återfinns bland de som bor i Öxnehagas
flerbostadsområde och de som bor på Österängen. I Huskvarna Söders flerbostadsområde och på Råslätt är det färre än hälften av kvinnorna som förvärvsarbetar. Störst ökning av förvärvsfrekvensen på ett år har skett bland kvinnor som bor
i Huskvarna Söders flerbostadsområde.
Den lägsta förvärvsfrekvensen återfinns på Råslätt. Om studentboendena på
Råslätt exkluderas stiger dock förvärvsfrekvensen med närmare 5 procentenheter.
Anmärkningsvärt är också den höga förvärvsfrekvensen i Öxnehagas småhusområde som är 82,3 procent. Andelen med utländsk bakgrund i Öxnehagas småhusområde är 38,8 procent.
Förvärvsfrekvens, 20-64 år, 2013-12-31
Andel (%)
Kvinnor
Män
Totalt
Österängen
Huskvarna Söder, flerbostadsområdet
Huskvarna Söder, småhusområdet
51,6
46,4
74,3
65,1
56,5
79,2
59,3
51,3
76,8
Öxnehaga, flerbostadsområdet
Öxnehaga, småhusområdet
Råslätt
Råslätt, exklusive studentboenden
53,7
80,0
44,5
48,2
67,4
84,8
54,2
60,3
60,5
82,3
49,5
54,3
Jönköpings kommun
77,5
81,1
79,3
Vid en jämförelse av förvärvsfrekvensen mellan utrikes födda kvinnor och kvinnor födda i Sverige är skillnaden i förvärvsfrekvens ungefär 30 procentenheter
högre för kvinnor som är födda i Sverige. Förvärvsfrekvensen bland utrikes födda
kvinnor år 2013 var 54,4 procent och för kvinnor födda i Sverige var förvärvsfrekvensen 83,0 procent. Utrikes födda kvinnor har den högsta förvärvsfrekvensen i
åldern 45-54 år medan förvärvsfrekvensen bland kvinnor som är födda i Sverige
är högst bland de som är 35-44 år. Mellan åren 2012 och 2013 har förvärvsfrekvensen bland utrikesfödda kvinnor ökat marginellt (0,1 procentenheter).
Förvärvsfrekvens för kvinnor i Jönköpings kommun efter ålder och bakgrund år
2013
Procent
100
90
80
65
70
60
50
40
30
34
20
10
0
20-24 år
91
84
90
88
73
63
65
52
49
42
Födda i Sverige
Utrikes födda
25-34 år
35-44 år
45-54 år
55-59 år
60-64 år
14 (21)
Jönköpings kommun utmärker sig positivt i jämförelse med andra jämnstora kommuner när det gäller andelen utrikes födda personer som förvärvsarbetar. Jönköping
har den högsta andelen utrikes födda personer som förvärvsarbetar, en andel som
motsvarar 58,8 procent. Detta kan jämföras med riksgenomsnittet som är 57,9 procent. Dock har andelen som förvärvsarbetar i Jönköpings kommun minskat mellan
åren 2012 och 2013, från 59,3 till 58,8 procent. I övriga fem kommuner samt riket
har andelen ökat under denna period.
Förvärvsfrekvens för utrikes födda personer i Jönköpings kommun, jämnstora
kommuner och riket 2013, 20-64 år
Utvecklingen av andelen förvärvsarbetande utrikes födda kvinnor och män skiljer
sig både mellan könen och vistelsetiden i landet. Utrikes födda män har en betydligt
högre andel som förvärvsarbetar. Störst är skillnaden bland de som har varit i landet
i 2-4 år, där nära hälften av de utrikes födda männen förvärvsarbetar medan endast
en fjärdedel av de utrikes födda kvinnorna förvärvsarbetar. Statistiken visar att det
tar lång tid, många gånger för lång tid, innan utrikes födda personer erhåller ett
arbete.
Förvärvsfrekvens för utrikes födda personer i Jönköpings kommun och riket 2013
efter kön och vistelsetid i landet, 20-64 år
Vistelsetid
Andel förvärvsarbetande (%)
Jönköping
Riket
27,8
36,1
13,1
18,4
Inom 2 år
Inom 2 år
Kön
Män
Kvinnor
2-4 år
2-4 år
Män
Kvinnor
46,3
24,2
49,5
31,6
4-10 år
4-10 år
Män
Kvinnor
57,8
40,3
56,4
44,6
Över 10 år
Över 10 år
Män
Kvinnor
72,1
66,9
69,5
67,7
Samtliga utrikes födda
Samtliga utrikes födda
Män
Kvinnor
63,2
54,4
61,1
54,8
15 (21)
KOMMENTARER FRÅN NÄMNDERNAS INTEGRATIONSRAPPORTER
Alla nämnder har tagit beslut om integrationsrapport 2014. De flesta nämnderna
har i sina rapporter utgått från de frågor som ställdes i skrivelse ”Integrationsrapport 2014”. 9 I detta avsnitt hänvisas till respektive nämnds rapport. Stadskontoret
har valt att enbart betona några nämnder och ämnen med beröringspunkter till
aktuell flyktingsituation. Direkta citat från rapporterna skrivs med kursiverad stil.
Barn- och utbildningsnämnden
Under läsåret 2013/2014 kom det 240 nyanlända barn/elever till kommunens föroch grundskolor och under höstterminen 2014 kom det 183 nyanlända barn/elever.
Det är ett stort tillskott och samtidigt ett stort ansvar för att organisera förskola
och skola på bästa möjliga sätt. De flesta barnen kom från Syrien men det kommer
också nyanlända barn som inte är flyktingar.
Barn- och utbildningsnämnden tog i februari 2014 beslut om fyra integrationspolitiska mål som följs upp i integrationsrapporten 2014.
1. Med beaktande av skollagens krav på tjänstebehörighet motsvarar andelen
anställda med utländsk bakgrund kommunens befolkningsstruktur.
2. Alla flickor och pojkar har god kunskap i det svenska språket och har därmed
grundförutsättningar för att leva, fungera och känna delaktighet i vårt demokratiska samhälle.
3. Nyanlända flickor och pojkar får en god introduktion till förskola och grundskola och det svenska språket. Tiden i särskild mottagningsklass är kort.
4. Alla flickor och pojkar får förutsättningar för att lyckas i sin grundutbildning
för att därigenom komma vidare i sin yrkeskarriär.
Här kommenteras enbart mål nummer fyra som mäts genom att ange hur många
flickor och pojkar som lämnar grundskolan med nationell behörighet till gymnasiet.
Resultatet visar att 86,4 procent av flickorna och 84,3 procent av pojkarna (totalt
85,3) var behöriga till gymnasieskolan våren 2014 i de kommunala grundskolorna
i Jönköping. Det görs också en uppdelning mellan elever med svensk bakgrund,
elever med utländsk bakgrund födda i Sverige (bägge föräldrarna födda utomlands) och elever med utländsk bakgrund födda utomlands. Av eleverna med
svensk bakgrund var det 90 procent, av eleverna med utländsk bakgrund men
födda i Sverige var det 75 procent och av eleverna med utländsk bakgrund födda
utomlands var det 59 procent som lämnade grundskolan med nationell behörighet
till gymnasiet. Skolinspektionen har vid tillsynsbesök i oktober 2013 uppmärksammat detta och utbildningsförvaltningen arbetar för att i utbildningen ta hänsyn
till elevers olika behov och sträva efter att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.
Modersmålsenheten har 101 modersmålslärare som tillsammans undervisar i 37
olika språk. De största språkgrupperna är arabiska, assyriska, somaliska, bosniska
och albanska. Dessutom erbjuds studiehandledning på modersmålet. Studiehand-
9
Bilaga 1 Integrationsrapport 2014,brev till kommunala nämnder och bolag 2014-12-08
16 (21)
ledningen syftar till att stödja ämnesundervisningen via det språk som eleven
talar.
Den 1 augusti 2014 infördes en ny organisation för att förbättra mottagandet av
nyanlända barn och elever. Nyanlända barn i åldern 1 – 5 år placeras i den förskola som föräldrarna väljer och 6-åringar placeras i förskoleklass. Nyanlända 7 –
8-åringar får ett mottagningssamtal och en kortare kartläggning av modersmålsenheten och placeras också på den skola som föräldrarna har valt. Den biträdande
rektorn på modermålsenheten talar arabiska och detta är av stort värde för såväl
föräldrar som barn. Elever i åldern 9 – 12 år och 13 – 16 år får ett mottagningssamtal på modersmålsenheten och en kartläggning under högst två månader på
Rosenlundsskolan. På Rosenlundsskolan finns också ett elevhälsoteam med kurator, skolsköterska och specialpedagog. Efter kartläggningen får eleverna en skoloch klassplacering i en förberedelseklass. Tiden i förberedelseklass får inte överstiga ett år och vid särskilda skäl högst två år. I förberedelseklasserna finns
tvåsspråkig behörig personal och det erbjuds också läxhjälp och sommarskola.
Barn- och utbildningsnämnden har också tagit beslut om integrationspolitiska mål
för 2015 och måluppfyllelsen av dessa kommer att redovisas i integrationsrapporten 2015.
Integrationsrapporten från barn- och utbildningsnämnden är en mycket gedigen
sammanställning av den aktuella situationen inom förskola och skola. Det är viktigt att de beslutade målen når ut i de olika verksamheterna och att synpunkter
från de som arbetar närmast barnen tas tillvara.
Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden
Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden tog i februari 2014 beslut om fyra integrationspolitiska mål som följs upp i integrationsrapporten 2014.
1. Alla flickor och pojkar lämnar gymnasieskolan med en gymnasieexamen eller
en yrkesexamen och har därmed en grundförutsättning för att studera vidare
eller gå direkt ut i arbetslivet och är därmed delaktiga i vårt demokratiska
samhälle.
2. Flickor och pojkar som studerar på språkintroduktion (IMSPR) ska under/efter sitt första år ta sig vidare till nationellt program eller annan utbildning.
3. Flickors och pojkars avbrott från gymnasieskolan ska minimeras så långt det
är möjligt för att förhindra ett utanförskap i samhället med svårigheter att
verka i förvärvslivet, vilket då kan leda till behov av försörjningsstöd.
4. Andelen anställda med utländsk bakgrund inom utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens ansvarsområde ska öka för att på sikt spegla den faktiska befolkningssammansättningen i kommunen. I strävan mot målet ska skollagens
krav på tjänstebehörighet beaktas.
Här kommenteras enbart mål nummer ett gällande flickor och pojkar som erhållit
en gymnasieexamen, antingen en högskoleförberedande examen eller en yrkesexamen. Resultatet visar att andelen elever med gymnasieexamen från nationellt
program i de kommunala gymnasieskolorna i Jönköping var 77,6 procent våren
2014 (yrkesprogram 72,7 procent och högskoleförberedande 79,7 procent). Siffrorna för Jönköping var bättre än riket. I riket var det 72,6 procent med gymnasieexamen från nationellt program i de kommunala skolorna.
17 (21)
Nyanlända elever i gymnasieåldern som har anlänt till Sverige och inte har godkända betyg för att studera på yrkesprogram hänvisas till introduktionsprogrammet Språkintroduktion (IMSPR). Grupper med språkintroduktion finns på Bäckadalsgymnasiet, Erik Dahlbergsgymnasiet och Per Brahegymnasiet. I november var
det totalt 171 elever som gick dessa program. I november 2013 var antalet elever
inom språkintroduktions 121 elever. Från den 1 augusti 2014 finns en ny organisation för nyanlända elever i gymnasieåldern. Eleverna tas emot i en kartläggningsgrupp på Bäckadalsgymnasiet. Elevernas kunskaper kartläggs med stöd av
modersmålslärare och ämneslärare. Därefter slussas de gruppvis ut till någon av
de tre gymnasieskolorna.
Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden har också tagit beslut om integrationspolitiska mål 2015 och måluppfyllelsen av dessa kommer att redovisas i integrationsrapporten 2015.
Arbetsmarknadsavdelningen (AMA)
Arbete är mycket viktigt för en god integration, såväl för den enskilde som för
samhället. Arbetsförmedlingen har huvudansvar för arbetsmarknadspolitiken och
kommunens arbetsmarknadsavdelning är en kompletterande verksamhet.
Under 2014 deltog cirka 1 500 personer i AMA:s verksamhet och av dessa var det
mer än en fjärdedel som var födda i annat land. Jobbtorget är en del av AMA:s
verksamhet och vänder sig till personer som har försörjningsstöd och bedöms ha
arbetsförmåga. Inom Jobbtorget är det cirka hälften av deltagarna som är födda i
annat land. Välfärdsjobben, som beskrivits tidigare, är för många den första erfarenheten av ett arbete i Sverige. Många av de flyktingar som har kommit till Jönköping under året har en hög utbildningsnivå och det är angeläget att snabbt hitta
kompletteringsutbildning och kontaktnät. För personer med låg utbildningsnivå är
det viktigt att erbjuda utbildningsinsatser med kombination praktik och teori.
Feriepraktik och sommarjobb är för många ungdomar det första jobbet och når
många ungdomar oavsett bakgrund. Både feriepraktik och sommarjobb är bra tillfällen för att lära känna olika yrken inom kommunen.
Vuxenutbildningen
Kommunens vuxenutbildning har upphandlat undervisningen i svenska för invandrare (sfi) hos ABF Vux och Lernia Utbildning. Under 2014 har sfi haft 1 400
deltagare (784 kvinnor och 616 män). Kommunen ansvarar för samhällsorientering och under 2014 har vuxenutbildningen i samarbete med studieförbundet
vuxenskolan ansvarat för 26 utbildningar (22 på arabiska, 2 på somaliska och 2 på
engelska).
Integrationsrapporten från utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden är en mycket
gedigen rapport och det är angeläget att uppföljning av målen sker i samverkan
med de olika verksamheterna.
Arbetsförmedlingen har upphandlat utbildningen ”Korta vägen” av Högskolan.
Utbildningen vänder sig till utrikes födda med högskoleutbildning. Högskolan
erbjuder svenska som andra språk på hög nivå och folkuniversitet ansvarar för
praktik och information om arbetsmarknaden.
18 (21)
Socialnämnden
Invandrar- och flyktingenheten har en viktig samordnande roll för flyktingmottagandet. När det gäller ensamkommande barn är det socialtjänstens individ- och
familjeomsorg IFO, barn och ungdom som ansvarar för bedömning, boende och
tillsyn.
Bostäder till nyanlända är en grundläggande fråga för integrationen. Det råder
brist på bostäder i Jönköping. Det krävs samverkan mellan socialförvaltning, tekniska kontoret, kommunala bostadsbolag och privata fastighetsägare. Det är också
viktigt att de bostäder som erbjuds håller god standard men ändå inte är för dyra.
För den nyanlända är det viktigt att de kan försörja sig själva med etableringsersättningen från arbetsförmedlingen och inte behöva ansöka om försörjningsstöd.
När det gäller ensamkommande barn har kommunen upphandlat boende hos
Frälsningsarméns boende Vårsol SARA. Vid upphandlingen har särskilt fokus
lagts på stöd till ungdomarnas skolarbete. Från den 1 januari 2014 gäller ny lagstiftning och migrationsverket har utökade anvisningsmöjligheter till alla kommuner. Asylsökande ensamkommande ungdomar placeras först på Vårsol SARA:s
asylboende och de som beviljats uppehålls- och arbetstillstånd får sedan boende i
Vårsol SARA:s permanentboende. Totalt har Jönköpings kommun under 2014
tagit emot 52 ensamkommande barn. Socialförvaltningen planerar för utökat antal
ensamkommande barn 2015 och ska öppna två HVB-hem (hem för vård och boende) i egen regi. Ensamkommande barn placeras också hos släktingar eller familjehem efter beslut från socialtjänsten.
I samverkan med Röda Korset och Jönköpings kommun har länsstyrelsen beviljat
medel för en person som arbetar inom Röda Korset för att rekrytera flyktingguider. Syftet med flyktingguider är att skapa ett ömsesidigt utbyte mellan nyanlända
flyktingar och Jönköpingsbor.
Kultur- och fritidsnämnden
Biblioteken är en öppen mötesplats utan kommersiella intressen. Såväl stadsbiblioteket som stadsdelsbiblioteken är mycket viktiga mötesplatser. Ett av kulturoch fritidsnämndens mål för 2014 har varit att relevant bredd av språk ska vara
representerad på biblioteken. Vid årsskiftet 2014/2015 fanns det boktitlar på
cirka 50 olika språk, tillgång till 64 utländska tidningar och digital tillgång till
3 000 tidskrifter. Öxnehaga bibliotek har haft program med familjesöndagar,
biblioteks- och språkcaféer och även samarbetat med projekt Handlingskraft som
är särskilt riktat till kvinnor. Råslätts bibliotek har haft språkcafé, grundläggande
datakurs samt medverkat i de gemensamma kvinnokvällarna på Råslätt. Biblioteket på Österängen har många äldre besökare samt asylsökande från Migrationsverkets förläggning som behöver tillgång till dator. Stadsdelsbiblioteken är mycket delaktiga i den lokala samverkan i områdesgrupperna på Öxnehaga, Råslätt och
Österängen. På stadsbiblioteket drivs ett språkcafé tillsammans med ABF.
Inför 2015 har beviljats budgetmedel för personalförstärkning för att biblioteken
ska kunna möta barn och ungdomar med olika bakgrund som besöker biblioteken.
Fritid Jönköping bedriver öppen fritidsgårdsverksamhet och ger stöd till föreningslivet. Stadsgården, Birkagården, Forum och Ankaret är fritidsgårdar i prioriterade bostadsområden och fyller en mycket viktig funktion. Många av fritidsledarna har utländsk bakgrund och detta gynnar mötet med kommunens barn och
19 (21)
ungdomar. Brunnen som är en mötesplats i centrum fungerar också som en träffpunkt för nyanlända ungdomar. En av kommunens föreningsutvecklare arbetar
särskilt med information och bidrag till kommunens invandrarföreningar. Denna
samverkan är mycket viktig och många som söker kontakt med invandrarföreningarna får dessa kontakter via Fritid.
Räddningstjänsten
För räddningstjänsten är det viktigt att möta medborgarna där de bor. Brandkunskap för barn (6-åringar och årskurs 2 och 5) och information till hyresgäster om
brandvarnare och brandskydd är goda exempel. I samverkan med Bostads AB
VätterHem sprids information om brandskydd via VätterHems TV-nät och i tidningen Vi i VätterHem. Räddningstjänsten verkar också för att fler ungdomar med
utländsk bakgrund ska söka till prao och förhoppningsvis senare söka till brandingenjörsprogrammet. Att arbeta långsiktigt för att alla kommuninvånare ska känna
trygghet och tillit för räddningstjänsten är mycket viktigt.
Andelen anställda med utländsk bakgrund
Rapporten ”Anställda med utländsk bakgrund 2014” 10 bifogades den skrivelse
som skickades ut i december 2014. VIP-målet, mål för god ekonomisk hushållning 2014 -2016. Andelen anställda kvinnor och män med utländsk bakgrund
ska öka under perioden och vid utgången av 2014 uppgå till minst 16 procent.
Andelen anställda med utländsk bakgrund 2014 var 15,3 procent och mellan åren
2013 och 2014 hade det skett en ökning med 1,2 procent. Jämfört med tidigare år
har andelen chefer med utländsk bakgrund ökat från 7,7 procent till 8,9 procent.
Andelen handläggare ligger kvar på samma nivå som tidigare år 9,4 procent.
Äldrenämnden har högst andel anställda med utländsk bakgrund (20 procent).
Därefter kommer utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden (19 procent). En del
av förklaringen till utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens ökning är att de
månadsanställda välfärdsjobbarna av misstag räknades med. Kultur Jönköping är
den förvaltning som har högst andel chefer med utländsk bakgrund.
Inom äldreomsorgen har det funnits ett rekryteringsbehov av undersköterskor och
många personer med utländsk bakgrund arbetar inom dessa yrken. Äldrenämnden
skriver i sitt beslut 11 att socialförvaltningen senast vid sammanträdet i oktober
2015 ska återkomma med en kartläggning avseende fördelningen mellan olika
yrkesgrupper och eventuella förslag på åtgärder för att öka andelen handläggare
och chefer med utländsk bakgrund.
Inom tekniska kontoret har städ och konferens anställt många kvinnor med utländsk bakgrund. I kommunalrådsyttrandet 12 tas denna frågeställning upp och
bland annat tekniska kontoret uppmanas att arbeta med fördelningen av antalet
anställda med utländsk bakgrund inom olika yrkeskategorier. Tekniska kontorets
samarbete med Ingenjörshögskolan har lett till examensarbeten, visstids- och tillsvidareanställningar för tekniker och ingenjörer.
10
Rapport anställda med utländsk bakgrund 2014, Stadskontoret december 2014
11
Äldrenämnden, Rapport Integrationsarbete 2014, 2015-02-18
12
Majoritetens kommunalrådsyttrande, Integrationsrapport 2013
20 (21)
Stadsbyggnadskontoret har ökat andelen anställda med utländsk bakgrund från 2,4
procent 2008 till 8 procent 2014.
KOMMENTARER FRÅN DE KOMMUNALA BOLAGENS RAPPORTER
Följande kommunala bolag har skrivit integrationsrapporter:
Destination Jönköping AB, Elmia AB, Jönköping Energi AB, Jönköping Energi
Nät AB, Jönköping Energi Biogas AB, Grennaskolan Riksinternat AB, Bostads
AB VätterHem, AB Bankerydshem, AB Norrahammars Kommunala Bostäder,
AB Grännahus och Jönköping Airport AB.
Flertalet av de kommunala bolagen skriver i sina integrationsrapporter att det är
viktigt att öka antalet anställda med utländsk bakgrund. Totalt har de kommunala
bolagen 687 anställda och de bolagen med flest anställda är Jönköping Energi,
Jönköping Energi Biogas och Jönköping Energi Nät med totalt 270 anställda och
Bostad AB VätterHem med 156 anställda.
Av de anställda inom Bostads AB VätterHem har 17 procent utländsk bakgrund.
Bostads AB VätterHem har beslutat att de via sin interna TV-kanal till VätterHems hyresgäster lägger ut alla tjänster inom bolaget. Detta har inneburit att 4050 procent av alla ansökningar kommer från VätterHems hyresgäster. VätterHem
har också i flera år samarbetat med AMA och har kunnat erbjuda praktik och arbetsmarknadsanställningar inom företaget. Servicenivån inom området höjs och
de enskilda personerna har fått en tidsbegränsad anställning. I vissa fall har det lett
till vidare anställning inom bolaget.
Jönköping Energi betonar också kundperspektivet. Kundservice träffar ofta nyanlända kommuninvånare och betonar betydelsen av att behandla alla lika och utvecklar bildkommunikation som är tillgänglig för alla. Jönköping Energi deltar
också på Råslättsdagen och Öxnehagadagen för att informera om sina tjänster.
Elmia har kontakt med många underleverantörer och i den företagsövergripande
kommunikationen tydliggörs Elmias ställningstagande för mångfald, jämställdhet
och mot diskriminering i alla dess former.
Reflektioner och förslag
Jönköping är en tillväxtkommun och av kommunens befolkning är det cirka var
femte kommuninvånare som är född i ett annat land eller som har föräldrar som är
födda i ett annat land. Många av de som har flyttat till Jönköping på 70- och 90talet möter vi idag som företagare, industriarbetare, busschaufförer, lärare och
vårdpersonal. Jönköping är idag en internationell stad. Bland de nyanlända som
har kommit de sista åren har de flesta etablerade släktingar eller vänner boende i
Jönköping. Nätverken ger goda förutsättningar för att snabbare hitta vägar till studier och arbete.
Barnen är vår framtid och satsning på god skolutbildning för alla barn är grundläggande. Modersmålsenheten har undervisning i 37 språk och i Jönköping är de
vanligaste språken arabiska, assyriska, bosniska, albanska och somaliska.
Det är 1 400 personer som under året har studerat svenska för invandrare i Jönköping. En del är flyktingar från Syrien och andra har träffat en partner i Jönköping.
21 (21)
De flesta har höga ambitioner och det är viktigt att ta vara på den enskildes initiativkraft. Arbetsförmedlingen har huvudansvar för nyanländas etablering på arbetsmarknaden men många fler kan göra mer. Kommunen är en stor arbetsgivare
och inom vissa yrkesområden är det brist på arbetskraft. Samtal med Högskolan
för lärande och kommunikation har inletts angående kompletteringsutbildning för
lärare med utbildning från annat land. Utbildningsförvaltningen bör fortsätta och
intensifiera dessa samtal. Välfärdsjobben når många utrikes födda personer utan
erfarenhet från svensk arbetsmarknad. För att söka ett välfärdsjobb via AMA
krävs att den sökande har försörjningsstöd. Det är viktigt att även hitta vägar till
arbete i kommunen för nyanlända som inte har försörjningsstöd. Många ungdomar
med utländsk bakgrund skaffar högskoleutbildning men saknar kontaktnät för att
skaffa arbete efter studierna. En möjlig väg är att anordna traineeplatser i kommunen. Dessa traineeplatser bör då riktas till alla oavsett bakgrund. Särskilt fokus bör
också riktas på att påskynda utrikes födda kvinnors inträde på arbetsmarknaden.
I den externa kommunikationen från nämnder och bolag bör det synas att Jönköping har många ”olika ansikten”. Kunskaper i svenska och arabiska borde vara en
merit för vissa verksamheter med direktkontakt med kommuninvånare till exempel
kontaktcenter och bibliotek.
Jönköpings kommun består av olika stadsdelar och det är viktigt att alla känner
stolthet över sin egen stadsdel. Affärer, kommunal service och annan samhällsservice bör förläggas till olika stadsdelar. Kulturarrangemang kan med fördel ske i
olika delar av kommunen. Det är på så sätt vi binder samman vår kommun och lär
känna varandra.
Att mötas skapar grunden för en god integration. Föreningar organisationer och
trossamfund deltar på många olika sätt i integrationsarbetet. Skolor, fritidsgårdar,
bibliotek och familjecentraler bör få möjlighet att avsätta tid till lokalt områdesarbete. I det lokala och långsiktiga arbetet i stadsdelarna skapas trygghet för alla
kommuninvånare.
STADSKONTORET
Siv Hederos
Integrationssamordnare