Brott, ansvar och straff vid transport av farligt gods

1
Brott, ansvar och straff vid transport av farligt gods
Del 3. Straff vid brott mot bestämmelserna om transport av
farligt gods och tillhörande föreskrifter, och sanktioner
Återkoppling
Ni är många läsare som har engagemang om brott, ansvar och straff vid verksamheter som
innefattar transport av farligt gods. Vad som är slående är att flera av Er bedriver
verksamheter, som utöver kraven i farligt gods bestämmelserna, också berörs av annan
lagstiftning. Det är ju inte alls ovanligt att man måste uppfylla reglerna om transport av farligt
gods på väg samtidigt som reglerna om transport av farligt avfall och arbetsmiljölagens krav
om systematiskt arbetsmiljöarbete. Dessutom gäller kraven på transportskydd för farligt gods
parallellt med arbetsmiljöns regler om att förebygga och förhindra hot om våld. Det kan vara
betydelsefullt att tänka på att det som kan vara oklart är att flera lagstiftningar gäller samtidigt
för samma verksamhet snarare än att bestämmelserna om transport av farligt gods är oklara.
Den här pågående artikelserien berör enbart reglerna om transport av farligt gods och omfattar
inte krav i annan lagstiftning. Artikelserien är tänkt att kortfattat beröra grunddragen rörande
brott, ansvar och straff relaterat till transport av farligt gods, och utgör inte en fullständig
juridisk redogörelse. Den som vill fördjupa sig rekommenderas att läsa lagen om transport av
farligt gods med tillhörande förarbeten.
Inledning
Transporter av farligt gods regleras detaljerat i bestämmelser för att säkerställa att människors
liv och hälsa, miljö och egendom skyddas från olyckor och dess konsekvenser. Med transport
avses också lastning, lossning och förvaring, om åtgärderna vidtas i samband med en
pågående fysisk transport av farligt gods. Alla trafikslag omfattas, sjö, luft, väg och järnväg.
Syftet med reglerna är att förebygga, upptäcka och begränsa olyckor som kan uppkomma på
grund av okunskap, slarv, otur såväl som olyckor som uppkommer på grund av brott där
någon, eller flera personer, helt enkelt vill se till att en olycka sker, helst med riktigt stora
konsekvenser, genom obehörigt förfarande med det farliga godset som lagstiftaren uttrycker
det.
Det pratas i olika sammanhang ofta om säkerhet utifrån de engelska orden safety och security
eftersom de begreppen är mer precisa än det svenska ordet säkerhet. Händelser/olyckor som
sker på grund av brott anses vara relaterade till security medan övriga händelser/olyckor anses
tillhöra området safety.
I den här tredje och sista artikeln är det straff och sanktioner som ska behandlas. Lagen om
transport av farligt gods innehåller regler för straff för brott mot lagen om transport av farligt
gods och för samhällets kontroll av efterlevnaden av reglerna, så kallad tillsyn, och om sådana
sanktioner som kan bli konsekvensen för berörda av att inte reglerna följs.
Konsekvenserna av ett brott visar något om hur allvarligt samhället ser på överträdelser av
regler eller underlåtenhet att följa regler. I ljuset av att det är ganska stora kostnader för
företag att efterleva alla bestämmelser om transport av farligt gods blir efterlevnaden av
reglerna också ytterst en konkurrensfråga. En statlig utredning har föreslagit att för vissa
2
regelbrott så ska det införas en möjlighet till sanktionsavgift istället för straffet böter. Det
finns olika åsikter om en sådan förändring är positiv, om den är lämplig för all slags
brottslighet och vilka konsekvenser som en sådan förändring kommer att få. Några menar att
det är bra med sanktionsavgift eftersom det är enkelt att besluta och beloppet kan beslutas till
en ansenlig summa. Andra menar dock att samhället gör det enkelt för sig genom att lägga ett
strikt ansvar för handlingar/underlåtenhet som borde vara föremål för en värdering utifrån
uppsåt- eller oaktsamhetsperspektivet. När det gäller transport av farligt gods har man valt att
avvakta med att införa sanktionsavgift istället för straff och kanske beror det på att farligt
gods reglerna inte enbart utgörs av regler som relaterar till trafiksäkerhet (safety) utan också
består av bestämmelser vilkas syfte är att skydda det farliga godset från obehörigt förfarande
(security).
Allmänt om straff i lagen om transport av farligt gods
I lagen om transport av farligt gods framgår att den som bryter mot bestämmelser om
transport av farligt gods kan dömas till böter, och under vissa förhållanden till och med till
fängelse i högst ett år. Om brottet kan anses som ringa ska penningböter dömas ut.
I brottsbalken framgår några grundläggande förutsättningar som kan vara bra att veta när det
diskuteras straff m.m. Med påföljd för brott menas i brottsbalken straffen böter och fängelse
samt villkorlig dom, skyddstillsyn och överlämnande till särskild vård. Det framgår också att
fängelse är att anse som ett svårare straff än böter och det oavsett om man jämför ett kort
fängelsestraff med en omfattande bot. Det kan också vara intressant att veta att förutom
påföljd så kan brott föranleda förverkande av egendom, företagsbot eller annan särskild
rättsverkan, och också medföra skyldighet att gälda skadestånd.
Staten försöker effektivisera lagföring av brott och t ex kan polisen vid vägkanten för vissa
farligt gods brott utfärda så kallad ordningsbot. Det är Riksåklagaren som genom
”Riksåklagarens föreskrifter om ordningsbot” lägger fast förutsättningarna för ordningsboten,
brotten, ansvariga personer och beloppen. 4 000 kronor, den högsta boten för ett enskilt brott
kan utfärdas om t ex godsdeklaration saknas när sådan krävs. Åklagaren kan också under
vissa förhållanden utfärda strafförelägganden, även sådant beslut avser ett visst belopp såsom
bot. Notera att det alltså inte är i bestämmelserna för transport av farligt gods som
bestämmelserna om ordningsbot eller strafföreläggande finns.
Företagsbot kan i vissa fall användas för brott som begåtts i näringsverksamhet. Vissa
förutsättningar gäller, som att det ska vara föreskrivet strängare straff än penningböter för
brottet, näringsidkaren ska inte ha gjort vad som skäligen kan krävas för att förebygga brottet
och brottet ska ha begåtts av någon med specifika mandat som t ex att kunna företräda
näringsidkaren eller att ansvara för tillsyn eller kontroll i verksamheten. Företagsbot kan
variera mellan 5 000 kronor och 10 miljoner kronor. Märk att det finns ytterligare specifika
förutsättningar för beslut om ordningsbot som inte kommenteras i detta sammanhang.
Tillsyn av transporter av farligt gods och sanktioner vid regelbrott
Överträdelser av reglerna kan upptäckas när en olycka har skett, eller när ett brott upptäckts,
och också i samband med företagens egenkontroll och i samband med samhällets
egenkontroll, det vill säga vid tillsyn farligt gods. Sådana kontroller sker i förebyggande syfte
för att säkerställa regelefterlevnad och vissa myndigheter har utpekats att utgöra så kallade
3
tillsynsmyndigheter, nämligen Polismyndigheten, Myndigheten för samhällsskydd och
beredskap, Transportstyrelsen, Kustbevakningen och Strålsäkerhetsmyndigheten.
Resultatet av tillsynen kan också ge konsekvenser genom sanktioner. På farligt gods området
kan beslutas om föreläggande, föreläggande och förbud, förläggande och/eller förbud vid vite.
Tillsynsmyndigheterna är också skyldiga att rapportera/anmäla brott som de upptäcker till
brottsutredande myndighet.
Sanktionsavgift vid brott mot bestämmelserna om transport av farligt gods?
För närvarande kan samhället inte utfärda sanktionsavgifter för brott mot lagen om transport
av farligt gods med tillhörande föreskrifter. Skälen till detta beror på att den statliga
utredningen som gett förslag till sanktionsavgifter på en rad områden uttalade följande i sin
utredning, SOU 2013:38, Vad ska straffas?:
”Utöver de författningar som hittills har behandlats i fråga om yrkestrafiken finns anledning
att kort beröra lagen (2006:263) om transport av farligt gods. Även om bestämmelserna i
fråga har viss betydelse för den yrkesmässiga trafiken har utredningen valt att inte peka ut
densamma som lämplig för sanktionsväxling. Anledningen till det är bl.a. att lagen i fråga har
ett mer vidsträckt tillämpningsområde och att frågan behöver utredas mer ingående.”
Avslutningsvis – direkta svar på några särskilt intressanta frågor
Kan en säkerhetsrådgivare hamna i fängelse?
En säkerhetsrådgivare kan inte hamna i fängelse:
-framgår i 16 § lagen om transport av farligt gods att ansvar enligt 16 § inte döms ut om
gärningen begåtts av en säkerhetsrådgivare och avser en uppgift som ska utföras av
säkerhetsrådgivare.Tanken är att ansvaret för säkerhetsrådgiveriet ska åvila företagsledningen.
Men företagsledningen kan inte heller hamna i fängelse eftersom de ansvarar enligt 16 § 2
stycket som hänvisar till 2 § andra stycket som säger ungefär att om någon bryter mot en
bestämmelse om transport av farligt gods kan den dömas till böter om det skett uppsåtligen
eller av oaktsamhet. Så böter gäller för företagsledningen.
Vad händer om en transportskyddsplan ligger framme på ett skrivbord i ett öppet
kontorslandskap?
Bestämmelserna om transportskydd för väg- och järnvägstransporter av farligt gods ställer
krav på att säkerställa det fysiska skyddet av information som en skyddsplan innehåller och
också säkerställa att spridning av planens innehåll begränsas till de som behöver
informationen. I ljuset av detta kan man nog förvänta sig att tillsynsmyndighet skriver ett
föreläggande om att det ska rättas till. När sedan brottet anmäls till polisen får polisen avgöra
om brottet skett uppsåtligen eller av oaktsamhet och det kommer sen att vara avgörande för
om ngn får böter.
Får en kontroll inom ramarna för tillsyn farligt gods ta hur lång tid som helst?
Tillsynsmyndigheterna har långtgående befogenheter, de har rätt till tillträde till områden,
lokaler, andra utrymmen som används inför eller i samband med transporter eller till
transportmedel, förpackningar och andra transportanordningar, oavsett om de är märkta eller
4
inte. En kontroll kan så klart ta den tid den tar, om brister upptäcks kommer den ju att ta den
tid det tar att utreda och lagföra allt. Men inom EU har gruppen för tillsyn av vägtransporter
tydliggjort att man tycker att en kontroll bör ta omkring 20 minuter och det är det som
återspeglas i 12 § andra stycket i lagen om transport av farligt gods som lyder enligt följande:
”Tillsynen skall genomföras så att den inte orsakar större olägenheter än vad som är
nödvändigt med hänsyn till dess ändamål.”
Kan samhället dra in ett förarintyg (ADR-intyg)?
Ett förarintyg, populärt kallat ADR-intyg är ett bevis/intyg på att en person vid ett visst
tillfälle klarade av ett prov med godkänt resultat. Intyget är inte knutet samman med en
behörighet så den här typen av intyg kan inte staten ”dra in” oavsett om en person bryter mot
reglerna om transport av farligt gods. Intressant är att en rapport från MSB som nu ligger på
Försvarsdepartementets bord (Justitiedepartementets bord efter regeringsskiftet) just föreslår
att statusen för förarintyg ska ändras. Vi får avvakta och se vad som blir resultatet.
Länktips:
https://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Forslag/Propositioner-ochskrivelser/Sanktionsavgift-for-overtradel_H103234/?html=true
Lästips:
https://www.msb.se/sv/Forebyggande/Tillsyn--tillsynsvagledning/Sakerhetsradgivare-transportskydd/
Tack för Ditt engagemang. Detta var den tredje och sista artikeln i serien om brott,
ansvar och straff vid transport av farligt gods, vi hoppas att Du tycker att artiklarna
varit intressanta. Finns förslag till tema för en ytterligare artikelserie? Skicka förslag till
info@dgm.se