Vart kommer alla smarta idéer från?

LÄRARHANDLEDNING
Vart kommer alla
smarta idéer från?
Lärarhandledning för “Vart kommer alla smarta idéer från?”
Bakgrund
MegaMind är Tekniska museets nya science center som handlar om hur en bra idé
blir till och hur man kan ta den vidare till verklighet – från sinnesintryck till innovativt avtryck.
Här får eleverna genom olika interaktiva uppdrag utmana sina sinnen, träna sin
hjärna att bli ännu mer uppfinningsrik och låta sig inspireras av andras smarta
idéer och innovationer. I Framtidslabben skapar eleverna lösningar på vardagsnära problem efter teman som skräddarsytts efter läroplanen för undervisningen
i olika årskurser, med det entreprenöriella lärandet i fokus.
Vart kommer alla smarta idéer från?
Primär målgrupp: åk 1 – 9
Centralt tema: materiallära, förpackningskonstruktion och återvinning
Ämnen: teknik, matematik
Vad kul att ni har bokat uppdraget ”Vart kommer alla smarta idéer från?”. Denna
lärarhandledning består av tips på introducerande övningar samt fördjupande
uppgifter att genomföra i skolan före och efter ett besök på Tekniska museet i
science centret MegaMind. Innehållet är anpassat för att tillgodose de
kunskapskrav som ställs i aktuella styrdokument för den svenska grundskolan
(Lgr11). Kopplingar till specifika kursmål medföljer denna handledning.
I uppdraget ”Vart kommer alla smarta idéer från?” får eleverna med hjälp av ett
antal uppgifter och stationer i MegaMind undersöka hur en idé skapas – från
Lärarhandledning för “Vart kommer alla smarta idéer från?”
sinnesintryck till innovativt avtryck. De får testa andras smarta lösningar och
fundera över vilka problem de vill lösa nu och i framtiden.
I detta uppdrag får eleverna tillfälle att utveckla sina kunskaper kring hjärnans
funktion när det kommer till idéskapande, och vilken roll nya idéer och innovationer spelar nu och i framtiden. Detta sker i en interaktiv och lekfull science center-miljö.
Vi vill erbjuda aktiviteter på lika villkor genom att skapa sammanhang som är
begripliga, hanterliga och meningsfulla oavsett individuella förutsättningar.
Därför är rumslighet, teknik såväl som de pedagogiska programmen utvecklade
tillsammans med grupper med olika fysiska och kognitiva förutsättningar.
Kontakt
För mer information, se www.tekniskamuseet.se
För bokning av skolprogram, maila till skolbokning@tekniskamuseet.se
Inför ert besök
Följande övningar är anpassade för att kunna användas som en introduktion till
temat idéskapande och entreprenörskap inför uppdraget ” Vart kommer alla
smarta idéer från?” i science centret MegaMind på Tekniska museet.
Övning 1: Vart kommer idéer från?
Rekommenderad för årskurs 4-9. Denna övning syftar till synliggöra och skapa
förståelse hos eleverna för hur idéer skapas. Övningen kräver grundläggande
förförståelse för hur hjärnan och våra sinnen fungerar.
Tid: ca 45 – 60 min
Tema: hjärnan, idéskapande, bild & form
Material: Papper, färgpennor, tidningar och/eller dator med skrivare för bildinsamling, sax, lim
Instruktioner: Förklara för eleverna idéprocessen i förhållande till deras hjärna
– att det börjar med sinnesintryck som hjärnan tolkar och kopplar ihop med tidigare erfarenheter och problem den stött på. Resultatet blir tankar och idéer! Låt
eleverna fundera hur, var och när de får en idé och vilken som är deras bästa idé
någonsin. Låt de göra collage över sin egen idéskaparprocess t ex miljöer, färger,
intryck som inspirerar dem till nya idéer.
Lärarhandledning för “Vart kommer alla smarta idéer från?”
Övning 2: Vad kan man göra med en tegelsten?
Rekommenderad från årskurs 1. Denna övning syftar till att synliggöra och skapa
förståelse för metoder för att stimulera idéskapande.
Tid: cirka 15 – 20 minuter
Tema: Problemlösning
Material: Post-it-lappar, pennor, bild på en
tegelsten eller en riktig tegelsten
Instruktioner: Dela in klassen i mindre grupper. Varje grupp får i uppgift att
komma på så många nya användningsområden som möjligt för en tegelsten.
De har 5 minuter på sig. Uppmuntra eleverna att idéerna får vara hur tokiga eller
långsökta som helst. Låt grupperna sätta upp post-it-lappar med sina idéförslag
på tavlan. Samtala om begreppet brainstorming och hur vi genom att tänka utanför ramarna kan hitta nya lösningar på ett problem. Diskutera i helklass vilka
metoder och tillvägagångsätt som de anser gynna respektive begränsa deras
förmåga att kunna skapa nya idéer.
Övning 3: Vad är en innovatör?
Rekommenderad för årskurs 4 – gymnasiet. Denna övning syftar till synliggöra
och skapa förståelse hos eleverna för delar av innovationsprocessen och begrepp
som idé, uppfinning, innovation och innovatör.
Tid: cirka 20 – 30 min
Tema: Innovationsprocessen
Material: Whiteboard-tavla och pennor
Instruktioner: Diskutera och förklara skillnaden mellan en idé,
uppfinning och innovation. Låt eleverna komma med förslag på vilka egenskaper
som en innovatör behöver ha. Skriv upp alla förslag på
tavlan. Avsluta med att diskutera: Behöver en innovatör ha alla dessa egenskaper? Vilka olika roller behöver finnas i ett innovationsteam?
Kan ni ge förslag på några kända innovatörer?
Förslag på egenskaper: Kreativ, Punktlig, Rolig, Idérik, Nyfiken,
Flexibel, Strukturerad, Eftertänksam, Initiativrik, Driven, Analytisk, Lyssnande,
Effektiv, Fokuserad, Företagsam, Seriös, Ansvarsfull, Pratglad, Bestämd,
Målinriktad, Ekonomisk, Oansvarig, Lugn, Snål, Tävlingsinriktad, Social, Ödmjuk,
Lyhörd och så vidare.
Lärarhandledning för “Vart kommer alla smarta idéer från?”
Efter ert besök
Följande fördjupningsuppgifter är anpassade för att kunna användas som en fördjupning till temat innovation och entreprenörskap efter uppdraget ”Vart kommer alla smarta idéer från?” på Tekniska museet.
Fördjupningsuppgift 1:
Produktutvecklingens fem steg
Rekommenderad för årskurs 4 – gymnasiet. Denna övning syftar till synliggöra
och skapa förståelse hos eleverna för den del av innovationsprocessen där en idé
ska bli till en verklig produkt.
Tid: cirka 60 min
Tema: Innovationsprocessen, produktutveckling och entreprenörskap
Material: Papper och penna
Instruktioner: Låt eleverna komma med förslag på vilka steg som ingår i produktutvecklingsfasen dvs från att konceptidén är färdig och nu skall produceras och
vilka roller som (yrken) behövs i produktionsteamet. Förklara och rita upp de fem
stegen i produktutvecklingsfasen:
1.
2.
3.
4.
5.
Behov – vilket behov tillfredsställs, vilken är målgruppen?
Funktion – vilka är produktens egenskaper och funktion?
Design – hur ska produkten se ut och hur görs den enkel att använda?
Produktion – prototypbygge, tester och justeringar efter tester.
Marknadsföring – var ska produkten säljas? Hur genomförs reklamkampanjer?
Dela in klassen i mindre grupper och låt de välja en pryl som de tycker är viktig, bra
eller rolig i deras egen vardag. Låt grupperna analysera prylen utifrån de olika
produktionsstegen och frågeställningarna:
1. Behov: Vilket behov uppfyller er pryl? Vilken är målgruppen?
2. Funktion: Vilka funktioner och egenskaper har prylen som gör att behovet
uppfylls?
3. Design: Hur påverkas prylens funktion av designen?
4. Produktion: Hur tillverkas prylen? Material, produktionsland etc.
5. Marknadsföring: Var säljs prylen? Hur och var marknadsförs den?
Fördjupningsuppgift 2:
Produktutveckling – då, nu och i framtiden
Rekommenderas för årskurs 4 – gymnasiet. Denna uppgift syftar till att skapa förståelse hos eleverna för innovationsprocessen och teknik- och produktutveckling
över tid. Uppgiften kan med fördel kombineras med Fördjupningsuppgift 1:
Produktutvecklingens fem steg.
Lärarhandledning för “Vart kommer alla smarta idéer från?”
Tid: ca 60 – 120 min
Tema: Innovationsprocessen, produktutveckling, entreprenörskap
Instruktioner: Låt eleverna välja ett vardagsföremål som de får i uppdrag att undersöka och förbättra för framtiden. Låt eleverna göra en tidslinje med bilder och
kortare text om föremålets utveckling - från att den uppfanns till idag, och med
fokus hur de tror att föremålet kommer fungera och se ut i framtiden.
Förslag på frågeställningar för den historiska delen:
■■ Varför tror du att föremålet uppfanns? Hur gjorde man innan föremålet fanns?
■■ När uppfanns det? Av vem? Hur såg det ut?
■■ Några centrala utvecklingssteg.
■■ Hur ser det ut idag?
Förslag på frågeställningar för framtidsdelen:
■■ Vad är bra och vad är dåligt med föremålet?
■■ Är det något som föremålet saknar eller som skulle kunna fungera bättre, t ex
lösa problemet bättre, lösa ytterligare problem, är mer individuellt anpassningsbar, är miljövänligare och/eller vänder sig till nya konsumentgrupper.
■■ Hur ser den ut i framtiden? Material, design etc.
■■ Finns föremålet kvar i framtiden eller är det ersatt av en ny/annan uppfinning?
I så fall varför och fungerar den nya uppfinningen?
Uppgiften kan göras individuellt eller i grupp och presenteras skriftligt och/eller
muntligen.
Vad är en idé?
Lärarhandledning för “Vart kommer alla smarta idéer från?”
Koppling till läroplan (Lgr11) för gymnasiet
Förmågor
Centralt innehåll
Kunskapskrav
Teknik
Kunskaper om innovationsprocessen och
förståelse av sambanden
mellan de olika delarna i
den.
Teknik
Innovationsprocessens
alla delar från idé och
modell, produkt eller
tjänst till användning
och återvinning.
Teknik
Eleven kan redogöra för
sambanden mellan de
olika delarna i teknikutvecklingsprocessen.
Förmåga att analysera
och värdera innovationer med hänsyn tagen
till samhället.
Kunskaper om hur teknik
har utvecklats och utvecklas i samspel med
det omgivande samhället samt kunskaper om
befintlig teknik och aktuell teknikutveckling.
Naturvetenskap
Förmåga att använda
kunskaper om hjärnans
funktion för att diskutera, göra ställningstaganden och formulera olika
handlingsalternativ.
Kunskaper om hur t ex
stress, sjukdomar etc påverkar hjärnans funktion.
Kunskaper om hjärnans
uppbyggnad och funktion samt dess växelverkan med omgivningen.
Entreprenörskap och
entreprenörskapets villkor med utgångspunkt i
innovativa och kreativa
processer.
Eleven kan analysera
och värdera tekniska
lösningar.
Eleven beskriver hur
samhälle och teknik
samspelar. Dessutom
Teknikens och teknikerns värderar eleven utifrån
roll med fokus på framti- ett etiskt förhållningsdens teknik och ett håll- sätt, teknikens funktion,
bart samhälle.
användning och tillgänglighet i samhället.
Teknikens betydelse för
samhället samt introNaturvetenskap
duktion i aktuella utEleven kan diskutera
vecklingsområden.
frågor med naturvetenskapligt innehåll som har
Naturvetenskap
betydelse för individ och
Naturvetenskapliga
samhälle.
arbetsmetoder, till
exempel observationer
Eleven använder kunskaoch experiment.
per om naturvetenskap
för att ställa frågor samt
för att ge förklaringar
och argument. Dessutom
kan eleven ge några exempel på tänkbara handlingsalternativ samt ger
argument för dessa.
Eleven kan redogöra för
hur hjärnan är uppbyggd
och fungerar i växelverkan med omgivningen.
Lärarhandledning för “Vart kommer alla smarta idéer från?”
Koppling till läroplan (Lgr11) för åk 7–9
Förmågor
Centralt innehåll
Teknik
Identifiera och analysera
tekniska innovationer
utifrån ändamålsenlighet och funktion.
Teknik
Innovationsprocessens
olika faser: identifiering
av behov, undersökning,
förslag till lösningar,
konstruktion och utIdentifiera problem och prövning. Hur faserna i
behov som kan lösas med arbetsprocessen samhjälp av tekniska innova- verkar.
tioner.
Konsekvenser av tekVärdera konsekvenser av nikval utifrån t ex ekoloolika teknikval för indi- giska och sociala aspekvid, samhälle och miljö. ter.
Analysera drivkrafter
bakom teknikutveckling
och hur det har förändrats över tid.
Hur tekniska innovationer kan bidra till hållbar
utveckling.
Samband mellan teknisk
Biologi
utveckling och vetenAnvända kunskaper i bio- skapliga framsteg. Hur
logi för att granska infor- tekniken har möjliggjort
mation, kommunicera
vetenskapliga upptäckoch ta ställning i frågor
ter och hur vetenskapen
som rör vår hjärna.
har möjliggjort tekniska
innovationer.
Använda biologins begrepp, modeller och teo- Konsekvenser av tekrier för att beskriva och nikval utifrån ekologisförklara biologiska sam- ka, ekonomiska, etiska
band i hjärnan.
och sociala aspekter.
Biologi
Hur hjärnan påverkas av
t ex sömn, kost, motion
och miljö.
Hjärnans uppbyggnad
och funktion.
Kunskapskrav
Teknik
Eleven kan undersöka
olika tekniska lösningar i
vardagen.
Eleven kan föra resonemang kring hur några föremål och tekniska system i samhället
förändras över tid och
visar då på drivkrafter
för teknikutvecklingen.
Eleven kan föra resonemang om hur olika val av
tekniska lösningar kan få
olika konsekvenser för
individ, samhälle och
miljö.
Biologi
Eleven kan genomföra
undersökningar utifrån
givna planeringar.
Eleven kan föra resonemang om hälsa och visar
då på identifierbara samband som rör människokroppens byggnad och
funktion.
Eleven kan ge exempel på
och beskriva några centrala naturvetenskapliga
upptäckter och deras
betydelse för människors
levnadsvillkor.
Vart kommer alla
smarta idéer från?
Lärarhandledning för “Vart kommer alla smarta idéer från?”
Koppling till läroplan (Lgr11) för åk 4-6
Förmågor
Centralt innehåll
Kunskapskrav
Teknik
Identifiera och analysera
några tekniska innovationer utifrån ändamålsenlighet och funktion.
Teknik
Hur vanliga tekniska
hjälpmedel är uppbyggda och fungerar.
Teknik
Eleven kan beskriva och
ge exempel på några tekniska innovationer.
Vanliga tekniska innova- Eleven kan ge exempel
tioner i hemmet och
på tekniska innovatiosamhället.
ners sammansättning för
att uppnå ändamålsenHur tekniska hjälpmedel lighet och funktion.
Värdera konsekvenser av i hemmet och samhället
olika teknikval för indi- förändrats över tid och
Eleven kan föra resonevid, samhälle och miljö. några orsaker till detta. mang kring hur tekniska
innovationer har förändBiologi
Konsekvenser av tekrats över tid och dess förAnvända kunskaper i bio- nikval, till exempel för- delar och nackdelar för
logi för att granska infor- och nackdelar med olika individ och samhälle.
mation, kommunicera
tekniska lösningar.
och ta ställning i frågor
Biologi
som rör hjärnan.
Biologi
Eleven kan samtala om
Hur människans hjärna
och diskutera frågor som
Använda biologins befungerar och samverkar. rör hjärnans funktion.
grepp för att beskriva och
förklara samband i hjärEleven kan genomföra
nan.
undersökningar utifrån
givna planeringar.
Identifiera några problem och behov som kan
lösas med teknik.
Eleven har kunskaper om
biologiska sammanhang
och visar det genom att
ge exempel på och beskriva dessa med användning av biologins
begrepp.
Eleven kan också berätta
om några naturvetenskapliga upptäckter och
deras betydelse för
människors levnadsvillkor.