professor med glid

1/2015
professor
med glid
sverker sörlin om svaghet,
smärta och framgång sid 24–28
Utbildningspolitik
Lagändring om
anställningar dröjer
sid 4
småländsk samverkan
ikea-donation ställer
krav på integritet
sid 10
mordhotade forskare:
”vår skyldighet att
publicera resultaten”
sid 18
LEDARE
Utges av:
Sveriges universitetslärarförbund (SULF).
Adress:
Box 1227, 111 82 Stockholm.
Besöksadress:
Ferkens gränd 4, Gamla Stan.
Telefon: 08-505 836 00 växel.
e-postadress:
universitetslararen@sulf.se
Hemsida: www.sulf.se/universitetslararen
TWITTER: @univlararen
Redaktion:
Anders Jinneklint
chefredaktör och ansvarig utgivare,
tel 08-505 836 13, aj@sulf.se
Kajsa Skarsgård
biträdande redaktör/reporter
tel 0704-623 410, ks@sulf.se
Layout:
Josefina Åsén, Lena Löwenmark-André,
Anders Jinneklint
Annonser och sekretariat:
Lena Löwenmark-André, redaktionsassistent, tel 08-505 836 22, ll@sulf.se
Produktannonser:
Kompetenstillväxt Sverige AB,
Anna Kreissl, tel 0739-41 08 48,
anna.kreissl@kompetenstillvaxt.se
Pris: Helår 550 kronor inkl moms,
gratis till medlemmar.
Åsikter som framförs i signerade
artiklar och recensioner står för
författaren. Redaktionen tar ej ansvar
för insänt, ej beställt material.
All redaktionell text och bilder lagras
­elektroniskt av Universitetsläraren för att
kunna publiceras på SULF:s hemsida.
Medarbetare som inte accepterar detta
måste meddela förbehåll.
I princip publiceras inte artiklar med detta
förbehåll.
Tryck: Sjuhäradsbygdens Tryckeri AB,
Box 928, 501 10 Borås.
341
769
Medlem av föreningen
Sveriges Tidskrifter.
TS-kontrollerad upplaga:
20 200 ex 2013.
2
Universitetsläraren 1/2015
Det räcker nu!
U
niversitetslärarna behöver
inte ännu ett system för ut­
värdering av sin verksamhet.
Det räcker nu! Strax innan
jul överlämnade Vetenskapsrådet
(VR) till regeringen sitt förslag till
hur lärosätenas forskning ska utvär­
deras som grund för fördelning av
de fasta forskningsanslagen som i
dag utgör ungefär 43 procent av läro­
sätenas totala forskningsfinansiering.
Resten, cirka 57 procent, är externa
resurser vunna i konkurrens mellan
de enskilda forskarna och lärosätena.
Sedan några år ska också basanslagen
konkurrensutsättas. I dag omfördelas
20 procent av basanslagen mellan
läro­sätena beroende på deras samlade
vetenskapliga produktion mätt som
publiceringar, citeringar och andel
externa medel. Det VR nu föreslagit,
på föregående regerings uppdrag, är
en modell där man till detta också
ska lägga peer review-bedömningar
av hur forskningsresultaten från varje
lärosäte kan anses ha påverkat sam­
hället. Problemet är att det är feltänkt
redan från början. Basanslag ska vara
just basanslag och inte ändras från år
till år beroende på olika mätningar,
allra minst bedömningar med subjek­
tiva mått som ”samhällspåverkan”,
vilket nu föreslås.
En av riskerna med det föreslagna
systemet är att politikens klåfingriga
hand tränger allt längre in i forsk­
ningssystemet och att enskilda lärare
och forskare alltmer ska bedömas
utifrån hur nyttiga vi av några utom­
stående bedömare bedöms vara. Det
­behövs inte. Politiken har ju redan
alla möjligheter att via forsknings­
råden styra inriktningen på majori­
teten av forskningsfinansieringen.
SULF anser att 60 procent av de
statliga forskningsanslagen ska vara
basanslag och att inte mer än 40 pro­
cent tilldelas som konkurrensutsatt
projektfinans­iering.
En konsekvens av den bristande
andelen basanslag är att basanslagen
allt mer binds upp för motfinansi­
e­­ring, vilket minskar utrymmet för
fri grundforskning. En annan är att
dagens högskolelandskap karaktäri­
seras av osäkra anställningar, jakt på
pengar till de egna lönerna och en
brist på tydliga karriärvägar för unga
forskare. Alltmer av forskarnas tid
går åt till att skriva ansökningar om
medel för forskning de skulle vilja
göra än att faktiskt forska. Profes­
sorer använder i dag en femtedel av
sin forskningstid till att söka pengar.
Den tiden skulle kunna användas till
att producera högkvalitativ och ny­
danande forskning.
Att gå vidare på Alliansens linje att
konkurrensutsätta också basanslagen
till forskning är kontraproduktivt.
Det ger de enskilda forskarna ännu
sämre möjligheter att tänka fritt och
långsiktigt, våga ta risker, våga gå
mot strömmen, kanske våga gå emot
rådande politiska uppfattningar. Om
nu också den lilla skärv av fasta
forskningsmedel vi fortfarande har
ska utsättas för granskning av vilken
nytta forskningen gör eller har gjort
lär riskbenägenheten och nydanande
tänkande minska ännu mer. Det är
tvärtemot vad samhället behöver för
att långsiktigt utvecklas väl. Vi får
mer forskning om sådant vi redan vet,
i stället för forskning om det okända.
Ge oss som utbildat oss till forskare
fullt förtroende att göra vårt jobb,
låt proffsen vara proffs och sluta att
hela tiden krypa in under skinnet på
oss med det ena nya utvärderings­
systemet efter det andra. Det räcker
nu, basta!
mats ericson
ordförande för sULF
innEHåLL
Hellmark knutsson lägger
Björklunds löfte på is
6
tre lärosäten blir riksidrottsuniversitet
7
chalmers skapar bättre villkor
8
öppen tillgång väcker frågor
10
samverkan i kampradland
14
Lagändring ska underlätta
för doktorander att få stanna
6
10
kamp för medföljandes rättigheter:
skatteverket vägrar ändra
praxis för uppehållstillstånd
16
Regeringen påskyndar Haikolas utredning
17
Linköpingsforskare vägrar
ge efter för dödshot
18
kvinnliga forskare får mindre pengar
19
föräldrars bakgrund styr
fortfarande valet att studera
Foto:
15
Foto:
4
Foto: i
1:2015
24
sULf:s förbundsdirektör:
20 färre platser skulle inte
ge mer pengar per student
29 på gång
sULf kalendarium
stora förändringar väntar
för tjänstepensionerna
22 gymnasieelever vässas
inför universitetsstudier
23 mer pengar ger fler citeringar
sjukdomen förändrade sverker sörlin:
24 svagheten blev min styrka
28 mångfald ny utmaning för spelutbildningar
30 DEBAtt
30 sULf informerar
Foto: HÅkan lindgren
21
1/2015
Professor
med glid
Sverker Sörlin om svaghet,
smärta och framgång sid 24–28
Utbildningspolitik
Lagändring om
anställningar dröjer
sid 4
Småländsk samverkan
Ikea-donation ställer
krav på integritet
sid 10
Mordhotade forskare:
”Vår skyldighet att
publicera resultaten”
sid 18
på omslaget:
sverker sörlin, professor vid
ktH, är aktuell med boken
”Rädslan för svaghet”.
Universitetsläraren nr 2/2015
har manus- och annonsstopp
27 februari 2015.
Universitetsläraren 1/2015
3
Hellmark Knutsson lägger
Björklunds löfte på is
Den av Jan Björklund utlovade förordningsförändring som skulle sätta stopp för lärosätenas missbruk av tillfälliga anställningar läggs på is. Helene Hellmark Knutsson skjuter upp frågan på obestämd tid.
text: marielouise samuelsson
där Hellmark Knutsson
signalerar en annan linje än Björklunds
gäller vilket departement Sveriges lant­
bruksuniversitet, SLU, ska tillhöra.
SLU, som så länge universitetet funnits
hade sorterat under landsbygdsdeparte­
mentet (tidigare jordbruksdepartemen­
tet), är sedan årsskiftet en myndighet
under näringsdepartementet och alltjämt
det enda lärosäte som inte lyder under
utbildningsdepartementet.
En annan fråga
4
Universitetsläraren 1/2015
Detta ville Björklund ändra på. På
SULF-kongressen 2012 framhöll han det
som självklart att samtliga universitet
och högskolor borde vara myndigheter
under utbildningsdepartementet. Han
klargjorde att där fanns oenighet inom
alliansen, eftersom Annie Lööf ville be­
hålla SLU under sitt landsbygdsdeparte­
ment, men Björklund försäkrade att han
inte tänkte ge upp SLU.
Om S-MP-regeringen hade tänkt i
samma banor som Björklund förelåg en
given möjlighet när man lade ned lands­
bygdsdepartementet och införlivade po­
litikområdet med näringsdepartementet.
foto: kristian pohl
Björklunds löfte gavs i en riksdags­
debatt i april 2014, då det visade sig att
han var helt enig med socialdemokra­
tiske riksdagsledamoten Thomas Strand
om behovet av en förordningsförändring,
som skulle innebära rätt till prövning för
fast anställning, efter meriteringsanställ­
ning. Alltså en fråga som SULF länge
har drivit.
Björklund bekräftade i en intervju i
Universitetsläraren nr 7/2014 att arbetet
för att ”strama upp regelverket” hade
påbörjats och att han förväntade sig
”skärpning” från lärosätenas sida redan
under 2015.
Hans efterträdare Helene Hellmark
Knutsson har inte lika bråttom. Hon är
givetvis medveten om att Björklunds
löfte var ett resultat av en envis debatt
och lobbyverksamhet från Hellmark
Knutssons partikamrater, inte minst riks­
dagsledamoten Thomas Strand.
Hellmark Knutsson har ändå valt att
skjuta upp förordningsförändringen.
Istället kommer en eventuell ändring
att ingå i vad som är tänkt att bli en mer
omfattande utredning av anställningsfor­
mer för lärare och forskare. Någon tids­
plan för en sådan översyn föreligger inte.
– utan förvarning –
helt enkelt hänga med och ingår nu till­
sammans med en rad tunga myndigheter
i det som kallats ett ”superdepartement”
för näringslivsfrågor och innovation.
Förutom landsbygdspolitiken återfinns
här en rad tunga myndigheter för områ­
den som infrastruktur, bostäder, trans­
port och IT.
Därmed ett helt annat sammanhang
för SLU och ofrånkomligt en förlust
i position och inomdepartementslig
status, jämfört med att tidigare ha varit
det betydligt mindre landsbygdsdeparte­
mentets största myndighet.
– Det finns goda argument för att
SLU ska fortsätta tillhöra närings­
departementet, men också goda argu­
ment för att universitetet ska tillhöra
utbildningsdepartementet, säger Helene
Hellmark Knutsson, som inte går in på
hur argumenten ser ut, men öppnar för
att titta närmare på detta, ”om någon tar
ett initiativ”.
På frågan varifrån ett sådant initiativ
Men istället fick SLU
Det finns goda argument för att SLU ska fortsätta
tillhöra näringsdepartementet,
men också goda argument för att
universitetet ska tillhöra utbildningsdepartementet.
Helene Hellmark Knutsson,
minister för högre utbildning
och forskning
foto: julio gonzalez
Sveriges lantbruksuniversitet flyttades vid nedläggningen av landsbygdsdepartementet till näringsdepartementet. Det är osäkert om SLU blir kvar där eller
kan komma att flyttas till utbildningsdepartementet.
skulle komma svarar hon ”kanske SLU:s
ledning”.
SLU:s ledning har dock redan tagit
vad man nog får kalla ett initiativ. I no­
vember förra året skrev man till både
Hellmark Knutsson och näringsdeparte­
mentet för att närmare diskutera sin de­
partementstillhörighet. När denna artikel
skrivs, i slutet av januari, har SLU ännu
inte fått någon reaktion på sin skrivelse,
vilket visar att SLU inte står särskilt högt
på Helene Hellmark Knutssons agenda.
decemberöverenskom­
melsen och de exceptionella förutsätt­
ningarna som innebär att regeringen har
att hantera oppositionens budget är det
också givet att den politiska energin och
taktiken koncentreras på den kommande
vårpropositionen.
Den innebär nämligen en ny chans
att leverera de 125 miljoner i kvalitets­
förstärkning av lärar- och förskollärar­
utbildning och till utbildningar inom
humaniora och samhällsvetenskap, som
Med den rådande
fanns i den nedröstade S-MP-budgeten.
Ytterligare 125 miljoner skulle satsas
för 2016.
– Jag känner mig trygg med decem­
ber-överenskommelsen, men jag bekla­
gar samtidigt att situationen innebär att
vi förlorar tid i det vi ville genomföra.
– Det fanns ju en ambitionsskillnad
mellan oss och alliansen, vi ville ha
14 300 platser mot deras 10 000. Vi ville
också ha fler fria platser, medan allian­
sens budget innehåller mer detaljstyr­
ning, säger Helene Hellmark Knutsson.
Om hon får bestämma kommer alltså
satsningen med vårproppen, men det
förutsätter att utbildningsdepartementet
kapar åt sig tillräckligt utrymme i en
proposition där många departement vill
driva sina frågor.
Förutom propositionen har Hellmark
Knutsson framöver att hantera flera för
sektorn centrala utredningar som ska
beredas för remissrundor. Först ut är
Harriet Wallbergs förslag på ny organi­
sation för kvalitetssäkringssystem, som
ska gå på remiss under februari, senast i
mars. Under våren väntar också remiss­
runda för Vetenskapsrådets omdebat­
terade Fokusmodell (Universitetsläraren
nr 7/2014).
Efter ungefär fyra månader på jobbet
är Helene Hellmark Knutsson alltmer
övertygad om att statsrådsposten som
ansvarig för högre utbildning och forsk­
ning är ”ett fantastiskt uppdrag”, kon­
staterar att ”där finns mer att göra” och
talar på politikers vis om ”utmaningar”.
Hon har tagit för vana att berömma
sådant som alliansen redan gjort och un­
derstryker kanske oftare än något annat
statsråd ”samarbete”, inom regeringen
och över blockgränserna.
– Jag vill undvika onödiga konflikter
och arbeta långsiktigt.
Ytterligare underlag och inspiration
för arbetet lär Helene Hellmark Knuts­
son få när hon nu i februari inleder den
för ministrarna obligatoriska turnén,
med besök hos samtliga lärosäten. l
Universitetsläraren 1/2015
5
Studenter vill ha
mer lärarledd tid
Var femte student inom
samhälls­
vetenskap har bara fyra lektionstim­
mar undervisning per vecka, enligt
Juseks undersökning bland sina egna
studerandemedlemmar. Den största
gruppen studenter, 37 procent, har
fem till åtta lektionstimmar i veckan.
Det är lika lite undervisning som när
samma undersökning gjordes år 2009.
68 procent av studenterna tror att
mer lärarledd tid ökar nyttan av ut­
bildningen.
Jusek vill att alla studenter ska ha
minst tio timmar lärarledd tid i veck­
an. SULF tycker däremot inte att ett
sådant tidsmått är rätta vägen framåt.
– Lärarna ska ha tillräcklig tid för
både studentkontakt och för- och
efter­arbete, säger SULF:s förbunds­
direktör Git Claesson Pipping. l
Förtroendet för
forskare sjönk
78 procent av svenskarna hade förra
året mycket gott förtroende för fors­
kare vid högskolor och universitet.
Det är ett tapp från rekordnivån på 89
procent året innan. Det goda förtroen­
det för forskare vid företag har sjun­
kit från 59 till 55 procent. Detta enligt
Vetenskap & Allmänhets årliga VAbarometer. Mer än varannan av de
tusen tillfrågade personerna vill vara
med och bidra till att forskningen
hittar lösningar på samhällsproblem.
Tilltron till vetenskapens förmåga att
förbättra livet för gemene man sjönk
från 88 till 74 procent, men tilltron
till den tekniska utvecklingen ligger
stabilt på 80 procent. l
Förtydligande
I artikeln ”Etiköversyn kan lösa
CEPN-konflikt” (Universitetsläraren
nr 11/2014) finns en formulering som
kan tolkas som att Expertgruppen för
frågor om oredlighet i forskning flyt­
tades från Vetenskapsrådet till CEPN
på grund av Vetenskapsrådets oreda
i rutiner och arkiv. Något sådant
­orsakssamband förelåg dock inte. l
6
Universitetsläraren 1/2015
Helena Gustafsson har tävlat för Sverige i
17 internationella mästerskap i inlines, här
i VM i Zandvoorde, Belgien. I dag är hon
utbildad läkare och doktorand i medicin vid
Umeå universitet.
Tre lärosäten blir
riksidrottsuniversitet
Det ska bli lättare för elitidrottare att studera på akademisk nivå när
de nya Riksidrottsuniversiteten lanseras.
text: KAJSA SKARSGÅRD foto: Jannes wolff
Umeå universitet, Gymnastik-
och
idrottshögskolan/Kungliga Tekniska
högskolan och Göteborgs universitet/
Chalmers uppfyller kraven för att få
kalla sig Riksidrottsuniversitet. För­
hoppningen är att satsningarna kommer
i gång redan i höst, efter att samarbets­
avtalen med Riksidrottsförbundet är
klara.
Riksidrottsuniversiteten ska kunna
erbjuda ett individuellt anpassat studie­
upplägg. Dessutom ska de akademiska
tränarutbildningarna och den idrottsnära
forskningen utvecklas.
– Det är svårt att säga konkret vad
det kommer att innebära för oss att bli
Riksidrottsuniversitet, men vi tror att
det kommer att leda till högre kvalitet
på träningar, bättre stöd till aktiva som
vill kombinera elitidrott och studier, och
förhoppningsvis fler medaljer till Sve­
rige, säger Pernilla Eriksson, biträdande
föreståndare på Idrottshögskolan vid
Umeå universitet.
Helena Gustafsson har representerat
Sverige i 17 internationella mästerskap
i hastighetsåkning på inlines. Hon är
också doktorand i medicin vid institu­
tionen för samhällsmedicin och rehabi­
litering vid Umeå universitet. När hon
började läsa till läkare var hon mitt uppe
i sin idrottskarriär. Ett par år in i utbild­
ningen fick hon en anpassad studieplan.
– Det har inneburit att jag har kunnat
fortsätta satsa på idrotten fullt ut och
samtidigt bli klar med min examen. Den
stora utmaningen var att få ekonomin
att gå ihop när jag studerade på deltid.
Som doktorand är det lättare att vara
flexibel och jag har bra stöd från min
handledare,­säger Helena Gustafsson
som tog läkarexamen för två år sedan
och har fortsatt att idrotta på elitnivå. l
Chalmers skapar
bättre villkor
Forskarna på Chalmers ska få betydligt större andel fast
finansiering. Några av syftena är att rekrytera bättre forskare
och lärare, stimulera till förändring och skapa nydanande
forskning.
text: PER-olof eliasson foto: jan-olof yxell
har beslu­
tat att alla tillsvidareanställda forskare
och lärare i framtiden ska garanteras
att få minst 75 procent av sin lön från
högskolan. Nu har en lärare/forskare på
Chalmers en basfinansiering på cirka tio
procent, resten av lönen måste hen dra
in genom till exempel externa anslag.
– Vi kommer att ha kvar en presta­
tionsbaserad tilldelning men inte så
stark som idag. Det är för att möjliggöra
en dynamik, så att inte Chalmers om tio
år ser exakt likadant ut som idag, säger
prorektor Mats Viberg.
Grundutbildningen kommer också
att till viss del ingå i basfinansieringen.
Det innebär också att alla på Chalmers i
princip ska delta i alla verksamhetsgre­
nar, det vill säga forskning, undervis­
ning och nyttiggörande.
Genom de här förändringarna vill
Chalmers uppnå en rad förbättringar.
Ett syfte är att få bättre kontakt mellan
forskning och utbildning och nyttiggörande och att balansera Chalmers
mellan institutionerna.
– Vi har vissa miljöer som är väldigt
forskningstunga och knappt har någon
utbildning och andra som är tvärtom, det
vill vi jämna ut lite grann.
Chalmers tekniska högskola
Ett av syftena är att få mer attraktiva
tjänster och därmed rekrytera bättre
forskare och lärare.
– Vi vill stimulera till förändring och
nydanande forskning. Om man har en
trygghet i sin anställning räknar vi med
att man får bättre förutsättningar att ta
större risker och vara lite mer vågad i
sin forskning.
En konse­
kvens av att
Chalmers
i fortsätt­
ningen ska
kunna garan­
tera att betala
forskarnas
och lärarnas
löner till 75
procent är att
man inte kan
bli fler inom
fakulteten,
för då kom­
mer finansie­ Mats Viberg, prorektor
Chalmers.
ringsgraden
att gå ned och
villkoren för de anställda att bli sämre.
Antalet forskarassistenter är tänkt att
minska, men de ska i gengäld få bättre
villkor.
– Vi vill att forskarassistenterna blir
färre och får mer resurser och att de
flesta ska ha en egen doktorand för att få
bättre möjligheter att meritera sig.
Avsikten är också att
ge forskarassisten­
terna tydligare karriärmöjligheter.
– Vi vill kunna säga redan från början
att om de når en viss nivå ska de kunna
garanteras en fast tjänst.
Beslut om forskarassistenterna ska
högskolan ta under våren. Alla föränd­
ringar kommer ta tid att genomföra.
– Vi vill egentligen göra förändring­
arna 1 januari 2016. Men sedan tar det
upp till sex år innan det är fullt genom­
fört. Det kommer att vara övergångsreg­
ler under den tiden, säger Mats Viberg. l
Textilhögskolan
fick modepris
fick ta emot
Årets hederspris på modebranschens
Elle-gala i januari. Motiveringen
löd: ”Tekniskt kunnande och stor
kreativitet är en explosiv kombina­
tion. Högskolan har med transparens,
kommunikation och högintressanta
studenter gjort Borås till en mittpunkt
i modesverige”.
– Detta är ett väldigt viktigt
bransch­erkännande av undervis­
ningen och forskningen i modedesign
vid Textilhögskolan. Studenter och
lärare har länge arbetat väldigt hårt
för att bygga upp och utveckla den
miljö som nu finns, säger högskolans
professor i modedesign Clemens
Thornquist i ett pressmeddelande. l
Textilhögskolan i Borås
Svensk professor
invald i expertpanel
om biologisk mångfald
marie stenseke, profes­
sor vid Handelshög­
skolan vid Göteborgs
universitet har tagit
plats i den vetenskapliga
panelen IPBES, Inter­
governmental platform
on biodiversity and
ecosystem services. Panelen, som
är initierad av FN, är den biologiska
mångfaldens motsvarighet till FN:s
klimatpanel. Målet med IPBES är att
stärka samspelet mellan forskning och
förvaltning, för att främja bevarande
och hållbart nyttjande av naturen, av
växter och djur. l
28 000...
… studenter får inte någon ersättning
om de blir sjuka. Det är nämligen
bara studenter med studielån som
omfattas av sjukförsäkringen. Sveri­
ges förenade studentkårer, SFS, som
beställt undersökningen vill att sjuk­
försäkringen ska vara kopplad till stu­
dierna i stället för till studielånet. SFS
vill också minska karenstiden från 30
till sju dagar. l
Universitetsläraren 1/2015
7
Öppen tillgång
väcker frågor
Vetenskapsrådets förslag att göra verk tillgängliga för alla är positivt, men inte oproblematiskt.
Inte minst kan kopplingen till tilldelning av medel slå fel. Det menar Ingrid Elam, professor i
litterär gestaltning och dekan vid konstnärliga fakulteten vid Göteborgs universitet.
text: marielouise samuelsson foto: johan wingborg
– Jag är för Open Access, som ideologi,
det vill säga att alla ska kunna ta del av
all statligt finansierad forskning.
– Problemet är att open access kopplas
ihop med systemet för medelstilldelning,
ett system som innebär en likriktning av
forskarformatet och som därmed styr hur
forskningen ser ut och bedrivs.
Det säger Ingrid Elam, med anled­
ning av att Vetenskapsrådet, VR, har
tagit fram nationella riktlinjer för öppen
tillgång till vetenskaplig information.
VR väljer alltså en svenskspråkig rubri­
cering, i stället för det ofta använda
”open access” och grundprinciperna,
som VR formulerar dem, är att ”veten­
skapliga publikationer och konstnärliga
verk samt forskningsdata som ligger till
grund för vetenskapliga publikationer
som är resultatet av offentligt finansierad
forskning ska vara öppet tillgängliga”.
Ingrid Elam, som ingår i Kungliga
bibliotekets expertgrupp för open access
och publiceringsfrågor, fastslår att det
är självklart att också den konstnärliga
forskningen ska tillgängliggöras, men
ser samtidigt problem då finansierings­
systemet gynnar eller åtminstone är mer
lätthanterligt för forskning som resulte­
rar i peer-review-granskade tidskriftsartiklar.
– Så länge vi finns inom akademin ska
också konstnärlig forskning bedömas
och utvärderas, registreras och arkiveras,
också vi arbetar med peers.
När det kommer till open accesspublicering ställs humanioraforskning
8
Universitetsläraren 1/2015
och konstnärlig forskning inför likartade
utmaningar. Hur ska man förhålla sig till
de färdiga verken som offentliggörs på
gallerier, teaterscener och bokförlag?
– Inom konstnärlig forskning kan vi
tillgängliggöra reflektioner och meta­
data, men inte hela verk.
– Om konstnärlig forskning resulterar
i en operaföreställning finns ju medver­
kande som inte alls finansieras av stat­
liga medel.
som forskare egen er­
farenhet av problematiken, då hon var
knuten till Malmö högskola och på för­
sök publicerade ett av sina bokverk, via
högskolans webbplats.
Men det visade sig omöjligt, eftersom
boken skulle ges ut på ett av de stora
förlagen som sa blankt nej. Kommersiell
förlagsverksamhet är knappast kompati­
bel med att forskaren gratis tillgänglig­
gör en monografi.
– Eftersom publicering är grund för
tilldelning så leder det till att man i stäl­
let för att skriva monografier styckar upp
materialet i peer-review-artiklar.
– Förutsättningarna för publicering
och finansiering styr därmed forskning­
en, det blir viktigare att man publicerar,
inte vad.
Ur den konstnärliga forskningens per­
spektiv är det, enligt Ingrid Elam, viktigt
att de gemensamma kriterierna för open
access-publicering blir så allmänna som
möjligt.
Hon menar vidare att det inom univer­
Ingrid Elam har
Inom konstnärlig
forskning kan vi tillgängliggöra reflektioner och
metadata men inte hela verk.
Ingrid Elam,
professor och dekan på konstnärliga
fakulteten vid Göteborgs universitet
sitetsvärlden finns en tendens
att betrakta just konstnärlig
forskning som ”en särskild
sorts fågel”.
– Det är ett romantiskt syn­
sätt, som vissa av oss tycker
är bra, det vill säga att vi ses
som lite speciella. Men det är
viktigt att betona att vi finns
och verkar inom det akade­
miska systemet. Det går inte
att ställa konstnärlig forsk­
ning mot vetenskaplig forsk­
ning.
Ingrid Elam understryker
att det genomgående finns
stora skillnader i förutsätt­
ningarna för olika forsk­
ningsfält.
– Det är exempelvis stor
skillnad på medicinsk forsk­
ning och humaniora, jag
kommer själv från den her­
meneutiken och det finns
säkert naturvetare som menar
att det inte är ”riktig forsk­
ning”.
positiv till
open access i stort och ser det
som självklart att all forsk­
ning omfattas av riktlinjerna.
Därmed inte sagt att hon är
övertygad om att det kommer
att fungera, fullt ut.
– Det är ett otroligt kom­
plext område, dessutom kom­
mer aldrig forskare som blir
publicerade i vetenskapliga
tidskrifter som Lancet och
Nature att på allvar bry sig
om open access­publicering,
eftersom högstatustidskrif­
terna inte tillåter det. l
Intern styrning
och kontroll
Hon äR som sAgt
fAktA
i vetenskapsrådets, vr, riktlinjer som tagits fram i samarbete
med kungliga biblioteket föreslår man att dessa riktlinjer ska
gälla fram till år 2020 och att sverige ska ha en ”målbild” för år
2025. vr vill se en utredning med förslag till lösningar, ett uppdrag som bör fördelas ”på lämpliga myndigheter”, att en nationell
samordningsfunktion inrättas och att utredningen ska vara färdig
2018. vr bedömer det som rimligt att utforma detaljerade riktlinjer omkring år 2020.
En introduktion till
intern styrning och
kontroll introducerar
ett stadigt växande
område inom företagsekonomin. Intern
styrning och kontroll
är ett styr- och kontrollsystem som
bidrar till att företag
och organisationer
har en rättvisande
redovisning och
rapportering,
följer lagar och
regler samt uppnår
sina mål om effektivitet och produktivitet.
Denna bok är en grundläggande introduktion till intern
styrning och kontroll. Boken är tänkt som en kursbok
för studenter i revision, redovisning, ekonomistyrning
och organisation.
Boken är skriven av Olof Arwinge, ekonomie doktor
och lärare vid Uppsala universitet på masterprogrammet i redovisning, revision och företagsanalys.
www.sanomautbildning.se
Östen Ohlsson & Björn Rombach
The Tyranny of Metaphors
Andra böcker av intresse
Pathways to Freedom
Förhandling är avsedd för kurser på universitet, högskola, utbildningsföretag
och företagsinterna utbildningar. Den är också lämplig för självstudier för
dig som vill utvecklas som förhandlare. Bokens innehåll går att tillämpa på
förhandlingar både i affärslivet, privat och inom andra områden.
Förhandling innehåller mallar för planering, genomförande och utvärdering,
i boken och på www.bonnierutbildning.se/forhandling
Nils Lindell är konsult, utbildare och coach och har mångårig
erfarenhet av utbildningar inom projektledning, förändringsledning, förhandling och marknadsföring.
up And
pl ra
ag
an
Nils Lindell
www.santerus.se
Förhandling mellan människor sker ständigt och i många sammanhang.
Förr såg man förhandling som en tävling där den ena parten vann och
den andra förlorade. Ett modernare synsätt är att god förhandling leder
till bra lösningar för alla inblandade!
Förhandling innehåller teorier, exempel, rollspel och intervjuer med kända
personligheter från näringslivet och politiken. Boken behandlar vanligt
förekommande förhandlingstaktik, hur den personliga kommunikationen
och relationen mellan parterna påverkar förhandlingen och hur du kan
argumentera mer effektivt.
Förhandling
246 p, soft cover
Metaphors flourish in the workplaces of
organisations. But what do all these words
mean, and whom should one believe?
This book will encourage you to look for
a metaphor and then to look beyond and
around it. The authors want you to engage in
free and conscious thought. By way of help,
they present a toolset.
The book is a provocative challenge to
engage in critical analysis, rather than an
attempt at persuasion.
Nils Lindell
Förhandling
(xxxx-x)
Juridik
– civilrätt,
straffrätt,
processrätt
Extern
redovisning
Förhandling
Att läsa
och
förstå
bokslut
tel. 08-587 642 10
info@sanomautbildning.se
www.sanomautbildning.se
Universitetsläraren 1/2015
9
foto: johannes rydström
Samarbetet med Ikea gör allt större avtryck i Linnéuniversitetets utbildning, forskning och inredning.
Samverkan i Kampradland
Ingvar Kamprads värnande om sin hembygd och dess roll i bygget av Ikeas varumärke har gett
Linnéuniversitetet åtråvärda samarbeten. Den tre miljarder kronor tunga Kampradstiftelsen prioriterar Linnéuniversitetet. Där har även en Ikea-professur inrättats. Men det lilla universitetets samverkan med världens största möbelföretag ställer höga krav på den vetenskapliga integriteten.
text: KAJSA SKARSGÅRD
Det är på många sätt ett avundsvärt läge
som Linnéuniversitetet har i strålkastar­
ljuset från familjen Kamprad. Som ett av
Sveriges nyaste och mindre universitet
är varje krona av extern forskningsfinan­
siering viktig.
Entusiasmen på universitetet och i
lokalpressen var därför stor när Familjen
Kamprads stiftelse lanserades 2011.
Sedan dess har 120 miljoner kronor de­
lats ut till olika forskningsprojekt inom
vårdvetenskap, medicin, miljö, entre­
10
Universitetsläraren 1/2015
prenörskap och design. Mer än hälften
har gått till Linnéuniversitetet. I år fick
dess forskare 44 miljoner kronor, vilket
motsvarar ungefär tio procent av univer­
sitetets totala forskningsanslag.
Mats Benner, professor i forsknings­
politik vid Lunds universitet, följer in­
tresserat utvecklingen vid det småländ­
ska universitetet.
– Det är ganska spektakulärt. Plötsligt
dimper det ner en stor påse pengar till ett
litet antal forskningsområden och där ett
litet lärosäte är prioriterat. Det gäller att
det inte blir en genväg till lätta pengar
för då riskerar det att leda till sämre
forskning, säger han.
Just denna risk tycker han att stiftel­
sen verkar ha försökt minska. Ansök­
ningarna granskas av ett utomstående
vetenskapligt råd. Enligt stadgarna ska
Kampradstiftelsen i andra hand även
stötta regionala forskningsprojekt, och i
tredje hand nationella och globala.
Lena Fritzén är prorektor vid Linné­
sköts
Kampradstiftelsens kansli av Linnéuni­
versitetet och har sitt säte på dess cam­
pus i Växjö.
I Växjö finns också aulan Ikea-salen,
liksom basen för The Bridge – Linné­
universitetets strategiska samarbete med
Ikea. Det grundar sig i en donation från
Ikea på totalt 50 miljoner kronor över
tio år.
Med dessa pengar lanserades en Ikeaprofessur hösten 2009. Dess fokus är
på bryggan mellan kundens behov och
produktionens villkor, med inriktning på
”livet hemma”. Ett drygt år senare rekry­
terades professorn och organisationsteo­
retikern Saara Taalas till professuren.
Forskningsmiljön The Bridge har
nu också två adjungerade professorer
från Ikea, sex doktorander och snart
två postdoktorala forskare. The Bridge
programchef Ylva Dandanell Daveby
understryker att finansieringen från Ikea
är en donation som universitetet därför
förfogar fritt över.
– Vi gick noga igenom förutsättning­
arna för donationen innan vi tog emot
den, det vill säga att företaget inte har
någon beslutanderätt över huvud taget.
Pengarna går till tjänster och miljöer
som vi långsiktigt vill bygga upp och
inte till något som bara är intressant för
företaget, säger Ylva Dandanell Daveby.
Hon menar att det inte är pengarna
som är det viktigaste utan att bygga en
långsiktig relation med det omgivande
samhället. Därför har ett samarbetsråd
foto: kennet Rouna
foto: Hans-erik karlsson
universitetet och sitter i stiftelsens sty­
relse. Hon tror att Linnéuniversitetets
del av kakan kommer att bli mindre när
stiftelsen blir mer vida känd.
– Rådet nagelfar ansökningarna och
då är kriterierna om vetenskaplig kvalitet
och genomförbarhet överordnade. Det
viktiga för kvaliteten är att pengarna
söks i konkurrens med andra, säger hon.
Genom ett samarbetsavtal
The Bridge
The Bridge är ett flervetenskapligt
forsknings- och utbildningssamarbete
mellan Linnéuniversitetet och Ikea
som lanserades 2009. Forskare inom
företagsekonomi, design och träteknik
samverkar på områdena ”livet hemma”
och ”produktionens villkor”. Ikea har
donerat totalt 50 miljoner kronor till The
Bridge.
Källa: Linnéuniversitetet
Vi gick noga igenom
förutsättningarna för
donationen innan vi tog emot
den, det vill säga att företaget
inte har någon beslutanderätt
över huvud taget.
Ylva Dandanell Daveby,
programchef The Bridge
mellan Ikea och Linnéuniversitetet upp­
rättats.
– Grunden för en förtroendefull rela­
tion ligger i respekten och förståelsen
för att vi är två olika typer av organisa­
tioner, med olika ansvar och olika roller.
Däri ligger också utmaningen, säger
Ylva Dandanell Daveby.
Företagets snabbhet och fokus på re­
sultat kan till exempel krocka med, men
även lära av, universitetets större per­
spektiv och kunskap byggd över längre
tid.
Samarbetet med Ikea har också lett
till utvecklingen av en ny masterutbild­
ning. Den finansieras genom det statliga
utbildningsanslaget och fokuserar på
innovation. Under utbildningen jobbar
Plötsligt dimper det ner
en stor påse pengar till
ett litet antal forskningsområden och där ett litet lärosäte är
prioriterat. Det gäller att det inte
blir en genväg till lätta pengar för
då riskerar det att leda till sämre
forskning.
Mats Benner,
forskningspolitisk expert vid
Lunds universitet
ekonomer, designers och tekniker till­
sammans och i samverkan med Ikea och
andra företag.
Ylva Dandanell Daveby ser ingen risk
för att Ikea skulle komma att påverka
universitetets inriktning för mycket.
– Möjligtvis om det blir mycket
pengar­relativt vår årsomsättning. Men
hela universitetet får omkring 1,6 mil­
jarder per år, varav 27 procent går till
forskning. Fem miljoner per år från Ikea
bygger ingen sårbarhet, säger hon.
Enligt prorektor Lena
Fritzén är The
Bridge helt väsensskilt från Familjen
Kamprads stiftelses prioritering av
Linné­universitetet.
– Det finns ingen koppling mellan
fortsättning sidan 12 
Kampradstiftelsen
Stiftelsen bildades 2011 genom en donation på 950 miljoner och årligen ska Ikea tillföra
ytterligare 290 miljoner kronor. Syftet är att stödja utbildning och forskning som främjar
entreprenörskap, miljö, kompetens, hälsa och social utveckling. I första hand ska den
bedrivas vid Linnéuniversitetet och till intresse för Småland. Resultaten ska snarast och
kostnadseffektivt komma många människor till del.
Källa: Familjen Kamprads stiftelse
Universitetsläraren 1/2015
11
Vi är beroende av alla de
finansiärer och företag vi
har. Faran är att lägga alla ägg i
en korg. Men en stiftelse har lång
livslängd och är ur det hänseendet en stabil finansiär.
Lena Fritzén,
prorektor vid Linnéuniversitetet
donationen till The Bridge och stiftelsen.
Deras olika områden överlappar inte
varandra. Stiftelsen får inte heller ge
medel till det som har att göra med Ikea
eller The Bridge, säger Lena Fritzén.
Hon tycker därför inte att The Bridge
och Kampradstiftelsen tillsammans, om
än på skilda sätt, ökar Ikea-familjens
samlade betydelse för universitetet. El­
ler att den skiljer sig särskilt från andra
partners.
– Vi är beroende av alla de finansiärer
och företag vi har. Faran är att lägga alla
ägg i en korg. Men en stiftelse har lång
livslängd och är ur det hänseendet en
stabil finansiär, säger Lena Fritzén.
Den kritiska blicken och den veten­
skapliga integriteten måste universitetet
hålla fast vid oavsett partner, konstaterar
hon.
– Sverige har drivits in i en hård kon­
kurrens av forskningsresurser och de
är framför allt begränsade vid nya och
små universitet. Vi måste hela tiden vara
på tå och fundera på vilka vi kan jobba
ihop med. Jag hoppas att det kommer ut
något gott av det sätt vi jobbar på, men
det är en situation att vara vaksam kring,
säger Lena Fritzén.
Hon tycker att det finns en levande
diskussion på Linnéuniversitetet om
akademisk frihet och samarbetena med
Ikea och Kampradstiftelsen. Men alla
håller inte med.
En person som Universitetsläraren
­talat med tycker att det råder en tystna­
12
Universitetsläraren 1/2015
dens kultur på universitetet. En annan
att det varit förvånansvärt lite diskussion
med tanke på hur betydelsefulla samar­
betena är.
Den kritiken har inte Lena Fritzén
stött på.
– Jag uppmuntrar en sådan kritisk dis­
kussion och tycker att alla har ett ansvar
att lyfta fram den, säger hon.
Lars Behrenz är prefekt vid institutio­
nen för nationalekonomi och statistik.
Där finns erfarenhet både av att beviljas
och nekas medel från Kampradstiftelsen.
– Det är inte så att alla pratar om
Kampradstiftelsen jämt och ständigt,
men ibland dyker frågan upp om hur
man ska förhålla sig till den och få ut det
positiva utan att bli för styrd, säger han.
Han menar att extern finansiering all­
tid riskerar att leda till att forskningen
anpassas till dess kriterier.
– Vill vi slåss för den fria forskningen
måste vi öka forskningsanslagen till uni­
versitetet så att det ingår i vårt arbete att
forska fritt, säger han.
Forskningspolitiske experten Mats
Ben­
ner vid Lunds universitet poängterar att
många forskningsmiljöer brottas med de
här frågorna.
Det han lyfter fram som viktigt är att
samarbetet med ett företag integreras
i lärosätets reguljära blodomlopp, att
det inte tränger undan andra aktiviteter
utan expanderar på basis av dem, och att
forskningsfrågorna inte formuleras som
problemlösning åt företaget utan utifrån
akademisk grund.
Europeiska lärosäten har mycket att
lära av USA:s långa tradition av sam­
verkan med näringslivet, menar Mats
­Benner. Till exempel att skriva avtal som
inte lovar bort för mycket till företaget
och att göra ordentliga utvärderingar av
hur pengarna används.
– Det finns inget suspekt i att samverka
med näringslivet, men det är heller inte
friktionsfritt eller något man kan vara
naiv inför. Till syvende och sist är det
lärosätets ansvar att upprätthålla sin inte­
gritet, det är inget ett företag kan hållas
moraliskt ansvarigt för, säger han. l
ikeabilden
granskas
Sara Kristoffersson, gästprofessor vid
Konstfack, har nyligen kommit ut med en
bok om Ikea baserad på sitt forskningsprojekt ”Svensk design? Om Ikeas estetik
på 1980- och 90-talet. Export av ’svensk
design’ och nationella myter”. I boken
”Design by Ikea” beskriver Kristoffersson
hur företaget sedan 1980-talet byggt upp
sin svenska identitet för att nå nya framgångar. Hur småländskt kan ett multi­
nationellt företag vara? Är det klokt att
helt oreserverat älska Ikea? Det är frågor
som Kristoffersson ställer och besvarar i
boken.
Fyra röster om Ikea-samarbetet
1. – Det är viktigt i ett
långsiktigt perspektiv för
möjligheten att samarbeta i
utvecklingen av utbildning,
forskningsprojekt och nya
sätt att jobba ihop på. Det ger
också en viktig möjlighet att
delta i en dialog mellan den
akademiska forskningen och
den företagsforskning och
organisationsutveckling som
sker inom Ikea.
2. – Det är en viktig princip.
Den ses ofta ur det individu­
ella perspektivet, som rätten
att välja forskningsämne och
att obehindrat kunna följa de
etiska forskningsnormerna
och traditionerna. Tyvärr
diskuteras den inte lika ofta
i ett grupperspektiv. Vi för­
söker underlätta det genom
öppenhet, att uppmuntra
kritiskt tänkande och genom
forskningsfältet engaged
scholarship. I vår forskning
reflekterar vi över vår sam­
verkan med näringslivet och
samhället.
1. – Jag försöker ständigt
hitta talanger som kan bidra,
och universitetsvärlden är en
utmärkt plats att göra det på.
De unga är framtiden vi mås­
te vara lyhörd mot. Den nya
masterutbildningen, där vi
låter tekniker, ekonomer och
designer jobba tillsammans
i skarpa projekt, testade vi
fram genom sommarkurser.
Många idéer och produkter
har kommit fram, varav en
du snart kommer att kunna
köpa.
2. – Den akademiska värl­
den bygger på den och det
är viktigt att den offentliga
forskningen inte styrs av eko­
nomiska vinningar för då kan
man inte bedriva grundforsk­
ning på ett bra sätt. Dokto­
randerna och professorn i The
Bridge kanske träffar oss för
att få kunskap, men annars är
vi inte alls inblandade i deras
projekt. När vi som företag
ger uppdragsforskning är det
något helt annat.
Josefin
Nilsson,
doktorand
som forskar
på trä­
materialets
egenskaper.
Tjänsten är
finansierad
av Ikea genom samarbetet
The Bridge.
1. – Det betyder mycket att
få jobba med frågor som är
på riktigt intressanta för in­
dustrin, att det är tillämpad
forskning. Jag får mycket
uppbackning från företaget,
blir insläppt och får se saker
som jag annars kanske inte
hade fått, får tillgång till
utrustning och material och
får vara framme i spetsen där
det verkligen händer. När två
världar möts uppstår också
nya saker.
2. – Min akademiska frihet
får man inte tumma på. Jag
är i uppstartsfasen och det vi
pratar om är att jag måste ta
ett helhetsgrepp på vad som
är intressant forskningsmäs­
sigt och inte bara intressant
för Ikea. Ikea kan lägga på
en värdering om forskningen
är tillämplig eller ekono­
miskt intressant, men mina
forskningsresultat är obero­
ende.
foto: privat
Lars Dafnäs,
senior sorti­
mentschef
på Ikea och
adjungerad
professor i
design vid
Linnéuniversitetet.
foto: hans-Erik Karlsson
Saara Taalas,
innehavare
av universitetets Ikeaprofessur,
som är inriktad på livet
hemma.
foto: linnéuniversitetet
foto: Linnéuniversitetet
1. Vad betyder samarbetet mellan Linnéuniversitetet och Ikea/Kampradstiftelsen för din
forskning/ditt jobb?
2. Hur förhåller du dig till principen om akademisk frihet?
Linda Askenäs, lektor
som leder
forskningsprojektet
”Förbättrad
hälsa för
Smålands
äldre med
hjärtsvikt” som fick fyra
miljoner av Kampradstiftelsen 2013.
1. – Mycket. Projektet har
kunnat arbeta mer innovativt
och förutsättningslöst. Det
har gett oss möjlighet att få
ihop forskare, läkare, sjuk­
sköterskor och patienter med
närstående för att utveckla
stödsystem för personer med
hjärtsvikt. Nu har vi tagit
fram ett tydligt koncept som
vi söker ytterligare medel för,
för att kunna pröva kliniskt.
2. – Vi har själva definierat
projektet och varit väldigt fria
att göra det vi har sagt utifrån
planen. Jag kan inte säga att
planen har påverkats av Ikea,
utan mer av inställningen att
Kampradstiftelsen vill ha
något som kan komma till
nytta inom två år för de äldre
i Småland och då måste vi ha
med praktiken från början.
Det är häftigt att kunna göra
mer hands-on-forskning och
arbeta tvärvetenskapligt.
Universitetsläraren 1/2015
13
Lagändring ska underlätta
för doktorander att få stanna
Doktoranden Eric-Oluf Svee har varit i Sverige tio år men har inte kunnat få permanent uppehållstillstånd eftersom han är just doktorand. Lagen ändrades i somras men tillämpningen är förvirrande, menar Svee.
– Det är ett idiotiskt system som gör mig mycket arg, säger han.
Text: Per-Olof Eliasson foto: privat
Eric-Oluf Svee är amerikansk medbor­
gare och kom till Sverige i augusti 2005
för att ta en master i Interactive System
Engineering vid KTH. Han tog sin mas­
tersexamen i november 2007, därefter
jobbade han som researcher på Swedish
Institute of Computer Science och som
forskningsingenjör vid Stockholms
universitet. 2010 fick han en doktorand­
tjänst på Data- och systemvetenskapliga
institutionen vid Stockholms universitet.
Problemet var att när han blev dokto­
rand förlorade han möjligheten att inom
överskådlig tid få permanent uppehålls­
tillstånd. För det krävdes fyra års arbete
i landet, Erik-Oluf Svee hade jobbat i
Sverige i tre år och sju månader.
– När jag började doktorandtjänsten
förlorade jag all tid jag samlat på mig
för att få permanent uppehållstillstånd.
Jag anlitade en advokat och försökte
driva frågan, men fick beskedet att nej,
du är en student som arbetar och inte en
arbetare som studerar.
Som doktorand fick han i stället an­
söka om uppehållstillstånd varje år. Och
doktorandstudier var lika lite kvalifice­
rande för permanent uppehållstillstånd
som andra studier.
Han är inte ensam om att ha problem
med Migrationsverket utan hänvisar till
Facebookgruppen Equality for foreign
PhDs in Sweden. Där kan man läsa många
berättelser från doktorander som har stora
problem med svenska myndigheter.
– Jag har arbetat under åtta av de tio
år jag bott här i Sverige, den mesta tiden
för svenska staten, och ändå inte kunnat
få permanent uppehållstillstånd. Det är
ett idiotiskt system som gör mig mycket,
mycket, arg.
Men första juli i fjol ändrades lagen så
att uppehållstillstånd för fyra års dokto­
randstudier under de senaste sju åren ska
kvalificera till permanent uppehållstill­
14
Universitetsläraren 1/2015
stånd för doktorander från länder utanför
EU och EEC, på samma sätt som annat
arbete.
– Lagen ändrades men det är fortfaran­
de väldigt förvirrande, implementeringen
har inte gått bra, den har varit rörig och
inte på något sätt konsekvent och tydlig.
Eric-Oluf Svee lämnade i början
av­december i fjol in en ansökan om
perma­nent uppehållstillstånd, men den
är inte behandlad ännu.
– Det är sådana problem med alla
flyktingar som kommer nu så väntetiden
är tio månader, säger han.
tillstånd under sju år, som gäller i båda
fallen. Grundtanken är att man nu lik­
ställer doktorandstudier med en anställ­
ning, säger Charlotte Rydberg, expert på
Migra­tionsverket.
Däremot kan man inte slå samman
­uppehållstillstånd för studier på grundoch avancerad nivå med uppehållstill­
stånd för doktorandstudier.
Mycket enkel matematik ger vid
handen att Eric-Oluf Svee med god mar­
ginal borde kvalificera sig för ett perma­
nent uppehållstillstånd.
Ändå har han inte fått något. Hur
hänger det ihop?
– För att kunna få ett permanent uppe­
hållstillstånd måste man ansöka om det
och betala ansökningsavgift och i det
här fallet har vi inte fått en ansökan som
vi kunnat behandla förrän i december
2014, säger Charlotte Rydberg.
Huruvida Eric-Oluf Svees ansökan
kommer att bifallas kan inte Charlotte
Rydberg uttala sig om. Det kan ju finnas
andra omständigheter i enskilda ärenden,
påpekar hon.
att en dokto­
rand kan vistas utomlands under perio­
der och ändå få permanent uppehållstill­
stånd i Sverige.
– Som vi ser det är det ganska natur­­­­­
li­gt för en doktorand att under vissa
perioder vara här i Sverige några år och
sedan forska någon annanstans och där­
efter komma tillbaka hit, säger Charlotte
Rydberg.
Cirka 40 procent av doktoranderna i
Sverige är internationella. Strax under
tusen doktorander per år kommer från
länder utanför Europa och måste ansöka
om uppehållstillstånd. Hur många av
dem som får permanent uppehållstill­
stånd är okänt, bestämmelsen är så ny att
det inte finns någon statistik ännu. l
Bestämmelserna innebär
Eric-Oluf Svee, doktorand vid Stockholms
universitet.
De nya bestämmelserna gäller retroaktivt
och man kan lägga ihop uppehållstill­
stånd för arbete med uppehållstillstånd
för doktorandstudier.
– Då får man tillgodoräkna sig om
man till exempel haft tre år som dok­
torand och ett års uppehållstillstånd
för arbete och slå ihop det. Och det är
samma tidsperiod, fyra års uppehålls­
Kamp för medföljandes rättigheter:
Skatteverket vägrar ändra
praxis för uppehållstillstånd
Doktoranden Jones Oforis medföljande hustru Grace har i kammarrätten fått rätt att bli folkbokförd i Sverige från månaden hon anlände. Skatteverket hävdade att eftersom hustruns
­uppehållstillstånd var kortare än ett år skulle hon inte folkbokföras.
Men trots domen i kammarrätten kommer inte Skatteverket att ändra sina rutiner.
text: per-olof eliasson
och doktore­
rar vid Lunds universitets Diabetescen­
trum. Han kom till Sverige våren 2011
för studier på masternivå, började fors­
karstudierna sommaren 2013 och hans
fru Grace flyttade hit i november 2013.
Problemen började när Grace Ofori
skulle folkbokföras.
– Jag hade uppehållstillstånd till som­
maren 2014 så min fru fick bara uppe­
hållstillstånd i tio månader. Och efter­
som hon inte hade uppehållstillstånd i
ett år blev hon inte folkbokförd, berättar
Jones Ofori.
– Eftersom vi skulle stanna i Sverige
och jag skulle doktorera förklarade jag
för passkontoret att jag bara får uppe­
hållstillstånd för ett år i taget men att
jag kommer att stanna i Sverige i fyra år
tills mina studier är klara.
Men det hjälpte inte, Skatteverket ne­
kade folkbokföring och Förvaltningsrät­
ten i Malmö avslog överklagan.
– Då kontaktade jag Robert Andersson
på SULF, och förklarade vår situation.
Han hjälpte oss att överklaga till Kam­
marrätten i Göteborg, säger Jones Ofori.
Kammarrätten biföll överklagan och
beslutade att Grace Ofori ska folkbokfö­
ras från 20 november 2013.
Kammarrätten bedömer att det saknas
anledning att tro att paret inte kommer
att vistas i Sverige under minst den tid
som motsvarar Jones Oforis doktorand­
utbildning, det vill säga fyra år.
Till saken hör att utan att vara folk­
bokförd får man inget personnummer
och utan personnummer är det stora
svårigheter att klara sig i det svenska
samhället. Enkla saker som att öppna
bankkonto, registrera en bil eller få sjuk­
vård blir besvärliga.
Jones Ofori är från Ghana
Jag hade uppehållstill-
stånd till sommaren 2014
så min fru fick bara uppehållstillstånd i tio månader. Och eftersom hon inte hade uppehållstillstånd blev hon inte folkbokförd.
Jones Ofori,
doktorand vid Lunds universitet
Pia Nordung, rättslig expert på Skatteverket, kommenterar ärendet.
– Den här domen ändrar inte Skatteverkets praxis, utan vi ser det som ett
avgörande för den enskilda personen.
Vi har andra domar som går i en annan
riktning, av den anledningen kommer
vi inte att ändra vår praxis på grund av
denna dom, säger hon.
Hon menar att de andra kammarrätts­
domarna visar att det krävs ett uppehållstillstånd som är giltigt i ett år för att
bli folkbokförd för de som kommer från
länder utanför EES-området.
SULF:s förhandlingschef Robert
Andersson är upprörd över Skattever­
kets inställning.
– Jag tycker att Skatteverket har helt
fel och att det är anmärkningsvärt att de
inte tänker ändra sin praxis på grund av
den här domen. Uppenbarligen förstår
de inte hur forskarutbildningen fun­
gerar.
Han anser att rimligen borde Skat­
teverket ändra rutinerna eller söka
prövningstillstånd i Högsta förvaltnings­
domstolen för att få frågan avgjord.
– De andra domar som Skatteverket
hänvisar till handlar inte om doktoran­
der, påpekar Robert Andersson.
Han menar att doktorander är specialfall och att man således inte kan dra
slutsatser från avgöranden gällande per­
soner som befinner sig i en helt
annan situation och som har en betydligt
svagare relation till Sverige.
långvarig rela­
tion till sitt lärosäte, och precis som
kammarrätten säger i sin dom, och i ett
tidigare avgörande, saknas det skäl att
tro annat än att de kommer att stanna
minst under den tid utbildningen varar,
i fyra år.
Han påpekar att förutom att det drab­
bar den enskilde doktoranden är det
slöseri med resurser, både hos Skatteverket och hos domstolarna, att varje
enskilt fall ska drivas till rättegång.
– Vi kommer inte att ge upp innan frå­
gan är löst och uppmanar alla medlem­
mar som hamnar i den här situationen
att komma till oss så vi får företräda
dem. Till sist kanske Skatteverket tar in­
tryck och ändrar sin praxis. Vi får också
överväga andra vägar, som att skriva till
Skatteverket och be om ett möte för att
reda ut det hela.
– Vi hade tidigare en liknande pro­
blematik gällande socialförsäkrings­
förmåner för doktorander som vi till
sist, efter ett antal domstolsavgöranden,
löste genom kontakter med Försäkrings­
kassan. Det gäller helt enkelt att få
myndig­heterna att förstå hur forskarut­
bildningen fungerar. Dessbättre verkar
domstolarna inse det betydligt bättre än
berörda myndigheter och det ger hopp
om att detta ska få en bra upplösning till
sist, avslutar Robert Andersson. l
– Doktorander har en
Universitetsläraren 1/2015
15
Regeringen påskyndar
Haikolas utredning
Regeringen skyndar på utredningen av högskolans utbildningsutbud och dimensionering. Resultatet ska presenteras redan i juni i stället för oktober. Det avslöjade utredaren Lars Haikola på
TCO:s konferens om högre utbildning.
texT: Marielouise samuelsson foto: per karlberg
var en
heldag med OECD-expertis, seminarier,
ministermedverkan och författarsamtal
som hade fått den vittfamnande sam­
lingsrubriken ”Kunskap i en värld som
förändras”.
Det handlade om breddad rekrytering,
livslångt lärande och utbildningskvalitet,
alltså närliggande Haikolas utredning
som aviserats undersöka vad vi ska ha
den högre utbildningen till.
Några färdiga slutsatser föreligger
inte, däremot gavs en inblick i pågå­
ende utredningsarbete, det som Haikola
beskrev som ett ”kvantitativt stort upp­
drag”, med närmast oöverblickbar statis­
tik över kurser och program.
Vad som redan nu går att påvisa är
bland annat en utveckling där de fria
kurserna har minskat medan de gene­
rella programmen ökat. Vilket lämnar
öppet för tolkningar, som att de fria
kurserna inte egentligen har försvunnit,
utan i stället omvandlats till generella
program.
– Högskolans bästa gren är grund­
utbildning för unga, konstaterade Lars
Haikola som talade om ”ett statistikpro­
blem” rörande relationen till arbetsmark­
naden.
– Det finns ju ingen märkning i utbild­
ningskatalogen, vilket är klokt. Studen­
ternas ålder och kursens längd kan ge
en vink om att det rör sig om fort- och
vidare­utbildning, men statistik säger
inget om studenternas intentioner.
Den välbesökta konferensen
På seminariet medverkade också statsse­
kreterare Anders Lönn från utbildnings­
departementet som (förstås) betonade
att lärosätena ska ha stor frihet att styra
utbudet, men tillade att det finns en del
”utmaningar” (på politikersvenska syno­
16
Universitetsläraren 1/2015
nymt med problem) och talade om ”viss
mjuk styrning” av dimensioneringen.
– Det ska vara så liten inblandning
som möjligt från vår sida, men det är
olyckligt om utbildningar som efterfrå­
gas i arbetslivet läggs ned.
Karin Röding, rektor vid Mälardalens
högskola, var en av flera som pekade
på vikten av att inte vara fixerad vid hur
arbetsmarknaden ser ut i dag, utan att
också inta det omvända perspektivet, att
högre utbildning förändrar arbetsmark­
naden när studenter går ut i arbetslivet
och skapar helt nya yrken.
Minst lika stort intresse som dimen­
sioneringen väckte seminariet om
utbildningens kvalitet, där rubrikens
frågeställningar formulerade sådant som
inte helt enkelt låter sig besvaras: Vad
är utbildningskvalitet och hur ska den
utvärderas?
Efter att Harriet Wallberg presenterat
ramarna för sitt förslag till kvalitetssäk­
Lars Haikola, utredare.
ringssystem (se intervju i Universitets­
läraren nr 12/2014) uttryckte Johan
Alvfors, vice ordförande för Sverige
förenade studentkårer, SFS, sin upp­
skattning av erkännandet av lärosätenas
ansvar.
– Systemet har potential, men det som
är problematiskt blir att fylla ramverket.
Vårt starkaste krav är att man använder
god metodik, god pedagogik, när man
utbildar studenter.
Helene Hellmark Knutsson, minister
för högre utbildning och forskning, av­
slutade seminariedelen när konferensen,
förutom dimensionering och kvalitet, då
också hade hunnit ta sig an ämnen som
internationalisering, högre utbildning
som återkommande del av yrkeslivet,
nätbaserad utbildning samt de forskar­
utbildades betydelse.
Hellmark Knutsson höll en timmes an­
förande inklusive frågestund och valde
ett upplägg som var ungefär lika öppet
vittfamnande som den förutnämnda kon­
ferensrubriken.
Ministern påminde allra först om stats­
minister Stefan Löfvens regeringsför­
klaring och ”löftet” om rätten att forma
sitt liv, med jämlikhet och trygghet som
grundstenar. I det visionära flödet gavs
inte några nämnvärt tydliga utfästelser
eller svar, utöver tankegods som att hög­
re utbildning är något att investera i, att
högre utbildning är en riktig framtids­
bransch och att kunskap är den globala
ekonomins främsta konkurrensfördel.
Att utbildningsdepartementet på­
skyndat dimensioneringsutredningen
skulle kunna tyda på iver att skaffa
sig underlag för mer konkreta besked
om vad regeringen vill med den högre
­utbildningen. l
Linköpingsforskare vägrar
ge efter för dödshot
När forskarna Peter Hedström och Tim Müller publicerade en artikel på DN Debatt om sverige­
demokratiska väljares främlingsfientlighet fick de motta dödshot via mejl.
– Det var fruktansvärt, men det betyder inte att jag ger efter för hotet, det är vår skyldighet att
­publicera forskningsresultat, säger Tim Müller.
text: Per-Olof Eliasson foto: privat
och forska­
ren Tim Müller redovisade i debattarti­
keln forskningsresultat som visar att sve­
rigedemokrater skiljer ut sig som klart
mera främlingsfientliga än andra väljare.
Debattartikeln ledde till omedelbara
reaktioner från personer som inte upp­
skattade forskningsresultatet.
– Vi fick massor med väldigt aggres­
siva e-postmeddelanden från anhängare
till Sverigedemokraterna plus ett uttalat
mordhot mot oss, som upprepades, säger
Peter Hedström, professor vid institutet
för analytisk sociologi vid Linköpings
universitet.
Formuleringarna i dödshoten hade
innebörden att de två forskarna är para­
siter som stjäl pengar från skattebeta­
larna och att de borde hålla tyst om de
vill fortsätta att njuta av sina liv.
– Reaktionen hos de delar av SDanhängarna som hörde av sig till oss be­
kräftade den bild vi fått av dem – avsak­
nad av tolerans mot andra och respekt
för andras åsikter, säger Peter Hedström.
Mot Tim Müller riktades hot också på
grund av hans tyska namn.
– Jag fick ett mejl med innebörden att
eftersom jag är tysk är jag nazist och att
jag därför borde lämna landet, vilket är
ganska ironiskt.
– Vi var beredda på att det skulle bli
negativa reaktioner men att vi skulle
få dödshot var chockerande, säger Tim
Müller.
Professor Peter Hedström
förekom mer eller min­
dre förtäckta hot.
– På en del högerbloggar på nätet dis­
kuterades de här sakerna, där lade de ut
våra bilder som de tagit från universite­
tets webb och diskuterade var vi bodde,
säger Tim Müller.
Forskarna fick också arga telefonsam­
tal.
– Någon dam ringde och ansåg att
Också på nätet
Jag fick ett mejl med
innebörden att eftersom
jag är tysk är jag nazist och att
jag därför borde lämna landet,
vilket är ganska ironiskt.
Tim Müller,
forskare vid Linköpings universitet
De upplevde hoten som mycket obehag­
liga.
– Personligen kändes det väldigt
otrevligt och det var även skrämmande
för familjen. Plus att som akademiker
och intellektuell uppleva att folk, i stället
för att engagera sig i ett rationellt sam­
tal, försöker skrämma en motståndare
till tystnad är ju väldigt otrevligt, säger
Peter Hedström.
– Det var fruktansvärt, man vill
skrämma oss. Men det betyder inte att
jag ger efter för hotet, det är vår skyldig­
het att publicera forskningsresultat, sä­
ger Tim Müller.
Inte heller Peter Hedström tänker sluta
med sin forskning.
– Jag känner som intellektuell ansvar
att inte vika mig, säger han.
tog hoten på
allvar och gjorde omedelbart en polis­
anmälan och höjde säkerheten på cam­
pus. Universitetets säkerhetsavdelning
försökte hitta den som hade skickat
dödshoten men denne hade sett till att
mejlen inte gick att spåra.
Universitetets rektor Helen Dannetun
kommenterar händelsen:
– Jag blev väldigt upprörd över hoten.
Det står ju tydligt i högskolelagen att
det är vår uppgift att dela med oss av vår
kunskap och verka för att våra forsk­
ningsresultat kommer till nytta. Det är
en självklarhet och jag blev riktigt upp­
rörd över att forskarna hotades när de
utförde sitt arbete, säger hon. l
Linköpings universitet
Sverigedemokraterna blivit de nya
j­udarna som förföljdes av alla. De ver­
kar leva i en märklig värld och tillskriver
motståndaren konspiratoriska avsikter,
en del trodde att jag bara hittat på alla
data och att jag är ute efter dem, säger
Peter Hedström.
Båda forskarna hade väntat sig nega­
tiva reaktioner men inte dödshot.
– Nej, jag hade räknat med att det
skulle bli en negativ reaktion, men inte
alls räknat med något hot mot livet. Och
inte den här enormt emotionellt laddade,
icke-intellektuella reaktionen, och det
hat som kom till uttryck, säger Peter
Hedström.
Universitetsläraren 1/2015
17
Kvinnliga forskare
får mindre pengar
Manliga forskare får mer resurser. Både när det gäller basanslag och externa medel. Det visar en
rapport från Statskontoret.
– Detta innebär att kvinnor har sämre ekonomiska möjligheter att bedriva forskning, säger utredaren Anders Widholm.
texT: Jennie Aquilonius
foto: privat
Män tar hem 61 procent av basanslagen
men utgör bara 58 procent av forskarna.
Kvinnor får därmed 80 miljoner min­
dre än om resurserna delats lika. Det
framkom när Statskontoret granskade
läro­sätenas fördelning av forsknings­
anslagen ur ett jämställdhetsperspektiv
– studien är den första i sitt slag.
Utredaren Anders Widholm säger
att siffrorna på lärosätesnivå kan ge en
utjämnad bild
­eftersom det skil­
jer stort mellan
olika institutioner
och fakulteter.
Men jämställdhet
ses sällan som ett
legitimt kriterium
när forsknings­
anslagen fördelas.
– Många läro­
säten
anser sig
Anders Widholm,
ha
begränsade
utredare på
möjligheter att ta
Statskontoret.
hänsyn till fördel­
ningen mellan könen. De styrs till exem­
pel i större utsträckning av regeringens
kvalitetskriterier om externa medel och
publiceringar. Högskolelagen anger mer
allmänt att jämställdhet alltid ska främ­
jas, säger Anders Widholm.
Statskontoret har studerat 14
läro­
säten varav nio redovisat siffror uppde­
lade på kvinnor och män. När externa
medel och basanslag läggs ihop visar
samtliga lärosäten, utom Kungliga
Konsthögskolan, negativa siffror för
kvinnorna. Vid de fyra större lärosätena
är jämställd­heten något sämre än de
andra deltagarna i studien när det gäl­
18
Universitetsläraren 1/2015
ler basanslaget, det handlar om Lunds
universitet, Göteborgs universitet, Karo­
linska institutet och Chalmers tekniska
högskola. Enligt Helena Lindholm
Schulz, prorektor på Göteborgs univer­
sitet, beror ojämlikheten på att forsk­
ningsmedlen framför allt används för att
finansiera professorernas löner.
– Göteborgs universitet har i likhet
med de flesta andra lärosäten en klar ma­
joritet manliga professorer. Men vi har
arbetat i enlighet med regleringsbrevet
från 2012 och regeringens mål om fler
kvinnliga professorer. Vi är på god väg
att nå vårt eget mål om att 40 procent av
de nyrekryterade professorerna mellan
2012 och 2015 ska vara kvinnor, säger
hon.
Även Statskontoret kommer fram till
att överrepresentationen av manliga
professorer är en stor bidragande orsak
till snedfördelningen. De flesta jäm­
ställdhetssatsningar är också särskilda
eller tidsbegränsade. Statskontoret hittar
bara ett exempel på jämställdhetsarbete
på strukturell nivå. Det är naturveten­
skapliga fakulteten i Lund som i vanliga
fall betalar 40 procent av professorernas
löner, men sedan 2008 finansieras de
kvinnliga professorernas ersättning fullt
ut. På sju år har antalet kvinnliga profes­
sorer ökat från 8 till 18 procent.
– Vi har också satsat på forskning­s­
områden där vi vet att det finns kom­
petenta kvinnliga sökande och merite­
ringstjänster för kvinnliga lektorer. Det
här har varit självklart, vi går miste om
en stor begåvningspotential när kvinnor
inte gör akademisk karriär, säger deka­
nen Olov Sterner.
tittat närmare
på tre lärosäten: Lunds universitet,
Linné­universitetet och Högskolan i
Skövde. På den sistnämnda får de kvinn­
liga forskarna 500 000 kronor mindre än
om resurserna fördelats lika. Anslagen
delas framför allt ut till de institutioner
som drar in externa medel, något som
förstärker skillnaden mellan könen.
Varför tas inte jämställdhet med i
­beräkningen?
– Högskolan har en fördelningsprincip
som liknar det prestationssystem som
regeringen har, nämligen publiceringar
och externa forskningsbidrag. Högsko­
lan har ett litet forskningsanslag som
nästan helt går åt till den typen av för­
delning, säger Sigbritt Karlsson, rektor
vid Högskolan i Skövde. l
Statskontoret har även
Om undersökningen
På den tidigare regeringens uppdrag har
Statskontoret analyserat hur svenska
universitet och högskolor fördelar sina
forskningsanslag ur ett jämställdhetsperspektiv. Rapporten tar också upp
hur stor del av de externa forskningsmedlen som kommer kvinnor och män
till del samt analyserar lärosätenas fördelningsprocesser.
Studien omfattar 14 lärosäten som
själva anmält intresse att delta. Endast
nio har dock redovisat uppgifter för
hur mycket anslagsmedel och externa
forskningsmedel som de har fördelat till
kvinnor respektive män. Statskontoret
har också gjort fördjupade studier av
Lunds universitet, Linnéuniversitetet
och Högskolan i Skövde.
Föräldrars bakgrund styr
fortfarande valet att studera
UKÄ har nyligen släppt en rapport som visar att snedrekryteringen till högre utbildning inte minskat de senaste tio åren utan snarare ökat något.
– Breddad rekrytering har inte funnits på agendan under den borgerliga regeringen, påpekar
SULF:s chefsutredare Karin Åmossa.
Text: Per-Olof Eliasson
Mönstret är enkelt att urskilja; på
utbildningar med hög status och höga
intagningspoäng går fler studenter med
högutbildade föräldrar.
– Det är nedslående att det kvarstår så
deterministiskt, att det för att nå fram­
gång i studier fortfarande verkar vara
viktigt att fixa högutbildade föräldrar,
säger Karin Åmossa.
Också mellan olika lärosäten finns
stora skillnader i andelen nybörjare med
högutbildade föräldrar. Bland lärosäten
varierar andelen nybörjare med högutbil­
dade föräldrar mellan 30 och 73 procent.
Störst andel med högutbildade föräldrar
hade nybörjarna vid Handelshögskolan i
Stockholm, lägst Högskolan Väst.
Det framgår av rapporten att andelen
nybörjare med lågutbildade föräldrar
inte säger mycket om lärosätets arbete
med breddad rekrytering utan en rad
­andra faktorer.
Högskolorna och de nya universiteten
har delvis ett annat utbildningsutbud än
de äldre universiteten vilka har fler långa
program med höga intagningspoäng.
Också exempelvis den generella utbild­
ningsnivån i lärosätenas upptagnings­
område har betydelse för studenternas
sociala sammansättning.
Sammanfattningsvis står det klart
att det nästan inte hänt något med den
sociala snedrekryteringen till högre
utbildning­under de senaste tio åren.
– Breddad
­rekrytering har
inte funnits på
agendan under
den borgerliga
­regeringen, på­
pekar Karin
Åmossa.
Hon menar att
med de senaste
årens utvärde­
Karin Åmossa.
ringssystem av
högre utbildning
har lärosätena inte heller haft något inci­
tament till breddad rekrytering.
– I och med att kvaliteten på uppsat­
serna ger sådant genomslag i utvärde­
ringarna så mäter man individen och inte
kvaliteten på utbildningen. Det premie­
rar utbildningar med många studenter
som har högutbildade föräldrar.
– Jag ser fram emot ett nytt kvalitets­
utvärderingssystem som jag hoppas ska
fokusera på kvaliteten i utbildningen och
underlätta breddad rekrytering ­i stället för
att motverka den, säger Karin Åmossa. l
foto: håkan lindgren
I ett statistiskt meddelande från Uni­
versitetskanslersämbetet, UKÄ, och SCB
går man igenom hur föräldrarnas utbild­
ningsnivå påverkar högskolestudier.
Bland högskolenybörjarna, yngre än
35 år läsåret 2013/14, hade totalt 38
procent högutbildade föräldrar, det vill
säga föräldrar med minst en treårig hög­
skoleutbildning. Sett till alla Sveriges
ungdomar har bara cirka 25 procent hög­
utbildade föräldrar.
Det statistiska meddelandet visar att
under de senaste tio åren har inte sned­
rekryteringen minskat, utan snarare ökat
något.
Visserligen har andelen unga i Sverige
med högutbildade föräldrar ökat, från 22
till 25 procent under åren 2003–2013.
Men andelen nybörjare i högskolan med
högutbildade föräldrar har ökat något
mer, från 33 procent till 38 procent.
Snedrekryteringen till högre utbildning
som helhet är ju väl känd. Anmärknings­
värt, men kanske inte lika uppmärksam­
mat, är hur studenter med olika bak­
grund fördelar sig på olika utbildningar.
Högst andel med högutbildade föräldrar
bland nybörjarna finns på utbildningarna
till läkare och arkitekt, 66 procent. På
utbildningen till förskollärare är däremot
andelen med högutbildade föräldrar 19
procent, det vill säga klart under medel­
nivån i befolkningen.
Lärare och forskare ofta från akademikerhem
och undervi­
sande personal på lärosätena är det
vanligt att föräldrarna är högutbildade.
Universitetskanslersämbetet, UKÄ,
har i en ny rapport för första gången
redovisat uppgifter om personalens
bakgrund.
En jämförelse med Sveriges be­
folkning i allmänhet visar att det är
betydligt vanligare att föräldrarna till
de som forskar och undervisar har en
eftergymnasial utbildning på minst tre
Även bland forskande
år eller en forskarutbildning.
Studien är indelad i tre åldersgrup­
per, där den yngsta kategorin, personer
i åldern 30–44 år, kan anses mest
relevant med tanke på att utbildnings­
nivån i Sverige i allmänhet har ökat på
senare år. I denna ålderskategori har
ungefär hälften bland den forskande
och under­visande personalen föräldrar
med en längre eftergymnasial utbild­
ning. Motsvarade andel i befolkningen
är runt 20 procent, enligt UKÄ. l
Universitetsläraren 1/2015
19
SULF:s förbundsdirektör:
Färre platser skulle inte
ge mer pengar per student
– Resursurholkningen finns oavsett antal studenter. Färre platser skulle inte ge mer pengar per
student och studentpengen skulle likafullt urholkas varje år.
Det säger SULF:s förbundsdirektör Git Claesson Pipping om den nygamla diskussionen om kvalitet
och kvantitet.
text: marielouise samuelsson
Saco bemöttes av bland andra Helene
Hellmark Knutsson, minister för högre
utbildning och forskning som hävdar att
det är ”slöseri med kompetens och ambi­
tioner” att inte bygga ut högskolan.
20
Universitetsläraren 1/2015
Två företrädare för Karlstads universi­
tet, prorektor Thomas Blom och Torgny
Fornstedt, professor i analytisk kemi,
intog tillsammans med KK-stiftelsens
vd Madelene Sandström ungefär samma
ståndpunkt som ministern. De tror inte
på något motsatsförhållande mellan att
stärka utbildningens kvalitet och att
bygga ut högskolan.
Varje gång kvalitet kontra kvantitetfoto: håkan lindgren
beror på att
regeringen genom pris- och löneomräk­
ningens produktivitetsavdrag kräver år­
lig effektivisering som inte påverkas av
en ändrad dimensionering, fortsätter Git
Claesson Pipping.
Diskussionen om kvalitet och kvan­
titet har tagit fart på nytt sedan Saco
vid nyår publicerade en artikel på DN
debatt, med rubriken: ”Högre utbild­
ningskvalitet måste gå före fler platser”.
Enligt Saco har ”kvantiteten länge fått
gå före kvaliteten i högskolan”, vilket
enligt debattörerna innebär att ”högsko­
lans begränsade budgetutrymme” måste
”användas till att stärka utbildningens
kvalitet, inte till att bygga ut högskolan
ytterligare”.
Saco vill se ”en rejäl satsning” för
de som redan studerar, en satsning som
också ”måste innebära goda arbets­
villkor för lärare och forskare”, fler
lärarledda timmar, fler fasta tjänster och
möjligheter att kombinera forskning och
undervisning.
– Resursurholkningen
diskussionen drar igång återkommer
som ett närmast obligatoriskt inslag
tanken att dela upp sektorn, genom att
koncentrera forskningen till ett fåtal
universitet medan andra lärosäten får stå
för utbildning av vad som brukar kallas
breda studentgrupper. Den här gången
var det Ulf Danielsson, professor i teo­
retisk fysik och tidigare vice rektor för
teknik och naturvetenskap vid Uppsala
universitet, som förespråkade differen­
tiering av uppgifterna.
rektor vid Göteborgs
universitet och tidigare ordförande för
SUHF, tog i sin rektorsblogg upp det
förutnämnda produktivitetsavdraget som
en viktig aspekt och i likhet med SULF
ser hon det som förklaring till resurs­
urholkningen.
Hon noterar att produktivitetsavdra­
get är kopplat till löneutvecklingen för
tjänstemän inom tillverkningsindustrin
och menar att det är ”helt orimligt” att
utbildning och forskning ska kopplas till
administrativ produktivitet.
Pam Fredman aktualiserar vidare be­
tänkandet Resurser för kvalitet (SOU
2007:81) som drog slutsatsen att högre
utbildning bör undantas från nämnda
produktivitetsavdrag. I betänkandet heter
Pam Fredman,
Git Claesson Pipping, SULF:s
förbundsdirektör.
Från SULF:s sida uppskattar man att Pam
Fredman för in produktivitetsavdraget i
diskussionen om kvalitet i högre utbild­
ning.
– Det är något som SULF påvisade
redan 2001, i skriften ”Utbildning,
utbyggnad, urholkning” där dåvarande
chefsutredaren Ann Fritzell påvisade
hur produktivitetsavdraget innebär att
högskolan förväntas effektivisera verk­
samheten på samma sätt som banker
och detaljhandel, säger Git Claesson
Pipping.
SULF och Ann Fritzell återkom också
2012 med en uppmärksammad rapport
om hur urholkningen av grundutbild­
ningsanslaget framför allt orsakas av
produktivitetsavdraget.
– Så länge det finns kvar är så kallade­
kvalitetssatsningar bara ett sätt att
bromsa­resursurholkningen, men det
är ingen hållbar lösning på ett system
som innebär att jag som lärare förväntas
klara av att, exempelvis, rätta en tenta
på allt kortare tid, säger Git Claesson
Pipping. l
fakta
Produktivitetsavdraget infördes 1994
och innebär att efter att den årliga
pris-och löneomräkningen beräknats
så minskas uppräkningsprocenten
med ett produktivitetsavdrag som ska
motsvara den ökade produktivitet och
effektivisering som krävs inom statlig
verksamhet.
Av budgetpropositionen 2014 framgår
att produktivitetsavdraget är kopplat
till tjänstemän inom tillverkningsindustrin.
Förhandlingarna om nytt avtal för tjänstepensionerna i statlig
sektor fortskrider. Målet är att det nya avtalet ska träda i kraft
vid halvårsskiftet 2015. Det gamla avtalet, som är både avgiftsoch förmånsbestämt, ska ersättas med ett helt avgiftsbestämt
avtal.
text: Per-Olof Eliasson
avtalsrörelsen hösten
2013 enades Arbetsgivarverket och
Saco-S tillsammans med Offentlig­
anställdas förhandlingsråd, OFR, och
Seko om ett gemensamt arbete med
inriktning mot ett avgiftsbestämt pen­
sionsavtal för personer födda 1987 eller
senare.
– Vi har hållit på under hela 2014 och
diskuterat frågorna med Arbetsgivar­
verket tillsammans med OFR och Seko,
säger Anna Odhner, pensionsförhandlare
på Saco.
Det avtal om tjänstepension som finns
i dag, PA03, är ett blandsystem bestå­
ende av både avgiftsbestämda och för­
månsbestämda delar.
Arbetsgivaren sätter löpande in mot­
svarande 4,5
procent av lönen
på en pensions­
försäkring för
arbetstagaren,
det är en form av
sparande.
– När du går i
pension finns det
ett sparat kapital
att fördela som
tjänstepension.
Anna Odhner.
För dem med
inkomster över 7,5 basbelopp, cirka ­­
36 000 kronor i månaden, har man idag
en förmånsbestämd del av pensionen för
inkomster över tak.
– Det innebär att man får en viss andel
av de sista årens lön i pension, beroende
på hur länge man arbetat i sektorn och
det utgör snarare en utfästelse från ar­
betsgivaren, säger Anna Odhner.
I samband med
foto: calle assbring
det bland annat: ”Ständigt ökad produk­
tivitet utan att kvaliteten sänks är svår
att åstadkomma inom sådan verksamhet
som bygger på mötet mellan studenter
och lärare.”
Men än så länge finns produktivi­
tetsavdraget för högre utbildning kvar,
trots kritik och ifrågasättande. Pam
Fredman hoppas att den senaste tidens
kvalitets-kvantitets-debatt kan bidra
till en förändring genom att regering
och opposition gemensamt arbetar för
att ökade resurser ska leda till ökad
kvalitet, i stället för att ätas upp av
­ofinansierad löneutveckling.
Stora förändringar väntar
för tjänstepensionerna
Att den här övergången från ett bland­
system till ett helt avgiftsbaserat system
skulle komma var ingen överraskning.
Staten är sist ut, övriga stora avtalsom­
råden har redan gått över till ett avgifts­
baserat system och det allmänna pen­
sionssystemet beror också på individens
livsinkomst.
Avgiftsbestämda och förmånsbestäm­
da pensioner är två helt skilda system,
som båda har fördelar och nackdelar.
Med avgiftsbestämt system spelar den
inkomst du haft under hela yrkeslivet
roll för hur stor pensionen blir. Det lig­
ger ett risktagande på arbetstagaren,
hur stor pensionen blir beror på hur bra
ekonomin och börsen går och hur väl
kapitalet förvaltas.
– Med ett avgiftsbaserat system har
de individer som gör en tidig lönekar­
riär och kommer över brytpunkten tidigt
ett långt intjänande och därmed större
chans att få en bra pension.
– Det avgiftsbestämda systemet har
färre inlåsningseffekter vilket gör det be­
tydligt enklare att, utifrån pensionen, byta
sektor från till exempel statlig till privat
sektor, säger Anna Odhner.
Fördelen med den förmånsbestämda
d­ elen är att det är lättare att förutsäga
hur pensionen blir och att det är arbets­
givaren som tar risken.
Och för den som gör sen karriär är
ett förmånsbestämt system bättre. Det
­gäller ju för många av SULF:s medlem­
mar som ofta har en ganska långsam
karriär med doktorandperiod och många
år på olika tidsbegränsade anställningar
innan karriären kanske avslutas med en
välbetald professorstjänst.
Hur utfallet i det kommande avtalet
blir beror bland annat på vad avgifts­
nivåerna slutligen kommer att landa på.
Hur förhandlingarna kommer att gå är
för tidigt att uttala sig om och många
stora frågor återstår att lösa.
Tidsplanen var att förhandlingarna
skulle varit klara vid årsskiftet, så blev
det inte. Om och när ett nytt avtal kan
träda i kraft får tiden utvisa. l
Universitetsläraren 1/2015
21
Gymnasieelever vässas
inför universitetsstudier
Spetsutbildning i matte och fysik ger gymnasieeleverna ett försprång när de börjar läsa på universitetet. Det säger Klas Nilson, lektor och initiativtagare till spetsutbildningen vid Polhemskolan i
Lund.
text och foto: björn forsberg
som inte får en till­
räcklig utmaning i en normal klass.
För dessa elever kan det vara en extra
stimulans att gå i en klass med likasin­
nade, som har specialintresset gemen­
samt, säger Klas Nilson.
Polhemskolan är uppkallad efter
teknikern och uppfinnaren men också
fysikern Christopher Polhem. På skolan
finns det cirka 2 400 gymnasieelever
och ett 50-tal går på en alldeles speciell
utbildning. De läser minst 350 poäng i
fysik, och kan läsa så mycket som 550
poäng, och i matematik läser alla minst
600 poäng. Betydligt mer än en normal
gymnasieklass.
– I matematik läser många dessutom
olika universitetskurser, medan vi i
fysik mer satsar på att erbjuda olika
universitetsföreläsningar, laborationer
på Fysicum, studiebesök på exempelvis
Max IV och olika specialkurser.
Klas Nilson har själv disputerat
i kärnfysik. En kollega har samma
bakgrund i atomfysik och en tredje är
astronom, och det betyder att gymnasie­
eleverna på spetsutbildningen har till­
gång till specialkunskaper på nära håll.
Han berättar att från hans avgångs­
klass i våras läser sju stycken fysik på
universitetet, två läser teknisk matema­
tik på LTH, en läser teknisk fysik på
LTH och en läser industriell design. Tre
stycken har tagit studieuppehåll.
– Totalt läste jag 700 poäng i mate­
matik på gymnasiet och det är oerhört
skönt att ha med sig den kunskapen in
på universitetet, speciellt kursen i linjär
algebra har jag haft nytta av. Inom fysi­
ken var spetsutbildningens specialkur­
ser intressanta.
– Det finns elever
man genom
ett nära samarbete med Lunds tekniska
högskola (LTH), Fysicum och matema­
tiska institutionen. Och som om det inte
skulle vara tillräckligt så har man inlett
ett utbyte med ett gymnasium i Hangz­
hou i sydöstra Kina.
Eleverna från Kina kommer på besök
och bor hos spetsutbildningens elever.
Sedan besöker de svenska eleverna sina
kinesiska utbytesvänner. Man har också
varit på studiebesök i Genève och Cern,
som är världens största partikelfysik­
laboratorium.
– Jag var med på det studiebesöket
och det var fantastiskt. Vi var också på
Ytterligare kunskap får
22
Universitetsläraren 1/2015
Emil Boman tycker att
I matematik läser många
dessutom olika universitetskurser, medan vi i fysik
mer satsar på att erbjuda olika
universitetsföreläsningar, laborationer på Fysicum, studiebesök
på exempelvis Max IV och olika
specialkurser.
Klas Nilson,
lektor och initiativtagare till spets­
utbildningen på Polhemskolan i Lund.
Oskarshamns kärnkraftverk och besö­
ken gav en inblick i hur kunskaper inom
fysiken används praktiskt, säger Emil
Boman, som gick ut spetsutbildningen
i våras och som nu läser på Fysicum i
Lund.
spetsutbildningen
har andra fördelar än de rent kunskaps­
mässiga.
– Det var stimulerande att gå med
kompisar som har samma huvudintres­
sen. Man umgicks med alla, och det
blev en bra sammanhållning, och så har
man tillgång till mycket lärartid.
För Emil Boman har allt varit positivt
med spetsutbildningen, och han tycker
att den borde vara ett självklart val för
de som har ett specialintresse inom teo­
retiska ämnen, precis som det är med
idrottsgymnasier.
Och hans eget yrkesval är givet.
– Jag vill fortsätta i den akademiska
världen, säger Emil Boman.
Erik Tegler har hunnit till andra års­
kursen i spetsutbildningen. Även han
är positiv till utbildningen och, förutom
att han gillar fysik och matematik, så
uppskattar han att klassen koncentrerar
studierna i olika ämnen.
– Just nu läser vi matematik sex till
sju timmar i veckan, och det är bra att
man kan fokusera på några ämnen i
taget.
Eriks Teglers föräldrar har sina yrken
inom naturkunskapen. Och det är inte
helt ovanligt.
– Det är ganska många elever som har
föräldrar som är fysiker eller matemati­
ker, säger Erik Tegler.
Tomas Brage är professor och
studie­
rektor på Fysicum i Lund. Han säger att
eleverna från spetsutbildningen är bätt­
re förberedda än andra studenter på det
sätt som man arbetar på institutionen.
– Eftersom de känner till miljön här
och vet vad som krävs är det ett litet
steg för eleverna från spetsutbildningen
att börja läsa. De har också bra kunska­
per eftersom de har läst mer matematik
och fysik än vad man annars gör på
gymnasiet.
Det mesta tycker Tomas Brage är
bra med spetsutbildningen och han ser
möjligheter till utveckling, efter en mo­
dell som tillämpas i USA. Där erbjuds
regionalt ungdomar med specialintresse
att fokusera på exempelvis fysik och
kemi.
– Jag skulle vilja se en breddad
rekry­tering till spetsutbildningen. Man
ska försöka locka alla som vill foku­
sera, och så borde man byta namn på
utbildningen. Fokusutbildning är ett bra
namn, säger Tomas Brage. l
Utvärdering av
spetsutbildning
Sedan 2010 har Skolverket årligen lämnat en redovisning till regeringen om
omfattningen av försöksverksamheten
med spetsutbildning.
I utvärderingen 2014 kan man läsa:
”Av den kvalitativa studien framgår att
lärare och elever i spetsutbildning anser
att undervisningen håller hög kvalitet,
eleverna tycker sig både ha fördjupat
och breddat sina kunskaper och fått bra
inblick i vad det innebär att bedriva studier på högskolenivå.”
Det står också:
”Sättet som spetsutbildningen förbereder eleverna för akademiska studier
uppfattas av majoriteten av lärare och
elever som ett uttryck för spets.”
Det finns idag 20 försöksverksamheter med ”riksrekryterande gymnasial
spetsutbildning”. Verksamheten startade
2009 och är fortfarande en försöksverksamhet.
Källa: Försöksverksamhet med riksrekryterande gymnasiala spetsutbildningar
2014
Mer pengar ger fler citeringar
Forskningspropositionen 2008 medförde mer pengar till forsk­
ningen, vilket jämfört med andra länder har givit fler forsknings­
artiklar och fler citeringar. Det visar en genomgång som Ulf Heyman
vid Uppsala universitet har gjort.
text: PER-olof eliasson
vid Upp­
sala universitet, visar i en rapport att om
lärosätena får relativt sett mera pengar
till forskning och ökar sin forsknings­
organisation blir också mera forskning
utförd.
– Det är egentligen självklart men
något alla verkar glömma bort. Det har
varit mycket diskussion om hur illa det
gått för svensk forskning under 00-talet,
men det var inte konstigt eftersom vi
under den tiden minskade vår forsk­
ningsorganisation relativt andra länder,
säger han.
I förhållande till andra länder låg
de vetenskapliga publiceringarna på
1990-talet konstant, under 00-talet var
det en kraftig nedgång och sedan bör­
jade en tydlig upphämtning som de se­
naste åren tagit fart rejält.
Ulf Heyman påpekar att eftersom man
mäter vetenskapliga publiceringar och
citeringar i relation till andra länder
måste man också mäta finansieringen
relativt andra länder.
– Det har inte fått genomslag i dis­
kussionen. Jag kan tala om varför: det
är svårt att jämföra mellan länder. Det
finns en hel flora av artiklar som försö­
ker jämföra vad en artikel kostar i olika
länder men det är väldigt svårt att göra.
Till exempel finansieras doktorander på
helt olika sätt i olika länder.
Ulf Heyman, seniorrådgivare
använder en metod där
han bara registrerar förändringar.
– I den modellen som jag använt in­
dex-erar man allting, man tar bort skill­
naderna i ländernas finansieringssystem
och jämför bara utvecklingen. Och tittar
man på publicering och citering relativt
andra länder och jämför med forsknings­
pengarna relativt andra länder märker
man att de två stämmer väl överens. Det
är egentligen självklart, men det är bara
det att folk inte gjort den jämförelsen.
I sin rapport visar Ulf Heyman att
publiceringarna når botten 2008, och att
Men Ulf Heyman
svensk forskning därefter börjar komma
ikapp igen.
– Det är två saker som inträffar,
forskningspropositionen gav rätt mycket
pengar, och man ser att Sverige ökar
forskningsfinansieringen snabbare än de
andra länderna. Sedan slår finanskrisen
inte lika hårt i Sverige som i andra län­
der, det visar sig med en liten fördröj­
ning 2011.
Det har varit en diskussion om vad
som händer om man inför modeller
med bibliometriskt index som grund för
fördelning av forskningsmedel mellan
lärosätena. Även om bara en mycket
liten del av anslagen (cirka en procent)
omfördelas i den svenska indikatorbase­
rade fördelningen så menar Ulf Heyman
att signalvärdet kan vara avsevärt.
– En kritik har varit att forskarna
kommer att publicera små artiklar för att
få många publiceringar. Men när finan­
sieringen förbättras ökar citeringsgraden
snabbare än vad antalet publiceringar
gör. Det indikerar att kvaliteten svarar
snabbast; modellen verkar driva mer
kvalitet än kvantitet, men data är inte
jättetydliga.
har forskningen vid
mindre lärosäten blivit smalare.
– Högskolorna och de nya universite­
ten har varit i en expansionsfas ganska
länge och blivit vildvuxna med många
små grupperingar. Men nu ger lärosä­
tena mer pengar till de bra forsknings­
grupperna och mindre till de sämre. Jag
tror att det i huvudsak beror på att man
vill publicera mer och bättre.
Ulf Heyman påpekar att så fort man
lägger till ekonomiska incitament reage­
rar systemet.
– Den aktivitetsbaserade modell som
vi har räknar bara de forskningsartiklar
där det står en universitetsadress som
avsändare. Följden har snabbt blivit att
det är mycket färre artiklar med adresser
till ett universitetssjukhus. l
Enligt rapporten
Universitetsläraren 1/2015
23
Sjukdomen förändrade Sverker Sörlin:
Svagheten blev min styrka
Kan en universitetslärare ha världen för sina fötter men hindras på grund av sin stortå?
– Jag har dyrkat svaghet på avstånd. Nu vet jag vad den innebär, konstaterar professor Sverker
Sörlin som i en lärd men samtidigt utlämnande bok berättar om sin gikt.
Text: Sören Viktorsson foto: håkan lindgren
Det är paradoxalt. Professorn i miljö­
historia vid KTH har en gedigen, såväl
akademisk som litterär, produktion
bakom sig.
Men det är först när han i ett kvälls­
program i tv berättar om sin senaste bok
”Rädslan för svaghet” som något slags
medial vall sprängs.
– Jag har fått rätt många inbjudningar
att komma och tala efter det. En typ av
reaktion jag aldrig tidigare mött är de
som anser sig sitta inne med kuren. De
ringer och berättar och jag lyssnar med
något slags roat överseende.
Det ska utan förbehåll erkännas, att
Universitetsläraren inte hade suttit i
professorns spatiösa Östermalmsvåning
denna vinterförmiddag om det inte hade
varit för hans stortå.
Just denna dag besvärar dock inte gik­
ten, han brygger kaffe och vi slår oss ner
i vardagsrummet.
Sörlin är född 1956 i Åsele, Västerbot­
ten. Pappan var lärare i fysik och mate­
matik, mamman speciallärare för barn
med läs- och skrivsvårigheter.
– Jag kommer ihåg att jag lärde mig
läsa tidigt. Enligt min självmytifie­
ring var första ”riktiga” boken ”Emil i
Lönne­berga”. Vi barn brukade få en pre­
sent på julaftonens morgon, för att hålla
oss lugna. Jag var väl sex år eller så och
det tog mig hela dagen att läsa ut boken,
så medicinen fungerade.
på en så kallad idrottspluton vid K4 i
Umeå. Samtidigt började jag läsa eng­
elsk litteratur vid universitetet och efter
muck blev det idé- och lärdomshistoria.
Skidorna fanns där hela tiden. Årsbarn
med Thomas Wassberg hade han kunnat
följa denne i spåren.
– Som bäst kunde jag slå några av de
tio främsta i ett SM, när de hade en dålig
dag och allt fungerade för mig. Men nor­
malt låg jag ett par minuter efter.
– Det blev till sist en sorts existentiellt
val, där universitetet vann. Men de på­
följande höstarna fick jag fantomkänslor,
när kroppen inte gick in i sin vanliga
hårdträning...
Doktor vid Umeå universitet 1988 på
avhandlingen ”Framtidslandet: Debatten
om Norrland och naturresurserna under
det industriella genombrottet”.
– Då hade jag även hunnit ta en lärar­
examen i historia och samhällskunskap
samt läst etnologi, geografi, nationaleko­
nomi och statsvetenskap.
Sedan några år vid Kungliga Veten­
skapsakademien i Stockholm och pro­
fessor i miljöhistoria vid Umeå universi­
tet 1993.
– Det är sådan där ”prefix-historia”,
inte svårare än att säga idéhistoria eller
ekonomisk historia. Vad det handlar om
är miljöfrågor i vid bemärkelse, miljö­
politik, resurskonflikter, klimat.
Kanske var det nu som Sverker Sörlin
Tidigt idrottsintresserad,
en hejare på
skidor, vilket häromåret resulterade i
­boken ”Kroppens geni”.
– Efter studenten gjorde jag lumpen
24
Universitetsläraren 1/2015
för första gången offentligt gick mot
strömmen. Det fanns en sorts självklar
förväntan om att det skulle byggas upp en
forskarutbildning kring detta nya ämne.
– Det byggde på den gamla förståelsen
av relationen mellan professorer och äm­
nen och akademiska institutioner.
– Precis det året jag tillträdde över­
gick beslutsrätten från regeringen till
lärosätena. Jag tövade inför att inrätta
en ny separat forskarutbildning och är i
dag oerhört glad att miljöhistoria i ­stället
ingår i de redan etablerade historiska
ämnena.
Sedan 2007 är han professor vid av­
delningen för historiska studier av tek­
nik, vetenskap och miljö vid KTH.
– Jag blev adjungerad där redan 2002.
Mellan 2000 och 2003 var jag tjänstledig
från Umeå och ledde Swedish institute for
studies and educational research, SISTER.
– Mitt andra stora fält är ju forskning
om forskning och utbildning och inno­
vation och jag har bland annat suttit i
regeringens forskningsberedning.
tjänst vid KTH och
undervisar i ämnet miljöhistoria, samt
gästföreläser vid andra kurser.
– Mer och mer har mitt jobb kommit
att handla om forskningsledning. Två
tredjedelar av forskningspengarna har
vi inte när året börjar, utan dem söker
vi externt hos forskningsråd, stiftelser
etcetera.
Ge Universitetsläraren ett litet scoop,
något spännande projekt som ännu inte
är känt!
– Okej. Vi akademiker och forskare
reser mycket. Det är ju problematiskt ur
miljösynpunkt och vi har på min institu­
tion ett forskningsprojekt under upp­
byggnad kring detta.
Sörlin har full
fortsättning sidan 27 
Som bäst kunde jag
slå några av de tio
främsta i ett SM, när de
hade en dålig dag och allt
fungerade för mig. Men
normalt låg jag ett par
minuter efter.
Sverker Sörlin,
professor i miljöhistoria vid KTH
Universitetsläraren 1/2015
25
Finns det något samband
mellan kvaliteten på verksamheten och mängden resande?
Jag tror personligen, att ju bättre
det går för exempelvis en forskare desto mer efterfrågad blir han
eller hon. Skulle du kunna tänka
dig ett NHL-lag som inte reser?
Eller en framgångsrik musik­
artist?
Sverker Sörlin,
professor i miljöhistoria vid KTH
Hur lyder frågeställningen?
– Finns det något samband mellan
kvaliteten på verksamheten och mäng­
den resande? Jag tror personligen, att ju
bättre det går för exempelvis en forskare
desto mer efterfrågad blir han eller hon.
Skulle du kunna tänka dig ett NHL-lag
som inte reser? Eller en framgångsrik
musikartist?
Själv flyger och far Sörlin likt ett jehu.
Dagen före vår intervju var han i Århus
i Danmark som opponent på en doktors­
avhandling.
Det finns webb-kameror...
– Absolut! Och vi kan inte resa för allt
vi gör. Jag var för en tid sedan fakultets­
opponent i Tromsö, men pratade på en
mycket bra videolänk från Princeton,
USA. Det var premiär för mig och jag
tror fortfarande att det är mycket ovan­
ligt, för disputationer anses så viktiga att
man bör vara närvarande på plats.
Professor Sörlin trivs som fisken i vatt­
net i internationella miljöer. Berkeley,
Cambridge, Oslo, Kapstaden och nu senast
Princeton finns i cv:t, några av lärosätena
har han vistats vid upprepade perioder.
– Dessa långa utlandsvistelser är nog
det enskilt viktigaste jag gjort i mitt
professionella liv. Störst intryck gjorde
26
Universitetsläraren 1/2015
kanske den första långa vistelsen, vid
Berkeley, 1993.
– Att kastas från denna utomordentliga,
men kanske inte världsledande plats, som
Umeå universitet är, till en som är både
och. Så småningom började jag förstå
mekanismerna bakom, hur ett universitet
är nedbäddat i en organisation, en histo­
ria, en kultur, vissa principer och regler.
– Det innebar att när jag kom hem
till Sverige tänkte jag att ”Herregud, vi
skulle kunna göra det här helt annor­
lunda och mycket bättre!”.
Kunde du applicera detta på svensk
verklighet?
– Ja, typiskt inte minst för Berkeley
är hur man lyckas förena specialise­
ring med breda integrerade miljöer.
Ta språken, där breda institutioner är
mer resilienta. En tillfällig nedgång för
japanskan betyder då inte att anslag på
några hundra tusen försvinner och pro­
fessorn sitter skakigt.
– Jag fick senare ansvaret att leda en
internationell utvärdering av Göteborgs
universitets humanistiska fakultet. Där
var på 1990-talet inget språk för litet för
att ha en egen avdelning.Vårt förslag var
att alla språken skulle finnas kvar, men
struktureras om till större enheter, och så
blev det till slut också.
studsar professorn upp ur
stolen och försvinner in i köket för att
brygga mera kaffe.
Det är svårt att föreställa sig denne yt­
terst vältränade man som invalid...
Men så är det. Ibland. Boken ”Rädslan
för svaghet” inleds med ett brev till en
läkare, där han berättar att han haft gikt
sedan åtminstone 1997.
Och vi får så följa honom, vintern
2014, hur han som gästforskare vid
Prince­ton i USA av och till inte ens för­
mår gå.
Det är en märklig bok, i så måtto
att Sörlin på ett synnerligen oortodoxt
manér blandar sin egen tåsmärta med
en veten­skapligt gedigen genomgång
av giktens historia och kryddar anrätt­
ningen med exempelvis citat ur Virgina
Woolfs essä ”On being ill” (”Att vara
sjuk”).
Denna inleds med en 23 rader lång
mening, en lågmäld lovsång till sjukdo­
mens svagt belysta undantagstillstånd;
”How astonishing, when the lights of
health go down” (”Vår förvåning när
hälsans sol går ned”), skriver Woolf för
att senare med stenar i fickorna dränka
sig och sin smärta i den lilla floden Ouse
i Yorkshire.
Sörlin skriver: ”Jag har dyrkat svag­
Likt en fjäder
Sverker Sörlin blandar genrer i sina olika böcker. Han skriver i rollen som såväl vetenskapsman som journalist och privatperson.
heten på avstånd. Men jag har inte
uppfattat mig själv som svag. Jag är den
som kan hjälpa. Jag kan vägleda.”
De sista raderna låter ju som ett slags
befattningsbeskrivning för en universi­
tetslärare...
– Visst. Du överlever inte i den aka­
demiska världen om du inte är högpres­
terande. Det gör det till ett oerhört pres­
sande jobb.
Du har ju själv genom hela livet varit
högpresterande, hur har sjukdomen på­
verkat dig?
– Den här boken är för mig en sorts
försoningsprojekt. Jag kan inte bli av
med sjukdomen. Så är det för många, vi
kan inte bli fria smärtorna. Boken fung­
erar rätt mycket som en katalys. Jag har
lärt mig inse att livet inte enbart handlar
om att ge ut, utan också att ta emot och
att försonas.
Och vad är kontentan?
– En större insikt om att svaghet fak­
tiskt kan vara en styrka.
Sörlins förra
bok ”Kroppens geni” just om styrka.
Han ställer sig frågan hur fort en skid­
åkare egentligen kan skida och söker,
likt en undersökande reporter, upp och
följer med de norska stjärnorna Petter
Paradoxalt nog handlade
Northug och Marit Björgen på deras trä­
ning.
Det vilar något ”P O Enquistskt” över
bitar av boken;
”Björgen arbetar med tiden, som en
roman som först kan te sig trevande men
som sida för sida tränger in i läsaren och
så småningom uppfyller en fullständigt,
eller som en symfoni av Mahler”.
Om Northugs skidstil:
”Det är vedhuggning med två yxor
samtidigt utan att någonsin böja sig ner,
för att ta upp vedträna .... hugg, hugg,
hugg, Nort-hugg!”.
Udda text för att vara skriven av en
professor...
– Ja, och det är en dimension som
nästan inte kommit fram alls i medie­
bevakningen kring boken. I själva
verket är den en del i ett pågående,
långsiktigt projekt som handlar om att
kunna skriva på nya sätt om kunskap
och vetenskap.
– Det är ett intresse som jag egentli­
gen odlat länge. Men på allvar började
jag utveckla det med min Darwinbiogra­
fi från 2009, där jag skriver om honom
som privatperson och om sidor av hans
vetenskapliga verksamhet som inte till­
hör standardhistorien, och jag fortsätter
med det i skidboken från 2011.
Vad är vitsen med att fritt blanda gen­
rer, vara såväl vetenskapsman som jour­
nalist som privatperson?
– Det handlar om att på något sätt
brottas med den gamla bilden av ”popu­
lärvetenskap”, professorn eller docenten
som talar ned till folket. Om att kunskap
inte ska förkunnas nedåt utan sättas i
omlopp horisontellt, bland människor
som alla tänker själva och har sitt eget
sätt att använda kunskap. Och att kropp
och kunskap är oskiljaktiga.
I skidboken skriver Sverker Sörlin om
”hilaritas”, det begrepp Spinoza använde
för vad vi idag kanske kunde kalla
”flow”, men som också är släkt med det
mer religiöst klingande ”salighet”.
– Vid första påseende är min sjukdom
bara ett hinder, säger han och skyndar
sig snabbt att tillägga:
– Men försonar man sig med sin situ­
ation kan man hitta nya vägar. Vi står alla
inför utmaningar som vi på något sätt
måste hantera. Och då infinner sig åter
exempelvis ”forskningslyckan”, kanske
ett ord jag just nu hittar på. När barriären
mellan hjärnan och kroppen är bruten.
Ett idealtillstånd?
– Ja, vi borde sträva mer efter detta,
hilaritas! l
Universitetsläraren 1/2015
27
Mångfald ny utmaning
för spelutbildningar
Dataspelsbranschen har under flera år fått kritik för sin hantering av kvinnorollen, en följd av
en bransch som traditionellt har varit av män, för män. Debatten har rasat hårt på internet och i
media och jämställdhet är en alltmer aktuell fråga. Något som utbildningarna för spelutveckling
är väl medvetna om.
– Det finns en snedfördelning, och det är ett problem, säger Jenny Brusk, doktor och lärare i speldesign
på Högskolan i Skövde.
text: gabriel ström
28
Universitetsläraren 1/2015
vill inte förlora den målgruppen, vilket
gör att de i stället spelar säkert. Att före­
tagen marknadsför sig mot dessa gör
dock att de missar en dimension, menar
han, inte bara i könsfördelning utan även
i andra aspekter, som ålder.
– Spelarna har blivit äldre och det
finns en önskan om andra sorters spel,
säger Torbjörn Svensson.
foto: cecilia fransson
Spelbranschen har länge fått uppmärk­
samhet för sin brist på jämställdhet och
mångfald, och 2014 var inget undantag.
Under hösten rasade en het debatt på
internet under hashtagen Gamergate om
bland annat sexism inom spelbranschen.
Kvinnor anses av många vara under­
representerade bland huvudkaraktärerna
i spelen, och kvinnor som tagit plats i
debatten har fått hot riktade mot sig,
­något som fått mycket uppmärksamhet.
Att branschen fortfarande är väldigt
mansdominerad är något som Jenny
Brusk och Torbjörn Svensson, program­
ansvariga för speldesign respektive
”game writing” på Högskolan i Skövde
håller med om.
Enligt Jenny Brusk utvecklas spelen
fortfarande med en manlig blick och
ett manligt perspektiv i åtanke, trots att
gruppen som faktiskt spelar har blivit
mycket bredare än så.
– Det är speciellt för unga män som
spelen skapas, vilket slår mot båda kö­
nen. Männen i spelen skapas från hur
män vill vara, medan kvinnor skapas
från vad män vill ha. Kvinnor kan därför
ofta ses som svaga, medan männen får
en macho­symbol över sig, säger hon.
Torbjörn Svensson håller med och
­pekar på hur det under tjugo år har fun­
nits en utveckling mot att allt fler kvin­
nor spelar. Men traditionellt sett har mål­
gruppen varit unga män och före­tagen
Männen i spelen ska-
pas från hur män vill
vara, medan kvinnor skapas
från vad män vill ha. Kvinnor
kan därför ofta ses som svaga,
medan männen får en machosymbol över sig.
Jenny Brusk,
programansvarig för speldesign,
Högskolan i Skövde
Att det finns en sådan snedfördelning
i representation är en av anledningarna
till varför Högskolan i Skövde arbe­
tar för att förändra situationen på sina
­utbildningar. 2011 skapades Donna, en
organisation som arbetar för att locka
fler kvinnor att bli spelutvecklare. Enligt
Jenny Brusk, som även leder Donna, ger
det också en signal till kvinnor att våga,
att jämlikhet prioriteras på utbildning­
arna.
– I Donnas styrelse har vi bara kvin­
nor, just för att få tjejer att lyfta sig mer,
säger hon.
Detta speglas även i själva utbildning­
arna. Bland annat är första gemensamma
kursen för de olika utbildningarna
inriktad på genus och mångfald ur en
normkritisk synpunkt. Enligt Torbjörn
Svensson hindrar den inte någon från att
skapa sina idéer, utan fokuserar i stället
på att göra studenterna medvetna om
mångfald och uppmuntra dem att göra
saker annorlunda.
foto: gabriel ström
Högskolan i Skövde inleder sin spelutbildning med en kurs i genus och mångfald.
Att skolans arbete har fått effekt är
något som Isabella Billgren kan vittna
om. Hon är medlem i Donna och tycker
att deras arbete gjort skillnad, och po­
ängterar hur viktigt det är med en jäm­
ställd bransch. Det är viktigt att kvinnor
känner sig välkomna och att det syns att
högskolan bryr sig om jämställdhets­
arbetet. Hon menar dock även att pro­
blemen som finns har förstorats väldigt
mycket i media och att mycket fokus
läggs på extrema exempel. Spelkulturen
på internet och i media ges ansikte av en
högljudd minoritet, som inte reflekterar
majoriteten. Att det sedan finns jäm­
ställdhetsproblem är inte något unikt för
spelbranschen.
– Det finns liknande problem inom
många andra branscher, till exempel IT,
säger Isabella Billgren.
Att debatten går i extremer är något
Petri Lanoski, programsamordnare för
spelprogrammet på Södertörns högskola,
håller med om. Han menar att diskussio­
nen är uppdelad i tre spår: jämställdhet
på arbetsplatsen, jämställdhet bland själ­
va spelarna och representationen inom
spelen. Han beskriver spelkulturen som
”pojkig” och tycker att debatten är viktig
att ta, men tycker att den hålls tillbaka
av extremerna.
– Debatten blir väldigt svart mot vitt,
säger han.
Något han förespråkar och som även
får uttryck i undervisningen är att lyssna
och förstå andras åsikter och kulturer
och inkludera dem i spelkulturen. Att
representationen av olika sorters männi­
skor inte får rum i spelbranschen tror
han främst beror på försiktighet.
– Framför allt publicister kan vara väl­
digt konservativa i hur de förhåller sig
till spelen, eftersom de inte vill förlora
pengar. Det gör det svårt och långsamt
för de riktigt stora spelen att få igenom
förändringar, säger han.
Trots de problem som finns är han
positiv inför framtiden och tror på en
intressant utveckling, något han får
medhåll för från Jenny Brusk och Tor­
björn Svensson. De tycker att de senaste
åren har varit lite av en vändpunkt för
spelindustrin, med bland annat #Gamer­
gate som tvingar folk att ta ställning.
Branschen kommer att mogna, menar
de. Men för att få till en ordentlig för­
ändring snabbare tror de att det behövs
finansiering, något som bland annat
kulturstöd för spel skulle kunna bidra till
då det är svårt att få finansiering av fö­
retag. Att komma ifrån det kommersiella
och få en jämnare könsfördelning bland
spelutvecklarna tror de kommer att vara
centralt för förändring.
– Det behöver göras fler spel för att
man vill göra dem, inte för att man ska
kunna sälja så många kopior som möj­
ligt, säger Torbjörn Svensson. l
Universitetsläraren 1/2015
29
är det
område som SULF:s doktorandfören­
ing, SDF, främst kommer att fokusera
på under 2015. Redan nu startar SDF
ett gemensamt projekt med SULF:s
professorsförening, SPF, som ska
lyfta frågor om att handleda och att
bli handledd.
– Handledningen är central i fors­
karutbildningen och tillsammans
med SPF vill vi lyfta
den goda handled­
ningen, säger SDF:s
ordförande Jeanette
Lindberg.
Även fjolårets frå­
ga, stipendiefinans­
iering, finns kvar på
doktorandsektionens
agenda.
Jeanette
– Vi kommer att
Lindberg, ord­
förande, SDF. fortsätta arbeta för
att alla doktorander
ska ha anställning. Vi kommer också
att se över problematik som finns för
industridoktorander.
Den 22 maj håller SDF en kontakt­
dag för sina medlemmar, temat då
blir diskriminering. Under året satsar
SDF även på medlemsrekrytering
och att göra SULF mer attraktivt för
doktorander.
foto: per-olof eliasson
Doktoranders arbetssituation
förening ska un­
der året jobba för att stärka opinions­
bildningen kring professorers roll
och villkor. Under våren kommer en
enkät att gå ut till medlemmarna. SPF
kommer också att ta närmare kontak­
ter med systerorganisationer i Europa.
– Vi vill få en bild av hur pro­
fessorsrollen har förändrats, men
också se om vi kan göra en samlad
opinions­bildning på europeisk nivå,
säger SPF:s ordförande Mats Benner.
SULF:s universitetsadjunkters för­
ening, SUAF, satsar i vår på en work­
shop om universitetslärarnas villkor,
den 23–24 april i Kristianstad. SUAF
kommer också att jobba särskilt med
frågor om arbetstid, arbetsmiljö och
relationen mellan medarbetare och
chef. l
SULF:s professorers
30
Universitetsläraren 1/2015
Fackliga ledare diskuterade
jämställdhet och integration
Löneskillnaderna mellan kvinnor och män var ett av temana när
Saco, TCO och LO hade en gemensam ordförandekonferens i Stockholmsförorten Skärholmen 21–22 januari.
text: KAJSA SKARSGÅRD foto: håkan lindgren
– Man kan lugnt konstatera att det finns
otroligt mycket kvar att göra. Vi måste
ligga på stenhårt så att det görs kartlägg­
ningar i samband med lönerevisionerna.
SULF arbetar också för att det ska bli
fler kvinnliga professorer och då kom­
mer en del av löneskillnaderna förbätt­
ras, säger SULF:s förbundsordförande
Mats Ericson.
Det andra temat var integration. Efter
konferensen gjorde Saco, LO och TCO
ett gemensamt uttalande om den mora­
liska plikten att ta emot flyktingar och
med krav på att integrationsfrågorna
görs till en central del av arbetsmark­
nads- och utbildningspolitiken.
Mats Ericson ser det som ett betydan­
de steg framåt att de olika fackliga cen­
tralorganisationerna har börjat diskutera
hur de tillsammans ska bemöta viktiga
samhällsfrågor.
Mats Ericson, SULF-ordförande.
jobbar med ut­
bildning som är en av de viktigaste
faktorerna för att få tillträde till arbets­
marknaden, många medlemmar kom­
mer utifrån Sverige och forskning är en
internationell verksamhet. Vi måste fun­
dera på vad SULF kan bidra med för att
främja integrationen, eller etableringen
som vissa hellre kallar det, säger Mats
Ericson. l
– SULF-medlemmarna
Universitetsläraren startar
nyhetsbrev under våren
under det kommande året
händer mycket
med Universitetsläraren. Som vi tidi­
gare berättat kommer tidningen att byta
grafisk form, och i
samband med det
börjar tidningen
även ge ut ett digi­
talt nyhetsbrev,
som ska skickas ut
via e-post.
– Med nyhets­
brevet kan vi nå
ut med nyheter
Anders Jinneklint,
snabbare än vi
chefredaktör,
har möjlighet till
Universitets­i dag. Papperstid­
läraren.
ningen kommer
foto: maria mattiasson
SULF-sektioner
vill lyfta fram
god handledning
att innehålla mer av fördjupning och
längre ­artiklar, och den kommer nu ut
med längre mellanrum, säger Anders
Jinneklint, Universitetslärarens chef­
redaktör.
Alla SULF-medlemmar som har en
korrekt e-postadress i medlemsregistret
kommer automatiskt att få det första
­nyhetsbrevet. Det kommer också att
finnas möjlighet att anmäla sig som
prenumerant när det börjar närma sig
utgivningsstart.
– Universitetsläraren firar faktiskt
30-årsjubileum i år och det är roligt
att kunna göra det med så stora och
spännande förändringar, säger Anders
­Jinneklint. l
debatt
Anpassad utbildning eller
självständiga högskolor
skriver
Cecilia Jonsson om kritiskt granskande
studenter från en professionsutbildning
som riskerar repressalier. Som lärare
vid en annan professionsutbildning kän­
ner jag igen detta att studenter ibland
uttrycker oro över att ett akademiskt
examensarbete som kritiskt ifrågasät­
ter rådande branschpraxis skulle kunna
utgöra ett hinder för att senare få jobb
inom branschen. Jag har dock än så
länge inte hört att så har inträffat, men
bara det faktum att denna oro finns är
allvarligt nog.
Förutom att man kan fråga sig om
vissa professioner inte tål en gransk­
ning, så väcker Jonssons debattinlägg en
fråga av vidare dimensioner och det rör
högskolans självständighet gentemot de
branscher som vi utbildar mot. Ledordet
för många högskoleutbildningar idag är
anställningsbarhet och i många fall bety­
der det att professionen som högskolan
utbildar till engageras i utbildningen
– antingen som praktikplats, som studie­
objekt i olika studentarbeten och även
I Universitetsläraren nr 12/2014
som direkt inblandad i undervisningen.
Detta har naturligtvis den fördelen att
studenterna får en inblick i kommande
arbetsliv, men frågan är på vems premis­
ser detta sker? Kan man förutsätta att
avnämare som engageras i utbildningen
sätter ett självständigt kritiskt gran­
skande i högsätet eller finns det en risk
att det är branschens praxis som okritiskt
levereras i syfte att erhålla blivande ar­
betskraft som är ”anställningsbar”?
Vidare kan man fråga sig i vilken ut­
sträckning som högskolelagens § 3 utgör
ledstjärna för kursinnehållet? Det är
givetvis inte fel med en högskola som på
olika vis samverkar med det omgivande
samhället, men var går gränsen för en
högskola som vill upprätthålla sin själv­
ständighet?
Det sistnämnda exemplifieras också i
den riktade satsning mot hållbart sam­
hällsbyggande som Formas aviserat för
2015. I denna ska de sökande för att få
medel visa upp en förhållandevis omfat­
tande samfinansiering från olika aktörer
inom samhällsbyggandet såsom närings­
liv eller offentliga myndigheter. Frågan
är dock om dessa aktörer är intresserade
av en kritisk granskning av sin verksam­
het och en förutsättningslös undersök­
ning av vad hållbart samhällsbyggande
kan innebära, eller om branschen här
vädrar morgonluft för att med statliga
tillskottspengar fortsätta på inslagna
spår?
Så frågan är om forskning och under­
visning på högskolan i första hand ska
tillfredsställa avnämarnas behov, eller
om forskare och studenter förväntas
bedriva samhällsrelevanta studier med
ibland obekväma frågeställningar, och
detta såsom student utan att riskera att
inte komma in på arbetsmarknaden? Ska
forskare och studenter i första hand vara
traditionsbärare eller ska de vara för­
nyare, och var står högskolan där?
Christer Persson,
lektor som utbildar blivande
fysiska planerare vid Blekinge
Tekniska Högskola
Utveckla opponentrollen istället
i Universitetsläraren nr 13/2014 att ”alla skulle
vinna på dansk disputationsmodell”.
Själv är jag tveksam till detta. Vid de
senaste disputationer jag tagit del av
i Sverige på medicinsk fakultet har
opponenten givit en områdesöversikt,
innan respondenten presenterar sitt
avhandlingsarbete. Väl genomfört kan
denna inledning av opponenten dels
sänka ångestnivån hos respondenten,
dels i sin presentation sträva efter att
åskådliggöra ämnesområdet så att även
lekmän inom området kan få behållning
av disputationen.
Därtill är det ju brukligt att betygs­
nämndens ledamöter ställer frågor,
Jørgen Bruhn skriver
varför avhandlingen blir belyst av olika
personer, och ur olika synpunkter.
Min erfarenhet av en norsk disputa­
tion är att man som försteopponent inte
hinner belysa arbetet tillräckligt tydligt,
utan att det tenderar att bli ett lite sämre
opponentarbete. Jag finner därför inte
Jørgen Bruhns förslag så tilltalande,
utan bibehåller helst den svenska mo­
dellen.
fundera över oppo­
nentrollen, och hur den kan utvecklas.
Den som faktiskt har en stor möjlighet
att styra och påverka förloppet av en
disputation är ju opponenten, och det
finns bra möjligheter att både kunna
Däremot kan man
föra en bra diskussion med responden­
ten som ger betygsnämnden ett bra un­
derlag för sin bedömning, och att kunna
engagera åhörarna i salen. Lämnar man
även utrymme för betygsnämnden att
komma med kompletterande frågor kan
avhandlingen definitivt bli belyst av fle­
ra personer på ett bra sätt. Så bibehåll
den svenska modellen, men utnyttja
gärna den möjlighet opponentrollen
faktiskt ger till att kunna engagera pu­
bliken i disputationen.
Per Wändell,
professor i allmänmedicin,
Karolinska Institutet
Skicka dina debattinlägg till universitetslararen@sulf.se. Max 5 000 tecken (inkl blanksteg). Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera texten.
Universitetsläraren 1/2015
31
debatt
Svar till Sven Stafström:
VR:s konkurrensurval
ett kostsamt lotteri
Det är bra att fördelningsproceduren­
för forskningsmedel bygger på en
granskning av andra forskare eftersom
en sådan peer review är grundläggande
för vetenskaplig verksamhet. Veten­
skapsrådets stora utlysning är årets
stora händelse vad gäller fördelningen.
Myndighetens generaldirektör Sven
Stafström redde i Universitetsläraren
nr 13/2014 ut hur många miljarder som
delas ut och varför. Där framkommer
att utöver kollegial granskning så spe­
lar konkurrens en nyckelroll eftersom
Veten­skapsrådet enbart vill finansiera de
bästa forskarna som har chans till den
bästa karriären.
Stafström verkar vara medveten om
problematiken runt den extremt låga
beviljandegraden inom ämnesområdet
”Humaniora och samhällsvetenskap”,
nämligen 8,4 procent. I snitt var bevil­
jandegraden 14,4 procent. För tio år
sedan förfärades Agneta Stark i denna
tidning (nr 16/2004) över motsvarande
beviljandegrad på 23 procent. Med Staf­
ströms förtroende för konkurrens som
urvalsprincip torde dessa låga beviljan­
degrader betyda att svensk forskning
bara blivit bättre de senaste tio åren och
att humanistisk forskning är bäst.
Men konkurrens kostar. Kostnads­
beräkningen är osäker eftersom den byg­
ger på hur lång tid varje forskare ägnar
åt en ansökan. I Starks artikel uppskat­
tade hon att totalt 417 arbetsår hade lagts
ned på 2003 års ansökningar till Ve­
tenskapsrådet (inklusive förberedelser,
granskningar och beslut). Från de lågt
räknade uppskattningar Susanne Wigorts
Yngvesson gör i Vetenskapsrådets tid­
ning Curie kan man förstå att 2012 äg­
nades runt 235 arbetsår av bara ansökan­
den till Vetenskapsrådets stora utlysning.
Då räknar hon med att varje ansökan
hastas ihop på tio arbetsdagar, vilket nog
för många låter en smula fiktivt.
Med samma låga uppskattningar som
Yngvesson använder spenderade forska­
re inom det för konkurrens mest utsatta
området ”Humaniora och samhällsveten­
skap” 45 arbetsår på ansökningar som
inte beviljas. Med andra ord spolades
totalt en humanioraforskares hela arbets­
liv ner i konkurrensvirveln på bara ett
år, om man räknar lågt och bara ser till
ansökandens insatser.
Därtill missar den kollegiala gransk­
ning som ändå utförs i fördelningspro­
ceduren målet. Ansökanden till Veten­
skapsrådets utlysningar tävlar ju faktiskt
inte i grenen forskning, utan i hur väl
man skriver en projektplan. De ansökan­
de konkurrerar om vem som bäst lyckas
marknadsföra ett tänkt projekt enligt
vaga kriterier som genomförbarhet och
hypotesens styrka.
Sammanfattningsvis får vi då en myn­
dighet som fördelar så gott som hela
statens forskningskassa genom att stjäla
enorma forskningsresurser för att välja
ut en handfull tursamma forskare som är
bra på marknadsföring.
Antagligen behöver man olika fördel­
ningssystem för olika vetenskapsgrenar
eftersom verksamheterna skiljer sig nå­
got. Just humanioraforskning utmärker
sig genom att studieobjektet kan titta
tillbaka, eller att den är meningsskapan­
de och bildande, eller att den fungerar
som samhälls- och nutidskritik, eller
att den fostrar till humanistiska värden
som frihet och föreställningsförmåga.
Publikationerna är oftare monografier
och projekten i högre grad knutna till en
person än andra områden.
Vetenskapsrådet ska inte regelmässigt
stjäla arbetsliv från detta arbete bara för
att konkurrens fungerar bra på den fria
marknaden mellan oprövade produkter
– en verksamhet väsensskild från hu­
maniora. När väl en person pressat sig
igenom flaskhalsen som forskarutbild­
ningen innebär, och dessutom lyckats
slingra sig genom nästa nålsöga och fått
en någorlunda säker anställning inom
högskoleväsendet är det inte mycket som
ytterligare konkurrensurval kan göra för
att vaska fram den ”extra särskilt excel­
lenta” forskaren. Det hela liknar då sna­
rare ett mycket kostsamt lotteri.
Humanioraforskare anställda på aka­
demiska tjänster inom högskolan ska få
en respektabel pott forskningstid i sin
tjänst. För att motivera till forskning ska
denna pott successivt öka eller minska
med hur mycket forskarna publicerar
vetenskapligt granskade verk. På så sätt
låter man den av förlagsredaktörer redan
idag välorganiserade och nödvändiga
vetenskapliga granskningen bestämma
fördelningen. Samtidigt kan man av­
skaffa en för samtliga parter kostsam
urvalsprocess och ovidkommande typ
av konkurrens som Vetenskapsrådets
system har kommit att betyda. Vad gäller
andra vetenskapsgrenar kan andra för­
delningsprocesser vara mer lämpliga.
Fredrik Karlsson
Adjunkt i religionsvetenskap,
Högskolan Dalarna
Skicka dina debattinlägg till universitetslararen@sulf.se. Max 5 000 tecken (inkl blanksteg). Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera texten.
32
Universitetsläraren 1/2015
A YEAR IN THE SUN
Invitation to a 1-year assignment as guest lecturer
Prince Sultan University (PSU)
Is a private and highly profiled university in
Riyadh, the capital of Saudi Arabia. The
university has over 2 500 undergraduates
and 300 graduate students.
PSU invites you to a new and engaging
experience as a visiting faculty member in
one of our Colleges and Departments.
Qualifications Sought:
• Doctorate in one of the above fields and a
minimum of 5 years of teaching experience
• Excellent English communications skills –
PSU courses are taught in English; 2-3 years
of studies or teaching abroad preferred
• Strong record of research scholarship and
excellence in teaching
To learn more about us visit:
http://www.euronews.com/2014/12/01/
educating-riyadh/
For more information:
torbjorn.nilo@gmail.com
+ 46 768-904080
PRINCE SULTAN UNIVERSITY VISITING FACULTY
SALARY RANGES & BENEFITS PACKAGE
RANK
LECTURER
ASSISTANT
PROFESSOR
ASSOCIATE
PROFESSOR
PROFESSOR
BASIC MONTHLY SALARY
9,000
13,000
15,000
17,000
LIVING ALLOWANCE
1,350
1,950
2,250
2,550
TRANSPORT ALLOWANCE
600
600
600
600
EXPERIENCE ALLOWANCE
Based on # of
years
Based on #
of years
Based on #
of years
Based on #
of years
Rector's
Decision
Rector's
Decision
Rector's
Decision
Rector's
Decision
SALARY
ELEMENTS
DISCRETIONARY ALLOWANCE
ESTIMATED TOTAL: RIYALS
15,000 - 16,000 21,000 - 25,000 26,000 - 32,000 29,000 - 35,000
TOTAL: DOLLARS PER MONTH*
$4,000 - $4,266 $5,600 - $6,666 $6,933 - $8,533
BENEFITS
ELEMENTS




* TAX FREE
$7,733 - 9,333
Free furnished faculty housing
Annual Round Trip Air Tickets for Faculty member, spouse and 2 children
Health Insurance for faculty member, spouse and 2 children
Annual tuition assistance of up to SR 30,000 for children's education
FACULTY NEEDS 2015-2016
WOMENS CAMPUS
 Finance, Marketing, Accounting
 Computer Science, Digital Media,
Information Systems, E-Commerce,
Software Engineering
 Architecture, Interior Design,
Graphic Design
 International Law, Commercial Law
MENS CAMPUS
 Finance, Marketing, Accounting,
Aviation Management
 Computer Science, Digital Media,
Information Systems, E-Commerce,
Software Engineering
 Engineering Management:
Construction, Production &
Manufacture;
Communications & Networks
Engineering
Universitetsläraren 1/2015
33
Publishing in English?
xxxIx / SULF:S SkrIFtSerIe
Same-day estimate with sample revision gratis. Most manuscripts returned in two days.
Specializing in clinical sciences, social medicine, humanities, arts, business, and engineering.
Substantive copy editing for clarity, word usage, idiomatic expressions, syntax, logical flow,
tone, style, journal format, as well as grammar and punctuation. References from Karolinska,
Sahlgrenska, Lund, Malmö, Stockholm, Uppsala, Norrköping, Borås, Luleå. All deadlines met.
Serving over 300 Swedish Academics since 1998
Teddy Primack
Academic.Documents@yahoo.com
kokbok för jämställd akademi
/Anna Gatti
Journal articles, dissertations, conference papers, grant applications, book proposals
2
Success in academia is
dependent on how well
written ideas and
research are presented.
Kokbok för en
jämställd akademi
och andra skrifter ur SULF:s
skriftserie finns att beställa på
sulf.se/skriftserie
PROOFREADING
SPRÅKGRANSKNING
Förbättra engelskan i era akademiska dokument!
Success
in academia
is dependent
how written
ideas and
Have your thesis, article, research
paper,
etc. proofread
byona Native
English
research are presented.
Speaker. California attorney with
experience
proofreading
inwith
UKproofreading
and US
English.
Native
EnglishSpeaker
Speaker
/ Attorney
with proofreading
experience.
Native English
/ California
Attorney
experience
I focus
on spelling,
punctuation,
grammar, sentence
structure,
word
Focus on spelling, punctuation,
grammar,
sentence
structure,
and word
choice
choice, and clarity.
to ensure conciseness, clarity,Price:
and consistency.
Meet
journal
requirements
for
450 kr/tim. (exkl moms)
375
reference style. Quick Turnaround.
STRÖMQVIST LEGAL AND LANGUAGE SERVICES
4ELsMEENA STROMQVISTORG
Priser: 450 kr/tim (exkl. moms) språkgranskning
www.stromqvist.org (Information in English and Swedish)
1.25 kr/ord (exkl. moms) översättning
Om kollegialitet
Om kollegialitet
/Henrik Björck
NGL 2015
xLI / suLf:s skrIftserIe
STRÖMQVIST LEGAL AND LANGUAGE SERVICES
Tel: 070-543 69 16 • meena@stromqvist.org
www.stromqvist.org
English andur
Swedish)
och(Information
andra inskrifter
SULF:s
skriftserie finns att beställa på
sulf.se/skriftserie
Next GeNeratioN
LearNiNG coNfereNce
18–19 november 2015, Högskolan Dalarna, Falun
Högskolan Dalarna i samarbete med KTH bjuder för tredje gången
in till Next Generation Learning Conference, en konferens om det
digitala samhällets konsekvenser för utbildning och lärande.
Läs om konferensens teman och skicka in ditt bidrag på du.se/ngl2015
Linnéuniversitetet söker
Doktorander i pedagogik med följande inriktningar:
• ämnesdidaktisk inriktning mot skolämnet idrott och hälsa
• läroplansteori och didaktik
• yngre barns lärande (1-12 år) i förskola, skola och undervisning
Läs mer om anställningarna på Lnu.se
Välkommen till ett universitet där allt är möjligt! Linnéuniversitetet är Sveriges nyaste
universitet, ett modernt, internationellt universitet i Småland. Vi finns i Kalmar och
Växjö med 35 000 studenter och 2 000 anställda.
34
Universitetsläraren 1/2015
Nationell kongress 7-8 maj i Örebro
Klinisk utbildning 2015
Tema: Leda i lärande
Välkommen till en mötesplats för dig som
är handledare, studierektor eller lärare inom
akademiska vårdyrken.
Kongressen kommer att fokusera på interprofessionellt lärande i kliniken och bl.a. kommunikation, feedback och bedömning.
Program och anmälningsblankett hittar du
vår hemsida www.kliniskutbildning2015.se
Nomineringen har öppnat
SO delar ut 75 000 kronor
till forskning om a-kassa
och arbetslöshet
Känner du till forskare som publicerat
arbeten kopplade till arbetslöshet, arbetsmarknad eller arbetslöshetsförsäkringen
under 2014 eller 2013? Välkommen att
nominera dem till det här priset, som delas ut
av forskningsrådet på Arbetslöshetskassornas
Samorganisation (SO). Prissumman är
75 000 kronor och kan fördelas mellan flera
forskare.
Mejla din nominering till info@samorg.org
senast den 30 april 2015. Bifoga arbetet och
en högst två A4-sidor lång motivering. Läs
mer på www.samorg.org
Linköpings universitet söker
Adjunkt i omvårdnad
Vi söker dig som vill utbilda framtidens sjuksköterskor!
Anställningen är placerad vid institutionen för samhälls- och välfärdsstudier,
campus Norrköping.
Mer information finns på liu.se/jobba
Sista ansökningsdag är 26 februari 2015.
På Linköpings universitet har vi för vana att tänka nytt. Att ständigt utmana oss själva har
varit vår starkaste drivkraft sedan 1975. Nu planerar vi för fler framsteg – i ditt sällskap.
Välkommen.
Universitetsläraren 1/2015
35
Umeå universitet
Umeå universitet satsar på kreativa miljöer för studier och arbete. Hos oss finns
attraktiva utbildningar, världsledande forskning och utmärkta innovations- och
samverkansmöjligheter. Fler än 4 300 medarbetare och drygt 32 400 studenter
har redan valt Umeå universitet. Välkommen med din ansökan!
Linköpings universitet söker
Medicinska fakulteten söker
Lektor i omvårdnad
Universitetslektor
i immunologi
Vi söker dig som vill utbilda framtidens sjuksköterskor
och bedriva forskning!
Anställningen kommer att vara placerad vid institutionen för
klinisk mikrobiologi. Vår institution samlar kliniska och prekliniska vetenskaper med inriktning på bakterie- och virusinfektioner samt människokroppens immunförsvar vid hälsa och
sjukdom.
Placering vid Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, campus
Norrköping. Resurser för att bedriva forskningsverksamhet erbjuds.
Mer information finns på liu.se/jobba
I anställningens arbetsuppgifter kommer det att ingå självständig immunologisk forskning och forskarutbildning samt
omfattande ansvar för utveckling och genomförande av
undervisning på grundutbildningsnivå inom ämnesområdet
immunologi.
Sista ansökningsdag är 26 februari 2015.
På Linköpings universitet har vi för vana att tänka nytt. Att ständigt utmana oss själva har
varit vår starkaste drivkraft sedan 1975. Nu planerar vi för fler framsteg – i ditt sällskap.
Välkommen.
Välkommen med din ansökan senast 20 februari.
Läs mer: www.jobb.umu.se
Region Örebro län söker
Forsknings-BMA till forskningsmiljön Urologisk Cancer
vid Urologiska kliniken, Universitetssjukhuset Örebro
Läs mer på www.regionorebrolan.se/uso/jobb
Ansökan senast 22 februari 2015
LÄS MER PÅ
MDH.SE/JOBB
UNIVERSITETSADJUNKT I
VÅRDVETENSKAP TILL ANESTESIOCH INTENSIVVÅRDSUTBILDNINGARNA
Mälardalens högskola strävar efter att utveckla kunskaps- och välfärdsamhället regionalt, nationellt och internationellt. Vill du vara en del av denna utveckling?
36
Universitetsläraren 1/2015
VAR MED OCH BYGG
DET TREDJE UNIVERSITETET
I VÄSTSVERIGE¹
NU SÖKER VI:
Professor i företagsekonomi med inriktning redovisning
Professor i textilt management
Biträdande professor i företagsekonomi med inriktning redovisning
Universitetslektor i företagsekonomi med inriktning marknadsföring
Universitetslektor i företagsekonomi med inriktning organisation/management
Universitetslektor i företagsekonomi med inriktning redovisning
Universitetslektor i företagsekonomi med inriktning redovisning (externredovisning)
Universitetsadjunkt i företagsekonomi med inriktning redovisning
Läs mer på
hb.se/jobb
¹ Högskolan i Borås vision är att utvecklas till universitet. Att nå universitetsstatus gynnar inte bara oss som lärosäte, utan är
nödvändigt för att regionen Västsverige inte ska halka efter i utvecklingen. Nu ökar vi därför satsningarna på utbildning och
forskning. Var med när vi expanderar, läs mer om våra lediga tjänster på hb.se! Välkommen!
Universitetsläraren 1/2015
37
Skandinaviens nordligaste tekniska universitet
Forskning & utbildning i världsklass
HUMANISTISKA OCH TEOLOGISKA FAKULTETERNA UTLYSER
Luleå tekniska universitet söker
22 doktorandanställningar
Avdelningschef
för Musik och dans
vid Musikhögskolan
Tjänsten är placerad i Piteå
För sista ansökningdag och mer info se
www.lu.se/ledigajobb/doktorand
Mer information
www.ltu.se
utfall
37 000 studenter och 6 000 medarbetare gör Göteborgs universitet
till en stor och inspirerande arbetsplats. Stark forskning och attraktiva
utbildningar lockar forskare och studenter från hela världen. Med ny
kunskap och nya perspektiv bidrar vi till en bättre framtid.
PROFESSOR I ARBETSVETENSKAP
Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap, Göteborg
KARLSTADS UNIVERSITET SÖKER
Ref. nr: PER 2014/378
Sista ansökningsdag: 2015-03-16.
DOKTORANDTJÄNST
I OMVÅRDNAD
För mer information se Göteborgs universitets hemsida:
www.gu.se/ledigaanstallningar
100% REK 2015/1
Vill du veta mer?
Gå in på kau.se/lediga-anställningar
Sista ansökningsdag: 2015-02-20
Handläggare
Vi söker en person som ska
ansvara för koordinering och
utveckling av stöd till SLU:s
deltagande i bilaterala, regionala
och multilaterala akademiska
kapacitetsutvecklingsprogram.
INTERNATIONELL AKADEMISK KAPACITETSUTVECKLING
Läs mer: www.slu.se/lediga-jobb/
Sista ansökningsdag: 23 februari 2015
Universitetsläraren
38
Nr 2 utgivning 23/3 – materialdag 27/2
Nr 3 utgivning 27/4 – materialdag 27/3
Nr 4 utgivning 1/6 – materialdag 8/5
Universitetsläraren 1/2015
utgivning 2015
Nr 5 utgivning 7/9 –materialdag 14/8
Nr 6 utgivning 12/10 – materialdag 17/9
Nr 7 utgivning 16/11 – materialdag 16/10
Nr 8 utgivning 14/12 – materialdag 20/11
HUMANISTISKA OCH TEOLOGISKA FAKULTETERNA SÖKER
Professor i engelska
med litteraturvetenskaplig inriktning
Vi söker
Ref nr P 2014/2693
universitetslektor
i pedagogik
med inriktning hälsopedagogik,
referensnummer HOV 3/15.
Universitetslektor i tyska
med litteraturvetenskaplig inriktning, 50%
Ref nr P 2014/3587
Universitetsadjunkt i arabiska, 50%
Ref nr P 2014/3586
Läs mer och ansök senast den 2 mars
på hh.se/jobb.
Ansök senast 20 februari 2015.
Högskolan i Halmstad
035-16 71 00 • hh.se
För mer information se
www.lu.se/ledigajobb
Uppsala universitet är ett internationellt forskningsuniversitet med
vetenskapens och utbildningens utveckling i fokus. Uppsala universitet har
41 000 studenter, 6 500 anställda och en omsättning på 6 000 Mkr.
Biträdande
universitetslektor i
lingvistik
vid Institutionen för lingvistik och filologi
Upplysningar om anställningen lämnas av professor Michael Dunn, e
post michael.dunn@lingfil.uu.se, tel. 018471 1341 och institutionens
prefekt, Beáta Megyesi, tel. 018471 7860, epost
beata.megyesi@lingfil.uu.se
Fullständig annons finns på Uppsala universitets webbplats www.uu.se/jobb.
www.uu.se
UFV-PA 2014/3314.
Universitetsläraren 1/2015
39
Linnéuniversitetet söker
Universitetslektor
i idrottsvetenskap
med inriktning idrottsfysiologi
Biträdande lektor
i idrottsvetenskap
Forskarskolan i historia
UTLYSER DOKTORANDANSTÄLLNINGAR
Forskarskolan i historia genomförs i samarbete mellan Lunds
universitet, Linnéuniversitetet, Göteborgs universitet samt
Malmö och Södertörns högskolor. Lunds universitet är värdhögskola.
Två doktorandanställningar vid Lunds universitet
www.lu.se/ledigajobb/doktorand
Två doktorandanställningar vid Göteborgs universitet
www.historiskastudier.gu.se/utbildning/forskarniva
Två doktorandanställningar vid Linnéuniversitetet
www.lnu.se/om-lnu/lediga-jobb
med inriktning på lärarutbildning i idrott och hälsa
Två doktorandanställningar vid Malmö högskola
www.mah.se/Om-Malmo-hogskola/Jobba-hos-oss/Platsannonser
Universitetslektorer
i pedagogik
Sista ansökningsdag är 2 mars 2015.
Mer information om Forskarskolan i historia:
www.hist.lu.se/forskarskolan
Universitetslektor
i svenska som
andra språk
Doktorand i
svenska språket
Personalchef
Läs mer om anställningarna på Lnu.se
Handelshögskolan söker
UNIVERSITETSLEKTORER
I FÖRETAGSEKONOMI
– Inriktning ekonomistyrning/redovisning,
Ref nr ORU 2.2.1-00108/2015
Välkommen till ett universitet där allt är möjligt!
Linnéuniversitetet är Sveriges nyaste universitet, ett
modernt, internationellt universitet i Småland. Vi
finns i Kalmar och Växjö med 35 000 studenter och
2 000 anställda.
40
Universitetsläraren 1/2015
– Inriktning organisation,
Ref nr ORU 2.2.1-00109/2015
Läs fullständig annons på
www.oru.se/ledigajobb
utfall
37 000 studenter och 6 000 medarbetare gör
Göteborgs universitet till en stor och inspirerande
arbetsplats. Stark forskning och attraktiva
utbildningar lockar forskare och studenter från
hela världen. Med ny kunskap och nya perspektiv
bidrar vi till en bättre framtid.
PROFESSOR I
SOCIALT ARBETE
med placering på Institutionen för socialt arbete
Socialt arbete inrymmer studier av socialt utsatta
människors livsvillkor och erfarenheter. Centralt inom
ämnet är också att studera orsaker till och konsekvenser
av sociala problem såsom dessa kan förstås på individ,
grupp- och samhällsnivå. Viktigt är också att studera hur
olika insatser utformas i syfte att förebygga eller avhjälpa
sociala problem. Socialt arbete är huvudämne både på
grund-, avancerad och forskarnivå.
Vi är Västra Götalandsregionen
Göteborgs botaniska trädgård
Just nu söker vi:
Botanister
Vill du vara med och
utveckla en av Europas
främsta botaniska
trädgårdar och ett av
Västsveriges största
besöksmål?
Ref.nr: 2014/2131
Sista ansökningsdag:
2015-03-01
Ref. nr. PER 2014/545
Sista ansökningsdag: 2015-03-08
För mer information se Göteborgs universitets hemsida:
www.gu.se/ledigaanstallningar
Mer information och fler jobb hittar du på:
www.vgregion.se/jobb
Uppsala universitet är ett internationellt forskningsuniversitet med
vetenskapens och utbildningens utveckling i fokus. Uppsala universitet har
41 000 studenter, 6 500 anställda och en omsättning på 6 000 Mkr.
Professor i sociologi
särskilt arbete, ekonomi
och organisation
Vi vill uppmärksamma sökande att ett lektorat med
identisk inriktning samtidigt utlyses,
se http://www.uu.se/jobb/ och www.soc.uu.se
Fullständig annons finns på Uppsala universitets webbplats www.uu.se/jobb.
www.uu.se
Välkommen med din ansökan senast den 15 februari 2015,
UFV-PA 2014/1294.
Universitetsläraren 1/2015
41
utfall
37 000 studenter och 6 000 medarbetare gör Göteborgs
universitet till en stor och inspirerande arbetsplats.
Stark forskning och attraktiva utbildningar lockar forskare
och studenter från hela världen. Med ny kunskap och nya
perspektiv bidrar vi till en bättre framtid.
Linnéuniversitetet är ett ungt universitet med
engagerade medarbetare som arbetar för att skapa
utmanande utbildningar och framstående forskning.
Inom Fakulteten för samhällsvetenskap
strävar vi efter kreativa möten i brytpunkten
mellan forskning och utbildning, som leder till
ny kunskap för våra studenter, doktorander,
oss själva och våra samarbetspartners. Den
samhällsvetenskapliga forskningen präglas
av kvalitet och hög ambitionsnivå med
internationalisering som ett självklart inslag.
Vi söker nu professorer inom följande ämnen:
Professor
i pedagogik
med inriktning mot specialpedagogik
Professor i
socialt arbete
Läs mer om anställningarna på Lnu.se
Välkommen till ett universitet där allt är möjligt!
Linnéuniversitetet är Sveriges nyaste universitet,
ett modernt, internationellt universitet i Småland.
Vi finns i Kalmar och Växjö med 35 000 studenter
och 2 000 anställda.
42
Universitetsläraren 1/2015
DOKTORAND I
ANTIKENS KULTUR
OCH SAMHÄLLSLIV
Ref. nr UR 2014/1264
Sista ansökningsdag: 2015-02-18
DOKTORAND
I ARKEOLOGI
Ref. nr UR 2014/1266
Sista ansökningsdag: 2015-02-18
DOKTORAND
I HISTORIA
Ref. nr UR 2014/1274
Sista ansökningsdag: 2015-02-18
POSTDOKTOR
I KULTURARV
Ref. nr PER 2015/11
Sista ansökningsdag: 2015-02-26
Samtliga anställningar är placerade vid
Institutionen för historiska studier
För mer information se Göteborgs universitets hemsida:
www.gu.se/ledigaanstallningar
Vi söker två
UNIVERSITETSLEKTORER
i pedagogik med inriktning
specialpedagogik
söks till Institutionen för humaniora, utbildningsoch samhällsvetenskap vid Örebro universitet
Ref nr ORU 2.2.1- 4181/2014
universitetslektorer
– en med inriktning psykiatrisk vård,
referensnummer HV 1/15.
– en med inriktning distriktssköterska,
referensnummer HOS 12/14.
Läs mer och ansök senast den 23 februari
på hh.se/jobb.
Välkommen med din ansökan senast den 17 februari 2015
Läs fullständig annons på
www.oru.se/ledigajobb
Högskolan i Halmstad
035-16 71 00 • hh.se
37 000 studenter och 6 000 medarbetare gör Göteborgs universitet till en stor och inspirerande
arbetsplats. Stark forskning och attraktiva utbildningar lockar forskare och studenter från hela världen.
Med ny kunskap och nya perspektiv bidrar vi till en bättre framtid.
Doktorandutlysningar
med placering vid Samhällsvetenskapliga fakulteten
Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap
Psykologiska institutionen
Institutionen för journalistisk, medier och kommunikation
Institutionen för socialt arbete
Institutionen för globala studier
Förvaltningshögskolan
Statsvetenskapliga institutionen
Sista ansökningsdag: 2015-03-02
För mer information se Göteborgs universitets hemsida:
www.gu.se/ledigaanstallningar
www.gu.se
Universitetsläraren 1/2015
43
vågrätt
1 Mördades av sina soldater vid ett
beryktat gästabud (9)
9 Stockholm från Mosebacke av
honom hänger i Stockholms stads
hus (6)
10 I sin vård hade hon en korg med
elva gyllene äpplen som gjorde
asarna evigt unga (4)
11 …. är en mycket egen saft
(Goethe) (4)
12 Hemlig (6)
13 Giv ej …… åt den som söker
tröst (Runeberg) (6)
15 Avgud (4)
16 Cistercienskloster (8)
19 Tändes vid blot (8)
21 Är inte alls lika lång som den
svenska (4)
23 Påverkar kärleken positivt –
åtminstone i operans värld (6)
24 Sno (6)
27 Sådan galvanism finns (4)
28 Skönt att få något …. på sig, sa
sotarn, vände skjortan på
julafton (4)
29 Adelsman (6)
30 Ger föräldrarna stora problem (9)
44
Universitetsläraren 1/2015
Postadress:
Postnr:
Adress:
Namn:
Vi behöver lösningen på SULF-korsordet nummer 7/14 senast den9 mars 2015.
Skicka till: SULF, Box 1227, 111 82 Stockholm. Märk kuvertet ”Korsordet 1”
KONSTRUKTÖR: GUNNEL RÅGVIK
koRsoRD 1/2015
Lodrätt
2 Flammande (6)
3 Lätt på foten (6)
4 Står ofta motståndsrörelse för mot
ockupationsmakten (8)
5 En mindre profet som var en framträdande social-etisk förkunnare(4)
6 Sudda ut (6)
7 Gåsen är en dålig fågel; den är
för …. för en och för liten för
två (gammalt talesätt) (4)
8 Kan även boven vara(!) (9)
13 Klättrade Sackeus upp i för att se
Jesus bättre (9)
14 Bättre och bättre dag för dag gjorde
han succé med (4)
17 Ersättning (8)
18 Knep (4)
20 Saknar färg (6)
21 Typ av organism (6)
22 Efter en ”knäpp” visade denne
skald plötsligt i skolan bevis på gott
minne och god fattningsförmåga (6)
25 En överdådig människa går det på
ändalykten ….(Syrak) (4)
26 Jasons skepp (4)
Lösning till korsord nr 7/14
Första pris – tre trisslotter:
Catalina Arianzen Farsta
Andra pris – två trisslotter:
Marie Nordlund, Luleå
Tredje pris – en trisslott:
Arvid Bring, Lund
Lösning på jULtävLingEn i nUmmER 13:
A HARRY MARTINSSON, B BERTEL GRIPENBERG,
C GUNNAR BJÖRLING, D POVEL RAMEL, E TOVE
JANSSON, F PÄR LAGERKVIST, G BERTIL MALMBERG,
H SELMA LAGERLÖF, I HJALMAR SÖDERBERG,
J LENA ANDERSSON
SULF inFormerar
SULF KALENDARIUM
27/2
Stockholm
27/2
Stockholm
27/2
Stockholm
LöneväXLing
ULF, SULF:s universitetslektorers och forskares
förening, har styrelsemöte kl. 10–16 på SULF:s
kansli.
Löneväxla istället för pensionsspara?
Vid årsskiftet minskades avdragsrätten för privat
pensionssparande, från 12 000 kronor per år till
1 800 kronor per år. 2016 försvinner avdraget
helt. Många sparare har därför börjat leta efter
andra alternativ för sitt sparande.
SDF, SULF:s doktorandförening, har
styrelsemöte kl. 10–16 på SULF:s kansli.
19/3
Lund
Seminarium: Ny som chef
Vårens inspirationsdagar för medlemmar som är
nya som chefer har rubriken ”Lägg grunden för
ditt ledarskap”. Träffarna ligger i samband med
lunch kl. 11.30–14.30. Anmälan på saco.se
Seminarium: Ny som chef
Vårens inspirationsdagar för medlemmar som är
nya som chefer har rubriken ”Lägg grunden för
ditt ledarskap”. Träffarna ligger i samband med
lunch kl. 11.30–14.30. Anmälan på saco.se
Mer information, se sulf.se/kalendariet
lkor
a vil
a din
åverk
att p
ig
d
för
het
öjlig
En m
nY på UniverSitetSLäraren
Foto: Ulrika Herstedt
12/3
Västerås
Fotoskrift AB | 1405 | 2 000 ex | Billes Tryckeri
SULF/Stockholms universitet har årsmöte
Tid: 12–14
Plats: Y 11, Geovetenskapens hus, Svante
Arrhenius väg 8, Frescati
Omställningsavtalet – vad innebär det för dig?
Robert Andersson, SULF:s förhandlingschef
statlig sektor, informerar.
För statligt anställda, som är medlemmar i ett
Sacoförbund (som SULF), finns en skrivning i
kollektivavtalet om möjlighet till enskilda över­
enskommelser. En enskild överenskommelse kan
vara att löneväxla. Det kan innebära att en del
av lönen byts mot en extra pensionsinbetalning.
Det kan vara en bra lösning om du tjänar över
38 000 kronor i månaden. Om du efter växling
tjänar över 38 265 kronor i månaden hamnar du
över de brytpunkter
som påverkar bland
annat sjukpenning,
tillfällig föräldrapen­
ning, föräldrapenning
och allmän pension.
Efter nästa års höjning
av inkomstbasbeloppet
hamnar brytpunkten på
39 072 kronor.
else
Läs mer i broschyren
m
m
sko
Enskild överenskom­
eren
v
ö
kild
melse, som finns att
Ens
beställa eller ladda ned
från www.saco­s.se.
kajsa skarsgård är journalist
och statsvetare och har under
flera år frilansat för bland
annat Universitetsläraren.
Under våren har hon anlitats
av SULF inför omgörningen
av tidningen.
– Jag kommer att fokusera
på att utveckla Universitets­
lärarens digitala nyhetsbrev
och hemsida. Det första
nyhetsbrevet kommer att gå ut till alla tidningens
prenumeranter under våren, säger Kajsa Skarsgård.
Universitetsläraren 1/2015
45
SULF informerar
För mer information, kontakta kommunikationsavdelningen:
kommunikation@sulf.se
inkomstförsäkring
Från och med 1 januari 2015 ingår en inkomstförsäkring
hos Förenade Liv i SULF-medlemskapet. Försäkringen
är särskilt anpassad till de behov SULF:s medlemmar har.
Ersättningen ger, tillsammans med a-kassan, 80 procent av
din lön upp till en månadslön på 80 000 kronor. ”Vad gäller
om jag omfattas av omställningsavtalet?” Svaret får du på
sulf.se/omomstallningsavtalet.
Bra att veta om SULF:s inkomstförsäkring:
• Du ska ha varit medlem i SULF och Akademikernas Erkända
Arbetslöshetskassa i minst 12 månader vid den tidpunkt du blir
arbetslös. Under denna tid får du inte ha varit arbetslös.
• Om villkoren är uppfyllda kan du ansöka om ersättning från
försäkringen.
• Som yrkesverksam SULF-medlem ansluts du automatiskt till
inkomstförsäkringen, du behöver inte anmäla dig.
• Premien ingår i medlemsavgiften, du betalar inget utöver den.
• Ersättningen ger, tillsammans med a-kassan, 80 procent av
din lön upp till en månadslön på 80 000 kr.
• Ersättningen utbetalas efter en karenstid om sju dagars
arbetslöshet.
• Ersättningen utbetalas i max 150 arbetsdagar.
frågor och svar
Här hittar du de vanligaste frågorna och svaren om
inkomstförsäkringen, fler frågor och svar finns på
sulf.se/inkomstforsakringsfragor. Informationen finns
också på engelska.
Jag blev nyligen medlem i SULF och uppfyller då inte
kravet på medlemskap i 12 månader. Jag var tidigare
medlem i ett annat förbund med kollektiv inkomstförsäkring, räknas det?
Ja, denna tid tillgodoräknas i kvalifikationstiden om du
utan avbrott byter till ett medlemskap i SULF.
Vad gäller för mig som är dubbelansluten?
Som dubbelansluten betalar du en reducerad avgift. Du
har tillgång till båda förbundens medlemsförmåner och
inkomstförsäkring. Som dubbelansluten medlem får du
välja vilken inkomstförsäkring som ska gälla för dig,
men du kan bara uppbära ersättning från en inkomstför­
säkring. Observera att du inte behöver föranmäla vilken
inkomstförsäkring du avser att välja. Valet gör du om
46
Universitetsläraren 1/2015
du blir arbetslös och behöver använda inkomstförsäk­
ringen. Villkoren i inkomstförsäkringarna skiljer sig åt
till exempel vad gäller antal ersättningsdagar, takbelopp
och överhoppningsbar tid. Därför är det viktigt att du
själv avgör vilken inkomstförsäkring du vill ska gälla
för dig. Om du tecknat en tilläggsförsäkring i ditt andra
förbund, bör du välja inkomstförsäkringen från det
förbundet. Vi hoppas att snart kunna erbjuda även en
tilläggsförsäkring i Förenade Liv, som ger fler ersätt­
ningsdagar.
Jag kommer att bli arbetslös och vill ansöka om ersättning från SULF:s inkomstförsäkring. Hur gör jag?
Du ska anmäla dig som arbetssökande på Arbetsför­
medlingen på din första arbetslösa dag (vardag).
Därefter ansöker du om arbetslöshetsersättning från
www.aea.se. Anmäl sedan snarast möjligt din arbetslös­
het till Förenade Liv på särskild blankett.
Jag var arbetslös redan i december 2014, dvs innan
­inkomstförsäkringen började gälla. Omfattas jag av
SULF:s inkomstförsäkring?
För att du ska omfattas av SULF:s inkomstförsäkring
måste din första dag som arbetslös (din karensdag)
inträffa 1 januari 2015 eller senare. Du måste också
påbörja en ny a-kasseperiod. Om du var arbetslös redan
innan eller om din arbetslöshet aktiverar en pågående
a-kasseperiod så omfattas du inte av SULF:s inkomst­
försäkring.
Läs mer på sulf.se/inkomstforsakring
NY MEDARbetare på sulf
foto: ulrika herstedt
Ny medlemsförmån – inkomstförsäkring
Boel Engkvist är nyanställd som
vikarierande ombudsman och
kommunikatör vid Göteborgs
universitet. Hon kommer från
Dalarna, är journalist och har
bland annat jobbat med sociala
medier på Sveriges Radio.
– Jag ser fram emot att få in­
blick i en helt ny värld, träffa nya
människor och främja universi­
tetsanställdas rättigheter. Jag har
själv erfarenhet av dåliga arbetsförhållanden tidigare i
livet och vill därför ge andra den hjälp de behöver för
att trygga sina villkor på arbetet.
Betalar du rätt SULF-avgift?
Nytt jobb? Föräldraledig? Ökat eller
minskat i anställningsgrad? Disputerat?
Gått i pension? - Du kanske ska betala
reducerad medlemsavgift.
Logga in på sulf.se
och uppdatera dina
medlemsuppgifter så
vi kan se till att du inte
betalar mer än
du borde!
Du lo
gg
in på
SULF: ar
s web
med d
b
numm itt medlem
ser
sista s och de fyr
a
iffrorn
ai
perso
nnum ditt
mer.
Kunskap är makt - logga in på www.sulf.se
/Sveriges universitetslärarförbund
Universitetsläraren 1/2015
47
Posttidning B
Universitetsläraren
Box 1227, 111 82 Stockholm
Inloggning för medlemswebben:
Användarnamn: ditt medlemsnummer (se adressetiketten)
Lösenord: De fyra sista siffrorna i
ditt personnummer
Gör dig själv
en tjänst Rekrytera en
kollega!
Kunskap är makt - Bli medlem i SULF!
/Sveriges universitetslärarförbund