docProgram för sista föreläsningen
download 
Report Transcription
Program för sista föreläsningen
Program för sista föreläsningen • Tentan • Utdelning och uppsamling av labbar • Hur projektdelen är upplagd • Projekten – lättare och svårare • Fortsättningskurser Yngve Sundblad Föreläsning 14 sid. 1 SF 1518/19 ht 2015 ACPU - 29 January 2004 3 november Yngve Sundblad Tentan torsdag 29 oktober • 41 CMATD och 63 CENMI tentade • Alla lämnade in på del 1, 37% också på del 2. • Påtagligt många hade svårt i del 1 med • Iterationskonvergensvillkoret • Upprepade richardsonextrapolationen • Omskrivna Newton-Raphson • Flera också med • Relativfelet • Ambition: resultat på Rapp onsdag förmiddag 4/11 Yngve Sundblad Föreläsning 14 sid. 2 SF 1518/19 ht 2015 ACPU - 29 January 2004 3 november Yngve Sundblad Tentan torsdag 29 oktober, del 1 – uppg 3&5 Yngve Sundblad Föreläsning 14 sid. 3 SF 1518/19 ht 2015 ACPU - 29 January 2004 3 november Yngve Sundblad Tentan torsdag 29 oktober, del 1 – uppg 8 Yngve Sundblad Föreläsning 14 sid. 4 SF 1518/19 ht 2015 ACPU - 29 January 2004 3 november Yngve Sundblad Tentan torsdag 29 oktober, del 1 – uppg 9 Yngve Sundblad Föreläsning 14 sid. 5 SF 1518/19 ht 2015 ACPU - 29 January 2004 3 november Yngve Sundblad Labredovisning Resterande labbar ska redovisas för betyg på kursen. Lab.1 och lab.2 (om du inte klarat eller gjort lappskrivningen) redovisas vid dator efter kontakt med Yngve, y@kth.se Bedömda rapporterna till lab.3 finns här. I stort sett alla är godkända, i vissa fall efter komplettering, som kanske inte helt framgår i pappersversionen. För betyg på kursen måste den som inte redovisat lab.3 lämna rapport i brevlådan på mattes exp enligt anvisningar i lablydelsen. Yngve Sundblad Föreläsning 14 sid. 6 SF 1518/19 ht 2015 ACPU - 29 January 2004 3 november Yngve Sundblad Projektdelens uppläggning (se kurs-PM2) Projekten genomförs i grupper om två. Efter val onsdag 4/11 från kl.15 av lättare eller svårare projekt (via doodlar) genomförs projekten med muntlig presentation 19 eller 23/11. Max 8 grupper kan välja ett visst av 9 lättare och 6 svårare projekt, beskrivning finns på kurswebben. Varför välja ett svårare projekt? Jo, ett stegs betygshöjning, A förblir A (B vid lättare projekt). Speciell handledning finns 5, 9 & 11 november, extra tillfälle kan bli aktuellt. Yngve Sundblad Föreläsning 14 sid. 7 SF 1518/19 ht 2015 ACPU - 29 January 2004 3 november Yngve Sundblad Projektdelens schema (se kurs-PM2) Genomgång: Ti 3 nov 10-12 i B2 Val av projekt: On 4 nov från 15 via doodle på webben, exempel på nästa sida Handledning: To 5 nov 10-12, Må 9 nov 10-12, On 11 nov 17-19 i tre labsalar varje gång Muntlig redovisning: To 19 nov 13-15, Må 23 nov 10-12 i fyra parallella salar med 6 grupper i varje som redovisar för varandra och assistent. Anvisningar i Kurs-PM2 kompletteras på webben. Yngve Sundblad Föreläsning 14 sid. 8 SF 1518/19 ht 2015 ACPU - 29 January 2004 3 november Yngve Sundblad Yngve Sundblad Föreläsning 14 sid. 9 SF 1518/19 ht 2015 ACPU - 29 January 2004 3 november Yngve Sundblad De 9 ”lättare” projekten LProj1. Varpan – gotländsk kampsport LProj2. Metallröret – het vätska i rör LProj3. Inversa pendeln – uppåtriktad pendelrörelse – på engelska! LProj4. Futten – rymdskeppet illa ute LProj5. Nallemaja – bamsedotter gungar och hoppar långt LProj6. Naturen – växter, möss och ormar LProj7. Ljudvågor – sändare och mottagare under vattnet – på engelska! LProj8. Satelliten – kretslopp kring jorden LProj9. Struthatten – stjärngossestrut och kräfthatt Alla baseras på ordinära differentialekvationer och består i att lösa och rita upp resultat från dessa och andra uppkommande ekvationer. Yngve Sundblad Föreläsning 14 sid. 10 SF 1518/19 ht 2015 ACPU - 29 January 2004 3 november Yngve Sundblad Exempel: Varpan, LProj1 Här gäller det att lösa rörelsekvationen, med luftmotstånd, och anpassa parametrar så att målet träffas. Yngve Sundblad Föreläsning 14 sid. 11 SF 1518/19 ht 2015 ACPU - 29 January 2004 3 november Yngve Sundblad Exempel: Nallemaja, LProj5 Lös rörelseekvationerna och anpassa parametrar så hon hoppar långt Yngve Sundblad Föreläsning 14 sid. 12 SF 1518/19 ht 2015 ACPU - 29 January 2004 3 november Yngve Sundblad Exempel: Ljudvågor, LProj7 Eftersom ljudhastigheten är olika på olika ljud kommer ljudet från u-båten röra sig i en kurva som kan beräknas och anpassas. Yngve Sundblad Föreläsning 14 sid. 13 SF 1518/19 ht 2015 ACPU - 29 January 2004 3 november Yngve Sundblad De 6 ”svårare” projekten SProj10. Vindkastet – bollkast i sidvind SProj11. Flödespaketet – partikelflöde förbi en cylinder SProj12. Glödtråden – tråd het på mitten och kall i ändarna SProj13. Kometsvansen – stoftsvans av kometdamm SProj14. Strömkretsen – elektriskt svängningsförlopp SProj15. Dubbelpendeln – här svänger det rejält Dessa är mer omfattande och består av fler klurigheter och baseras också på ordinära differentialekvationer och består i beräkna och rita upp lösningar dessa och andra uppkommande ekvationer. Yngve Sundblad Föreläsning 14 sid. 14 SF 1518/19 ht 2015 ACPU - 29 January 2004 3 november Yngve Sundblad Vindkastet, SProj10 … där man ska beräkna och anpassa bollbanan efter vinden, införa studsar, slå ner en grej från en stolpe, rita i 3D. Yngve Sundblad Föreläsning 14 sid. 15 SF 1518/19 ht 2015 ACPU - 29 January 2004 3 november Yngve Sundblad Svängning i strömkrets, SProj14 … där man ska studera elektriska svängningen i en krets med kondensator och spole med flera alternativa metoder, och göra en uppdelning i sinusfunktioner (Fourieranalys). Yngve Sundblad Föreläsning 14 sid. 16 SF 1518/19 ht 2015 ACPU - 29 January 2004 3 november Yngve Sundblad Exempel Dubbelpendeln, SProj15 … som går ut på att lösa detta system av differentialekvationer i två ”studier” med olika parametrar och att därur finna lämpliga startvinklar för periodisk svängning. Yngve Sundblad Föreläsning 14 sid. 17 SF 1518/19 ht 2015 ACPU - 29 January 2004 3 november Yngve Sundblad Fortsättningskurser, valfria för intresserade DD1321 Tillämpad programmering och datalogi, 9 hp, per.2-4 Programmering i Python. Programkvalitet. Provning och felsökning. Särfall. Systemanrop. Biblioteksrutiner. Abstrakta datatyper, stack, kö, träd. Sökning, sortering, rekursion. Hashning, sökträd, problemträd. C-program, typer, kompilering och make-filer. SF2520 Tillämpade numeriska metoder, 7,5 hp, per.1-2 Numerisk behandling av ordinära och partiella differentialekvationer med finita differensmetoder och finita elementmetoder samt stabilitet och noggrannhet. Tillämpningar från ingenjörs- och naturvetenskap. Baseras på numerisk linjär algebra, snabba algoritmer för egenvärden, matris- och singulärvärdesfaktorisering. Yngve Sundblad Föreläsning 14 sid. 18 SF 1518/19 ht 2015 ACPU - 29 January 2004 3 november Yngve Sundblad
