docBostäder för äldre
download 
Report Transcription
Bostäder för äldre
Wikman-konsult AB Bostäder för äldre ______________________________________________________________________________________ Utredning av tillgänglighet till bostäder i Avesta Förord I Sverige blir vi allt fler äldre. Många vill bo kvar i sin bostad eller åtminstone i sitt bostadsområde. Samtidigt är en stor del av bostadsbeståndet inte anpassat till äldre och personer med funktionsnedsättning. Det innebär svårigheter för den äldre att bo kvar. Man kan tvingas flytta till ett annat bostadsområde med den omställning det medför och dit ens vänner dessutom kan ha svårare att hitta. För kommunerna kan det innebära att äldre flyttar till vård- och omsorgboende tidigare än vad som behövs vilket ställer krav på fler sådana och ökar kommunens kostnad. Därför är det viktigt att i kommunen se äldres boende som en kommunledningsfråga och i samarbete med fastighetsägarna tillsammans planera hur framtiden ska mötas. Avesta kommun har insett det och initierat en utredning av tillgängligheten till bostäder i Avesta. Från Boverket har kommunen fått ekonomiskt stöd till inventeringen av tillgängligheten i flerbostadshusbeståndet. Jag har under ett antal år arbetat med inventeringar, utredningar och analyser av bostäder för äldre i olika kommuner och ser ett ökande intresse från kommunsektorn att börja planera för den här utvecklingen. Projektrapporten beskriver hur situationen ser ut i Avesta nu och i framtiden. Den utmynnar i slutsatser om vilka kommundelar där tillgängligheten behöver höjas samt förslag till enkla åtgärder som kan undanröja tillgänglighetshinder. En förutsättning för projektets genomförande har varit gensvaret från kommunledning, förvaltningar, bolag, deltagare i workshop och alla andra som deltagit och berikat projektet med sin kunskap. Tack för det stödet. Leif Wikman Projektledare © Wikman-konsult AB, 2015 Författare: Leif Wikman Innehåll Förord 1. Bakgrund ............................................................................................... 1 Prognos över befolkningsutvecklingen ...................................................... 1 Inventering av tillgänglighet till flerbostadshus ......................................... 1 Inventering av tillgänglighet i bostadsområden ......................................... 1 Arbetsformer .............................................................................................. 2 Syfte............................................................................................................ 2 Boverket ..................................................................................................... 2 2. Områdesindelning................................................................................. 3 3. Befolkning .............................................................................................. 4 Befolkningsutvecklingen för personer över 65 år ...................................... 5 Befolkningsutvecklingen för personer över 80 år ...................................... 6 4. Inventering av tillgänglighet ................................................................ 8 Tillgänglighet i området ............................................................................. 8 Tillgänglighet till flerbostadshus ................................................................ 8 Enkelt åtgärdade hinder ............................................................................ 12 Fastighetsägare ......................................................................................... 13 Erfarenheter från inventeringen ................................................................ 13 5. Koppling befolkning - tillgänglighet ................................................. 14 6. Boendealternativ för äldre ................................................................. 16 Särskilt boende ......................................................................................... 16 Trygghetsboenden .................................................................................... 16 Seniorboenden .......................................................................................... 17 Ordinarie bostadsbestånd ......................................................................... 17 Flerbostadshus ...................................................................................... 17 Småhus .................................................................................................. 18 7. Workshop ............................................................................................ 19 8. Slutsatser och förslag .......................................................................... 20 Slutsatser .................................................................................................. 20 Känslighetsanalys ................................................................................. 22 Förslag ...................................................................................................... 22 Referenser ................................................................................................... 24 Bilagor Bilaga 1: Innehåll i inventeringen av tillgänglighet ..................................... 26 Bilaga 2: Kriterier på tillgänglighet ............................................................. 27 Bilaga 3: Karta över områdesindelningen .................................................... 28 Bilaga 4: Enkelt åtgärdade hinder ................................................................ 29 Bilaga 5: Trygghetsboende i Luleå .............................................................. 30 1. Bakgrund Avesta är en genuin bruksort i södra Dalarna med hyttanor från medeltiden. I modern tid är orten fortfarande mest känd för järn- och stålverk med Outokumpu som största företag. Även Stora Enso har omfattande verksamhet i kommunen. I projektet Avesta 2020 planerar kommunen för en utveckling av kommunen. En av satsningarna är att skapa attraktivt boende i Avesta med en blandad bebyggelse förtätad med både villor och mindre flerbostadshus. Man planerar också en satsning på seniorboende med god tillgänglighet. Prognos över befolkningsutvecklingen Avesta kommun har tagit fram prognoser för befolkningsutvecklingen fram till år 2035. Prognosen utgår från befolkningssiffrorna för år 2014. Fokus för prognosen är de som är över 65 år och över 80 år. Över 65 år har använts för att visa hela gruppen ålderspensionärer. 80 år har använts som gräns för personer med behov av mer insatser från äldreomsorgen. På samma sätt som för landet som helhet ökar antalet äldre snabbt Avesta. Inventering av tillgänglighet till flerbostadshus En totalinventering av tillgängligheten i flerbostadsfastigheter har genomförts under hösten 2014. Inventeringen har omfattat 261 fastigheter med totalt 6 116 lägenheter. Inventeringen visar hur tillgängligheten är fram till lägenhetsdörren. Graden av tillgänglighet har klassificerats i tre nivåer: rullstolstillgänglig, rollatortillgänglig och ej tillgänglig. Bakom den beskrivningen finns ett omfattande analysarbete baserat på indikationerna i bilaga 2. Inventeringen omfattar både hyresrätter och bostadsrätter, både allmännyttan och privata fastigheter. Särskilda boenden (äldreboende, gruppbostäder, etc.) har undantagits från inventeringen eftersom det krävs biståndsbeslut för att bo där. Inventering av tillgänglighet i bostadsområden För att kunna leva ett självständigt liv krävs att också bostadsområdets tillgänglighet är bra. Parallellt med fastighetsinventeringen har inventering skett av tillgängligheten i kommundelarnas bostadsområden. Utifrån uppsatta kriterier har tillgängligheten i 1 bostadsområden klassats i nivåerna: Bra tillgänglighet (fungerar för rullstol), Med svårighet tillgängligt (fungerar för rollator), Ej tillgängligt. Arbetsformer Wikman-konsult har svarat för arbetets genomförande med Leif Wikman som huvudkonsult. Kommunens kontaktperson har varit Bo Eriksson från Omsorgsförvaltningen. Dessutom har kontakter skett med representanter från kommunkansliet, miljö- och byggförvaltningen, omsorgsförvaltningen och Gamla Byn AB. Vid en workshop i mars 2015 har politiker, förvaltningar, pensionärer, funktionshindrade och fastighetsägare fått information om inventeringen och medverkat i analys och förslag till framtida inriktning av bostadsplaneringen. Projektet har avrapporterats vid kommunstyrelsens sammanträde i maj 2015. Syfte Syftet med utredningen har varit att få en helhetsbild över kommunens och olika kommundelars förutsättningar och möjligheter att möta den växande äldrebefolkningens behov av tillgängliga bostäder. Avsikten är att använda utredningen som underlag för att skapa tillgänglighet till olika typer av bostäder för äldre samt som en del i kommunens övergripande planering Avesta 2020. Den kan också användas av enskilda fastighetsägare som underlag för att öka tillgängligheten i deras bostadsbestånd utifrån de äldres behov. Boverket Boverket har beviljat Avesta kommun ekonomiskt stöd till inventering av den fysiska tillgängligheten i flerbostadshusbeståndet. Målet med inventeringen är att få en överblick över förutsättningarna att tillhandahålla bostäder till kommunens medborgare och därefter med detta som grund skapa fler tillgängliga bostäder. 2 2. Områdesindelning Kommunen har en indelning i 5 kommundelar baserat på församling, se tabell 1. Områdesindelningen används för demografiprognoser, sammanställning av fastighetsinventeringen och för koppling av behov och inventering. Karta över områdesindelningen finns i bilaga 3. Tabell 1. Områdesindelning Avesta 01 Avesta tätort 02 Krylbo köping 03 Grytnäs Församling (Skogsbo, Grytnäs) 04 Folkärna församling (Fors, Folkärna, Karlbo) 05 By församling (Horndal, Hede, By, Näs) 3 3. Befolkning Avesta kommun har år 2014 en befolkning på 22 025 invånare. Diagram 1 visar att under 1950-talet och början av 1960-talet ökade befolkningen. Därefter har Avesta haft befolkningsminskning nästan varje år. År 2013 och 2014 har dock kommunens befolkning ökat. Prognosen på befolkningsutvecklingen fram till år 2035 indikerar att det är ett trendbrott. Den visar på en fortsatt befolkningsökning till drygt 25 000 invånare. Prognosen finns även med fördelning på kommundelar och åldrar. Diagram 1. Befolkningsutveckling för Avesta Invånare 35 000 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 1950 1955 1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 2025 2030 2035 Befolkning Prognos Tabell 2 visar att folkmängden i de olika kommundelarna varierar mellan 7 525 invånare i Avesta tätort och 2 089 invånare i Krylbo. I Avesta tätort, Grytnäs församling och Krylbo bor 67 % av befolkningen. Befolkningsprognosen fram till år 2025 och 2035 visar på en årlig ökning i alla kommundelar. Den största befolkningsökningen förväntas i Avesta tätort, särskilt de närmaste 10 åren. Ökningstakten avtar dock under prognosperioden från 128 fler år 2015 till 49 fler år 2035. För Grytnäs och Folkärna församlingar förväntas en stegrad ökningstakt de närmaste 10 åren som sen avtar under de följande 10 åren. 4 År By församling och Krylbo förväntas få en minskad ökningstakt under hela prognosperioden. Tabell 2. Folkmängd per område Avesta tätort Grytnäs församling Folkärna församling By församling Krylbo köping Avesta kommun Invånare 2014 7 525 5 256 4 613 2 542 2 089 22 025 Förändring till år 2025 2035 1 175 1 825 218 398 331 539 204 300 142 197 2 070 3 259 Befolkningsutvecklingen för personer över 65 år En stor del av Avestas befolkningsökning finns i de äldre åldersgrupperna vilket även gäller för hela Sverige. Ökningen beror främst på att de stora barnkullarna i rekordgenerationen på 40- och 50-talen nu går i pension men också på att vi lever allt längre. Ökningen av medellivslängden har att göra med utvecklingen inom den medicinska vetenskapen och vården. Sjukdomar som förr var livshotande eller medförde livslånga funktionshinder kan nu behandlas och återge personer full funktionsförmåga. Exempelvis gråstarr, slitna höftleder och knäleder, cancer, stroke och hjärtinfarkt. Detta har bidragit till att allt fler är friska långt upp i åren. Avesta har en äldre befolkning än landet som helhet. Antalet äldre i Avesta kommer att bli fler och deras andel av befolkningen kommer också att öka. År 2014 fanns det 5 464 personer i Avesta som var över 65 år, vilket är 25 % av Avestas befolkning (i Sverige är 19 % över 65 år). Fram till år 2025 sker den största ökningen då de beräknas bli 725 fler och för år 2035 är prognosen ytterligare 483 invånare över 65 år i Avesta (26 % av befolkningen). Diagram 2 visar var de äldre bor idag och utvecklingen till år 2025 och 2035. Liksom för befolkningen som helhet bor 35 % av de äldre i Avesta tätort. Flest invånare (1 930 personer över 65 år) bor där. I Grytnäs församling bor drygt 1 200 invånare över 65 år och i Folkärna församling drygt 1 000 invånare över 65 år. I By församling bor drygt 700 personer över 65 år och i Krylbo drygt 500 personer över 65 år. Utifrån befolkningsprognosen kommer största ökningen av invånare över 65 år fram till år 2025 att ske i Avesta tätort (+266 personer) och i Grytnäs församling (+ 214 personer). I de kommundelarna fortsätter ökningen av antalet pensionärer 5 också efter år 2025. Fram till år 2035 beräknas Avesta tätort att få en ökning med ytterligare 267 pensionärer och Grytnäs församling med ytterligare 87 pensionärer. Diagram 2. Antal och förändring av personer över 65 år i respektive kommundel 0 500 1000 1500 2000 2500 3000 Avesta tätort Grytnäs församling Folkärna församling By församling Krylbo köping 2014 Förändring 2014-2025 Förändring 2025-2035 Andelen äldre av befolkningen skiljer inte mycket mellan kommundelarna. Störst andel utgör de idag i By församling (28 %) medan Grytnäs församling och Folkärna församling har lägst andel (23 %) pensionärer. Även om antalet pensionärer kommer att fortsätta öka så minskar ökningstakten. Det gäller särskilt för Folkärna församling och By församling. Befolkningsutvecklingen för personer över 80 år De flesta pensionärer kan räkna med minst 15-20 friska år efter pensioneringen, den så kallade tredje åldern. En tid med ett fortsatt aktivt liv och förhållandevis god levnadsstandard. En tid i livet när man kan genomföra det man inte hann med medan man arbetade. Många får också uppleva den så kallade fjärde åldern – då sjukdomar och funktionsnedsättningar sätter gränser. I befolkningen ser man inget stort ökat hjälpbehov från andra förrän efter 80-årsåldern. Det är därför angeläget ur ett boendeperspektiv att också studera befolkningsutvecklingen specifikt för dem som är över 80 år. År 2014 fanns det 1 527 personer över 80 år i Avesta. Det är 7 % av befolkningen (i Sverige är 5 % över 80 år). Fram till år 2025 beräknas de öka med 20 % och uppgå till 1 830 personer (8 % av befolkningen) och för år 2035 är prognosen en ökning med ytterligare 31 % vilket ger 2 296 invånare över 80 år (9 % av befolkningen). Den största ökningen sker under 2020-talet med drygt 560 fler personer över 80 år (+36 %). 6 Diagram 3 visar att befolkningsutvecklingen i kommundelarna för personer över 80 år ganska väl överensstämmer med den för alla ålderspensionärer. Flest personer över 80 år bor i Avesta tätort med över 600 invånare över 80 år. I Grytnäs församling bor närmare 300 och i Folkärna församling, By församling och Krylbo vardera runt 200 invånare över 80 år. Diagram 3. Antal och förändring av personer över 80 år i respektive kommundel 0 100 200 300 400 500 600 700 800 900 1000 Avesta tätort Grytnäs församling Folkärna församling By församling Krylbo köping 2014 Förändring 2014-2025 Förändring 2025-2035 Utifrån befolkningsprognosen kommer största ökningen av invånare över 80 år fram till år 2025 att ske i Grytnäs församling där de blir 46 % fler (+133 personer). I Folkärna församling ökar de med 38 % (+70 personer) och den ökningen fortsätter också under den andra 10-årsperioden. Det innebär att antalet personer över 80 år kommer att öka med över 80 % i Grytnäs församling och Folkärna församling under åren 2015-2035. För Avesta tätort pekar prognosen på att den stora ökningen av personer över 80 år kommer först i den andra 10-årsperioden då de beräknas bli 182 fler personer över 80 år. By församling har en ökning som motsvarar kommunen som helhet. För Krylbo beräknas oförändrat antal den första 10-årsperioden och sedan en svag ökning. Största andelen av befolkningen utgör de idag i Krylbo (10 %) och lägst andel i Folkärna församling (4 %). Fram till år 2035 ökar andelen till 9 % i hela Avesta kommun med liten variation mellan kommundelarna. 7 4. Inventering av tillgänglighet Tillgängligheten har inventerats på kommundelsnivå med avseende på kommundelens tillgänglighet samt på adressnivå med avseende på tillgänglighet till flerbostadshus. För inventeringen av tillgänglighet till flerbostadshus har en fastighetsdatabas över alla flerbostadshus i kommunen upprättats. I den har registrats uppgift om i vilken kommundel fastigheterna finns, nyckelkod, fastighetsbeteckning, adress, fastighetsägare, antal lägenheter, antal våningar, tillgänglighetsparametrar enligt bilaga 1 samt kommentarer om hur tillgängligheten kan förbättras. Tillgängligheten har inventerats på adressnivå och finns dokumenterad i en Exceldatabas med sökmöjlighet på alla registrerade variabler. Det innebär att uttag av data kan ske på t ex kommunnivå, kommundelsnivå, Nyko-nivå, fastighetsnivå, adressnivå, per fastighetsägare, per tillgänglighetsnivå, etc. Databasen är överlämnad till kommunen vid projektavslutet. Tillgänglighet i området För tillgängligheten i kommundelen har inventeringen omfattat gångvägars framkomlighet, belysning i området, orienterbarhet, gatuparkeringar och tillgång till vilplatser. Utifrån detta har tillgängligheten klassats i tre nivåer: • Bra tillgänglighet (fungerar för rullstol) • Med svårighet tillgängligt (fungerar för rollator) • Ej tillgängligt Bra tillgänglighet i området har Avesta tätort, Krylbo, Grytnäs församling (Skogsbo) och By församling (Horndal). I Folkärna församling har Fors bra tillgänglighet medan Folkärna samhälle är med svårighet tillgängligt. I Folkärna samhälle saknas trottoarer och gångvägar. Tillgänglighet till flerbostadshus Den mest omfattande delen av utredningen har varit att inventera tillgängligheten i bostadsbeståndet. Alla flerbostadshus i kommunen - allmännyttan och privata hyreshus samt bostadsrättsföreningar - totalt 1 134 entréer med över 6 100 lägenheter, har besökts och dokumenterats ur tillgänglighetssynpunkt. Utifrån kriterierna i bilaga 1 och 2 har tillgängligheten till lägenheterna klassificerats i tre nivåer: tillgängliga med rullstol, tillgängliga med rollator, ej tillgängliga. 8 Bilderna nedan visar exempel på fastigheter i Avesta med de olika tillgänglighetsnivåerna. Entré med rullstolstillgänglighet. Köpmangatan, Avesta Entré med rollatortillgänglighet. Axel Johnssons gata, Avesta Entré som är ej tillgänglig. Köpmangatan, Avesta Tabell 3 visar att av Avestas 6 116 lägenheter i flerbostadshus är bara 13 % tillgängliga med rullstol. En fjärdedel av lägenheterna är tillgängliga med rollator och tre fjärdedelar är ej tillgängliga. Tabell 3. Tillgängliga lägenheter år 2014 Antal Antal Område invånare lägenheter Avesta tätort 7 525 3 806 Grytnäs församling 5 256 485 Folkärna församling 4 613 251 By församling 2 542 419 Krylbo köping 2 089 1 155 Avesta kommun 22 025 6 116 Tillgänglighet till lägenheter Rullstol Rollator Ej tillgängliga Betyg 15% 13% 2% 15% 9% 24% 26% 28% 36% 30% 76% 74% 72% 64% 70% 13% 26% 74% För att underlätta jämförelser mellan kommundelarna och med andra kommuner har tillgängligheten betygsatts i sju nivåer enligt nedan. Betyg +++ ++ + +/- Kriterier > 60% Rullstolstillgängliga > 60% Rullstols-/Rollatortillgängliga > 50% Rullstols-/Rollatortillgängliga ≈ ½ Rollatortillgängliga och ½ Ej tillgängliga 9 Betyg ---- Kriterier 50-60% Ej tillgängliga > 60% Ej tillgängliga > 75% Ej tillgängliga -------- Avesta har väldigt låg tillgänglighet i flerbostadshusen. En orsak till det är att så mycket som 40 % av entréerna har en lång halvtrappa till första våningen. Det finns ingen kommundel som kommer upp till + nivå vilket är ovanligt. Även om det finns skillnader mellan kommundelarna så har de genomgående låg tillgänglighet. Det beror delvis på när områden är byggda. För fastigheter byggda före 1977 fanns inte krav på hiss i 3-våningshus. Kraven i bygglagstiftningen på tillgänglighet med bland annat hiss har skärpts de senaste decennierna. I Avesta tätort är 15 % av lägenheterna tillgängliga för rullstolsanvändare och 24 % tillgängliga med rollator. Flerbostadshusen är upp till 9 våningar höga. 66 % av lägenheterna finns i 3-våningshus. Bara två av 3-våningshusen har hiss. De flesta 3våningshus är byggda före 1977. Med ramper vid 136 entréer kan ytterligare 247 lägenheter bli rullstolstillgängliga vilket ger 21 % rullstolstillgänglighet. Tillgängligheten är ovanligt låg för att vara tätorten. Eftersom så många av lägenheterna i kommunen finns i Avesta tätort har en mer detaljerad analys genomförts. Avesta tätort har delats upp i 5 områden: • Centrum (avgränsat av Axel Johnsons väg, Corneliusgatan, Prästgatan, Kungsgatan, Kyrkogatan, Bergslagsvägen, Mattsbogatan och Engelbrektsgatan. • Söder (Prästjorden) • Norr (Gamla Byn) • Öster (öster om Centrum) • Väster (Jämtbo). Tabell 4 visar att hälften av Avesta tätorts lägenheter finns i Centrum och en fjärdedel i Söder. Tabell 4. Tillgängliga lägenheter i Avesta tätort år 2014 Tillgänglighet till lägenheter Antal Område Centrum Söder (Prästjorden) Norr (Gamla Byn) Öster (Öster om Centrum) Väster (Jämtbo) Avesta tätort lägenheter Rullstol Rollator Ej tillgängliga 1 921 884 96 577 328 11% 16% 0% 34% 8% 16% 30% 82% 43% 9% 84% 70% 18% 57% 91% 3 806 15% 24% 76% 10 I Centrum finns 1-9 våningshus. Av de 291 entréer är 45 rullstolstillgängliga. 175 av entréerna har en lång halvtrappa till första våningen. Bara 10 av de 197 entréerna i 3-våningshusen är rullstolstillgängliga. 163 av dem har en lång halvtrappa till första våningen. Det gör att bara 53 av 1 375 lägenheter i 3-våningshus är rullstolstillgängliga och att 89 lägenheter är rollatortillgängliga. Av 4-våningshusen är 35 av 252 lägenheter rullstolstillgängliga och 56 är rollatortillgängliga. I Söder (Prästjorden) finns 1-8 våningshus. Ytterligare 102 lägenheter kan med ramp bli rullstolstillgängliga vilket höjer rullstolstillgängligheten till 28 %. 59 av dem finns i höghusen på Axel Johnsons väg. I 3-våningshusen är bara 34 av 434 lägenheter rullstolstillgängliga och 74 är rollatortillgängliga. I Norr (Gamla Byn) finns 1-2 vånings kulturbyggnader. Ingen av lägenheterna är rullstolstillgänglig men nästa alla rollatortillgängliga lägenheter kan med ramp bli rullstolstillgängliga vilket ökar rullstolstillgängligheten till 79 %. I Öster finns 2-7 våningshus. Här finns bästa tillgängligheten i Avesta tätort tack vare höghusen på Åsgatan. 26 av lägenheterna i området kan med ramp bli rullstolstillgängliga. 24 av dem finns i ett höghus med hiss som har trappsteg före hissen. Att enkelt åtgärda det höjer rullstolstillgängligheten till 39 %. Av de 46 entréerna i 3-våningshusen har 37 en lång halvtrappa till första våningen. Inga lägenheter i 3-våningshusen är rullstolstillgängliga och bara 22 är rollatortillgängliga. I Väster (Jämtbo) finns 1-3 våningshus. Av de 58 entréerna har 34 en lång halvtrappa till första våningen. 33 av dem finns i 3-våningshus. Av de 276 lägenheterna i 3-våningshus är bara 1 lägenhet rullstolstillgänglig och rollatortillgänglig. Grytnäs församling har låg andel (13%) rullstolstillgängliga lägenheter och bara 26 % av lägenheterna är rollatortillgängliga. Flerbostadshusen är 1-4 våningar höga. 66 % av lägenheterna finns i 3-våningshus. De rullstolstillgängliga lägenheterna finns i fem flervåningsfastigheter med hiss och i enplanshus. Få entréer kan få förbättrad tillgänglighet med ramper. Det stora problemet är att många entréer (30 %) har en lång halvtrappa till första våningen. Nästan alla (480) lägenheter finns i Skogsbo. Folkärna församling har med 2 % rullstolstillgängliga lägenheter (4 lägenheter) den lägsta tillgängligheten. Rollatortillgängligheten är 28 %. Flerbostadshusen är 13 våningar. 58 % av lägenheterna finns i 2-våningshus och 40 % i 3-våningshus. Det finns inget flerbostadshus med hiss. Ramper kan förbättra rullstolstillgängligheten till 11 %. Mer än hälften av entréerna har en lång halvtrappa till första våningen. 138 av lägenheterna finns i Karlbo och 103 11 lägenheter finns i Fors. I Karlbo är det nästan enbart 2-våningshus och i Fors är det enbart 2- och 3-våningshus. De enda rullstolstillgängliga lägenheterna finns i Fors. By församling har 15 % rullstolstillgängliga lägenheter och är med 36 % rollatortillgängliga lägenheter den kommundel som har minst dålig tillgänglighet. Flerbostadshusen är 1-3 våningar höga. 73 % av lägenheterna finns i 2-våningshus. Det finns 4 hissar varav 2 är smalhissar i Horndal. 345 av de 419 lägenheterna finns i Horndal. Ramper kan fördubbla antalet lägenheter som är rullstolstillgängliga. Flertalet ramper gör dock bara en ytterligare lägenhet tillgänglig. I Krylbo köping är bara 9 % av lägenheterna tillgängliga med rullstol och 30 % är tillgängliga med rollator. Flerbostadshusen är 1-4 våningar höga. De rullstolstillgängliga lägenheterna finns i fem flervåningsfastigheter med hiss och i enplanshus. Mer än hälften av lägenheterna finns i 3-våningshus utan hiss. Med ramper vid 51 entréer kan ytterligare 74 lägenheter bli rullstolstillgängliga vilket ger 14 % rullstolstillgänglighet i Krylbo. Flertalet ramper gör dock bara en ytterligare lägenhet tillgänglig. Det största problemet i Krylbo är att 38 % av entréerna har en lång halvtrappa till första våningen vilket ofta är svårt och dyrt att tillgänglighetsanpassa. Sammantaget kan konstateras att vanligaste flerbostadshus i Avesta är 3-våningshus utan hiss, precis som i Sverige som helhet. Lägst rullstolstillgänglighet finns i Folkärna församling. Lägst rollatortillgänglighet finns i Avesta tätort. Störst andel ej tillgängliga lägenheter har Avesta tätort och Krylbo köping. Ingen kommundel har bra tillgänglighet till flerbostadshusen. Enkelt åtgärdade hinder Vid inventeringen har också noterats enkla åtgärder som kan höja tillgängligheten. I bilaga 4 finns en sammanställning över enkelt åtgärdade hinder. Den vanligaste åtgärden är att montera en ramp vid entrén. Inventeringen visar att 415 lägenheter med hjälp av ramper vid entrén kan göra rullstolstillgängliga. Det skulle ge 20 % rullstolstillgängliga lägenheter. 247 av lägenheterna som kan få ökad tillgänglighet finns i Avesta tätort. Av de lägenheter som kan göras rullstolstillgängliga med ramp har 191 lägenheter egen entré. I Avesta tätort kan ramper vid 3 entréer göra totalt 83 lägenheter rullstolstillgängliga. Vid ytterligare 3 entréer i kommunen kan totalt 25 lägenheter bli rullstolstillgängliga med ramper. Mest kostnadseffektivt är att åtgärda är de 6 entréer med hiss där för nivåskillnad före hissen medför att totalt 101 lägenheter ej är rullstolstillgängliga. 12 Under 10 år fram till år 2007 sålde kommunens fastighetsbolag Gamla Byn AB ut fastigheter med drygt 1 500 lägenheter. Bland de sålda fastigheterna finns ett antal 3-våningshus i Jämtbo och Skogsbo där Gamla Byn AB hade planerat installation av hiss. Den planeringen har inte verkställts efter försäljningen. Fastighetsägare Eftersom inventeringen är på adressnivå och med angivande av fastighetsbeteckning och NYKO kan materialet sorteras på fastighetsägare så att Gamla Byn och andra fastighetsägare kan ta del av hur tillgängligheten är i deras fastigheter. Utmärkande för Avesta är de många bostadsrättsföreningarna. I Avesta finns det 78 bostadsrättsföreningar med nästan 2 900 lägenheter vilket är nära hälften av alla lägenheter. De minsta bostadsrättsföreningarna har 8 lägenheter medan det finns fem med över 100 lägenheter. Den största har 196 lägenheter vilket gör den till Avestas femte största ägare av flerbostadshus. Erfarenheter från inventeringen Några iakttagelser från inventeringen: • Trappsteg vid entrén Är vanligt men kan ofta lätt åtgärdas för ökad tillgänglighet. • ½-trappa till 1:a våningen Mycket vanligt och ganska dyrbart att åtgärda om den är lång. • Långa ½-trappor 40 % av entréerna har en lång ½-trappa. • Avsaknad av hiss Många 3- och 4-våningshus är byggda innan krav på hiss för fler än 2 våningar infördes. • Det finns tillgänglighetshinder som är enkla att åtgärda Med ramper kan många lägenheter göras tillgängliga även för rullstolsburna. 13 5. Koppling befolkning - tillgänglighet Genom att relatera demografiutvecklingen till fastigheternas tillgänglighet kan en analys ske av vilka kommundelar som behöver fler bostäder anpassade för äldre. Det är inte bara äldre människor som har nytta av tillgängliga lägenheter. För personer med funktionshinder är tillgängligheten ofta avgörande för val av boende. Andra, som t ex barnfamiljer, har också nytta av bostäder som kan nås utan trappor. Vid analys av bostäders tillgänglighet och befolkningens ålder är det relevant att i första hand se på åldersgruppen över 80 år. Det är i den åldern en större andel har ålderskrämpor som gör att de behöver en boendemiljö med bra tillgänglighet. Yngre pensionärer är i allmänhet relativt friska och uppgift om demografiutvecklingen för dem använder vi främst för att se på den långsiktiga utvecklingen i de olika kommundelarna. Diagram 3 visade att år 2014 bor flest (633) personer över 80 år i Avesta tätort. Knappt hälften (287) så många bor i Grytnäs församling. I Folkärna församling, By församling och Krylbo bor vardera cirka 200 personer över 80 år. Av tabell 3 framgick att alla kommundelar har låg rullstolstillgänglighet. Särskilt låg är den i Folkärna församling och Krylbo. Rollatortillgängligheten är lägst i Avesta tätort. Den är dock inte mycket högre i de andra kommundelarna. Tabell 4 visade att tillgängligheten i Avesta tätort varierar. Hälften av tätortens lägenheter finns i Centrum och av dem är bara 11 % rullstolstillängliga och 16 % rollatortillgängliga. Bästa rullstolstillgängligheten i tätorten finns i Öster där var tredje lägenhet är rullstolstillgänglig. Flest rollatortillgängliga lägenheter finns i Söder. Lägsta tillgängligheten finns i Väster. Fram till år 2025 sker en stor ökning av antalet personer över 80 år främst i Grytnäs församling. Många bor i Skogsbo i 3-våningshus utan hiss och med en lång halvtrappa till första våningen. Mellan år 2025 och 2035 fortsätter befolkningsökningen av de som är över 80 år i främst Avesta tätort och Folkärna församling. Det är en liten andel av de äldre som sitter i rullstol. Betydligt fler använder rollator. Tabell 5 visar antalet rollatortillgängliga lägenheter per område år 2014, 2025 och 2035 i förhållande till antal personer över 80 år. Tabellen visar att det i Avesta år 2014 finns 0,52 rollatortillgängliga lägenheter per person över 80 år. Fram till år 2025 sjunker nivån till 0,45 och år 2035 är den nere på 0,35. Eftersom det inte bara är personer över 80 år som har behov av rollatortillgängliga lägenheter brukar en bra nivå anges till 2,0 rollatortillgängliga lägenheter per person över 80 år. 14 Det finns variation mellan kommundelarna. I Krylbo är siffrorna något högre beroende på många lägenheter. Siffrorna är betydligt lägre i landsbygdsområden där det finns få lägenheter och många bor i småhus. De genomgående låga siffrorna för Avesta kommun visar att det idag finns få alternativ för äldre att flytta till om de vill lämna sitt småhus. Den stora ökningen av antalet äldre i främst Grytnäs församling de närmaste 10 åren, och i den senare 10-årsperioden även i Avesta tätort, Folkärna församling och By församling medför om inga åtgärder vidtas att de i framtiden kommer att få ännu svårare att hitta tillgängliga lägenheter. Tabell 5. Rollatortillgängliga lägenheter per område relaterat till personer över 80 år Antal invånare Tillgängliga Tillgängliga lägenheter som är 80+ lägenheter per person 80+ Område 2014 2025 2035 2014 2025 2035 år 2014 676 878 0,51 0,39 Avesta tätort 633 346 0,55 402 518 0,16 0,12 Grytnäs 287 64 0,22 Folkärna 203 402 518 66 0,33 0,24 0,18 232 291 0,37 0,29 By 199 85 0,43 206 233 1,16 1,02 Krylbo 205 238 1,16 Avesta kommun 1 527 1 773 2 296 799 0,52 0,45 0,35 För att kunna bo kvar på äldre dar krävs att det finns bostäder med god tillgänglighet. I Avesta bor många i småhus och när de blir äldre kommer flera att behöva flytta till bostäder med bättre tillgänglighet. Därför behövs fler lägenheter med rollatortillgänglighet men även fler rullstolstillgängliga lägenheter. Forskning visar att låg tillgänglighet medför ökade kostnader för äldreomsorgen, i form av mer hemtjänst och tidigare flytt till särskilt boende. Analysen i tabell 5 av befolkningsutvecklingen för äldre och tillgången på tillgängliga lägenheter visar att det redan nu behövs fler tillgängliga lägenheter särskilt i Grytnäs församling men också i Avesta tätort, Folkärna församling och By församling. Mot bakgrund av att det blir allt fler äldre behöver antalet tillgängliga lägenheter öka i alla kommundelar. Det behöver inte betyda nybyggnation. Utan det handlar främst om om- och tillbyggnader av det befintliga bostadsbeståndet samt tillskapande av trygghetsboenden och seniorboenden. Den statliga utredningen om förändring av lagen om bostadsanpassningsbidrag föreslår bland annat att bidraget i vissa fall kan övertas av ägare till flerbostadshus. Om, och när, förslaget genomförs kan fastighetsägare få bostadsanpassningsbidrag för att förbättra tillgängligheten i flerbostadshus. 15 6. Boendealternativ för äldre Flertalet äldre vill bo kvar hemma så länge det går eller, om det inte går, flytta till en tillgänglig bostad i närområdet. Bra tillgänglighet medför att fler äldre kan ha ett aktivare, självständigare och friskare liv och därigenom har mindre behov av hemtjänst. De kan själva besöka livsmedelsbutiken istället för att anlita äldreomsorgens varudistribution. En ökad tillgänglighet medför också att fler personer som annars skulle flyttat till vård- och omsorgsboende kan bo kvar hemma med insatser från hemtjänsten. Särskilt boende Särskilt boende – kallas även äldreboende eller vård- och omsorgsboende – ingår inte i inventeringen då de förutsätts ha god tillgänglighet och det krävs biståndsbeslut för att bo där. Däremot är de en viktig del i kommunens fortsatta analys av bostadsbehovet för äldre. Avesta har 211 platser i särskilt boende för äldre, varav 41 är på demensavdelningar. De 211 platserna motsvarar 14 % av de personer som är över 80 år vilket är på riksnivå. Dessutom finns ett stort antal lägenheter som tidigare klassats som servicehus med helinackordering och som successivt är under omvandling till ordinarie lägenheter. Trygghetsboenden Trygghetsboenden är lägenheter för de som fyllt 70 år. Bostäderna finns i en fastighet med gemensamhetslokal och med personal som organiserar aktiviteter. Lägenheter med bra tillgänglighet, social samvaro, och mötesplatser ger trygghet och stimulans att bo kvar. Det bör finnas livsmedelsbutik inom gångavstånd. Trygghetsboende ger ett minskat behov av platser i särskilt boende. Särskilt gäller det för personer som beviljas särskilt boende på grund av otrygghet eller för att de inte kan bo kvar i sin bostad på grund av otillgänglighet, dåliga kommunikationer, långt till affär och annan service. Flertalet av de tidigare servicelägenheterna har omvandlats/omvandlas successivt till vad man kallar trygghetsboenden även om de egentligen är en form av seniorboende. I Avesta finns ännu inget trygghetsboende som uppfyller kraven enligt ovan. Många kommuner har i enlighet med Äldreboendedelegationens förslag ett regelverk för trygghetsboende. I det ställs krav på fysisk tillgänglighet motsvarande 16 förhöjd nivå enligt Plan- och Bygglagen. Där finns också krav på gemensamhetslokaler och bemanning med trygghetsvärd. Som motprestation ger kommunen ett årligt bidrag till gemensamhetslokal och trygghetsvärd. Bidraget ges till alla fastighetsägare som uppfyller kraven. Ett exempel på regelverk som används av bland annat Luleå kommun finns i bilaga 5. Bidraget motsvarar i genomsnitt 900 kronor per månad och lägenhet. Seniorboenden På liknande sätt som trygghetsboende ger seniorboende ett minskat behov av platser i särskilt boende. Lägenheter med bra tillgänglighet, social samvaro och mötesplatser ger trygghet och stimulans att bo kvar. Livsmedelsbutik på gångavstånd bör även finnas här. De servicelägenheter med adress Månrundan, Solvändan, Karlbergsgatan mfl som omvandlas till ordinarie boende påminner mest om seniorboende. Ordinarie bostadsbestånd Det ordinarie bostadsbeståndet i Avesta består av flerbostadshus och småhus. Enligt Boverkets bostadsmarknadsenkät 2014 är Avesta en av de kommuner som har obalans på bostadsmarknaden med underskott på bostäder i centralorten och överskott på bostäder i kommunens övriga delar. Flerbostadshus Flerbostadshusen i Avesta består av 1-9 våningar. Nära 60 % av lägenheterna finns i 3-våningshus. Flertalet av dem är byggda för år 1977 innan krav på hiss infördes. Det finns 6 081 lägenheter i flerbostadshus i Avesta. De största fastighetsägarna är: • Gamla Byn AB (949 lägenheter) • Grundstenen (679 lägenheter) • Bolunden (509 lägenheter) • Sundh Fastigheter (258 lägenheter) • Avesta bostäder (141 lägenheter) • Bostadshus i Avesta (70 lägenheter) • Bostadsrättsföreningarna sammantaget (2 897 lägenheter) 17 Småhus I Avesta finns cirka 5 800 bostäder i småhus. Det innebär att en stor del av befolkningen, även bland de äldre, bor i småhus. För att de ska kunna bo kvar i sitt bostadsområde krävs att det finns bostäder med god tillgänglighet. Det beror dels på att småhus som regel har lägre tillgänglighet (trappsteg vid entrén och sovrum på övervåningen) vilket blir ett problem med stigande ålder och dels på att det ofta är långt till service i form av livsmedelsbutik och liknande. Pensionärer som bor i småhus har behov av att det finns tillgängliga lägenheter att flytta till. Om det inte finns ökar trycket på särskilt boende. Det har i andra kommuner visat sig att äldre som bor i småhus flyttar till särskilt boende 10 år tidigare än de som bor i flerbostadshus. 18 7. Workshop I mars 2015 hölls en workshop i Avesta om tillgänglighet i flerbostadshus. Där deltog ett 50-tal personer från kommunala förvaltningar, politiska nämnder, fastighetsbolag, pensionärsråd och handikappråd. KS-ordförande Lars Isaksson hälsade välkommen och betonade vikten av bostadsbyggande för projekt 2020. Syftet var att öka deltagarnas kunskap om tillgängliga bostäders betydelse för äldre, för kommunen och för fastighetsägare och att de med sin egen kunskap och erfarenhet skulle ge input och prioriteringar till utredningen om tillgänglighet till flerbostadshus. Leif Wikman beskrev den framtida befolkningsutvecklingen för äldre i Avesta och tillgängligheten i flerbostadshus. Deltagarna tog upp: • Vikten av att tillgänglighetsrapporten kommer till praktisk användning och att tillgänglighetsanpassningar genomförs. Det leder också till att fler småhus blir lediga för barnfamiljer när äldre flyttar. • Bygg nu och till överkomliga hyror. • Det behövs att fler än Gamla Byn bygger. • Stimulera nybyggnation med olika boendeformer som kooperativ hyresrätt, gemenskapsboende. • Behovet av långsiktighet och helhet i planeringen med bostäder, vägar, dagligvarubutiker, äldreboenden. • Behovet att matcha boende med behov för varje hyresgäst. Till exempel genom tillgänglighetsmärkning av lägenheter. • Vikten av samverkan mellan alla inblandade förvaltningar. • Satsa i första hand på Avesta tätort. 19 8. Slutsatser och förslag Utredningens befolkningsprognos och inventering av bostäders tillgänglighet visar behovet av bostäder för äldre i kommunens olika delar. Den ger underlag för framtida inriktning och omfattning av bostadsutvecklingen. Slutsatser Det finns idag drygt 1 500 personer över 80 år i Avesta. Flest äldre bor i Avesta tätort. År 2025 kommer 245 fler personer att vara över 80 år och år 2035 ytterligare drygt 524 fler. Det är en ökad äldrebefolkning med 50 %. Den största ökningen fram till år 2025 kommer att ske i Grytnäs församling. För Avesta tätort kommer den stora ökningen i den senare 10-årsperioden. Under 2020-talet är ökningen drygt 560 personer över 80 år. Diagram 4 visar att den årliga kostnaden för särskilt boende kommer att öka med 64 Mkr till år 2035 om planering av särskilt boende fortsätter på samma sätt som idag. Den stora ökningen kommer under 2020-talet då kostnadsökningen går från 4 till 52 Mkr. Diagram 4. Ökad driftkostnad i Mkr med nuvarande planeringssätt 49 52 54 57 59 61 64 43 36 31 25 20 16 10 0,6 1 2015 2017 0,6 2 2019 4 7 2021 2023 2025 20 2027 2029 2031 2033 2035 Ökningen av antalet äldre gör att kommunen måste öka antalet platser i särskilt boende med 50 % om det inte sker en satsning på trygghetsboende, seniorboende och fler tillgängliga lägenheter. Undersökningar i andra kommuner visar att många äldre både vill och kan bo kvar i ordinarie bostadsbestånd om det har bra tillgänglighet och närhet till dagligvaruhandel och gemenskapslokaler. Tillgänglighetsinventeringen visar att flerbostadshusen i Avesta har en låg tillgänglighet. Bara 13 % av lägenheterna är tillgängliga med rullstol och 26 % är tillgängliga med rollator. Jämfört med andra inventerade kommuner har Avesta den klart lägsta tillgängligheten. Det viktigaste är att prioritera entréer för att möjliggöra för äldre och funktionshindrade att ta sig in och ut ur fastigheten. Med enkla åtgärder kan rullstolstillgängligheten höjas till 20 % med hjälp av ramper. Lägst rullstolstillgänglighet finns i Folkärna församling och Krylbo. Lägst rollatortillgänglighet finns i Avesta tätort och Grytnäs församling. De är också de områden som har störst andel ej tillgängliga lägenheter. För att möta utvecklingen med allt fler äldre behövs fler tillgängliga bostäder i ordinarie bostadsbestånd. Antalet rollatortillgängliga lägenheter relaterat till antalet personer över 80 år är lågt och minskar, om inga åtgärder vidtas, i takt med att det blir allt fler äldre. Antalet platser i särskilt boende relaterat till personer över 80 år är i nivå med riksgenomsnittet. Dessutom finns ett större antal serviceboendeplatser i som är under omvandling till ordinarie boende. Vid den workshop som ingått i utredningen framkom förslag om att stimulera bostadsbyggande till rimliga priser och för olika boendeformer. Man pekade även på vikten av samverkan mellan förvaltningarnas olika planering. Ett sätt att snabbt och till överkomlig kostnad öka tillgängligheten är att anpassa bottenvåningen för personer med rullstol och/eller rollator. Det finns ingen anledning att i förväg bygga ramp vid alla lägenheter med egen entré. Inventeringen visar att sådana lägenheter kan erbjudas till rörelsehindrade och vid behov enkelt utrustas med en liten entréramp. Vid den workshop som hölls i mars 2015 poängterade deltagarna särskilt vikten av att i första hand satsa på Avesta tätort, att bygga till överkomliga priser och att få till en samverkan mellan alla förvaltningar. I Avesta är snittpriset för en medelstor villa 1,3 Mkr. Det innebär att det också finns äldre som har ekonomiska resurser att betala en dyrare bostad om de väljer att flytta. Det finns många både äldre och nyare bostadsrättsföreningar i Avesta som dessa personer kan vara målgrupp för. 21 Om äldre personer flyttar från villan till en lägenhet med bra tillgänglighet frigörs prisvärda villor som länge inte varit aktuella på bostadsmarknaden. Behov finns av sådana för barnfamiljer. Känslighetsanalys Känslighetsanalys innebär att en granskning av vad händer om vissa avgörande faktorer förändras. Hur påverkas kommunen • om äldre flyttar från kommunen Viss befolkningsminskning, mindre skatteunderlag, mindre kostnadsutjämning, mindre behov av särskilt boende och hemtjänst. • om tillgängligheten till bostäder inte förbättras. Ökat tryck på särskilt boende, pensionärer bor kvar i bostäder de inte själva kan ta sig in och ut ifrån. • om antalet platser i särskilt boende minskas utan att fler tillgängliga bostäder skapas i det ordinarie bostadsbeståndet. Ökat behov av hemtjänst med omfattande insatser. Förslag De förslag som läggs fram här ger underlag för kommunens planering av boende för äldre. • • • • Kommunen behöver ta fram en strategi för bostäder för äldre. Den kan utgöra en del i kommunens bostadsförsörjningsplan. Öka samverkan mellan förvaltningar som planerar bostäder för äldre. En utgångspunkt är att de allra flesta pensionärer idag och i framtiden bor i det ordinarie bostadsbeståndet. Det finns i alla kommundelar behov av bostäder som är tillgängliga för personer med rollator eller rullstol för att möjliggöra kvarboende i området. Fastighetsägarna styr över vilka åtgärder som ska vidtas men kommunen kan ge underlag för deras beslut. Att visa på utvecklingen av antalet äldre i det område där fastighetsägaren har fastigheter och att visa hur tillgängligheten är till deras fastigheter är ett sätt att ge fastighetsägarna beslutsunderlag. Ibland kan utvecklingen vara sådan att deras hyresgäster inte klarar att bo kvar om inte tillgänglighetsskapande åtgärder vidtas. Att tappa en äldre hyresgäst är kostsamt särskilt om det inte finns en kö av presumtiva hyresgäster. 22 • • • • • • • • • • Kommunen kan via ägardirektiv ge Gamla Byn AB i uppdrag att arbeta enligt strategin. Via SABO har de dragningsrätt på Kombohus som kan uppföras till 25 % lägre byggkostnad så att hyran blir på en nivå som är överkomlig för de flesta. Många äldre har valt att flytta till Kombohus och därmed gett barnfamiljer möjlighet att köpa prisvärda villor. Inbjud de privata fastighetsägarna och bostadsrättsföreningarna till information och diskussion om utredningens resultat. Mindre fastighetsägare har ofta inte kapacitet att själva göra tekniska utredningar för förbättrad tillgänglighet. En del kommuner har erbjudit hjälp med teknisk konsult till de fastighetsägare som är intresserade av att genomföra tillgänglighetsförbättringar. Satsa i första hand på bostäder i Avesta tätort och närområden som Skogsbo. De äldre väljer själva om de ska flytta. Det gäller att få dem att våga flytta och flytta i tid. För kommunen handlar det om att visa på alternativ och påverka äldres attityder till att flytta. Gå ut med information om planerade bostäder anpassade för äldre. Marknadsför fördelarna med att flytta dit via pensionärsföreningar och media. Se till att det finns mötesplatser och träffpunkter för äldre i de olika kommundelarna. Trygghetsboende är en boendeform som tydligt minskar behovet av särskilt boende. Flera av de före detta servicelägenheter som omvandlas till ordinarie boende bör kunna bli fullvärdiga trygghetsboenden. Kommunen kan stimulera uppbyggnaden av trygghetsboenden genom att finansiera gemensamhetslokaler och trygghetsvärd. Demografin och inventeringen av tillgänglighet till flerbostadshus visar att det finns underlag för trygghetsboende särskilt i Avesta tätort och Grytnäs församling (Skogsbo). Ett gemensamt trygghetsboende för Krylbo och Karlbo samt ett i Horndal finns också underlag för. Ofta är kommunens allmännyttiga bostadsföretag intresserad av att driva trygghetsboende men underlaget är sådant att även privata aktörer kan vara intresserade. 23 Referenser 10 goda anledningar att leva och bo i Avesta. Avesta kommun, 2014. Arman, Rebecka och Lindahl, Lisbeth. Nyttan och värdet av bostadsanpassningar ur olika perspektiv. FoU i Väst, 2005. Att åldras i grannskapet – en kunskapsöversikt. SABO, 2005. Blomberg, I och Kärnekull, K. Bygga seniorboende tillsammans – en handledning. Hjälpmedelsinstitutet, 2013. Bo bra hela livet (SOU 2008:113). Äldreboendedelegationen, Regeringskansliet, 2008. Bo bra på äldre dar. Hjälpmedelsinstitutet, 2013. Bofast listar kassaskrin för äldreombyggare. Bofast, september 2012. Bo för att leva – seniorbostäder och trygghetsbostäder (SOU 2007:103). Äldreboendedelegationen, Regeringskansliet, 2007. Bostadsanpassning och trygga fastighetsägare. Haninge kommun, 2012. Bostadsanpassningsbidragen 2011. Rapport 2012:15, Boverket 2012. Bostadsmarknadsenkät 2014. Boverket 2014. Bostäder för äldre i avfolkningsorter. RIR 2014:2, Riksrevisionen, 2014. Bygga för äldre. En guide för entreprenörer. Almega, 2012. Bygg ikapp. Hjälpmedelsinstitutet, 2012. Ekvall, Gittan. Utan hiss – mera hemtjänst? Rapport 2005:2, Malmö FoU-enhet för äldre. Femti funderingar om äldres boende. SKL, 2012. Fridenäs, Marcus och Mattson, Kristoffer. Kvarboende - Förutsättningar, svårigheter och möjligheter för ett kvarboende i en trygg närmiljö. Institutionen för infrastruktur, KTH, 2004. Glimskär, B, Hjalmarsson, J och Svensson, H. Projektredovisning Rollatortillgänglighet. Centrum för hälsa och byggande, KTH, 2012. 24 Gustafsson, S. Health-promoting intervention for community-dwelling older adults - Focusing on the concept of frailty and intervention outcome. Sahlgrenska akademin, Göteborgs Universitet, 2012. Kvarboende + tillgänglighet = god ekonomi. SABO, 2004. Kärnekull, Kerstin. Bygga för seniorer. Svensk Byggtjänst, 2011. Lindahl, Lisbeth, Martini, Maria och Malmqvist, Inga. Vem ska värna tillgängligheten? Hjälpmedelsinstitutet, 2010. Nöjda hyresgäster bor kvar. Görbra för äldre, Göteborgs stad, 2012. Planering för bostäder för äldre i Luleå. Luleå kommun, 2010. Program för att förbättra äldres boende 2013-2017. Statsrådets principbeslut 18.4.2013, Miljöministeriet, Finland. Räkna med kvarboende – en handledning. SABO, 2005. SABOS bopris 2011. Tema: Boende för äldre. SABO, 2012. Så skapar vi bättre boende för äldre. Hjälpmedelsinstitutet, 2009. Thor, Sara. Hus söker hiss. Skill, 2011. Underlätta äldres boende i det befintliga fastighetsbeståndet. Pilotstudie i Familjebostäders Blackeberg. Familjebostäder, 2007. Uvhagen, H och Rydwik, E. Samband mellan serviceinsatser i ordinärt boende och bostadens fysiska tillgänglighet. FOU nu, 2011. Vem vill betala för tillgängligheten? Bofast, september 2012. Wikman, Leif. Bostadsanpassningsbidrag till fastighetsägare. En försöksverksamhet i Luleå. Hjälpmedelsinstitutet, 2013. Wikman, Leif. Genomförandeplan. Boende för äldre i Luleå. Hjälpmedelsinstitutet, 2012. Wikman, Leif. Genomförandeplan. Bostäder för äldre. Slutrapport. Luleå kommun, 2013. Wimark, Thomas och Andersson, Eva. Kombohusprojektens påverkan på de lokala bostadsmarknaderna. Stockholms Universitet, 2015. Äldres boende - en fråga om livskvalitet. Hjälpmedelsinstitutet, 2009. Öppna jämförelser – vård och omsorg om äldre 2012. Sveriges Kommuner och Landsting, 2013. 25 Bilaga 1 Innehåll i inventeringen av tillgänglighet Vid inventeringen av tillgänglighet till flerbostadshus har följande parametrar beaktats. 1. Gångvägars framkomlighet a. vägbeläggning, nivåskillnader, bredd, belysning 2. Belysning a. entréer, gångvägar 3. Orienterbarhet a. skyltat till entréer 4. Tillgänglig utemiljö a. gångvägar, vilplatser 5. Entré a. nivåskillnad, ramp, ytterdörr 6. Trapphus a. lägenheter i entréplan, trappsteg till 1:a vån, ledstänger i trappa, rollatorparkering 7. Hiss a. nivåskillnad innan hissen, automatisk dörröppnare, hissdörren 8. Soprum a. avstånd, tillgänglighet med rollator/rullstol, soprumsdörr 9. Vilplatser a. Längs gångvägar b. Vid torg och centrum 10. Parkering a. Gatuparkering nära huset Vid inventeringen har även noterats hinder som enkelt kan åtgärdas. Fotodokumentation har skett av bra exempel och enkelt åtgärdade hinder. 26 Bilaga 2 Kriterier på tillgänglighet Tillgängligheten till flerfamiljsfastigheter har vid inventeringen klassats i tre nivåer efter tillgänglighetsgrad. Rollatortillgänglig lägenhet • • • • • • • • • Gångvägar ska vara lätt att ta sig fram på med rollator (ej tjockt lager grus) Nivåskillnader får vara högst 6 trappsteg förutsatt att ledstänger finns Belysning på gångvägar och vid entré God orienterbarhet med skyltar vid entré Entrédörren ska vara minst 90 cm bred Entrédörren ska vara lätt att öppna Om hiss ej finns ska det finnas plats att parkera rollator vid entrén Trappor får vara högst 6 trappsteg och försedda med ledstänger Soprum/-kärl ska finnas inom 50 m och vara tillgängliga för personer med rollator Rullstolstillgänglig lägenhet Förutom kraven för rollatortillgänglighet krävs att: • Gångvägar ska vara hårdbelagda och utan trappsteg • Gångvägar får ej ha trappsteg men mindre lutning och ska vara minst 1 m breda • Entrén får ha högst 25 mm nivåskillnad • Vi högre nivåskillnad vid entrén ska ramp finnas • Från entrén till lägenhetsdörren får det vara högst 25 mm nivåskillnad • Vid högre nivåskillnad skall det finnas hiss (eller ramp om det är små nivåskillnader) • Hissdörr ska vara lättöppnad/ha dörröppnare • Soprum/-kärl ska finnas inom 50 m och vara tillgängliga för personer i rullstol Ej tillgänglig lägenhet • Lägenheter där kraven för rollatortillgänglighet ej uppfylls är ej tillgängliga. 27 Bilaga 3 Karta över områdesindelningen Områdesindelning 01 Avesta tätort 02 Krylbo 03 Grytnäs församling 04 Folkärna församling 05 By församling 28 Bilaga 4 Enkelt åtgärdade hinder Antal Område Avesta tätort Krylbo Grytnäs församling Folkärna församling By församling Avesta kommun Antal entréer lägenheter 136 247 51 74 14 14 15 28 47 52 263 415 29 Entréer med Entréer med minst 5 lägenheter 1 lägenhet 3 95 2 39 0 14 1 10 0 33 6 191 Bilaga 5 Trygghetsboende i Luleå BAKGRUND Kommunfullmäktige i Luleå behandlade i maj 2010 utredningsrapporten “Planering för bostäder för äldre i Luleå” och beslutade att en genomförandeplan skulle tas fram. En del i genomförandeplanen är att tillskapa trygghetsboenden i Luleå. Villkor som ska gälla för trygghetsboenden i Luleå behöver därför utarbetas. Detta dokument innehåller förslag till definitioner, organisation, regelverk, förmedling, kösystem, upplåtelseformer mm för trygghetsboende i Luleå. SYFTE Syftet är att erbjuda ett boende med möjlighet till utökad service, social gemenskap, att delta i gemensamma måltider och övrig samhällsservice vilket ger grund för trygghet och hög boendekvalitet för de äldre. Trygghetsboendets målgrupp är äldre människor som känner sig oroliga, otrygga och/eller socialt isolerade i sitt nuvarande boende. Boendeformen har indirekt det förebyggande perspektivet att skjuta upp och minska behovet av att flytta till ett vård- och omsorgsboende. KRITERIER FÖR TRYGGHETSBOENDE Trygghetsboende ska bestå av hyreslägenheter. Enskild som önskar lägenhet i trygghetsboende kan vända sig till den gemensamma portal där alla fastighetsägares trygghetsbostäder ska finnas länkade. Därmed garanteras att ansökningsförfarandet sker på lika villkor och är tillgängligt för alla som tillhör målgruppen samt att fördelningen av lägenheterna sker på lika villkor för alla sökande. Trygghetsboendet innefattar ett socialt innehåll med värd/värdinna, serviceinsatser, extern service och anpassad fysisk utformning med gemensamhetslokal. Trygghetsboendet ska ha en estetiskt tilltalande utformning och vara anpassat även till personer med funktionsnedsättningar. Stadsbyggnadskontoret beslutar om kommunal finansiell medverkan för varje enskilt objekt enligt kommunstyrelsens delegationsordning. VEM KAN SÖKA TRYGGHETSBOENDE För att få tillgång till trygghetsbostad gäller följande två krav: • Minst en person i hushållet ska ha fyllt 70 år. 30 • Den sökande känner sig orolig, otrygg och/eller socialt isolerad i sitt nuvarande boende. Det är inte tillåtet med 2:a handsuthyrning eller inneboende. I anslutning till trygghetsboendet ska finnas uthyrningslägenhet/-rum för anhöriga. För de som uppfyller kraven på trygghetsboende förmedlas bostad utifrån kötid. Förtur kan beviljas av samma skäl som för övriga bostäder hos fastighetsägaren. ANSÖKAN OM KOMMUNAL MEDVERKAN TILL TRYGGHETSBOENDE Förutsättningarna för att ett boende ska godkännas som trygghetsboende är att boendet uppfyller nedanstående kriterier. Vissa avsteg kan dock accepteras utifrån den aktuella situationen. Ansökan från fastighetsägare eller verksamhetsansvarig om kommunal finansiell medverkan ska göras till Stadsbyggnadskontoret. Kommunens medverkan i 2011 års prisnivå framgår av bilaga ”Kommunal medverkan till trygghetsboende”. Årlig uppräkning sker med KPI. Stadsbyggnadskontoret beslutar om kommunens medverkan för varje enskilt objekt. Vid bedömningen ska säkerställas att bostadsområden med störst behov enligt den av kommunfullmäktige antagna utredningsrapporten “Planering för bostäder för äldre i Luleå” i första hand får medverkan. Ansökan ska omfatta beskrivning av fastigheten, närområdet, det sociala innehållet och externa serviceinsatser. I ansökan anges begärd medverkan tillsammans med kostnadsunderlag för värd/värdinna och gemensamhetslokal. KRITERIER 1. Värd/värdinna Det ska finnas daglig tillgång till värd/värdinna som arbetar med att: • bryta isolering och ensamhet och skapa förutsättningar för värdefulla sociala kontakter, möten och gemenskap, • erbjuda stimulans och innehåll i vardagen, • främja hälsa och fysiska aktiviteter, • samverka med ideella organisationer. Kompetenskravet för värd/värdinna är formell utbildning på lägst gymnasienivå med inriktning mot äldre- och omsorgsverksamhet inklusive dokumenterad kunskap om hälsa. I samband med introduktionen för att börja arbetet vid ett trygghetsboende ska ingå en kortare utbildning för frivilligombud. Värd/värdinna ska ha tillgång till personalrum, kök, omklädningsrum och toalett. 2. Socialt innehåll Det ska finnas gemensamhetslokal i anslutning till bostäderna. I gemensamhetslokalen ska det finnas möjlighet till gemensamma dagliga måltider, gemensamma aktiviteter och samverkan med frivilliga/frivillig organisationer etc. 31 Aktiviteterna ska ha en förebyggande inriktning med fokus på hälsa och friskfaktorer. Den ska utformas så den enskilde ges möjlighet till inflytande samt med hänsynstagande till den enskildes egenansvar. 3. Serviceinsatser Serviceinsatser beställs separat och ingår inte i hyran. Insatser som städning, fönsterputsning och liknande kan beställas genom Pensionärsservice som är tillgänglig för alla över 65 år. För enklare fixaruppgifter som byta glödlampor, sätta upp gardiner, mm finns Fixar´n tillgänglig för alla över 65 år. Trygghetsboendet kan även erbjuda/förmedla hushållsnära tjänster som medger RUT-avdrag. Måltidsleveranser och varudistribution kan beställas genom socialförvaltningen. Vid behov av hemtjänst ansöker de boende i trygghetsboende hos socialförvaltningen på samma sätt som de som bor i vanliga lägenheter. 4. Extern service Boendet bör även kunna erbjuda/förmedla annan service i samverkan med andra aktörer, företrädesvis i närområdet. T ex fotvård, frisör, restaurang. 5. Fysisk utformning/tillgänglighet Trygghetsboendet ska vara tryggt och tillgängligt både inomhus och i närliggande utemiljö. Trygghetsbostäderna ska uppfylla förhöjd nivå (utökad tillgänglighet) enligt SS 91 42 21. 5.1. Närmiljön - Allmänna och tillgängliga kommunikationer bör finnas i närheten. - Närhet till dagligvaruaffär. - Närliggande området ska vara tillgängligt även för personer med rörelsehinder och för de som har nedsatt orienteringsförmåga. - Närhet till matservering. - Tillgänglighet till service som apotek och vårdcentral bör finnas. – I närområdet bör det finnas tillgång till grönytor. 5.2. Fastighetens utemiljö - Belysningen runt fastigheten ska vara utformad för säkerhet och trygghet. - Träd och buskar ska vara placerade så att inte miljön känns otrygg. - Gång- och cykelvägar bör vara hårdgjorda, släta och halkfria. - Uteplats bör finnas i direkt anslutning till huset, gärna vid entrén. - Sittplatser bör finnas på gården och i närhet av huset. - Anpassade ytor ska finnas för olika aktiviteter. - Vid trappor ska hiss eller ramp finnas. - Trappor utomhus ska ha räcke samt i övrigt vara säkert utformade. Trappan bör belysas. 32 5.3. Entré - Entrédörr ska vara möjlig att passera även med rullstol. - Dörrautomatik ska finnas. - Låssystemet bör vara funktionellt även för rullstolsburna personer. - Passersystem med porttelefon bör finnas. - Vändning av rullstol ska vara möjlig inne i entrén. - Vägghängd pall bör finnas i entrén. - Trappsteg och höga trösklar får ej förekomma i entrén. - Mattor och skrapgaller fälls in så att boende ej riskerar att snubbla på dem. - Det bör finnas möjlighet att köra bil ända fram till entrén. 5.4. Inomhus - Gemensamma ytor ska vara anpassade för rullstolsburna. - Nivåskillnader ska vara utjämnade och trösklar borttagna. - God orienterbarhet ska finnas. - Alla tunga dörrar ska förses med dörrautomatik. - Möjlighet att förvara rullstol och rollator inomhus ska finnas. - Möjlighet att förvara och ladda elrullstol bör finnas. - Färg- och ljussättning samt skyltar används för att öka orienteringsförmåga och trivsel. - Våningsplanen ska vara tydligt markerade med skyltning och färgsättning. - Närvarostyrd belysning är lämpligt. - Tvättstuga, förråd och miljöhus ska vara tillgängliga även för person i rullstol. - Gästlägenhet/gästrum för anhöriga ska finnas. - Bastu ska vara tillgänglig även för personer med fysisk funktionsnedsättning. - Rum bör avsättas att disponeras för de boendes egna initiativ. 5.5. Hiss - Hissars minimått ska 1,1 x 2,1 m. - Hissdörr ska ha fritt passagemått på minst 90 cm och bör vara försedd med automatisk dörröppnare. - Hiss ska ha nödtelefon och bör ha sittmöjlighet. - Hiss ska ha ljudmeddelande om vilken våning den stannar på. 5.6. Lägenheten - Dörrar i lägenheten ska ha fritt passagemått på minst 90 cm. - Inga trösklar/nivåskillnader ska finnas. - Möjlighet till trygghetslarm. - Brandvarnare ska finnas. - Balkong eller uteplats/altan bör vara utan nivåskillnader. - Balkonger bör vara inglasade. - Skåpar ska ha skjutdörrar eller utdragsfunktion. - Anslutning ska finnas för TV och telefon samt bredband. 33 - Allmänbelysningen ska vara förstärkt (högre luxtal och punktbelysning) i hall, kök och badrum. 5.6.1. Kök - Köket ska ha tillräckligt stor yta för att rollator ska kunna användas. - Induktionshäll bör finnas. - Spisvakt eller motsvarande ska finnas. - Ugn/mikrovågsugn bör vara i ståhöjd. - Hyllor och skåp ska ha utdragsfunktion. - Köket ska lätt kunna anpassas till rullstolsburna personer. 5.6.2. Badrum - Trösklar till badrum/WC bör ej förekomma. - Toalettstol ska vara placeras så att hjälp kan ges av en eller två personer samt att överflyttning från rullstol är möjlig. - Toalettstolen ska vara höj- och sänkbar. - Öppen duschplats ska finnas, ej duschkabin. - Duschutrymme ska ge möjlighet att placera duschstol i. - Stödhandtag ska finnas i duschutrymmet. - Plats för förvaring bör finnas. - Väggmaterialet bör vara kakel. - Ledbelysning bör finnas i badrum. 5.6.3. Storlek - Ett trygghetsboende bör bestå av 1-3 rumslägenheter. - Till varje lägenhet ska det finnas normalstora förrådsutrymmen. - Det bör finnas möjlighet att hyra extraförråd. - Det ska finnas utrymme för parkeringar med motorvärmaruttag i tillräcklig omfattning, även för besökare. 6. Information För att ge intresserade information om trygghetsboende bör hyresvärd/fastighetsägare inte enbart ha material på nätet. Skriftligt material i form av broschyrer bör även tas fram. Viktigt är att det också finns kontaktperson/-er som intresserade kan rådfråga. Gemensamma informationsinsatser av hyresvärd/fastighetsägare och kommunen bör tas fram. 34 KOMMUNAL MEDVERKAN TILL TRYGGHETSBOENDE Fastighetsägare/verksamhetsansvarig som startar ett trygghetsboende som uppfyller Luleå kommuns krav enligt regelverket ”Trygghetsboende i Luleå” kan hos stadsbyggnadskontoret ansöka om finansiell medverkan från kommunen. Nedan framgår omfattningen av kommunens medverkan i 2011 års prisnivå. Årlig uppräkning sker med KPI. Kommunens medverkan avser värd/värdinna och gemensamhetslokal. VÄRD/VÄRDINNA Kommunens medverkan: • • • Trygghetsboende med upp till 30 lägenheter finansieras med 275 000 kr Trygghetsboende med 31-60 lägenheter finansieras med 375 000 kr Trygghetsboende med mer än 60 lägenheter finansieras med 475 000 kr GEMENSAMHETSLOKAL Kommunens medverkan: • 2kvm/lägenhet finansieras med 1 600 kr/kvm 35 En rapport från Wikman-konsult AB Buskvägen 16 • 975 98 Luleå www.wikman-konsult.se för
