ÄR DET SVÅRT ATT KOMMA IN I SKELLEFTEÅ? MATPROGRAM

SKELLEFTEÅ-TIDNINGEN
3/2015
EN TIDNING OM SKELLEFTEÅ KOMMUN
Myten
om oss själva
ÄR DET SVÅRT ATT KOMMA IN I SKELLEFTEÅ?
MATPROGRAM: FRÅN SKELLEFTEHAMN TILL HELA VÄRLDEN
EFTERTRAKTADE: UNDERHÅLLNINGSINDUSTRIN GILLAR CAMPUSSTUDENTER
LÄSLIGAN: SÅ SKA UNGA IDROTTARE UPPTÄCKA BÖCKER
ANSVARIG UTGIVARE
Liselotte Bruse
REDAKTÖR
Per Sundberg,
Skellefteå kommun och
Peter Westermark,
Dixie PR
SKRIBENTER
Caroline Thorén
Per Strömbro
Jonas Fahlman
PRODUKTION
Krux
ADRESS
Skellefteå kommun
Informationsenheten
931 85 Skellefteå
FRÅGOR OM
PRENUMERATION
kundtjanst@skelleftea.se
FRÅGOR TILL
REDAKTIONEN
redaktion@skelleftea.se
HEMSIDA
www.skelleftea.se
ISSN
1403-4069
TRYCK
GTC, Luleå
PÅ OMSLAGET
FARIDA JONSSON OCH
ELSI PETTERSSON
FOTOGRAF
JONAS WESTLING
Vill du också få Skellefteåtidningen hemskickad? Mejla:
kundtjanst@skelleftea.se
LEDARE
Tidningen delas ut till
samtliga hushåll i Skellefteå
kommun och skickas även till
prenumeranter samt distribueras inom turismbranschen.
Öppenhet ger
utveckling
I Skellefteå har vi en rad offensiva satsningar framför
oss. Vi satsar för att vi tror på Skellefteå och för att vi
tror på framtiden.
Vi vill upplevas som en framsynt och jämställd tillväxtkommun. Därför ska vi inom ramen för vår utvecklingsstrategi också genomföra flera arbeten
för att Skellefteå ska kännetecknas som
en öppen plats. I strategin är många delar
övergripande och behandlar saker som
infrastruktur, utbildning och mötesplatser.
Men det finns samtidigt mycket som var
och en av oss kan göra i vår vardag. Inte minst handlar
det om att välkomna människor med olika bakgrund,
behov, könsidentitet och sexuell läggning.
I det här numret kan du – bland mycket annat – läsa
mer om hur vi ser på öppenhet och respekt i Skellefteå
i dag. Med artikeln hoppas vi bidra till en levande diskussion kring våra styrkor, men också belysa de områden
där vi behöver bli bättre.
Trevlig läsning!
LORENTS BURMAN, KOMMUNALRÅD
1 av 8
1
personer i Sverige
flyttade inom landet
under 2013
72 024
så många personer bor i Skellefteå.
Av dessa bor 50,5 % i tätorten och
resten spritt över kommunen
2
1 054
3 “Skellefteå är tryggt
att bo och leva i”
människor flyttade till Skellefteå
mellan januari och juni 2015.
Av dem var fördelningen så här:
51 %
Sid 10
Från
övriga
Sverige
det höll en majoritet av de
svarande som deltog i en
undersökning om Skellefteå
2015 med om
Från
annat
land
Från
övriga
länet
29 %
20 %
“Skellefteå har en
omväxlande natur”
4
+55 år
5
var ett annat påstående som skattas högt av
de nära åttahundra personer som deltog
i undersökningen
och kvinnor, det är gruppen som tycker att Skellefteå är
som mest likt deras drömplats. Tätt därefter följs kvinnorna
av män 55+ och kvinnor 35–55 år som även de instämmer
i hög grad
Källor: SCB och Skellefteå kommun
Sid 9
Sid 5
Sid 4
”Utbildningen
i Skellefteå är
så vitt jag vet
Sveriges bästa.”
Sid 24
Sid 6
Innehåll
4
RÄTT PÅ YOUTUBE
Estee skapar matberättelser.
10
VÄLVILLIGA OCH BLYGA
Så upplevs Skellefteborna.
20
LÄSLIGAN VÄXER
Idrott + böcker = sant.
5
SAMHÄLLSBYGGNAD
Nytänk är nödvändigt.
14
UPPTÄCK SKELLEFTEÅ
Välkomstdag för nyinflyttade.
22
LÄTTLÄST
Nyheter på lättläst svenska.
6
FRÅN CAMPUS TILL VÄRLDEN
Eftertraktade Campusstudenter.
16
BILDSPECIAL
Skellefteå på hjul.
24
SKELLEFTEÅ STÖTTAR
Kvartetten som gör skillnad.
9
PÅ GÅNG
Till häst genom Västerbotten.
18
PORTRÄTTET
Iosif lotsar människor.
3
Den här artikeln finns också med
en enklare text, på sidan 22.
FOTO: PER STRÖMBRO OCH ESTEE WENG
Matlagningsprogram
från Skelleftehamn
Skogen är inte bara en skog. Det är en plats för rekreation, men även ett
enda stort skafferi som förändras med varje säsong. Fler borde ta vara på det, anser
Estee Weng, Skelleftehamn, som ligger bakom matkanalen Shiokoholic pantry.
Att intresset för matlagningsprogram är mer
populärt än någonsin har knappast undgått
någon. Estee hakade på trenden och har startat
ett eget. Via Youtube-kanalen Shiokoholic
pantry följer nu människor över hela världen
hennes avsnitt som kombinerar svensk matlagningskultur med asiatiska ingredienser och
vice versa – allt med en stor portion personlighet och alltid med en berättelse.
– Mat berättar en historia. Om den aldrig
berättas är det som en upplevelse som aldrig
delas, säger Estee.
HÄLSAN ÄR DET VIKTIGASTE
Hon kom till Sverige från Singapore för 18 år
sedan, förälskade sig i skogen och har stannat
kvar sedan dess. I naturen hittar hon allt
möjligt gott och hon är numera uppslukad av
ett intresse att tillreda det.
– Visste du att det går att göra vin eller öl
på maskrosor? Men det vill jag inte. Det är
för mycket gift i alkohol, och hälsan är det
viktigaste vi har. I skogen finns allt, det är ett
skafferi som erbjuder mat och läkande växter,
säger Estee.
”JAG VILL SKAPA BERÄTTELSER”
Hon gör fantastiskt fantasifulla kreationer
i köket och delar med sig av det digitalt till
tittare världen över. Men huvudsyftet är egent-
ligen inte att programmet ska upplevas som en
matlagningskurs, och programmen bjuder på
minst lika mycket filosofi, reseskildringar och
vrickade infall från pojkvännen Andreas som
hur rätterna ska tillagas.
– Jag vill skapa berättelser. Men jag vill också
att tittarna ska få se Sverige och Skellefteå som
jag gör det. Jag märker att det finns ett intresse
för det, inte minst från många amerikanska
följare som frågar om Sverige och hur svenskarna är. Jag vill vara en god marknadsförare av
Skellefteå så att fler får upp ögonen för staden
och ser möjligheterna med ett liv här, säger
Estee.
På www.shiokoholics.com hittar du alla Estee Wengs program och läckra maträtter.
Helena efterlyser
modigt samhällsbyggande
Hur ska Skellefteå utvecklas? Samhällsbyggnadskonsulten Helena Markgren anser att både
offentliga och privata beställare ska göra sådant som inte redan gjorts. ”Vågar vi sticka ut hakan
så kommer det att locka till sig kompetent arbetskraft och investerare”, säger Helena.
Helena har känslan av att efterfrågan på
sunda miljöer att bo och jobba i kommer
fortsätta att öka.
– Det finns undersökningar bland svenska
ungdomar som visar att de mycket väl kan
tänka sig att bo på mindre ytor och i delade
utrymmen så länge det är en hållbar och
klimatsmart miljö. Trender i storstäderna är
också att många bor kvar i sina studentlyor
även efter att de har slutat plugga. Jag hoppas
att Boverket kan hjälpa till att skapa olika
typer av undantag och på så sätt underlätta för
att bygga billigare och enklare bostäder.
Helena Markgren jobbar med samhällsbyggnad i egenskap av affärschef för Fastighet &
Byggnad Nord på Tyréns, som är ett nationellt
konsultföretag inom samhällsbyggnad och har
ett växande lokalkontor i Skellefteå efter sin
etablering i staden.
Tyréns har varit en av tre konsulter som av
Skellefteå kommun haft i uppdrag att föreslå
hur trafik, bebyggelse, grönstruktur och
stadsmiljö i Skellefteå centrum kan utvecklas
till 2030.
Helena menar att det finns positiva tecken i
skyn för Skellefteå:
– De senaste åren har det gått mer från gnäll,
att skämmas för sin stad och tycka att någon
annan måste fixa saker, till att själv känna att
det går att göra saker för att hjälpa till. Nu
finns ett lovande klimat att bygga vidare på.
Vilka framtida utmaningar ser du för
Skellefteå?
– Att rita och bygga på nya sätt är förenat med
kostnader och att det tar mer tid. Få vill räkna
in den risken i projekt, få vill vara först och
få vill betala. Men utveckling måste få kosta
och det är genom att våga som vi kan hamna
i framkant. Därför är det extra kul att Tyréns
väljer att växa i Skellefteå och Norrland.
Genom vår ägare Sven Tyréns Stiftelse satsar
vi varje år cirka 20 miljoner kronor i egna
medel för framtidens samhällsbyggande, och
vi engagerar oss gärna tillsammans med andra
aktörer.
MORGONDAGENS BEHOV
Helena ser gärna ett mer hållbart och socialt
byggande.
– Traditionellt tittas det för mycket på
gårdagens siffror i stället för att se till morgon­
dagens behov och det längre perspektivet. Allt
fler väljer ekologisk och närodlad mat, och i
framtiden kanske vi kommer att ha innehållsförteckning inte bara på livsmedel utan även
på fastigheter.
FOTO: PATRICK DEGERMAN
5
5
FOTO: PER STRÖMBRO
Ciara Brosnan och Chris Jaques, från företaget DNEG.
Oscarsvinnare
rekryterar på Campus
Några av filmeffekts- och datorspelsvärldens största aktörer besöker varje år Skellefteå i jakt
efter nya talanger. Utbildningarna på Luleå tekniska universitet, LTU, har ett gott rykte och det
råder ingen brist på villiga kandidater. För några studenter blir det en biljett ut i världen.
Via en så kallad gradshow får studenter från
Datorgrafik- och Datorspelsutvecklingsprogrammen möta branschgiganter som King,
Paradox, The Mill och EA Dice. Studenterna
ges en möjlighet att visa upp sina arbeten och
företagen får ett tillfälle att möta potentiell
arbetskraft på tu man hand.
– Det är ett väldigt bra koncept. Det här är
yrken där man får jobb via sin portfolio och
ganska ofta blir våra studenter anställda innan
de tar examen. Det är ett kvitto på att utbildningarna i Skellefteå håller en hög klass och
feedbacken från företagen här på plats brukar
vara väldigt positiv, säger Håkan Vallin, lektor
i datorgrafik på LTU.
taget är världsledande inom visuella filmeffekter och du har knappast undgått att se något av
deras arbeten med titlar som ”Hunger Games”,
”Harry Potter”, ”Avengers” och ”Interstellar”.
– Det är alltid bra för oss att komma till
Skellefteå. Standarden på studenternas arbeten
är hög och vi får se mycket intressant, säger
artistmanagern Chris Jaques som får medhåll
av kollegan Ciara Brosnan:
– Upplägget med att vi får en chans att presentera vilka vi är och samtidigt få personliga
möten med intressanta talanger är suveränt.
Vi bokar intervjuer med några av studenterna
som förhoppningsvis vill komma och jobba för
oss, säger Ciara.
HÖG STANDARD
Det Oscarsvinnande VFX*-företaget Double
Negativ, DNEG, är trogna återvändare. Före-
SVERIGES BÄSTA
Inom VFX-branschen finns många specialistområden och studenterna försöker i sina
presentationer att lyfta fram sina styrkor.
– Givetvis vill man komma in i industrin
och bygga en portfolio så fort som möjligt.
Den här typen av evenemang är ett fantastiskt
tillfälle att komma i kontakt med intressanta
företag, säger Emelie Smith som ser en framtid
inom film- eller reklamindustrin.
Hon har fått en bra start. Vid den senaste
gradshowen rekryterades hon på plats av
DNEG och bara veckor senare började hon
som praktikant på huvudkontoret i London.
Men även om studenterna inte hamnar precis
inom det område de vill har de en bra grund att
stå på, enligt datorgrafikstudenten Fredrik Tall:
– Utbildningen i Skellefteå är så vitt jag vet
Sveriges bästa, just för att vi får lära oss allt.
Det ger oss en otrolig bredd som generalister
och det efterfrågas av branschen.
* VFX är en förkortning av visuella effekter.
FOTO: PER STRÖMBRO
Simon valde
Skellefteå
Simon Tingell driver det Skellefteåbaserade postproduktionsbolaget Trickfabriken. Han ingick i den första kullen datorgrafiker som tog examen vid LTU i Skellefteå. Därefter begav
han sig med sin portfolio till London och knackade på hos
produktionsbolagen. Han fick jobb hos DNEG direkt.
– Via utbildningen lärde vi oss hela ledet,
vilket gjorde att jag var självgående och inte
behövde läras upp. Sådant uppskattas av
företagen, säger Simon vars ingångsjobb
gick ut på att i två månader retuschera bort
finnar från Harry Potters ansikte.
– Vi var ett helt akneteam! Det var en typ
av uppgift som är lite mindre utmanande,
men innan jag slutade två år senare fick jag
en större roll som compositor.
HÄR FINNS ALLT MAN BEHÖVER
Bland andra filmer han jobbade med kan
nämnas ”Cloverfield” och ”Batman: Dark
Knight”. Men efter ett par år i London
väntade Simon och hans sambo barn och de
valde att flytta tillbaka till Skellefteå.
– Här finns allt man behöver och en stark
film- och mediabransch som är bra på att
samarbeta, säger Simon som i dag till stor
del arbetar med finishing av reklam- och
spelfilmer.
Främst handlar det om grading och compositing, vilket kortfattat innebär att han
höjer standarden på hur filmerna ser ut.
– Man behöver inte sitta i London eller
Stockholm för att göra det. Jag önskar
kanske att det spelades in mer långfilmer
här, men precis som med utbildningen
är det ingenting som serveras en, det är
upp till en själv att jobba för att någonting
ska hända.
7
största countryhits från de
största artisterna och upplev
morgondagens sound direkt
hämtat från The Music City –
Nashville, Tennessee.
PRESSBILD
FOTO: PETER KNUTSON
FAMILJEN MARKSTEDT
Vad: Utställning
När: Pågår till 10/1 2016,
Skellefteå museum
Hur: Vilka var de egentligen,
familjen Markstedt? Vad var
det som gjorde att de blev så
rika när andra svalt? Välkommen till en berättelse om en
Vad: Föreläsning
När: 5/10, Scandic
Hur: En föreläsning om hur
vi hanterar de situationer,
relationer och konflikter vi
möter i livet. På ett glädjefyllt
och lärorikt sätt inspirerar
Mia Törnblom i sin föreläsning
till utveckling och framgång,
både i yrkeslivet och privat.
För fler arrangemang och information: www.visitskelleftea.se
PRESSBILD
MIA TÖRNBLOM – ”HUR
SVÅRT KAN DET VARA?”
NASHVILLE COUNTRY
NIGHT
Vad: Konsert
När: 8/11, Nordanåteatern
Hur: Med hits av Dolly Parton,
Rascal Flatts, Johnny Cash,
Dixie Chicks, Taylor Swift,
Elvis och många fler gör
Caroline Larsson & Music city
band en resa genom countrymusiken. Ta del av tidernas
IS E
OU
FO
T
JANNE SCHAFFER
Vad: Konsert
När: 8/11, Burträsk kyrka
Hur: Stjärngitarristen Janne
Schaffer möter tangenternas
trollkarl Markus Wargh. Följ
med på en musikalisk resa
med musik av bland annat
ABBA, B J:son Lind, Ted Gärdestad, Bach och improviosationer. Magiska gitarrsolon
och bedövande orgelkonst
utlovas!
POP & ROCK
CLASSICS 2015
Vad: Konsert
När: 10/10, Nordanåteatern
Hur: Pop- och rockkonsert
med Skellefteå Symfoni­
orkester och kompgruppen
Mästerskapet, där klassiska
poplåtar framförs i arrange­
mang för symfoniorkester.
Solist: Magnus Bäcklund.
Dirigent: Ulf Waldenbrandt.
PRESSBILD
En egen föreställning gjord
för konserthus. Tillsammans med ett namnkunnigt
sexmannaband kommer han
att blanda sina egna hits med
tolkningar av sina favoritlåtar
och artister.
:L
Vad: Dansföreställning
När: 17/10, Hallen, Nordanå
Hur: Med en humoristisk ton
tar sig Tereza Ondrová och
Peter Šavel an det här med
relationer. As Long as Holding
Hands är deras andra duett.
Den första, Boys Who Like
to Play With Dolls, blev en
internationell framgång och
nu reser de ännu längre in i
själens vinklar och vrår.
B I L L GE R T
AS LONG AS HOLDING
HANDS
O
familj som präglade Skellefteå
stads uppbyggnad de första
50 åren. Om bönder som blir
skeppsbyggare, sågverks­
ägare, handelsmän och det
sociala livet. Utställningen
lyfter fram föremål, bilder och
berättelser ur Skellefteå museums samlingar och arkiv.
PRESSBILD
Vad: Konsert
När: 1/10,
Anderstorpssalen
Hur: När Brolle i oktober ger
sig ut på en rikstäckande
höstturné är det en gammal
dröm som slår in för honom.
ILL: SKELLEFTEÅ MUSEUM
PÅGÅNG
1/10 – 8/11
BROLLE – ROCKING
NIGHT SHOW
FOTO: ELIN BERGE
Hon, hen och han
till Skellefteå
Kön, genus, normer och jämställdhet är
frågor som står i centrum för vandrings­
utställningen Hon, hen och han, som
kommer till Skellefteå Stadsbibliotek
under november månad. Den kommer
att vara öppen för allmänheten, men
arrangören Skellefteå kommun hoppas
även att den ska bidra till kompetens­
höjning på arbetsplatser.
Den muntliga berättartraditionen i Västerbotten står sig stark.
Och den förnyas ständigt. Ett exempel på det är Klungans Sven
Björklund och Olof Wretling, kända från Mammas nya kille, som
tar berättandet till en helt ny nivå med sin senaste föreställning.
Enligt egna uppgifter lämnade Sven och
Olof i juni 2014 Umeå, till häst, för en
berättarjakt genom tre årstider i Västerbotten. Som Bröderna Grimm fast 200
år senare. Med hjälp av en sherpa från
Arbetsförmedlingen Kultur bärgas en
muntlig berättarskatt och resultatet blev
boken ”Till häst genom Västerbotten”.
I GRÄNSLANDET
Boken har nu blivit en föreställning som
Sven och Olof beskriver som ett författar­
möte som rör sig i gränslandet mellan
talbok, powerpoint och berättarskatt. De
framför utvalda berättelser till fotografen
Elin Berges dokumentation av den sju
månader långa expeditionen.
VÄSTERBOTTNINGEN ARBETSFÖR
I boken får vi veta saker som att Åsele var
först med att ha en dödsklinik och att in­
aveln i Västerbotten länge ansågs vara e­ xtra
arbetsför, vi får läsa om Postiljonen från
Dalkarlså och Miami Vice-villan i Brände,
bland en lång rad andra skildringar.
TILL HÄST GENOM
VÄSTERBOTTEN
FOTO: ALEXANDRA SUNDBERG
Berättandets
nyinnovatörer
– Vi ser gärna att arbetsrelaterade
möten hålls i samband med utställningen
och att det leder till diskussion, reflektion
och ökad kunskap kring de här frågorna,
säger Alexandra Sundberg, delaktighets­
samordnare på Skellefteå kommun.
Med statistik, bilder och prylar ur var­
dagslivet visar Hon, hen och han hur vi
skapar kön och vad det får för konse­
kvenser. Den tar också upp vad Sveriges
kommuner och landsting (SKL) gör för
att främja jämställdhet.
Vad: Humorföreställning
När: 1/11, Nordanåteatern
9
FLYTTFEBER
korta fakta om inflyttning och boende i Skellefteå
1 av 8
1
personer i Sverige
flyttade inom landet
under 2013
72 024
så många personer bor i Skellefteå.
Av dessa bor 50,5 % i tätorten och
resten spritt över kommunen
2
1 054
3 “Skellefteå är tryggt
att bo och leva i”
människor flyttade till Skellefteå
mellan januari och juni 2015.
Av dem var fördelningen så här:
det höll en majoritet av de
svarande som deltog i en
undersökning om Skellefteå
2015 med om
51 %
Från
övriga
Sverige
4
Från
annat
land
Från
övriga
länet
29 %
20 %
“Skellefteå har en
omväxlande natur”
5
var ett annat påstående som skattas högt av
de nära åttahundra personer som deltog
i undersökningen
+55 år
och kvinnor, det är gruppen som tycker att Skellefteå är
som mest likt deras drömplats. Tätt därefter följs kvinnorna
av män 55+ och kvinnor 35–55 år som även de instämmer
i hög grad
Källor: SCB och Skellefteå kommun
Den här artikeln finns också med
en enklare text, på sidan 22.
Välkommen
hit?
ILLUSTRATION: INFOGRAFISKA
I Skellefteå är det gamla kompisgäng som gäller och det är oerhört
svårt att komma in i sociala sammanhang. Om du vistats i Skellefteå en tid är
det sannolikt att du känner igen påståendet. Men stämmer det? Är Skellefteborna slutna för nya människor och intryck? Och i så fall: varför?
När platsvarumärket Skellefteå varje år gör en
webbaserad enkät om attityderna och upplevelsen av platsen är vissa saker tydliga: naturtillgångarna och tryggheten värderas högt.
Liksom att det är ett bra ställe för barn och
äldre. Men – många svarande ger låga betyg
när det handlar om Skelleftebornas inställning
till nya intryck, och om alla möts med respekt
oavsett bakgrund. Vidare upplever många
av de cirka 800 svarande, som i regel själva
är Skelleftebor, att folk är dåliga på att prata
positivt om Skellefteå inför nya människor,
vilket möjligtvis visar att vi är våra egna sämsta
ambassadörer.
Är vi verkligen så fast i invanda mönster
och grupperingar, eller går vi på myten om oss
själva?
Vi kan snabbt slå fast en sak: Det råder ingen direkt konsensus i frågan. ”Absolut”, säger
somliga. ”Nej, det är inte svårare att komma in
här än på andra platser”, säger andra. Frågan
blir mer komplex ju mer du grottar ner dig i
den, och en bild av en allt annat än enkelspårig
Skelleftebo blir tydlig.
STOLTHET OCH SJÄLVNEDSÄTTNING
En intressant observation kommer från
webbutvecklaren Johan Carlsson, som nyligen
flyttade från Stockholm till Skellefteå:
– Jag har märkt att folk som bor här är
chockade över att vi valt att flytta hit. Trots att
det verkar finnas mycket stolthet i Skellefteå.
–Jag har aldrig varit i en stad där så många
har mössa, ryggsäck och t-shirts med ortnamnet på. Ändå tycker de automatiskt att allt annat är bättre. Det är lite märkligt, säger Johan
som ändå upplever att flytten hit har gått bra
med åtminstone ytliga nya bekantskaper via
sitt eller sin sambos jobb.
– Men vi har inte bott här så länge och
kontakterna kanske fördjupas.
Det kan ta tid, enligt somliga. En del hävdar
till och med att du aldrig blir en ”riktig” Skelleftebo om du inte är född här och helst har
släktled sju generationer tillbaka – alla med
namnet Marklund. Dansläraren Susanne
Nordin har bott i Skellefteå i många år. Hon
flyttade hit från Göteborg, men har även bott i
bland annat New York och Berlin och säger att
många undrade om hon var galen som
flyttade från ett spännande storstadsliv till
lilla Skellefteå.
– Jag får ibland frågan hur länge jag ska
stanna, som om det naturliga vore att resa
vidare där jag hör hemma. Det säger de inte
för att vara otrevliga, utan snarare på grund av
osäkerhet och kanske en släng av ängslighet.
Hon upplever att om man är öppen och
aktiv, är det lätt att få nya bekanta om det
sker genom jobb, skola eller förening. Det är
svårare att få vänner utan naturliga familjära
anknytningar.
– Här är det viktigt att höra till gruppen och
värna laget. Jag upplever att Skellefteborna har
en stark känsla av sitt gemensamma förflutna:
barndomen, skolan, ungdomsåren och så
vidare. Den kan vi som inflyttade inte dela.
Detta gör det svårt för den tillresta att riktigt
höra till. Kommer du från en annan plats har
du din historia någon annanstans och den hör
inte till nuet här. Men i vardagen, särskilt om
sommaren, är människor här lätta att prata
med, de är välvilliga och sympatiska.
111
inte känner. Det betyder inte att vi inte tycker
om att det bosätter sig folk här, vi är nog helt
enkelt lite blyga och ovana. Personligen tror
jag också att vi generellt sett är ganska nöjda
med våra liv och inte känner något trängande
behov av att utöka våra bekantskapskretsar.
FÅR INTE FÖRHÄVA SIG
– I studentstäderna ser det nog annorlunda
ut. Där fylls det hela tiden på med folk som är
nya i staden och inte minst bland studenterna
uppstår det naturligt nya gäng och bekantskaper, säger Maria som inte tror att de infödda
människorna i till exempel Umeå, Lund eller
Linköping är bättre på att bjuda in nya
människor än vad Skellefteborna är.
Per Dinborn, verksamhetsstrateg, är precis
som Susanne och Maria inne på samma spår
att folk här lider av ett mindervärdeskomplex.
”Jag märker att folk som bor
här är chockade över att vi valt
att flytta hit.”
Allt fler kaféer och restauranger har öppnat i Skellefteå. De kan bidra till att Skelleftebor vistas mer i miljöer
där nya möten lättare uppstår. Kanske bryter det en upplevd villalivsnorm där vi mest umgås hemmavid.
ENSAM JUL
En som trivs är också Farida Jonsson. Men
så var det inte alltid. Hon kom, tillsammans
med sina två barn, som politisk flykting från
Bangladesh till Boliden och trodde att det
var ett ingenmansland där ingen bodde. Hon
kunde inte språket och tyckte att det var kallt,
men framför allt ensamt.
– Första julen var mycket ensam. Inga
gåvor, ingen fest, ingen gäst. Jag bara kikade
genom fönstret för att se om det fanns någon
som skulle säga hej till oss. Men nej. Världen
njöt, men vi tre var ledsna och ensamma utan
vänner. Ingen granne bad oss att dela en kopp
glögg och pepparkaka.
Trots att hon är högutbildad och har stor arbetslivserfarenhet hade hon svårt att få ett jobb.
– Arbetsmarknaden för nyanlända är
mycket komplicerad, säger Farida.
I dag ser det annorlunda ut. Hon har ett
jobb på Arbetsförmedlingen i Skellefteå som
hon trivs med, hon har gift sig och har ett stort
nätverk. Hon är medlem i flera föreningsstyrelser och arbetar med att hjälpa andra som
upplever samma typ av svårigheter hon själv
hade som nyanländ.
– Det blev en enorm skillnad när jag kom
i kontakt med andra människor. Det svenska
folket är mestadels väluppfostrade och snälla.
Jag vill tillbringa resten av mitt liv här med min
man och alla underbara vänner i Skellefteå.
BLYGA OCH OVANA
Maria Edström är ansvarig för kommunens
inflyttarservice. Hon kommer ständigt i
kontakt med nyinflyttade och bekräftar delvis
bilden av Skelleftebon som något reserverad
inför djupare kontakter.
– Jag hör ofta att vi är trevliga, snälla och
väldigt hjälpsamma. Egenskaper som inte
kräver att vi investerar särskilt mycket. Men vi
tar inte nästa steg. Vi bjuder inte hem folk vi
– Det finns så mycket som är bra med Skellefteå. Jag flyttade hit från Stockholm för 30
år sedan och längtar inte tillbaka. Här är allt
så enkelt, men så fort man ska prata om Skellefteås alla positiva sidor blir Skellefteborna
besvärade. Skelleftebon har ofta en negativ
självbild och är drabbad av jante. Man får inte
förhäva sig och upplever sig som otillräcklig
och inget att snacka eller skryta om. Men det
finns så mycket fantastiskt här. Låt omvärlden
veta det. Den som inte tror på sig själv sätter
krokben för sig själv.
Per hade inga problem att skaffa umgänge
här när han flyttade hit.
– Jag hade träffat en tjej här, det var därför
jag kom hit. Det tog slut efter ett år, men då
hade jag redan lärt känna en massa folk via
hennes bekantskapskrets och på den vägen är
det.
HISTORISKA FÖRKLARINGAR?
Men är en kollektivt usel självkänsla hela
sanningen? Jan Engblom kom till Skellefteå
som fosterbarn när han var 13 år. De nya klasskamraterna på Bureåskolan var nyfikna och
han kom snabbt in i gänget. Via fosterfamiljen
SKELLEFTEÅ FÖRÄNDRAS
TILL DET BÄTTRE
Här är det traditionellt villa som gäller, en sanning som kan vara på väg att ändras i takt med
att allt fler lägenheter byggs och att trenden går
mot att folk föredrar att leva centralt i mindre
bostäder – villaliv blir undantaget.
– I storstäder bor folk i små lägenheter som
inte lämpar sig för socialt umgänge. I stället
möts man ute vilket öppnar upp för nya möten.
Här har folk villor och stugor som man förvandlat till egna span, jag menar stugorna här
påminner ofta mer om lägergårdar. Det finns
ingen anledning att träffas i badhuset när man
har badtunna hemma. Därmed blir möten med
andra människor inte lika naturligt, säger Jan.
De flesta verkar emellertid överens om att
saker håller på att förändras till det bättre.
Skellefteå har inte undgått globala trender som
att se restauranger och kaféer som en naturlig
mötesplats och ett ställe att hänga på oavsett
om det är helg eller vardag. I takt med det
har fler mötesplatser etablerats åtminstone i
centrala Skellefteå, och fler ska det bli.
– Jag tror att det var ett bra beslut att
kulturhuset ska byggas. Det visar att det finns
ambitioner, framåtanda och att man vill satsa
på att folk ska träffas och trivas i Skellefteå.
Mötesplatser är viktigt, speciellt offentliga
mötesplatser. Där är chanserna större att
personer utan relation till varandra träffas. Jag
tror att det är viktigt att träffa nya personer och
ta del av andras erfarenheter för att utvecklas,
säger Jan som får medhåll av Susanne:
– Det känns som att i takt med större
inflyttning och fler olika sorters människor
som bygger stadens framtid kommer det bli en
större gemenskap.
BOKTIPS!
En bok som flera inflyttade personer
vittnat om som en nyckel till att förstå
Skelleftebornas mentalitet är P O Enquists ”Musikanternas uttåg” – en rolig
och grym verklighetssaga om
arbetarrörelsens mödosamma fram­
växt bland sågverken längs Norrlandskusten under 1900-talets början.
I centrum av berättelsen återfinns
människorna i Bureå och dess grannbyar, men framför allt pojken Nicanor
Markström och hans närmaste familj.
Elsi Pettersson och
Farida Jonsson
FOTO: JONAS WESTLING
utökades kontaktnätet ytterligare, men han
kan inte påminna sig om att de umgicks med
andra nyinflyttade. Själv flyttade han tillbaka
till Stockholm när han blev myndig, men
återvände igen efter några år.
– Det var bara att ta vid där jag slutade.
Ingenting hade egentligen förändrats. Det är
min upplevelse, men jag har genom åren sedan
dess mött många nyinflyttade som har andra
erfarenheter. En synpunkt väldigt många haft
är att det är svårt att komma in i de sociala
nätverken. Jag tror att det har sina historiska
förklaringar, säger Jan.
Han är noga med att påpeka att han inte är
en expert eller på något sätt en auktoritet inom
området:
– Jag har bara reflekterat mycket över frågan. Jag tycker att det är intressant. Skellefteå
har en lång tradition av industri och jordbruk.
Dessutom är det ganska glest befolkat med
många mindre samhällen. Jordbruk och
skogsbruk har säkert bidragit till att folk varit
ganska knutna till vissa platser och haft relativt
hög förmåga till självhushållning. Umgänge
utövades på lördag kväll och i övrigt jobbade
man eller fixade kring hushållet eller bruket.
Släkten bodde i närheten, så blev man social
knallade man över till grannen eller kusinen
och fikade hemma hos honom. Det fanns inga
behov av fik eller andra offentliga mötesplatser.
Det fanns ju kyrkan och kyrkstaden där man
också umgicks med varandra, säger Jan som
tror att det ytterligare förstärkts av bostads­
normen i Skellefteå.
”Jag har aldrig varit i en stad
där så många har mössa,
ryggsäck och t-shirts med
ortnamnet på. Ändå tycker
de automatiskt att allt
annat är bättre.”
13
Gratisfestival
på Campus
Musik och kultur stod i centrum under
Campusfestivalen som gick av stapeln
den 5 september. Arrangemanget var
gratis och alla, studenter som icke-stu­
denter, var välkomna till Campusområdet
där lokala band blandades med band
utifrån, stand-up, DJs och mycket mer.
Endagsfestivalen kunde genomföras
tack vare volontärer och sponsorpengar
från bland annat Skellefteå kommun. För
initiativet och värdskapet stod Peppen,
en ideell förening som drivs av studenter
och ex-studenter från Campus Skellefteå.
Skellefteå är näst
bäst i landet
Skellefteå kommun är bäst i länet och
näst bäst i landet när det gäller att ordna
jobb till personer med funktionsnedsätt­
ning. Det visar en kommunuppföljning
som Myndigheten för delaktighet gjorde
i våras. Enligt Siv Brännström, arbets­
marknadskoordinator på Skellefteå
kommun, är den politiska viljan tillsam­
mans med stark struktur av myndighets­
samverkan de viktigaste faktorerna för
framgången.
– Skellefteå har en politisk viljeinriktning
som är avgörande. Det finns en samsyn
mellan myndigheter i den här frågan och
en stor samarbetsvilja. Vi är stolta men
inte nöjda, än finns det mycket vi kan
jobba vidare med, säger Siv.
Arbetsmarknadstorget, där kommunen
samarbetar med Försäkringskassan,
Arbetsförmedlingen, landstinget och
gymnasie- och gymnasiesärskolan är ett
exempel på hur Skellefteå samordnar
sina krafter för att skapa jobb åt perso­
ner med funktionsnedsättningar.
Science City utvecklar
kommunens näringsliv
Nu har Science City Skellefteå, SCS, slagit upp sina portar. SCS ska jobba med innova­
tioner, hjälpa näringsliv och organisationer att utveckla idéer och bygga nätverk som
kopplar samman olika aktörer. Vd för SCS är Johnny Höglund, tidigare kommunchef i
Sollefteå. Enligt honom har Skellefteå många verktyg som kan bidra till att göra kom­
munen ännu mer attraktiv och nå målet om 80 000 invånare år 2030.
– Skellefteå har spännande företag inom nya branscher som spel och kommunikation
som Science City kan bidra till att göra ännu starkare, men vi ska också vara ett stöd till
det befintliga näringslivet, säger Johnny Höglund. SCS ska jobba lokalt, men också vara
regionalt aktiva och samverka med andra science parks i regionen, exempelvis Uminova.
– Vi siktar även på att utveckla internationella
samarbeten, säger Johnny Höglund.
Bra att vara förberedd om
strömmen försvinner
Snart är hösten och vintern här och i och med det en ökad risk för stormar och snö­
oväder som kan leda till strömavbrott. Det kan därför vara en bra idé att se till att ha
följande hemma:
3 Mat som klarar rumstemperatur samt ett campingkök med bränsle.
3 Dunkar eller hinkar med lock att förvara vatten i.
3 Ficklampa, batterier, stearinljus, värmeljus och tändstickor.
3 Varma kläder, filtar, sovsäck och liggunderlag.
3 Husapotek med det allra viktigaste samt hygienartiklar.
3 Radio med batteri samt en lista med viktiga telefonnummer.
Mer information finns på www.civil.se/tips-rad/elavbrott.
Välkomstdag för alla nyinflyttade
Lördagen den 19 september arrangerades en välkomstdag på Stadshuset Brinken för
alla nyinflyttade i Skellefteå kommun. Kommunen berättade om sina verksamheter och
ett flertal föreningar och organisationer fanns på plats. På programmet stod uppvis­
ningar, prova-på-aktiviteter, föreläsningar och tävlingar. Det erbjöds även guidade city­
turer, både till fots och med buss, där några av Skellefteås smultronställen visades upp.
Nationellt stipendium till
Brännan och Lövånger
FOTO: ELIAS BERGKVIST
FOTO: PER STRÖMBRO
Brännanskolan och Lövångerskolan har
fått var sitt teknikstipendium om 10 000
kronor till att förbättra teknikundervis­
ningen på mellanstadiet. Victoria Nilsson
och Carola Nilsson, lärare på Brännanrespektive Lövångerskolan uppger att
de, bland annat, kommer att köpa in
praktiskt material och utrusta teknik­
lådor för pengarna.
BioCool har försett ett barnhem i Ghana med produkter som ger dem säkert vatten och friska fötter.
Skellefteåföretag hyllas
för tillväxtpotential
BioCool AB är namnet på Skellefteåföretaget med den unika affärsidén, de smarta pro­
dukterna och den stora utvecklingspotentialen. Företaget fick nationell uppmärksamhet
när de tog hem segern i Gasellsprånget och kan därmed glädjas åt ett års tillväxtstöd.
Tävlingen arrangeras årligen av Dagens Industri, med syfte att hitta svenska företag
med stor tillväxtpotential.
– Vi är otroligt glada över utmärkelsen och att de ser potentialen i oss och det vi gör.
Vi ser fram emot att få ta del av de mer rutinerade Gasellföretagens erfarenheter och
kunskaper, säger Maria Forssell, vd på BioCool AB.
BioCool arbetar inom två områden, friska fötter och säkert vatten. Deras innovation
består av att använda ett aktivt ämne som i kontakt med vatten skapar en unik syre­
explosion, vilket eliminerar svamp, bakterier och virus på ett ofarligt och miljövänligt sätt.
Totalt delades femtio stipendier ut till
skolor runt om i Sverige, och det var hård
konkurrens om dem. Men Skellefteå­
skolorna visade särskilt stort engage­
mang för teknikämnet.
– Det finns ett stort engagemang för
teknik på många skolor, det är Brännan­
skolan och Lövångerskolan fina exempel
på, säger Emma Sabel, Teknikföretagen.
En ny arenahall byggs
i Skellefteå
I Skellefteå pågår byggnationen av
två nya sporthallar intill Balderskolan.
Den ena är en arenahall för framför allt
innebandy med en läktare som rymmer
cirka 1 000 åskådare. Arenahallen
kommer även att användas som aula till
Balderskolan. Den andra är en tränings­
hall med en mindre läktare. Byggnaden
är totalt cirka 7 150 kvadratmeter och
kommer även att innehålla en dans­
sal och ett kafé. Bygget beräknas stå
färdigt nästa sommar.
1513
Cafévagnen
En glad Ludwig Eriks
son,
Cafévagnen
Gatusmak, här
Fritidsgård på
på torget i Skellef
teå
mn
hjul, Skellefteha
astuga på hjul
Örvikens byab
Det rullande
Skellefteå
Det senaste året har något hänt i Skellefteå. Flera verksamheter har bokstavligen
fått ben, eller snarare hjul, och söker upp Skellefteborna där de är.
Fritidsgårdarna Grottan och Kåken i Skelleftehamn och Ursviken samt Cafévagnen
är två av de senare exemplen på det rullande Skellefteå.
FOTO: PER STRÖMBRO OCH PRIVAT
– På sommaren splittras ungdomarna mer och
det har varit svårt att nå dem. Att söka upp
ungdomarna där de är har visat sig fungera
väldigt bra, säger Susanne Oderth, föreståndare på Kåken.
Idén föddes redan för några år sedan och
förverkligades för första gången i somras.
Med en pimpad husvagn utrustad med spel,
bollar, badgrejer och musikanläggning har två
eller tre av Kåkens och Grottans fritidsledare
parkerat på Kallholmen och Kanotudden där
många ungdomar håller till på sommarlovet.
– Vi har varit på Kallholmen två dagar i
veckan och på Kanotudden två och egentligen
gjort det vi gör på fritidsgården: pratat, funnits
som stöd och vuxenkontakt. Och gensvaret
från ungdomarna har varit stort. Det här kommer vi att försöka fortsätta med nästa sommar
också, säger Susanne Oderth.
RULLANDE CAFÉ
En annan som också satsat på en rullande
verksamhet är Ludwig Eriksson som startat ett
ambulerande café som under sommaren åkt
runt mellan främst Skateparken i Skellefteå,
kollot i Burvik, Lövångers havsbad, Gullsands
havsbad och Bonnstan. Eftersom cafévagnen
bara står en eller ett par dagar på varje plats
krävs inga andra tillstånd än miljötillstånd och
lov från markägaren.
– Jag funderade först på att investera i en
turistanläggning men hittade inget klockrent.
Då kom jag på idén att söka upp mina kunder
där de är. Genom att börja enkelt och själv
bygga caféet på ett husvagnschassi tar jag inte
heller några större ekonomiska risker. Det har
fungerat väldigt bra, säger Ludwig Eriksson.
BYAFÖRENING BYGGDE BASTU
I tre års tid har Örvikens rullande byabastu
stått till bybornas förfogande och kan ses
som något av en föregångare när det gäller
verksamheter på hjul. Alla som bor i byn kan
hyra bastun året runt och eftersom den står
på hjul kan den placeras precis där man vill.
Den vedeldade bastun byggdes av bastusugna
bybor och tas av släpen när den ska användas.
En bastu av det här slaget klassas som en
husbil och får stå max fem veckor på samma
ställe. Därefter måste den flyttas till en annan
plats. När den står på släpet klassas bastun som
en husvagn och får stå uppställd för förvaring
då den inte används.
LITE HISTORIA...
Den första kända food-trucken byggdes
av boskapsskötaren Charles Goodnight
i Texas 1866. Inför en stor boskapsför­
flyttning byggde han om en gammal
armévagn till ett rullande kök och
monterade en stor låda på vagnens
baksida, utrustad med hyllor och lådor.
Där förvarades köksredskap, kryddor,
tallrikar och bestick. I en annan del
av vagnen förvarades torrvaror som
torkade bönor, majsmjöl, saltat kött
och kex. God, stadig mat kallades
chuck food av dåtidens boskapsskötare
och Goodnights food-truck och hans
efterföljare kom därför att kallas Chuck
Wagons.
17
Iosif hjälper till
att bredda Skellefteås
arbetsmarknad
Iosif Karambotis är greken som lotsar människor från andra länder till
Skellefteå och hjälper Skelleftebor att hitta ut i världen.
– Jag drivs på ett nästan sjukligt sätt av att hjälpa människor att hitta jobb, säger Iosif.
1986 hittade Iosif kärleken på Kos. Det förde
honom först till Stockholm och ett år senare
till Skellefteå.
– Sverige har bland greker alltid setts som
ett föregångsland. Då handlade det om Olof
Palme, välfärd och respekt för andra människor. Jag är uppvuxen i Aten och i en storstad
är man mer anonym. I Stockholm var livet
stressigt och jag hade svårt att skaffa jobb. Min
dåvarande fru kommer från Byske och när vi
flyttade till Skellefteå blev det bättre.
PÅ VILKET SÄTT?
– Genom min fru hade jag lättare att komma
in i olika kretsar och knyta nya kontakter.
Skellefteå är en mindre stad där alla känner
alla, en lugn stad som är perfekt för barnfamiljer, och där det finns en närhet till allt och tid
för alla att engagera sig i vad man gillar, svarar
Iosif och fortsätter:
– Personligen hade jag också turen att träffa
en fantastisk människa i Skellefteå, Håkan
Fredriksson, som gav mig olika jobb i krogbranschen. Det blev ytterligare ett sätt för mig
att etablera mig i det svenska samhället.
AKTIV I FLERA SAMMANHANG
Den fallande ekonomin i Sverige i början av
90-talet väckte samtidigt Iosifs nyfikenhet på
nationalekonomi, som han sedermera studerade i Luleå och Umeå.
Iosif har också engagerat sig inom en rad
projekt. Han var med och startade Mångkulturellt Forum 1998, han är politiskt aktiv
inom Socialdemokraterna som ledamot i
kommunfullmäktige och som ledamot i
socialnämnden, och han vägleder sedan 2002
andra till jobb genom sin tjänst på Arbetsförmedlingen med fokus på integration på
arbetsmarknaden.
– Efter 29 år i Sverige har jag byggt upp ett
enormt nätverk som är en bra grund för att
hjälpa andra, även äventyrslystna ungdomar
härifrån som vill testa att åka utomlands.
Söker sig fler greker hit nu i och med den ekonomiska krisen i ditt hemland?
– Ja, många greker är desperata och de söker
sig hit för att få jobb som inte längre finns i
Grekland. Skellefteå har fantastiskt mycket
att erbjuda, men vi kommer ärligt talat inte
att få några som flyttar hit från utlandet för
att vi har så vacker natur, utan det handlar
om att kunna erbjuda jobb och bostäder. Vi
behöver bli bättre på att öppna sinnena på
företag och i organisationer när det handlar
om nyanställningar inom bristyrkena här, och
inte bara se hinder i till exempel språket. Det
finns jätteduktiga akademiker som vill komma
till Skellefteå, och erbjuder vi bara en väg in till
jobb så har vi stora konkurrensfördelar.
FAKTA
NAMN: Iosif Karambotis
ÅLDER: 56 år
BOR: Morön
FAMILJ: Två barn, Dennis, 12 år,
och Chrissa, 23 år
SYSSELSÄTTNING: Eures adviser
på Arbetsförmedlingen
INTRESSEN: Läsa, resor,
föreningsliv, politik
FOTO: HANS-JÖRGEN RAMSTEDT
19
Sander Ejrevi, en av många unga som deltar i Läsligan.
Den här artikeln finns också med
en enklare text, på sidan 23.
Fortsätter
peppa till läsning
Med drygt ett år på nacken har Läsligan blivit ett alltmer välbekant inslag i Skellefteås
föreningsliv. En rad klubbar har anslutit sig till projektet som syftar till att få idrottande ungdomar
mellan 12 och 18 år att läsa mer. Och Mikke Ejrevi, bibliotekschef, hoppas att höstens
aktiviteter ska få intresset för läsning att växa ännu mer i kommunen.
FOTO: SOFIE HEDMAN
För något år sedan landade den internationella
PISA-rapporten på svenska myndigheters
bord. Rapporten som jämför olika länders studieresultat visade att svenska ungdomar läser
allt mindre och att läsförmågan och läsförståelsen har försämrats kraftigt.
För att motverka utvecklingen drogs projektet Läsligan igång. Det har nu fått fäste bland
många klubbar i kommunen.
– Intresset har varit stort från alla föreningar
jag pratat med. Man förstår verkligen vikten av
att låta idrott och läsning gå hand i hand, säger
Mikke Ejrevi.
FÖREBILDER INSPIRERAR
Under vintern och våren har idrottsprofiler
och läsambassadörer som Hanna Marklund,
och Erik Forsell besökt lag i Skellefteå och
pratat om läsning, gett boktips och inspiration. Dessutom har några klubbar fått låna
boktrunkar att ha med sig vid bortamatcher
och bussresor.
– Min sons hockeylag är inte direkt anslutna
till Läsligan, men man har infört skärmförbud
under resor och cuper. Man uppmanar i stället
till att ha med sig böcker eller tidningar. Det är
viktigt att försöka bryta slentrianen i att sätta
på en film i bussen. Och responsen har varit
positiv, från både barn och föräldrar, säger
Mikke Ejrevi.
Under hösten kommer man att arbeta med
att ge fler klubbar möjligheten att låna boktrunkar. Läsligan kommer också att placera ut
bokhyllor i omklädningsrum och föreningslokaler.
– Idrottsstjärnor är givetvis viktiga förebilder, men ledarna och tränarna är kanske de
viktigaste förebilderna när det kommer till att
väcka intresset för läsning i kombination med
idrott, säger Mikke Ejrevi.
INTRESSE FRÅN FINLAND
Under sommaren har Läsligan deltagit vid den
årliga hockeyskolan och vid Rekordmatchen
där man pratat om läsning och gett boktips.
I våras anordnades Läsligan Cup i innebandy
med lag från Skellefteå, Luleå och Umeå. I maj
besökte även författaren Arne Norlin Skellef­
teå Stadsbibliotek där ett antal fotbolls- och
innebandygäng fick träffa honom.
– Det var enormt populärt och slutade med
att många böcker lånades, säger Mikke Ejrevi.
Intresset för Läsligan har spritt sig även
utanför kommunens gränser. Ett bibliotek i
Finland har hört av sig och visat intresse för
projektet.
– De vill att vi ska komma dit och berätta.
Projekt som Läsligan behövs verkligen och jag
hoppas att fler kommuner förstår vikten av
att integrera idrott och läsning, säger Mikke
Ejrevi.
TILL VÄNSTER: Under hösten fortsätter
Läsligan med nya aktiviteter.
OVAN: Mikke Ejrevi, bibliotekschef,
hoppas att läsintresset ska öka ännu
mer i kommunen.
21
Lättläst är information på enkel svenska. En lättläst text
har aktiv form, korta rader och stycken och extra luft mellan
raderna. Långa ord delas av med bindestreck.
Bearbetning till lättläst: Infomix
Är vi dåliga på att skaffa vänner?
Vissa säger att det är svårt att få vänner i
Skellefteå, men stämmer det verkligen?
En årlig enkät visar att många tycker att
Skellefteå är ett bra ställe för barn och äldre.
De som svarade på enkäten gav däremot
låga betyg till Skellefte-bornas inställning till
nya intryck.
Många tycker också att Skellefte-borna är
dåliga
på att prata positivt om Skellefteå
inför nya människor.
Andra menar att det inte är svårare att komma in
i Skellefteå än på andra ställen.
Webb-utvecklaren Johan Carlsson flyttade
nyligen till Skellefteå från Stockholm.
Han säger att det verkar finnas mycket
stolthet i Skellefteå.
Johan har aldrig varit i en stad där så många går
omkring med ortnamnet på
kläder och väskor.
Dansläraren Susanne Nordin har tidigare bott i
Göteborg, Berlin och New York.
Hon tycker att om man är öppen och aktiv så är
det lätt att få nya vänner, i alla fall om det sker
genom jobb, skola eller förening.
Maria Edström som är ansvarig för kommunens
inflyttar-service tror att Skellefte-borna är lite
blyga och ganska nöjda med sina liv och de
vänner de redan har.
Per Dinborn är verksamhets-strateg och
flyttade hit från Stockholm.
Han tycker att Skellefte-borna ofta har
en negativ bild av sig själva.
Men det finns så mycket fantastiskt här,
låt omvärlden veta det, säger Per.
Estee har eget matlagningsprogram
Estee Weng är från Singapore och hon bor
i dag i Skelleftehamn.
När Estee kom till Sverige för 18 år sedan
förälskade hon sig i skogen.
I naturen hittar hon allt möjligt gott som
hon använder i sin matlagning.
Estee har startat ett matlagnings-program på
Youtube som heter Shiokoholic pantry.
I programmet kombinerar Estee svensk och
asiatisk matlagnings-kultur med
berättelser om mat och matlagning.
Programmen bjuder också på
filosofi och rese-skildringar.
Estee säger att hon med sitt program vill
skapa berättelser och att tittare från
andra länder ska se Sverige och
Skellefteå som hon gör.
Jag vill vara en god marknadsförare av
Skellefteå så att fler får upp ögonen för
staden, säger Estee.
Läs-ligan ska få unga att läsa mer
Den senaste internationella PISA-rapporten
visade att svenska ungdomar läser mindre och
att ungdomars läs-förståelse har blivit sämre.
För att hjälpa ungdomar att läsa mer startade
Skellefteå kommun i samarbete med biblioteken
ett läs-projekt som kallas för Läs-ligan.
Läs-ligan är för ungdomar mellan 12 och 18 år
och som är med i någon idrotts-förening.
Hanna Marklund och Erik Forsell är
ambassadörer i läs-projektet.
Hanna och Erik har besökt föreningar i Skellefteå
och pratat om läsning och gett boktips.
Dessutom har några föreningar lånat
bok-trunkar att ta med på bussresor.
Mikke Ejrevi arbetar som chef på biblioteket.
Han säger att det har varit stort intresse för
projektet och att många böcker lånats
ut till föreningarna.
Mikke säger att han hoppas på att höstens
aktiviteter ska få intresset för läsning att
växa ännu mer i kommunen.
Läs-ligan är till för att ungdomar som idrottar ska
läsa fler böcker.
FOTO: Sofie Hedman
I höst kommer bokhyllor att ställas ut i
omklädningsrum och förenings-lokaler och
fler föreningar ska få möjlighet att
låna bok-trunkar.
Läsligan finns på Facebook.
23
Lokal utdelning
Extern utdelning
Gruppförsändelser
till hushåll och
företag i Skellefteå
kommun
Posttidning B
Viljan att göra skillnad
förde Skellefteå till Ghana
Det började med en tanke som fortsatte med ett mejl som bara några månader senare resulterade i att
fyra Skelleftebor åkte till Ghana för att stötta verksamheten på ett barnhem. Resan gjordes inom ramen
för projektet ”Skellefteå stöttar” som samlade in hela 90 000 kronor till barnhemmet.
Sofia Andersson Lundberg, 26 och Sandra
Kilpeläinen Norman, 24 hade länge pratat
om viljan att göra skillnad, hjälpa människor
i världen som inte är lika lyckligt lottade som
merparten av svenskarna.
– En dag i november skickade Sofia ett mejl
till mig där hon skrev att vi måste göra skillnad.
Nu! Jag var givetvis på och bara två månader
senare var resan till Ghana bokad för mig,
Sofia och våra vänner Oscar Byström och
Elias Bergkvist, berättar Sandra Kilpeläinen
Norman.
MÅNGA VILLE HJÄLPA
Barnhemmet ligger i byn Senya Beraku
utanför Accra och är hem åt ungefär 40 barn
i åldrarna noll till 15 år. Med knappa resurser
och bara två vuxna som tar hand om dem,
led barnen brist på det mesta från närhet till
kläder och leksaker.
– Ingen kan göra allt men alla kan faktiskt
göra något. Genom ”Skellefteå stöttar” sam-
lade vi in 90 000 kronor från främst givmilda
privatpersoner i Skellefteå och på några andra
orter, berättar Sandra.
CHOCKARTAT MÖTE
Men det är en sak att föreställa sig misär och
en helt annan att se den i vitögat, direkt på
plats. För Sandra och Sofia blev mötet med
verkligheten i Ghana och på barnhemmet
något av en chock.
– Första dagen kändes allt hopplöst. Hur
skulle vi kunna göra något här? Det var en
överväldigande fattigdom. Barn i trasor
på gatorna, fallfärdiga hus och skräp och
sopor överallt. Och så de här små barnen på
barnhemmet, som trots att de har det bättre än
gatubarnen, ändå skulle behöva så mycket mer,
säger Sandra.
KÄRLEK OCH SKOLBÖCKER
Men det gick att hjälpa till och att göra skillnad. Projektet ”Skellefteå stöttar” resulterade
i att barnhemmets trasiga minibuss blev lagad
och att nya mediciner kunde köpas in. Projektet finansierar dessutom skolböcker för ett år,
mat för tre månader, ytterligare en lärare och
en socialarbetare under kommande år, cyklar,
skor och kläder, ett nytt kök och en mur som
ska skydda barnen bättre.
– Och vi fick tillbaka en otrolig massa
kärlek från de här fantastiska barnen. Men det
kändes svårt att lämna dem efter en månad.
Och det har tagit lång tid för oss alla att smälta
resans intryck, säger Sandra.
Projektet ”Skellefteå stöttar” kommer att
leva vidare och förhoppningen är att några
andra Skelleftebor ska vilja åka till någon
annan plats i världen för att hjälpa till.
– För att sprida budskapet om vår resa och
syftet med den har vi gjort två filmer om vår
tid på barnhemmet. Vi hoppas de ska inspirera
andra att göra skillnad, säger Sandra.
FOTO: ELIAS BERGKVIST
9 0 0 0 0 1 8 0 4