Våra rovdjur åk 4-6 - Naturskolans klassbesök

Örebro Naturskola
Våra rovdjur
åk 4-6
Naturskoledagen – tips och innehåll
Metodtips till för- och efterarbete
Råd kring dokumentation och bedömning
Vi ger oss i kast med olika grupperingar av djur; predatorer och bytesdjur,
köttätare, växtätare och allätare, rovdjur och… ja vad är egentligen ett
rovdjur? Vi jobbar med olika anpassningar som djur har beroende på om de
till exempel ska jaga eller bli jagade. Med alla sinnen lär vi oss mer om våra
tre stora rovdjur: björn, varg och lo och om deras roll i ekosystemet. Vi kommer
också in på den konflikt som uppstår när människa och rovdjur kommer nära
varandra.
Vi ger oss ut på spårning och lär oss hur man kan identifiera djur genom spår.
Förutsättningar:
Vi håller till i området kring Naturens hus och naturskolans lokaler där. Naturskolans hus
ligger precis bakom restaurangen.
Den tid ni har möjlighet att vara på naturskolan styrs ofta av busstiderna. Stadsbuss nr 22
går till Naturens hus. Vi har planerat för att få rå om er mellan kl. 9.20 och 13.36. Behöver
ni korta dagen av någon anledning så tar vi bort något moment. Hör av dig om vilka tider
som gäller er!
Vi kommer att vara ute det mesta av tiden och vi kommer att förflytta oss i området.
_______________________________________________________________________________________
Örebro kommun
Barn och Utbildning
orebro.se/naturskolan
Örebro naturskola
Oljevägen 15, 702 83 Örebro
019-21 68 32, 019-21 68 61
naturskolan@orebro.se
2
Vi gör avbrott för förmiddagsfika och lunch. Vill ni grilla vid lunchen så fixar vi eld och
grillutrustning. Ta med eget förmiddagsfika och beställ utflyktslunch i god tid från
skolköket.
Under dagen står vi för det pedagogiska innehållet. Vi ansvarar också för att dagen är så
säker som möjligt och att en riskanalys är gjord på dagens moment.
Din/Era roller som medföljande pedagoger är under naturskoledagen:
 att ha ansvar för gruppen och stötta de elever som har svårt att följa
verksamheten samt att, så långt det är möjligt, delta i övningarna. Då får du
en bra bild av vad eleverna har för erfarenheter med sig efter dagen och kan
följa upp dagen på bästa sätt.
 att ta ansvar för och informera naturskolan om eventuella sjukdomar och
andra riskfaktorer som bedöms relevanta hos barnen såsom astma,
diabetes, epilepsi, allergi, fobier mm.
 att medföra klasslista med relevanta kontaktuppgifter.
Att tänka på inför naturskolebesöket:
 Varma kläder och kängor för utomhusverksamhet – förbered barnen väl kring
detta innan (se För- och efterarbete - Allmänt)
 Extrakläder ifall man blir våt - speciellt extra sockor och vantar!
 Förmiddagsfika t.ex. smörgås, frukt och varm dryck.
 Rejäl matsäck till lunch - grillmöjlighet ordnar vi om ni behöver. Istället för festis
som dryck föreslår vi att ni tar med koncentrerad juice och kåsor/muggar.
Vi har vatten, kannor och dunkar så att ni kan blanda här. På så sätt slipper ni bära
vatten hit och det blir färre sopor vilket är bättre för miljön.
 Kamera - att dokumentera med inför efterarbetet
3
Dagens innehåll och hur vi kopplar det till målen i kursplanen
Allt vi gör ute är kopplat till läroplanen men vi ger ofta råvarorna. Sedan är det upp
till dig som lärare att förvalta detta genom reflektion och efterarbete.
Förslag på Hur hittar du på nästa sida.
Här följer en beskrivning av hur dagen kan se ut och hur olika moment kopplas till
kursplanen
Dagens innehåll
Vi inleder med en lek där vi funderar på vad
ett rovdjur är.
FIKA
Vi går in och bekantar oss med de stora rovdjur
som finns i Kilsbergen (lo, varg, björn,
kungsörn) genom att titta på film och
undersöka innehållet i vår rovdjurslåda.
Men först blir det en berättelse om folktron
förr i tiden.
LUNCH
Vi letar djurspår ute och tar reda på vilka djur
som lämnat dem.
Vi avslutar med en lek och sammanfattar dagen
Slut för idag
Centralt innehåll ur kursplanen i
no/biologi som berörs under
dagen:
Natur och samhälle
 Djurs, växters och andra organismers
liv. Fotosyntes, förbränning och
ekologiska samband…
 Ekosystem i närmiljön, samband mellan
olika organismer och namn på vanligt
förekommande arter. Samband mellan
organismer och den icke levande miljön.
 Naturen som resurs för rekreation och
upplevelser och vilket ansvar vi har när
vi nyttjar den.
Biologin och världsbilden
 Olika kulturers beskrivningar och
förklaringar av naturen i skönlitteratur,
myter och konst och äldre tiders
naturvetenskap.
 …organismers anpassningar till olika
livsmiljöer.
Biologins metoder och arbetssätt
 Enkla fältstudier och experiment.
Planering, utförande och utvärdering.
 Hur djur, växter och andra organismer
kan identifieras, sorteras och grupperas.
Sedan kommer naturligtvis mål från
andra ämnen in under dagen. T.ex:
Idrott och hälsa – Centralt innehåll Friluftsliv och utevistelse
 Lekar och andra fysiska aktiviteter i
skiftande natur- och utemiljöer under
olika årstider
4
För- och efterarbete
– kopplat till kursplanens centrala innehåll
Målsättningen är att besöket blir en del av skolarbetet och inte bara en enskild
händelse. Det är bra om naturskoledagen förarbetas och det är jätteviktigt att den
bearbetas efteråt. Här får du tips på hur och på hur du kan dokumentera elevernas
kunskaper.
Försök göra dokumentationen till ett inlärningstillfälle och ett tillfälle för reflektion.
Sist kommer de relevanta kunskapskraven för åk 4-6 med kommentarer.
ALLMÄNT
Om man är blöt och kall är det svårt att vara koncentrerad på det vi ska göra. Då blir
nästan ingenting roligt.
Prata med barnen (och föräldrarna!) om hur man ska klä sig i olika väder. Visa konkreta
exempel. Gå ut och träna i olika väderlekar: ”Idag ska vi träna på regn!” Diskutera efteråt:
Vilket var bra kläder? Vad kan jag ändra till nästa gång för att klara mig bättre? För de
yngsta är naturligtvis föräldrarnas medverkan nödvändig så att barnen får med sig rätt
utrustning.
Ta gärna med kamera! Att titta på bilder efteråt eller att göra fotomontage över
naturskoledagen är ett bra sätt att bearbeta det man varit med om och också visa upp för
föräldrar och andra elever.
EKOSYSTEM, DJUR OCH VÄXTER I NÄRMILJÖN
METODTIPS – Rovdjursfakta
Låt eleverna måla rovdjur och skriva om dem utifrån sina upplevelser från
naturskoledagen och kanske komplettera genom att söka mer fakta.
Dokumentation
Samla elevernas dokumentationer i en utställning som ni visar för föräldrar eller andra
elever på skolan.
METODTIPS – Mitt rovdjur
Skriv en berättelse om ett rovdjur med hjälp av ett karaktärsschema, där du har funderat
kring ditt djurs: egenskaper, utseende, mat det tycker om, vänner, fiender, hur det lever
osv.
5
METODTIPS – Rovdjur i sagor
Fundera kring rovdjur som finns i sagor: Hur beskrivs de där? Farliga eller snälla? Hur är
det i verkligheten? Gör en egen rovdjurssaga eller teater, eller gör om en gammal saga.
Hur påverkar bilden av rovdjuren i sagor vår syn på de verkliga djuren?
METODTIPS – Bajsundersökning
Plantera harbajs och se vad som växer upp! En hare kanske???! Här blir sedan
diskussionen kring att man i spillningen hos olika djur kan få ledtrådar till vad djuret äter.
METODTIPS – De stora rovdjuren
Jobba med länsstyrelsens skolbroschyr ”De stora rovdjuren”.
(Du får en klassuppsättning vid besöket hos oss.)
METODTIPS – Ekosystem
De ekologiska sambanden i naturen är invecklade och inte alltid självklara för oss vid
första anblicken. Serien ”Mikrovärldar” i Viasats utbud Nature handlar just om dessa
komplexa samband. I programmet besöker man olika mikrovärldar och letar efter vad
som gör att ekosystemet fungerar och ger liv åt alla arter som finns där. Ett program
handlar om Yellowstones nationalpark där man återinfört vargen som inte funnits där på
många år. Detta har varit mycket gynnsamt för mångfalden av arter och har till och med
förändrat flodens lopp. Det är många spännande ekologiska samband som finns med i
den processen. En beskrivning av just vargens påverkan i Yellowstone finns även på
Ytube - sök på Sustainable Human, How Wolfes Change Rivers (finns lång och kort
version, på engelska). Här blir det tydligt hur även den icke levande miljön finns med i
samspelet.
Använd t.ex. filmen som grund för att diskutera och göra en gemensam beskrivning av ett
ekosystem.
Dokumentation
Låt eleverna fundera kring hur ett ekosystem i Kilsbergen där bl.a. vargen finns med
fungerar och beskriva det i bild och text. En närmare variant är att studera ett ekosystem i
skolans närområde - inventera de växter, växtätare och köttätare som finns där och vilka
sambanden är. Kan det finnas insekter som äter andra djur? T.ex. trollsländelarven,
stenkryparen, enkelfotingen och spindeln är ju köttätare…
METODTIPS – Ekologiska lekar
Efter besöket får du en länk till Google drive där det bl.a. finns beskrivningar på lekar
som handlar om djurens liv t.ex. Rovdjuren jagar, som beskriver vargens respektive
lodjurens jaktsätt men även ger en diskussion om balansen mellan rovdjur och bytesdjur.
Älgleken beskriver djurens behov av både den levande och icke-levande miljön och hur
förändringar påverkar populationen. Det är viktigt att alltid koppla lekarna till
verkligheten och studera fenomenen där i smått och stort.
6
ORGANISMERS ANPASSNINGAR
METODTIPS – Det perfekta djuret
Fundera och diskutera kring varför olika djur ser ut och fungerar som de gör – att de är
anpassade efter det liv de lever (tänder/näbbar och mat, hörsel, syn, förmåga att klättra
osv.). Hitta på och rita ett fantasidjur: Hur skulle ett djur se ut som: - är bra på att klättra i
berg? - kan leva i öknen? o.s.v.
METODTIPS – Ekologiska lekar
Efter besöket får du en länk till Google drive där det bl.a. finns beskrivningar av ett antal
lekar t.ex. Smygleken, Vargen kommer och Rovdjurspromenad som illustrerar djurs
anpassningar när det gäller sinnen. Det är viktigt att man alltid knyter leken till
verkligheten och försöker att hitta sambanden ”in real life” – i smått och stort. Om det i
leken handlar om bytesdjurens vidseende för att upptäcka faror lättare kan man studera
hur ögonen är placerade på bytesdjur t.ex. fåglar som nästan har ögonen på varsin sida av
huvudet respektive rovdjur som behöver mer djupseende med ögonen tätare för att få en
bra avståndsbedömning vid anfall. Istället för vargar och rävar går det ju bra att se hur
hundars ögon är placerade. Har ni turen att kunna se rådjur så blir beteendet att stå
blixtstilla för att undvika upptäckt tydligt. Rovdjurs färgseende är begränsat till förmån för
mörkerseendet.
FÄLTSTUDIER
METODTIPS – Spårsnö
Fortsätt att leta djurspår i närområdet. Låt eleverna två och två följa ett spår och försöka
lista ut vad djuret haft för sig där det gått fram – kissat, bajsat, sprungit fort/sakta, ätit
något… Vad lär vi oss av en sådan studie?
(Spårning är ett viktigt verktyg för att lära oss mer om djurens beteenden.)
En annan variant är att jämföra vilka djur som lämnat spår på två olika platser t.ex.
skolgården och i skogen. För statistik. Skiljer sig det vi hittar på de olika platserna?
METODTIPS – Gipsspår
Gör gipsavgjutningar genom att hälla ljummet gips(filmjölkskonsistens) i spåren. Spår
som trampats i tö och sedan frusit till är bäst. I fluffig lös snö är det svårt.
Dokumentation
Gör en utställning med spåravgjutningarna kombinerade med bilder på och fakta om
djuren.
Vad har hänt här?
Spårtecken från kungsörn (Viltskadecenter)
7
BEDÖMNING (LGR11)
Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 6
Efter kunskapskraven finns kommentarer på hur vi kopplar metoderna ovan till de olika
kunskapskraven och vår syn på bedömning.
Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för
välutvecklade resonemang om informationens och källornas användbarhet. Eleven kan
använda informationen i diskussioner och för att skapa texter och andra framställningar
med god anpassning till sammanhanget.
Många av metoderna ovan innehåller informationssök. Böcker är bra ibland, internet ibland.
På internet finns mycket bra och mycket skräp. Det gäller att vara källkritisk.
Här gäller det både att söka fakta om t.ex. föda, men även att kunna använda
informationen när det gäller att se och förklara de ekologiska sambanden i ett ekosystem.
Eleven kan genomföra enkla fältstudier och andra undersökningar utifrån givna
planeringar och även formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att
arbeta systematiskt utifrån.
Övningen att leta spår och föra statistik är ett bra exempel på en fältstudie som passar in här.
En enkel frågeställning kan tex vara: ”Spelar det någon roll om vi letar spår på skolgården
eller i skogen? Hittar vi samma arter på båda platserna eller skiljer det sig? En annan kan
handla om vilka platser en åkersork föredrar? Kan eleverna göra en planering och ett
genomförande av en undersökning där de tar reda på detta tycker vi att de klarat
kunskapskravet.
Eleven kan jämföra sina och andras resultat och för då välutvecklade resonemang om
likheter och skillnader och vad de kan bero på samt ger förslag som kan förbättra
undersökningen. Dessutom gör eleven välutvecklade dokumentationer av sina
undersökningar i text och bild.
Här är det den sista punkten i rapportmodellen ovan som är viktig. ”Om jag ska göra om
undersökningen – vad ska jag göra annorlunda?” Skillnaden mellan höga och låga betyg
ligger mycket i förmågan att föra resonemang och dra slutsatser av det man vet och de
fakta man har. Du kan aldrig hitta A-svaren på wikipedia. Det är hur du knyter ihop dina
erfarenheter och resultat med andras resultat och allt du kan hitta på wikipedia som ger Anivån. Detta kan eleverna visa i sina rapporter men de kan också visa det i en muntlig
diskussion. Vi har ju alla olika sätt att uttrycka oss på.
Eleven har mycket goda kunskaper om biologiska sammanhang och visar det genom att
förklara och visa på enkla samband inom dessa och något gemensamt drag med god
användning av biologins begrepp.
Resonemangen kring ekosystem och vad som gör att de fungerar är ett utmärkt tillfälle att
bedöma detta - både muntliga resonemang och elevens beskrivning av ett ekosystem i bild
och text.
Tänk på att Varför…? och Hur…? Ofta är viktigare än Vad heter? Men vi behöver namn för
att kunna beskriva varför, hur och för att kunna se samband.
8
Bra länkar, litteratur och appar
www.wikipedia.se Pålitlig fakta och bra upplägg av fakta om arter.
www.SNF.se Naturskyddsföreningens hemsida.
www.viltskadecenter.se Grimsö viltforskningsstation
www.lansstyrelsen.se/orebro
Här kan du även prenumerera på ett nyhetsbrev om de stora rovdjuren i vårt län
www.de5stora.com (varg, björn, lo, järv och människa!)
En hel del bra fakta finns även på nedanstående sidor - bara man är medveten om att det
här är två olika sidor i rovdjursdebatten:
www.rovdjur.se Rovdjursföreningen
www.jagareforbundet.se
Svenska Jägareförbundet (har bra artfakta om olika djur)
Rovdjursboken, Bisse Falk och Lennart Eng, Opal, ISBN 978-91-7299-310-5
Lilla naturserien Djurspår, Prisma, ISBN 91-518 4656
Djurens spår, Lars-Henrik Olsen, Nordstedts, ISBN 978-91-1-304379-1
Viltappen (gratis, Järgarförbundet)
Hör av dig om det är något du undrar över! Ser fram emot att träffa er gör vi på
Örebro naturskola
Birgitta Jansson 019-216832 – Malin Bideby 019-216861