Modulbyggande i stål – en lösning för den svenska bostadskrisen

Modulbyggande i stål – en lösning för den svenska bostadskrisen

2
Nummer 15 • oktober 2015
FÖLJ BYGGVÄRLDEN PÅ TWITTER:
TWITTER.COM/BYGGVARLDEN
…OCH MISSA INTE BLOGGEN:
BYGGVARLDEN.SE/BLOGS
DEBATT
Modulbyggande i stål – en lösning
för den svenska bostadskrisen
Hur utvecklar vi det svenska bostadsbyggandet? Idag är den svenska byggmarknaden låst i traditionellt tänkande, höga priser och brist på innovationer. Sverige har aldrig varit i större behov av nya produktionsmetoder och
nya material som just nu. Sedan Ivar Kruger tog den armerade betongen till
Sverige i början på 1900-talet har det inte skett några större utvecklingssteg.
Genom att använda mer stål i bostadsbyggandet kan vi krympa byggtiderna,
minska kostnaderna och öka kvaliteten i bostadsbyggandet.
M E D STÅ L S K A PAS nya möjligheter
till kontrollerade prefabricering i fabrik vilket först och främst ger lägre
FOTO: LARS HAMREBJÖRK
I Sverige har vi idag behov av att
bygga fler bostäder – och nu börjar
det bli bråttom! Bostadsbehovet
ökar. Tyvärr är risken för överhettning påtaglig. Vi har inte resurser
att bygga på samma sätt som tidigare. Idag saknas det över en halv
miljon bostäder och varje år ökar
bostadsskulden med mellan 35 000
- 40 000 bostäder. Det innebär att
det skulle behöva etableras tio stora
bostadsbyggare (JM påbörjade 3445
nya bostäder 2014) för att inte bostadsskulden ska öka. Det kommer
att bli mycket svårt för de befintliga
bostadsproducenterna att klara av
utmaningen. Vi har redan idag en
resurs- och kompetensbrist inom
bygg- och anläggningssektorn. Så
det är dags att tänka nytt. Bostäder av
stålmoduler skapar nya möjligheter.
Stål är starkt. Det ger möjligheter och arkitektonisk frihet. Med
hjälp av stål kan man skapa attraktiva byggmoduler som är styva vilket ger möjligheter för stora öppna
ytor. Konstruktionerna blir lätta, våningshöjder och bjälklagstjocklekar
kan hållas till ett minimum. Man får
plats med ett stort antal lägenheter
på en begränsad yta. Det leder till ett
effektivt byggande.
produktionskostnader men även en
produkt var kvalitetskontrollerna
blir en naturlig del av produktionsprocessen. Den industriella byggprocessen ger lägre materialomkostnader, minskat spill och möjlighet
till lagring och optimala leveransstorlekar.
Problemet med attraktiva och
byggbara tomter i våra städer är
också en begränsande faktor för bostadsproduktionen. Genom att utnyttja stålets styrka och relativt låga
vikt kan vi idag skapa lätta konstruktioner. Det öppnar för förtätningsmöjligheter som fram tills idag inte
har varit möjliga. Vi kan till större
del använda befintliga tak, eller områden med svårare grundläggningsförhållanden. Genom att vi bygger
lättare kommer vi kunna förtäta och
ändå ta mindre mark i anspråk.
M O D U L BYG G A N D E Ä R I DAG inte bara
ett koncept för temporära bostäder
eller lokaler. Kvaliteten på det som
byggs är klart jämförbar med det
övriga bostadsbyggandet. Man ska
inte utgå att en modulbyggnad är
en tillfällig konstruktion. Genom ny
teknik och god arkitektur kan moduler i stål ge ett attraktivt boende
med lång livslängd. Flexibiliteten är
också en möjlighet. En modulbyggnad som måste rivas, behöver inte
skrotas utan kan återanvändas. Det
sverige under de kommande åren.
Det finns idag god kunskap om hur
man kan producera moduler i stål
på ett effektivt sätt. I Göteborg utvecklar bland annat HSB sitt Living
Lab som bygger på stålmoduler. Det
finns också flera företag som arbetar
med utveckling av bostadsmoduler.
Men nu behöver vi fler byggherrar
och producenter som är beredda att
utveckla detta vidare!
stål som inte återvänds kan återvinnas oändligt antal gånger utan att
det görs avkall på kvaliteten. Detta
gör stålbyggandet till en hållbar lösning för byggindustrin.
VI
PÅ
STÅ L BYG G N A D S I N ST I T U T E T
tror att det finns mycket att göra för
att utveckla modulbyggandet i stål.
Detta kommer att vara ett viktigt utvecklingsområde för Stålbyggnads-
Det finns en oskriven regel
bland arkitekter som säger
att ”ornament is crime”, men
måste dagens hus se ut som anonyma kuber?
Jag tror att man från Skatteverket har missbedömt
komplexiteten i byggbranschen.
Den stora utmaningen blir nu att
hinna klart i tid.
Daniel Monsén, arkitekt
Peter Löfgren, utvecklingschef BI
Polygonvägen 19, 187 66 Täby
08-630 24 00
JOHAN LÖW
VD SBI-Stålbyggnadsinstitutet
De senaste åren har vi
valt att sprida oss mer
geografiskt och inte lägga alla
ägg i samma korg.
Rich Cavallaro, vd Skanska US
Platsannonsering
Lasse Sundberg, Annonskraft AB,
sundberg@annonskraft.se, 0651–169 52
Produktionsansvarig:
n Isak Andersson
isak.andersson@byggvarlden.se, 0651-76 04 39
Annonsförsäljning:
n Roger Nilsson, Annonskraft AB,
roger.nilsson@annonskraft.se, 0651–169 81
n
n
Göran Cavallin, Annonskraft AB,
cavallin@annonskraft.se, 0651–169 82
Annonstraffic
n Helena Järveryd
helena.jarveryd@byggvarlden.se 0651-69 90 08
Chefredaktör:
n Susanne Bengtsson
susanne.bengtsson@byggvarlden.se
Nyhetschef:
n Anna Sjöström
anna.sjostrom@byggvarlden.se
Webb: www.byggvarlden.se
Ansvarig utgivare:
n Mikael Sagström
mikael.sagstrom@byggvarlden.se, 0651-76 04 12
Reportrar:
Jenny Marcuson n Susann Engqvist
Henrik Fitinghoff | 08-630 24 00, 0651-150 50
Prenumeration och adressändring:
Måndag-Fredag: 08.00-10.00
n 0651-69 90 90, pren@byggvarlden.se
E-post: info@byggvarlden.se
Hans Engblom, Annonskraft AB,
engblom@annonskraft.se, 0651–169 83
n
n
Byggvärlden ges ut av Nordic Construction Media AB, ett företag i Docu nordic-koncernen. Tidningen produceras av Svenska Media Docu AB. n
Tryck: V-TAB Västerås 2015, Redaktionen ansvarar ej för insänt ej beställt material.