docKungälvs sjukhus årsredovisning 2014
download 
Report Transcription
Kungälvs sjukhus årsredovisning 2014
Kungälvs sjukhus årsredovisning 2014 Kungälvs sjukhus årsredovisning 2014 Beslutad i styrelsen för Kungälvs sjukhus och Frölunda Specialistsjukhus den 5 februari 2015. Behandlad i sjukhusets centrala samverkansgrupp den 27 januari 2015. Dnr KS 1/011-2015 Kungälvs sjukhus 442 83 Kungälv Tfn 0303-980 00 www.vgregion.se/ks Innehåll 1. Sammanfattning .............................................................................................................. 1 2. Verksamheten .................................................................................................................. 3 2.1 Regionfullmäktiges mål .................................................................................................................. 4 Västra Götalandsregionens egna verksamheter ska vara föregångare i miljöarbetet .................... 4 Regionstyrelsen och Kommittén för rättighetsfrågor ansvarar för att regionens verksamheter ska vara tillgängliga för alla invånare .................................................................................................. 4 Regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna ska säkerställa att patienterna erbjuds vård inom de fastställda garantitiderna ................................................................................................. 4 Regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna ska säkerställa en kvalitetsdriven vård i hela Västra Götaland .................................................................................................................. 5 Regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna ska erbjuda invånarna en sammanhållen vård oavsett vårdnivå eller vårdgivare .......................................................................................... 5 Regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna ska säkerställa att vården är jämlik och jämställd ........................................................................................................................................ 6 Regionstyrelsen ska trygga den långsiktiga kompetensförsörjningen ............................................. 7 Regionstyrelsen ska stärka regionen som en attraktiv arbetsgivare ............................................... 7 2.2 Regionfullmäktiges uppdrag .......................................................................................................... 8 Alla verksamheter ska ha kostnadskontroll och redovisa ekonomisk balans .................................. 8 Alla verksamheter ska arbeta för att utveckla kvaliteten i den egna verksamheten samt öka sin produktivitet och effektivitet .......................................................................................................... 8 2.3 Verksamhetens övergripande uppdrag och verksamhetens mål .................................................. 9 2.3.1 Bibehållen eller förbättrad hälsa genom goda val av levnadsvanor ....................................... 9 2.3.2 Välfungerande vårdprocesser............................................................................................... 11 2.3.3 God vård ............................................................................................................................... 12 2.3.4 Etapp II.................................................................................................................................. 14 2.3.5 En förbättrad arbetsmiljö och kompetensförsörjning ............................................................ 14 2.3.6 Verksamhetens miljöarbete .................................................................................................. 15 2.4 Vårdgaranti – tillgänglighet .......................................................................................................... 16 2.5 Beläggning ................................................................................................................................... 18 2.6 Prestationer .................................................................................................................................. 19 2.7 Patientsäkerhetsarbetet ............................................................................................................... 24 3. Personal ..........................................................................................................................25 3.2 Personalstruktur ........................................................................................................................... 25 3.4 Sjukfrånvaro ................................................................................................................................. 25 3.6 Jämställdhet och mångfald .......................................................................................................... 26 3.7 Personalvolym ............................................................................................................................. 27 3.8 Bemanningsföretag ...................................................................................................................... 27 3.9 Personalkostnadsanalys .............................................................................................................. 28 5. Ekonomi ..........................................................................................................................29 5.1 Ekonomiskt resultat...................................................................................................................... 30 5.2 Åtgärder vid ekonomisk obalans .................................................................................................. 33 5.3 Eget kapital .................................................................................................................................. 33 5.4 Investeringar ................................................................................................................................ 34 6. Bokslutsdokument och noter ........................................................................................35 1. Sammanfattning Befolkningsutvecklingen och åldersstrukturen inom sjukhusets upptagningsområde innebär kontinuerligt ökade patientströmmar till Kungälvs sjukhus. En något förändrad patientmix med fler medicinpatienter har skapat en obalans i vårdplatsorganisationen vilket bidragit till fler utlokaliserade patienter. Sjukhuset har periodvis en situation med besvärlig överbeläggningsproblematik. Översynen av den somatiska vårdplatsorganisationen har varit den enskilt viktigaste åtgärden för att få en verksamhet i balans. Kungälvs sjukhus redovisar ett resultat på -45,5 miljoner kronor. Exklusive kostnaderna för ECMOvård för en patient och fördyringar inom ambulanshelikopterverksamheten är resultatet drygt fem miljoner kronor sämre än prognosen, vilken under året legat på -30 miljoner kronor. Avvikelsen mot prognosen beror dels på ett högt kostnadsläge under årets tre sista månader jämfört med motsvarande period föregående år, dels på att intäkterna för sjukhusets delaktighet i tillgänglighetssatsningen blev lägre än förväntat. Produktionsutfallet 2014 ligger över budget och betydligt över föregående års produktion, trots att ytterligare en somatisk vårdavdelning tvingades stänga under sommarmånaderna. Produktionsvärdet är cirka 34 miljoner kronor högre än beställningen. Utfallet av sammanvägda prestationer under 2014 ligger 5,5 procent över utfallet föregående år och knappt 1 procent över budget 2014. Produktionsplaneringen har varit en framgångsfaktor för att förbättra tillgängligheten avseende garantivården och kömiljarden. Andelen garantivård som produceras i egen regi har ökat. Inom verksamheterna har olika utvecklings- och förbättringsarbeten med avseende på bland annat flöden och patientsäkerhet genomförts under året. Samverkan med omgivande kommuner och primärvård har skett via SIMBA (Samverkan i vården i mellersta Bohuslän och Ale). Där har fokus legat på de mest sjuka äldre och äldrevårdkedjan, samt psykiatrin där ett mål varit att öka andelen patienter som har en dokumenterad samordnad individuell plan. Sjukhuset uppvisar goda resultat vad gäller stora patientflöden, och hälsofrämjande arbete fortgår. Förstärkt hemgång syftar till att förbättra utskrivningsprocessen och därmed reducera risken för återinskrivning. Vård- och läkemedelsberättelse till patienterna är exempel på en del i en förbättrad utskrivningsprocess och ges till allt fler. Via dialog med primärvård och kommun arbetar sjukhuset för att minska inflödet av patienter. Patienterna vårdas i ökande grad i öppna vårdformer såsom dagsjukvård och dagkirurgi. Teamet för avancerad vård i hemmet ger patienterna en säkerhet i hemsituationen. I början av året startade även ett hemrehabteam för strokepatienter. Andra åtgärder för att minska antalet överbeläggningar är förbättrad produktions- och kapacitetsplanering, effektivare vårdprocesser, dialog med kommunerna om utskrivningsklara patienter, minskning av vårdrelaterade infektioner samt arbete för att förkorta vårdtider. Under hösten påbörjades arbetet med BAKUT (bättre akutflöden); ett projekt som ska optimera flödet på akuten. En av åtgärderna i projektet är att utöka/inrätta subakuta mottagningstider för patienter som remitterats från primärvården samt för vissa av de patienter som söker på akutmottagningen. Sjukhusets personalvolym har ökat med 51 nettoårsarbetare per 31 december jämfört med föregående år. Ökningen under året återfinns främst bland sjuksköterskor, undersköterskor och läkare. Ökningen orsakas bland annat av utökat antal vårdplatser, ökad grundbemanning för att minska övertiden och tillsättning av vakanta tjänster (främst läkare). Sjukhuset har även haft en ökad personalomsättning och ett ökat uttag av föräldraledighet vilket inneburit bredvidgång vid tillsättning av tjänster och vikariat. Mer- och övertiden har sjunkit. Under året har det varit svårare att rekrytera tillsvidareanställda och vikarier när det gäller sjuksköterskor, vilket lett till ett ökat användande av bemanningsföretag för denna yrkesgrupp. (Användande av bemanningsföretag för läkare har däremot minskat.) Utbildningsinsatser har genomförts enligt plan. Sjukhuset har en omfattande AT- och STutbildning. Sjukhuset har inga ofrivilligt deltidsanställda. Sjuktalet är totalt 6,4 procent, vilket är en mindre ökning jämfört med 2013. Arbetet med att genomföra adekvata åtgärder kopplat till medarbetarenkäten pågår. 1 Byggnation av nya vårdavdelningar är för Kungälvs sjukhus det mest strategiska projektet inför framtiden och avgörande för sjukhusets möjligheter att klara vårdbehoven inom upptagningsområdet. 2014 koncentrerades arbetet till att ta fram en sammanfattande systemhandling för den nya vårdbyggnaden samt rumsfunktionsprogram för vårdavdelningar, mottagningar och dagsjukvård. I oktober inkom sjukhuset, enligt beslut i regionstyrelsen, med ett preciserat förslag om hur Kungälvs sjukhus ökade roll och uppgift inom akutsjukvården i Göteborgsområdet skulle kunna utformas. I uppdraget ingick att klargöra förutsättningar för ökade volymer till akutmottagningen och i sluten vård. Gällande ambulanshelikopterverksamheten saknas för närvarande reservhelikopter, vilket innebär att regionens leverantör av den flygoperativa verksamheten inte uppfyller gällande avtal. Regionstyrelsen har därför beslutat att Västra Götalandsregionen ska ansöka om medlemskap i kommunalförbundet Ambulanshelikopter Värmland-Dalarna. 2 2. Verksamheten Jämlik vård Lokala styrdokument där jämlikhet ingår Jämlikhetsperspektivet ska alltid beaktas vid framtagande av styrdokument. Exempel på lokala styrdokument där perspektivet ingår är sjukhusets detaljbudget/verksamhetsplan, vårdöverenskommelsen och årsredovisningen. Patientinformation och -kommunikation Vid framtagande av information i olika former görs alltid en målgruppsanalys, för att informationen ska bli så lättillgänglig som möjligt för målgruppen. Detta kan t.ex. avse språk, textstorlek, bildval. En broschyr har under året översatts till engelska och tryckts upp. Insatser för att nå patientgrupper som vi tidigare haft svårt att nå Psykiatriska kliniken har utvecklat vård- och stödsamordning även för allmänpsykiatriska patienter, då här finns en patientgrupp med komplexa vårdbehov och behov av samordnade insatser. Inom medicinkliniken pågår arbete för att nå de diabetespatienter som ofta uteblir från återbesök, och därmed inte har en optimalt skött diabetes. Insatser för att främja jämlikhet och minska diskriminering Akutkliniken har under flera års tid arbetat med information till patienter som besöker akutmottagningen. Arbetet startade utifrån ett jämställdhetsperspektiv på information och har bl.a. resulterat i en patientbroschyr. Kliniken har reviderat broschyren under 2014 utifrån intervjuer med drygt 60 patienter kring vad som är viktigt. Intervjuerna görs ur ett jämlikt och jämställt perspektiv. Broschyren har också översatts till engelska. Akutkliniken arbetar också med "dagens fråga", vilken besvaras med röd eller grön boll samt möjlighet till kommentar av patienter och anhöriga. Under året har kliniken fått över 300 kommentarer, som diskuteras i arbetslagen ur jämlikhetsaspekt. Inom hjärtsjukvården har sjukhuset påpekat att vården är ojämlik för patienter som är i behov av en subakut kranskärlsröntgen. Patienterna vid Kungälvs sjukhus har länge haft en längre väntetid på undersökningen än vid de sjukhus i regionen där denna undersökning utförs. Detta är emellertid ingen aktuell hjärtindikator i regionfullmäktiges mål. Könsuppdelad statistik Sjukhuset arbetar med könsuppdelad statistik enligt regionfullmäktiges mål för hjärtsjukvård och strokesjukvård (se regionfullmäktiges mål). Även i övrigt könsuppdelas statistik där så är möjligt, exempelvis smärtlindring efter operation. Ett annat exempel är fysisk aktivitet på recept. Vad gäller fysisk aktivitet på recept till kranskärlspatienter, har fler recept på fysisk aktivitet skrivits ut till män än till kvinnor under perioden 2012 till augusti 2014. En större andel av hjärtpatienterna är män, och fler män än kvinnor får därmed fysisk aktivitet på recept i denna grupp. Förskrivningen måste därför relateras till antal besök av män respektive kvinnor. För kranskärlspatienter har då en skillnad kvarstått som inte förklaras av att det finns fler män i patientgruppen. Detta var tydligt i början av året, och sjukhuset har därför haft ett möte med Kunskapscentrum för jämlik vård (KJV). Under januari–augusti 2014 ökade andelen kvinnor som får fysisk aktivitet på recept. Möjligen har skillnaderna jämnats ut. Barnkonventionen, delaktighet för barn och unga Under året har en arbetsgrupp med fokus på barn som anhöriga bildats under ledning av sjukhusets barnrättsombud. Sjukhuset har också haft ett lunchseminarium för personalen om barn som anhöriga, då man bl.a. presenterade regionens riktlinjer i frågan. Sjukhusets barnrättsombud deltar i det regionala arbetet om barn som anhöriga, där man fokuserat på medicinska riktlinjer, information till nyanställda och en webbaserad utbildning. Med hjälp av barnrättsombudet lyfts frågan också in i den kommunala hälso- och sjukvården, t.ex. genom föreläsningar och nätverksträffar. 3 På sjukhusets psykiatriska klinik har man under året månadsvis följt upp hur många av de inneliggande patienterna som har barn, och hur många av dem som erbjuds samtal/stöd utifrån förälderns ohälsa. Tillsammans med sjukhuskyrkan har sjukhuset också erbjudit en sorgegrupp för barn som är 8–18 år och som mist en förälder eller ett syskon genom dödsfall. 2.1 Regionfullmäktiges mål Västra Götalandsregionens egna verksamheter ska vara föregångare i miljöarbetet Utsläpp av lustgas Regionfullmäktige har som mål att vårdens utsläpp av lustgas ska minska. Kungälvs sjukhus har under 2014 minskat utsläppen av lustgas med 71,5 procent, och når därmed målet. Västfastigheter har under året felsökt hela gasledningssystemet och inga läckor har funnits. Tidigare års konsumtion kan delvis förklaras av personbundenhet; lustgas används i dag i mindre utsträckning än tidigare på denna enhet. Fortsatt gäller att förbrukning för specialtandvården för sjukhustandvård medräknas i sjukhusets förbrukning då lustgasen går i gemensam ledning. Specialtandvården tillhör Sahlgrenska universitetssjukhuset/Östra. Miljö- och hälsofarliga ämnen Användningen av miljö- och hälsofarliga ämnen ska minska. Kungälvs sjukhus har inte haft några miljö- och hälsofarliga ämnen registrerade sedan 2011. Regionstyrelsen och Kommittén för rättighetsfrågor ansvarar för att regionens verksamheter ska vara tillgängliga för alla invånare Alla tillgänglighetsarbeten har i stort varit klara under 2014. Lite kompletteringsarbeten har utförts på grund av förändringar som gjorts hos verksamheterna. Kungälvs sjukhus lokaler har under 2014 inventerats ur tillgänglighetsaspekt och finns sökbara i den s.k. Tillgänglighetsdatabasen. Detta gäller också de lokaler som sjukhuset har utanför sjukhustomten. I vårdbyggnadsprojektet (etapp II) har hänsyn tagits till tillgängligheten och planeringen är klar inför en eventuell projekteringsstart. Regionstyrelsen förväntas ta beslut under våren 2015. Regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna ska säkerställa att patienterna erbjuds vård inom de fastställda garantitiderna Se avsnitt 2.4. 4 Regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna ska säkerställa en kvalitetsdriven vård i hela Västra Götaland Vårdrelaterade infektioner Målet för 2014 var att andelen vårdrelaterade infektioner i den somatiska vården inte skulle uppgå till mer än 8 procent. Vid den mätning som gjordes vid Kungälvs sjukhus uppgick andelen till 10,3 procent. Andel vårdrelaterade infektioner i den somatiska vården vid punktprevalensmätningar 2011–2014 Mätning Kungälvs sjukhus Västra Götalandsregionen Riket 2011 (vår) 4,7 8,6 9,2 2011 (höst) 7,0 9,1 9,3 2012 (vår) 7,4 8,8 8,9 2012 (höst) 5,6 9,0 9,0 2013 (vår) 12,6 9,3 9,0 2013 (höst) 9,6 9,6 8,7 2014 (vår) 10,3 9,6 8,9 Centralt i arbetet med att nå målet är kunskapen om och efterlevnaden av basala hygienrutiner och klädregler samt aktuella PM med bäring på vårdrelaterade infektioner. Viktig är också ett aktivt förebyggande arbete på alla nivåer. För att nå målet har sjukhuset även infört ett krav på hygienkörkort för varje medarbetare. Vid varje enhet ska följsamheten till basala hygienrutiner och klädregler mätas varje månad, och resultatet ska återkopplas till medarbetarna i ett konstruktivt sammanhang. Under hösten arrangerades en inspirationsdag till vilken representanter från andra förvaltningar hade bjudits in för att lyfta fram goda exempel. En STRAMA-grupp (strategigrupp för rationell antibiotikaanvändning och minskad antibiotikaresistens) har bildats vid sjukhuset. Gruppen ska ta fram statistik från infektionsverktyget och kommuniceras framför allt i läkargruppen, men också i sjukhusledningen, för bedömning av nödvändiga åtgärder. Under 2014 har denna statistik haft brister. Städningen, och speciellt den patientnära städningen, har uppmärksammats under året. Vårdavdelningarna har infört signering av utföraren vid utförd städning. Sjukhuset tar del av Regionservice revision av städningen och i samverkan tas eventuella åtgärder fram. Överbeläggningar Målet för 2014 var att antalet överbeläggningar per 100 disponibla vårdplatser skulle minska. Antalet överbeläggningar ökade på Kungälvs sjukhus under 2014. Se avsnitt 2.5. Regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna ska erbjuda invånarna en sammanhållen vård oavsett vårdnivå eller vårdgivare Regionfullmäktige har som mål att undvikbara slutenvårdstillfällen ska minska och att andelen patienter som återinskrivs inom 30 dagar ska minska. Målen gäller patienter som är 65 år och äldre. Under 2014 klarade sjukhuset inte att minska andelen patienter som återinskrivs inom 30 dagar. I stället ökade andelen marginellt från 17,6 procent till 18,1 procent. Våren 2014 genomfördes två projekt med syfte att minska undvikbar slutenvård. Efter en utvärdering beslutade sjukhusledningen att gå vidare med det ena – förstärkt hemgång – vilket kommer att 5 breddinföras 2015. Förstärkt hemgång syftar till att förbättra utskrivningsprocessen och därmed reducera risken för återinskrivning. Vård- och läkemedelsberättelse till patienterna är exempel på en del i en förbättrad utskrivningsprocess. Inom SIMBA (Samverkan i vården i mellersta Bohuslän och Ale) är äldrevårdkedjan ett fokusområde med en rad aktiviteter som vi följt upp. Att öka andelen som har en dokumenterad samordnad individuell plan är prioriterat där sjukhuset kan bidra, men huvudansvaret ligger inom kommun och primärvård. Under hösten har arbetet med BAKUT (bättre akutflöden) påbörjats. Syftet är att optimera flödet på akuten, men också att utöka/inrätta subakuta mottagningstider (dvs. inom 1-5 dagar) för patienter som remitterats från primärvården samt för vissa av de patienter som söker på akutmottagningen. Regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna ska säkerställa att vården är jämlik och jämställd Hjärt- och strokesjukvården vid Kungälvs sjukhus ska vara jämlik och jämställd. Könsskillnad hjärtsjukvård, förändring över tid Indikator 5. Andel reperfusion vid hjärtinfarkt med ST-höjning 6. Andelen behandlade med lipidsänkare vid utskrivning efter hjärtinfarkt 7. Andel kranskärlsröntgade vid icke ST-höjningsinfarkt 8. Andel behandlade med P2Y12-receptorblockerare vid utskrivning efter icke ST-höjningsinfarkt 9. Andel behandlade med ACE-hämmare/A2antagonister vid utskrivning efter hjärtinfarkt Utfall kv 4 2013 Utfall kv 4 2012 Resultat - kv 3 2014 - kv 3 2013 8,8 4,2 Ökat 2,3 6,4 Minskat 5,7 1,6 Ökat 1,9 9,7 Minskat 10,5 2,1 Ökat Könsskillnad strokesjukvård, förändring över tid Indikator Utfall kv 4 2013 kv 3 2014 18. Blodförtunnande behandling efter stroke med 10,0 förmaksflimmer 19. Andel patienter med stroke som vårdats på 5,0 strokeenhet 20. Andel patienter som gavs trombolys2,7 behandling/trombektomi Utfall kv 4 2012 kv 3 2013 Resultat 8,3 Ökat 2,1 Ökat 0,9 Ökat För indikatorerna inom hjärt- och strokesjukvård är antalet patienter lågt. Små variationer kan ge stora skillnader procentuellt mellan könen och över tid. I vissa indikatorer finns flera män och i andra flera kvinnor. Indikatorerna mäts över olika tidperioder och vid olika tidpunkter i olika uppföljningsrapporter, vilket kan ge upphov till skillnader i utfall mellan exempelvis årsredovisning och uppföljning av vårdöverenskommelse. I kombination med små tal kan dessa skillnader bli stora. Tidigare konstaterade sjukhuset att målnivån för reperfusion vid hjärtinfarkt med ST-höjning inte nåddes fullt ut för män under kvartal 1 – kvartal 3 2014. Helåret 2013 var det omvänt. Målnivån för andel kranskärlsröntgade vid icke ST höjningsinfarkt nåddes inte för kvinnor under kvartal 1 – kvartal 3 2014, men det var få kvinnor i gruppen. 6 Regionstyrelsen ska trygga den långsiktiga kompetensförsörjningen Antalet sjuksköterskor som får sin specialistutbildning betald av regiongemensamma medel Sjukhuset har inrättat utbildningstjänster som finansieras av regiongemensamma medel för sjuksköterskor. Psykiatri har särskilt identifierats som ett bristområde inom sjukhuset. Ytterligare verksamheter, såsom medicinkliniken och ambulanssjukvården, har under 2014 inrättat utbildningstjänster. Sjukhuset gör också egna satsningar utöver de som är finansierade av regiongemensamma medel inom intensivvård och geriatrik, vård av äldre. Kostnad för bemanningsläkare och bemanningssjuksköterskor Sjukhuset har under 2014 haft behov av bemanningsföretag både när det gäller läkare och sjuksköterskor. Totalt har inte kostnaderna ökat för nyttjandet av bemanningsföretag, men en förskjutning har skett till anlitande av sjuksköterskor, då rekryteringssvårigheterna gällande denna yrkesgrupp ökat. När det gäller läkare minskade behovet under året då sjukhuset lyckats rekrytera fler specialistläkare. Regionstyrelsen ska stärka regionen som en attraktiv arbetsgivare Andel anställda med erbjuden heltidsanställning Vid all rekrytering har hänsyn tagits till dem som är deltidsanställda och vi har verkat för att dessa medarbetare fått möjlighet att utöka sin sysselsättningsgrad. Vid nyanställning har vi verkat för att heltidsanställning så långt som möjligt är norm. En noggrann kontinuerlig genomgång av antalet ofrivilligt deltidsanställda har gjorts och en handlingsplan med åtgärder har lagts upp vid behov. Detta har omfattat såväl visstids- som tillsvidareanställda med önskemål om utökad sysselsättningsgrad. Utfall: 100 procent, inga medarbetare med ofrivillig deltid. Andel chefer som genomgått utbildning i genuskompetent ledarskap Sjukhuset har verkat för att chefer i ledande befattning fått utbildning i genuskompetent ledarskap, bl.a. genom webbutbildningen "Jämställdhet och genus". Generellt har sjukhuset en positiv inställning till att chefer deltar i regiongemensamma utbildningsinsatser inom området. Måltal: 60 procent Utfall: 61 procent. Andelen medarbetare som upplever arbetsmiljön som god i medarbetarenkäten I samband med genomförandet av medarbetarenkäten har vi följt upp om och på vilka arbetsplatser man upplever arbetsmiljön som god. Om måltalet inte uppnås ska aktiviteter genomföras för att stärka och utveckla arbetsmiljön. Måltal: 70 procent Utfall: 67,3 procent. Gällande arbetsrelaterad utmattning och arbetstakt ligger sjukhuset över genomsnittet i regionen; företrädesvis på de akuta enheterna. Flera medarbetare känner sig ofta fysiskt och psykiskt utmattade. Medarbetarnas sammantagna bild är att tiden inte räcker till för planering och genomförande av arbetsuppgifter. Handlingsplaner är upprättade på alla enheter/avdelningar och stort fokus i dessa är att arbeta med frågor som berör arbetsmiljön. Andelen medarbetare som upplever delaktigheten som god i medarbetarenkäten I samband med genomförandet av medarbetarenkäten följer vi upp om och på vilka arbetsplatser man upplever en god delaktighet i arbetet. Måltal: 80 procent Utfall: 73,4 procent. Medarbetarnas upplevelse av delaktigheten får ett bättre utfall än arbetsmiljön. Delaktigheten behöver dock bli tydligare i organisationen, då en del medarbetarna signalerar att de inte har tillräckligt inflytande på sin enhet/avdelning och flera saknar förståelse för vad de kan och inte kan påverka. 7 Andelen anställda som har en kompetensutvecklingsplan Kompetensutvecklingsplanen ska ge våra anställda möjlighet till adekvat kunskapsutveckling för att verksamhetens behov och mål ska tillgodoses. Sjukhuset ska verka för att samtliga anställda har en egen kompetensutvecklingsplan. Måltal: 70 procent Utfall: 95 procent Andelen tillfälliga anställningar Sjukhuset arbetar aktivt för att minska tillfälliga anställningar genom noggrann analys vid bemanningsplanering. Måltal: 14 procent Utfall: 19,8 procent. Som ett led i att försöka minska visstidsanställd personal har bl.a. en ökad grundbemanning skett på vårdavdelningarna och en pool med skötare startat inom den psykiatriska kliniken. Behovet av extra personal vid hög arbetsbelastning och vid extra vak skulle således minska. På grund av den ökade sjukfrånvaron och ett ökat uttag av föräldraledighet har antalet visstidsanställda inte påverkats i den omfattningen som var planerat, trots de insatser som gjorts. Uppföljning av hur arbetet med en pool har fungerat skulle ha skett under slutet av 2014 men kommer att vara klart först under början av 2015. Sjukhuset är positivt till att tillsvidareanställa vårdpersonal i så stor utsträckning som möjligt. 2.2 Regionfullmäktiges uppdrag Alla verksamheter ska ha kostnadskontroll och redovisa ekonomisk balans Bedömningen inför 2014 var en ekonomisk obalans på -30 miljoner kronor. Befolkningsutvecklingen och åldersstrukturen inom sjukhusets upptagningsområde innebär kontinuerligt ökade patientströmmar till sjukhuset. En något förändrad patientmix med fler medicinpatienter har skapat bekymmer i vårdplatsorganisationen vilket bidraget till fler utlokaliserade patienter. Översynen av den somatiska vårdplatsorganisationen har varit den enskilt viktigaste åtgärden för att få en verksamhet i balans. Resultatet av översynen implementeras 2015. Parallellt med vårdplatsöversynen har bemanningsriktlinjer tagits fram för somatikens vårdavdelningar. Dessa har successivt införts under hösten. Tilläggsöverenskommelsen med hälso- och sjukvårdsnämnd 4 innebar en resursförstärkning (utöver index) med 20 miljoner kronor för nya somatiska vårdplatser. De extra vårdplatserna har reducerat antalet utlokaliseringar, men inte tillräckligt för att skapa en effektiv vårdplatsorganisation. Den målsättning vi hade vid årets början att klara utökningen av vårdplatsorganisationen inom 2013 års kostnadsnivå har inte uppnåtts. Kungälvs sjukhus arbetar med att effektivisera verksamheten. 2014 års åtgärdsplan har hittills haft begränsade effekter, men flertalet åtgärder fortsätter under nästa år. En ekonomi i balans under 2015 förutsätter att kostnadsnivån begränsas till 2 procent samtidigt som intäkterna når budget. Alla verksamheter ska arbeta för att öka sin produktivitet och effektivitet Vårdöverenskommelsen för 2014 möjliggjorde en ökning av antalet somatiska vårdplatser. En vårdplatsöversyn inom somatiken gjordes för att reducera antalet utlokaliseringar och överbeläggningar. Under första kvartalet 2015 kommer en kirurgavdelning att omstruktureras till att bli en mer utpräglad akutvårdsavdelning. En mer effektiv vårdorganisation bör innebära att nuvarande vårdtider kortas och att bristkostnader minskar. För att minska beläggningen ytterligare krävs fler åtgärder; dessa kommer att vara i fokus i nästa effektiviseringsplan. En viktig faktor för att minska beläggningen på vårdavdelningarna är att antalet vårddagar för utskrivningsklara patienter blir färre. Produktionsplaneringen har varit en framgångsfaktor för att förbättra tillgängligheten avseende 8 garantivården och kömiljarden. Arbetet med produktionsplanering kommer att fortsätta och omfattar alla kliniker. Andelen garantivård som produceras i egen regi har ökat. Arbetet med att effektivisera operationsplaneringsprocessen fortsätter. Sammantaget kommer en somatisk vårdplatsorganisation som är bättre anpassad till patientmixen ge förutsättningar för ett effektivare patientflöde, vilket bör ge en ökad produktion. I kombination med utökningen av åtgärdsplanen bör produktiviteten förbättras under 2015. 2.3 Verksamhetens övergripande uppdrag och verksamhetens mål 2.3.1 Bibehållen eller förbättrad hälsa hos patienterna genom goda val av levnadsvanor Regionala utvecklingsindikatorer I vårdöverenskommelsen 2013–2014 utgår målrelaterad ersättning mot beskrivning av utvecklingen av fem regionala utvecklingsindikatorer: • Andel (relevanta) enheter/klinik som per rutin använder frågeformuläret AUDIT (ett skattningsformulär för att upptäcka riskbruk av alkohol). Utfall: 25 procent (september). • Andel patienter med dokumenterad fysisk aktivitetsnivå i kvalitetsregister, av total andel patienter med diabetes, TIA, KOL och hjärtinfarkt. Utfall: diabetespatienter – 86 procent (september), TIA-patienter – ingen uppgift (registrerar ej i RiksKOL), hjärtinfarktspatienter – 100 procent. • Andel (relevanta) kliniker som använder fysisk aktivitet på recept som metod. Utfall: 50 procent (september), övriga kliniker i liten skala. • Andel patienter med dokumenterad tobaksanamnes. Utfall: ej mätbart. • Andel opererande enheter/kliniker som arbetar per rutin med rökstopp inför operation. Utfall: 100 procent (september). Regionala utvecklingsindikatorer följs upp via vårdöverenskommelsen, per april och september 2014. Per september nådde sjukhuset i stort regionens måltal. Förbättringsarbete avseende registrering av fysisk aktivitet på recept i Riks-TIA pågår. Andel patienter med dokumenterad tobaksanamnes kan inte mätas i dagsläget. 9 Antal utskrivna recept på fysisk aktivitet Måltal: Antal utskrivna recept på fysisk aktivitet per delår ska vara fler än motsvarande period 2013. Redovisas per kön. Utfall: Målet per helår är inte uppfyllt. Antal utskrivna recept på fysisk aktivitet på Kungälvs sjukhus 2012–2014 2012 2013 2014 Män 212 261 297 Kvinnor 148 235 166 Totalt 360 496 463 Under 2014 har 463 recept på fysisk aktivitet ordinerats på Kungälvs sjukhus, vilket är en minskning med drygt 6,5 procent jämfört med 2013. Antalet förskrivare (73 stycken) har ökat med ca 49 procent. Antal diagnoser (40 stycken) har ökat med 43 procent jämfört med 2013. Utskrivna recept på fysisk aktivitet (FaR) 2014 efter diagnos Uppföljning av patienter med fysisk aktivitet på recept i primärvården fungerar bra enligt representanter från respektive kommun som deltar i nätverk för FaR. Under 2014 har 94 procent av recepten innehållit en planerad uppföljning jämfört med 75 procent under 2013. Poäng enligt uppföljningsenkät av tobaksfri vårdorganisation Måltal: Högre poäng än 2013. 2013 missade sjukhuset den nationella uppföljningen. Svaren bedöms ha blivit desamma som år 2012, varför 2012 års enkät används som referens. Utfall: Målet är uppfyllt. Sjukhuset har år 2014 gått från nivå "brons" till "silver". Sjukhusets tobaksförebyggande grupp har påbörjat aktiviteter enligt plan. Riktlinjerna för tobaksfritt sjukhus har uppdaterats med förbud mot e-cigarretter. Postrar och foldrar om tobaksfrihet och tobaksfri operation, riktad till besökande, har varit ett av årets tema i hälsohörna i sjukhusets huvudentré. Det har varit svårt för vårdcentralernas representanter att närvara vid de lokala nätverksmöten som sjukhuset kallar till. Inför 2015 har nätverket beslutat att fortsatt ha möten, men i mindre skala. Andel rökare som slutat röka vid inskrivning inför planerad operation Måltal: 50 procent av rökande patienter ska ha slutat röka vid inskrivning för operation. Utfall: 27 procent, ej uppfyllt. Syftet är att minska risken för postoperativa komplikationer. Även om målet inte uppnåtts, ses varje 10 rökfri operation som ett bra utfall. Under januari–september var det 80 patienter (42 kvinnor, 38 män) som rökte när de sattes upp för operation. Av dessa 80 patienter uppgav 27 procent (22 patienter) att de var rökfria när de sedan skrevs in för operationen. Statistiken ska tolkas med försiktighet. För mer än en tredjedel av de aktuella patienterna saknas uppgift om rökning vid inskrivningstillfället. Rökfrihet vid operationstillfället januari–september 2014 17 procent av kvinnorna och 40 procent av männen uppgav sig vara rökfria. Totalt 11 patienter uppgav sig ha varit rökfria i sex veckor eller mer. Patienter som uppger sig vara rökare när de sätts upp för operation får en kort muntlig och skriftlig information, samt erbjudande om hjälp med egenremiss till rökavvänjning på vårdcentral. Från och med den 1 oktober inkluderas även polikliniska operationer i uppföljningen, som därmed har förändrats. Data för oktober–december är ännu ej framtagna. 2.3.2 Välfungerande vårdprocesser Under 2014 har sjukhuset fokuserat på god vård för patienter med akut höftfraktur, patienter som opereras elektivt med knäprotes, strokepatienter, patienter som opereras elektivt med höftprotes, patienter med gallstensbesvär samt patienter med samhällsförvärvad lunginflammation. 1. God vård för patienter med akut höftfraktur Samverkan omkring denna patientgrupp är tvärprofessionellt och innefattar ambulansen, akutmottagningen, röntgen, geriatriken, ortopeden samt anestesikliniken. Patienten går direkt till UVA (uppvakningsavdelningen) där patienten får en smärtblockad och görs klar för operation. Styrtal: Andel patienter som opereras inom 24 timmar. Måltal: 75 procent opereras inom 24 timmar. Utfall: 74 procent. Medelväntetiden var 18 timmar och 48 minuter. Medianväntetiden var 17 timmar och 44 minuter. 2. God vård för patienter som opereras elektivt med knäprotes Styrtal: Genomsnittlig vårdtid Mål: Fortsatt underskrida Västra Götalandsregionens mål på tre dagar i genomsnittlig vårdtid. Utfall: 2,7 dygn 3. God vård för strokepatienter Styrtal: Andel trombolyspatienter Måltal: 15 procent Utfall: 10,2 procent. (Män: 12,5 procent. Kvinnor: 7,8 procent.) 11 4. God vård för patienter som opereras elektivt med höftprotes Styrtal: Genomsnittlig vårdtid Måltal: Minskning jämfört med 2013 (4,93 dygn). Utfall: 3,4 dygn 5. God vård för patienter med gallstensbesvär Styrtal: Andel patienter (av dem som opereras planerat) som opereras dagkirurgiskt. Måltal: Uppnå Västra Götalandsregionens mål på 60 procent. Utfall: 34 procent 6. God vård för patienter med samhällsförvärvad lunginflammation Styrtal: Andel patienter som dokumenterats har vårdats enligt Västra Götalandsregionens standardvårdplan för lunginflammation. Måltal: 75 procent Utfall: Användandet av standardvårdplanen startade den 10 februari. Från denna tidpunkt har 22 procent vårdats enligt standardvårdplanen. 2.3.3 God vård God kvalitet och patientsäkerhet tillhör hälso- och sjukvårdens kärnvärden. Dessa värden är grundläggande för att skapa förtroende och legitimitet hos patienter och medborgare. Sjukhuset arbetar enligt de övergripande kvalitetsmål som sammanfattas i begreppet "god vård". Sjukhuset har en övergripande patientsäkerhetsgrupp, vars syfte är att förbättra patientsäkerheten på klinikerna, i gränssnittet däremellan och vid sjukhuset i stort. Gruppen utgör ett stöd till verksamhetscheferna. PM, riktlinjer och direktiv Aktuella PM/riktlinjer/direktiv ska föreligga lättillgängliga och sökbara på intranätet. En bedömning av aktualitet sker minst en gång per år. Säker vård Sjukhuset har sedan flera år arbetat med regionövergripande mål för säker vård. Åtta områden har varit i fokus: urinvägsinfektioner i samband med vård, infektioner vid centrala venösa infarter, sårinfektioner efter operation, läkemedelsfel i vårdens övergångar, fallskador i samband med vård, trycksår i samband med vård, läkemedelsrelaterade problem samt undernäring. Det föreligger vid sjukhuset program för samtliga områden. Under 2014 har vi arbetat vidare med spridning över klinikgränser, riskbedömning i journalen samt egenkontroll. Inom läkemedelsområdet har arbetet speciellt berört problematiken kring äldres läkemedelsanvändning, fortsatt införande och uppföljning av vård- och läkemedelsberättelse samt en enkel läkemedelsgenomgång vid inläggning på sjukhuset. Läkemedelsberättelse Vid hemgång från slutenvård ska samtliga patienter få en läkemedelsberättelse samt en aktuell läkemedelslista. Styrtal: Andel patienter som vid utskrivning till hemmet får en läkemedelsberättelse samt läkemedelslista (fördelat per klinik). Måltal: 100 procent Utfall: Kirurgi/ortopedi 3,4 procent, geriatrik 87 procent, medicin 53,3 procent. Inom den somatiska vården fick 42,6 procent av patienterna en läkemedelsberättelse. Inom psykiatrin var andelen 19 procent. (Siffrorna är inte justerade för överflyttning mellan kliniker/sjukhus.) Mest sjuka äldre Regeringen har tillsammans med Sveriges kommuner och landsting initierat ett nationellt arbete om de mest sjuka äldre. Arbetet, som rymmer ett antal aktiviteter och insatsområden för att stärka individen, bedrivs i samverkan med primärvården och kommunerna Tjörn, Ale, Stenungsund och Kungälv. 12 Under 2014 har arbetet fortlöpt med riskbedömningar då det gäller nutrition och trycksår. Även riskbedömning halk/fall påbörjades under april månad. Samtliga patienter över 65 år eller med annan risk ska bedömas. Sjukhuset använder kvalitetsgranskade instrument och resultaten dokumenteras i journalsystemet Melior. Under året genomfördes och utvärderades två projekt i samverkan med primärvård och kommuner. Det ena projektet fokuserade på screening av skörhet hos äldre på akutmottagningen, för att kunna kommunicera med andra vårdgivare i de fall då patienten gick direkt hem från akuten. Det andra projektet innefattade förstärkt utskrivning på geriatrik-/rehabkliniken. Projektet förstärkt utskrivning kommer att nystartas över alla somatiska kliniker under 2015. God vård i livets slutskede Palliativregistret fungerar som stöd och påminnelse om viktiga insatser i livets slutskede. Styrtal: Andel dödsfall på sjukhuset som registreras i palliativregistret. Måltal: 75 procent Utfall: 76 procent Halk/fall Riskbedömning av patienter 65 år och äldre dokumenteras i patientjournalen. Styrtal: Andel riskskattade patienter avseende halk/fall i Melior. Måltal: >60 procent Utfall: 43,5 procent Undernäring Flera utvecklingsarbeten inom områdena nutrition och patientmåltider bedrivs på sjukhuset. Dessa syftar till en god måltidsmiljö, rätt kost till rätt patient, minskad risk för undernäring, minskat matsvinn m.m. Arbetet sker i samverkan med regionservice Måltider. En strukturerad riskbedömning av patienter för att upptäcka undernäring dokumenteras i patientjournalen. Styrtal: Andelen riskbedömda inneliggande patienter i den somatiska vården Måltal: >60 procent Utfall: 41,7 procent Trycksår Riskbedömning av patienter 65 år och äldre dokumenteras i patientjournalen. Styrtal: Andel patienter 65 år och äldre som är riskbedömda. Måltal: >60 procent Utfall: 54,8 procent Patientsäkerhetsronder Inom patientsäkerhetsområdet strävar vi efter en kultur där ledningen uppmuntrar till dialog och medarbetarna vågar tala om sina misstag och tillbud, i syfte att uppmärksamma och rätta till systemfel och riskfaktorer. Patientsäkerhetsronderna utgör ett (av flera) forum för denna dialog. Vid ronderna möter förvaltningschefen och chefläkaren ett antal verksamhetsföreträdare. Ronderna, som är strukturerade enligt en särskild mall, utvärderas och fortsätter med utgångspunkt i sjukhusets stora vårdprocesser. 2014 var målsättningen att genomföra patientsäkerhetsronder för tre vårdprocesser. Styrtal: Genomföra patientsäkerhetsronder. Måltal: En rond per vårdprocess per år. Utfall: Två vårdprocesser. Markörbaserad journalgranskning Ett grundläggande kvalitetskrav på vården är att den är säker och att patienten inte riskerar att utsättas för skada orsakad av hälso- och sjukvården. Med frivillig avvikelserapportering rapporteras omkring 10–20 procent av alla avvikelser, varav de flesta inte har medfört skador. Det är därför angeläget med ett komplement till avvikelserapporteringen för att identifiera händelser som leder till att patienter skadas. Markörbaserad journalgranskning har visat sig vara en användbar metod för detta. Styrtal: Antalet bedömda journaler. Måltal: 20 per månad sjukhusövergripande, samt 20 per månad enligt plan (klinik/avlidna). Utfall: Enligt plan. 13 2.3.4 Etapp II Byggnation av nya vårdavdelningar är för Kungälvs sjukhus det mest strategiska projektet inför framtiden och avgörande för sjukhusets möjligheter att klara vårdbehoven inom upptagningsområdet. Sjukhusets nuvarande lokaler uppfördes 1964 (med viss till- och ombyggnad under senare år). Sjukhuset har genomfört tvärprofessionella och klinikövergripande verksamhetsutvecklingsprojekt med syfte att utveckla vård och lokaler för att i framtiden leva upp till patientens behov av en modern och säker vård. Sjukhusledningen har arbetat vidare med flera av de idéer som framkom från projekten. Under våren 2014 koncentrerades arbetet till att ta fram en sammanfattande systemhandling för den nya vårdbyggnaden. Systemhandlingen behandlades under sommaren i sjukhusets styrelse och regionens fastighetsnämnd. Ett genomförandebeslut har dragit ut på tiden och förväntas under våren 2015. Under hösten fokuserades arbetet på att ta fram ett rumsfunktionsprogram för mottagningar och dagsjukvård. I oktober inkom sjukhuset, enligt beslut i regionstyrelsen, med ett preciserat förslag om hur Kungälvs sjukhus ökade roll och uppgift inom akutsjukvården i Göteborgsområdet skulle kunna utformas. I uppdraget ingick att klargöra förutsättningar för ökade volymer till akutmottagningen och i sluten vård. (Möjligheten att tillskapa ytterligare vårdplatser redovisades i en bilaga till systemhandlingen för etapp II.) 2.3.5 En förbättrad arbetsmiljö och kompetensförsörjning Medarbetarskapet och ledarskapet på Kungälvs sjukhus har kännetecknats av engagemang, delaktighet och ansvarstagande. Under 2014 har vi hittills arbetat med strategisk kompetensförsörjning, anpassning av bemanning till verksamhetsflödena, utbildningsinsatser inom arbetsmiljö, samverkan och likabehandling samt insatser i samband med medarbetarenkäten. Övertid En något ökad grundbemanning på vårdavdelningarna och inrättande av en pool inom psykiatrin har inneburit minskade övertidskostnader vilket också har gett en förbättrad arbetsmiljö för sjukhusets medarbetare. Styrtal: övertidskostnader Måltal: minskning Utfall: kostnaderna för övertid har minskat med 4,81 procent för 2014 jämfört med 2013. Att hinna med sitt arbete 2015 kommer sjukhuset att följa upp om andelen som instämmer i medarbetarenkätens påstående "jag hinner med mitt arbete" har ökat. Aktiviteter 1. Vi har arbetat med bemanningsplanering inför sommaren samt haft regelbundna sjukhusgemensamma möten där bemanning och beläggningssituationer stämdes av, ett arbetssätt som fungerade mycket väl. Flera svåra situationer löstes vilket även innebar en förbättrad arbetsmiljö och minskad övertid. 2. Inför sommaren gjordes flera insatser för att rekrytera personal, såsom besök i skolor, riktad annonsering och möten med studenter. 3. En förstärkt yrkesintroduktion för nyanställda sjuksköterskor erbjöds. Detta gav de nyanställda bättre förutsättningar för att komma in i arbetet. 4. Utbildningsinsatser för sjuksköterskor (hospitering m.m.) genomfördes efter sommaren. 5. Omfattande AT- och ST-program genomfördes enligt planering. 6. Ett arbete för att anpassa bemanning till verksamhetsflödena inom de somatiska vårdavdelningarna har genomförts och gemensamma bemanningstal är framtagna. 7. Utbildningsinsatser inom arbetsmiljö för chefer genomfördes under hösten. 8. Sjukhusgemensam samverkansdag med chefer och fackliga har genomförts. 9. Samtliga arbetsplatser som genomfört medarbetarenkäten arbetar nu med sina handlingsplaner. 14 2.3.6 Verksamhetens miljöarbete Under 2014 arbetade sjukhuset tillsammans med Regionservice om följande miljöinsatser: minskade avfallsmängder från operation, minskat matsvinn, och matavfall blir till biogas. Minskade avfallsmängder från operation Kungälvs sjukhus medverkar i ett regionalt pilotprojekt för att minska mängden avfall från operation. En första avfallsvägning har gjorts. Minskat matsvinn Matsvinnet har vägts vecka 20, vecka 38 och vecka 48. Jämfört med den första mätningen minskade svinnet något vid vägningen i vecka 38. Vid vägningen i vecka 48 ökade däremot svinnet något jämfört med årets första mätning. Ingen tydlig trend kan således urskiljas. Sjukhuset har under året intensifierat arbetet med Regionservice för att förbättra måltidsupplevelsen för patienterna. Arbetet väntas i förlängningen leda till mindre matsvinn. Matavfall blir till biogas En förhoppning var att föra en dialog med Kungälvs kommun om möjligheten att omhänderta matavfall för omvandling till biogas. Inga framsteg i frågan gjordes under året. 15 2.4 Vårdgaranti – tillgänglighet Tillgängligheten följs ur två aspekter: förstabesök respektive behandling inom 90 dagar. När det gäller besök så får 86 procent av patienterna tid inom 90 dagar. Vårdgarantin har över tid påverkat tillgängligheten till behandling och förstabesök på ett positivt sätt, men vi ser att vi under året har haft svårare att klara tillgängligheten till besök. 97 procent av patienterna får sin behandling inom 90 dagar. Kungälvs sjukhus har under året klarat av tillgängligheten till behandling på ett relativt bra sätt. Uppfyllande av vårdgarantin Mottagning Kömiljardsgräns uppnås? (70 procent av patienterna inom 60 dagar) Vårdgarantin uppnås? Antal väntande över 90 dagar Allmänkirurgi Ja Ja 1 Ortopedi Ja Ja 2 Allmän internmedicin Nej Nej 26 Endokrinologi Nej Nej 11 Gastroenterologi Nej Nej 24 Kardiologi Nej Nej 110 Hematologi Nej Nej 6 Smärtmottagning Ja Ja 0 Allmänpsykiatri Ja Ja 4 Barn- och ungdomspsykiatri Ja Nej 8 Åtgärder för att bibehålla/förbättra tillgängligheten under året har bl.a. varit: • Produktionsplanering inom medicinkliniken samt kirurg-/ortopedkliniken. Scheman och behov matchas. • Bättre fördelning läkare/sjuksköterskor, bättre möjlighet till UCG-undersökningar, hantering av sena avbokningar samt kökortningsinsatser med hjälp av hyrläkare. • Tillsättning av vakanser inom barn- och ungdomspsykiatrin och ständig uppsikt över väntetidssiffrorna. Vi har haft problem med att få leverantörerna för den köpta vården att ta emot de volymer vi har avropat. Detta gäller för såväl besök som behandling. Vi ser ett fortsatt ökat inflöde av framför allt medicinremisser från primärvården. Detta stämmer också med bilden vi har på akutmottagningen med ett ständigt ökande inflöde av dessa patienter. 16 Inkomna remisser från primärvården 2010–2014 Akutmottagningen Gällande tillgänglighet på akutmottagningen var målet att minst 60 procent av patienterna (som bedömts ligga inom röd, orange eller gul prioritetsnivå) ska få träffa läkaren inom en timma. På Kungälvs sjukhus fick 31 procent av dessa patienter träffa läkare inom en timme. 17 2.5 Beläggning Sjukhuset arbetar kontinuerligt med beläggningssituationen. Det är en stor utmaning med tanke på ett ständigt ökande invånarantal och den stora ökningen av de äldsta invånarna i sjukhusets upptagningsområde. Antal överbeläggningar och utlokaliserade patienter per 100 disponibla vårdplatser 2013–2014 2013 2014 Överbeläggningar somatisk vård 2,90 3,97 Överbeläggningar psykiatrisk vård 5,55 7,77 Utlokaliseringar somatisk vård 4,92 3,38 Utlokaliseringar psykiatrisk vård 0 0 Överbeläggningarna inom den somatiska vården ökade något under 2014; huvudsakligen p.g.a. vårdplatssituationen under sommaren. Då stängdes, jämfört med tidigare år, ytterligare 24 geriatriska vårdplatser p.g.a. personalbrist. Antalet utlokaliserade patienter har sjunkit något mellan åren. Åtta kirurgiska vårdplatser omdisponerades till internmedicinska platser under våren. Sjukhuset fick 2014 även ytterligare 14 fastställda somatiska vårdplatser. Dessa vårdplatser är fördelade mellan geriatrik/rehabkliniken och kirurg-/ortopedkliniken. Inom psykiatrin är beläggningssituationen ansträngd och man arbetar för att nå en heldygnsvård i balans. En arbetsgrupp fokuserar på patienter med långa vårdtider på kliniken. Trots detta har situationen försämrats – speciellt efter en mycket svår sommar. Vid psykiatriska kliniken föreligger ingen utlokaliseringsproblematik. Via dialog med primärvård och kommun arbetar sjukhuset för att minska inflödet av patienter. Patienterna vårdas i ökande grad i öppna vårdformer såsom dagsjukvård och dagkirurgi. Teamet för avancerad vård i hemmet ger patienterna en säkerhet i hemsituationen. Andra åtgärder för att minska antalet överbeläggningar är förbättrad produktions- och kapacitetsplanering, effektivare vårdprocesser, dialog med kommunerna om utskrivningsklara patienter, förstärkt hemgång, minskning av vårdrelaterade infektioner samt arbete för att förkorta vårdtider. Kompetensförsörjning för att ha egna överläkare i stället för hyrläkare förväntas förkorta vårdtider. Ett samarbete med Sahlgrenska universitetssjukhuset har initierats för att förkorta väntetiden för inneliggande patienter som behöver subakut kranskärlsröntgen. 18 2.6 Prestationer Det sammanlagda värdet av sjukhusets vårdöverenskommelse 2014 uppgår till 896,1 miljoner kronor. Av ersättningsutrymmet i vårdöverenskommelsen avser 372,4 miljoner kronor verksamhetsanslag, 321,2 miljoner kronor rörlig prestationsersättning samt 202,5 miljoner kronor riktade uppdrag varav bland annat somatisk akutvårdsverksamhet (52,4 miljoner kronor), ambulanssjukvård (39,9 miljoner kronor) samt fast ersättning för inrättning av 14 nya vårdplatser (20,0 miljoner kronor). Utöver vårdöverenskommelsen finns ortopediplanen och tillgänglighetssatsningar. Ortopediplanen omfattar samtliga höft- och knäledsproteser (ej frakturer) som tidigare inrymdes i vårdöverenskommelsen. Totalt omfattar prestationsersättningen för ortopediplanen 22 miljoner kronor. Inför 2014 gör regionen en tillgänglighetssatsning för att mer effektivt ta till vara och nyttja egna resurser. Tillgänglighetssatsningen innebär att sjukhuset utöver basvolymerna i vårdöverenskommelsen och ortopediplanen deltar i regionens satsning för att förbättra vårdtillgängligheten och korta vårdköerna. För Kungälvs sjukhus omfattar tillgänglighetssatsningen ytterligare operationer av höft och knä, övriga ortopediska operationer, koloskopi samt första besök till läkare inom kirurgi och ortopedi exklusive rygg. Totalt motsvarar tillgänglighetssatsningen 8,6 miljoner kronor. Det samlade produktionsutfallet för 2014 mäts i form av sammanvägda prestationer. Vid jämförelse av sammanvägda prestationer med motsvarande period föregående år bör noteras att sjukhusets åtagande 2014 har utökats med tillgänglighetssatsningarna. Noteras bör också att sjukhuset fick stänga en somatisk vårdavdelning under sommarmånaderna på grund av brist på sjuksköterskor. Utfall prestationer Nedanstående prestationer avser samtliga prestationer, både invånare i Västra Götaland (vårdöverenskommelsen) och utomlänspatienter som söker vård vid Kungälvs sjukhus. Utfallet av sammanvägda prestationer under 2014 ligger 5,5 procent över utfallet föregående år och knappt 1 procent över budget 2014. Sammanvägda prestationer 2014 19 Sammanvägda prestationer per vårdform Samtliga prestationer Somatisk slutenvård Psykiatrisk slutenvård Läkarbesök, ej DRG-ersatta Besök, DRG-poäng Övriga besök, ej DRG-er Totalt 2013 jmf 2014 2014 jmf budget 2013 2014 Budget 2014 Diff Utfall % Diff Utfall % 10 184 10 955 10 738 771 8% 217 2% 1 776 1 833 1 937 58 3% -104 -5% 3 599 3 695 3 653 96 3% 43 1% 1 097 1 104 1 170 7 1% -65 -6% 1 980 2 070 2 018 89 5% 51 3% 18 636 19 658 19 516 1 022 5,5% 142 0,7% Sammanvägda prestationer – patient könsfördelning Periodutfall 2014 Sammanvägda prestationer Periodutfall 2013 Förändring (%) Kvinnor Män totalt Kvinnor Män totalt Kvinnor Män totalt 10 095 9 561 19 657 9 351 9 285 18 636 8,0% 3,0% 5,5% Totalt produktionsutfall – underlag för beräkning av sammanvägda prestationer Typ av vård Vårdtillfällen somatisk slutenvård DRG-poäng somatisk slutenvård Vårdtillfällen psykiatri Vårddagar psykiatri Läkarbesök, ej DRG-ersatta Besök, DRG-ersatta Besök, DRG-poäng Övriga besök, ej DRG-ersatta Utfall 2014 jmf 2013 Utfall 2013 11 094 10 302 856 15 306 42 704 9 650 1 236 44 134 2014 % 11 803 10 955 1 019 15 802 43 750 9 678 1 217 46 111 6% 6% 19% 3% 2% 0% -2% 4% Budget uppfyllnad Budget % 12 048 10 738 947 16 698 43 303 10 095 1 315 45 275 -2% 2% 8% -5% 1% -4% -7% 2% Inom somatisk slutenvård har prestationerna ökat till följd av att 709 fler vårdtillfällen utförts (+6 procent) samt att indexjusterad genomsnittsvikt per vårdtillfälle ökat från 0,917 till 0,928. Antalet vårddagar inom somatisk slutenvård har ökat med 1803 dagar men med en minskad medelvårdtid från 5,22 vårddagar under 2013 till 5,06 vårddagar. Inom psykiatrisk slutenvård har antalet vårdtillfällen ökat med 163 och antalet vårddagar med 496 jämfört med 2013. Anledningen till ökad produktion inom psykiatrisk slutenvård är huvudsakligen ökad beläggningsgrad särskilt under sommarmånaderna. Ej DRG-ersatta besök till annan vårdgivarkategori än läkare ökar med 1977 jämfört med 2013 bland annat på grund av att sjukhuset från januari 2014 inrättat ett hemrehabteam bestående av sjukgymnaster och arbetsterapeuter med syfte att rehabilitera strokepatienter i hemmet. Antalet DRGersatta besök under 2014 är jämförbart med utfallet för 2013 (+28) men med en lägre DRG-ersättning (2 procent). DRG-ersatta besök har minskat inom kirurgi, ortopedi och urologi. 20 Utfall vårdprestationer 2014 jämfört med 2013 Sammanvägda prestationer är högre jämfört med budget inom somatisk slutenvård (+217), ej DRGersatta läkarbesök (+43) och ej DRG-ersatta besök till andra yrkeskategorier än läkare (+51). Prestationen är mindre i jämförelse med budget för psykiatrisk slutenvård samt DRG-ersatta läkarbesök. För antal vårdtillfällen inom somatisk slutenvård är prestationen jämfört med budget större (2 procent) trots att antalet vårdtillfällen är färre. Detta betyder att genomsnittsvikten per vårdtillfälle har varit större i utfallet för 2014 jämfört med vikten i budget. Inom psykiatrisk slutenvård är antalet vårdtillfällen 8 procent högre jämfört med budget men antalet vårddagar understiger budget med 5 procent, dvs. -896 vårddagar. Ej DRG-ersatta besök till annan vårdgivarkategori än läkare ligger 2 procent över budget vilket ger 836 besök. Läkarbesök, ej DRG-ersatta, överskred budget med 1 procent vilket betyder 447 besök. 21 Utfall vårdprestationer 2014 jämfört med budget Jämfört med 2013 har prestationerna riktade mot kvinnor ökat relativt de som riktats mot män. 22 Uppföljning av överenskommelse med HSN4 (inkl. Kärra-Rödbo) 2014 (Reglerad för ortopediplan.) Ackumulerat utfall och budget. SOMATISK VÅRD DRG-ersatt Sluten vård antal vårdtillfällen antal poäng Ytterfallsers. Tkr DRG-ersatt Öppenvård antal besök antal poäng Övrig öppenvård PSYKIATRISK VÅRD Slutenvård antal vårdtillfällen antal vårddagar Öppenvård Vuxenpsykiatri VUP Akutmottagning Psykiatri BUP Överenskommelse 2014 Utfall dec Budget dec 2013 2014 Utfall dec 2014 Utfall % mot budget dec 2014 Utfall % mot fg- år 11 386 9 743 14 740 10 931 10 182 24 129 11 386 9 743 14 740 11 293 10 175 17 025 99 % 104 % 116 % 103 % 100 % 71 % 9 954 1 309 29 729 9 588 1 230 27 977 9 954 1 309 29 729 9 647 1 211 28 722 97 % 93 % 97 % 101 % 98 % 103 % 927 15 182 825 13 619 927 15 182 995 14 325 107 % 94 % 121 % 105 % 24 023 24 900 24 023 26 487 110 % 106 % 1 625 1119 1 508 135 % 93 % 7 317 7 109 7 881 111 % 108 % 1 119 7 109 Riktade uppdrag Akutmottagning Avancerad vård i hemmet Strokerehab VUP NPT VUP Beroendeteam BUP NPT Elfvebacken vtf Elfvebacken vdg Utfall dec 2013 19 063 813 298 340 2640 8 1339 Utfall dec 2014 18 795 703 927 210 170 2355 10 1435 utfall % mot fg- år 99% 86% 70% 50% 89% 125% 107% Antal vårdtillfällen för den somatiska slutenvården 2014 ligger under budget med 93 vårdtillfällen. Det samlade antalet DRG-poäng för den somatiska slutenvården 2014 hamnar slutligen över budget med 4 procent beroende av att case-mixen ökat från budgeterat 0,71 per vårdtillfälle till 0,76. För den somatiska slutenvården ökade produktionen med 3,3 procent och 362 vårdtillfällen under 2014 jämfört med 2013. Medicinkliniken står för den största andelen av ökningen med 501 vårdtillfällen. Kirurg- och ortopedklinikens produktion ökar med 1 procent, men volymen för ortopediplanen och tillgänglighet är inte inkluderad i uppföljningen av vårdöverenskommelsen. Produktionen för geriatriken minskade med 6 procent under 2014 jämfört med föregående år, vilket kan härröras till att man fick stänga en avdelning på grund av bemanningsproblem under semesterperioden. För den somatiska öppenvården ligger utfallet för antalet besök 3 procent lägre jämfört med vad som är överenskommet. För de DRG-ersatta besöken landade medicinverksamheten på samma nivå under 2014 som året innan medan geriatriken ökade antalet besök med 7 procent. Kirurg- och ortopediverksamheten hade ett lägre utfall jämfört med 2013 gällande DRG-ersatta besök vilket bland annat kan härledas till avsaknaden av egen urologverksamhet. För övriga besök inom den somatiska öppenvården landar utfallet på 3 procent under budgeterat 23 volym. Jämfört med 2013 har dock verksamhetens produktion av ej DRG-ersatta besök ökat med 3 procent (störst förändring i medicinverksamheten). Antal vårdtillfällen inom den psykiatriska slutenvården ligger över budget med 68 vårdtillfällen medan antalet vårddagar ligger under budget med 857 dagar. Medelvårdtiden – 14,4 dagar för 2014 – har därmed minskat jämfört med vad som var budgeterat (16,4 dagar) och även i jämförelse med 2013 (16,5 dagar). Antalet besök inom den psykiatriska öppenvården (barn och vuxna) har sammanlagt ökat med 6 procent under 2014. Den psykiatriska akutmottagningen har däremot ett lägre antal besök jämfört med 2013. De riktade uppdragen är inte prestationsersatta 2.7 Patientsäkerhetsarbetet Se avsnitt 2.3.3. 24 3. Personal Kungälvs sjukhus har medarbetare och chefer som visar ett stort engagemang och ansvarstagande för att driva verksamheten och uppnå verksamhetens mål. Personalen på vårdavdelningarna har haft flera ansträngande perioder med ökat patienttryck, bl.a. på grund av fortsatt ökat akut patientflöde, överbeläggningar och utlokaliserade patienter, vilket medfört påfrestningar i arbetsmiljön. Under året har ett omfattande arbete med att anpassa bemanningen efter verksamhetsflödena genomförts. Inom den somatiska verksamheten har en gemensam bemanningsuppföljning tagits fram och månadsvis följer ekonomi- och personalavdelningen tillsammans med berörda chefer upp verksamheten. Sjukhusets personalvolym har ökat med 51 nettoårsarbetare per 31 december jämfört med föregående år. Ökningen återfinns inom flera personalgrupper, främst sjuksköterskor, undersköterskor och läkare. Orsaken till ökningen är bl.a. utökat antal vårdplatser, ökad grundbemanning för att minska övertiden och tillsättning av vakanta tjänster (främst läkare). Inom psykiatriska kliniken har även flera projekt pågått under året. Sjukhuset har också haft en ökad personalomsättning och ett ökat uttag av föräldraledighet vilket inneburit fler medarbetare under upplärning vid tillsättning av lediga befattningar. Även 2014 har det varit svårt att rekrytera tillsvidare-anställda och vikarier till i stort sett samtliga kliniker. Användande av bemanningsföretag när det gäller sjuksköterskor har ökat, som en konsekvens av bristen på sökande. Sjukhuset har en omfattande AT- och ST-utbildning. Vi har inga ofrivilligt deltidsanställda. Sjuktalet är totalt 6,4 procent (en mindre ökning jämfört med 2013). Arbetet med att genomföra adekvata åtgärder kopplat till medarbetarenkäten fortgår. Sjukhusegemensamma utbildningsinsatser har genomförts som planerat. Följande insatser för att anpassa bemanningen med fokus på kompetensutveckling har genomförts; • kompetensutveckling av undersköterskor i kombination med jobbrotation i verksamheten, • kompetensutveckling av sjuksköterskor i kombination med hospitering i verksamheten, • smärtutbildning för vårdpersonal, • AT- och ST-program, • tematillfällen riktad till all personal där kliniker inbjuder till föreläsningar om sina verksamheter, • utbildningstillfällen för all personal inom brand, samverkan, likabehandling, arbetsmiljö, brandskyddsarbete, säkerhet och hjärt-/lungräddning, • chefintroduktionsutbildning inom personalområdet, arbetsrätt, rekryteringsprocessen, kompetensutveckling, kompetensförsörjning, likabehandling m.m., • delkurser i patientnärmre och personcentrerad vård, samt • hälsoaktiviteter för personalen med syfte att inspirera medarbetare till goda levnadsvanor. Detta innefattar t.ex. aktiviteter gällande kost, motion, sömn och kultur/glädje. Verksamhetsförlagd utbildning samt utbildning av handledare Sjukhuset genomför verksamhetsförlagd utbildning i stor omfattning för flera yrkeskategorier. För högskolestudenter med medellång utbildning på olika nivåer och inom olika specialiteter har 931 veckor genomförts. Praktik inom vårdadministration för medicinska sekreterare har genomförts under 50 veckor, och praktik för undersköterskor/skötare under 264 veckor. Sjukhuset har också tagit emot fem lärlingsstudenter inom vård- och omsorgsprogrammet. Personer med utbildning och under utbildning från ett annat land och behov av praktik i den svenska sjukvården har också tagits emot. Fyra sjuksköterskor blev klara med sin specialistutbildning 2014. 3.2 Personalstruktur Utbildnings- och rekryteringsinsatser för svårrekryterade yrkesgrupper har planerats och genomförs fortlöpande. Jämfört med 2013 är personalstrukturen inom vårdavdelningarna något förändrad p.g.a. bristen på sjuksköterskor. Detta har inneburit att fler undersköterskor anställts och att andelen undersköterskor till viss del ökat. Sjukhuset driver ett omfattande analysarbete för att mer effektivt verksamhetsanpassa bemanningen. Bristen på sjuksköterskor har inneburit att bemanningsföretag 25 anlitats i större utsträckning än förväntat för året. Läkarbemanningen har blivit bättre, främst avseende överläkare, vilket inneburit att bemanningsföretag inte anlitats i samma omfattning som 2013. Fortfarande finns det dock brister inom bl.a. psykiatri och medicin där bemanningsläkare används. I viss mån har underläkare anställts för att klara verksamheten. Brist på medicinska sekreterare gör att bemanningsföretag anlitats även i detta avseende. Få sökande till tjänster och vikariat gör att bemanningsföretag även fortsättningsvis kommer att behöva anlitas. 3.4 Sjukfrånvaro Sjukhusets totala sjukfrånvaro hamnar på 6,4 procent för 2014. Det är en ökning med 0,4 procent jämfört med 2013. Det är framför allt den långa sjukfrånvaron som ökar. En stor del av sjukskrivningarna är inte arbetsrelaterade men med en mycket hög arbetsbelastning påverkar det sannolikt sjuktalen. Flera sjukskrivningar kan antas påverkas av både fysisk som psykisk arbetsbelastning. Svårt sjuka patienter och överbeläggningar samt den besvärliga rekryterings-situationen bidrar till ytterligare belastning. Intensifierade handlingsplaner för sjukskrivna medarbetare och nära samarbete med Hälsan och arbetslivet samt Försäkringskassan krävs för att på sikt komma till rätta med vårt höga sjuktal. 3.6 Jämställdhet och mångfald Likabehandlingsplanen följs bl.a. upp med olika nyckeltal som belyser jämställdhetsperspektivet. Gällande rekrytering görs all annonsering med utgångspunkt från likabehandlingsperspektivet. Även arbetsmiljö- och hälsoarbetet på sjukhuset bedrivs med ett likabehandlingsperspektiv. De friskvårdsaktiviteter som erbjuds på sjukhuset är särskilt framtagna som jämställdhetsinsats. Ett stort arbete läggs kontinuerligt ned för att motverka ojämställda löner och samtliga chefer har erbjudits utbildning inom området. Inför varje löneöversyn görs en grundlig lönekartläggning för arbete som är att betrakta som lika och likvärdiga, och en handlingsplan upprättas om osakliga löneskillnader finns. Ett chefsintroduktionsprogram har erbjudits för både nya och erfarna chefer där en utbildningsdel i programmet handlar om likabehandling. Vi uppmuntrar också alla chefer att genomföra den webbaserade utbildningen "Jämställdhet och genus". Utbildning i genuskompetent ledarskap har genomförts av 25 chefer (dvs. 61 procent av sjukhusets alla chefer). Sjukhuset har under året, i samarbete med arbetsmarknadsnoden, anställt tre medarbetare med funktionsnedsättning på praktik. Därefter har de erhållit utvecklingsanställning. Jämix Sjukhuset deltar i Nyckeltalsinstitutets jämställdhetsindex, som ger en bild av hur jämställdheten ser ut i organisationen. Utgångspunkten är nio nyckeltal som vägs samman till ett index. Detta visar hur långt jämställdheten har nått i en poängskala mellan 1–20 (ju högre poäng, desto bättre resultat). Ett av nyckeltalen baseras på en checklista med 12 frågor som gör det möjligt att kontrollera om jämställdhetsplanen lever upp till diskrimineringslagens minimikrav på att samtliga aktiva åtgärdsbestämmelser har behandlats. En förutsättning för att jämställdhetsplanen blir relevant och även realistisk är att det råder en god kunskap om vilka åtgärder som är behövliga och rimliga. Sjukhuset får på detta nyckeltal högsta poäng. Resultatet för sjukhuset 2014 var en totalpoäng på 86. Föregående års poäng var 93 och året dessförinnan 108. Orsaken till att sjukhusets poäng minskar även i år är främst att långa sjukskrivningar har ökat mer bland kvinnor än bland män och att färre män tar ut föräldraledighetsdagar. Även andelen jämställda yrkesgrupper (dvs. yrkesgrupper med en könsfördelning inom spannet 40–60 procent) har minskat och skillnaden i andelen tillsvidareanställda. 26 De nyckeltal som visar höga poäng är: kvinnors möjlighet att bli chef, antal kvinnor i högsta ledningsgrupp, och jämställdhetsarbetet. De nyckeltal som visar låga poäng är: lika stor andel långstidssjukfrånvaro, skillnad i lön jämfört med samtliga yrkeskategorier, samt andel yrkesgrupper med könsfördelning 40–60 procent. Tre nyckeltal får poäng som ligger i mitten på skalan. Dessa nyckeltal avser skillnad i uttag av föräldraledighet, skillnad i sysselsättningsgrad och skillnad i andel tillsvidareanställda. Sjukhuset eftersträvar aktivt att lika möjlighet ska gälla för kvinnor och män. 3.7 Personalvolym Sjukhuset har 1 216 nettoårsarbetare per den 31 december 2014. Det är 51 nettoårsarbetare fler än vid samma period 2013. Ökningen återfinns inom flera personalgrupper, främst sjuksköterskor, undersköterskor och läkare. Orsaken är bl.a. ökningen av antalet vårdplatser, ökad grundbemanning för att minska övertiden och tillsättning av vakanta tjänster, främst bland läkare. Sjukhuset har också haft en hög personalomsättning och ett ökat uttag av föräldraledighet vilket inneburit en ökad bredvidgång vid tillsättning av tjänster och vikariat. En pool har också inrättas under året inom en av sjukhusets kliniker. Det svåra rekryteringsläget av sjuksköterskor påverkar också volymen då fler undersköterskor har anställts istället. För att uppnå målet att heltid ska vara norm vid tillsvidareanställning annonserar sjukhuset huvudsakligen efter heltidstjänster. Vi har också tillgodosett alla medarbetare som ansökt om höjd sysselsättningsgrad. Kungälvs sjukhus har därmed inga medarbetare med ofrivillig deltidsanställning. 3.8 Bemanningsföretag Bemanningsföretag har nyttjats på flera av sjukhusets kliniker både för sjuksköterskor och läkare. Kostnaden för läkare har minskat jämfört med 2013, medan kostnaden för sjuksköterskor ökat. Det hänger ihop med det svåra rekryteringsläget som råder för sjuksköterskor. Brister finns inom flera verksamheter såsom geriatrik, intensivvård, medicin och psykiatri. Omfattande rekryteringsinsatser har gjorts men dessvärre med ett dåligt resultat. Bemanningsläkare har också nyttjats men i mindre omfattning än 2013. Här har rekryteringsinsatserna fått ett bättre utfall och flera vakanser har tillsatts. Fortfarande är det brist inom barn- och ungdomspsykiatri och medicin, främst kardiologi. Svårigheter att rekrytera medicinska sekreterare har också inneburit att bemanningsföretag har nyttjats periodvis. Utfallet för 2014 blev något sämre än prognosen och ökade med drygt 1 miljon kronor, vilket enbart avser kostnader för sjuksköterskor. 27 Kostnader för bemanningsföretag Kostnader för bemanningsföretag, tkr Läkare Sjuksköterskor Övriga Totalt Utfall 2014 Utfall 2013 6 581 3 764 114 10 460 9 234 958 613 10 804 3.9 Personalkostnadsanalys Personalvolymen inom Kungälvs sjukhus har ökat inom flera personalgrupper under det senaste året. Det finns flera orsaker till att sjukhuset ökar i både antal medarbetare och nettoårsarbetare. Trots det svårrekryterade läget av sjuksköterskor så har vi haft en genomsnittlig ökning under året med ca 16 nettoårsarbetare. Rekrytering startade redan i början av året med förstärkt yrkesintroduktion inför sommaren och därefter har flera sjuksköterskor erbjudits förlängda vikariat eller tillsvidareanställningar. Ökning av antalet vårdplatser samt ökad grundbemanning för att minska övertiden är också orsaker till att fler sjuksköterskor har anställts. Trots detta har bemanningen periodvis varit ansträngd på flera kliniker. Undersköterskor har också ökat under året (ca 8 nettoårsarbetare); dels på grund av bristen på sjuksköterskor, dels på grund av ökningen av antalet vårdplatser. En pool för skötare har också startat på den psykiatriska kliniken. Inom läkargruppen har vi en genomsnittlig ökning på 15 nettoårsarbetare. Här har rekrytering skett för att tillsätta vakanser, främst bland överläkare. Brist på specialister och till viss del ST-läkare har inneburit att underläkare har anställts i en större omfattning. Flera ST-läkare randar sig på andra förvaltningar, vilket påverkar sjukhusets antal. Inom den personalkategori som kallas "rehabilitering och förebyggande" har också en ökning skett. Ett hemrehabteam för strokepatienter startade 2014, vilket innebar anställning av fler paramedicinare. Inom psykiatriska kliniken har psykologer anställts på vakanta tjänster. Sjukhuset har också svårigheter att rekrytera medicinska sekreterare. Få eller inga sökande till vakanta tjänster och vikariat har inneburit en ansträngd situation för flera av klinikerna. Mer- och övertiden har sjunkit under 2014 med drygt 7 000 timmar, räknat januari–november respektive år. Detta beror bl.a. på att grundbemanningen till viss del har ökat, schemaförändringar i stället för övertid och en pool som har startat inom psykiatrin. Övertid används så restriktivt som möjligt och endast när bemanningen så kräver. Ob-tillägg följer den schemaläggning som finns och används inte i något annat avseende. 28 5. Ekonomi Kungälvs sjukhus redovisar ett resultat på -45,5 miljoner kronor vilket är drygt fem miljoner sämre än den prognos som lämnats under året. Prognosen har varit -30 miljoner kronor, exklusive ECMOpatient och fördyrningar inom ambulanshelikopterverksamheten. Avvikelsen mot prognosen beror dels på ett högt kostnadsläge under årets tre sista månader jämfört med motsvarande period föregående år, dels på att intäkterna för sjukhusets delaktighet i tillgänglighetssatsningen blev lägre än förväntat. Sjukhuset arbetar med flera åtgärder för att få en verksamhet i balans. Åtgärdsplanen har haft en begränsad effekt under 2014. Vårdplatsöversynen samt införande av bemanningsriktlinjer för somatiken förväntas och få effekt under nästa år. Intäkterna har ökat med 5,2 procent. Den största intäktsökningen kommer från vårdöverenskommelsen medan övriga intäkter har utvecklats svagt. Bruttokostnaderna har ökat med 6,5 procent. De kostnader som ökat mest är personalkostnaderna som ökat med 6,6 procent inklusive bemanningsföretag. Förklaringen är främst en ökning av antal nettoårsarbetare samt dyra lösningar. Anledningen till att antalet nettoårsarbetare ökat är bland annat att antalet vårdplatser blivit fler, en ökad grundbemanning på vårdavdelningarna samt en ny verksamhet inom geriatriken (hemrehab för strokepatienter). Överbeläggningar och utlokaliseringar skapar ineffektivitet i organisationen med dyra lösningar. Rekryteringsproblem har inneburit ett ökat behov av bemanningsföretag inte minst gällande sjuksköterskor. Behovet av bemanningsföretag ligger i nivå med föregående år. Övriga kostnader som ökat är läkemedel (ökning 8,6 procent). Köpta tjänster visar på en blandad utveckling. Kostnaden för valfrihet och vårdgaranti har minskat medan sjukhuset har höga kostnader för köp av urologtjänster och vård för en ECMO-patient. BUP och de neuropsykiatriska teamen för barn i Kungälv respektive Ale har samlokaliserats i nya lokaler vilket initialt inneburit engångskostnader. En hög produktionsnivå har generellt medfört ökade kostnader för sjukvårdsmaterial. Produktionsutfallet 2014 ligger över budget och betydligt över föregående års produktion. Produktionen har ökat trots att ytterligare en somatisk vårdavdelning tvingades stänga under sommarmånaderna. Produktionsvärdet är cirka 34 miljoner kronor högre än beställningen. Den målrelaterade delen i överenskommelsen som totalt omfattar 23,2 miljoner kronor har uppnåtts. Ambulanshelikopterverksamheten redovisar ett positivt resultat på 4,9 miljoner kronor. För närvarande saknas reservhelikopter vilket innebär att regionens leverantör av den flygoperativa verksamheten inte uppfyller gällande avtal. Styrelsen för Kungälvs sjukhus har sökt andra lösningar för hur ambulanshelikopterverksamheten ska kunna bedrivas. Styrelsen har föreslagit att Västra Götalandsregionen ska ansöka om medlemskap i kommunalförbundet Ambulanshelikopter Värmland-Dalarna. Efter årsskiftet fattade regionstyrelsen beslut om detta. 29 5.1 Ekonomiskt resultat Resultaträkning Resultaträkning (mnkr) Såld vård internt Såld vård externt Statsbidrag Patientavgifter Övriga intäkter Verksamhetens intäkter Personalkostnader Inhyrd personal, bemanningsftg Köpt vård Läkemedel Lokalhyror Material, varor och tjänster m.m. Avskrivningar Verksamhetens kostnader Regionbidrag Finansiella intäkter/kostnader m.m. Resultat Årsvärden Avvikelse Förändring Utfall Budget Utfall budget/ utfall/utfall 1412 1412 1312 utfall % 977,4 15,4 3,4 18,9 81,1 1 096,2 984,2 16,3 3,5 18,0 81,4 1 103,4 919,2 16,0 3,9 17,6 84,9 1 041,6 -6,8 -0,9 -0,1 0,9 -0,4 -7,2 6% -4% -14% 8% -5% 5% -765,0 -10,5 -21,9 -64,8 -47,5 -207,1 -22,2 -1 139,0 -756,1 0,0 -9,3 -66,0 -46,1 -202,7 -21,6 -1 101,7 -716,7 -10,8 -20,2 -63,3 -44,4 -194,7 -19,2 -1 069,1 -8,9 -10,5 -12,6 1,1 -1,4 -4,3 -0,7 -37,3 7% -3% 9% 3% 7% 6% 16% 7% 0,0 -2,7 0,0 -1,7 0,0 -1,8 0,0 -1,0 -45,5 0,0 -29,4 -45,5 Intäkter De totala intäkterna har ökat med 5,2 procent (54,5 miljoner kronor) jämfört med föregående år. Vi fick en utökning av ersättningsutrymmet 2014 på 30 miljoner kronor som är nivåhöjande (utöver index på 1,1 procent som gav 9,1 miljoner kronor). I nämndintäkter ingår även uppdraget för ambulanshelikoptern med 53 miljoner kronor. Avvikelsen gällande såld vård internt beror på att regionens tillgänglighetssatsningar blev lägre än förväntat (drygt 2 miljoner kronor) samt för höga förväntningar på intäkter. För såld vård externt är det en minskning av patientfaktureringen tillhörande andra landsting med 16 procent (1 miljon kronor) jämfört med föregående år. Patientavgifterna har en ökning mot både budget och föregående år. Ökningen beror främst på slutenvårdsavgiften som höjts från 80 till 100 kronor samt en ökad tillströmning av patienter. Övriga intäkter har en avvikelse mot föregående år, bland annat har ersättningen från psykiatrins kvalitetsregister blivit lägre jämfört med föregående år. 30 Kostnader Utfall ack Lönekostnad Semesterlöneskuld mm Sociala avgifter Utb/konf, resa o logi Övriga personalkostnader Personalkostnader Köp av vård Köp bemanning Köp av röntgen och lab Läkemedel Vårdmtrl/Hjälpmedel Verksamhetskost, tjänster Fastighetskostnader IT-kostnader Övriga kostnader Avskrivn o finansiella poster Övriga kostnader Bruttokostnader Avv fg år (utf-fg år) Avv % (utf/fg år) -512 125 -14 918 -222 528 -8 451 -6 972 -764 994 -21 937 -10 460 -19 385 -64 849 -44 820 -59 488 -52 216 -18 323 -60 315 -24 890 -376 684 -1 141 678 -30 606 -1 830 -16 235 -388 787 -48 272 -1 777 345 -321 -1 588 -7 657 -1 750 -2 651 -808 -2 539 -3 712 -22 458 -70 730 6,4% 14,0% 7,9% 4,8% -10,1% 6,7% 8,8% -3,2% 1,7% 2,5% 20,6% 3,0% 5,3% 4,6% 4,4% 17,5% 6,3% 6,6% **Just för flytt av kto från läkemedel till vårdmtrl/Hjälpmedel Ny total: Vårdmtrl/Hjälpmedel -44 820 Ny total:Läkemedel -64 849 -4 112 -5 133 10,1% 8,6% Personalkostnaderna har ökat med 6,7 procent exklusive bemanning jämfört med föregående år. Vi har en ökning med 51 nettoårsarbetare jämfört med december föregående år. Höjning av de sociala avgifterna med 1,1 procent enheter bidrar också till ökade personalkostnader med 2,7 miljoner kronor. I jämförelse mot budget som framgår av resultaträkningen har totala personalkostnaderna inklusive bemanning en avvikelse på 2,5 procent (19,4 miljoner kronor) mot budget. Kostnaderna för vårdmaterial/hjälpmedel har en ökning på 20,6 procent (7,6 miljoner kronor), men beror delvis på en flyttning av kontering för hjälpmedel som tidigare bokförts på läkemedel med 3,5 miljoner kronor. Ökningen exkluderat flytten av konto är 10,1 procent. Den resterande ökningen beror främst på ökad produktion. De kostnader som ökat är hjälpmedel, sjukvårdsmaterial och ortopediska hjälpmedel. Verksamhetskostnader, tjänster har ökat; det är köpta neuropsykiatriska utredningar på psykiatrin. Dessa har finansierats med bidrag från hälso- och sjukvårdsnämnd 4. Fastighetskostnader har ökat med 5,3 procent. Detta beror delvis på att psykiatriska mottagningar har centraliserats och flyttat från Ale och Kungälv till nya lokaler i Kungälv. Detta har inneburit dubbla hyror för en period och kostnader för att anpassa de nya lokalerna. Under 2014 gick sjukhuset över till IP-telefoni och inköp av ny utrustning gjordes vilket bidrar till större ökning på IT-kostnaderna. Räntekostnaderna för kontokrediten har ökat med 1 miljon kronor jämfört med föregående år. Resterande är en ökning av avskrivningskostnaden med 2,8 miljoner kronor. De medicintekniska områden som ökar mest är inom anestesi/IVA samt röntgen. 31 Läkemedel Konto id 5611 5612 5614 Delsumma receptläkemedel 5615 5619 Läkemedelskost exkl läkemedelsrabatt 5618 Läkemedelsrabatter Total läkemedelskostnad Läkemedel Läkem i läkemförm (öppen vård) Förbruknsart i läkemförm (öpv) Dosförpackade läkemedel Läkem mm utanf läkemedelsförmå Övriga läkemedelskostnader Läkemedelsrabatter **Just för flytt kto 5612 till vårdmtrl/Hjälpmedel Utfall ack Avv fg år Avv % (utf-fg år) (utf/fg år) -34 949 -2 032 6,2% -372 -7 568 -42 890 3 545 -658 855 -90,5% 9,5% -2,0% -22 368 -2 879 14,8% -21 6 -22,3% -22 389 -2 873 14,7% 430 430 -64 849 430 430 -1 588 100% 100,0% 2,4% -64 477 -5 133 8,6% Läkemedelskostnaderna har ökat med 2,4 procent (-1,6 miljoner kronor) jämfört med 2013 och ligger lägre än budget 1,8 procent (1,2 miljoner kronor). I detta gömmer sig en kostnadsökning på ca 3,5 miljoner kronor eftersom de flesta hjälpmedel nu förskrivs via Sesam LMN och kostnaden inte bokförs på läkemedel utan på vårdmaterial/hjälpmedel. Effekten av flyttade hjälpmedelskostnader är störst för medicinkliniken och kirurg-/ortopedkliniken. Efter justering av hjälpmedel är ökningen för läkemedel 8,6 procent (5,1 miljoner kronor) mot föregående år. Totalkostnaderna för medicinkliniken har ökat jämfört med förra året. Största delen ligger inom receptläkemedel där antikoagulantia ökat med 30 procent. Ökningen är förväntad, men omfattningen inte helt förutsägbar. Nyinsättning vid förmaksflimmer ersätts via regionen 2014-2015, men detta täcker bara en del. Den förväntade behandlingsvinsten är färre insjuknanden i stroke, vilket kan ge gynnsamma effekter på de totala sjukvårdskostnaderna. Liten procentuell ökning för insuliner ger ganska stor effekt i krontal. Det finns också en påtaglig kostnadsökning för opioider som är specifikt patientrelaterad. Patentutgångar bland biologiska läkemedel (såsom insuliner och medel vid inflammatorisk tarmsjukdom) kan dämpa kostnadsutvecklingen vid medicinkliniken framöver, men effekten blir mindre än för andra patentutgångar på grund av en mer komplicerad tillverkningsprocess. Kirurg-/ortopedkliniken har minskade läkemedelskostnader jämfört med föregående år. Det är svårt att urskilja någon enskild förklaring till detta och resultatet måste ses i relation till verksamheten. Fortsatt ökande kostnader ses för psykiatriska kliniken som ligger över förra året. Inom psykiatrin ligger ökningarna huvudsakligen inom öppenvårdsläkemedel och däribland främst ADHD-läkemedel till vuxna. Kostnaderna förväntas plana ut, men det är kapaciteten inom verksamheten som avgör vilket år detta sker. Utifrån kända faktorer och regionala prognoser är resultatet inte orimligt. Ökade kostnader för antikoagulantia måste beaktas ytterligare inför 2016, då nyförskrivning vid förmaksflimmer inte längre ersätts från regionen. 32 Riktade besparingar Konsulter, konto 7551, IT-tjänster konto 754X, motpart 100 Kurs och konferenser, konto 4611, motpart 100 Trycksaker, konto 6471, PR och info, konto 6911 och 6931, motpart 100 Utfall -1,2 -5,6 -0,2 Prognos -1,1 -5,3 -0,3 Utfallet på det riktade kravet ligger 0,3 sämre än prognosen. Utfallet på kurs och konferens är den post som avviker. Dessa kostnader avser vidareutbildning främst inom vårdyrkena samt interna utvecklingsdagar. 5.2 Åtgärder vid ekonomisk obalans Åtgärdsplan 2014 Åtgärder 1) Lägre priser lab- och röntgentjänster 2) Förbättrad produktionsplanering Mål 2014 (miljoner kr) Effekt 2014 (miljoner kr) 1,0–3,0 ca 2,0 3 ca 1,0 3) Optimerad diagnostik och utredning 0,5 4) Intäkt UCG 0,5 5) Vårdplatsöversyn somatiken samt nya riktlinjer för bemanningsplanering 2,0–10,0 6) Bemanningsplanering, psykiatrin 0,3 7) Inhyrd personal ska minska 1,0 8) Röntgenjour nattetid (Sydney) 0,3 Total effekt åtgärder enligt plan 0,25 8,6–18,6 0,3 3,55 Kommentar till posterna i åtgärdsplanen 1) Kungälvs sjukhus köpte laboratorietjänster från Sahlgrenska Universitetssjukhuset för 15,3 miljoner kronor 2014. Enligt överenskommelse tillämpas SU:s interna prislista från och med den 1 april vilket medfört en faktisk kostnadsminskning med 1,8 miljoner kronor mellan april och december utan hänsyn tagen till förändrade volymer. Med hänsyn tagen till förändrade volymer är bedömningen cirka 2 miljoner kronor. För att göra en bättre analys behövs statistik som just nu inte finns att tillgå. 2) Kungälvs sjukhus har fått en utökad beställning främst inom ortopedi motsvarande 8,6 miljoner kronor som en del i regionens arbete med förbättrad tillgänglighet. Effektivare vårdprocesser för höftoch knäproteser möjliggör ökade volymer. Intäktsutfallet blev cirka 2 miljoner kronor lägre än förväntat. 3) Arbetet har påbörjats med sammanställning av statistik. Volymer för lab- och röntgenundersökningar ska optimeras. Arbetet fortsätter 2015. 4) Kungälvs sjukhus tar betalt av primärvården för UCG (arbetsprov) m.m. när primärvården är ansvarig för patientutredningen. Fakturering påbörjades den 1 april. Intäkterna blev 0,25 miljoner kronor. 5) Översyn av den somatiska vårdplatsorganisationen för att anpassa organisationen till ett förändrat patientinflöde, vilket beräknas korta vårdtider och reducera bristkostnader. En kirurgavdelning kommer att omstruktureras till en mer utpräglad akutvårdsavdelning, vilket kommer att genomföras under det första kvartalet 2015. Nya riktlinjer för bemanningen på de somatiska vårdavdelningarna har börjat tillämpas. 33 6) Personalpool inom psykiatrin pågår. 7) Reducering av kostnaderna för inhyrd personal. Effekten är begränsad på grund av ökande bemanningsproblem på de somatiska vårdavdelningarna. 8) Köp av röntgenjour från Sydney beräknas reducera kostnaderna. Effekterna kommer från och med 2015. 5.3 Eget kapital Vid början av 2014 hade sjukhuset ett negativt eget kapital på 39,8 miljoner kronor. Då sjukhusets resultat för 2014 uppgår till -45,5 miljoner kronor innebär det att det egna kapitalet vid utgången av 2014 är -85,3 miljoner kronor. 5.4 Investeringar Kungälvs sjukhus tilldelades för 2014 ett investeringsutrymme på 28,7 miljoner kronor. Investeringsutrymmet fördelades med 19,0 miljoner kronor till medicinteknisk utrustning. 3,3 miljoner kronor till övriga inventarier och 6,4 miljoner kronor till fastighetsinvesteringar. Den totala budgeten för utrustnings- och fastighetsinvesteringar var 58,4 miljoner kronor vilken även inkluderar beslutade men ej färdigställda investeringsobjekt från tidigare år. Under 2014 inköptes utrustningsinvesteringar för totalt 20,3 miljoner kronor och fastighetsinvesteringar genomfördes för 5,1 miljoner kronor. Större genomförda utrustningsinvesteringar var ultraljuds- och narkosapparater inklusive övervakning, inköp av C-båge och mobimedövervakning till ambulansen. Genomförda/påbörjade större fastighetsinvesteringar under året var ombyggnad på röntgen för lab 1 och 2, ombyggnad av utrymmen på psykiatrin för att skapa bättre möteslokaler och personalutrymmen, förbättring av utemiljön i anslutning till bårhuset, förbättrade förrådsutrymmen på akuten samt ombyggnad av ett bassängrum till omklädningsrum. I lokalförsörjningsplanen för Kungälvs sjukhus beskrivs förutsättningarna för verksamheten och behovet av lokaler för att möta ett växande befolkningsunderlag. Den strategiska planen är uppdelad i fem etapper. Under arbetet med det andra steget, etapp 2 (ny vårdbyggnad), har det varit tydligt att verksamhetsutvecklingens bärande idé med en sammanhållen organisation för avdelning, mottagning och dagsjukvård gör det nödvändigt att nuvarande vårdavdelningar byggs om till mottagningsverksamhet (etapp 2b) samt ombyggnad av huvudentrén (etapp 2c). Program- och systemhandlingen för den nya vårdbyggnaden beslutades i styrelsen för Kungälvs sjukhus den 11 juni och i regionens fastighetsnämnd den 28 augusti. Ärendet har skickats vidare till regionstyrelsen för beslut. Det kommer förmodligen inte att räcka med effektiviseringar för att klara hyreskonsekvenserna av den nya vårdbyggnaden; för att klara ekonomin behövs ökade intäkter. En förstudie avseende ombyggnad av befintliga vårdavdelningar samt ombyggnad av huvudentrén har tidigare lämnats in till regionen. Vikten av att detta projekt blir en naturlig fortsättning på projektet med ny vårdbyggnad har påtalats. För närvarande pågår i regionen ett flertal utredningar som kan få stor betydelse för Kungälvs sjukhus framtida uppdrag. Med anledning av detta samt behovet av följdinvesteringar efter ny vårdbyggnad är det nödvändigt med en översyn av nuvarande lokalförsörjningsplan. Detta arbete har påbörjats. 34 6. Bokslutsdokument och noter Kungälvs sjukhus 2015-01-20 08:08 Not Resultaträkning Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar och nedskrivningar Verksamhetens nettokostnader 1 2 3 Finansnetto Erhållna/lämnade bidrag spec. beslut Erhållna/lämnade regionbidrag Årets resultat Not Kassaflödesanalys Löpande verksamhet Årets resultat Avskrivningar Utrangeringar/nedskrivningar Reavinster/-förluster sålda anläggningstillgångar Utfall 1412 Utfall 1312 1 096 154 -1 116 782 -22 240 -42 868 1 041 578 -1 049 978 -19 170 -27 570 -2 650 0 0 -1 803 0 0 -45 518 -29 373 Utfall 1412 Utfall 1312 -45 518 22 240 0 -86 -29 373 19 170 208 0 -23 364 -9 995 -367 1 974 3 169 -1 757 -168 3 411 -18 588 -8 509 -20 273 0 150 -30 391 0 0 Kassaflöde från investeringsverksamheten -20 123 -30 391 Finansieringsverksamhet Ökning+/minskning- av långfristiga skulder Erhållna/lämnade bokslutsdispositioner -5 750 0 -5 951 30 000 Kassaflöde från finansieringsverksamheten -5 750 24 049 -44 462 -14 850 -17 232 -61 695 -2 382 -17 232 -44 463 -14 850 3 Kassaflöde från löpande verksamhet före förändring av rörelsekapital Förändring av rörelsekapital Ökning-/minskning+ av förråd Ökning-/minskning+ av kortfristiga fordringar Ökning+/minskning av kortfristiga skulder 4 5 8 Kassaflöde från löpande verksamhet Investeringsverksamhet Investeringar Momsjustering vid överlåtelse Försäljningar anläggningstillgångar 3 ÅRETS KASSAFLÖDE Ingående likvida medel och kortfristiga placeringar Utgående likvida medel och kortfristiga placeringar 6 6 Kontroll av årets kassaflöde 35 Not Balansräkning Anläggningstillgångar - maskiner och inventarier - pågående investeringar Finansiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar 3 Omsättningstillgångar Förråd Kortfristiga fordringar Likvida medel Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar 4 5 6 Eget kapital Eget kapital Bokslutsdispositioner Årets resultat Summa eget kapital Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa skulder Summa eget kapital, avsättningar och skulder 7 8 Utfall 1412 Utfall 1312 100 040 988 0 101 028 103 058 0 0 103 058 3 973 26 757 -61 695 -30 965 70 063 3 606 28 731 -17 232 15 105 118 163 -39 752 0 -45 518 -85 270 -40 379 30 000 -29 373 -39 751 41 317 114 016 155 333 70 063 47 067 110 847 157 914 118 163 Redovisningen är upprättad enligt de anvisningar som lämnats från Västra Götalandsregionen. Anvisningarna bygger på kommunallagen, lagen om kommunal redovisning samt rekommendationer utfärdade av Rådet för kommunal redovisning. 36 Specifikation på anläggningstillgångar Kungälvs sjukhus 2015-01-20 08:52 Specifikation Maskiner och inventarier 1412 1312 Ackumulerade anläggningsvärden Vid årets början Nyanskaffningar Sålt/utrangerat Omklassificeringar Överfört mellan enheter Korrigering anskaffningsvärde Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 254 642 19 285 -187 0 0 0 273 740 224 017 30 391 -4 662 4 896 0 0 254 642 Ackumulerade avskrivningar o nedskrivningar Vid årets början Årets avskrivningar och nedskrivningar Sålt/utrangerat Omklassificeringar Överfört mellan enheter Korrigering avskrivningar o nedskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningsvärden -151 585 -22 238 123 0 0 0 -173 700 -136 869 -19 171 4 455 0 0 0 -151 585 100 040 103 057 Restvärde Specifikation Pågående investeringar 1412 1312 Ackumulerade anläggningsvärden Vid årets början Nyanskaffningar Sålt/utrangerat Omklassificeringar Överfört mellan enheter Korrigering anskaffningsvärde Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 0 988 0 0 0 0 988 4 896 0 0 -4 896 0 Ackumulerade avskrivningar o nedskrivningar Vid årets början Årets avskrivningar och nedskrivningar Sålt/utrangerat Omklassificeringar Överfört mellan enheter Korrigering avskrivningar o nedskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningsvärden 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 988 0 Restvärde 37 0 0 Noter Not 1. Verksamhetens intäkter Intäkter Patientavgifter Såld vård enligt avtal Övriga intäkter regioninterna Övriga intäkter externa Totalt Not 2. Verksamhetens kostnader Personalkostnader Köp av bemanningsföretag Summa köpt vård avtal, internt Summa köpt vård avtal o övrigt, externt Summa köpt vård övrigt, internt Läkemedelskostnader Fastighetskostnad, region interna Fastighetskostnad, externa Övrig region interna kostnader Övriga externa kostnader Totalt Not 3. Anläggningstillgångar Se specifikation ANL Totalt 1412 18 896 970 008 79 209 28 041 1 096 154 17 568 917 268 76 888 29 854 1 041 578 -764 994 -10 460 0 -19 334 -2 603 -64 849 -40 102 -11 985 -101 149 -101 306 -1 116 782 -716 723 -10 805 922 -21 082 0 -63 261 -39 604 -9 961 -96 692 -92 772 -1 049 978 101 028 101 028 103 058 103 058 Not 4. Förråd Förråden består av pacemaker och proteser, inventerade 2011-10-31 3 973 Totalt 3 973 Not 5. Kortfristiga fordringar Kundfordringar Osäkra fordringar Fordringar personal Fordran moms Förutbetalda kostnader/upplupna intäkter Totalt 3 606 3 606 5 479 -375 238 3 073 18 342 26 757 4 882 -375 62 3 065 21 097 28 731 13 -61 708 -61 695 13 -17 245 -17 232 41 317 41 317 47 067 47 067 -20539 -7070 -243 -6046 -65279 -14839 -114 016 -18951 -938 -288 -6740 -60730 -23200 -110 847 Not 6. Likvida medel Kassa Bank Totalt Not 7. Långfristiga skulder Upptagna regionlån Totalt Not 8. Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Skuld till beställarnämnder (Freja) Moms Förutbetalda projektmedel Upplupna personalskulder inkl. sociala avgifter Upplupna övriga kostnader Totalt 1312 38
