Budget för 2015 med plan för 2016-2018
Transcription
Budget för 2015 med plan för 2016-2018
Budget för 2015 med plan för 2016-2018 2 Innehållsförteckning Budgetskrivelse från kommunstyrelsens ordförande 3 Linköpings kommuns politiska organisation 4 Rotelansvarigas kommentarer till budgeten 5 Inledning - God ekonomisk hushållning - Budgeten i korthet - Styrning, roller och ansvar - Kommunstyrelsens uppsiktsplikt 8 8 8 9 11 Förutsättningar för budgetarbetet - Jämförelser med andra kommuner – skattesats m m - Jämförelser med andra kommuner – verksamhetens kostnader samt utjämning - Underlag för beräkningarna i budgeten för 2015 - Befolkningsprognoser som används som underlag till budgeten - Det kommunala skatteunderlaget enligt Sveriges Kommuner och Landsting - Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning 13 13 14 16 17 18 19 Mål för god ekonomisk hushållning – finansiella mål - Målavstämning för budget 2015 20 20 Budget för 2015 med plan för 2016–2018 - Budgeten i sammandrag - Uppdrag till styrelser och nämnder - Förändringar av nämndernas ramar - Resultaträkning - Nämndernas ramar - Investeringsramar - Exploatering - Balansplan - Kassaflödesplan - Förändringar av nämndernas ramar, sammanställning - Förändringar av nämndernas ramar, specifikation - Skatt och Finansiering 22 22 25 29 35 36 37 38 40 41 42 43 51 - Budget 2015 med plan för 2016-2018 - 3 Högre ambitioner för Linköping Linköping är en stad med goda förutsättningar för utveckling och framsteg. Här finns ett högklassigt universitet, ett framgångsrikt universitetssjukhus, högteknologiska näringar, ett näringsliv med stora möjligheter att fortsätta blomstra och en vacker stadskärna. Det är en expansiv stad dit människor kommer från hela världen för att förverkliga sina drömmar. Linköping har en viktig funktion som navet i en alltmer växande region. Linköping kommer också att vara en betydelsefull knutpunkt för regionala kommunikationer, inte minst i och med Ostlänken som kommer att korta reseavstånden och ha avgörande betydelse för vår tillväxt. Den kommunala organisationen kännetecknas av drivna och engagerade medarbetare. Vi ska satsa på barn och unga Trots det finns stora utmaningar. Vi är övertygade om att Linköping kan nå längre och höja ambitionerna för tillväxten och välfärden. För det krävs samarbete, gemensamma lösningar och politisk handlingskraft. En positiv utveckling för Linköping bygger på att många jobbar och bidrar till en stark ekonomi. Bara så kan en god och trygg välfärd säkras. Arbetslösheten är därför vår största utmaning. Många unga har svårt att ta sig in på arbetsmarknaden och långtidsarbetslösheten riskerar att bita sig fast och cementera människor i utanförskap. För de som drabbas av arbetslöshet under en längre tid kan resan tillbaka till arbete bli svår. För att Linköping ska utvecklas positivt behöver den utmaningen mötas genom investeringar i företagande, aktiva insatser för att minska ungdomsarbetslösheten, stärkt vuxenutbildning och nya möjligheter för de som står längst från arbetsmarknaden. En bra start i livet börjar med skolan. Skolan ska därför ge alla barn jämlika förutsättningar att få växa och utvecklas till sin fulla potential. För barns språkliga och sociala utveckling är förskolan avgörande. Därför investerar vi i mer personal bland de yngsta barnen och på uppsökande verksamhet inom öppna förskolan. I Linköping skolor ska ingen elev lämnas efter och ingen elev hållas tillbaka. Linköping ska ha likvärdiga skolor med skickliga lärare som har tid att fokusera på att ge barn och unga den bästa tänkbara utbildningen. Tid för omtanke om de äldre Det finns ingen övre åldersgräns i viljan att forma sitt eget liv. Ingen ska behöva oroa sig för om man kan garanteras en trygg och innehållsrik ålderdom den dag man inte längre klarar sig på egen hand. Äldreomsorgen ska ha hög kvalitet, personalen ska hinna med och det ska finnas tid för omtanke och som äldre ska man kunna använda sina förmågor så långt det är möjligt. Personalen ska ha rätt till heltid och satsningar ska göras på förbättrade arbetsvillkor, vilket är en långsiktig investering i höjd kvalitet. Ett av Linköpings största tillväxthinder är bostadsbristen. Resultatet är ungdomar som inte kan flytta hemifrån, studenter som väljer andra studieorter och företag som får svårt att rekrytera nyckelkompetenser och expandera. Här ska politiken tillsammans med näringslivet göra mer. Vad som behövs är politisk vilja och handlingskraft där man söker gemensamma lösningar för att nå längre. I Linköpings utsatta stadsdelar är arbetslösheten hög, hälsan sämre, skolan står inför stora utmaningar och fler människor upplever ökad otrygghet. Att vända den utvecklingen är en uppgift för hela Linköping. Långsiktigheten i samhällets insatser ska stärkas, genom en större närvaro från samhällets organisationer i utsatta bostadsområden, ett stärkt trygghetsarbete och ett ökat fokus på delaktighet. Vi ska bli en ekologiskt hållbar kommun Att stoppa miljöförstöringen och minska klimatutsläppen är en av vår generations största uppgifter. Genom en framåtsyftande miljöpolitik kommer Linköpings kommun ta sin del av ansvaret för att minska miljöpåverkan och ta ansvar för kommande generationers välbefinnande. Linköping ska bli en ekologiskt hållbar kommun där satsningar på ny grön teknik ger oss möjligheter att skapa nya jobb för att utveckla vår kommun. För att våra ambitioner ska kunna förverkligas är en god kommunal ekonomi en viktig förutsättning. Därför är en ansvarstagande förvaltning av linköpingsbornas gemensamma resurser en viktig utgångspunkt inför den kommande mandatperioden. Linköpings kommun har i nuläget en god ekonomi och vår ambition är därför att kommunalskatten ska vara oförändrad under mandatperioden 2015-2018. Den nya majoriteten med Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Folkpartiet presenterar här budgeten för 2015. Det är en budget där vi investerar för framtiden. Till grund för budgeten ligger vårt gemensamma samverkansprogram – Högre ambitioner för Linköping. Vi ser och antar de stora utmaningar som Linköping står inför, så att fler får möjlighet att känna framtidstro och delaktighet. Så höjer vi ambitionerna för Linköping. Lena Micko (S) Tillträdande kommunstyrelseordförande - Budget 2015 med plan för 2016-2018 - 4 Linköpings kommuns politiska organisation - Budget 2015 med plan för 2016-2018 - 5 Rotelansvarigas kommentarer till budget Skolroteln En skola där alla elever kan lyckas En bra start i livet börjar med skolan. Alla barn och unga har rätt till kunskap och bildning, och skolans centrala uppgift är att ge alla elever gedigna kunskaper och lust att vilja lära mer. Linköping är på många sätt en bra kommun att gå i skolan i. Vi har engagerade lärare och många bra skolor – men mycket kan bli bättre. Alla hänger inte med kunskapsmässigt. Föräldrarnas utbildningsbakgrund spelar en alltför stor roll för elevernas resultat och skillnaderna i kunskapsresultat visar sig redan i skolans lägre årskurser. Mycket behöver göras för att göra skolan likvärdig så att alla elever får jämlika förutsättningar att nå kunskapsmålen. Förskolan är avgörande för barns språkliga och sociala utveckling och lägger grunden för såväl individens utveckling som för den kommande skolgången. Därför investerar vi i mer personal bland de yngsta barnen och på uppsökande verksamhet inom öppna förskolan. På sikt ska klasserna i årskurs f-3 bli mindre och lärarna fler. Lärarna ska ha möjlighet att ägna sig åt sitt kärnuppdrag – undervisning. Tiden för undervisning ska öka och administrationen minska. Så skapar vi bättre förutsättningar för varje elev att få det stöd den behöver. Elevens möjlighet att hänga med i undervisningen ska inte bero på föräldrarnas möjlighet att hjälpa till med läxor. Därför investerar vi i att läxläsning ska erbjudas på varje skola. En meningsfull fritid och tillgång till kultur är en förutsättning för en god uppväxt. Därför investerar vi i att stärka ungdomars tillgång till meningsfull fritidssysselsättning. Linköping ska verka för att alla barn och unga ges goda uppväxtvillkor och når sin fulla potential. Därför investerar vi i en likvärdig skola med kompetenta lärare som fokuserar på att höja kunskapsresultaten för alla elever. Jakob Björneke (S) Kommunalråd Samhällsbyggnadsroteln Fler bostäder i en attraktiv och grönare stad Linköping står inför spännande utmaningar. Att många människor vill flytta till kommunen, att företag ser möjligheter att etablera sig och växa här i kombination med förändrade levnadsmönster ställer nya krav på stadsplaneringen. En av Linköpings största utmaningar är att möta en stegrande bostadsbrist. För att unga ska kunna flytta hemifrån, fler studenter ska välja att studera i Linköping och företagen ska kunna rekrytera arbetskraft är igångsättandet av fler bostäder högt prioriterat. Samtidigt ställer en ung och medveten befolkning krav på attraktiva och intressanta boende och stadsmiljöer. Ambitionerna ska därför höjas för att snabba på nyproduktionen, med fokus på att förtäta och bygga ut innerstaden. Vi vill utveckla en attraktiv stad med myllrande miljöer där människor smidigt och klimatsmart kan transportera sig. En välutvecklad kollektivtrafik kan också bidra till att minska det mentala avståndet mellan kommunens olika delar och bidra till en mer sammanhållen stad. Byggnationen av höghastighetståg med station i Linköping öppnar också upp stora möjligheter för att forma innerstaden på ett sätt som gynnar framtida generationer och som sätter sin prägel på stadsmiljön under lång tid framöver. Vi satsar på en stadsplanering som bidrar till utvecklingen av Linköping till en ekologiskt och socialt hållbar kommun. Vi investerar i att starta ett omfattande arbete för att snabba upp processen med att få till nya, klimatsmarta bostäder, nya trafiklösningar och en stad som är socialt sammanhållen. För det krävs också gemensamma krafttag, med byggaktörer, med näringsliv och med medborgare. Vi höjer ambitionerna och investerar i ett grönare, mer attraktivt och växande Linköping där alla invånare kan trivas. Kristina Edlund (S) Kommunalråd - Budget 2015 med plan för 2016-2018 - 6 Arbetsmarknads- och bildningsroteln Stärkta insatser för fler i arbete En vass jobbpolitik kräver handlingskraft, aktiva insatser, en gymnasieskola av hög kvalitet, ett hungrigt näringsliv och ett starkt samarbete däremellan. En jobbpolitik som får fler Linköpingsbor att gå från bidrag till jobb behöver balansera två delar. Företagen behöver bättre förutsättningar och kommunen behöver bli bättre på att hjälpa de som idag inte får ett jobb. I Linköping ska det vara glädjefyllt att vara företagare. Genom en positiv attityd och vassare service ska vi underlätta för företag att starta och växa i Linköping. Det är näringslivet som skapar jobben och det är vi politiker som ska ge de bästa förutsättningarna. En ökad samverkan mellan näringslivsbranscherna och kommunen ska drivas hårt för att skapa nya arbetstillfällen. Linköpingsborna ska ha anledning att känna framtidstro och veta att de behövs på arbetsmarknaden. Samtidigt behöver vi arbeta med att fler ska ha de kompetenser och erfarenheter som behövs för att bli anställd. För att säkerställa detta krävs att gymnasiet motiverar och inspirerar för att elever ska nå kunskapskraven. Därför kommer vi genomföra ett pilotprojekt där studiecoacher sporrar, knuffar och stöttar elever till att nå sina mål. Gymnasieskolan ska tillsammans med de framtida arbetsgivarna utveckla fler attraktiva yrkesutbildningar som leder till jobb och vi ska fortsätta utveckla våra insatser så att kommunen har en palett av aktiva åtgärder för att hjälpa arbetslösa att gå från bidrag till arbete. Med en aktiv politik, nya idéer och ett starkt samarbete kan vi höja ambitionerna för ett Linköping där alla känner sig behövda. Karin Granbom Ellison (FP) Kommunalråd Sociala roteln Omsorg med kvalitet och människan i centrum Människor kan i olika skeden i livet behöva stöd från samhället för att kunna leva ett gott och självständigt liv. I Linköpings kommun finns idag många bra insatser. Men vi vill investera i mer uppsökande verksamhet och en bättre kedja av vård- och stödinsatser. Genom tidigare insatser för barn och deras familjer kan vi bidra till en god hälsa. Alla människor ska kunna leva ett gott liv och ingen ska behöva vara rädd för sitt liv och sin hälsa. Många som i sin vardag har kontakt med äldreomsorgen i Linköpings kommun beskriver att den rymmer stort engagemang och kompetens, men att det saknas personal. I dagens äldreomsorg finns det brister som behöver åtgärdas för att tillit och trygghet ska öka. Vi investerar därför i en kraftig förstärkning av personal inom äldreomsorgen. Äldreomsorgen ska ha hög kvalitet, personalen ska hinna med och det ska finnas tid för omtanke och som äldre ska man kunna använda sina förmågor så långt det är möjligt. Personalen är den viktigaste faktorn för kvalitet. Därför vill vi investera i personalen och den framtida kompetensförsörjningen. Vi vill införa rätt till heltid och satsningar ska göras på förbättrade arbetsvillkor - en långsiktig investering i höjd kvalitet. Eva Lindh (S) Kommunalråd - Budget 2015 med plan för 2016-2018 - 7 Miljöroteln Ett grönare Linköping med klimatarbetet i fokus Linköpings kommun, liksom resten av världen, står inför omfattande utmaningar till följd av klimatförändringarna. Trots stora klimatutsläpp besitter vi stora möjligheter och tillgångar för att vända den negativa utvecklingen och gå i bräschen för klimatsmarta satsningar och en klimatsmart ekonomi. Vi låter anställa en strategisk resurs i form av en klimatstrateg med en egen budget. Hen får i uppgift att samordna hela kommunkoncernens samlade klimatinsatser samt genomföra olika informations- och utbildningsinsatser riktat mot medarbetare och medborgare. Kommunen ges i uppdrag att ta fram en lämplig finansieringsmodell för investeringar i förnyelsebar och klimateffektiv energi, i syfte att kompensera för kommunens nettoutsläpp av koldioxid. Vi tar dessutom höjd för att påbörja dessa investeringar redan nästa år varför det avsätts resursmedel för att täcka eventuella räntekostnader för investeringar i storleksordningen 300 mnkr. Vi ger i uppdrag att utreda inrättandet av en så kallad distributionscentral, som är tänkt att fungera som en gemensam omlastningsplats för varor som transporteras till olika kommunala inrättningar. Även den privata handeln skulle kunna inkluderas. Syftet är främst att minska trafikutsläppen genom färre transporter, men försök från andra kommuner visar också på högre trafiksäkerhet och bättre villkor för småföretagare i kommunala upphandlingar. Kommunen bedriver redan idag ett arbete för att reducera gifter och farliga ämnen inom förskolan. Vi växlar upp arbetet för en giftfri miljö genom att förstärka tillsyns- och informationsarbetet på kemikalieområdet, särskilt riktat mot just barn och unga. På så sätt kommer fler produkter och inomhusmiljöer att granskas och åtgärdas för att säkra en god miljö för våra yngsta medborgare. Nils Hillerbrand (MP) Kommunalråd - Budget 2015 med plan för 2016-2018 - 8 INLEDNING Budgeten är kommunens huvudsakliga verktyg för planering och styrning av verksamheten. I budgeten fastställs hur kommunens samlade resurser ska prioriteras mellan olika nämnder och verksamheter. Varje nämnd/styrelse formulerar och föreslår mål för verksamheten inom sitt uppdrag. Detta görs inom ramen för av kommunfullmäktige anvisade ekonomiska ramar, övergripande mål samt majoritetens samverkansprogram. Till grund för budgeten finns även ”OBS” som är ett kommungemensamt planeringsunderlag för nämnder och styrelser. Vid konflikt mellan mål och medel gäller medlen. Nämnderna ska under året löpande följa upp och utvärdera verksamheten och ekonomin samt vidta erforderliga åtgärder vid avvikelser från fastställda planer och rapportera detta till kommunstyrelsen. God ekonomisk hushållning Enligt kommunallagen (Kap 8 § 1) ska kommunerna ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet och i sådan verksamhet som bedrivs genom andra juridiska personer. En god ekonomisk hushållning innebär inte enbart att räkenskaperna går ihop, utan innefattar även ett krav på att pengarna används till rätt saker och att de utnyttjas på ett effektivt sätt. För att uppnå detta krävs en ändamålsenlig styrning, till exempel genom att sätta upp mål, upprätta planer och program samt kontinuerligt följa upp utvecklingen för såväl verksamhet som ekonomi. Som underlag för denna styrning bör nämnderna göra kostnads- och kvalitetsjämförelser med andra organisationer. Nämnderna ska genomföra intern kontroll för att säkerställa styrsystemet. Till en god ekonomisk hushållning hör också att ha en beredskap att möta framtida utmaningar genom att i god tid inför förväntade förändringar vidta nödvändiga åtgärder och insatser i stället för insatser i efterskott. Ett positivt resultat behövs för att kunna egenfinansiera investeringar som överstiger årets avskrivningar och inte definieras som stora och långsiktiga. Om kommunen lånar även till övriga investeringar finns risk att ränta och amortering kommer att tränga undan övriga kostnader för drift av kommunens verksamhet i resultaträkningen. Linköpings kommun har bra förutsättningar för att upprätthålla en god ekonomisk hushållning. Kommunen har historiskt sett haft en välskött och stark ekonomi med en låg skattesats. Bokslutsresultaten har varit goda, soliditeten god och investeringarna har kunnat finansieras med egna skattemedel. Kommunen har inga lån och Linköping är en av få kommuner som kunnat göra så stor avsättning för framtida pensioner. I kommunallagen regleras att budgeten ska upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna samt att för verksamheten ska anges mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. För ekonomin ska anges de finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning, se avsnittet ”Mål för kommunens ekonomi”. Respektive nämnd ska i budgeten formulera och föreslå mål för sin verksamhet. Dessa ska visa hur respektive nämnd avser att bidra till uppfyllandet av kommunens övergripande mål och strategier. Budgeten i korthet • • • • • • • • • • • Budgeten för 2015 är i balans. Fullmäktige bedömer att målen för god ekonomisk hushållning – finansiella mål uppfylls i budgeten för 2015. Skattesatsen sänks med 3 öre till 20,20 procent för 2015 enligt samverkansavtal om regionalt utvecklingsarbete i Östergötland. Regleringen innebär att landstinget höjer skattesatsen med 3 öre 2015. Nämndernas ramar utökas med sammanlagt 328 mnkr för 2015. I utökningen ingår justering för demografi samt en generell uppräkning för pris och lön med sammanlagt 163 mnkr. I budgeten finns resursmedel med 57 mnkr för 2015 som kan fördelas till nämnderna som tilläggsanslag efter beslut i kommunstyrelsen. Den centrala reserven för att finansiera demografiska förändringar samt löne- och priskompensation för nämnderna uppgår till 172 mnkr för 2015. Kommunen har 150 mnkr reserverade i en resultatutjämningsreserv för att vid behov kunna utjämna intäkter över en konjunkturcykel. Därutöver finns markeringar om sammanlagt cirka 630 mnkr för specifika ändamål. Både skatteintäkter och reserv för löne- och priskompensation har beräknats utifrån SKL:s prognoser. Investeringsramen är 287 mnkr netto för 2015. Avskrivningarna beräknas till 145 mnkr för 2015. I budgeten beräknas kommunen kunna finansiera investeringarna för 2015 utan att ta upp lån. För 2016, 2017 och 2018 finns ett ofördelat effektiviseringskrav som fördelas om det fortfarande behövs när budgeten ska fastställas för respektive år, bland annat beroende på utveckling av skatteintäkter och demografi. - Budget 2015 med plan för 2016-2018 - 9 Styrning, roller och ansvar Det pågår ett arbete med att se över Linköpings styrmodell som beräknas vara klart i början av 2016. Inför varje ny mandatperiod formulerar tillträdande majoritet ett program för den politik och verksamhet som man avser att bedriva under mandatperioden. Den övergripande styrprocessen Majoritetens Statliga krav program KF – kommunala styrdokument Revisionen Uppdraget Återrapportering Nämndernas mål för verksamheten KS – uppsiktsplikt Kvalitetssäkring Mål för kommunens ekonomistyrning Ekonomistyrning är en del i det totala styrsystemet och handlar, liksom all styrning, om att påverka agerandet i en viss önskvärd riktning. Ekonomistyrningsreglerna ska uppmuntra till ett sunt ekonomiskt agerande. Det innebär till exempel att alla ekonomiskt ansvariga ska handla med kommunens bästa för ögonen, vilket kan medföra att nyttan för den totala ekonomin ibland måste gå före den enskilda enhetens bästa. Målet är att kommunens resurser ska användas på ett effektivt sätt. För att nå dit handlar det om att: Precisera ansvar och roller Planera och budgetera verksamheten Fortlöpande redovisa ekonomi och verksamhet Följa upp om ekonomin och verksamheten utvecklas enligt plan Vidta korrigerande åtgärder vid befarade avvikelser Roller och ansvar Nämnderna bekräftar genom budgeten sitt åtagande gentemot kommunfullmäktige. Det sker genom att nämnderna inom den angivna ekonomiska ramen åtar sig att uppfylla de kommunövergripande mål som berör verksamheten samtidigt som man på ett övergripande sätt beskriver hur man kommer att arbeta för att uppnå dessa mål. Nämnderna ansvarar också för att målen följs upp och utfallet rapporteras i enlighet med fastställda rutiner och tidplaner genomföra intern kontroll som stöd för en effektiv verksamhet mätning och redovisning av resultat och effekter av genomförd verksamhet görs i enlighet med de krav som olika statliga myndigheter har kostnads- och kvalitetsjämförelser görs med andra organisationer Nämnderna har ett ansvar att hantera förändringar som inte avser demografi, prisökningar eller av kommunstyrelsen godkända löneökningar inom ram. Vid behov ska nämnden justera verksamhetsplan och internbudget så att verksamheten kan bedrivas inom fastställd ram. - Budget 2015 med plan för 2016-2018 - 10 Respektive nämnd ska upprätta internbudget med beaktande av fullmäktiges beslut vad gäller inriktning och omfattning av verksamhet. I internbudget kan nämnden göra avsteg från den uppdelning av nettokostnaderna på verksamheter som redovisats i budgetförslaget dock med beaktande av fullmäktiges beslut vad gäller nämndernas förväntade resultat och effekter av verksamhet enligt beslut om mål och riktlinjer för verksamheten. För investeringar erhåller nämnderna ett årligt nettobelopp i form av nettoinvesteringsram utifrån verksamhetsområde och ändamål. För enstaka investeringar av större omfattning eller som av annan anledning är av principiell betydelse, fastställs en ram för respektive investering. Samtliga nämnder ska löpande följa upp verksamhet, resultat och ekonomi samt vidta erforderliga åtgärder vid avvikelser. Konflikt mellan mål och medel Vid konflikt mellan mål och medel gäller medlen. Det innebär att tillgång till ekonomiska och andra resurser sätter gräns för måluppfyllelsen och verksamhetens inriktning och omfattning. I de fall det finns en tvingande lagstiftning som innebär en skyldighet för kommunen att göra utbetalningar eller svara för kostnader är det möjligt att överskrida medelsramen. Berörd nämnd är dock skyldig att snarast anmäla detta till kommunstyrelsen. Tilläggsanslag under budgetåret Under året medges nämnderna tilläggsanslag som finansieras med resursmedel eller ianspråktagande av markering. Normalt fattas inte beslut om tilläggsanslag löpande utan de samlas ihop och behandlas av kommunstyrelsen vid två tillfällen per år, i samband med delårsrapporterna per den 30 april och 31 augusti. Resultathantering Beslut om resultatöverföring Kommunstyrelsen gör en särskild prövning av förslagen till resultatöverföring och fastställer dessa efter respektive års bokslut. Åtgärdsplaner vid oplanerade underskott Nämnder som redovisar eller befarar ett underskott som överstiger en procent av tilldelad budgetram ska, om underskottet uppgår till mer än en miljon kronor, snarast redovisa en åtgärdsplan till kommunstyrelsen. Intäktsfinansierad verksamhet För den intäktsfinansierade verksamheten (enheterna) gäller liksom tidigare att enheterna får behålla uppkommet resultat i form av eget kapital under 3 år, men att ianspråktagande av detta resultat endast får ske inom ramen för de medel som särskilt budgeteras för ändamålet. Uppkomna underskott ska på motsvarande sätt inarbetas under 3-års perioden. - Budget 2015 med plan för 2016-2018 - 11 Kommunstyrelsens uppsiktsplikt Enligt kommunallagen 6 kapitlet ska kommunstyrelsen leda och samordna förvaltningen av kommunens angelägenheter och ha uppsikt över övriga nämnders och eventuella gemensamma nämnders verksamhet. Styrelsen ska också ha uppsikt över kommunal verksamhet som bedrivs i kommunens företag och kommunalförbund som kommunen är medlem i. Styrelsen ska uppmärksamt följa de frågor som kan inverka på kommunens utveckling och ekonomiska ställning. Styrelsen ska också hos fullmäktige, övriga nämnder och andra myndigheter göra de framställningar som behövs. Styrelsen får från övriga nämnder, beredningar och anställda i kommunen eller landstinget begära in de yttranden och upplysningar som behövs för att styrelsen ska kunna fullgöra sina uppgifter. Det åligger styrelsen särskilt att: 1. Bereda eller yttra sig i ärenden som ska handläggas av fullmäktige, 2. Ha hand om den ekonomiska förvaltningen, 3. Verkställa fullmäktiges beslut, 4. I övrigt fullgöra de uppdrag som fullmäktige har lämnat över till styrelsen. Uppföljning från nämnder, styrelser och bolag till Kommunstyrelsen och Kommunfullmäktige På nästa sida redovisas den formella uppföljningen för kommunkoncernen som omfattar: Delårsrapporter per den 30 april, 31 augusti samt den 31 oktober Årsbokslut Internkontrollrapport Månadsrapporter Finansrapporter Bolagens uppfyllelse av det kommunala uppdraget Bolagen och förbunden ingår i delårsrapporterna per den 30 april, den 31 augusti samt i årsbokslutet Varje månad, utom för januari och juni, redovisas även en finansrapport och en kortfattad månadsrapport med nyckeltal för ekonomi, verksamhet, personal, befolkning, arbetsmarknad och bostäder till Kommunstyrelsen. Internkontrollen följer upp att verksamheten är ändamålsenlig och kostnadseffektiv samt att det finns system och rutiner och att de fungerar på avsett vis. I delårsrapporterna och årsredovisningen uppmärksammas kommunstyrelsen särskilt på de avvikelser som de bör följa med anledning av uppsiktsplikten. I årsredovisningen beskrivs även hur kommunstyrelsen arbetat med uppsiktsplikten under året. Utöver den formella uppföljningen kan kommunstyrelsen genomföra en informell uppföljning och dialog inom kommunstyrelsens uppsiktsplikt. - Budget 2015 med plan för 2016-2018 - 12 Den formella uppföljningen inom Linköpings kommunkoncern under ett år Uppföljning Delårsrapport per den 30 april inkl helårsprognos Behandling i KS/KF KS juni Uppföljningarna omfattar - Delårsrapport per den 31 augusti inkl helårsprognos KS oktober KF november - Delårsrapport per den 31 oktober inkl helårsprognos KS november - Internkontrollrapport KS december Bolagens uppfyllelse av det Kommunala uppdraget 2015 KS mars 2016 KF mars 2016 - - Årsbokslut för 2015 KS mars 2016 KF april 2016 - Uppföljning av nämndernas verksamhet och ekonomi Uppföljning av investeringar Uppföljning och analys av kommunens samlade ekonomi och koncernens finansverksamhet Uppföljning av personal Uppföljning av befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande Uppföljning av resp bolag och förbund Uppföljning av nämndernas mål (inkl de mål i strategisk plan som kan följas upp per delår), verksamhet och ekonomi Uppföljning av investeringar Uppföljning av personal Uppföljning av befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande Uppföljning av resp bolag Uppföljning och analys av kommunens samlade ekonomi och finansverksamhet inkl sammanställd redovisning (koncernredovisning) Uppföljning av fullmäktiges mål för kommunens ekonomi Granskas av kommunens revisorer Uppföljning av nämndernas ekonomi samt påverkan på internbudget kommande år Uppföljning och analys av kommunens samlade ekonomi Uppföljning av personal Nämnderna behandlar rapport samt plan för nämndens internkontroll vid novembersammanträdet. Controller från ekonomiavdelning och stadsrevisorn besöker samtliga nämndansvariga tjänstemän för en genomgång av nämndens arbete med internkontroll innan rapport och plan behandlas i nämnden. Uppfyllelse av det kommunala uppdraget för resp bolag inkl de mål i strategisk plan som berör bolaget KS bedömer om resp bolags verksamhet under föregående år varit förenlig med det fastställda kommunala ändamålet och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna. Grankas av kommunens revisorer Uppföljning av nämndernas mål (inkl de mål i strategisk plan som kan följas upp per år), verksamhet och ekonomi Uppföljning av investeringar Uppföljning och analys av kommunens samlade ekonomi och finansverksamhet inkl bolagen Uppföljning av fullmäktiges mål för kommunens ekonomi Uppföljning av personal Uppföljning av befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande Granskas av kommunens revisorer - Budget 2015 med plan för 2016-2018 - 13 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR BUDGETARBETET Linköpings kommun har i grunden en god ekonomi samt en låg kommunalskatt. Även kommunens bolag en har en god ekonomi med stabila resultat. Budgeten för 2015 är i balans. För 2016, 2017 och 2018 finns ett ofördelat effektiviseringskrav som fördelas om det fortfarande behövs när budgeten ska fastställas för respektive år, bland annat beroende på utvecklingen av skatteintäkter och demografi. I delårsrapporten per den 31 augusti prognostiserades 2014 års resultat till plus 214 mnkr. Överskottet jämfört med budget beräknas i prognosen till 374 mnkr då det budgeterade resultatet är minus 160 mnkr på grund av ianspråktagande av markeringar. Det innebär att ekonomin är i balans vid ingången till år 2015. Årets resultat före extraordinära poster år 2005-prognos 2014 (mnkr) 700 611 600 500 398 388 400 Mnkr 352 300 246 214 208 200 104 91 100 23 0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Prognos 2014 Likviditeten uppgick den 31 augusti 2014 till 617 mnkr. Kommunen har inga egna lån. Marknadsvärdet för pensionsmedelsplaceringarna uppgick den 31 augusti till 1 629 mnkr. Det motsvarar 100 procent av pensionsskulden som är intjänad från och med 1998 samt 40 procent av pensionsskulden som är intjänad före 1998. Nettoinvesteringarna som i prognosen beräknas till 272 mnkr för år 2014 överstiger avskrivningarna med 132 mnkr. Jämförelser med andra kommuner – skattesats m m Den genomsnittliga totala kommunalskatten (kommun och landsting sammantaget) för riket ökar från 31,73 för 2013 till 31,86 procent för 2014. Linköping har 30,90 i skattesats år 2014. För kommuner ligger den genomsnittliga skattesatsen på 20,65 procent och för landsting på 11,20 procent. För 2014 är Linköpings skattestats 20,23 på grund av en höjning med 0,25 procentenheter för skatteväxling med landstinget i Östergötland för hemsjukvård från och med 2014. Linköping har lägst skattesats i Östergötland som har 21,52 i genomsnitt. I tabellen nedan redovisas jämförelser av skattesats med några större kommuner. Kommun Procent Eskilstuna Andel av rikets medelskattekraft 88,3 Skattesats kommun 2014 22,13 Skattesats landsting 2014 10,77 Skattesats totalt Skatteväxling Hemsjukvård Skatteväxling Kollektivtrafik 32,90 0,20 ingen Gävle 97,7 22,26 11,51 33,77 0,22 -0,26 Jönköping 96,8 21,34 11,21 32,55 0,34 -0,47 Linköping 98,3 20,23 10,67 30,90 0,25 -0,42 Norrköping 91,9 21,28 10,67 31,95 0,25 -0,42 Uppsala 102,1 20,84 11,16 32,00 0,29 -0,49 Västerås 101,9 20,36 10,88 31,24 0,16 -0,04 Örebro 93,8 20,88 11,52 32,40 0,54 -0,34 - Budget 2015 med plan för 2016-2018 - 14 Andel av rikets medelskattekraft visar skatteunderlaget (de beskattningsbara förvärvsinkomsterna) per invånare som andel av rikets medelskattekraft. Skatteunderlaget påverkas av att vi har många studenter. Inkomstutjämningen gör att Linköpings skatteintäkter endast påverkas marginellt av de egna invånarnas skattekraft. För 2015 är skattesatsen 20,20 procent. Det är en sänkning med 3 öre jämfört med 2014 på grund av samverkansavtal om regionalt utvecklingsarbete i Östergötland som medför en ekonomisk reglering där regionen från och med den 1 januari 2015 höjer skattesatsen med 3 öre och respektive kommun sänker sin skattesats i motsvarande omfattning. Jämförelser med andra kommuner – verksamhetens kostnader samt utjämning För vissa kommunala verksamheter varierar kostnaden väsentligt utifrån strukturella olikheter. Sådana olikheter är exempelvis åldersstrukturen, invånarnas sociala bakgrund, elevernas programval i gymnasieskolan med mera. Vid beräkning av kostnadsutjämningen som ska utjämna för strukturells kostnadsskillnader mellan Sveriges kommuner beräknas kommunvisa standardkostnader för vissa verksamheter. Standardkostnaden är den beräknade teoretiska kostnaden som motiveras av kommunens struktur. Den kan också beskrivas som den kostnad som kommunen skulle ha haft om man bedrev verksamheten till en genomsnittlig avgifts-, ambitions- och effektivitetsnivå med hänsyn till de egna strukturella faktorerna enligt kostnadsutjämningssystemet Vid kostnadsjämförelser mellan kommuner är det lämpligt att jämföra avvikelse mellan kommunens verkliga kostnad och den beräknade standardkostnaden för verksamheten. Standardkostnad beräknas för verksamheterna förskola, grundskola, gymnasieskola, äldreomsorg samt individ- och familjeomsorg. En negativ avvikelse innebär att kommunen har en kostnadsnivå som är lägre än vad strukturen motiverar. Linköping ingår i ett nätverk för jämförelse med Eskilstuna, Jönköping, Norrköping, Västerås och Örebro. Därutöver redovisas jämförelser med ytterligare fyra kommuner i tabellen nedan. Avvikelse redovisad kostnad och standardkostnad Värde 2013, andel (%) Eskilstuna Gävle JönLinNorrköping köping Lund köping Umeå Uppsala Västerås Öre- Medelvärde bro alla kommuner Medelvärde 6 kommuner Förskola och skolbarnsomsorg -1,0 6,2 10,9 3,0 19,6 -2,3 22,7 -4,8 2,0 -4,6 5,2 1,3 Grundskola -5,9 -3,1 -1,5 0,0 10,4 -7,2 6,9 -2,6 -8,9 -4,3 -1,6 -4,6 Gymnasieskola -9,6 -1,6 -6,4 -5,2 -12,4 -14,0 11,0 14,9 0,9 -12,1 -3,5 -7,7 Individ- och familjeomsorg 19,3 6,8 18,2 9,8 -0,4 15,4 26,6 13,6 5,9 11,3 12,6 13,3 Äldreomsorg -4,6 1,9 6,5 -23,9 14,0 -5,9 13,8 10,6 -5,7 6,5 1,3 -4,5 Totalt -1,3 1,6 5,0 -4,9 10,0 -3,4 15,1 4,1 -2,8 -0,4 2,3 -1,3 Linköping avviker mest när det gäller äldreomsorg där kommunens kostnadsnivå är 23,9 procent lägre än vad strukturen motiverar. Linköpings kommuns kostnader för äldreomsorg skulle vara cirka 300 mnkr högre om kostnaden låg på kommunens standardkostnad enligt beräkning som SKL gjort. För Individ- och familjeomsorg har kommunen istället högre kostnader än vad strukturen motiverar. - Budget 2015 med plan för 2016-2018 - 15 Med egentlig verksamhet avses verksamhet som huvudsakligen är skattefinansierad, diagram och tabell nedan, Linköping har lägst nettokostnad för kommunens verksamhet per invånare i jämförelse med kommunerna ovan. Det beror delvis på en gynnsam struktur som i sin tur innebär att vi får minst nettobidrag från inkomstutjämning och kostnadsutjämning per invånare, se tabell nedan. Linköping bör ha lägre kostnader för att kunna finansiera avgiften till kostnadsutjämningen som för 2015 budgeteras till 245 mnkr (inklusive LSS-utjämning men exklusive införandebidrag). Det motsvarar cirka 80 öre i utdebitering. I diagrammet nedan ingår även inkomstutjämningen som beräknas utifrån kommunens andel av rikets medelskattekraft, se tabell ovan. - Budget 2015 med plan för 2016-2018 - 16 Underlag för beräkningarna i budgeten för 2015 De redovisade budgetramarna för nämnderna är angivna i 2015 års pris- och löneläge enligt följande: - Priskompensation 0% - Lönekompensation 2,0 % (fr o m 1 april 2015) - PO-pålägg 38,46 % (Differentierat men 38,46 % i snitt) - Intern ränta 2,5 % Resterande löne- och prisuppräkningar enligt SKL:s prognos den 2 oktober 2014 budgeteras som en central reserv. I budgetförslaget uppgår den centrala reserven för att finansiera förändringar under budgetåret av demografi samt löneoch priskompensation till nämnderna till 172 mnkr för 2015, 490 mnkr för 2016, 874 mnkr för 2016 och 1 252 mnkr för 2018. Slutlig justering av nämndernas ramar görs när de slutliga förhandlingarna för respektive år är klara. Budgeten är beräknad utifrån SKL:s prognoser både vad gäller beräkningen av reserv för pris och lön samt skatteintäkter. Budgetförutsättningar Skatteintäkter och utjämning per invånare i Linköping Skatteintäkter kr/invånare Slutavräkning 2015 kr/invånare Inkomstutjämning, bidrag kr/invånare Kostnadsutjämning, avgift kr/invånare Strukturbidrag kr/invånare Införandebidrag kr/invånare Regleringsbidrag/avgift kr/invånare LSS-utjämning, bidrag kr/invånare Känslighetsanalys 1 % ökning av lönerna motsvarar för helår 1 % ökning av priserna motsvarar, netto 1 krona i utdebitering motsvarar 2015 2016 2017 2018 40 585 162 6 320 -1 689 104 113 182 71 42 324 43 912 45 472 6 613 -1 623 104 6 835 -1 541 104 7 074 -1 361 104 -77 71 -349 71 -636 71 50 mnkr 20 mnkr ca 300 mnkr OBS 2014, planeringsunderlag för budget 2015 Den 11 februari 2014 fastställde kommunstyrelsen OBS 2014 (Omvärldsbevakning – Bedömning – Strategi) samt beslutade att den ska utgöra ett bakgrundsmaterial för nämnders- och styrelsers budgetarbete. OBS 2014 är ett dokument som har till syfte att ge en samlad, enhetlig och kortfattad bild av nuläget samt identifiera trender inom en rad viktiga områden för kommunstyrelsen. Dokumenten behandlar nuläge och utveckling inom följande områden: befolkning, bostäder, arbetsmarknad, näringsliv, regionalt, infrastruktur, idéburen sektor, IT, landsbygd, ekonomi, personal och hållbar utveckling. - Budget 2015 med plan för 2016-2018 - 17 Befolkningsprognoser som används som underlag till budgeten Skatteprognoserna har beräknats utifrån befolkningsprognosen som kommunstyrelsen den 22 april 2014 godkände som underlag för kommunens planering. Även nämnderna har i sina budgetförslag använt befolkningsprognoser från april för sina beräkningar. Därutöver finns centrala reservmedel för demografiska förändringar under budgetåret. I befolkningsprognosen för 2014 beräknas antalet invånare öka med 1 650 personer. Årstaktsutfallet till och med vecka 36 ligger väldigt nära prognosen på total nivå. Prognos antal invånare per den 1 januari respektive år Ålder 2014 2015 2016 2017 150 202 151 851 153 629 155 178 Totalt 9 018 9 179 9 286 9 426 1-5 11 511 11 883 12 285 12 630 6-12 1 754 1 737 1 860 1 863 6 14 223 14 786 15 239 15 778 7-15 4 959 4 669 4 670 4 791 16-18 18 765 18 765 19 052 19 376 65-79 6 056 6 005 6 070 6 073 80-89 1 454 1 514 1 551 1 598 90+ 2018 156 598 9 567 12 904 1 876 16 216 4 943 19 732 6 116 1 621 I tabellen ovan redovisas den befolkningsprognos som använts som underlag vid framtagande av budget för perioden. När det gäller skatteberäkningar så grundar de sig på uppgifter om antal invånare per 1 november året innan medan kostnadsutjämningen grundar sig på befolkningen den 1 januari innevarande år. Kommunprognos 2014-2023, befolkningsutveckling för åldersgrupper Prognos 20 000 0-5 6-12 15 000 13-15 10 000 16-18 19-24 5 000 65-79 80+ 0 1995 2000 2005 2010 2015 2020 Kommunprognos 2014-2023, födelsenetto och flyttningsnetto 2 750 2 500 2 250 2 000 1 750 1 500 1 250 1 000 750 500 250 0 -250 Prognos Flyttningsnetto Födelsenetto 1995 2000 2005 2010 2015 - Budget 2015 med plan för 2016-2018 - 2020 18 Det kommunala skatteunderlaget enligt Sveriges Kommuner och Landsting Den 2 oktober gjorde Sveriges Kommuner och Landsting följande beskrivning av den ekonomiska utvecklingen i cirkuläret om ” Budgetförutsättningar för åren 2014–2018”. De skriver att i år och de närmaste åren växer det reala skatteunderlaget starkt vilket hänger samman med att det är normalt med höga tillväxttal när konjunkturåterhämtningen tar fart. 2012 1,3 0,6 8,0 1,9 BNP Sysselsättning, timmar Arbetslöshet, nivå Realt skatteunderlag 2013 1,5 0,4 8,0 1,6 2014 2,1 1,2 8,0 1,8 2015 3,3 1,3 7,4 2,1 2016 3,4 1,4 6,8 2,0 2017 2,7 0,8 6,6 1,7 2018 2,2 0,5 6,5 1,3 Skatteunderlagstillväxt och bidrag från vissa komponenter Procent respektive procentenheter 7 4,7 5 3,5 4,9 4,8 3,5 4,5 3 1 -1 -3 2013 2014 2015 2016 Sysselsättning Övrigt 2017 2018 Timlön Exkl. regeleffekter För kommunerna är det bäst när skatteunderlagstillväxten beror på ökad sysselsättning eftersom ökade timlöner även ökar kommunens kostnader. Jämförelse med regeringens prognos Regeringen gör en annan bedömning än SKL av utfallet för år 2013. I år och nästa år förutser regeringen svagare skatteunderlagstillväxt än SKL, främst till följd av större ökningar av grundavdragen. Åren därefter är det tvärtom; regeringen räknar med att skatteunderlagets tillväxt blir större än enligt SKL:s prognos, främst till följd av mindre ökningar av grundavdragen men även starkare sysselsättningstillväxt åren 2017 och 2018. Olika skatteunderlagsprognoser, Procentuell förändring 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Totalt SKL, okt inkl budgetpropositionen 3,4 3,5 4,8 5,1 4,8 4,5 28,9 Regeringen, okt 3,7 3,3 4,6 5,5 5,3 4,6 30,2 Källa: Regeringen, SKL. Prognosen för utvecklingen år 2015 och 2016 har justerats till följd av två regeländringar som föreslås i budgetpropositionen för 2015. En höjning av grundavdragen för personer som fyllt 65 år håller tillbaka skatteunderlaget år 2015 medan en successiv avveckling av avdraget för pensionssparande 2015–2016 ger ett tillskott till skatteunderlaget. Den positiva nettoeffekten på kommunernas ekonomi av dessa ändringar regleras genom motsvarande minskning av bidraget Kommunalekonomisk utjämning (regleringsbidraget). - Budget 2015 med plan för 2016-2018 - 19 Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning Den samlade nettointäkten för skatt, utjämning, statsbidrag och den kommunala fastighetsavgiften uppgår till 7 186 mnkr för 2015. Det motsvarar en ökning med 3,9 procent jämfört med budget 2014. Beräkningen av skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning i budget 2015 med plan för 2016–2018 bygger på Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) prognos över skatteunderlagets utveckling från den 24 oktober 2014. Skatteintäkterna för 2015 är beräknade utifrån aprilprognosen för antal invånare. Då beräknades antal invånare den 1 november 2014 till 151 716 vilket innebär en ökning med 1 628 invånare jämfört med den 1 november 2013. Linköping har 150 mnkr reserverade i en resultatutjämningsreserv för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel. I budgeten beräknas att Linköping på grund av en gynnsam demografisk struktur ska betala netto 245 mnkr till kostnadsoch LSS-utjämningen (exklusive införandebidrag) för år 2015 vilket motsvarar cirka 80 öre i utdebitering. För 2014 och framåt infördes en ny modell för kostnadsutjämning mellan Sveriges kommuner som ökar Linköpings avgift. Under 2014 får Linköping ett införandebidrag med 80 mnkr och för 2015 med 17 mnkr för att minska konsekvenserna av den nya modellen. För 2015 är skattesatsen 20,20 procent. Det är en sänkning med 3 öre jämfört med 2014 på grund av samverkansavtal om regionalt utvecklingsarbete i Östergötland. som medför en ekonomisk regleringen där regionen från och med den 1 januari 2015 höjer skattesatsen med 3 öre och respektive kommun sänker sin skattesats i motsvarande omfattning. En sänkning med 3 öre motsvarar cirka 9,2 mnkr i lägre skatteintäkter för 2015. I budgeten för 2015 minskas ramarna för kommunstyrelsen, bildningsnämnden och kultur- och fritidsnämnden med sammanlagt 7,6 mnkr för uteblivna avgifter till Östsam. - Budget 2015 med plan för 2016-2018 - 20 MÅL FÖR GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING – FINANSIELLA MÅL Linköpings kommuns ekonomi ska präglas av ansvarstagande i såväl goda tider som stunder av finansiell oro. God ordning på ekonomin skapar handlingsutrymme på både kort och lång sikt. Linköping ska ha regionens lägsta kommunalskatt. Mål Kommunkoncernen ska ha en långsiktig tillväxt i balans och ha ett resultat som tillförsäkrar framtida kommuninvånare en bibehållen eller förbättrad nivå på verksamhet, service och anläggningar. Linköping har en stark ekonomi, men påverkas av händelser i omvärlden. Det är därför viktigt att det finns marginaler i ekonomin, att resurserna används på effektivaste sätt och att investeringar sker på ett ansvarsfullt sätt. Skattebetalarnas pengar ska förvaltas väl. Kommunen ska främja konkurrens och vara öppen för alternativa utförare i den kommunalt finansierade verksamheten. Den starka befolkningstillväxten och de ambitioner som finns för Linköping medför att vi nu står inför flera viktiga framtidsinvesteringar, men alla investeringar låter sig inte förverkligas samtidigt. Kommunen, näringslivet och kommunens egna bolag kommer alla att vara viktiga i förverkligandet av de stora framtidsinvesteringarna som väntar. Indikatorer 1. Kommunkoncernens soliditet ska inte vara lägre än 18 procent och inte minska fler än två år i rad. 2. Kommunens soliditet ska inte vara lägre än 50 procent och inte minska fler än två år i rad. 3. Bolagen inom Stadshuskoncernen ska generera resultat som möjliggör koncernbidrag eller utdelning till moderbolaget för att täcka moderbolagets kostnader och utdelning. 4. Bolagen inom Stadshuskoncernen ska klara att finansiera investeringar utan aktieägartillskott. 5. Kommunen ska endast lånefinansiera stora och långsiktiga investeringar*, det vill säga där det är rimligt att kostnaderna för investeringen ska bäras även av kommande generationer. 6. Kommunens resultat inklusive reavinster/-förluster och med pensionerna redovisade enligt fullkostnadsmodellen ska under en tvåårsbudgetperiod vara så stort att investeringar som inte är stora och långsiktiga* kan egenfinansieras. 7. Kommunens likviditet ska under en tremånadsperiod i genomsnitt inte understiga beloppet som motsvarar en månads utbetalning av löner exklusive arbetsgivaravgifter vilket för 2014 uppgår till cirka 200 mnkr. * Med stora och långsiktiga investeringar avses investeringar och investeringsbidrag som överstiger 30 mnkr och har en livslängd på minst 20 år. Målavstämning för budget 2015 Indikatorer 2. Kommunens soliditet ska inte vara lägre än 50 procent och inte minska fler än två år i rad. Soliditeten beräknas till 60 procent för 2015. I bokslut 2013 uppgick soliditeten till 59 procent. 4. Bolagen inom Stadshuskoncernen ska klara att finansiera investeringar utan aktieägartillskott. I budgeten finns inga aktieägartillskott från kommunen till bolagen budgeterade. 5. Kommunen ska endast lånefinansiera stora och långsiktiga investeringar, det vill säga där det är rimligt att kostnaderna för investeringen ska bäras även av kommande generationer. Investeringsramen för 2015 är 287 mnkr. Kommunen har inga lån och i budgeten beräknas kommunen kunna finansiera investeringarna för 2015 utan att behöva ta upp lån. - Budget 2015 med plan för 2016-2018 - 21 6. Kommunens resultat inklusive reavinster/-förluster och med pensionerna redovisade enligt fullkostnadsmodellen ska under en budgetperiod vara så stort att investeringar som inte är stora och långsiktiga kan egenfinansieras. För 2015 budgeteras ett resultat på 1 mnkr. Investeringsramen för 2015 föreslås till 287 mnkr. Avskrivningarna beräknas till 145 mnkr för 2015. Det innebär att delar av investeringarna för 2015 kommer att finansieras med kommunens likviditet. 7. Kommunens likviditet ska under en tremånadsperiod i genomsnitt inte understiga beloppet som motsvarar en månads utbetalning av löner exklusive arbetsgivaravgifter vilket för 2014 uppgår till cirka 200 mnkr. Den 31 augusti 2014 uppgick likviditeten till 617 mnkr. I kassaflödesplanen beräknas likviditeten uppgå till 190 mnkr den 31 december 2015. Fullmäktige bedömer att de finansiella målen kommer att uppfyllas med budgeten för 2015. - Budget 2015 med plan för 2016-2018 - 22 BUDGET FÖR 2015 MED PLAN FÖR 2016—2018 Budgeten i sammandrag Budgeterat resultat Enligt kommunallagen ska budgeten upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna. Kommunen budgeterar ett resultat i balans för 2015. Eftersom utvecklingen av bland annat skatteintäkterna för kommande år är osäker finns ett ofördelat effektiviseringskrav i planen för åren 2016–2018. Det fördelas om det fortfarande behövs när budgeten ska fastställas. Förändringar av nämndernas ramar I nedanstående tabell redovisas en sammanställning över nettot av förändringarna av ramarna för de olika nämnderna. I beloppen ingår justeringar för demografiska förändringar. Belopp tkr Kommunfullmäktige Kommunens revisorer Kommunstyrelsen Kommunstyrelsens anställningsmyndighet Överförmyndarnämnden Valnämnden Äldrenämnden Omsorgsnämnden Barn- och ungdomsnämnden Bildningsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Samhällsbyggnadsnämnden Socialnämnden Bygg- och miljönämnden Utförarstyrelsen Pensionering, exkl finansiella poster Summa förändring av nämndernas ramar Budget 2015 1 345 951 31 992 35 284 51 0 29 430 76 190 122 994 15 582 12 129 419 2 190 -742 Plan 2016 1 333 932 31 508 35 286 51 0 34 761 95 851 139 664 16 984 16 405 16 316 2 190 -742 Plan 2017 1 333 932 31 297 35 286 51 0 35 672 108 201 140 082 16 984 20 680 16 316 2 013 -742 Plan 2018 1 333 932 31 315 35 286 51 0 35 672 105 407 138 802 16 984 20 680 16 316 1 598 -742 300 328 115 300 390 839 300 408 405 300 403 934 I tabellen ovan ingår en generell uppräkning för 2015 med 2 procent för löneökningar och 0 procent för prisökningar som påverkat nämndernas ramar med sammanlagt 148 mnkr 2015. Reserver för osäkra faktorer samt specifika ändamål I resultatet ingår reserver för osäkra faktorer i form av resursmedel med 57 mnkr och reserv för demografi, lön och pris med 172 mnkr för 2015. Kommunen har 150 mnkr reserverade i en resultatutjämningsreserv för att vid behov kunna utjämna intäkter över en konjunkturcykel. Därutöver finns markeringar om sammanlagt cirka 630 mnkr för specifika ändamål. Resursmedel I budgeten finns resursmedel som kommunstyrelsen under löpande budgetår kan besluta om att fördela. Kommunstyrelsen måste alltid ta hänsyn till målen för kommunens ekonomi vid beslut om ianspråktaganden av resursmedel. Dessa utgör en budgeterad reserv för olika specificerade ändamål enligt tabellen nedan. I resursmedel ingår även ett årligt utrymme för att ge möjlighet för intäktsfinansierade verksamheter att kunna disponera tidigare års överskott. I budgeten för 2015 är utrymmet 10 mnkr. - Budget 2015 med plan för 2016-2018 - 23 Specifikation över resursmedel Belopp tkr Förstärkning äldreomsorg varav finansiering med statsbidrag enl budgetpropositionen 2015 Verksamhetsreserv Egen finansiering statliga satsningar barn och unga Klimatarbete Upphandling, kvalitetsarbete, näringsliv, arbetsmarknad m m Resurs för tidigare års överskott Summa Budget 2015 41 000 -31 000 Plan 2016 41 000 -31 000 Plan 2017 41 000 -31 000 Plan 2018 41 000 -31 000 12 000 10 000 5 000 10 000 10 000 57 000 12 000 10 000 5 000 10 000 10 000 57 000 12 000 10 000 5 000 10 000 10 000 57 000 12 000 10 000 5 000 10 000 10 000 57 000 Central reserv för demografi, pris- och lön I budgeten ingår reserv för förändringar avseende demografi, lön och pris med 172 mnkr för 2015, 490 mnkr för 2016, 874 mnkr för 2016 och 1 252 mnkr för 2018. Budgeten är beräknad utifrån SKL:s prognoser både vad gäller beräkningen av reserv för pris och lön samt skatteintäkter. När 2015 års löneförhandlingar är klara sker en slutlig fördelning till nämnderna, om utfallet avviker från den generella kompensationen, samt för riktade lönesatsningar som beslutas under budgetåret. En viktig faktor vid bedömning av framtiden är utvecklingen av antalet invånare. Den befolkningsprognos som kommunstyrelsen fastställde våren 2014 har varit basen för nämndernas beräkningar och därutöver finns reservmedel för demografiska förändringar jämfört med prognosen. Finansnetto Ursprungligen sattes ett årligt avkastningsmål för de långsiktiga placeringarna till lägst 200 mnkr. Marknadsförutsättningarna, kraftigt sjunkande marknadsräntor, har förändrats betydligt sedan portföljen implementerades. I budgeten för 2015 har avkastningen prognostiserats till cirka 150 mnkr. Intäkter från Kommunens borgensåtagande avseende Stadshus upplåning budgeteras till 20 mnkr för 2015 och utdelningen från Linköpings Stadshus har budgeterats till drygt 34 mnkr för 2015. Den budgeterade utdelningen har minskat jämfört med budget 2014 på grund av att Linköpings Stadshus ersätter Linköpings City Airport. För pensionsmedelsplaceringarna budgeteras direktavkastningen för 2015 till 25 mnkr och reavinster om minst 10 mnkr förväntas tillkomma. En detaljerad redovisning av budgeten för finansverksamheten finns längre fram i handlingen. Investeringar Under 2014 har en investeringsplan för de kommande 10 åren tagits fram för att förbättra planering, prioritering och samordning med nämndernas lokalförsörjningsplaner samt utgöra underlag för budgetarbetet. Under året har även tilllämpningsanvisningar för beslut, styrning och uppföljning av investeringar, förhyrningar och andra stora projekt i Linköpings kommun fastställts. Den största förändringen kommer att bli en tydligare struktur för styrningen av investeringar och förhyrningar. Investeringsramen för 2015 är 287 mnkr. Investeringsnivån överstiger avskrivningarna som beräknas uppgå till 145 mnkr för 2015. Exempel på investeringar 2015: • I området Bo2017 kommer det göras investeringar för cirka 60 mnkr under år 2015. Totalt är projektet budgeterat till 169 mnkr. Nettoinvesteringen under år 2015 kommer att bli drygt 13 mnkr då resterande del finansieras via exploateringen. • På Hertig Karl Johans allé kommer en ny bussträcka möjliggöra busstrafik från Garnisonen till Lambohov. Bussgatan, med gång- och cykelväg, är budgeterad till totalt 25,5 mnkr netto och 25 mnkr kommer belasta investeringsutfallet år 2015. • Investeringen i Smedstad ridcenter kräver nya gång- och cykelvägar, nya busshållplatser, nya gång- och cykeltunnlar under Haningeleden. Samhällsbyggnadsnämndens investering beräknas bli totalt 36 mnkr för projektet. Under år 2015 beräknas kostnaden bli 13 mnkr varav drygt 4 mnkr belastar investeringsverksamheten. - Budget 2015 med plan för 2016-2018 - 24 Kommunen har inga lån och i budgeten beräknas investeringarna för 2015 kunna finansieras utan lån. Kommunen styr i första hand driftbudgeten vilket innebär att nämnderna ska klara att finansiera ränta, avskrivning och driftkostnader för de investeringar som genomförs inom nämndens ram för driftbudgeten. Exploatering För budgetperioden 2015–2018 har ett resultat om totalt minus 40 mnkr prognostiserats. Eftersom resultaten varierar mycket mellan åren, då det ofta förekommer tidsförskjutningar av stora belopp samt att resultaten avslutas mot exploateringsverksamhetens egna kapital, ingår inte de årliga resultaten i kommunens budgeterade resultat utan redovisas endast som utfall för respektive år. Utfallet netto för exploateringsprojektens likviditetspåverkan bör över tiden bli ett inkomstöverskott då projekten till allra största del redovisar ett överskott vid slutavräkning. Mellan åren kan stora skillnader uppstå mellan storleken på inkomster och utgifter. Projektkalkylerna för likviditetspåverkan visar ett inkomstöverskott om totalt 16,8 mnkr för budgetperioden 2015–2018. Likviditet Den 31 augusti 2014 uppgick likviditeten till 617 mnkr. I kassaflödesplanen beräknas likviditeten uppgå till 190 mnkr den 31 december 2015. Det är viktigt att följa likviditetens utveckling med anledning av stora ianspråktaganden av markeringar, exploateringsverksamhetens likviditetspåverkan samt att investeringarna överstiger avskrivningarna. Det finns en osäkerhet om när dessa inträffar och det sker snabba och ofta opåverkbara tidsförskjutningar. Pensioner Enligt beslut i kommunfullmäktige 1998 ska kommunens pensionsåtaganden redovisas enligt fullkostnadsmetoden. Det innebär att kommunens totala pensionsåtagande redovisas på skuldsidan i balansräkningen. Kommunen avviker därigenom från god redovisningssed genom att inte följa lagen om kommunal redovisning på den punkten. Av lagen framgår att en förpliktelse att betala ut pensionsförmåner som intjänats före år 1998 inte ska redovisas som skuld eller avsättning i kommunens balansräkning. Kommunens totala pensionsskuld beräknas minska från 3 213 mnkr i 2013 års bokslut till 3 008 mnkr vid utgången av år 2018. Kommunen sätter årligen av särskilda medel för att täcka en del av de framtida pensionsutbetalningarna. För pensionsskuld som är intjänad från och med 1998 finns hela beloppet avsatt externt. De externa placeringarna minskar pensionsutbetalningarnas påverkan på likviditeten. Marknadsvärdet uppgick den 31 augusti 2014 till 1 629 mnkr. Det motsvarar 100 procent av pensionsskulden som är intjänad från och med 1998 samt 40 procent av pensionsskulden som är intjänad före 1998. Utmaningar I budgeten ingår osäkerheter som är viktiga för kommunstyrelsen att följa: • Omsorgsnämndens och socialnämndens fortsatta arbete med att minska placeringstider och kostnader för HVB samt familjehem. • Omsorgsnämndens övriga verksamhet. • Socialnämndens kostnader för ekonomiskt bistånd. • Utförarstyrelsens befarade underskott som beror på den låga ersättningsnivån inom hemtjänst i tätort, utförarstyrelsen bedömer att det inte finns förutsättningar för en budget i balans för Leanlink 2015. • Likviditeten med anledning av stora ianspråktaganden av markeringar samt exploateringsverksamheten. • Räntenivån påverkar kommunkoncernen både vad gäller upplåning och placeringar. Räntenivån påverkar även beräkningen av pensionsskulden vilket i sin tur påverkar finansnettot i resultaträkningen. • Höga framtida investeringsnivåer kommande år. • Personalförsörjning/kompetensförsörjning • Lokalförsörjning - Budget 2015 med plan för 2016-2018 - 25 Uppdrag till styrelser och nämnder Uppdrag från kommunfullmäktige Klar Kommunstyrelsen 1. Utvärdering tvåårsbudget 2. Personal Uppdrag att ta fram en 10 årig kompetensförsörjningsplan samt en personalbehovsprognos. 3. Personal Ta fram förslag till struktur på hur kommunen kan utveckla karriärtjänster för undersköterskor m fl. 4. Personal Ta fram förslag på hur kommunen kan arbeta med trainee-program. Förslaget ska ha inriktning på mångfald. 5. Personal Ta fram en samlad redovisning av kompetensutvecklingsbehovet som finns i budgetförslagen. 6. Redovisning av åtgärder för ett CO 2 -neutralt Linköping 2025 Kommunledningskontoret ges i uppdrag att redovisa: -samtliga nämnders och de kommunägda bolagens genomförda åtgärder som vidtagits under mandatperioden och som väsentligen bidragit till målet att Linköping ska vara CO2-neutralt 2025 -samtliga nämnders och de kommunägda bolagens pågående och planerade åtgärder som väsentligt kommer att bidra till målet att Linköping ska vara CO2-neutralt 2025. - i tillämpliga fall, och om möjligt, ska åtgärderna konsekvensbeskrivas med avseende på samhällsekonomi, klimat och övriga synergieffekter. I den initiala fasen av uppdragets genomförande ska en analys angående avgränsning för uppdraget att genomföras. 7. Investeringar i förnyelsebar energi Ta fram förslag till finansierings- alt affärsmodell för investeringar i förnybar energi som kompensation för att nå CO 2 neutralitet. 8. Lokaler för kommunal verksamhet Lämna förslag på övergripande strategi för lokalisering av kommunens verksamhetslokaler. Redovisning av dagens organisation, styrdokument, uppföljning och utvärdering ska göras. Dessutom ska uppgifter om ytor, kostnader m m redovisas. 9. EU-projekt Ta fram strategi och rutin för ansökan om EU-bidrag bl a inom utbildningsområdet, sociala satsningar, stadsdelsutveckling, arbetsmarknad, samhällsbyggnad. 10. Stadsdelssatsningar tillsammans inom koncernen Redovisa förslag till fortsatt utveckling av stadsdelssatsningarna, slås ihop med tidigare uppdrag. 11. Fortsatt brobyggarverksamhet Lämna förslag på hur brobyggarverksamheten ska utformas efter pilotprojektens slut. Uppdrag i samverkan mellan kommunstyrelsen, omsorgsnämnden och barn- och ungdomsnämnden. 12. Upphandlingsfunktion inkl uppföljning och utvärdering Ta fram förslag på centralt placerad upphandlingsfunktion inklusive uppföljning och utvärdering av upphandlad verksamhet. Förslaget ska även innehålla organisatorisk placering samt arbetsmodell. 13. Styrning, ledning, uppföljning av verksamheten Säkerställa organisation, styrning, ledning samt uppföljning av omsorgsförvaltningens verksamhet. - Budget 2015 med plan för 2016-2018 - Januari 2015 April 2015 April 2015 April 2015 Januari 2015 Januari 2015 Maj 2015 April 2015 April 2015 Mars 2015 April 2015 Januari 2015 Februari 2015 26 Klar April 2015 14. Samverkan idéburen sektor 15. 16. 17. 18. 19. 20. I överenskommelse mellan den idéburna sektorn och Linköpings kommun (KS 2008: §844) finns inskrivet att utveckla ett idéburet utvecklingscentrum för att stödja utvecklingen av den idéburna sektorns organisationer med syfte att utveckla välfärdstjänster. Ombyggnad KF-salen Ta fram kalkyl för investering samt driftkostnad för olika alternativ. Samordning medborgarkontor och närbibliotek bl a i Berga Hur kan verksamheterna samordnas och samlokaliseras, gäller bl a Berga men även andra stadsdelar. Uppdrag tillsammans med kultur- och fritidsnämnden. Utveckla service till företagen Ta fram förslag på införande av servicegarantier samt för hur service och attityder kan utvecklas. Närvaro i stadsdelarna Ta fram förslag på verksamhet som kan lokaliseras i stadsdelar för att stärka förtroendet för samhället samt ge stöd till individer. Samverkan med andra offentliga aktörer och kommunala bolag ska eftersträvas. Distributionscentral Utreda möjligheten till inrättande av en distributionscentral samt funktion och kostnad, gäller för både interna och externa utförare. Utredningen görs tillsammans med samhällsbyggnadsnämnden. Drift av arenor Utreda hur man kan effektivisera kommunens och kommunkoncernens drift av offentliga arenor. April 2015 Januari 2015 April 2015 April 2015 April 2015 April 2015 Barn- och ungdomsnämnden 21. Samverkan mellan BoU, Bin samt KoF ang idrottshallar inkl eventuell 22. 23. 24. 25. 26. 27. 28. 29. multiarena Uppdrag att säkerställa gemensam planering och prioritering av idrottshallar samt utreda behov av multiarena. Läxläsning Utreda införande av läxläsning för alla skolor, inkl finansiering (ev statsbidrag). Mindre klasser/grupper för de lägre åldrarna Redovisa hur man kan förbereda för och genomföra mindre klasser/grupper för de lägre åldrarna, inom grundskolan inklusive finansiering (ev statsbidrag). Ökad andel förskolelärare Ta fram strategi för att öka andelen förskolelärare. Utvidgad öppen förskola Ta fram förslag på ”Utvidgad öppen förskola”, med uppsökande verksamhet och språkutveckling. (Finns som projektanställd idag). Inrättande av skolkommission Tillsammans med bildningsnämnden ta fram förslag på inrättande av skolkommission där representanter från akademin, professionen samt kommunala politiker och tjänstemän ingår. (Se även uppdrag 34). Profilutbildningar Tillsammans med forskare på universitetet ta fram förslag på utveckling av den pedagogiska verksamheten, inom t ex utomhuspedagogik, estetisk verksamhet och fysisk aktivitet. Familjecentraler Utreda samordning med kommunens familjecentraler och landstingets utbyggnad av hälsocentraler. Utredning tillsammans med omsorgsnämnden (Stadsdelsutveckling). Fortsatt brobyggarverksamhet Lämna förslag på hur brobyggarverksamheten ska utformas efter pilotprojektens slut. Uppdrag i samverkan mellan kommunstyrelsen, omsorgsnämnden och barn- och ungdomsnämnden. - Budget 2015 med plan för 2016-2018 - April 2015 Januari 2015 Mars 2015 Mars 2015 Mars 2015 Mars 2015 April 2015 April 2015 27 Klar Bildningsnämnden 30. Samverkan mellan BoU, Bin samt KoF ang idrottshallar inkl eventuell multiarena Uppdrag att säkerställa gemensam planering och prioritering av idrottshallar samt utreda behov av multiarena. 31. Ungdomsjobb Ta fram förslag på ungdomsjobb för att skapa tryggare och finare stadsdelar (samordnas med Stadsdelsutveckling). 32. Kompetensförmedling Ta fram förslag på Kompetensförmedling tillsammans med näringslivet. 35. 36. 37. 38. Mars 2015 April 2015 April 2015 33. SFI 34. April 2015 Vilka insatser behövs för att ”vässa” SFI och vilka saknas, inklusive förstärkta insatser för språkutveckling. Inrättande av skolkommission Tillsammans med barn- och ungdomsnämnden ta fram förslag på inrättande av skolkommission där representanter från akademin, professionen samt kommunala politiker och tjänstemän. (Se även uppdrag 26). Stärkt samverkan med näringslivet Ta fram förslag hur samverkan mellan kommun och näringsliv kan stärkas så att utbildningarna bättre möter upp de rekryteringsbehov som finns. Handslag med näringslivet Utarbeta en plan för en strukturerad dialog med näringslivets branscher i syfte att skapa arbetstillfällen, stärka företagsklimatet och öka företagens delaktighet i utbildnings- och arbetsmarknadsverksamhet. Aktiva insatser för att minska försörjningsstödet Samordningen mellan socialkontoret och jobb- och kunskapstorget behöver utvecklas för att bättre hitta rätt insatser för personer med försörjningsstöd. Ta fram nya förslag. Uppdrag tillsammans med socialnämnden. En likvärdig gymnasieskola Ta fram förslag om likvärdig gymnasieskola med tydligt mål att motverka segregation. Mars 2015 Mars 2015 April 2015 April 2015 Kultur- och fritidsnämnden 39. Samverkan mellan BoU, Bin samt KoF ang idrottshallar inkl eventuell 40. 41. 42. 43. 44. 45. multiarena Uppdrag att säkerställa gemensam planering och prioritering av idrottshallar samt utreda behov av multiarena. Idrottshall och motionsspår Ekängen Kostnadsberäkning inkl ev markköp, exploatering m m Förstärkt fritids- och ungdomsuppdragsverksamhet Återredovisa den övergripande strategiska planen för verksamheten. Samordning medborgarkontor och närbibliotek bl a i Berga Hur kan verksamheterna samordnas och samlokaliseras, gäller bl a Berga men även andra stadsdelar. Uppdrag tillsammans med kommunstyrelsen. Filmutbud icke kommersiell film Ta fram förslag för att bredda filmutbudet för icke kommersiell film. El Sistema och annan klassisk kultur Ta fram förslag på hur unga kan upptäcka och ta del av den klassiska kulturen i syfte att öka skolnärvaron. Linköpingsbaserad teaterensemble Utreda förutsättningar för en Linköpingsbaserad teaterensemble inom ramen för Östgötateatern. - Budget 2015 med plan för 2016-2018 - April 2015 April 2015 Mars 2015 Januari 2015 April 2015 April 2015 April 2015 28 Klar Omsorgsnämnden 46. En ändamålsenlig och kostnadseffektiv individ- och familjeomsorg Ta fram ett förslag till långsiktig strategi för hur individ- och familjeomsorgsverksamheten ska vara ändamålsenlig och kostnadseffektiv. Hur kan vi själva påverka kostnadsutvecklingen? Uppdrag tillsammans med socialnämnden. 47. HVB-boende Utreda vilka ytterligare åtgärder som kan vidtas för att minska kostnaderna inom HVB och särskilt pröva möjligheten till behandlingshem eller utslussboenden i egen regi. 48. Familjecentraler Utreda samordning med kommunens familjecentraler och landstingets utbyggnad av hälsocentraler. Utredning tillsammans med Barn och ungdomsnämnden. (Stadsdelsutveckling) 49. Fortsatt brobyggarverksamhet Lämna förslag på hur brobyggarverksamheten ska utformas efter pilotprojektens slut. Uppdrag i samverkan mellan kommunstyrelsen, omsorgsnämnden och barn- och ungdomsnämnden. April 2015 April 2015 April 2015 Äldrenämnden 50. Bemanning rätt till önskad sysselsättningsgrad Januari 2015 Ta fram förslag till genomförande av ökad bemanning för att förstärka äldreomsorgen (ev stb) samt säkerställa uppföljning av utökningen. Rätt till heltid/önskad sysselsättningsgrad, ta fram underlag hur det kan genomföras samt kostnad (beställarfråga inte en arbetsgivarfråga). 51. Tillsammans med landstinget utreda vårdansvaret för svårt sjuka äldre 52. Tillsammans med landstinget utreda gemensam vårdprocess Maj 2015 Maj 2015 Samhällsbyggnadsnämnden April 2015 53. Strategiska markköp Ta fram förslag till plan för strategiska markköp. 54. Öka bostadsbyggnadstakt Utreda ”snabbspår” för att öka takten i bostadsbyggandet samt redovisa aktuellt läge i plan och markreserv. 55. Bostadsråd Ta fram förslag på inrättande av bostadsråd med representanter från kommun, byggherrar och andra intressenter. 56. Distributionscentral Utreda möjligheten till inrättande av en distributionscentral samt funktion och kostnad gäller för både interna och externa utförare. Utredningen görs tillsammans med kommunstyrelsen. Februari 2015 Februari 2015 April 2015 Socialnämnden 57. En ändamålsenlig och kostnadseffektiv individ- och familjeomsorg April 2015 Ta fram ett förslag till långsiktig strategi för hur individ- och familjeomsorgsverksamheten ska vara ändamålsenlig och kostnadseffektiv. Hur kan vi själva påverka kostnadsutvecklingen? Uppdrag tillsammans med omsorgsnämnden. 58. Aktiva insatser för att minska försörjningsstödet Samordningen mellan socialkontoret och jobb- och kunskapstorget behöver utvecklas för att bättre hitta rätt insatser för personer med försörjningsstöd. Uppdrag att ta fram nya förslag. Uppdrag tillsammans med bildningsnämnden. April 2015 - Budget 2015 med plan för 2016-2018 - 29 Förändringar av nämndernas ramar Nedan ges mycket kortfattade kommentarer till förändringarna av nämndernas ramar. De nuvarande nämndernas budgetförslag bifogades till fullmäktige den 2 december, därefter får de nya nämnderna som tillträder den 1 januari 2015 möjlighet att påverka mål, aktiviteter med mera i budget för 2015 inom den ram som fullmäktige fastställde den 2 december. De nytillträdda nämndernas förslag till mål för 2015 behandlas av fullmäktige den 28 april 2015. I bifogade budgetförslag ingår inte satsningarna som återfinns i budgetpropositionen (prop. 2014/15:1) för 2015 förutom som en eventuell intäkt för finansiering av förstärkning äldreomsorg under resursmedel. Om den inte erhålls gäller nettot för ”Resursmedel förstärkning äldreomsorg” som uppgår till 10 mnkr. Redovisade förändringar nedan avser 2015 om inget annat anges. Samtliga ramar har justerats för beslut om nya arvoden till de förtroendevalda från och med 2015 samt en generell uppräkning för 2015 med 2 procent för löneökningar och 0 procent för prisökningar. Den generella uppräkningen justeras under året utifrån faktiskt utfall. Kommunfullmäktige Fullmäktiges ram utökas med 1 062 tkr för justering av arvoden enligt arvodeskommittén. Ett uppdrag ges att ta fram kalkyler för investering samt driftkostnad för olika alternativ för ombyggnad av KF-salen, i avvaktan på redovisningen av uppdraget förändras inte ramen. Ombyggnaden påverkar även kommunstyrelsens ram. Kommunens revisorer Ramen för kommunens revisorer utökas med 951 tkr för dubbla revisionsgrupper med anledning av valet, utökad ersättning för förlorad arbetsinkomst samt utökning 1,0 tjänst sakkunnigt biträde. Kommunstyrelsen ”100-satsningen” för fler unga i arbete under 2013 och 2014 fortsätter och ramen utökas med 8 000 tkr. 190 tkr per år anslås till medlemskap Infrastrukturkansliet under 2015 samt 2016. Medel för författarfristad budgeteras under resursmedel eftersom det är osäkert hur mycket som förbrukas respektive år. Ingen utökning av ramen för ”Idéburet utvecklingsprogram” i avvaktan på redovisning av budgetuppdrag. Ramavdraget i budget 2013–2014 med 10 000 tkr som avsåg förväntad effekt av samverkan med Norrköping samt minskad övertid och semesterlöneskuld har ej kunnat verkställas. Det ersätts av ökade finansiella intäkter. Ett budgetuppdrag ges även för hur Linköping ska arbeta med traineeprogram och eventuella kostnader finansieras med ianspråktagande av markering. Ramen utökas med 390 tkr för kapitalkostnader takbyte Stadshuset samt 780 tkr för Vidingsjö motionscentrum. Ramen utökas med 2 000 tkr för medborgarkontor Berga och ett uppdrag ges att utreda hur medborgarkontor och närbibliotek ibland annat Berga kan samordnas och samlokaliseras. Besöksnäring utökas med 1 000 tkr för en aktiv satsning på internationell/nationell marknadsföring av Linköping och eventstrategi med 2 000 tkr för att aktivt arbeta med att få till stånd stora event i Linköping. Till kommunikationsutveckling, språk och hinder, anslås 500 tkr. Ramen utökas med 3 200 tkr för bidrag till Scenkonstbolaget. Ramen minskas med anledning av förändrad ersättningsmodell till Linköping city airport samt avgift till regionförbundet Östsam som upphör på grund av ”skatteväxling”. Ramen utökas med 200 tkr till ”Fröet – samverkan skola och näringsliv” samt 1 125 tkr för gemensam projektorganisation Götalandsbanan. Med anledning av nedskrivning av Biogasanläggning minskar ramen med 1 333 tkr för utebliven ränta och avskrivning. Ramen utökas med 2 000 tkr för politiska arvoden. Ramen utökas med 1 000 tkr för klimatarbete, bland annat utbildning och informationsinsatser. Effektiviseringskrav på kommunstyrelsen minskar budgetramen med 3 180 tkr. - Budget 2015 med plan för 2016-2018 - 30 Investeringar Investeringsramen för kommunstyrelsen är 9 500 tkr för 2015 varav 7 500 tkr avser takbyte stadshuset. Kommunstyrelsens anställningsmyndighet Kommunstyrelsens förvaltning Kommunledningskontorets ram utökas med 700 tkr för 1,0 tjänst klimatstrateg samt 700 tkr för 1,0 tjänst upphandlingsstrateg. Överförmyndarenhetens ram utökas med 1 950 tkr för 3,0 tjänst på grund av fler ensamkommande flyktingbarn samt 600 tkr för 1,0 tjänst på grund av ny lagstiftning. Utbildningsförvaltningen Utbildningsförvaltningens ram utökas med 600 tkr för 1,0 tjänst IT-strateg. Socialförvaltning Socialförvaltningens ram utökas med 15 000 tkr för bland annat handläggare till ensamkommande flyktingbarn samt hemlöshet/vräkningsförebyggande arbete. Delar av kompetensutvecklingen kan eventuellt finansieras med markering efter särskild framställan. Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen För att klara stadens kommande expansion förstärks kontoret med ytterligare fem årsarbetare, två exploateringsingenjörer, två planarkitekter och en projektledare, sammanlagt 1 250 tkr. Förstärkning av tillsyns- och informationsarbetet inom kemikalieområdet, med fokus på barn och unga, med 700 tkr för 1,0 miljöinspektör. Därutöver förstärks kontoret med 750 tkr för 1,0 bygglovshandläggare varav 500 tkr finansieras med ökade intäkter under nämnden samt 400 tkr för 0,5 miljöinspektör som finansieras med ökade intäkter under nämnden. C-Linköping beräknas kosta 20 000 tkr per år vilket finansieras med ianspråktagande av markering. Delar av kompetensutvecklingen kan eventuellt finansieras med markering efter särskild framställan. Omsorgs- och äldreförvaltning Ramen utökas med 1 200 tkr för 2,0 handläggare hemlöshet/vräkningsförebyggande som äskades under omsorgsnämnden. Den utökas även med 700 tkr för 1,0 äldreapotekare samt 330 tkr för 0,5 planeringsledare för ensamkommande flyktingbarn. Kommundirektören får i uppdrag att säkerställa organisation, styrning, ledning samt uppföljning inom förvaltningen. Investeringar Investeringsramen för kommunstyrelsens anställningsmyndighet är 1 290 tkr varav 600 tkr avser socialförvaltningen. Äldrenämnden Under resursmedel budgeteras medel till förstärkningar inom äldreomsorgen. Äldrenämndens ram ökas med 13 741 tkr för att finansiera obalans i nämndens internbudget samt 600 tkr för bland annat abonnemangskostnad för digitala trygghetslarm. Anslaget för stödinsatser vuxna barndomsdöva, 312 tkr, flyttas till omsorgsnämnden. Antalet äldre har inte utvecklats enligt befolkningsprognosen som låg till grund för den ursprungliga ramen därför återlämnar nämnden 10 194 tkr. Investeringar Investeringsramen för äldrenämnden är 500 tkr. - Budget 2015 med plan för 2016-2018 - 31 Omsorgsnämnden Omsorgsnämndens ram utökas med sammanlagt 54 615 tkr enligt nedan. Nämndens effektiviseringskrav att lösa i internbudget 2015 blir därmed 10 000 tkr: Belopp tkr Budget 2015 Utökning av timmar (hemtjänst, LSS) 1 033 Utbyggnad socialpsykiatri (enl tidigare beslut) Utbyggnad utvecklingsstörning (enl tidigare beslut) HVB-unga -152 1 074 19 100 Boendestöd till 20 personer (redan beviljade av Soc, 1 årsarbetare (åa) 600 Familjerådgivning, återställning av halva neddragningen, 0,5 åa 365 Brobyggarverksamhet 800 Våld i nära relationer - Stöd till kvinnor och barn, 1 åa 700 Utökning sjuksköterskeinsatser, 2,0 åa 1 400 Skolpeng från barn- och ungdomsnämnden och bildningsnämnden -2 711 Äskar behålla skolpeng SIS 2 711 EU-migranter 1 729 Stödinsatser vuxna barndomsdöva flyttas Ny avgift. Kost- och bostadsavgift, boende på enskilda vårdhem socialpsykiatri Ny avgift. Kost- och bostadsavgift, boende på enskilda vårdhem personer med utvecklingsstörning 312 -800 -200 Omsorgsnämndens effektiviseringskrav 2013 och 2014 8 600 Stödboende våldsutsatta kvinnor (start 2014-04-15) 1 900 Placeringar på enskilda vårdhem 4 000 Gruppbostad Valthornsgatan (start 2013-04-01) 3 600 Gruppbostad Tunngatan (start 2014-11-01) 3 300 Ökade behov daglig verksamhet 4 000 Placeringar på enskilda vårdhem 3 254 Summa 54 615 Barn- och ungdomsnämnden Barn- och ungdomsnämndens ram utökas med sammanlagt 7 742 tkr utifrån förändringar i demografin enligt befolkningsprognosen från april. Jämfört med tidigare prognoser är det färre barn i förskoleverksamheten och på fritidshemmen men fler barn i grundskolan. Därutöver utökas ramen med 21 000 tkr för nyanlända. Nämndens ram justeras utifrån faktiskt antal barn/elever vid årets slut. Nämndens ram utökas med 12 136 tkr för verksamhet som redan är beslutad och pågående. I beloppet ingår 2 115 tkr för kommunal del i förstärkt elevhälsa, 1 580 tkr för fokusbibliotek, 1 700 tkr för ökade måltider förskola och fritidshem samt 6 741 tkr för karriärtjänster. För att återställa delar av effektiviseringskrav från tidigare år utökas ramen med 21 504 tkr varav 16 804 avser återställande av personaltäthet i förskolan och 4 700 tkr särskilda grupper neuropsykiatri. Ramen utökas även med 500 tkr för att utveckla samverkan mellan skola och näringsliv. Under resursmedel finns 10 000 tkr budgeterade för egen finansiering av eventuella statliga satsningar på barn och unga. Barn- och ungdomsnämnden har äskat 6 500 tkr för utökad och förstärkt fritids- och ungdomsverksamhet samt verksamhet mot äldre ungdomar, +16 år som istället budgeteras under kultur- och fritidsnämnden. Investeringar Investeringsramen för barn- och ungdomsnämnden är 22 700 tkr varav 5 700 tkr är en utökning av ramen för bland annat Elsa Brändström samt Berzeliusskolan. - Budget 2015 med plan för 2016-2018 - 32 Bildningsnämnden Antalet gymnasieelever och deras programval har inte utvecklats enligt prognosen som låg till grund för den ursprungliga ramen därför återlämnar nämnden 15 680 tkr. Nämndens ram utökas med 3 000 tkr för nyanlända elever. Övriga förändringar, belopp tkr Konsument-, budget- och skuldrådgivning 1,0 tjänst SIS-institution, gymnasieskolan (från omsorgsnämnden) Entreprenörskap, gymnasieskolan (KS 2013-08-20 ) Utveckling av samverkan mellan skola och arbetsliv (KS 2014-05-20) Karriärtjänster (KS 2013-04-23) Karriärtjänster (KS 2013-11-05) Studiecoacher pilotverksamhet, 3 tjänster Kompetensförmedling Förstärkta insatser för språkutveckling Förstärkt uppföljning av ungdomar och unga vuxna, stadsdels Utökning av sommarjobb Upphörande av Östsam (inlagd i ramen) Summa Budget 2015 750 2 600 1 600 300 2 250 1 156 1 000 400 500 1 800 12 356 Nämnden har fått i uppdrag att ta fram förslag på Kompetensförmedling tillsammans med näringslivet, ramen utökas med 400 tkr. Nämnden har äskat 1 500 tkr för förstärkta insatser för språkutveckling men i avvaktan på återredovisning av uppdraget avseende SFI utökas inte ramen. Delar av utbildning kompetensutveckling genus med mera kan eventuellt finansieras med markering efter särskild framställan. Investeringar Investeringsramen för bildningsnämnden är oförändrat 8 000 tkr per år. Kultur- och fritidsnämnden Från år 2016 och framåt utökas nämndens ram för Smedstad ridsportanläggning. Barn- och ungdomsnämnden har äskat 6 500 tkr för utökad och förstärkt fritids- och ungdomsverksamhet samt verksamhet mot äldre ungdomar, +16 år som istället budgeteras under kultur- och fritidsnämnden. Nämndens ram utökas med 890 tkr för hyra magasin Östergötlands museum samt 1 000 tkr för tält Tinnerbäcksbadet. Investeringar Investeringsramen för kultur- och fritidsnämnden är 4 250 tkr för 2015 vilket innebär en utökning med 2 500 tkr för byte av konstgräs i Ryd samt 500 tkr för investeringar i befintlig simhall. Samhällsbyggnadsnämnden Nämnden kompenseras för tillkommande avskrivning och intern ränta för investeringar till och med 2015 med 7 224 tkr samt för tillkommande ytor 2015 med 1 620 tkr. Till följd av ändrad redovisningsprincip för beläggningsprogrammet, se nedan, minskar nämndens ram med netto 12 644 tkr år 2015. Investeringar Till följd av ändrade redovisningsregler, så kallad komponentavskrivning, kommer beläggningsprogrammet för asfalt att klassas som en investering istället för att som tidigare belasta resultatet som driftskostnad. Det möjliggör utökad investeringsram för beläggningar med 13 mnkr under ett antal år (2014–2017) som återgår till tidigare nivå när avskrivningarna och internräntan kommer upp till den ursprungliga nivån för gatubeläggning i nämndens driftram som är 17 mnkr. Investeringsramen för Samhällsbyggnadsnämnden utökas från 175 mnkr per år med 17 mnkr samt tillfälligt ytterligare 13 mnkr för åren 2015–2017 för gatuunderhåll enligt ovan. Därefter minskar den tillfälliga utökningen för att kostnaderna för avskrivning och ränta ska inrymmas inom nämndens ram. - Budget 2015 med plan för 2016-2018 - 33 Exploatering Exploatering – likvidpåverkan Belopp tkr Bostäder, netto Verksamhet och handel, netto Summa föreslagen ram likvidpåverkan, netto Plustecken avser nettoinkomst Inkomstnetto Budget 2015 13 310 -6 524 Inkomstnetto Plan 2016 11 476 -40 551 Inkomstnetto Plan 2017 15 974 -10 563 6 786 -29 075 5 411 Inkomstnetto Totalt Plan 2015-2018 2018 45 422 86 182 -11 759 -69 396 33 663 16 785 Utfallet netto mellan inkomster och utgifter för exploateringsprojekten bör över tiden bli ett inkomstöverskott då projekten till allra största del redovisar ett överskott vid slutavräkning. Mellan åren kan stora skillnader uppstå mellan storleken på inkomster och utgifter. Projektkalkylerna visar ett inkomstöverskott om totalt 16,8 mnkr för budgetperioden 2015–2018. Exploatering – resultat avyttring Belopp tkr Bostäder, netto Verksamhet och handel, netto Summa föreslagen ram Resultat avyttring, netto Minustecken avser nettokostnad Intäktsnetto Budget 2015 -24 111 -1 624 Intäktsnetto Plan 2016 55 788 -15 754 Intäktsnetto Plan 2017 -7 234 -39 330 -25 735 40 034 -46 565 Intäktsnetto Totalt Plan 2015-2018 2018 -9 191 15 251 1 482 -55 226 -7 709 -39 975 Enligt ekonomistyrningsreglerna sätts uppkomna överskott för exploateringsverksamheten av till eget kapital för bostäder respektive verksamhet och handel och behålles för att täcka eventuella framtida förluster för kommande exploateringsområden. År 2013 redovisades ett överskott för exploateringsverksamheten på 212,5 mnkr. För budgetperioden 2015–2018 har ett resultat om totalt minus 40 mnkr beräknats. Eftersom resultaten varierar mycket mellan åren, det ofta förekommer tidsförskjutningar av stora belopp samt att resultaten avslutas mot exploateringsverksamhetens egna kapital ingår inte de årliga resultaten i kommunens budgeterade resultat utan redovisas endast som utfall under respektive år. Bygg- och miljönämnden Nämndens intäkter beräknas öka med 900 tkr beroende på inrättande av nya tjänster som bygglovshandläggare samt miljöinspektör, de används till att finansiera tjänsterna. Investeringar Investeringsramen för bygg- och miljönämnden är 500 tkr per år. Utförarstyrelsen Mot bakgrund av den låga ersättningsnivån inom hemtjänst i tätort bedömer utförarstyrelsen att det inte finns förutsättningar för en budget i balans för Leanlink år 2015. Utförarstyrelsen bedriver verksamhet inom områden som bedöms som lämpliga att konkurrensutsätta. Styrelsen ska utföra sådan verksamhet med den inriktning och omfattning som framgår av avtal mellan styrelsen och övriga nämnder inom kommunen. Styrelsen fastställer själv sin interna budget. Styrelsen finansieras genom de medel som dess verksamhet inbringar. Investeringar Investeringsramen för utförarstyrelsen är 34 900 tkr vilket är 1 450 tkr utöver ursprunglig ram. - Budget 2015 med plan för 2016-2018 - 34 Pensionsenheten Pensionsenhetens ram utökas med 300 tkr för nya pensioner förtroendevalda. Därutöver har ramen justerats för den förändrade prognosen för pensionsskulden. Enligt beslut i kommunfullmäktige 1998-02-24 ska kommunens pensionsåtaganden redovisas enligt fullkostnadsmetoden. Det innebär att kommunens totala pensionsåtagande redovisas på skuldsidan i balansräkningen. Kommunen avviker därigenom från god redovisningssed genom att inte följa lagen om kommunal redovisning på den punkten. Av lagen framgår att en förpliktelse att betala ut pensionsförmåner som intjänats före år 1998 inte ska redovisas som skuld eller avsättning i kommunens balansräkning. Kommunens totala pensionsskuld beräknas minska från 3 213 mnkr i 2013 års bokslut till 3 008 mnkr vid utgången av år 2018. Kommunen sätter årligen av särskilda medel för att täcka en del av de framtida pensionsutbetalningarna. För pensionsskuld som är intjänad från och med 1998 finns hela beloppet avsatt externt. De externa placeringarna minskar pensionsutbetalningarnas påverkan på likviditeten. Marknadsvärdet uppgick den 31 augusti 2014 till 1 629 mnkr. Det motsvarar 100 procent av pensionsskulden som är intjänad från och med 1998 samt 40 procent av pensionsskulden som är intjänad före 1998. Återlånade medel uppgår till 1 657 mnkr. Avsättning till pensionsfonden görs för att täcka nyintjänad pension och nettoförändringen av tidigare intjänad skuld för de pensioner som är intjänade från och med 1998. Enligt KPA:s beräkningar kommer den delen av pensionsskulden att öka med 15 mnkr under 2015. Avsättning till pensionsfonden görs med följande belopp: • 2015 15 mnkr Uttag från pensionsfonden görs för att finansiera en del av de ökade pensionsutbetalningarna. Pensionsutbetalningarna exklusive löneskatt beräknas öka från 126 mnkr 2015 till 130 mnkr 2018. Av utbetalningarna finansieras 74 mnkr årligen av skattemedel via budgeten. Resterande belopp tas ut från pensionsfonden. Uttag från fonden görs med följande belopp: • 2015 52 mnkr Reserv för demografi, lön och pris I budgeten finns en central reserv med 172 mnkr för 2015, 490 mnkr för 2016, 874 mnkr för 2016 och 1 252 mnkr för 2018 för att finansiera förändringar under budgetåret avseende demografi samt löne- och priskompensation till nämnderna. Underlag för beräkning av den centrala reserven för löne- och priskompensation är SKL:s cirkulär 14:38 från den 2 oktober 2014. I budgeten har nämndernas ramar räknats upp med en generell uppräkning för 2015 med 2 procent från och med 1 april för löneökningar och 0 procent för prisökningar. När 2015 års löneförhandlingar är klara sker en slutlig fördelning till nämnderna, om utfallet avviker från den generella kompensationen. Den befolkningsprognos som kommunstyrelsen fastställde våren 2014 har varit basen för nämndernas beräkningar och därutöver finns reservmedel för demografiska förändringar jämfört med prognosen. I budgeten som fastställs av fullmäktige justeras sedan flera år tillbaka barn- och ungdomsnämnden, bildningsnämnden och äldrenämndens ramar för demografiska förändringar jämfört med prognosen. Justeringar görs för antal barn i förskoleverksamheten, antal elever i grundskolan, antal elever och programval för gymnasieskolan samt för hemtjänst och vårdbostäder. I december görs en reglering mot den centrala reserven för faktiska förändringar jämfört med budget. - Budget 2015 med plan för 2016-2018 - 35 RESULTATRÄKNING Belopp mnkr Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Budget 2014 Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 Plan 2018 1 260 1 280 1 300 1 320 1 340 -8 414 -8 531 -9 007 -9 423 -9 813 147 226 265 -128 -145 -150 -155 -160 -7 282 -7 396 -7 710 -8 032 -8 369 varav ofördelat effektiviseringskrav Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter 5 844 6 182 6 496 6 808 7 115 Generella statsbidrag och utjämning 848 774 781 794 822 Kommunal fastighetsavgift 222 230 232 234 236 6 913 7 186 7 509 7 836 8 172 Finansiella intäkter 260 244 235 231 231 Finansiella kostnader -51 -34 -35 -35 -35 Finansnetto 209 211 200 196 196 -160 1 0 0 0 Summa skatteintäkter o utjämning ÅRETS RESULTAT Skatteberäkning enligt SKL:s cirkulär 2014:40, 2014-10-24 - Budget 2015 med plan för 2016-2018 - 36 NÄMNDERNAS RAMAR Belopp tkr Budget Budget Plan Plan Plan 2014 2015 2016 2017 2018 Kommunfullmäktige 11 485 13 469 12 433 12 433 12 433 Kommunens revisorer 4 024 4 817 4 799 4 799 4 799 Kommunstyrelsen 392 365 316 446 319 107 315 696 318 750 Kommunstyrelsens anställningsmyndighet 388 941 395 874 396 036 396 036 396 036 Överförmyndarnämnden 7 846 6 981 6 983 6 983 6 983 Valnämnden 4 288 39 39 39 39 1 034 959 1 076 450 1 093 706 1 094 617 1 094 617 Äldrenämnden Omsorgsnämnden 995 134 1 044 712 1 064 740 1 077 090 1 074 296 2 605 807 2 668 522 2 739 495 2 743 730 2 742 450 Bildningsnämnden 693 866 662 961 667 413 667 413 667 413 Kultur- och fritidsnämnden 273 987 275 551 279 894 284 169 284 169 Samhällsbyggnadsnämnden 371 215 384 681 400 102 400 102 400 102 Socialnämnden 309 046 307 255 307 324 307 147 306 732 Bygg- och miljönämnden -3 187 -4 951 -4 951 -4 950 -4 950 Utförarstyrelsen -2 846 -2 846 -2 846 -2 846 -2 846 7 086 930 7 149 961 7 284 273 7 302 457 7 301 022 70 779 68 633 81 031 80 983 78 764 Barn- och ungdomsnämnden Verksamhetens nettokostnader inkl avskrivningar Pensionering, exkl finansiella poster Resursmedel 43 905 57 000 57 000 57 000 57 000 Reserv för pris, lön o demografi 126 377 171 611 490 403 873 527 1 252 286 Intern finansiering, intern ränta -46 081 -51 494 -55 859 -55 859 -55 859 7 395 711 -147 071 7 709 777 -225 808 8 032 300 -264 569 8 368 644 Ofördelat effektiviseringskrav Verksamhetens nettokostnader 7 281 910 I tabellen ovan ingår en generell uppräkning för 2015 med 2 procent fr o m 1 april för löneökningar och 0 procent för prisökningar i nämndernas ramar. - Budget 2015 med plan för 2016-2018 - 37 INVESTERINGSRAMAR Belopp tkr Budget Plan Plan Plan 2015 2016 2017 2018 Kommunfullmäktige 0 0 0 0 Kommunens revisorer 0 0 0 0 Kommunstyrelsen 9 500 2 000 2 000 2 000 Kommunstyrelsens anställningsmyndighet 1 290 690 690 690 Överförmyndarnämnden 0 0 0 0 Valnämnden 0 0 0 0 500 0 0 0 0 0 0 0 22 700 17 000 17 000 17 000 8 000 8 000 8 000 8 000 Äldrenämnden Omsorgsnämnden Barn- och ungdomsnämnden Bildningsnämnden Kultur- och fritidsnämnden 4 250 1 250 1 250 1 250 Samhällsbyggnadsnämnden 205 000 192 000 192 000 192 000 0 0 0 0 500 500 500 500 Socialnämnden Bygg- och miljönämnden Utförarstyrelsen Summa 34 900 33 450 33 450 33 450 286 640 254 890 254 890 254 890 Enligt tidigare investeringsram för åren 2016-2018. - Budget 2015 med plan för 2016-2018 - 38 EXPLOATERING Exploatering - likvidpåverkan Belopp tkr Bostäder intäkter enligt projektkalkyler kostnader enligt projektkalkyler Totalt Verksamhet och handel intäkter enligt projektkalkyler kostnader enligt projektkalkyler Totalt Summa föreslagen ram likvidpåverkan - netto Inkomstnetto Inkomstnetto Inkomstnetto Inkomstnetto Budget Budget Plan Plan 2015 2016 2017 2018 Totalt 2015-2018 179 209 -165 899 13 310 129 407 -117 931 11 476 97 655 -81 681 15 974 60 702 -15 280 45 422 466 972 -380 791 86 182 73 004 -79 528 -6 524 84 288 -124 839 -40 551 76 842 -87 405 -10 563 61 187 -72 945 -11 759 295 320 -364 717 -69 396 6 786 -29 075 5 411 33 663 16 785 Plustecken avser nettoinkomst Kommentarer – likvidpåverkan Utfallet netto mellan inkomster och utgifter för exploateringsprojekten bör över tiden bli ett inkomstöverskott då projekten till allra största del redovisar ett överskott vid slutavräkning. Mellan åren kan stora skillnader uppstå mellan storleken på inkomster och utgifter. Projektkalkyler för tid längre fram än något år bör alltid hanteras utifrån passusen att det är mycket stor osäkerhet i utfallet/tidpunkten för när inkomster och utgifter uppstår. Den senaste reviderade projektkalkylen våren 2014 visar ett inkomstöverskott om totalt 16,8 mnkr för budgetperioden 2015–2018. Orsaken till den stora negativa likvidpåverkan år 2016 är att Ullevileden beräknas att belasta exploateringsverksamheten under det året med 38 mnkr. Exploatering - resultat avyttring Belopp tkr Bostäder intäkter enligt projektkalkyler kostnader enligt projektkalkyler Totalt Intäktsnetto Budget 2015 Intäktsnetto Intäktsnetto Intäktsnetto Budget Plan Plan 2016 2017 2018 Totalt 2015-2018 179 209 -203 321 -24 111 129 407 -73 618 55 788 97 655 -104 889 -7 234 60 702 -69 893 -9 191 466 972 -451 721 15 251 Verksamhet och handel intäkter enligt projektkalkyler kostnader enligt projektkalkyler Totalt 73 004 -74 627 -1 624 84 288 -100 042 -15 754 76 842 -116 172 -39 330 61 187 -59 704 1 482 295 320 -350 546 -55 226 Summa föreslagen ram Resultat avyttring - netto -25 735 40 034 -46 565 -7 709 -39 975 Minustecken avser nettokostnad Kommentarer – resultat avyttring Tidigare har slutavräkning och redovisning av intäkter och kostnader gjorts först när hela exploateringsprojektet är klart, sista tomten såld etcetera. Från och med 2012 kommer den nya vägledningen för ”Redovisning av kommunal markexploatering” från Rådet för kommunal redovisning (RKR) att tillämpas i tillämpliga delar för kommunen och nämnden. Till skillnad mot tidigare redovisningsmetod redovisas inkomster avseende markförsäljning och gatukostnadsersättning som intäkt så snart äganderätten övergår till köparen. Kostnaderna som ska matcha intäkterna beräknas genom schablon utifrån den sålda andelens andel av den totala utgiftskalkylen. Löpande resultatavräkning sker därmed vartefter delavyttringar i projekten sker. - Budget 2015 med plan för 2016-2018 - 39 För budgetperioden 2015-2018 har en resultatbudget för exploateringen tagits fram. Beräkningen är delvis schabloniserad utifrån att de bedömda inkomsterna respektive år också motsvarar vad som kommer att redovisas som intäkt av markförsäljning och gatukostnadsersättning. Som nämnts ovan finns stor osäkerhet avseende när i tiden inkomster för exploateringsprojekten erhålls och därmed när resultatavräkning kommer att ske. För perioden har ett resultat om totalt -40 mnkr beräknats. Enligt ekonomistyrningsreglerna sätts uppkomna överskott för exploateringsverksamheten av till eget kapital för bostäder respektive verksamhet och handel och behålles för att täcka eventuella framtida förluster för kommande exploateringsområden. År 2013 redovisades ett överskott för exploateringsverksamheten på 212,5 mnkr. - Budget 2015 med plan för 2016-2018 - 40 BALANSPLAN Belopp mnkr Bokslut 2013 Prognos 2014 Budget 2015 Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018 5 634 3 379 2 255 5 730 3 379 2 351 5 872 3 379 2 493 5 977 3 379 2 598 6 076 3 379 2 697 6 171 3 379 2 792 Omsättningstillgångar varav kassa och bank varav övriga omsättningstillgångar 10 043 465 9 578 10 132 476 9 656 9 802 190 9 612 9 682 78 9 604 9 486 -76 9 562 9 323 -166 9 489 SUMMA TILLGÅNGAR 15 677 15 862 15 674 15 659 15 562 15 494 Eget kapital varav ingående eget kapital varav årets resultat* varav ianspråktagande av markering 9 292 8 681 611 0 9 506 9 292 214 0 9 397 9 506 0 -109 9 361 9 397 0 -36 9 324 9 361 0 -36 9 288 9 324 0 -36 Avsättningar 3 251 3 222 3 185 3 182 3 122 3 090 Skulder 3 134 3 134 3 092 3 116 3 116 3 116 15 677 15 862 15 674 15 659 15 562 15 494 59% 60% 60% 60% 60% 60% Anläggningstillgångar varav finansiella anläggningstillgångar varav övriga anläggningstillgångar SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Soliditet *För 2013 och 2014 ingår ianspråktagande av markeringsmedel i årets resultat - Budget 2015 med plan för 2016-2018 - 41 KASSAFLÖDESPLAN Kassaflödesplanen utgår från det prognostiserade resultatet för 2014. Om resultatet blir högre/lägre eller investeringarna lägre än beräknat under 2014 förändras ingångsvärdet i planen. Belopp mnkr Bokslut Prognos Budget Budget Plan Plan 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Tillförda medel från den löpande verksamheten varav årets resultat* 239 611 283 214 1 0 143 0 101 0 165 0 varav avskrivningar 124 140 145 150 155 160 varav övriga ej likviditetspåverkande poster varav förändringar av kortfristiga fordringar och skulder varav förändring av exploateringsverksamhet -8 7 -37 -3 -60 -32 -902 0 -5 61 37 39 414 -78 7 -29 5 34 varav ianspråktagande av markeringsmedel 0 0 -109 -36 -36 -36 -161 -272 -287 -255 -255 -255 -181 -272 -287 -255 -255 -255 20 0 0 0 0 0 1 -117 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 118 0 0 0 0 0 79 11 -286 -112 -154 -90 386 465 476 190 78 -76 79 11 -286 -112 -154 -90 465 476 190 78 -76 -166 Tillförda medel från investeringsverksamheten varav nettoinvesteringar/förvärv av anläggningstillgångar varav försäljning av anläggningstillgångar Tillförda medel från finansieringsverksamheten varav nyupptagna lån varav förändringar av långfristiga fordringar Årets tillförda medel Likvida medel vid årets början Årets tillförda medel Likvida medel vid årets slut *För 2013 och 2014 ingår ianspråktagande av markeringsmedel samt redovisat resultat för exploatering i årets resultat - Budget 2015 med plan för 2016-2018 - 42 FÖRÄNDRINGAR AV NÄMNDERNAS RAMAR, SAMMANSTÄLLNING Belopp tkr Kommunfullmäktige Kommunens revisorer Kommunstyrelsen Kommunstyrelsens anställningsmyndighet Överförmyndarnämnden Valnämnden Äldrenämnden Omsorgsnämnden Barn- och ungdomsnämnden Bildningsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Samhällsbyggnadsnämnden Socialnämnden Bygg- och miljönämnden Utförarstyrelsen Pensionering, exkl finansiella poster Summa förändring av nämndernas ramar Resursmedel Reserv för pris, lön o demografi Internränta Summa Budget Plan Plan Plan 2015 1 345 951 31 992 35 284 51 0 29 430 76 190 122 994 15 582 12 129 419 2 190 -742 2016 1 333 932 31 508 35 286 51 0 34 761 95 851 139 664 16 984 16 405 16 316 2 190 -742 2017 1 333 932 31 297 35 286 51 0 35 672 108 201 140 082 16 984 20 680 16 316 2 013 -742 2018 1 333 932 31 315 35 286 51 0 35 672 105 407 138 802 16 984 20 680 16 316 1 598 -742 300 328 115 300 390 839 300 408 405 300 403 934 -43 000 -163 236 -2 779 -43 000 -209 939 -8 081 -43 000 -222 568 -8 081 -43 000 -222 538 -8 081 119 100 129 819 134 756 130 315 I förändringen av nämndernas ramar ingår justering för demografi samt en generell uppräkning för pris och lön med sammanlagt 163 mnkr för 2015. - Budget 2015 med plan för 2016-2018 - 43 FÖRÄNDRINGAR AV NÄMNDERNAS RAMAR, SPECIFIKATION Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 Plan 2018 1 788 -726 283 1 345 1 788 -726 271 1 333 1 788 -726 271 1 333 1 788 -726 271 1 333 114 233 347 0 233 233 0 233 233 0 233 233 0 95 95 95 Sakkunniga biträden Personalkostnad sakkunniga biträden (2 tjänster) Omkostnader på grund av personalökning Minskade köp av verksamhet (nämndsbevakning) Utökade intäkter (lekmannarevision mm) Summa sakkunniga biträden 842 19 -220 -80 561 842 19 -220 -80 561 842 19 -220 -80 561 842 19 -220 -80 561 Justering för pris och lön, nivå 2015 Förändrad ram, Kommunens revisorer 43 951 43 932 43 932 43 932 8 000 6 000 4 000 190 390 780 2 000 1 000 2 000 500 3 200 200 1 125 8 000 6 000 4 000 190 390 780 1 500 1 000 2 000 500 3 200 200 1 125 8 000 6 000 4 000 8 000 6 000 4 000 390 780 1 500 1 000 2 000 500 3 200 200 1 125 390 780 1 500 1 000 2 000 500 3 200 200 1 125 1 000 -3 180 -1 333 2 000 158 3 962 31 992 1 000 -3 180 -1 333 2 000 158 3 978 31 508 1 000 -3 180 -1 333 2 000 158 3 957 31 297 1 000 -3 180 -1 333 2 000 158 3 975 31 315 Belopp tkr KOMMUNFULLMÄKTIGE Justering arvoden samtliga nämnder enl arvodeskommittén, fördelas nedan Fördelning av arvoden till resp. nämnd/styrelse Justering för pris och lön, nivå 2015 Förändrad ram, Kommunfullmäktige KOMMUNENS REVISORER Förtroendevalda (ej påverkbar kostnad) Dubbla revisionsgrupper Ersättning för förlorad arbetsinkomst Summa förtroendevalda Upphörande av hyresrabatt KOMMUNSTYRELSEN "100-satsning" för fler unga i arbete Ramavdrag för minskad övertid, sem. löneskuld 6 mnkr fördelas inte ut Samverkan Norrköping Infrastrukturkansliet, medlemskap Kapitalkostnader, takbyte Stadshuset Kapitalkostnader, Vidingsjö Medborgarkontor, Berga Besöksnäring Eventstrategi Kommunikationsutv. (språk & hinder) Scenkonst, bidrag enl. förslag KS Fröet - samverkan skola och näringsliv Gemensam projektorganisation Götalandsbanan Avgift regionförbundet Östsam, skatteväxling landstinget, inlagd i ramen Förändrad modell för ersättning till LCA, motvaras av lägre utdelning från Stadshus (finansiell intäkt), inlagd i ramen Klimatarbete, utbildning och infoinsatser Effektivisering Minskad kapitalkostnad p g a nedskrivning anläggn biogas Utökade politiska arvoden Justering arvoden Justering för pris och lön, nivå 2015 Förändrad ram, Kommunstyrelsen - Budget 2015 med plan för 2016-2018 - 44 Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 Plan 2018 KOMMUNSTYRELSENS ANSTÄLLNINGSMYNDIGHET Kommunstyrelsens förvaltning Kommunledningskontoret Klimatstrateg Upphandlingsstrateg Summa Kommunledningskontoret 700 700 1 400 700 700 1 400 700 700 1 400 700 700 1 400 Överförmyndarenheten 3 åa Fler ensamkommande barn 1,0 åa Ny lagstiftning Summa Överförmyndarenheten 1 950 600 2 550 1 950 600 2 550 1 950 600 2 550 1 950 600 2 550 600 600 600 600 600 600 600 600 15 000 15 000 15 000 15 000 15 000 15 000 15 000 15 000 Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltning Teknik och samhällsbyggnad Exploateringsingenjör, 2 åa Planarkitekt, 2 åa Projektledare, 1åa 500 500 250 500 500 250 500 500 250 500 500 250 Byggkontoret Bygglovshandläggare, 1 åa varav 500 tkr finansieras med ökade intäkter under nämnden 750 750 750 750 400 700 20 000 -20 000 3 100 400 700 20 000 -20 000 3 100 400 700 20 000 -20 000 3 100 400 700 20 000 -20 000 3 100 1 200 700 330 2 230 1 200 700 330 2 230 1 200 700 330 2 230 1 200 700 330 2 230 Justering för pris och lön, nivå 2015 10 404 10 406 10 406 10 406 Förändrad ram, Kommunstyrelsens anställningsmyndighet 35 284 35 286 35 286 35 286 Belopp tkr Utbildningsförvaltning 1,0 IT-tjänst Summa Utbildningsförvaltning Socialförvaltning Utökning socialförvaltningen, inkl ensamkommande, vräkningsförebyggande Summa Socialförvaltning Miljökontoret Miljöinspektör 0,5 åa (Miljökontoret), finansieras med ökade intäkter under nämnden Miljöinspektör 1,0 åa med inriktning på kemikaliekontroller C Linköping Föreslås finansieras med markering Summa Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltning Omsorg- och äldreförvaltning 2 åa handläggare hemlöshet/vräknföreb Äldreapotekare Planeringsledare, 0,5 åa, ensamkommande Summa Omsorg- och äldreförvaltning - Budget 2015 med plan för 2016-2018 - 45 Belopp tkr ÖVERFÖRMYNDARNÄMNDEN Justering av arvoden Justering för pris och lön, nivå 2015 Förändrad ram, Överförmyndarnämnden ÄLDRENÄMNDEN Äldrenämndens obalans (Obalans i internbudget 2014 är 9 349 tkr, som under 2014 finansieras med överskott från 2013) Summa äldrenämndens obalans Demografi Hemtjänst 65 år Ökat behov 2015, 1 961 tim, utöver befintlig ram Ökat behov 2016, 483 tim, utöver befintlig ram Ökat behov 2017, 11 639 timmar Ökat behov 2018, 11 262 timmar Delsumma demografi hemtjänst Särskilda boendeformer (vårdbostäder) Netto återlämnas/äskas utöver ram, spec i bilaga 1, verksamhetsförändringar Delsumma demografi vårdbostäder Summa demografi Övrigt Abonnemangskostnad för digitala trygghetslarm Stödinsatser vuxna barndomsdöva flytas från äldrenämnden till omsorgsnämnden Summa övrigt Justering av arvoden Justering för pris och lön, nivå 2015 Förändrad ram, Äldrenämnden - Budget 2015 med plan för 2016-2018 - Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 Plan 2018 6 45 51 6 45 51 6 45 51 6 45 51 13 741 13 741 11 594 11 594 11 595 11 595 11 595 11 595 657 0 0 0 657 657 162 0 0 819 657 162 0 0 819 657 162 0 0 819 -10 851 -10 851 -10 194 -3 740 -3 740 -2 921 -3 740 -3 740 -2 921 -3 740 -3 740 -2 921 600 600 1 500 1 500 -312 288 -312 288 -312 1 188 -312 1 188 68 25 527 29 430 68 25 732 34 761 68 25 742 35 672 68 25 742 35 672 46 Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 Plan 2018 OMSORGSNÄMNDEN Utökning av antal timmar Hemtjänst 0 – 64 år (internbudget 2014: 124 640 timmar) Ökat behov 2015 1 379 timmar Ökat behov 2016 1 166 timmar Ökat behov 2017 992 timmar Ökat behov 2018 854 timmar Delsumma hemtjänsttimmar 462 0 0 0 462 462 391 0 0 853 462 391 332 0 1 185 462 391 332 286 1 471 LSS Personlig assistans (internbudget 2014: 146 342 timmar) Ökat behov 2015, 1 619 timmar Ökat behov 2016, 1 369 timmar Ökat behov 2017, 1 164 timmar Ökat behov 2018, 1 002 timmar Delsumma LSS Personlig assistans 453 0 0 0 453 453 383 0 0 836 453 383 326 0 1 162 453 383 326 281 1 443 50 0 0 0 50 50 42 0 0 92 50 42 36 0 128 50 42 36 31 159 LSS Ledsagarservice (internbudget 2014: 21 800 timmar) Ökat behov 2015, 241 timmar Ökat behov 2016, 204 timmar Ökat behov 2017, 173 timmar Ökat behov 2018, 149 timmar Delsumma LSS Ledsagarservice Summa 67 0 0 0 67 1 033 67 57 0 0 124 1 906 67 57 48 0 172 2 649 67 57 48 42 214 3 288 Utbyggnad bostäder med särskild service, nettokostnad Socialpsykiatri Sturefors, 6 platser 2015-10-01 Slaka, 6 platser 2016 Lantligt, 6 platser 2016 Berga, 10 platser 2016 Vallastaden, 10 platser 2016 Vasastaden, 10 platser 2017 Delsumma Socialpsykiatri 1 598 0 0 0 0 0 1 598 6 390 6 660 6 660 5 300 5 560 0 30 570 6 390 6 660 6 660 5 300 5 560 5 300 35 870 6 390 6 660 6 660 5 300 5 560 5 300 35 870 -1 750 0 0 0 -1 750 -7 000 -4 900 -4 278 0 -16 178 -7 000 -4 900 -4 278 -1 100 -17 278 -7 000 -4 900 -4 278 -1 100 -17 278 -152 14 392 18 592 18 592 Insatser för personer med utvecklingsstörning Linghem, 6 platser 2015-10-01 Folkets park, 8 platser 2015-10-01 Ekängen, 6 platser 2016 Alorp BoDa, 10 platser 2016 Nykil, 6 platser 2017 Berga, 6 platser 2017 Delsumma personer med utvecklingsstörning 1 274 1 180 0 0 0 0 2 454 5 094 4 720 4 110 10 500 0 0 24 424 5 094 4 720 4 110 10 500 4 110 4 110 32 644 5 094 4 720 4 110 10 500 4 110 4 110 32 644 Hemflyttning från extern placering Linghem, 3 personer 2015-10-01 Folket park, 2 personer2015-10-01 Alorp BoDa, 10 personer 2016 Delsumma hemflyttning från extern placering -700 -680 0 -1 380 -2 800 -2 718 -10 930 -16 448 -2 800 -2 718 -10 930 -16 448 -2 800 -2 718 -10 930 -16 448 1 074 7 976 16 196 16 196 LSS Avlösarservice (internbudget 2014: 16 140 timmar) Ökat behov 2015, 179 timmar Ökat behov 2016, 151 timmar Ökat behov 2017, 128 timmar Ökat behov 2018, 111 timmar Delsumma LSS Avlösarservice Hemflyttning från extern placering Sturefors, 6 personer 2015-10-01 Berga, 4 personer 2016 Lantligt, 5 personer 2016 Ospec 2 personer (cirka) 2017 Delsumma Hemflyttning från extern placering Differens finansieras av Ks, beslut Ks 2013-08-20, § 260 Differens av utbyggnad bostäder med särskild service som finansieras av Ks, beslut Ks 2013-08-20, § 260 - Budget 2015 med plan för 2016-2018 - 47 Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 Plan 2018 19 100 19 100 19 100 19 100 600 365 800 1 900 600 365 0 1 900 600 365 0 1 900 600 365 0 1 900 -2 711 2 711 -2 711 2 711 -2 711 2 711 -2 711 2 711 312 24 806 312 22 277 312 22 277 312 22 277 700 700 700 700 700 700 700 700 Insatser för personer med utvecklingsstörning Utökning sjuksköterskeinsatser, 2,0 åa Ny avgift. Kost- och bostadsavgift, boende på enskilda vårdhem m m Gruppbostad Valthornsgatan (start 2013-04-01) Gruppbostad Tunngatan (start 2014-11-01) Ökade behov daglig verksamhet Placeringar på enskilda vårdhem Delsumma insatser för personer med utvecklingsstörning 1 400 -200 3 600 3 300 4 000 3 254 15 354 1 400 -200 3 600 3 300 4 000 2 888 14 988 1 400 -200 3 600 3 300 4 000 2 888 14 988 1 400 -200 3 600 3 300 4 000 2 888 14 988 Socialpsykiatri Ny avgift. Kost- och bostadsavgift, boende på enskilda vårdhem m m Placeringar på enskilda vårdhem Delsumma socialpsykiatri -800 4 000 3 200 -800 4 000 3 200 -800 4 000 3 200 -800 4 000 3 200 Omsorgsnämndens effektiviseringskrav 2013 och 2014 som ej gått att verkställa, 9 300 tkr resp år Delsumma Årbetalning sociala investeringar Justering av arvoden Justering av pris och lön, nivå 2015 Förändrad ram, Omsorgsnämnden 8 600 8 600 0 68 21 507 76 190 8 600 8 600 0 68 21 744 95 851 8 600 8 600 -960 68 21 891 108 201 8 600 8 600 -4 360 68 21 858 105 407 922 22 368 34 788 34 788 Belopp tkr OMSORGSNÄMNDEN forts Övrigt Individ- och familjeomsorg HvB-unga (tilläggsanslag 2014, 19 100 tkr) Hemlöshet/vräkn förebyggande åtgärder (tilläggsanslag 2014,1 200 tkr) budgeteras under förvaltningen Boendestöd till 20 personer, 1,0 åa Familjerådgivning, återställning av halva tidigare besparing, 0,5 åa Brobyggarverksamhet Stödboende våldsutsatta kvinnor (start 2014-04-15) Skolpeng från barn- och ungdomsnämnden och bildningsnämnden, avser SIS Äskar behålla skolpeng SIS EU-migranter, öppen verksamhet 9 månader 2015 samt tillfälliga sovplatser 3 mån 2015 Stödinsatser vuxna barndomsdöva flyttas från äldrenämnden till omsorgsnämnden Delsumma individ- och familjeomsorg Våld i nära relationer - Stöd till kvinnor och barn, 1,0 åa Delsumma våld i nära relationer varav utbyggnad godkänd/finansierad av KS, beslut KS 2013-08-20 § 260 - Budget 2015 med plan för 2016-2018 - 1 729 48 Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 Plan 2018 BARN OCH UNGDOMSNÄMNDEN Demografi Förskoleverksamhet Grundskolan Fritidshem (inkl öppen fritidsverksamhet) Lokaler enligt schablon Summa demografi -8 513 19 002 -5 732 2 985 7 742 -5 060 27 006 -4 403 6 969 24 512 -5 060 27 006 -4 403 6 969 24 512 -5 060 27 006 -4 403 6 969 24 512 Äskande utöver demografimodell Nyanlända Summa äskande utöver demografimodell 21 000 21 000 21 000 21 000 21 000 21 000 21 000 21 000 Summa demografi och ytterligare äskande utöver demografimodell 28 742 45 512 45 512 45 512 Redan beslutad och pågående verksamhet Kommunal del i förstärkt elevhälsa (KS 2013-05-28 § 193) Fokusbibliotek Ökade måltider förskola och fritidshem Karriärtjänster (KS 2013-04-23 § 147, KS 2013-11-05 § 349) Summa redan beslutad och pågående verksamhet 2 115 1 580 1 700 6 741 12 136 990 1 820 1 700 6 741 11 251 990 2 190 1 700 6 741 11 621 990 2 424 1 700 6 741 11 855 Tillkommande behov och satsningar Effektiviseringskrav från tidigare år: -varav förskolan, återställd personaltäthet -varav särskilda grupper, neuropsykiatri 21 504 16 804 4 700 21 504 16 804 4 700 21 504 16 804 4 700 21 504 16 804 4 700 Utvecklande av samverkan skola och näringsliv Summa tillkommande behov och satsningar Återbetalning social investeringar Justering av arvoden Justering av pris och lön, nivå 2015 Förändrad ram, Barn- och ungdomsnämnden 500 22 004 0 118 59 994 122 994 500 22 004 0 118 60 779 139 664 500 22 004 0 118 60 827 140 082 500 22 004 -1 500 118 60 813 138 802 BILDNINGSNÄMNDEN Demografi Gymnasiet elevkostnad, tkr Gymnasiesärskolan elevkostnad, tkr Lokaler enligt schablon Summa demografi -7 838 -5 610 -2 232 -15 680 -6 596 -7 260 -1 862 -15 718 -6 596 -7 260 -1 862 -15 718 -6 596 -7 260 -1 862 -15 718 3 000 3 000 3 000 3 000 3 000 3 000 3 000 3 000 -12 680 -12 718 -12 718 -12 718 750 2 600 1 600 300 2 250 1 156 1 000 750 2 600 1 600 300 2 250 1 156 2 000 750 2 600 1 600 300 2 250 1 156 2 000 750 2 600 1 600 300 2 250 1 156 2 000 400 800 800 800 Belopp tkr Äskande utöver demografimodell Nyanlända tillkommande kostnad, tkr Ökat lokalbehov utöver schablon Summa äskande utöver demografimodell Summa demografi och ytterligare äskande utvöer demografimodell Övrigt Konsument-, budget och skuldrådgivning tjänst SIS-institution, gymnasieskolan Entreprenörskap, gymnasieskolan (KS 2013-08-20 § 261) Utveckling av samverkan mellan skola och arbetsliv (KS 2014-05-20 §194) Karriärtjänster (KS 2013-04-23 § 147) Karriärtjänster (KS 2013-11-05 § 349) Studiecoacher pilotvhet, 3 tjänster Utbildning kompetensutv genus mm Kompetensförmedling Förstärkta insatser för språkutveckling Förstärkt uppföljning av ungdomar och unga vuxna, stadsdels Utökning av sommarjobb Upphörande av Östsam, inlagd i ramen Delsumma övrigt 500 1 800 500 1 800 500 1 800 500 1 800 12 356 13 756 13 756 13 756 Justering av arvoden Justering av pris och lön, nivå 2015 Förändrad ram, Bildningsnämnden 68 15 838 15 582 68 15 878 16 984 68 15 878 16 984 68 15 878 16 984 - Budget 2015 med plan för 2016-2018 - Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 Plan 2018 0 4 250 8 500 8 500 890 890 890 890 6 500 1 000 8 390 6 500 1 000 12 640 6 500 1 000 16 890 6 500 1 000 16 890 Justering av arvoden Justering av pris och lön, nivå 2015 Förändrad ram, Kultur- och fritidsnämnden 41 3 698 12 129 41 3 724 16 405 41 3 749 20 680 41 3 749 20 680 SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMNDEN Ränta och avskrivning beläggningsprogram som investering, 17mnkr + ytterligare 13 mnkr Tillkommande avskrivningar 2014 Förändring avskrivningar aktiverade anläggningar Tillkommande avskrivningar 2015-2018 Tillkommande ränta investeringar 2014 Förändring ränta aktiverade anläggningar Tillkommande räntekostnader investeringar 2015-2018 Kostnader tillkommande ytor 2015-2018 -12 644 978 178 3 475 625 -219 2 187 1 620 -9 696 978 250 10 427 625 -42 6 562 2 920 -9 696 978 250 10 427 625 -42 6 562 2 920 -9 696 978 250 10 427 625 -42 6 562 2 920 68 4 151 419 68 4 224 16 316 68 4 224 16 316 68 4 224 16 316 Ökade intäkter från hälsoskydd. De ökade intäkterna på hälsoskydd är beroende av den nya halvtidstjänst för tillsyn av avlopp som begärts utöver ram från MOS Ökade intäkter för bygglov. De ökade intäkterna finansierar del av tjänst som begärts utöver ram från MOS -400 -400 -400 -400 -500 -500 -500 -500 Justering av arvoden Justering av pris och lön, nivå 2015 Förändrad ram, Bygg- och miljönämnden 70 88 -742 70 88 -742 70 88 -742 70 88 -742 0 63 2 127 2 190 0 63 2 127 2 190 -177 63 2 127 2 013 -590 63 2 125 1 598 300 300 300 300 300 300 300 300 328 115 390 839 408 405 403 934 -147 665 -149 038 -149 247 -149 217 -73 321 -73 321 Belopp tkr KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN Övrigt Avgift regionförbundet Östsam, inlagd i ramen Smedstad ridsportanläggning, lämnat till budgetberedningen ebl beslut i KS 2013-04-23 § 146 Hyresmedel magasin Östergötlands museum, lämnat till budgetberedningen enl beslut i KS 2013-03-05 § 61 Utökad och förstärkt fritids- och ungdomsverksamhet samt verksamhet mot äldre ungdomar, +16 år Tinnerbäcksbadet, tält Summa övrigt Justering av arvoden Justering av pris och lön, nivå 2015 Förändrad ram, Samhällsbyggnadsnämnden BYGG- OCH MILJÖNÄMNDEN SOCIALNÄMNDEN Återbetalning sociala investeringar Justering av arvoden Justering av pris och lön, nivå 2015 Förändrad ram, Socialnämnden PENSIONSENHETEN Nya pensioner förtroendevalda Ny prognos från KPA aug 2014 (inlagd i ramen) (Tillkommande kostnader finansieras med lägre finansiella kostnader pensionsskuld) Förändrad ram, Pensionsenheten FÖRÄNDRING AV NÄMNDERNAS RAMAR varav justering av pris och lön till 2015 års nivå varav justering demografi m.m. -15 571 -60 901 - Budget 2015 med plan för 2016-2018 - 49 51 SKATT OCH FINANSIERING BUDGET 2015 MED PLAN FÖR 2016-2018 Ekonomi Sammandrag driftbudget 2015 med plan för 2016-2018 Belopp netto tkr Kommunalskatt, fastighetsavgift, utjämning, statsbidrag Finansiella intäkter Finansverksamhet finans Summa finansiella intäkter Finansiella kostnader Ränta pensionsskuld, tillhör pensionsenheten Finansverksamhet finans Jämförelsestörande poster Summa finansiella kostnader Summa finansnetto Bokslut 2013 Budget 2014 Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 Plan 2018 6 610 875 6 913 420 7 185 801 7 509 390 7 835 913 8 172 257 421 752 421 752 259 885 259 585 244 263 244 263 235 087 235 087 231 087 231 087 231 087 231 087 34 722 22 778 35 713 93 213 46 705 4 100 33 000 700 34 000 700 34 000 700 34 000 700 50 805 33 700 34 700 34 700 34 700 328 539 208 780 210 563 200 387 196 387 196 387 - Skatt och finansiering Budget 2015 med plan för 2016-2018 52 KOMMUNALSKATT, STATSBIDRAG OCH UTJÄMNING Verksamhetsbeskrivning Kommunalskatteintäkter Kommunalskatteintäkter beräknas med hjälp av skatteunderlag (summan av alla inkomster som är föremål för kommunal beskattning) och den utdebitering som Kommunfullmäktige fastställer. Därutöver finns en inkomstutjämning, se nedan. Den samlade nettointäkten för skatt, utjämning, statsbidrag och den kommunala fastighetsavgiften uppgår till 7 185 mnkr för 2015. Det motsvarar en ökning med 3,9 procent jämfört med budget 2014. Beräkningen av skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning i budget 2015 med plan för 2016-2018 bygger på Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) prognos över skatteunderlagets utveckling från den 24 oktober 2014. Skatteintäkterna för 2015 är beräknade utifrån aprilprognosen för antal invånare. Då beräknades antal invånare den 1 november 2014 till 151 716 vilket innebär en ökning med 1 628 invånare jämfört med den 1 november 2013. Linköping har 150 mnkr reserverade i en resultatutjämningsreserv för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel. I budgeten beräknas att Linköping på grund av en gynnsam demografisk struktur ska betala netto 245 mnkr till kostnadsoch LSS-utjämningen (exklusive införandebidrag) för år 2015 vilket motsvarar cirka 80 öre i utdebitering. För 2014 och framåt infördes en ny modell för kostnadsutjämning mellan Sveriges kommuner som ökar Linköpings avgift. Under 2014 får Linköping ett införandebidrag med 80 mnkr och för 2015 med 17 mnkr för att minska konsekvenserna av den nya modellen. För 2015 är skattesatsen 20,20 procent. Det är en sänkning med 3 öre jämfört med 2014 på grund av samverkansavtal om regionalt utvecklingsarbete i Östergötland som medför en ekonomisk reglering där regionen från och med den 1 januari 2015 höjer skattesatsen med 3 öre och respektive kommun sänker sin skattesats i motsvarande omfattning. En sänkning med 3 öre motsvarar cirka 9,2 mnkr i lägre skatteintäkter för 2015. I budgeten för 2015 minskas ramarna för kommunstyrelsen, bildningsnämnden och kultur- och fritidsnämnden med sammanlagt 7,6 mnkr för uteblivna avgifter till Östsam. Jämförelser med andra kommuner Den genomsnittliga totala kommunalskatten (kommun och landsting sammantaget) för riket ökar från 31,73 för 2013 till 31,86 procent för 2014. Linköping har 30,90 i skattesats år 2014. För kommuner ligger den genomsnittliga skattesatsen på 20,65 procent och för landsting på 11,20 procent. För 2014 är Linköpings skattestats 20,23 på grund av en höjning med 0,25 procentenheter för skatteväxling med landstinget i Östergötland för hemsjukvård från och med 2014. Linköping har lägst skattesats i Östergötland som har 21,52 i genomsnitt. I tabellen nedan redovisas jämförelser av skattesats med några större kommuner. Kommun Procent Eskilstuna Andel av rikets medelskattekraft 88,3 Skattesats kommun 2014 Skattesats landsting 2014 Skattesats totalt 22,13 10,77 32,90 Skatteväxling Hemsjukvård 0,20 Skatteväxling Kollektivtrafik ingen Gävle 97,7 22,26 11,51 33,77 0,22 -0,26 Jönköping 96,8 21,34 11,21 32,55 0,34 -0,47 , -0,42 Linköping 98,3 20,23 10,67 30,90 91,9 21,28 10,67 31,95 0,25 0,25 Uppsala 102,1 20,84 11,16 32,00 0,29 -0,49 Västerås 101,9 20,36 10,88 31,24 0,16 -0,04 93,8 20,88 11,52 32,40 0,54 -0,34 Norrköping Örebro - Skatt och finansiering Budget 2015 med plan för 2016-2018 -0,42 53 Andel av rikets medelskattekraft visar skatteunderlaget (de beskattningsbara förvärvsinkomsterna) per invånare som andel av rikets medelskattekraft (genomsnitt). Skatteunderlaget påverkas av att vi har många studenter. Inkomstutjämningen gör att Linköpings skatteintäkter endast påverkas marginellt av de egna invånarnas skattekraft. För 2015 är skattesatsen 20,20 procent. Det är en sänkning med 3 öre jämfört med 2014 på grund av samverkansavtal om regionalt utvecklingsarbete i Östergötland. som medför en ekonomisk regleringen där landstinget från och med den 1 januari 2015 höjer skattesatsen med 3 öre och respektive kommun sänker sin skattesats i motsvarande omfattning. SKL:s skatteunderlagsprognos, procentuell förändring 2013 2014 2015 2016 SKL, okt inkl budgetprop. 3,4 3,5 4,8 5,1 2017 2018 Totalt 4,8 4,5 28,9 Källa: SKL. Prognosen för utvecklingen år 2015 och 2016 har justerats till följd av två regeländringar som föreslås i budgetpropositionen för 2015. En höjning av grundavdragen för personer som fyllt 65 år håller tillbaka skatteunderlaget år 2015 medan en successiv avveckling av avdraget för pensionssparande 2015–2016 ger ett tillskott till skatteunderlaget. Den positiva nettoeffekten på kommunernas ekonomi av dessa ändringar regleras genom motsvarande minskning av bidraget Kommunalekonomisk utjämning (regleringsbidraget). Den slutliga beräkningen av kommunalskatteintäkter för 2015 kan ske först i slutet av 2016 när taxeringen av 2015 års inkomster slutförts. I avvaktan på detta sker utbetalning av kommunalskatteintäkter enligt av regeringen fastställt belopp. SKL redovisar prognoser under 2015 samt 2016 och den slutliga justeringen utifrån utfallet görs först i januari 2017. För beräkning av kommunalskatteintäkter och statsbidrag gäller att detta sker med utgångspunkt från antalet invånare 1 november året före. Budgetförslaget är beräknat med utgångspunkt från den fastställda befolkningsprognosen. Följande uppgifter har använts vid beräkningen: Befolkning den 1 november året innan 2015 2016 2017 (1 nov 2014) (1 nov 2015) (1 nov 2016) 148 336 149 606 150 842 2018 (1 nov 2017) 151 942 Kommunalekonomisk utjämning Syftet med utjämningen är att åstadkomma likvärdiga ekonomiska förutsättningar för alla kommuner att bedriva sin verksamhet. Inkomstutjämning Kommuner och landsting erhåller ett statligt bidrag, inkomstutjämningsbidrag, som beräknas med utgångspunkt i skillnaden mellan garanterad och egen skattekraft. Skattekraften definieras som skatteunderlaget utslaget på samtliga invånare i kommunen eller riket. Den garanterade skattekraften uppgår till 115 procent av medelskattekraften. Statsbidragen ökar i princip i takt med löne- och sysselsättningsutvecklingen i riket. När inkomstutjämningsbidraget beräknas används så kallade länsvisa skattesatser vilket är medelskattesatsen 2003 justerat med skatteväxlingar med landstinget som har skett från och med 1991. Skillnaderna i de länsvisa skattesatserna speglar på så sätt inte vilken skattesats kommunen valt. Kompensationsgraden är 95 procent. De kommuner som har en skattekraft över 115 procent av riksgenomsnittet betalar en inkomstutjämningsavgift till systemet, som används för att delfinansiera garantin. Linköpings kommun har en skattekraft på 98,83 procent för 2014. För 2015 beräknas Linköping få ett bidrag med 6 320 kr/ invånare. - Skatt och finansiering Budget 2015 med plan för 2016-2018 54 Regleringsbidrag/avgift Garantinivån ska ligga fast på 115 procent oavsett om staten har råd att upprätthålla garantin eller inte. Regleringsbidrag respektive regleringsavgift föreslås för att ”finansiera” statens kostnader att upprätthålla garantinivån. Regleringsbidraget/avgiften blir skillnaden mellan kostnaden för att upprätthålla garantinivån och det statsbidrag som finns avsatt i statens budget. Den beslutas årligen av staten och utgår lika i kronor per invånare. Regleringsbidraget/avgiften ändras genom särskilda statliga beslut. Bidraget/avgiften kan även användas för att ge extra bidrag utöver uppräkning i takt med skatteunderlaget samt för att hantera ekonomiska regleringar mellan staten och kommuner. För 2015 beräknas Linköpings kommun att erhålla regleringsbidrag med 182 kr/invånare. Kostnadsutjämning Kostnadsutjämningen syftar till att utjämna för strukturella behovs- och kostnadsskillnader, till exempel skillnader i andelen barn eller andelen äldre. Systemet ska däremot inte utjämna för kostnader som beror på skillnader i vald servicenivå, avgiftssättning och effektivitet. Faktorerna som utjämningen grundar sig på ska om möjligt vara opåverkbara. Linköpings kommun beräknas betala till systemet för kostnadsutjämning med 1 689 kr/invånare för 2015 på grund av att vi har en gynnsam demografisk struktur. Kostnadsutjämningen har förändrats från och med 2014 och under 2015 erhåller Linköping ett införandebidrag med 113 kr/invånare på grund av att Linköpings avgift ökat kraftigt i den nya utjämningen. I budgeten beräknas att Linköping på grund av en gynnsam demografisk struktur ska betala netto 245 mnkr till kostnadsoch LSS-utjämningen (exklusive införandebidrag) för år 2015 vilket motsvarar cirka 80 öre i utdebitering. Kommunal fastighetsavgift År 2008 ersattes den statliga fastighetsskatten på bostäder med en kommunal fastighetsavgift. Bostädernas taxeringsvärden förändras vart tredje år i samband med allmän eller förenklad fastighetstaxering. Fastighetstaxeringarna för småhus, småhus på lantbruk respektive flerbostadshus sker olika år. År 2015 ska en taxering av småhus göras. Taxeringsvärdena bestäms utifrån prisnivån två år före taxeringsåret. Den maximala avgiften räknas årligen upp med inkomstbasbeloppet. Införandet 2008 var neutralt, såväl för varje enskild kommun som för staten. Intäkterna från den kommunala fastighetsavgiften år 2008 uppskattades till 12 060 mnkr. Dessa fördelades lika mellan kommunerna, 1 314,52 kronor per invånare i kommunen den 1 november 2007. Intäkten ”neutraliserades” av att anslaget Kommunalekonomisk utjämning minskades med motsvarande belopp. Hur stora fastighetsavgifter som faktiskt betalades för bostäderna i kommunen 2008 hade således ingen betydelse för kommunens intäkt detta år. Det är intäktsförändringen från fastighetsavgiften jämfört med basåret 2008 som ska tillföras respektive kommun och adderas till det ursprungliga regleringsbeloppet. Observera alltså att kommunerna inte erhåller den faktiska intäkten från fastighetsavgiften för bostäderna i kommunen, utan det är endast förändringen som läggs till beloppet från 2008. Utvecklingen av kommunernas intäkter från fastighetsavgiften kommer att variera avsevärt såväl mellan åren som mellan olika kommuner. Det krävs därför särskilda prognoser för den enskilda kommunen. Gränsen för maximal fastighetsavgift för ett småhus uppgår 2015 till 7 299 kronor (7 112 kronor år 2014). Detta innebär att det för taxeringsvärden mindre än eller lika med 973 000 kronor betalas fastighetsavgift med 0,75 procent av taxeringsvärdet. För flerbostadshus ger motsvarande beräkning en maximal avgift på 1 249 kronor för år 2015, jämfört med 1 217 kronor år 2014. Fastighetsavgift betalas per lägenhet enligt detta belopp, alternativt 0,3 procent av taxeringsvärdet. År 2015 kommer en fastighetstaxering av småhus att göras. Taxeringsvärdena för småhusen bestäms då av prisnivån år 2013. Statistiska centralbyrån har utifrån försäljningspriserna under 2013 uppskattat förändringen av taxeringsvärdena och dess effekter på den kommunala fastighetsavgiften per kommun. För 2015 prognostiseras den kommunala fastighetsavgiften för Linköping till 1 515 kr/invånare. För kommande år har fastighetsavgiften räknats upp med inkomstbasbeloppets beräknade årliga förändring vilket beräknas ge 2,0 mnkr i höjda avgiftsintäkter per år. - Skatt och finansiering Budget 2015 med plan för 2016-2018 55 Kommunalskatt, utjämning och statsbidrag Belopp netto tkr Kommunalskatteintäkter Slutavräkning Inkomstutjämningsbidrag Kostnadsutjämningsavgift Regleringsbidrag Strukturbidrag Införandebidrag LSS-utjämning Kommunal fastighetsavgift Summa Budget 2014 5 855 906 -4 861 938 668 -235 079 34 784 15 592 80 209 6 476 221 725 6 913 420 Budget2015 6 157 456 24 578 958 845 -256 248 27 592 15 778 17 144 10 775 229 881 7 185 801 Plan 2016 6 496 414 Plan 2017 6 808 242 Plan 2018 7 114 612 1 015 056 -249 080 -11 745 15 963 1 059 719 -238 983 -54 081 16 124 1 106 819 -212 916 -99 523 16 272 10 901 231 881 7 509 390 11 011 233 881 7 835 913 11 112 235 881 8 172 257 - Skatt och finansiering Budget 2015 med plan för 2016-2018 56 FINANSIELLA KOSTNADER OCH INTÄKTER Verksamhetsbeskrivning Inledning Finansfunktionen inom Ekonomi och Finans/Kommunledningskontoret, ansvarar för upplånings- och placeringsverksamheten. Finansfunktionen anlitar extern kapitalförvaltningsexpertis för stöd i strategiska kapitalförvaltningsfrågor och har daglig kontakt med finansanalytiker och värdepappershandlare på de stora affärsbankerna som är verksamma i Sverige. Som ett ytterligare stöd till kommunens placeringsverksamhet har kommunen inrättat ett rådgivande, ej beslutande, finansråd. Finansrådet har ingen operativ uppgift utan fungerar som stöd vid förberedelser för strategiska placeringsbeslut. Avveckling av värdepappersaffärer, förvaring av värdepapper samt daglig värdering av värdepapper utförs av Nordea. Värdering och förvaring av aktiefonder sker hos respektive fondförvaltare i enlighet med marknadspraxis. Räntekostnader och ränteintäkter koncernfinansiering Från och med årsskiftet 2014/2015 har kommunen inga förmedlade lån till koncernbolagen. Kommunkoncernens finansregler tillåter inte förmedlade lån till koncernbolagen och därför budgeteras intäkter och kostnader för koncernfinansiering till noll för 2015. Räntekostnader kommunens lån Kommunen har inga lån och planerar för närvarande inte att låna under budgetåret 2015. Låneram Enligt kommunens mål för ekonomin ska Kommunen endast lånefinansiera stora och långsiktiga investeringar, det vill säga där det är rimligt att kostnaderna för investeringen ska bäras även av kommande generationer. Med stora och långsiktiga investeringar avses investeringar och investeringsbidrag som överstiger 30 mnkr och har en livslängd på minst 20 år. Kommunfullmäktige beslutar årligen om en låneram för kommunens lån till investeringar. För 2013 och 2014 är låneramen 150 mnkr, men kommunen har en god likviditet och har inte behövt låna. I budgeten beräknas kommunen kunna finansiera investeringarna för 2015 utan att behöva ta upp lån därför föreslås ingen låneram för 2015. Ränteintäkter från övriga utlämnade lån och från bankkontolikviditet Kommunen har även en mindre portfölj kallad övrig utlåning som främst avser utlåning till Östgötateatern. Intäkter från denna utlåning tillsammans med ränteintäkter från banktillgodohavanden beräknas understiga, 1mnkr för 2015. Ingen nyutlåning är planerad för 2015. Räntekostnader och ränteintäkter för swapavtal Kommunen har tidigare lånat upp kapital för vidareförmedling till koncernbolagen. Kommunen har dessutom ingått swapavtal som förmedlats till koncernbolagen. Kommunens förmedlade lån ska slutbetalas under 2014. Då kommunen från 2015 inte längre kommer att ha några lån finns inget behov av några swapavtal eller andra derivatavtal avseende upplåningsverksamhet. Ränteintäkter och ränteutgifter för swapavtal budgeteras därför till noll för 2015. Ränteintäkter likviditetsportfölj Kommunen har sedan tidigare en särskild placering i obligationer i syfte att täcka Samhällsbyggnadsnämndens minskade tomträttsavgälder och minskade intäkter för gatuparkering. Kommunstyrelsen beslöt september 2014 att även använda den portföljen som en överlikviditetsportfölj där avkastning från övriga placeringsportföljer och från bankkonto tillfälligt kan placeras i räntebärande värdepapper med hög kreditvärdighet i avvaktan på att tas i bruk i kommunens verksamhet. Ränteintäkterna från portföljen uppskattas till 4 mnkr för 2015. - Skatt och finansiering Budget 2015 med plan för 2016-2018 57 Långsiktig placering Bakgrund I december 2008 beslutade riksdagen om ändrad avdragsrätt för ränta på vissa koncerninterna lån. Lagen innebar bland annat att räntan på de reverslån på 5 450 mnkr som lämnats av Linköpings kommun till Linköpings Stadshus AB för förvärv av aktier i de rörelsedrivande bolagen inte är avdragsgilla för Stadshus AB från och med år 2009. För att minimera skatteeffekten hos Stadshus AB har bolaget och Linköpings kommun beslutat om andra finansieringslösningar än internreverser. Stadshus AB har fått en utökad låneram samt kommunalt borgensåtagande. Härigenom har Stadshus AB kunnat ta upp lån på den externa finansmarknaden och amorterat av den interna reverslåneskulden. Kommunfullmäktige har beslutat att de återbetalda medlen ska placeras långsiktigt på kapitalmarknaden. Placeringspolicy och förvaltningen Kommunstyrelsen har i september 2014 fastställt finansregler och en ny riskinstruktion som gäller för kommunens samtliga placeringsportföljer inklusive den långsiktiga placeringsportföljen. Utöver finansreglerna har Kommunstyrelsen sedan tidigare fastställt en jämförelseportfölj, tidigare kallad normalportfölj, för den Långsiktiga placeringen. Syftet med jämförelseportföljen är att utgöra underlag för utvärdering av förvaltningens effektivitet samt att användas vid simuleringar och beräkning av förväntad avkastning och förväntad risk. Nedanstående tabell visar fastställd jämförelseportfölj med jämförelseindex, så kallad benchmark och med minimal respektive maximal andel i respektive tillgångsslag för de långsiktigt placerade tillgångarna. Tillgångsslag Räntebärande Svenska aktier Utländska aktier Hedgefonder Totalt Benchmark OMRX Bond SIXPRX MSCI World OMRX T-bill + 2 % Minimum (%) 60 % 0% 0% 0% Normalportfölj (%) 80 % 10 % 5% 5% 100 % Maximum (%) 100 % 20 % 10 % 10 % Förväntad avkastning Ursprungligen sattes ett årligt avkastningsmål till lägst 200 mnkr. Portföljen anpassades för att långsiktigt leverera avkastningsmålet. Marknadsförutsättningarna, kraftigt sjunkande marknadsräntor, har förändrats betydligt sedan portföljen implementerades. I budgeten för 2015 har avkastningen prognostiserats till cirka 150 mnkr. Budgeterad avkastning består främst av ränteintäkter på obligationsinvesteringar, returprovisioner och utdelningar, här prognostiserats till totalt cirka 92 mnkr för 2015. Realisationsvinster från aktiefondplaceringar är mycket svårt att uppskatta för ett enskilt kalenderår men för 2015 har cirka 58 mnkr prognostiserats. Portföljens övervärde (skillnad mellan anskaffningsvärde och bokfört värde) är betydligt högre än 58 mnkr. För 2016, 2017 och 2018 förväntas totalavkastning var relativt oförändrad jämfört med 2015. Borgensavgifter och utdelning från Linköpings Stadshus AB Intäkter från Kommunens borgensåtagande avseende Linköpings Stadshus upplåning budgeteras till 20 mnkr för 2015. Utdelning från stadshus har budgeterats till drygt 34 mnkr för 2015 på grund av att Linköpings Stadshus betalar ersättning till Linköping City Airport. Pensionsmedelsplaceringar Bakgrund Linköpings kommun har sedan 1997 avsatt medel avsedda för framtida pensionsutbetalningar vilka i balansräkningen benämns pensionsmedelsplaceringar. Pensionsmedlen är avsedda att användas för att täcka de ökade utbetalningar som förutses 2008 – cirka 2035. Sedan år 2009 sker årliga uttag för att delfinansiera pensionsutbetalningar för pensioner som intjänats före år 1998, PA-KL. - Skatt och finansiering Budget 2015 med plan för 2016-2018 58 Jämförelseportfölj och förvaltningen Kommunstyrelsen har i september 2014 fastställt finansregler och en ny riskinstruktion som gäller för kommunens samtliga placeringsportföljer inklusive pensionsmedelsplaceringarna. Utöver finansreglerna har Kommunstyrelsen sedan tidigare fastställt en jämförelseportfölj, tidigare kallad Normalportfölj, för placering av pensionsmedel. Jämförelseportföljens syfte är att utgöra underlag för utvärdering av förvaltningens effektivitet samt att användas vid simuleringar och beräkning av förväntad avkastning och förväntad risk. Nedanstående tabell visar fastställd jämförelseportfölj med jämförelseindex, så kallad benchmark, med minimal respektive maximal andel i respektive tillgångsslag för pensionsmedelsplaceringarna. Tillgångsslag Räntebärande Svenska aktier Utländska aktier Hedgefonder Totalt Benchmark OMRX Bond SIXPRX MSCI World OMRX T-bill + 2 % Minimum (%) 50 % 15 % 0% 0% Normalportfölj (%) 60 % 25 % 10 % 5% 100 % Maximum (%) 80 % 35 % 15 % 8% Förväntad avkastning Direktavkastningen 2015 förväntas uppgå till cirka 25 mnkr och reavinster om minst 10 mnkr förväntas tillkomma. Prognoser för reavinster är dock mycket vanskliga att göra för ett enskilt kalenderår. Den totala förväntade avkastningen för 2015 beräknas motsvara det årliga uttagsbehovet för pensionsutfästelser. Den förväntade avkastningen från 2016 och framåt förväntas vara i linje med 2015 års avkastning. - Skatt och finansiering Budget 2015 med plan för 2016-2018 59 FINANSIELLA KOSTNADER OCH INTÄKTER Budget 2014 Belopp netto tkr Budget 2015 Plan 2016 Plan 2018 Plan 2017 KOSTNADER Koncernfinansiering Räntekostnader, koncernfinansiering 0 0 0 0 0 Summa koncernfinansiering 0 0 0 0 0 Räntekostnad kommunens lån 4 000 0 0 0 0 Räntekostnad övriga lån swap 0 0 0 0 0 Kommunens finansiering Övriga finansiella kostnader 100 700 700 700 700 Delsumma finansiella kostnader 4 100 700 700 700 700 Summa kostnader inkl koncernfinansiering 4 100 700 700 700 700 Ränteintäkter, koncernfinansiering 0 0 0 0 0 Summa koncernfinansiering 0 0 0 0 0 INTÄKTER Koncernfinansiering Kommunens finansiering, intäkter Ränteintäkter bankkonto 1 000 900 900 900 900 Ränteintäkter likviditetsportfölj 4 500 4 000 4 500 4 500 4 500 0 0 0 0 0 50 96 90 90 90 300 75 75 75 75 Ränteintäkter övriga lån swap Ränteintäkt utlämnade lån Ersättning för borgensteckning Övriga finansiella intäkter Delsumma 5 850 5 071 5 565 5 565 5 565 0 0 0 0 0 Borgensavgift 20 000 20 000 20 000 20 000 20 000 Utdelning Linkopings Stadshus AB 63 735 34 522 34 522 30 522 30 522 150 000 91 900 95 000 95 000 95 000 Intäkter långsiktiga placeringar Ränta reverser Linköpings Stadshus AB Räntor, utdelningar, rabatter fin placeringar Reavinster finansiella placeringar 58 100 55 000 55 000 55 000 Summa intäkter långsiktiga placeringar 233 735 204 522 204 522 200 522 200 522 Delsumma finansiella intäkter 239 585 209 593 210 087 206 087 206 087 Räntor, utdelningar, rabatter - 24 670 Reavinster - 10 000 Avkastning pensionsfonden 20 000 34 670 25 000 25 000 25 000 Summa intäkter inkl koncernfinansiering 259 585 244 263 235 087 231 087 231 087 Finansnetto (nettointäkt) exkl kostnad pen. 255 485 243 563 234 387 230 387 230 387 Räntekostnad pensionsskulden*) 46 705 33 000 34 000 34 000 34 000 Finansnetto (nettointäkt) inkl kostnad pen. 208 780 210 563 200 387 196 387 196 387 *) Räntekostnad pensionsskulden ingår i Pensionsenheten - Skatt och finansiering Budget 2015 med plan för 2016-2018