Kontrollrapport Järvvik 2

Transcription

Kontrollrapport Järvvik 2
PO Nordquist
Fastighet &
Energi AB
Kontrollrapport
Energibesiktning
Datum
2015-10-11
Sammanställning av energideklaration
JÄRVVIK 2:2
PO Nordquist Fastighet och Energi AB
Sikelvägen 10, 894 30 Själevad Tel +46 70-379 42 19, epost: info@fastighetochenergi.se
www.fastighetochenergi.se Bankgiro 419-1144 PlusGiro 66 50 82-4 Org.nr 556919-5661
Innehar F-skattebevis Tillämpar ABK 09
Allmänna data:
Fastighetsbeteckning:
Järvvik 2:2
Adress:
Järvvik 110, 893 31 Bjästa
Verksamhet:
Bostadshus
Byggnadstyp:
friliggande
Byggår:
1896
*A(temp):
147 m
2
*I A(temp) inkluderas all golvarea innanför klimatskärmens insida, som har en temperatur
överstigande +10°C.
Beskrivning:
1
Byggnaden är uppförd 1896 och består av 1 /2-plan på torpargrund.
Byggnadens klimatskal består av timmervägg med fasad av trä. Fönster i byggnaden är 3-glas fönster.
Uppvärmning av byggnaden sker med luft/luft värmepump, vedkamin och direktverkande elradiatorer.
Ventilationen är av typen S-ventilation (självdragsventilation)
BYGGNADENS ENERGIPRESTANDA
Byggnadens energiprestanda är 116 kWh/m² och år. Energiprestanda för Boverkets jämförbara referensobjekt
är 165 – 202 kWh/m² och år.
3
Det uppgavs att elförbrukningen under perioden är 21 292 kWh/år samt att ca 3 – 5 m ved har brukats.
o
Avdrag för elförbrukning till verkstad har beräknats till 2800 kWh ( ca 10 C uppvärmning med luftluftvärmepump)och har lagts som verksamhets el i energideklarationen. Byggnadens energiprestanda baseras
på energianvändningen, det vill säga den (oftast köpta) energi som levereras till en byggnad. Energianvändningen som resulterar i byggnadens energiprestanda är energi till uppvärmning, varmvattenberedning,
fastighetsel samt eventuell komfortkyla. Hushållsel och verksamhetsel ingår inte i byggnadens energiprestanda.
Nedan visas energi som resulterar i energiprestanda för er byggnad. Brukarbeteendet har stor inverkan på
energianvändningen och energiförbrukningen kan därför skilja sig beroende på bland annat antal boende,
inomhustemperatur, konsumtion av varmvatten och hushållsel.
Besiktning
Utifrån besiktning på plats bedöms klimatskal och tekniska installationer. Med utgångspunkt av
förbrukningsstatistik, genomgång av underlag och besiktning på plats, bedöms att få lönsamma åtgärder finns.
Besiktningsdatum:
2015-10-12
o
Väderförhållanden:
Sol 10 C
Tekniska Installationer
Uppvärmning sker med Luft/luft värmepump , det innebär att huset värms med luft, som fördelas till de olika
rummen med öppen planlösning. Luft/luft värmepump hämtar värme från uteluft genom en fläkt som blåser
den över värmepumpens förångare. Den är ett bra komplement till befintlig uppvärmning, speciellt när
uppvärmningen är direktverkande el.. Bostadsventilationen är av typen självdragsventilation.
Allmänt Luft/luft värmepump
Ett hus med öppen planlösning lämpar sig bäst för installation av luftluftvärmepump eftersom den bygger på
att den uppvärmda luften behöver cirkulera. Den här typen av värmepump är ett komplement till annan
uppvärmning och besparingen är mycket beroende av hur väl värmen kan sprida sig i huset. Generellt beräknas
att luftluftvärmepumpen kan ge en besparing på 30 till 50 procent. Innan du skaffar en luftluftvärmepump är
det viktigt att du ser till att husets befintliga värmesystem är rätt injusterat och att termostaterna fungerar bra.
På så sätt blir besparingen högre eftersom värmen tas tillvara. Det befintliga värmesystemet ska slå på först när
värmepumpen inte klarar att hålla inomhustemperaturen.
Regelbunden rengöring av hela inomhusdelen, d.v.s. filter, kondensor och fläkt är ett måste för att
anläggningen ska kunna ge full effekt. Generellt bör man rengöra kondensorn 1 till 2 gånger per år, filter en
gång var 4-6 vecka från damm och smuts. I dammiga och rökiga miljöer eventuellt oftare. Rengöring av grovoch luftfiltren är mycket viktigt för inomhusdelens funktion.
Allmänt om varmvattenberedare:
Det är viktigt att en varmvattenberedare är välisolerad för att minimera värmeförlusterna. Äldre
varmvattenberedare är ofta dåligt isolerade och värmeförlusterna kan kosta drygt 1 000 kr/år. En
modern varmvattenberedare bör även, för att öka flexibiliteten vara förberedd för att kunna kopplas
till andra energikällor, t.ex. solvärme. Livslängd för en varmvattenberedare är oftast drygt 15 år
men livslängden kan variera kraftigt bland annat beroende av vattenkvaliteten.
Varmvattenberedaren är utrustad med en säkerhetsventil som regelbundet bör kontrolleras.
Allmänt om direktverkande eluppvärmning:
Fördelarna med elradiatorer är låg investeringskostnad, att de inte kräver något speciellt underhåll
och att de inte ger utsläpp som drabbar den lokala miljön.
Beräkningsmodeller och referensvärden.
LCCE –metoden:
När bedömning av lönsamhetsåtgärd, används en variant av nuvärdesmetoden sk LCC E -metoden. Det innebär
att hänsyn tas till alla framtida in- och utbetalningar och räknas om till ett nuläge. Beräkning innebär att
lönsamheten i ett övervägt besparingsalternativ jämförs med ett nollalternativ, dvs inget utförs, med ett eller
fler alternativ.
Energipriser som används
- Elpris:
1,25 kr/kWh
- energipris värmepump
0,80 kr/kWh
- Kalkylränta:
7%
- Årlig prishöjning el
4%
Rapportering till Boverket
Energideklarationen är registrerad på Boverket och de uppgifter som registrerade på Boverket bifogas denna
rapport. I och med att energideklarationen är registrerad behöver ni inte meddela detta till någon myndighet.
Som fastighetsägare är man skyldig att tillhandahålla energideklarationen till eventuell köpare av fastigheten.
Energideklaration är daterade 2015-10-12 och giltig i tio år
Byggnadens energiprestandavärde ligger under intervallet för referensvärde för en likvärdig byggnad.
Energisparåtgärder är utförda. Eftersom byggnaden har låg energiförbrukning innebär det att det bedöms
föreligga fåtalet ekonomiskt försvarbara installationstekniskt förslag.
Nedan följer några åtgärder som sänker husets energiförbrukning/energikostnad/miljöbelastning men som
utifrån dagens förbrukning och energipris har lång återbetalningstid. Dessa åtgärder är dock bra att tänka på
vid renovering eller om bidrag kan fås.
Allmänna åtgärdsförslag för att minska energiförbrukning
Utnyttja braskamin.
Kaminen är en bra kompletterande värmekälla i småhus och kan ersätta upp till 50-80% av
uppvärmningsbehovet. Det finns möjlighet att utnyttja kamineldning med transport av koncentrerad
överskottsvärme, ett sk. system för värmeflyttning för transport av luft rum till rum. En kamin kräver ofta mer
tilluft. I samband med eller efter ett kamininköp kan det därför vara lämpligt att även se över rummets
tilluftsbehov. Beroende på husets planlösning kan det räcka med att installera en eller ett par ventiler för att
tillgodose hela behovet av tilluft. Injustering av central rumsgivare, för att ytterligare ta vara på den interna
elenergin som kommer från kamin, hushållsel, belysning mm.
Energibesparing: (En spisinsatts ger en effekt mellan 4 – 15 kW
Investering:
0 kr
Allmänt om ved:
Ved är en ren naturprodukt och ett mycket bra miljöval. Att elda med ved ger inget tillskott av Koldioxid till
atmosfären eftersom den mängd biobränsle som eldas upp sägs återföras till kretsloppet. Detta gör att ved
anses vara ett hållbart energislag som inte ger någon global negativ påverkan på växthuseffekten. För att få
maximalt utbyte av vedeldning krävs att veden hanteras på bästa sätt, ju torrare ved desto bättre. Ved är ett
skattebefriat bränsle, vilket gör det till en billig uppvärmningsform. Nackdelen med ved är att den är
arbetskrävande, både vid sågning och vid klyvning, men även vid själva eldningen.
Tappvarmvatten
o
Rekommenderat tappvattentemperatur vid tappstället är 50 – 55 C. För hög tappvarmvattentemperatur
orsakar onödigt hög energianvändning genom högre avkylning från stillastående varmvatten i ledningar efter
spolningen. Dessutom finns risk för skållning och personskada med för hög tappvarmvattentemperatur. Vid för
låg tappvarmvattentemperatur finns risk för tillväxt av skadliga ämnen. För att minimera energianvändningen
för uppvärmning av tappvarmvatten är det viktigt att säkerställa en korrekt tappvarmvattentemperatur.
Energieffektiva kranar. Genom att installera energieffektiva kranar för kök tvättställ och dusch som är
anpassade efter det verkliga behovet kan man sänka energibehovet rejält. Byter man ut tre av hushållets
kranar mot resurssnåla kan man sänka energianvändningen av varmvatten med nästan 40 %. (källa
energimyndigheten) Vattensnåla armaturer ger ett lågt grundflöde. En engreppstermostatblandare medger lätt
inställbar temperatur med hög precision. En populär teknik kallas lågflödesstrålsamlare. Luft blandas in i
vattenstrålen vilket reducerar vattenåtgången samtidigt som vattenstrålens storlek och tryck bibehålls. .
Beräkning bygger på installation av sparlatorer i kök och badrum samt snålspolande duschhandtag.
Energi- och vattenbesparing:
25 - 45 % vattenbesparing och 10 - 30 % värmeenergibesparing.
Ventilation
Denna punkt medför ingen energibesparing:
Denna byggnad bör kompletteras med friskluftsventiler så att bättre luftväxling kan ske i byggnaden.
När man planerar sin ventilation måste man ta hänsyn till skillnaden mellan till- och frånluft. All luft som ska ut
måste ersättas av ny luft på rätt ställe för att ventilationen ska fungera bra.
Luften som man vill bli av med är frånluft i t ex badrum, WC-utrymme, tvättstuga.
Den nya luften som ersätter den gamla är tilluft – något som bör tillföras i utrymmen som sovrum, allrum,
vardagsrum eller matrum. Komplettering av tilluft medför bättre funktion på ventilationen och därigenom
minskar risken för fuktrelaterade skador. I normalfallet nedför denna åtgärd en ökad energianvändning om inte
ventilationen kompletteras med en frånluftsfläkt med värmeåtervinningsfunktion.
Med en väl avvägd kombination av till- och frånluftventilation med ventiler kan hela huset förses med dragfri
luft. En viktig faktor för komforten är att motverka känslan av drag genom en genomtänkt placering av
ventilerna. Det är också viktigt att ha tillräckligt många ventiler, så att det inte blir för stora luftflöden genom
varje ventil.


2
Rekommenderat mått för god ventilation är 0,35 l/s per m boendeyta.
2
Ø 100 mm räcker till ca 20–25 m
Eftersom byggnaden har självdrag rekommenderar vi att man kompletterar/uppgraderar byggnadens våtrum
med våtrumsfläktar.
Radon
Radonmätning har ej genomförts i byggnaden. För att uppfylla krav och rekommendationer för människors
3
hälsa i bostäder är gränsvärden för radongas 200 Bq/m .
För värmedistributionssystem via direkt verkande el kan det vara fördelaktigt att byta till ett vattenburet
system, vilken ger en möjlighet att konvertera till värmepump eller biobränsle. Som enskild åtgärd är det sällan
lönsamt, men bör särskilt övervägas i samband med en omfattande renovering av byggnaden och byte av
centralt värmeproduktionssystem.
För denna fastighet har det upprättats en energideklaration. Syftet med energideklarationen är att effektivisera
energianvändningen i byggnader i enlighet med SFS 2006: 985 ”Lag om energideklaration för
byggnader” och därmed minska den påverkan på klimatet och miljön som energiproduktion bidrar till. Genom
ett resurssnålt beteende kan du som bor och brukar huset bidra till minskad energianvändning. Dessutom
sänker du samtidigt dina energikostnader.
Slutsats åtgärder:
Investering för energiåtgärder kan minskas om det finns möjlighet till bidrag. Information om bidrag går att
finna på www.energimyndigheten.se, www.boverket.se eller kontakta Boverket på telefon 0455-35 30 00
Energiprestanda
2
Byggnadens energiprestanda är 116 kWh/m och år vilket ligger under Boverkets jämförbara referensobjekt
statistiskt intervall, referensvärde 2. (se energideklaration). Brukarbeteendet har stor inverkan på
energianvändningen och energiförbrukningen kan därför skilja sig beroende på bland annat antal boende,
inomhustemperatur, konsumtion av varmvatten och hushållsel.
Eftersom byggnaden har låg energiförbrukning innebär det att det bedöms föreligga få ekonomiskt försvarbart
installationstekniskt förslag.
Vid ev. utförande av åtgärder bör beaktas att dessa utförs på ett fackmannamässigt sätt och föregås av en
utredning.
Med vänlig hälsning
PerOla Nordquist
Besiktningsman och
oberoende energiexpert
PO Nordquist Fastighet och Energi AB
Sikelvägen 10, 894 30 Själevad Tel +46 70-379 42 19, epost: info@fastighetochenergi.se
www.fastighetochenergi.se Bankgiro 419-1144 PlusGiro 66 50 82-4 Org.nr 556919-5661
Innehar F-skattebevis Tillämpar ABK 09