Karin Lundén 2015 september

Anknytning och
omsorgssvikt.
Karin Lundén, fil.dr.
karinlunden@comhem.se
Karin.Lunden@socwork.gu.se
Karin Lundén, 2015
Viktiga företeelser
 Barn utvecklas i relation
 Barns hjärna utvecklas i relation
 Omsorgssvikt utvecklas i relation
 Barn läker i relation
 Det tar många år innan en felutveckling hos
små barn blir synlig
 Förstå det vi ser i förhållande till omsorgssvikt
 Tidiga insatser hjälper
Karin Lundén, 2015
Föräldrars utvecklingsstöjdande
uppgifter
 Neurala processer




Erfarenhetsberoende
Erfarenhetsförväntande
Användningsberoende
Scheman
 Kognitiv utveckling

Perception
Minne

Informationsprocessande

 Socio-emotionell utveckling

Temperament
Självreglering

Mentalisering

Karin Lundén, 2015
Varför anknytningsteori
 En metateori
 Förklarar människans utveckling i väsentliga
avseenden
 Förklarar också hur utvecklingen går i icke
önskvärd riktning
 Har stabil forskningsmässig grund att stå på
Karin Lundén, 2015
Anknytning
 Beteendesystem

Anknytningssystem
Explorativt system

Omsorgssystem

 Strategier för att få tillgång till förälder


Organiserade mönster
Desorganiserade mönster
 Inre representationer - inre arbetsmodeller



Sitt eget och andras beteende
Sig själv som älskansvärd, värdefull och accepterad
Andras känslomässiga tillgänglighet, intresse och villighet att
skydda
Karin Lundén, 2015
Omvårdnadssystem
 Lyhört för barns signaler – villkorslös
 Begränsad lyhördhet för barns signaler -
villkorad omvårdnad
 Skrämd/skrämmande omvårdnad
Karin Lundén, 2015
Viktiga egenskaper hos föräldrar
 Reflexiv förmåga
 Känslomässig tillgänglighet
 Utgöra en trygg bas
Karin Lundén, 2015
Fientlig – hjälplös State of Mind
 Föräldern skrämmer barnet – konflikt
 Föräldern skrämmer barnet - kan inte få
rädslan att upphöra
 Fientlig – hjälplös IAM överförs från förälder
till barn
Karin Lundén, 2015
Desorganiserad anknytning erfarenheter
 Adopterade barn
 Familjehemsplacerade barn
 Barn där föräldrarna strider
Karin Lundén, 2015
Förelöpare till desorganiserad
anknytning
 Omsorgssvikt
 Tonårsföräldraskap
 Alkoholmissbruk
 Psykisk sjukdom inklusive depression
Karin Lundén, 2015
Omsorgssvikt
Föräldrarna eller de, som har omsorgen
om barnet, skadar det fysiskt o/e psykiskt
eller försummar det så att barnets hälsa
och utveckling är i fara
Karin Lundén, 2015
Omsorgssviktande föräldrar lyckas
inte
 Hjälpa barn förstå vad det är som
känslomässigt händer med det
 Hjälpa barnet förstå kognitivt och
beteendemässigt vad som händer med det
 Att få barnet att känna sig trygg, lugnad och
reglerad
Karin Lundén, 2015
Erfarenheter från forskning
 En stor andel av förskolebarn var utsatta för
omsorgssvikt
 Omsorgssvikt kan inte förknippas endast med
socio-ekonomiskt belastade områden
 Förmågan att identifiera omsorgssvikt tycks
väldigt individuell
 Få barn anmäldes
 Drygt hälften av dessa barn utreddes
Karin Lundén, 2015
Hur vanligt förekommande var olika
former av omsorgssvikt?
 Vanligast förekommande var fysisk vanvård
m.m.
 Känslomässig otillgänglighet i föräldra - barn
relationen kom därnäst
 Försummelse m.m. var relativt vanligt förekommande
 Fysisk misshandel m.m. förekom sällan
Karin Lundén, 2015
Fysiska övergrepp
 Brott på armar, ben, revben, huvud och dylikt (0/386)
 ”oförklarliga” blåmärken (11/386)
 ”oförklarliga” brännsår (3/386)
 Märken efter människobett (1/386)
 Märken efter fysisk bestraffning (1/386)
 ”oförklarliga” rodnader och irriterade hudpartier (9/386)
 Rivmärken eller hudavskrapningar kring mun, läppar, ögon
eller genitalier (2/386)
Karin Lundén, 2015
Fysisk vanvård











Barnet
Får skrika väldigt länge innan det tas upp (10/386)
Byts inte på som det ska (9/386)
Verkar smutsigt och luktar illa (75/386)
Har inte för årstiden adekvat klädsel (56/386)
Verkar ovanligt hängig och trött (58/386)
Går inte upp i vikt utan att det finns någon organisk orsak (21/386)
Blir lämnat ensam utan vuxen tillsyn (5/386)
Hämtas inte från dagis (10/386)
Får för lite eller endast oregelbundet mat (17/386)
Får för mycket mat (20/386)
Föräldrarna sköter inte BVC-kontrollerna och/eller går inte till
doktorn med barnet vid sjukdom (72/386)
Karin Lundén, 2015
Försummelse
 Barnet hålls i perioder hemma p.g.a. att föräldern ”behöver






ha barnet hos sig” (22/386)
Barnet blir aktivt hindrad samvaro med andra barn och/eller
andra vuxna (20/386)
Barnet passas av ett stort antal skiftande eller tillfälliga
vuxna (28/386)
Barnet blir ofta passat av större syskon eller andra barn
(36/387)
Barnet har varit med om att förälder/na misshandlats eller
åsett annat våld i hemmet (29/386)
Barnet har ofta passats av personer som varit påverkade av
alkohol, narkotika eller psykofarmaka (21/386)
Barnets dagliga liv är präglat av oförutsägbarhet (88/386)
Karin Lundén, 2015
Känslomässig otillgänglighet
 Barnet blir känslomässigt avvisat av föräldrarna (129/386)
 Barnets föräldrar är bara i begränsad omfattning i stånd till att








reagera på barnets känslor och signaler (158/386)
Barnet ignoreras aktivt av föräldern (33/386)
Föräldern hotar barnet med ”förlust av kärlek” och/eller att barnet
kommer att mista viktiga relationer (21/386)
Föräldern/na hotar med att gå ifrån eller lämna bort barnet (23/386)
Barnet hotas med våld/stryk (11/386)
Barnet beskrivs på ett kränkande sätt (56/386)
Förälder/na förhåller sig i perioder direkt fientligt till barnets
behov (29/386
Vid upprepade tillfällen avvisar föräldern/na barnet eller svarar
inte adekvat på dess kontaktförsök (72/386)
Vid upprepade tillfällen visar föräldern/föräldrarna att den/de inte
förmår möta barnet ”på dess nivå” (90/386)
Karin Lundén, 2015
Familjehemsplacerade barn och
anknytning
 Anknytningsprocessen ser något annorlunda
ut än för barn i allmänhet
 Umbäranden, omsorgssvikt och
anknytningsproblem
 Desorganiserad anknytning
 Kognitiva svårigheter
 Läkningsprocess i relation
Karin Lundén, 2015
Anknytning - viktiga erfarenheter
 Vuxnas anknytning har visat sig kunna
förutsäga barns anknytning
 Familjehemsföräldrars anknytning har
betydelse för till vilken grad barns anknytning
kan förändras
 Även barn som har haft en desorganiserad
anknytning kan utveckla en tryggare
anknytning om
familjehemsföräldrarna ”tillåter” det
Karin Lundén, 2015
Att befästa anknytningsrelationen
 Familjehemsföräldrars anknytning förutsade barnens
anknytning vilken ålder barnen än var i vid
placeringen
 Ju äldre barn var vid placeringen desto längre tid tog
det
 En stor del av placerade barn hade familjehemsföräldrar med otrygg undvikande eller otrygg
desorganiserad anknytning
 Barn som utsatts för omsorgssvikt har särskilt stort
behov av läkande omsorg för att kunna organisera
sina anknytningsrelationer
Karin Lundén, 2015
Familjehemsföräldrars engagemang och
dess betydelse (TIMB)
 Familjehemsföräldrars engagemang – högt
respektive lågt – har betydelse för barns
anknytning
 Ju fler familjehemsplacerade barn föräldrar
haft eller har desto lägre engagemang
 Familjehemsföräldrars engagemang har
betydelse för hur länge barnen stannar där
Karin Lundén, 2015
Att mäta anknytning hos vuxna
 Självskattningsformulär
 Intervjuer


AAI – Adult Attachment Interview
IAS – Intervju om Anknytningsstil (Attachment
Style Interview – ASI)
Karin Lundén, 2015
IAS – intervju om anknytningsstil
 Kvaliteten på förhållandet
 Kvaliteten på nära relationer
 Förmåga att skapa och vidmakthålla relationer
 Trygg, ambivalent och undvikande
förhållningssätt i relationer
 Övergripande anknytningsstil
Karin Lundén, 2015
Intervjuns tre delar
 Demografiska fakta




Ursprungsfamilj.
Barn
Arbete
Viktiga livshändelser
 Frågor om Anknytning och stöd.


Kvaliteten på relationen till den intervjuades partner
Kvaliteten på relationen till två/tre stödjande personer
 Attityder – förhållande till människor i allmänhet
.
Karin Lundén, 2015
Frågor om anknytning och stöd
Förtroende
Aktivt känslomässigt stöd
Samspelets positiva kvalitet
Samspelets negativa kvalitet
Upplevd anknytning
Karin Lundén, 2015
Relationens övergripande kvalitet
 Mycket gott stöd
 Tillräckligt gott stöd
 Otillräckligt stöd
 Inadekvat/inget stöd
Karin Lundén, 2015
Attityder
 Misstro
 Svårighet med närhet
 Rädsla för att avvisas
 Självtillit
 Behov av sällskap
 Rädsla för separationer
 Vrede
Karin Lundén, 2015
Anknytningsstil
 Trygg
 Ambivalent


Insnärjd
Ängslig
 Undvikande


Arg/avfärdande
Tillbakadragen
 Dubbel/desorganiserad
Karin Lundén, 2015
IAS som en del i utredningar
 Blivande adoptivföräldrar
 Blivande familjehemsföräldrar
 Omsorgssviktande föräldrar


Barnavårdsutredningar
Hemtagningsbegäran
 Inför placering
 Inför behandling
 I familjerättsliga sammanhang
Karin Lundén, 2015
Forskningsspörsmål
 Hur stor andel av blivande familjehems-
föräldrar har en trygg anknytning
 Hur stor andel familjehemsföräldrar, som
redan har barn placerade, har en trygg
anknytning
 Hur många familjehemsföräldrar med trygg
anknytning lever samman med någon med
betydligt otryggare anknytning
Karin Lundén, 2015
Undersökningsgrupp
Femtio blivande familjehemsföräldrar där
IAS ingår som en del i familjehemsutredningen.
Karin Lundén, 2015
Grad av trygg/otrygg anknytning
 Drygt hälften av familjehemsföräldrarna hade
en trygg eller något otrygg anknytning
 Knappt hälften hade en väsentligt otrygg
anknytning varav c:a en fjärdedel hade en
påtagligt otrygg anknytning
Karin Lundén, 2015
Grad av trygg/otrygg anknytning
forts.
 Drygt hälften av de intervjuade hade samma
anknytningsgrad som sin partner
 Nästan lika många hade en trygg/något
otrygg anknytning medan partnern hade en
väsentligt otrygg anknytning
Karin Lundén, 2015
Fler erfarenheter
 Familjehemsföräldrarna hade i genomsnitt
3.8 barn
 Över hälften av de intervjuade hade redan
barn placerade hos sig. Av dessa var två
tredjedelar väsentligt otrygga.
Karin Lundén, 2015
Referenser i korthet







Bifulco, Jacobs, Bunn, Thomas & Irving (2008). Attachment Style Interview
(ASI). A support-based adult assessment tool for adoption and fostering
practice. Adoption & Fostering. Vol. 32, nr 2, s. 33-45.
Cassidy, J. & Shaver, P. R. (2008). Handbook of Attachment. Theory, Research
and Clinical applications.Second Edition.
Dozier, M., Stovall, K.C., Albus, K., & Bates, B. (2001). Attachment for infants in
foster care: The role of caregiver state of mind. Child Development, 72, 1467–
1477.
Dozier, Grasso, Lindheim & Lewis (2007). The Role of Caregiver Comittment in
Foster Care: Insights from the This Is My Baby Interview.
Fonagy, P. & Target, M. (1997). Attachment and reflective funciton: Their role in
self-organization. Development and Psychopathology, nr. 9, s. 679-700.
Lundén, K. (2010). Att identifiera omsorgssvikt hos förskolebarn. Vad kan vi lära
av forskningen?
Lundén, K. (2014). Assessing attachment in foster- and adoptive parents to be.
Today’s Children - Tomorrow’s Parents. June-September 2014. Vol. 37-38, s.
33-38.
Karin Lundén, 2015