docexamensarbete kriminologi
download 
Report Transcription
examensarbete kriminologi
SAMVERKAN MELLAN KOMMUN OCH POLIS EN PROCESS- OCH EFFEKTUTVÄRDERING ELIN GUSTAFSSON PATRICIA SERAJI Examensarbete i kriminologi 165-180 hp Kriminologiprogrammet Juni 2015 Malmö högskola Hälsa och samhälle 205 06 Malmö SAMVERKAN MELLAN KOMMUN OCH POLIS EN PROCESS- OCH EFFEKTUTVÄRDERING ELIN GUSTAFSSON PATRICIA SERAJI Gustafsson, E & Seraji, P. Samverkan mellan kommun och polis. En process- och effektutvärdering. Examensarbete i Kriminologi 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för kriminologi, 2015. På uppdrag av Nässjö kommun har en process – och effektutvärdering av samverkansöverenskommelsen mellan Nässjö kommun och Polismyndigheten i Jönköpings län genomförts. Utvärderingarna berör perioden 2012 till 2013. Överenskommelsen innefattar fyra problemområden men två har exkluderats på grund av begränsad tid samt bristfällig dokumentation. Inom ramen av effektutvärderingen har tillgreppsbrott samt våldsbrott i offentlig miljö studerats, detta genom analys av offentlig statistik. För att studera processen genomfördes fem intervjuer med nyckelinformanter. Av intervjuerna framgick det att kommunikationen och återkopplingen mellan aktörerna varit bristfällig, men samtliga respondenter ansåg att de involverade aktörerna var relevanta för aktiviteterna. I effektutvärderingen redovisades brottslighetens utveckling i kommunen med fokus på jämförelse av 2013 med 2011. Tillgreppsbrotten hade inte minskat vid jämförelse med 2011, det hade däremot våldsbrotten i offentlig miljö. Nyckelord: effektutvärdering, Nässjö, processutvärdering, samverkan, samverkansöverenskommelse, tillgreppsbrott, våldsbrott i offentlig miljö. 1 COLLABORATION BETWEEN MUNICIPALITY AND THE POLICE A PROCESS- AND EFFECT EVALUATION ELIN GUSTAFSSON PATRICIA SERAJI Gustafsson, E & Seraji, P. Cooperation between municipality and the police. A process- and effect evaluation. Degree project in criminology 15 högskolepoäng. Malmö University: Faculty of health and society, Department of criminology, 2015. A process- and effect evaluation regarding the collaboration agreement between Nässjö municipality and the police authority in Jönköping County has been requested by Nässjö municipality. The evaluations studies the time period between 2012 and 2013. The collaboration agreement includes four different areas of concern, but two of them were excluded due to lack of time and lack of documentation. Acquisitive crimes and violent crimes in public spaces were chosen for the effect evaluation, and the analyzes were based on publicly available statistics. To study the process five interviews were conducted with key informants. The interviews revealed that all respondents felt like the involved participants were relevant for the activities, but the communication and feedback between them have been flawed. The effect evaluation presented the crime trends in Nässjö municipality. When comparing 2013 with 2011 the analyzes showed that the violent crimes in public spaces had decreased but acquisitive crimes had not. Keywords: acquisitive crimes, effect evaluation, Nässjö, process evaluation, collaboration, collaboration agreement, violent crimes in public spaces. 2 Innehåll Inledning ................................................................................................................. 5 Beskrivning av samverkansöverenskommelsen .................................................. 5 Uppdragsbeskrivning ........................................................................................... 6 Tidigare utvärderingar av samverkansöverenskommelser. ................................. 6 Den nya polismyndigheten .................................................................................. 7 Syfte ..................................................................................................................... 7 Frågeställningar ................................................................................................... 7 Begreppsdefinitioner ............................................................................................ 7 Bakgrund ................................................................................................................ 8 Problembild .......................................................................................................... 8 Tillgreppsbrott ................................................................................................. 8 Våldsbrott i offentlig miljö .............................................................................. 9 Samverkan ......................................................................................................... 10 Avgränsningar .................................................................................................... 11 Tidigare forskning ............................................................................................... 12 Vaneförbrytare ............................................................................................... 12 Grannsamverkan ............................................................................................ 12 Medling .......................................................................................................... 13 Tillsyn av serveringstillstånd ......................................................................... 14 Trygghetsvandringar ...................................................................................... 15 Metod .................................................................................................................... 15 Tillvägagångssätt ............................................................................................... 16 Del 1. Processutvärdering .................................................................................. 16 Intervjuer ........................................................................................................ 16 Telefonintervjuer ........................................................................................... 17 Urval .............................................................................................................. 17 Utformning av intervjufrågor......................................................................... 17 Transkribering ................................................................................................ 17 Analys av material ......................................................................................... 18 Värderingskriterium ....................................................................................... 18 Del 2. Effektutvärdering .................................................................................... 19 Tolkning av statistik....................................................................................... 20 Värderingskriterium ....................................................................................... 20 Validitet och reliabilitet ..................................................................................... 21 Etiska överväganden .......................................................................................... 21 Förförståelse....................................................................................................... 21 Del 1. processutvärdering.................................................................................... 22 3 Resultat .............................................................................................................. 22 Del 2. Effektutvärdering...................................................................................... 26 Resultat .............................................................................................................. 26 Grannsamverkan ............................................................................................ 26 Medling .......................................................................................................... 27 Tillgreppsbrott ............................................................................................... 28 Trygghetsvandringar ...................................................................................... 28 Våldsbrott i offentlig miljö ............................................................................ 29 Diskussion ............................................................................................................. 30 Processutvärdering ............................................................................................. 30 Effektutvärdering ............................................................................................... 32 Grannsamverkan ............................................................................................ 32 Medling .......................................................................................................... 32 Tillgreppsbrott ............................................................................................... 32 Trygghetsvandringar ...................................................................................... 34 Våldsbrott i offentlig miljö ............................................................................ 34 Metoddiskussion................................................................................................... 35 Processutvärdering ......................................................................................... 35 Effektutvärdering ........................................................................................... 36 Slutsatser............................................................................................................... 37 Rekommendationer ............................................................................................ 37 Referenser ............................................................................................................. 38 Bilagor ................................................................................................................... 41 Bilaga 1 .............................................................................................................. 41 Bilaga 2 .............................................................................................................. 42 Bilaga 3. ............................................................................................................. 43 Bilaga 4. ............................................................................................................. 43 Bilaga 5. ............................................................................................................. 44 Bilaga 6. ............................................................................................................. 44 4 INLEDNING För att utveckla och effektivisera det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet i landets kommuner formulerade Rikspolisstyrelsen 2008 en ambition att upprätta samverkansavtal mellan de lokala polismyndigheterna och kommunerna. I Nässjö resulterade detta i en samverkansöverenskommelse mellan kommunen och Polismyndigheten i Jönköpings län. Överenskommelsen trädde i kraft 2012 och sträcker sig till 2015 och är utformad utefter den lokala problembilden. Den har utgjort grunden för fyra prioriterade problemområden och operativa insatser. Samverkansperioden börjar närma sig sitt slut och en ny reviderad version beräknas träda i kraft 2016. Därför har en utvärdering efterfrågats av involverade aktörer och uppdraget tilldelades författarna av denna studie. Utvärderingen har två inriktningar, effekt och process och detta kommer presenteras i två delar. I den första delen kommer samverkansprocessen att utvärderas. I den andra delen kommer de för denna utvärdering valda prioriterade områdena, tillgreppsbrott och våldsbrott i offentlig miljö, studeras. Utvärderingen kommer studera perioden 2012 till 2013. Beskrivning av samverkansöverenskommelsen Samverkansöverenskommelsen mellan Nässjö kommun och Polismyndigheten i Jönköpings län har sin grund i en gemensam målbild som polisen och kommunen tillsammans tagit fram (Nässjö kommun, 2012). Syftet med överenskommelsen är att öka tryggheten och minska den faktiska brottsligheten i Nässjö kommun. Arbetet samordnas av Höglandets räddningstjänstförbund. De olika aktörerna som ingår i överenskommelsen ansvarar för en rad olika aktiviteter som ska genomföras årligen. För att följa upp arbetet ska fyra till fem sammanträden per år genomföras med de olika aktörerna. Arbetet som bedrivits ska även presenteras i ett trygghetsbokslut varje år (a.a). Efter att en gemensam analys från polisens och kommunens sida genomförts identifierades fyra problemområden; tillgreppsbrott, våldsbrott i offentlig miljö, droger samt hedersrelaterat våld. Varje problemområde har en åtgärdsplan med en rad olika aktiviteter. I åtgärdsplanen står även vilken aktör som ansvarar för de olika aktiviteterna. Då denna utvärdering studera problemområdena tillgreppsbrott och våldsbrott i offentlig miljö kommer endast aktiviteterna för dem att presenteras (a.a). Aktiviteterna och de ansvariga aktörerna för tillgreppsbrott är följande; - Ökat fokus mot vaneförbrytare, där ansvarig aktör är polisen - Ökad etablering av grannsamverkan, där polisen står som ansvarig aktör - Intensifierad medling, ansvarig aktör är polisen (Nässjö kommun, 2012). Målet för detta problemområde är att antalet tillgreppsbrott ska minska vid jämförelse av 2013 med 2011. Den källa för mätning som angetts är Brottsförebyggande rådet. Aktiviteterna och de ansvariga aktörerna för våldsbrott i offentlig miljö är följande; - Tillsyn av serveringstillstånd, ansvariga aktörer är individ- och familjeomsorgsförvaltningen och polisen (Nässjö kommun, 2012). - Trygghetsvandringar, ansvariga aktörer är kommunledningskontoret och kultur- och fritidsförvaltningen (Nässjö kommun, 2012). 5 - ”Unga i fokus”, ansvariga aktörer är individ- och familjeomsorgsförvaltningen och barn- och utbildningsförvaltningen. Utveckla och implementera ”Ung säkerhet”, ansvariga aktörer är Höglandets räddningstjänstförbund och polisen (a.a). Målet för detta problemområde är att antalet våldsbrott i offentlig miljö fredaglördag mellan kl. 20.00 till 03.00 ska minska vid jämförelse av 2013 med 2011. Den källa för mätning som angetts är Brottsförebyggande rådet, Brå (Nässjö kommun, 2012). För en utförligare presentation av de olika aktiviteterna för tillgreppsbrott och våldsbrott i offentlig miljö, se Bilaga 3 och Bilaga 4. Uppdragsbeskrivning Det som efterfrågats av Nässjö kommun var främst en resultatutvärdering av samverkansöverenskommelsen gällande perioden 2012 till 2013. Utvärderingen kommer ha sin utgångspunkt i de mål som presenterats i samverkansöverenskommelsen, och som beskrivits under rubriken ”Beskrivning av samverkansöverenskommelsen”. För utvärderingen ska få ett djup har även en processutvärdering genomförts. Tidigare utvärderingar av samverkansöverenskommelser. År 2013 publicerad Brå en utvärdering av redan upprättade samverkansöverenskommelser mellan polis och kommun (Patel, 2013). Utvärderingen bygger på enkäter till samtliga kommuner och polismyndigheter, samt intervjuer med tre kommuner där Nässjö var en av dessa. Av resultaten framgick att de flesta kommuner och polismyndigheter genomfört en granskning av brottsligheten, där statistik och trygghetsätningar ofta var källor för kartläggningen (a.a). Med utgångspunkt i granskningen har lokala problembilder tagits fram i majoriteten av kommunerna. Däremot har orsaksanalyserna endast tagits fram i ungefär hälften av kommunerna. Orsaksanalyserna är en viktig komponent i samverkansöverenskommelserna då de bör ligga till grund för vilka åtgärder som sedan implementeras. Insatser som ofta återkommer i de olika överenskommelserna är grannsamverkan, alkoholrelaterade insatser samt insatser som syftar till att ge information om alkohol och droger till ungdomar och föräldrar. Av intervjuerna framgick att de insatser som valts ofta var planerade att genomföras oberoende av samverkansöverenskommelserna, en anledning till detta var resursbrist (a.a). De uppföljningar som genomförts har ofta fokuserat på om insatserna genomförts eller ej, samt vilka effekter som överenskommelserna lett till. Det som dock ofta saknats är ett perspektiv på hur samverkansprocessen fungerat, och utan detta blir det svårt att uttala sig om effekterna. Att ha en samverkansöverenskommelse mellan polis och kommun är något som uppfattas som positivt. Det har underlättat det brottsförebyggande arbetet och givit de olika aktörerna en insyn i varandras arbete. Ytterligare en faktor som underlättat arbetet är att ha en samordnare för det brottsförebyggande arbetet, trots detta har det upplevts som svårt att driva arbetet framåt. Intresset för det brottsförebyggande arbetet har varierat och inte alltid varit prioriterat. Vad gäller effekterna på brottsligheten har olika svar lyfts fram (a.a). Somliga av deltagarna i utvärderingen anser att den största effekten som överenskommelsen bidragit till är att samverkansprocessen har förbättrats. Effekterna på brottsligheten lyfts inte fram som lika tydliga, en del anser att överenskommelsen haft en liten effekt vad gäller minskningen av brottsligheten medan andra menar att det är svårt att uttala 6 sig om någon minskning (Patel, 2013). Anledningen uppges vara att många av de insatser som inkluderats i överenskommelserna redan bedrevs av kommunen och polisen innan överenskommelserna skrevs (a.a). Den nya polismyndigheten Fram till den 31 december 2014 utgjordes polisen av 21 polismyndigheter men sedan den 1 januari 2015 finns endast en polismyndighet i Sverige (Polisen, 2015a). Polismyndigheten bryts sedan ned i sju polisregioner, där Nässjö tillhör region öst med Linköping som huvudort. I och med den nya polismyndigheten utvidgas de tidigare direktiven om samverkan mellan polis och kommun till att även inkludera så kallade medborgarlöften (Polisen, 2015b). Framtagandet av den lokala problembilden ska ske tillsammans med medborgarna i den aktuella kommunen, sedan ska aktiviteter tas fram för att arbeta mot problematiken som medborgarna lyft fram. Det är detta som blir medborgarlöftena. Syfte Syftet med denna utvärdering att studera om den anmälda brottsligheten i Nässjö kommun har minskat vad gäller tillgreppsbrott och våldsbrott i offentlig miljö, vid jämförelse av 2013 med 2011. Utvärderingen syftar även till att belysa hur samverkansprocessen fungerat vad gäller egna och gemensamma förberedelser samt hur arbetet genomförts. Fokus kommer även ligga på kommunikation och återkoppling. Frågeställningar – Hur har samverkansprocessen fungerat? Det som kommer undersökas är; initiering samverkan, egna förberedelser, gemensamma förberedelser samt genomförande. – Har målen för tillgreppsbrott och våldsbrott i offentlig miljö uppfyllts? Har den anmälda brottsligheten minskat i Nässjö kommun vid jämförelse av år 2013 med 2011? Begreppsdefinitioner Aktivitet: De olika brottsförebyggande åtgärderna benämns som ”aktiviteter” i samverkansöverenskommelsen (Nässjö kommun, 2012). Därför kommer begreppet aktivitet att användas för att beskriva dessa i utvärderingen. Se Bilaga 3 och Bilaga 4 för en sammanställning av de olika aktiviteterna. Hot spots: Platser med hög brottsfrekvens (Sarnecki, 2009). Höglandet innefattar följande kommuner: Aneby, Eksjö, Nässjö, Sävsjö, Tranås och Vetlanda (Granath, 2013b). OCKI: ”är en förkortning av orden olycka, civilt försvar, krissituation och internt skydd.” (Höglandets räddningstjänstförbund, 2012. s.11). OCKI ansvarar för att samordna Nässjös säkerhetsarbete (a.a.). Situationell prevention: Åtgärder som fokuserar på miljön och situationen där brottstillfällen kan tänkas uppkomma (Sarnecki, 2009). 7 Social prevention: Åtgärder som syftar till att minska individers motivation och benägenhet till att begå brottsliga handlingar (Wikström & Torstensson, 1997). BAKGRUND Rikspolisstyrelsen presenterade år 2008 en handlingsplan för hur samverkan mellan polismyndigheter och kommuner i landet bör utformas, vilket inkluderar konkreta åtgärder kring dess genomförande (Rikspolisstyrelsen, 2008). Syftet med handlingsplanen har varit att presentera förslag till samtliga kommuner kring åtgärder för en långsiktig utveckling av de lokala polisverksamheterna. Utifrån den utarbetade lokala problembilden ska tryggheten öka och brottsligheten minska. Polisen ska i samråd med kommunen kartlägga den lokala problemnivån, och utforma lämpliga handlingsåtgärder (a.a.). Utifrån detta ska en överenskommelse kring samverkan mellan polis och kommun framtas och användas i det brottsförebyggande arbetet. I överenskommelsen ska det framgå vilka aktörer som ingår i samverkansavtalet samt deras ansvarsområde och arbetsuppgifter (Rikspolisstyrelsen, 2008). I samverkansöverenskommelsen mellan Polismyndigheten i Jönköpings län och Nässjö kommun redovisas återkopplingar till direktiven från Rikspolisstyrelsen (Nässjö kommun, 2012). I överenskommelsen lyfts det fram att polisen och kommunen gemensamt ska arbeta utifrån de identifierade problemområdena. Målsättningen har varit att öka kommuninvånarnas upplevda trygghet samt minska brottsligheten. Arbetet ska samordnas av Höglandets räddningstjänstförbund på uppdrag av kommunen. Samarbetet däremellan har sedan en längre tid innefatta flera av samhällets aktörer. Brottstyperna har brutits ned till fyra prioriterade områden, tillgreppsbrott, våldsbrott i offentlig miljö, droger och hedersrelaterat våld. Dessa fyra brottstyper har utgjort grunden för prioriteringar för det operativa arbetet för minska brottslighet i Nässjö kommun. Arbetsprocessens huvudmoment består av fyra delar: planera, genomföra, följa upp och förbättra. För att arbetet ska synkroniseras ska representanter från inkluderande aktörer samlas fyra till fem gånger per år, där Höglandets räddningsförbund har tilldelats uppdraget att vara sammankallande. Varje år ska det genomförda arbetet sammanställas och presenteras i ett trygghetsbokslut. Överenskommelsen mellan Polismyndigheten i Jönköpings län och Nässjö kommun sträcker sig från den 1 januari 2012 till den 31 december 2015. (Nässjö kommun, 2012). I denna utvärdering studeras enbart perioden 2012 till 2013. Problembild Tillgreppsbrott Nässjö kommun har vid jämförelse med andra kommuner i länet en högre nivå av tillgreppsbrott (Nässjö kommun, 2012). Sett till det totala antalet anmälda brott står tillgreppsbrotten för en stor del och uppfattas ofta som integritetskränkande av de som blir utsatta. Tillgreppsbrott utgör en betydande andel av det totala antalet anmälda brott (a.a). Statistiken avseende brottstypen påvisar toppar under vissa perioder och en av dessa beror på att ett ungdomsgäng stal bilar. Tillgreppsbrotten inträffar vanligtvis under nattetid under hela året och är koncentrerade till Nässjö Stad (a.a.). 8 Tillgreppsbrott Nässjö kommun -Antal 2000 1900 1800 1700 1600 1500 1400 1300 1200 1100 1000 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 1720 1781 1537 1768 1726 1451 1431 1291 1149 1100 2000 2001 2002 2003 2004 1389 1333 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Figur 1. Antal tillgreppsbrott. Källa: Officiell statistik inhämtat från brottsförebyggande rådet.1 Figuren ovan visar utvecklingen av tillgreppsbrotten i Nässjö mellan perioden 2000 till 2011. I begreppet tillgreppsbrott i ovanstående figur ingår brottstyperna stöld- och rånbrott. Vid jämförelse av 2000 med 2011 går det att avläsa en mindre minskning av antalet anmälda brott, i andel blir denna minskning ungefär 10 procentenheter. Vid en övergripande tolkning finner vi både toppar och dalar i brottstypens utveckling. År 2004 skedde en minskning för att sedan återgå till en ökande trend med undantag för 2006 och 2008. Det går inte att dra några djupgående slutsatser kring orsakerna till dessa förändringar utifrån denna figur. Våldsbrott i offentlig miljö Regeringen har presenterat nationella mål mot våldet i offentlig miljö där kravet är att brottsligheten ska minska (Nässjö kommun, 2012). Våld i offentlig miljö har en stark negativ inverkan på människors upplevda trygghet. Majoriteten av brotten begås under alkoholpåverkan av yngre män och detta gäller även för brottsoffren. Vid jämförelse med andra kommuner i länet har Nässjö ett högre antal anmälda brott, detta även när hänsyn tas till folkmängd. De anmälda brotten sker i stor utsträckning mellan kl. 22.00 och 03.00 under fredagar och lördagar. Brottsplatserna ligger i nära anslutning till nöjesställen och restauranger (Nässjö kommun, 2012). 1 Inkluderade brottstyper: Stöld, tillgrepp av fordon, Stöld ur och från fordon etc., Inbrott stöld, Stöld och snatteri, Stöld av skjutvapen, ammunition och sprängämnen, övriga stöldbrott (Kap 8) och Rån inkl. grovt (ingår även i våldsbrott). Exkluderade brottstyper: Häleribrott 9 Våldsbrott i offentlig miljö samt misshandel i Nässjö kommun - antal 350 300 280 250 200 150 156 143 100 191 256 253 216 160 102 50 0 205 190 301 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Figur 2.Antal våldsbrott i offentlig miljö 2000 till 2011. Källa: Officiell statistik inhämtat från brottsförebyggande rådet. Figuren ovan visar det totala antalet anmälda våldsbrott. Antalet anmälda våldsbrott har ökat med 93 procentenheter vid jämförelse av 2000 med 2011, antalet har näst intill dubblats. Under tidsperioden däremellan har antalet anmälda brott varierat med minskningar under vissa år. Samverkan Att kommun och polis tillsammans samordnar insatser är av stor betydelse för det lokala brottsförebyggande arbetet, för polisen bär inte själva ansvaret för att förebygga brott. (Berg et al., 2010). Det huvudskapliga syftet med samverkan är att åstadkomma mer än vad en enskild aktör kan. Specifika kunskaper och kompetenser förses till det samordnade arbetet för att tillsammans arbeta mot brottsligheten och minska de skador som brott medför, som exempelvis rädsla och otrygghet. Det är viktigt att förebygga brott och implementera insatser i ett tidigt skede, med fokus på både brottsoffer och gärningsperson för att arbetet skall vara effektivt (a.a.). Det finns flertalet utvärderingar kring samverkan som process, däremot finns det färre kring de effekter en samverkan genererar. (Söderberg, 2010). Det förebyggande arbetet kan ske på en rad olika sätt, flertalet kommunverksamheter har en indirekt brottsförebyggande påverkan (Berg et al., 2010). Identifierade faktorer som kan påverka en samverkan beaktar psykologiska, kulturella och strukturella aspekter (Söderberg, 2010). Psykologiska svårigheter kan vara bristfällig kommunikation eller viss osäkerhet vad gäller sin roll, och strukturella hinder kan finnas i kunskapsmässiga, ekonomiska eller organisatoriska brister som förankrats i olika riktningar. En rapport utgiven av Patel (2013) beaktar svårigheter kring samverkan utifrån en genomförd studie, där flera deltagande respondenter framförallt från polisen angav resursbrist. Kulturella hinder kan uppkomma i samband med olika mål och prioriteringar beroende på vilken kunskapsgrund som finns tillgänglig (Söderberg, 2010). Vid utformning av en strukturerad samverkansöverenskommelse får arbetet mer konkreta mål, där pengar avsätts till framtagna insatser, tid sparas, kommunikationen blir bättre och kunskapsutbytet större (Berg et al., 2010). Två styrkor med samverkan som lyfts 10 fram i Patel (2013) var ett gott arbetsklimat bland de samordnade aktörerna samt bra struktur på överenskommelsen. Avgränsningar I samverkansöverenskommelsen återfinns fyra prioriterade områden men på grund av begränsad tid har den här utvärderingen fått begränsas till två problemområden, tillgreppsbrott samt våldsbrott i offentlig miljö. Hedersrelaterat våld föll bort på grund av bristfälligt material, vilket försvårar möjligheterna till att genomföra en effektutvärdering. Tillgreppsbrott valdes för att kommunen uppvisar flest antal anmälda brott jämfört med länets andra kommuner när hänsyn tas till folkmängd, därför ansågs att brottstypen bör belysas. Våldsbrott i offentlig miljö valdes delvis av samma anledning som tillgreppsbrott, Nässjö har ett högt antal anmälda brott i jämförelse med andra kommuner i länet. Våld i offentlig miljö har även en stark negativ påverkan på individers upplevda trygghet som man bör ha med i åtanke. Anmälningsstatistiken har mellan 2007 och 2011 stått stilla, därav är det intressant att studera dr upprättade insatsernas effekter. Samtliga prioriterade områden är av stor vikt men på grund av nödvändiga avgränsningar ser strukturen i arbetet ut som följande. Ett av målen med samverkansavtalet var att öka kommuninvånarnas upplevda trygghet. I den här utvärderingen har valet gjorts att bortse från denna aspekt och därför rekommenderas en separat undersökning av detta. På grund av begränsad tid valdes även problemområdet droger bort. 11 TIDIGARE FORSKNING Vaneförbrytare Sedan 2011 har Polisen i uppdrag av regeringen att arbeta med gruppen livsstilskriminella (Brå, 2012). En åtgärd som vidtagits för att minska antalet tillgreppsbrott i Nässjö är ett ökat fokus mot vanekriminella eller livsstilskriminella. Gruppen utgör en liten del av antalet brottslingar men står för en stor del av mängdbrottsligheten (Andersson & Nordh, 2014). De har ofta en missbruksproblematik som finansieras genom frekventa kriminella handlingar. Även psykisk och fysisk ohälsa, problem att etablera sig på arbetsmarknaden samt en svår bostadssituation hör till problemen som livsstilskriminella har (a.a). För att arbeta mot denna problematik krävs en väl fungerande samverkan med en rad olika aktörer utöver polisen, exempelvis socialtjänsten, landstinget och arbetsförmedlingen. De åtgärder som implementeras behöver vara anpassade efter den enskilda individens behov (Brå, 2015b). Två tredjedelar av de som avtjänat straff på anstalt återfaller i brott inom en treårsperiod, för att motverka detta krävs att rätt aktörer är involverade i samverkan samt att insatserna sätts in i god tid. Livsstilskriminella har en tidig debut i kriminalitet, men innan detta kan andra former av avvikande beteende uppvisas (Torstensson Levander, 2013). De kan även ha problem inom familjen med svaga band till sina föräldrar eller till skolan. Det förebyggande arbetet måste således påbörjas tidigt, och de aktörer som berörs är bland annat sjukvården, socialtjänsten och skolväsendet (Torstensson Levander, 2013). Utöver den sociala preventionen och de sociala insatserna mot livsstilskriminella bör även situationell prevention användas, detta för att försvåra att brott ska kunna begås. Detta räcker dock inte som brottspreventiv insats mot livsstilskriminella då risken att de kommer hitta nya brottstillfällen är stor (Wikström & Torstensson, 1997). Detta kan leda till överflyttningseffekter och inte en minskning av den faktiska brottsligheten. Wikström och Torstensson (1997) lyfter fram arbetet mot livsstilskriminellas kriminalitet som ett av brottspreventionens centrala problemområden. För ett lyckat arbete krävs samverkan för att ingripa mot de olika problem livsstilskriminella ofta har. Grannsamverkan Numera har grannsamverkan blivit ett samlingsnamn för åtgärder som går ut på att de boende i ett område bildar ett nätverk i brottsförebyggande syfte (Brå, 2000). Uppgifter har visat att den första organiserade grannsamverkan startade år 1966 i Portland, Oregon, USA. Det bakomliggande initiativ som fanns var en samverkan mellan det brottsförebyggande nätverket de boende bildat och polisen. Däremot den första grannsamverkan som tydligt dokumenterats påbörjades år 1972 i Seattle, USA. I Storbritannien har antalet områden med grannsamverkan expanderat avsevärt sedan 1980-talet (Bennett et al., 2006). I rapporten British Crime Survey från år 2000, beräknades att mer än en fjärdedel (27 %) av alla hushåll i England och Wales var aktiva i ett grannsamverkansområde, vilket motsvarar runt 6 miljoner hushåll. I USA har en liknande expandering påvisats, i rapporten The 2000 National Crime Prevention Survey beräknades det att 41 % av den amerikanska populationen var bosatta i områden där grannsamverkan bedrivs (a.a.). I samma rapport skrevs ”This makes Neighborhood Watch the largest single organized crime prevention activity in the nation” (Bennett et al., 2006, s. 438). 12 Grannsamverkan som metod kom till Sverige runt mitten av 1980-talet, och det första området att bedriva grannsamverkan anses vara Ryd i Linköping (Brå, 2000). Vid uppstart av ett grannsamverkansområde förses de boende med informationsmaterial, som innefattar beskrivningar om hur arbetet startas upp och hur verksamheten ska bedrivas. Studier har bekräftat att det finns skillnader mellan de som deltar och de som inte deltar i grannsamverkan (Kang, 2015). Deltagande personer har vanligtvis bott i området en längre tid och har en bättre socioekonomisk status. Boendestabilitet kan anses vara en betydelsefull faktor för deltagande i grannsamverkan. Ju längre en person är boende i ett område desto mer sannolikt är det att individen är involverad i brottförebyggande organisationer som grannsamverkan. (Kang, 2015). Områden som präglas av flerfamiljshus har högre in- och utflyttningar (Brå, 2012). De områden där problemen är som störst är grannsamverkan mindre förekommande (Grevholm, 2002). En stor andel av vardagsbrottsligheten begås i nära anknytning till bostaden och i bostadsområdet (Brå, 2000). Grannsamverkan kan påverka många av dessa brott. Generellt sett begås det fler brott per invånare ju högre befolkningstätheten och större folkmängden är. Särskilt utsatta områden i tätort är vanligtvis centrumdelar, med den nära anknytningen till både nöjes- och affärslivet. Även områden med mestadels flerfamiljshus samt områden med övervägande småhus har en omfattande utsatthet för brottslighet (a.a). En av de första utvärderingarna kring verksamheter med grannsamverkan mot brott genomfördes av Titus, år 1984 i USA (Bennett et al., 2008). Titus sammanfattade resultaten kring nästan fyrtio lokala brottsförebyggande verksamheter, och de flesta innehöll grannsamverkan som en del. De flesta av utvärderingarna var genomförda av polisen eller med uppgifter från polisen. Majoriteten konstaterade att områden där grannsamverkan bedrivits hade ganska låg brottsnivå. Däremot så riktades kritik, då de flesta av utvärderingarna beskrivit som ”svaga” när det gäller deras förmåga att knyta samman grannsamverkan med den låga brottsnivån (a.a.). I en forskningsgenomgång som Bennett et al. (2008) genomförde framkom att grannsamverkan kan ha en effekt på brottsligheten. Grannsamverkan leder till andra positiva förändringar i ett område, exempelvis en ökad informell social kontroll och minskade brottstillfällen. Det kan likväl vara dessa faktorer som leder till en minskad brottslighet (a.a.). Medling En av aktiviteterna som implementerats för att minska antalet tillgreppsbrott är medling (Nässjö, 2012). Medling har använts i Sverige sedan slutet av 1980 – talet men det var först under slutet av nittiotalet som arbetet utvecklades och implementerades i fler kommuner (Wahlin, 2008). Metoden används även internationellt i bland annat USA och Australien. I Sverige tillämpas ett retributivt rättssystem (Odén et al, 2007). Ett retributivt rättssystem kan förklaras som bestraffande. Medling har däremot sitt ursprung i tanken om reparativ rättvisa där fokus i första hand inte ligger på att bestraffa gärningspersonen, utan det ansvar gärningspersonen har att åtgärda skadan och hur detta i sådana fall skulle gå till (Odén et al, 2007). Medling används som ett verktyg att kunna påverka gärningspersonen och få denne att inse konsekvenserna av sitt agerande och som en följd minska återfall i brott, men det är även ett tillfälle för brottsoffret att komma till tals och hantera sin upplevelse av brottet (Thunved et al, 2010). Vårdnadshavare för både gärningsperson och offer tillåts delta vid ett medlingsmöte. Samtliga kommuner är förpliktade att erbjuda medling till individer under 21 år sedan den första januari 2008 (Wahlin, 2008). Medling 13 regleras i Lag 2002:445, här redogörs bland annat att medling är frivilligt och att båda parter måste vara överens om att ett medlingsmöte ska genomföras. Om både gärningsperson och brottsoffer samtycker till medling hålls inledande samtal med var och en för sig följt av ett gemensamt möte (Wahlin, 2008). I somliga fall tecknas även ett avtal mellan de olika parterna. Eftersom medling vid brott är en relativt ny metod är den forskning som finns om dess långtidseffekter relativt begränsade, i synnerhet kopplat till svensk kontext (Wahlin, 2008). Studier som genomförts visar dock att de positiva effekterna är större för brottsoffret än för gärningspersonen. Medlingstillfället bidrar till att brottsoffret får bearbeta händelsen och negativa följder av brottet kan minska. En av förhoppningarna vid medling är att metoden ska minska antalet återfall. Vad gäller detta har studier visat att medling kan leda till ett minskat återfall, medan andra studier inte kunnat uppvisa någon minskning (Wahlin, 2008; Brå, 1999). Medling kan ha en effekt på återfall, men mer forskning krävs för att tydliggöra under vilka omständigheter som medling har störst effekt för gärningspersonen (Wahlin, 2008). Att studera hur medling påverkar återfall i brott kan dock innebära vissa svårigheter (Brå, 1999). Vid en påvisad minskning av återfall måste forskarna kontrollera för andra faktorer som kan påverka återfall i brott, det är svårt att hävda att det endast är medlingen som bidragit till förändringen. Trots detta kan medling fortfarande ses som positivt, då det medför positiva effekter för brottsoffret och är ett bra tillfälle för gärningspersonerna att fundera över sina handlingar (Brå, 1999). Tillsyn av serveringstillstånd Alkohol har den starkaste korrelationen med våldsamt brottsligt beteende (Felson & Staff, 2010). Evidens visar på att många våldsamma gärningsmän är påverkade av berusningsmedel vid tidpunkten för gärningen. Majoriteten av både brottsoffer och gärningspersoner är män, i generellt ung ålder (Axbom & Johansson Meinke, 2009). I material bearbetat av Brå var hälften av personerna under 24 år, och en tredjedel var under 21 år. Våldsbrotten har i stor utsträckning varit ”nöjesrelaterade” misshandelsfall, vilket innebär att brottet har begåtts i nära anslutning till privata fester eller krogar under helgkvällar och nätter (a.a.). En vanlig bakomliggande orsak till handlingen är att individerna hamnat i en dispyt med varandra. Alkohol är ofta en involverad faktor vid våld i offentlig miljö, ur material från Brå återfanns indikatorer på att gärningsmannen varit berusad i minst 70 % av fallen. Andelen berusade personer bland offret var ännu lite högre. Forskning kring kroniskt drickande har visat att det är mer sannolikt att individer som intar berusningsmedel mer frekvent begår våldsamma handlingar (Felson & Staff, 2010). Sedan mars 2011 finns det en samlad strategi för alkohol-, narkotika, dopningsoch tobakpolitiken, vars syfte bland annat är att underlätta statens styrning av stödet inom området (Regeringen, 2011). ANDT-politikens övergripande mål är ett samhälle fritt från dopning och narkotika, minskade medicinska och sociala skador som orsakats av alkohol samt att tobaksbruket skall minska. Det finns sju långsiktiga mål i ANDT-politiken, varpå ett mål beaktar tidig alkoholdebut. Verksamma metoder för att förhindra ungdomars tidiga alkoholdebut skall prioriteras (a.a.). Sedan 1996 pågår Ansvarsfull alkoholservering, som är ett alkoholförebyggande arbete bland restauranger med serveringstillstånd (Månsdotter et al., 2007). 14 Ansvarsfull alkoholservering går inom ramen för STAD (Stockholm förebygger Alkohol- och Drogproblem) (Månsdotter et al., 2007). Arbetsformen innefattar en långsiktig samverkan med representanter från kommun, polis, länsstyrelsen och restaurangbranschen. Utbildning inom ansvarsfull alkoholservering lyfter fram vikten av att inte servera minderåriga eller påtagligt påverkade personer samt förstärkt tillsyn enligt alkohollagstiftningen. Tidigare utvärdering har påvisat en minskning med anmälda våldsbrott med 29 %, vilket kan tänkas bero på minskad alkoholkonsumtion (Månsdotter et al., 2007). Trygghetsvandringar Kommunledningskontoret och kultur- och fritidsförvaltningen har som ansvarområde att genomföra en trygghetsvandring per år kring kända hot spots som en del i arbete mot våldsbrott i offentlig miljö (Nässjö kommun, 2012). Utifrån dessa trygghetsvandringar skulle åtgärder implementeras i syfte att öka den upplevda säkerheten, och då specifikt för ungdomar. Trygghetsvandringar innebär att ett område granskas för att identifiera faktorer som kan bidra till otrygghet bland de boende, men en viktig del i arbetet är även att belysa det som bidrar till en ökad känsla av trygghet. De som deltar vid trygghetsvandringar är de boende men även personer som bedriver någon form av verksamhet i området, hyresvärdar, politiker och polisen. Målsättningen är att alla grupper i området ska bli representerade, och det är viktigt att notera vilka som eventuellt uteblir från en trygghetsvandring då deras syn på tryggheten faller bort (Brå, 2015c). Metoden är relativt ny, den utvecklades i Göteborg under början av 2000-talet och sprids internationellt under namnet ”safety and security walks”. Trygghetsvandringar kan ses som viktig ur en demokratisk synvinkel då utgångspunkten är de boendes upplevelser. Dock behöver det hållas i åtanke att en insats som verkar trygghetsskapande för en person, kan minska tryggheten för någon annan (Brå, 2009). METOD I Vedung (2009) återfinns flertalet definitioner av begreppet utvärdering, en som presenteras lyder ”noggrann bedömning i efterhand av utfall, slutprestationer, förvaltning och beslutsinnehåll samt organisering av offentlig verksamhet, vilken tänkes spela en roll i praktiska beslutssituationer” (Vedung, 2009, s.22). En central aspekt kring begreppet utvärdering är att något värderas och det görs i efterhand, utefter uppsatta värderingskriterium. I denna utvärdering har kvalitativ och kvantitativ metod använts för att besvara frågeställningarna. Effektutvärderingen avser att studera de effekter som samverkansöverenskommelsen genererat, medan processutvärdering avser att belysa hur samverkansprocessen fungerat (Vedung, 2009). Samverkansprocessen som presenterats i del 1 har genomförts efter en kvalitativ ansats, där intervjuer med nyckelinformanter använts som metod för informationshämtning. Vilka effekter samverkansöverenskommelsen genererat studeras i del 2 i utvärderingen. Effekterna har studerats genom analys av statistik inhämtat från HOBIT som är polisens egna register. Utöver inhämtad statistik har muntlig kommunikation använts för att få information om aktiviteter och dess genomförande. Höglandets räddningstjänstförbund har som uppdragsgivare främst efterfrågat en effektutvärdering, dock tillades en processutvärdering för att få en mer övergripande bild av hur arbetet bedrivits. Enligt Vedung (2009) behövs en processutvärdering för att kunna uttala sig om genererade effekter. Både processoch effektutvärderingen har använt samverkansöverenskommelsens mål som 15 värderingskriterium. Däremot skiljer de sig vad gäller de objekt som studeras och bedöms. Vilka värderingskriterium som använts för respektive utvärdering presenteras tydligt längre fram i metoden. Tillvägagångssätt I den inledande fasen hölls mail- och telefonkontakt med Höglandets räddningstjänstförbund, där samverkansöverenskommelsen och annan bakgrundsinformation mottogs. Ett besök i Nässjö kommun planerades, och ett möte hölls med en representant från polisen och en från Höglandets räddningstjänstförbund. Under det inledande mötet diskuterades samverkansöverenskommelsen och dess aktiviteter. Dialogen resulterade i en förbättrad kunskapsbild över Nässjö kommun samt arbetet som genomförts. Eftersom målsättningen med effektutvärderingen var att studera förändringar i den anmälda brottsstatistiken, diskuterades möjligheterna för inhämtning av statistik med hjälp av polisen. Det gavs förslag på relevanta aktörer som varit involverade i samverkansöverenskommelsen och som hade god kännedom inom olika områden. För att komma i kontakt med ytterligare aktörer skickades mail ut. Parallellt med planering av intervjuer, utformades intervjuguide och tidigare forskning skrevs kring både samverkan och angivna aktiviteter. Efter att nyckelinformanterna valts ut genomfördes fyra intervjuer på plats i Nässjö. Med hjälp av representant från Höglandets räddningstjänstförbund hyrdes en lokal på Stadshuset i Nässjö. En styrka med genomföra intervjuerna i den angivna lokalen var att störande moment undveks då miljön var tyst och lugn. Den sista intervjun genomfördes över telefon då ett möte inte var möjligt. Intervjuerna inleddes med en kort informationspresentation där respondenten även gavs möjligheten att vara anonym. Samtliga respondenter lämnade godkännande för inspelning av intervjuer. Efter att intervjuerna genomförts transkriberades dem och en analys påbörjades. När processutvärderingen var sammanställd påbörjades analysen av effektutvärderingen. Den inhämtade statistiken bestod av rådata som analyserades manuellt, för att sedan presenteras på ett mer överskådligt sätt. Tolkning och diskussion kring statistiken genomfördes, och ställdes i relation till tidigare forskning samt de uppsatta målen. Del 1. Processutvärdering Intervjuer Intervjuerna är utformade efter en semistrukturerad design, vilket betyder att man förhåller sig till en lista över upprättade teman men erhåller större frihet än vid strukturerade intervjuer (Bryman, 2011). Semistrukturerade intervjuer valdes då denna metod ger mer utrymme till respondenterna att utveckla sina svar (a.a). En styrka med semistrukturerade intervjuer är att respondenten får friheten att prata fritt kring ett tema, och kan således föra in samtalet på aspekter som de finner relevanta och betydelsefullt för dem. En svaghet som bör beaktas är att respondenternas samtalsriktning kan variera och således försvåra tolkningarna. Det har utvecklats till sex stycken huvudfrågor till intervjun, se Bilaga 2. Frågorna som utformats efter relevans för samverkan med fokus på kommunikation och återkoppling. Frågorna har formulerats på ett öppet sätt vilket ger respondenterna möjligheten att med egna ord beskriva sina upplevelser. Nyckelinformanterna består av fem respondenter som alla varit involverade i samverkansöverenskommelsen och representerar olika aktörer. Vid semistrukturerad design behöver inte intervjufrågorna ställas i ordning, vilket gör det möjligt att inflika med lämpliga följdfrågor (Bryman, 2011). En styrka med 16 designen är att respondenterna får möjlighet att utveckla sina svar samt belysa aspekter som inte tagits upp i huvudfrågorna. Telefonintervjuer Utöver de intervjuer som genomförts på plats i Nässjö har en telefonintervju genomförts. Det uppstod svårigheter att finna möjligheter att genomföra intervjun på plats, därav ansågs telefonintervju vara en bra lösning. En styrka med telefonintervjuer är att de är tids- och kostnadseffektiva (Bryman, 2011). Intervjun kunde således genomföras utefter respondentens tidsmöjligheter. Information kring denna utvärdering gavs samt rättigheten att vara anonym. Respondenten gav godkännande till inspelning och det gjordes med hjälp av en mobiltelefon. En nackdel med telefonintervjuer är att det inte har gått att vara uppmärksam på kroppsspråk och reaktioner (Bryman, 2011). Däremot kan man uppmärksamma förändringar i tonläge och ordval. Språkmässiga reaktioner kan fortfarande uppfattas, vilket kan vara betydande. Urval Det kriterium som funnits på respondenterna är att de skall ha varit delaktiga i samverkansöverenskommelsen på något vis. För att komma i kontakt med lämpliga respondenter har ett snöbollsurval tillämpats, vilket innebär att man använder sig utav relevanta respondenter för att på sätt finna fler (Bryman, 2011). Till denna utvärdering har snöbollsurvalet initierats med hjälp av Höglandets räddningstjänstförbund och polisen. Under samtal med dessa aktörer gavs förslag på involverade personer som skulle kunna vara av intresse för intervjuer. Målsättningen har varit att få en representant från varje myndighet och förvaltning, men på grund av begränsad tid har vissa avgränsning fått göras. Det har inte varit möjligt att genomföra intervjuer med representanter från alla involverade förvaltningar inom Nässjö kommun. Urvalet har bestått av representanter från polisen, Höglandets räddningstjänstförbund samt Nässjö kommun. Utformning av intervjufrågor Vid utformning av intervjufrågor har utgångspunkten varit frågeställningen kring samverkansprocessen, där syftet är att studera om insatserna genomförts enligt samverkansöverenskommelsen. De huvudfrågor som framtagits är starkt relaterade till kommunikation och återkoppling. Intervjufrågorna har genomarbetats för att inte inkludera ledande frågor, undertryckta värderingar och dylikt. Transkribering Intervjuerna spelades in med hjälp av två mobiltelefoner, med undantag för telefonintervjun som spelades in med en telefon. Vid samtliga intervjuer var internetuppkopplingen avslagen. Två telefoner användes vid inspelningen för att säkerställa att all information insamlades, samt som en säkerhetsåtgärd. All internetuppkoppling var avslagen under intervjutillfället för att obehöriga inte ska få tillgång till materialet. Efter intervjun har filerna överförts till ett USB-minne och vid transkriberingen har de förts över till dator utan internetuppkoppling. Efter inlämning och godkänt betyg av utvärderingen kommer det insamlade materialet att raderas. Intervjuarna förväntas vara uppmärksamma och ha en aktiv roll under samtalet, därför har inspelning varit av stor betydelse då intervjuarnas fokus helt kan riktats till det pågående samtalet (Bryman, 2011). Detta har bidragit till möjligheter att ställa sonderingsfrågor som innebär att respondenterna har 17 blivit ombedda att fördjupa sina svar (Bryman, 2011). Genom att använda sig utav inspelning vid intervjuer underlättas både transkriberingen och senare tolkning av materialet. Under transkriberingen finns möjligheten att gå tillbaka för att säkerställa det man påvisat. Det minimerar risken för feltolkningar och missförstånd mellan intervjuare och respondent. Detta är betydande för senare tolkning. Intervjuerna varade mellan 25 till 45 minuter. Transkriberingen av intervjuerna delades upp och genomfördes separat. Därefter granskade innehållet av båda författarna. Analys av material Varje respondents intervju har analyserats enskilt av författarna, där centrala uppfattningar identifierats. För att underlätta tolkningarna användes olika färger berörande intervjufrågorna, detta för att underlätta sammanställningen. När intervjuerna analyserats enskilt har de centrala uppfattningarna jämförts mellan författarna. Liknande tolkning hade gjorts, varpå de identifierade huvudpunkterna var desamma. Därefter jämfördes de genomförda intervjuerna med varandra, för att lyfta fram olika perspektiv och upplevelser av hur överenskommelsen fungerat. Eftersom uppfattningarna mellan respondenterna kan se olika ut, var det viktigt att även lyfta fram detta. Sammanställningen togs hänsyn till varje huvudfråga, och bearbetades stegvis. Samtliga respondenters upplevelser inkluderades och ställdes mot varandra i de fall de skiljde sig åt. Det lyftes även fram vid de fall då uppfattningarna överensstämde. För att behålla respondenternas anonymitet kommer svaren i den mån det går presenteras på ett sätt som går att föras tillbaka till enskild aktör. Värderingskriterium Det värderingskriterium som använts till processutvärderingen om samverkansprocessen återfinns i Patel (2013). En samverkansprocess kring det lokala brottsförebyggande arbetet består av fem steg; initiera samverkan, egna förberedelser, gemensamma förberedelser, genomförande och uppföljning (a.a.) Dessa fem steg kan presenteras som ett kretslopp, efter att uppföljning genomförts går kretsloppet tillbaka till första steget (a.a.). Eftersom det femte och avslutande steget i beskrivningen av en samverkansprocess berör utvärdering och uppföljning, kommer enbart steg 1 till 4 att belysas. Detta då denna utvärdering kan fungera som steg 5. Den information som intervjuerna genererat har ställts i relation till värderingskriteriet, och utifrån det kommer en diskussion senare att föras i resultatet. Steg 1, Initiativ till att samverka kring brottsförebyggande arbete tas av antingen polis eller kommun (Patel, 2013). Finner båda parter att det finns lokala problembilder som de kan samverka kring, går ärendet vidare och parterna väljer att teckna en överenskommelse. En samverkansorganisation uppstår och samordnare för samverkansarbetet utses. Dessa personer skall samordna det förebyggande arbetet och föra dokumentation, för att en uppföljning ska bli möjlig. Därefter skall ansvarsområdena delas upp mellan kommun och polis, även vilka roller och uppdrag som vardera part skall ansvara för (Patel, 2013). Steg 2, Vid de egna förberedelserna skall polis och kommun separat kartlägga och analysera vilka problem kring otrygghet och brottslighet som det finns i kommunen. Under kartläggningen inhämtas och sammanställs information kring problemområdena, vilket kan inkludera genomgång av exempelvis brottsstatistik, och händelserapporter. Vid detta steg belyses vilka områden som bör prioriteras, vilket grundats på fakta utifrån den enskilda kommunen. Syftet med de egna 18 förberedelserna är att varje aktör redovisar sitt perspektiv kring och arbetssätt gentemot de lokala problembilderna (a.a.). Steg 3, De gemensamma förberedelserna innebär att kommun och polis sammanslår sina kartläggningar för att framta en gemensam problembild. Orsakerna bakom problembilden bör sedan analyseras genom att studera omständigheterna och inhämta kunskap kring brottsligheten. När de bakomliggande orsakerna studeras är det viktigt att beakta tre olika perspektiv: ett brottsoffers, situationellt- och gärningsmannaperspektiv. Det situationella perspektivet innebär att den fysiska miljön beaktas, det studeras huruvida det finns faktorer som underlättar eller tillåter att brott begås, som exempelvis okontrollerad alkoholservering vid krogar (a.a.). Genom ett brottsofferperspektiv studeras ifall vissa grupper i samhället är överrepresenterade som brottsoffer kring problembilden, och gärningsmannaperspektivet innebär att fokus riktas mot de individer som ofta begår de angivna brotten. När samtliga perspektiv har studerats skall insatser mot problembilden framtas utifrån den genomförda orsaksanalysen. Kommunen och polisen bör klargöra vem som ansvarar för vilka insatser och vilken tidsram som gäller för implementering. I dokumentet kring samverkansöverenskommelsen återfinns ovannämnda delar, och det är av stor vikt att det finns tydliga mål (a.a.). Steg 4, Under genomförandefasen skall polis och kommun implementera de insatser som de ansvarar för. Aktörerna arbetar kring samma problembild, men ofta genomförs insatserna enskilt (a.a.). Steg 5, I det avslutande steget skall arbetet inom samverkansöverenskommelsen utvärderas, utifrån uppföljning kan sedan samverkansprocessen förbättras (Patel, 2013). Del 2. Effektutvärdering Den andra delen i utvärderingen fokuserar på effekterna som aktiviteterna genererat. Mätkälla för effektutvärderingen har främst varit registerdata om anmälda brott i Nässjö kommun angående våldsbrott i offentlig miljö och tillgreppsbrott. Den registerdata som använts har varit rådata som inhämtats från polisens egna register, HOBIT. Med hjälp av representant från polisen har materialet insamlats. Användning av data inhämtat från HOBIT medför möjligheten att belysa särskilda detaljer kring anmälningar som inte annars framkommer av brottsförebyggande rådets data, som exempelvis tidpunkt och platser. Denna kunskap förbättrar möjligheterna vid analys av materialet, och det går att dra mer specifika slutsatser. Registerdatan har även varit indelat efter år, och berört våldsbrott i offentlig miljö och tillgreppsbrott. Utvärderingen har enbart belyst anmälda brott, detta för att studera huruvida målsättningarna som presenterats i samverkansöverenskommelsen uppfyllts. Som komplement till registerdata har rapporter och muntlig kommunikation från relevanta aktörer använts för att kontrollera huruvida presenterade aktiviteter genomförts enligt överenskommelsen. Den muntliga kommunikationen har genomförts under utvärderingens gång, för att få den kunskap som behövts. Aktiviteterna som återfinns i samverkansöverenskommelsen ska ha implementerats under 2012 och 2013. Effekterna som dessa aktiviteter kan ha haft på den anmälda brottsligheten i Nässjö kommun kommer att jämföras med statistik från 2011. För att studera utvecklingen av brottsligheten i Nässjö har statistik från en tioårsperiod analyserats, från 2005 till 2014. Genom att redovisa statistik från 2005 till 2014 kan en övergripande bild över utvecklingen påvisas, både perioden innan samverkansöverenskommelsen trädde i kraft och efter. 19 Registerdatan bearbetades först manuellt efter de indelningar som valts ut, och därefter presenterats med hjälp av datorprogrammet Excel. Vid användning av sekundärdata finns ingen risk för intervjuareffekter, då forskaren inte varit aktiv vid inhämtning och kan således inte påverka materialet (Bryman, 2011). Information kring aktiviteten medling framtogs med hjälp av rapporter. Tillgreppsbrotten är baserad på rådata av anmälda brott, och redovisas i antal under enskilt år. Detsamma gäller för våldsbrott i offentlig miljö som baserats på material från HOBIT. Vid presentation av statistiken valdes starttid och inte sluttid, detta för att målsättningen är att förhindra dessa brott. Därav är det betydande att ha kännedom om vid vilka tidpunkter dessa brott uppkommer. Registerdatan redovisas både periodvis, mellan 17.00 till 22.00 och 23.00 till 03.00. För att sedan presentera de anmälda brotten för varje enskild timme under den senare tidsperioden. Analyserna som gjorts har till huvudsak grundats på registerdata, men med den muntliga kommunikationen och rapporter som komplement. Tolkning av statistik Att tolka statistik kan vara problematiskt då det finns en rad olika aspekter som man bör ha i åtanke. I samverkansöverenskommelsen är den källa för mätning som angetts statistik från Brottsförebyggande rådet. Den kriminalstatistik som finns tillgänglig ska inte ses som en direkt bild av verkligheten, då många av de brott som begås aldrig kommer till polisens kännedom och finns således inte representerade i statistiken (Brå, 2015a). Dessa brott är en del av den dolda brottsligheten och utgör mörkertalet inom statistiken (Sarnecki, 2009). Hur stort mörkertalet är varierar beroende på vilken brottstyp som statistiken berör men generellt beräknas den vara stor. En del registrerade brott visar sig senare vara felaktiga, då andra orsaker än brott kan vara bakomliggande men återfinns ändå i statistiken (Sarnecki, 2009). Andra anmälningar får ändrade rubriceringar under utredningens gång. Anmälningsbenägenhet är en annan aspekt som statistiken kan påverkas av är bland annat relationen mellan förövare och offer. Ytterligare faktorer som påverkar anmälningsbenägenheten är brottets grovhet samt den skada eller förlust som offret drabbats av. En annan faktor som påverkar statistiken är de prioriterade områden myndigheterna har vid den angivna tidpunkten (Ekbom et al, 2011). Att använda sig av offentlig statistik för uttalanden om faktiska förhållanden är problematiskt då anmälningsbenägenheten varierar och definitioner av brottstyper kan förändras (Sarnecki, 2009). Viktigt att ta hänsyn till vid tolkning av statistik är hur den registreras vid anmälan (Sporre & Standar, 2006). I Sverige tillämpar vi en extensiv antalsräkning vilket innebär att varje enskild händelse registreras som ett enskilt brott. Brottet kommer registreras vid den tidpunkt anmälning görs, således inte när brottet begicks (a.a). Detta är bra att ha kännedom kring vid tolkning av statistik. Värderingskriterium Det värderingskriterium som använts till effektutvärderingen är de mål som redovisats i samverkansöverenskommelsen. I överenskommelsen presenteras det tydligt att målet är att antalet anmälda tillgreppsbrott och antalet våldsbrott i offentlig miljö ska ha minskat 2013 vid jämförelse med 2011. Den anmälda brottsligheten kommer att värderas utefter detta kriterium. Däremot kommer en diskussion senare att presenteras där värderingskriteriet ställs i relation till genomförda aktiviteter. Huruvida det kan vara möjligt att aktiviteterna bidragit till den anmälda brottsligheten. 20 Validitet och reliabilitet I denna utvärdering används både kvalitativ och kvantitativ ansats, därför måste begreppen validitet och reliabilitet diskuteras med utgångspunkt i vardera metod, detta görs i metoddiskussionen. Validitet är ett begrepp som kan föras tillbaka till frågeställningen, huruvida resultaten är giltiga eller inte (Roxell, 2006). En god validitet innebär att man mätt det som avsetts att mätas (Bryman, 2011). Det finns olika typer av validitet som exempelvis intern och extern validitet. Den interna validiteten handlar om orsakssamband och den externa validiteten om generaliserbarhet. Reliabilitet beaktar möjligheterna till replikation, om en studie kan upprepas och generera samma resultat har studien en god reliabilitet (Bryman, 2011). Etiska överväganden Eftersom utvärderingen består av två avsnitt med olika metoder behöver man beakta de etiska övervägandena separat. Utvärderingen av samverkansöverenskommelsens effekter är främst baserat på statistik från HOBIT i form av rådata. Eftersom materialet främst hämtats från officiell statistik från polisens egna register har deltagandet varit passivt, och då gäller inte informationskravet och samtyckeskravet (Vetenskapsrådet, 2002). Informationen är officiell och är således inte av känslig karaktär, då ingen information på individnivå finns tillgänglig eller kan tas fram. Analys utifrån inhämtad data kommer inte leda till konsekvenser för specifika individer. Inför intervjuerna med nyckelinformanterna har vi förhållit oss till Vetenskapsrådets (2002) forskningsetiska principer. Eftersom intervjuerna inte berör ett känsligt ämne, eller avser människor så har inte en etisk prövning behövts, men utvärderingen förhåller sig ändå till de etiska principerna. Inför intervjuerna har intervjupersonerna tilldelats ett informationsbrev där syftet med utvärderingen samt deras roll tydligt framgått, se Bilaga 1. Intervjuerna har varit frivilliga och de personer som deltagit har haft möjligheten att avbryta sin medverkan närhelst de vill, allt detta i enlighet med informationskravet och samtyckeskravet (Vetenskapsrådet, 2002). I informationsbrevet tydliggjordes nyckelinformanternas rätt till anonymitet. Det finns kännedom om vilka myndigheter och aktörer som figurerar i samarbetet och trots anonymitet hos respondenten kan det finnas möjligheter till att identifiera den enskilda individen. Detta är en aspekt som har diskuterats med informanterna innan intervjuerna genomförts, så de har kunnat ta ställning till huruvida de vill delta eller ej. Samtycke vad gäller inspelning av intervju har inhämtats innan intervjun inleddes, och för att uppfylla konfidentialitetskravet har all internetanslutning varit avkopplad. Direkt efter genomförd intervju har ljudfilen överförts till ett USBminne som har förvarats så säkert som möjligt tills transkriberingen genomförts. Vid transkriberingen har internetanslutningen varit frånkopplad på den använda datorn, detta för att obehöriga inte skall kunna få tillgång till informationen. Det fjärde huvudkravet är nyttjandekravet, som handlar om användandet av det inhämtade materialet (Vetenskapsrådet, 2002). Detta blev respondenten informerad om innan intervjuerna inleddes. Materialet som inhämtats kommer endast att användas till denna utvärdering, och därefter kommer informationen att raderas. Eftersom arbetet noggrant beaktat dessa punkter, anses utvärderingen erhålla god forskningsetik. Förförståelse Författare som skriver utvärderingar bör själva fundera kring sin förförståelse och hur det kan påverka arbetet med utvärderingen. Exempelvis vid denna utvärdering 21 kan det påverka val av litteratur vid granskning av de insatser som ingår i samverkansöverenskommelsen samt vilka frågor som ställs under intervjuerna. Förförståelsen bör hållas i åtanke under hela arbetsprocessen för att minimera risken för påverkan. DEL 1. PROCESSUTVÄRDERING Intervjuer har genomförts med fem nyckelinformanter varav fyra har genomförts i Nässjö och en över telefon. Samtliga nyckelinformanterna har varit involverade i arbetet med samverkansöverenskommelsen. Informanterna har varit representanter för olika aktörer och har antingen haft ett administrativt eller operativt ansvar. De aktörer som representerats är kommunen, polisen samt Höglandets räddningstjänstförbund. Den framtagna intervjuguiden har använts vid samtliga intervjuer, se Bilaga 2. Redovisning av material kommer att presenterat fråga för fråga. Resultat Hur upplever du att överenskommelsen har fungerat? Några av respondenterna anser att överenskommelsen fungerat någorlunda bra, medan andra menar på att det enbart fungerat bra inom sin ansvarsdel. Problematiken med att upprätthålla samverkan mellan en statlig och en kommunal myndighet har lyfts fram. Polisens och kommunens förutsättningar ser enligt respondenterna olika ut vilket kan skapa denna problematik. Däremot har ett önskemål riktats från kommunens sida att polisen skall försöka hålla ett lite mer öppet klimat. Det önskas större återkoppling kring hur polisen har arbetat med aktiviteter. Gemensamt anser respondenterna att det finns plats för förbättringar. Önskemål har riktats på ökad prioritet av det förebyggande arbetet i framtiden. Hur anser du att samarbetet mellan de olika aktörerna har fungerat? En uppfattning har varit att samverkansöverenskommelsen har varit uppdelad, att kommunen genomför vissa saker och polisen genomför vissa saker. Flera respondenter menar att samarbetet fungerat bra på individnivå, svaren varierar beroende på vem som tillfrågas. Anser du att de involverade aktörerna är relevanta för målen med samverkansöverenskommelsen? De aktörerna anses vara relevanta av samtliga respondenter. Anser du att det saknas någon aktör? Det har riktats önskemål på större involvering av ideella föreningar och näringsliv, samt stöd från andra myndigheter som exempelvis Brå. En annan respondent vill gärna se mer delaktighet från politikernas sida, då dessa personer är beslutsfattare och ha tillgång till resurser. En tänkbar aktör som lyfts fram kring aktiviteten tillgreppsbrott är socialtjänsten, då många av de vanekriminella som begår dess brott gör det för att finansiera ett missbruk. 22 Hur har kommunikationen med de andra aktörerna sett ut? / Har du fått den återkoppling du önskat från de andra aktörerna? Flera respondenter påpekar att återkoppling får man när man ber om den, det är således inget som är satt i rutin. Polisen skickar statistik månadsvis, dock är det rådata. Det har framkommit önskemål om bakomliggande information, alltså analyser och inte bara rådata. Detta då det inte säger så mycket samt att den informationen kan hämtas hem på annat håll. Ett annat önskemål som riktats har varit att förvaltningarna ska haft mer intresse för återkoppling och uppföljning. Enligt överenskommelsen ska ett trygghetsbokslut skrivas och presenteras för kommunfullmäktige årligen. Det har framkommit att trygghetsboksluten inte skötts som tänkt, förutom i början. En större dialog med polisen efterfrågas från kommunens sida. ”De behöver inte tala om när, hur eller var, men bara ge oss en indikation på vad de gör i enlighet med samverkansöverenskommelsen. Alternativt berätta det här har vi gjort i enlighet med samverkansöverenskommelsen.” – Respondent. Samverkan förutsätter förståelse och insyn i varandras arbete, vilket det inte blir när man arbetar parallellt. Syftet med samverkan är att dra nytta av varandras resurser för att effektivisera arbetet. Detta är något som enligt en respondent kan förbättras. Bristfällig återkoppling från förvaltningarna till polisen har uppmärksammats, huruvida polisen får återkoppling har varit beroende av räddningstjänsten och framförts på individnivå. Återkopplingen ska ske per automatik, och ska inte behöva efterfrågas, ”Har vi kommit överens om en sak så ska det bli så. Så är det.” – Respondent. Har det genomförts sammanträden med representanter från myndigheterna? Det råder delade meningar kring genomförda sammanträden, vissa respondenter menar att det genomförts två gånger per år, medan andra menar att det genomförts sporadiskt och inte på ett systematiskt sätt. Vid sammanträdena finns representanter från myndigheterna, men vilka individer som närvarar kan variera. Hur har kommunikationen sett ut inom din myndighet? Har samtlig personal blivit informerade om överenskommelsen och de angivna aktiviteterna som ni ansvarar för? Generellt sett finns det plats för förbättring här, marknadsföringen av överenskommelsen kan öka. En samverkansgrupp vid namn OCKI har använts för sprida informationen om aktiviteterna, men sedan ska representanterna föra vidare informationen till sina respektive förvaltningar. Interkommunikation pekas ut som problematiskt, men flera respondenter mena att de måste bli bättre på att sprida informationen om överenskommelsen. Har ni haft något samarbete med närliggande kommuner, till exempel Vetlanda? Det främsta samarbetet har varit med Vetlanda kommun, då Nässjö och Vetlanda delar räddningstjänstförbund. Sen har det framkommit att det funnits ett samarbete med Eksjö kommun vad gäller alkoholfrågor. 23 Inför den kommande samverkansöverenskommelsen, finns det några förändringar du skulle vilja se? En förändring som anses vara nödvändig är att hitta en gemensam plattform där kommunen och polisen kan mötas, detta är en nuvarande brist. Ett exempel på detta är att framta en specifik styrgrupp för detta arbete. Det har framförts önskemål om att polisen ska vara mer drivande i det brottsförebyggande arbetet, att ledningen ifrån polisen ska vara mer aktiv gentemot kommunen. Även att polisen i större utsträckning ska involvera kommunen i sitt arbete och bli bättre på att lämna verksamhetsberättelser. Det har lyfts fram att samverkansdokumentet kan bli tydligare och mer prioriterat i kommunens arbete. ”Vi är två olika organisationer och vi jobbar med samma frågor. Däremot är du byggd av duplo och vi är byggda av lego. Vi ser likadana ut men vi har helt olika kontaktytor. Det måste vi jobba på, så att de här legobitarna och duplobitarna kan gå in i varandra och vi har haft problem med att hitta den kontaktytan där vi kan mötas.” – Respondent. Finns det några styrkor du skulle vilja lyfta fram? En styrka med samverkansöverenskommelsen som framförts är att dokumentet är av stor betydelse då det lyfter fram det brottsförebyggande arbetet på ett tydligt och strukturerat sätt. Framtagandet av överenskommelsen underlättades av att det redan fanns ett etablerat samarbete mellan kommunen och polisen på lokal nivå. Överenskommelsen har bidragit till att polisen och kommunen har fått ökad förståelse och insikt i varandras arbete. Den gemensamma målbild som dokumentet har är något som lyfts fram som en styrka, trots att aktörerna har olika förutsättningar. ”Kan ju låta som en klyscha men om det är två stycken som ska samverka med varandra och vi ser två olika verkligheter, det behöver inte betyda att den ena är fel och den andra rätt, de kan vara rätt bägge två. Det är det som är det komplicerade, de kan vara rätt bägge två men ändå ser man olika bilder och då blir det svårt att utifrån den bild man ser vidta åtgärder. Det handlar om att hitta varandra genom dessa verkligheter.” – Respondent. Att ha en samordnare för överenskommelsen är bra för att underlätta samarbetet och kommunikationen mellan samtliga aktörer. Finns det några svagheter du skulle vilja lyfta fram? Risken med ett dokument som detta är att det lätt kan glömmas bort om man inte aktivt arbetar med det. Intresset för det brottsförebyggande arbetet skulle behöva öka, och som en del i detta kan det vara lämpligt att satsa på att höja kunskapsnivåerna om det brottsförebyggande arbetet. Det är något som efterfrågas på både politiker – och tjänstemannanivå. Det förebyggande arbetet skulle kunna bli en del av kommunens vardagsverksamhet i lite större utsträckning. Däremot går det inte att samarbeta om allting, då finns risken att den egna rollen samarbetas bort. En samverkansöverenskommelse i sig är inte lösningen till alla problem, det behövs ett aktivt deltagande och vissa aktiviteter ska bedrivas av enskilda aktörer. En rädsla som finns är att samverkansöverenskommelsen ska leda till att redan etablerat samarbete med socialtjänst och räddningstjänst ska 24 påverkas negativt. Det finns en svaghet med dokumentet och det är att det inte spridits i den mån som behövts inom polisen och kommunen. Övriga synpunkter Utöver angivna frågor har även evidensbaserat arbete efterfrågats, respondenterna vill se en tydligare utgångspunkt i forskning vad gäller aktiviteterna. De ser hellre att det satsas på färre men mer genomtänkta åtgärder. En större vilja att testa nya aktiviteter och åtgärder har framförts, som ska anpassas efter kommunens förutsättningar. Av de fem stegen som presenteras i Patel (2013) har steg ett genomförts bra. I en intervju framkom att det initiativet till samverkansöverenskommelsen kom från polismyndigheten, därefter togs kontakt med kommunen och den initiala fasen påbörjades. En samordnare från räddningstjänsten utsågs för att följa upp arbetet, dock försvåras detta på grund av felaktiga mätkällor. För samtliga problemområden som studerats i denna utvärdering har Brå angivits som källa, detta trots att Brå inte för statistik över alla aktiviteter, exempelvis grannsamverkan och trygghetsvandringar. Steg två som berör separat kartläggning av de lokala problemområdena är en viktig del av arbetet då de olika aktörerna får möjlighet att lyfta fram sina perspektiv. Detta kan påverka valet av aktiviteter. När den gemensamma problembilden tas fram i steg tre ska ett brottsoffer, situationellt – och gärningsmannaperspektiv tas hänsyn till, dessa återfinns i de presenterade aktiviteterna i överenskommelsen. Medling är ett exempel på detta då det kan återkopplas till brottsofferperspektivet. I en medlingssituation får brottsoffret chansen att få sin röst hörd och bearbeta händelsen och de eventuella skador som brottet förorsakat. Trygghetsvandringar är en aktivitet som kan föras tillbaka till det situationella perspektivet. Vandringarna syftar till att förbättra den fysiska miljön för att öka tryggheten och minska brottstillfällena. Ett annat exempel är krogstillsyn som syftar till att alkoholserveringen ska ske under kontrollerade former. Ett gärningsmannaperspektiv går att återfinna i aktiviteten mot vanekriminella under problembilden tillgreppsbrott. Målet med aktiviteten är att öka fokus mot gruppen, för att på så sätt förhindra möjliga brottstillfällen. Nästa steg är att ta fram relevanta åtgärder med utgångspunkt i den genomförda orsaksanalysen. Vid närmre granskning av orsaksanalysen till tillgreppsbrotten går följande att avläsa; ”När tillgreppsbrott klaras upp, framträder bilden av att gärningsmännen är missbrukare av narkotiska preparat i hög utsträckning, vilket i sin tur pekar mot att många missbrukare är bosatta i Nässjö kommun” (Nässjö kommun, 2012, s. 9). Denna problembild går inte att återfinna i aktiviteterna riktade mot tillgreppsbrott, ett missbruksperspektiv saknas i överenskommelsen trots att orsaksanalysen ger en stark indikation på behovet. Orsaksanalysen som återfinns i överenskommelsen kring våldsbrott i offentlig miljö menar på att; ”En stor orsak till våld i offentlig miljö är givetvis den intensiva alkoholkonsumtionen fredags- och lördagskvällar, då våldssituationer uppstår vid nöjesställen och restauranger i samband med trängsel i köer, gamla oförrätter, svartsjuka och gängkonstellationer” (Nässjö kommun, 2012, s. 9). 25 Ovanstående orsaksanalys har en stark koppling till aktiviteten om krogtillsyn, däremot kan analysen inte föras tillbaka till resterande aktiviteter. Aktiviteten ”Ung säkerhet” har en indirekt koppling då sambandet mellan alkohol och våldsbrott belyses. Steg tre avslutas med en ansvarsfördelning av aktiviteterna genomförs samt inom vilken tidsperiod aktiviteten ska genomföras. Detta har genomförts i överenskommelsen. I steg tre ska målen formuleras på ett tydligt sätt. Det går att diskutera målet för tillgreppsbrott, då begreppet är väldigt brett och det innefattar alldeles för många brottstyper, som exempelvis snatteri och grovt rån. Tillgreppsbrott behöver således brytas ned och de olika brottstyperna bör ses över separat. I steg fyra ska insatserna implementeras av de ansvariga aktörerna. Som redovisas i Patel (2013) kan dessa insatser genomföras enskilt, vilket en del av aktiviteterna gjorts i överenskommelsen. Däremot går det att diskutera huruvida en aktör ska vara ansvarig för ett helt problemområde, som polisen är för problemområdet tillgreppsbrott. I det slutgiltiga steget, steg fem, ska överenskommelsen utvärderas. För att förutsättningarna ska vara så goda som möjligt är det viktigt att tidigare steg genomförts på ett korrekt och strukturerat sätt. Att föra statistik och dokumentation är oerhört viktigt för att en utvärdering ska vara möjlig. Sammanfattningsvis har steg ett och två genomförts bra. För att arbetet med samverkansöverenskommelsen ska effektiviseras krävs att arbetet med steg tre och fyra förbättras. För nästkommande överenskommelse bör de uppsatta målen bearbetas för att underlätta steg fem som är utvärdering. DEL 2. EFFEKTUTVÄRDERING I Bilaga 3 presenteras de aktiviteter som ingått i arbetet mot tillgreppsbrott, ansvarig aktör samt tidpunkt då aktiviteten senast skall ha varit utförd. Aktiviteterna är ökat fokus mot vaneförbrytare, ökad etablering av grannsamverkan samt intensifierad medling och återkoppling till föräldrar vars barn/ungdomar begått tillgreppsbrott. I Bilaga 4 finns en tabell som presenterar de aktiviteter som ingått i arbetet mot våldsbrott i offentlig miljö, ansvarig aktör samt tidpunkt då aktiviteten senast skall ha varit utförd. Aktiviteterna har varit tillsyn av serveringstillstånd, trygghetsvandringar, ”Unga i fokus” och ”Ung säkerhet”. De två sistnämnda aktiviteterna har inte utvärderats, då den ena inte genomförts och det saknas tillräcklig dokumentation om den andra. Resultat Resultaten har påvisat at målen för tillgreppsbrotten inte har uppfyllts, då en svag ökning av brottsligheten går att utläsa för år 2013 vid jämförelse med 2011. Vad gäller våldsbrott i offentlig miljö har målsättningen uppfyllts. Nedan kommer denna information att utvecklas. Grannsamverkan I samverkansöverenskommelsen anges Brå som källa för mätning vad gäller grannsamverkan. Att använda Brå som källa för mätning blir dock problematiskt då de inte för någon statistik över grannsamverkan. Den information som 26 resultatet av denna insats bygger på är muntlig kommunikation från personer som arbetat med den. Målet med denna aktivitet har varit att fler områden ska ha en aktiv grannsamverkan år 2013 jämfört med 2011 (Nässjö kommun, 2011). Tidigare arbetade hela Höglandet tillsammans med grannsamverkan men numera bedrivs det på lokal nivå i Nässjö (Muntlig kommunikation, intervjurespondent). Under 2013 framtogs riktlinjer för hur arbetet skulle bedrivas och information om grannsamverkan spreds, men det är först under 2014 och 2015 som aktiviteten har växt och etablerats i kommunen. Det är de boende som tar initiativ till att starta upp grannsamverkan i ett område. Vid intresse kontaktas Höglandets räddningstjänstförbund och tillsammans med polisen anordnas ett informationsmöte där de intresserade får veta hur aktiviteten fungerar (a.a.). I slutet av maj 2015 kommer ett uppföljningsmöte hållas med de som startat upp grannsamverkan i sitt område. Det går att se en trend bland vilka områden som fram till nu har valt att etablera grannsamverkan i sina områden, och det är villaområden där de boende äger sina bostäder. Aktiviteten är delvis fortfarande i ett planeringsstadium och förhoppningen är att utveckla arbetet till att även inkludera andra aktörer, som exempelvis hyresvärdar, hyresfastigheter och näringsliv. Avslutningsvis kan det konstateras att målet för aktiviteten grannsamverkan inte uppnåtts under perioden 2012 till 2013. Det fanns inte fler områden med etablerad grannsamverkan under 2013 jämfört med 2011 (a.a.). Dock är det positivt att se att arbetet med aktiviteten tagit fart under 2014. Medling Figuren nedan visar utvecklingen av medlingsverksamheten på Höglandet under perioden 2010 till 2013. Mer specifikt redovisas antal inkomna ärenden till medlingsverksamheten, samt genomförda förmöten och medlingar. Statistiken berör ungdomar i åldern 12 till 21. Brottsrubriceringarna varierar men de mest förekommande har varit misshandel, stöld/snatteri och olaga hot (Granath, 2011; Granath, 2013a; Granath, 2013b). Höglandet - Antal 200 150 100 50 149 110 110 97 86 105 112 102 56 0 Ärenden Förmöten 2010 2011 2012 53 58 49 Medlingar 2013 Figur 3. Antal ärenden, förmöten samt medlingar. Källa: Granath (2010; 2011; 2013a; 2013b) Utifrån statistiken som redovisats i ovanstående figur, har antalet inkomna ärenden minskat med 22 procentenheter under perioden 2011 till 20132. Vad gäller förmöten så har antalet ökat med 33 procentenheter vid jämförelse av samma tidsperiod, dock återspeglas inte detta i antalet genomförda medlingar som har minskat med 8 procentenheter. 2 110-86=24 24/110 = 0,218 ≈ 22 % 27 Nässjö kommun - Antal 50 40 30 20 10 0 28 23 18 Ärenden 2011 2012 2013 Figur 4. Antal ärenden i medling. Källa: Granath (2011; 2013a; 2013b) Utifrån tillgänglig statistik kan endast antal inkomna ärenden för Nässjö kommun redovisas. Det går således inte att yttra sig om genomförda förmöten eller medlingar på kommunnivå, däremot har inkomna ärenden minskat med 36 procentenheter mellan 2011 och 2013. Figuren visar en nedåtgående trend vad gäller verksamhetsärenden under perioden 2011 till 2013. Liknande trend återfinns på Höglandet, men minskningen är procentuellt sett större i Nässjö kommun. Tillgreppsbrott Målet som satts upp för problemområdet tillgreppsbrott är att antalet tillgreppsbrott ska minska vid jämförelse av 2011 med 2013. Som går att avläsa i nedanstående figur har detta mål inte uppfyllts. Statistiken visat en ökning med 18 brott och målet har därmed inte uppnåtts. Tillgreppsbrott Nässjö kommun - Antal 2000 1500 1000 1291 1149 1451 1333 1768 1726 1389 1308 1407 1401 500 0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Figur 5. Antal tillgreppsbrott i Nässjö kommun. Källa: Officiell statistik inhämtat från brottsförebyggande rådet.3 Trygghetsvandringar Trygghetsvandringar skall i enlighet med samverkansöverenskommelsen genomföras en gång per år utifrån kända ”hotspots” (Nässjö kommun, 2012). Syftet med aktiviteten har varit att vidta åtgärder för att öka säkerheten. Det har 3 Inkluderade brottstyper: Stöld, tillgrepp av fordon, Stöld ur och från fordon etc., Inbrottsstöld, Stöld och snatteri, Stöld av skjutvapen, ammunition och sprängämnen, övriga stöldbrott (Kap 8) och Rån inkl. grovt (ingår även i våldsbrott). Exkluderade brottstyper: Häleribrott 28 framgått efter kontakt med personer som haft insyn i arbetet att det inte genomförts någon trygghetsvandring 2012. Under 2013 genomfördes en trygghetsvandring, dock inte i Nässjö stad utan i Malmbäck (Muntlig kommunikation, med respondent). Eftersom målsättningen varit att genomföra en trygghetsvandring per år och aktiviteten uteblev 2012, har inte angivet mål uppfyllts. Våldsbrott i offentlig miljö Mellan 2005 till 2009 kan man inte avläsa någon markant skillnad vad gäller antal anmälda våldsbrott i offentlig miljö i Nässjö kommun, se Bilaga 5. Vid jämförelse av 2005 med 2009 så har antalet minskat med 17 procentenheter. När årtalet 2008 och 2009 studeras kan en minskning på 41 procentenheter avläsas. Statistiken påvisar inga markanta skillnader, utan anmälningarna har under angiven period varit stabil. Våldsbrott i offentlig miljö - Nässjö kommun Antal 100 75 50 56 51 25 0 2010 48 2011 2012 37 33 2013 2014 Figur 6. Antalt våldsbrott i offentlig miljö. Källa: HOBIT (2015) Med undantag för 2011 kan en mindre nedåtgående trend avläsas under perioden 2010 till 2014. Vid jämförelse av 2011 med 2013 så har anmälningarna minskat med 34 procentenheter, och 2005 med 2013 visar en minskning på 23 procentenheter. Våldsbrott i offentlig miljö - Starttid Antal 100 75 50 25 0 17 19 10 8 6 34 37 17.00-22.00 2010 2011 38 29 27 23.00-03.00 2012 2013 2014 Figur 7.våldsbrot i offentlig miljö –starttid, 17.00 – 22.00 och 23.00 – 03.00. Källa: HOBIT (2015) I ovanstående diagram har en indelning gjorts utifrån tidsspann, 17.00 – 22.00 och 23.00 till 03.00. Det går tydligt att se att majoriteten av de anmälda våldsbrotten, i offentlig miljö i Nässjö kommun har haft starttid efter 23.00. Mellan 2010 till 2014 inkom 225 anmälningar om våldsbrott i offentlig miljö mellan 17.00 till 03.00 under fredagar och lördagar. Av dessa tillhörde 73 % det senare tidsspannet. 29 Detsamma gällde för perioden 2005 till 2009 då 82 % av anmälningarna tillhörde det senare tidsspannet, se Bilaga 6. Våldsbrott i offentlig miljö - Starttid 50 40 30 20 10 0 23.00 2010 00.00 2011 01.00 2012 02.00 03.00 2013 2014 Figur 8.våldsbrott i offentlig miljö – starttid 23.00 till 03.00.. Källa: HOBIT (2015) Figuren ovan visar antalet anmälningar under specifika tider, ärendena är uppdelade exempelvis mellan 23.00 till 23.59 och det redovisas i figuren som kategori 23.00. Det går att avläsa en gemensam trend vad gäller starttid för våldsbrott i offentlig miljö i Nässjö kommun. Det högsta påvisade värdet var vid 01.00 till 01.59. DISKUSSION Processutvärdering I intervjuerna framkommer det att överenskommelsen fungerat någorlunda bra, men det finns plats för förbättringar. Flera bristfälliga faktorer har lyfts fram som i grunden bottnar i kommunikation. De involverade aktörerna har haft svårigheter att hitta gemensamma plattformar, delvis kan det bero på att det är en statlig och en kommunal aktör som ska samverka. Aktörernas förutsättningar ser olika ut, vilket kan försvåra samarbetsprocessen. Detta går att koppla till uppfattningen om att överenskommelsen varit uppdelad. Svårigheterna för de olika aktörerna att mötas kan ha lett till en splittring, att vardera part arbetat enskilt med sina uppdrag. Av intervjuerna har det framgått att kommunikationen varit beroende av enskilda individer och även kommunikationen har genomförts på individnivå. Det finns en fara med detta, eftersom hur väl samverkan fungerar inte ska vara beroende av enskilda individers insatser. Därför är det viktigt att dokumentet sprids inom myndigheterna, så att fler individer involveras och får ta del av arbetet. Detta kan förstärka och effektivisera den redan etablerade samverkan mellan kommun och polis. Den nuvarande kommunikationen har varit bristfällig, och så även återkopplingen. Det huvudsakliga problemet har varit att återkoppling inte satts i rutin, detta gäller samtliga involverade aktörer inklusive förvaltningarna inom kommunen. Detta resulterar i att aktörerna inte får ta del av den information som önskats, utan kräver att aktörerna personligen ber om det. Polisen har i stor utsträckning överlämnat rådata till de andra aktörerna, vilket är lite problematiskt då andra aktörer inte besitter samma kunskap och rådata säger inget om de faktorer som resulterat i den överlämnade statistiken. Därför skulle det vara bättre om det bifogas en bakgrundsbild i samband med statistiken, som ger en indikation på dess bakomliggande orsaker. En annan aspekt kring återkoppling är 30 trygghetsboksluten, som inte skötts som tänkt. Dessa ska överlämnas senast i maj året därpå, alltså maj 2013 samt maj 2014. Detta har inte skötts, trots att det står nedskrivet i överenskommelsen som båda parter skrivit under. Det är av betydelse för att en uppföljning ska vara möjlig. Patel (2013) lyfter fram vikten av att föra god dokumentation för att senare kunna genomföra en uppföljning. Trygghetsboksluten är en viktig del kring detta arbete och måste till nästkommande överenskommelse hanteras på ett mer strukturerat sätt. Sammanträdena måste genomföras på ett mer systematiskt vis. I överenskommelsen står att representanter från förvaltningarna i kommunen, polisen samt räddningstjänsten ska sammanträda fyra till fem gånger per år, men även detta behöver förbättras. Det råder skilda meningar kring hur många möten som genomförts och det kan antas att det beror på bristen av systematik. Det har önskats en kontinuitet i representanterna vid träffarna. Att samma personer deltar kan även vara av betydelse vid informationsspridningen av det arbete som genomförs. Detta är något som behöver eftersträvas. Ett förslag är att ha en styrgrupp med personer på ledningsnivå samt politiker som sedan ansvarar för att sprida informationen nedåt. Är det då samma personer som ingår i denna grupp underlättas informationsspridningen. Sedan kan det även genomföras sammanträden med personer på tjänstemannanivå, men då kan det vara kopplat relevanta personer för specifika åtgärder inom de olika problemområdena. Ökade kunskaper om brottsförebyggande arbete är något som anses behövas inom kommunen. Samtidigt framkommer önskemål om ett närmare samarbete med Brå. Detta skulle kunna kombineras, genom att erbjuda Brå chansen att ge föreläsning och utveckla kunskapsbasen kring det brottsförebyggande arbetet. På så sätt skulle kommunen involveras mer, öka dess förståelse för brottsförebyggande arbete och ge dem chansen att vara mer delaktiga. Då Nässjö och Vetlanda delar Räddningstjänstförbund skulle det kunna vara en idé att kommunerna samverkar kring denna fråga. Gemensamma föreläsningar kan genomföras där räddningstjänsten står som samordnare. Det har riktats önskemål om att involvera socialtjänsten i större utsträckning. Till nästkommande överenskommelse skulle det vara en aspekt som bör ses över, vilka möjligheter det finns att inkludera socialtjänsten vid vissa aktiviteter. En annan aktör som är av stor vikt att inkludera är missbruksvården, då en del av problembilden är missbruk. I samverkansöverenskommelsen redovisas det att Nässjö kommun är överrepresenterade i antalet narkotikamissbrukare, i ett höglandsperspektiv (Nässjö kommun, 2012). Det finns således ett behov av samverkan med relevanta aktörer kring denna fråga. Denna utvärdering har syftat till att studera perioden 2012 till 2013. Nästa år, 2016, kommer ny samverkansöverenskommelse att tecknas, i och med den nya polismyndigheten kommer vissa förändringar av naturliga skäl att ske. Nässjö kommun tillhör nu polisområde Öst, och om detta kommer innebära några större förändringar för nästkommande överenskommelsen är ännu oklart. En förändring som skett är att ett större fokus nu läggs på medborgarnas syn på problemområden, och detta kan leda till att andra aktiviteter prioriteras. Vid utformning av nästkommande överenskommelse bör de svårigheter som identifierats tas hänsyn till, och arbetet för att förbättra dessa måste prioriteras. Viktiga begrepp att ha i åtanke är kommunikation och systematik. Utan dessa försvåras arbetet med aktiviteterna avsevärt. 31 Effektutvärdering I resultatdelen kontrollerades om de uppsatta målen uppnåtts. I denna del kommer de olika aktiviteterna att diskuteras mer utförligt i relation till resultatet. Grannsamverkan Aktiviteten har genomförts, dock inte inom den tidsram som står angiven i samverkansöverenskommelsen. Det gör att vidare analyser kring grannsamverkans effekter på tillgreppsbrott inte kan göras under perioden 2012 till 2013. Grannsamverkan bygger på personligt engagemang, eftersom privatpersoner själva vänder sig till Höglandets räddningstjänstförbund vid intresse. Det kan antas vara svårare att föra samman de boende i ett område med flerfamiljshus jämfört med villaområden. Eftersom in- och utflyttningarna är högre i dessa områden (Brå, 2012). Som redovisats i resultatet går det att se en trend i vilka områden som väljer att starta upp grannsamverkan, och det är oftast villaområden. För att underlätta uppstart av grannsamverkan i andra områden hade det varit betydelsefullt med ett samarbete mellan räddningstjänstförbundet, polis och hyresvärdar. I områden med flerfamiljshus är det viktigt att involvera fastighetsägarna, dessa kan fungera som samordnare och vara drivande i processen. Medling Att använda medling som brottsförebyggande åtgärd innebär att en rad olika aspekter bör beaktas, som exempelvis frivillighet, motivation och mörkertal. Verksamheten är baserad på frivillighet från både gärningsperson och brottsoffer, vilket utgör grundförutsättningen för en genomförd medling. Detta kan vara en möjlig förklaring till varför antalet inkomna ärenden inte är i proportion med antalet genomförda medlingar. Förmöten ska ske med gärningsperson-/er och brottsoffer, vilket betyder att antalet genomförda förmöten kan överstiga antalet inkomna ärenden. Vid närmare betraktelse av genomförda medlingar på höglandet så har antalet förhållit sig till en jämn nivå under den angivna fyraårsperioden. I samverkansöverenskommelsen står medling som en åtgärd för att minska tillgreppsbrotten i Nässjö kommun, dock går det inte att dra några slutsatser om brottslighetens utveckling utifrån insatsen. Detta då alla ärenden inte kommer till verksamhetens kännedom, och det saknas möjligheter att dra kausala slutsatser kring tillgreppsbrott och medling. Den ärendeminskning som redovisats i diagrammet ovan kan ha genereras av andra faktorer. Mörkertalet är något som bör hållas i åtanke vid tolkning av statistiken. Medling inte är den enda åtgärd som påverkar en gärningspersons återfallsrisk, utan en rad andra sociala och situationella faktorer bör inkluderas. Sedan 2008 är landets kommuner skyldiga att erbjuda medling till individer under 21 år (Socialstyrelsen, 2015), och sedan 2010 har statistiken påvisat en etablerad verksamhet på höglandet. Därav kan det diskuteras huruvida åtgärden är av relevans för nästkommande samverkansöverenskommelse, då den redan skall bedrivas oberoende av överenskommelse. Tillgreppsbrott Medling och grannsamverkan har varit två aktiviteter i arbetet mot tillgreppsbrott i Nässjö kommun. Denna utvärdering syftar till att undersöka perioden 2012 till 32 2013, och grannsamverkan etablerades först 2014. Aktiviteten kan därför inte ha haft en effekt på brottsligheten under perioden 2012 till 2013. Anmärkningsvärt när man studerar bakgrunden till tillgreppsbrotten är att vanekriminella inte nämns över huvud taget men likväl implementeras insatser mot gruppen (Nässjö kommun, 2011). Detta behöver nödvändigtvis inte vara fel, men en tydligare motivering till de valda insatserna behövs. Den beskrivning som ges i överenskommelsen är att en topp i statistiken 2011 beror på att en grupp ungdomar stal bilar, detta kan dock inte avläsas i denna statistik då detta är en sammanslagning av en rad olika brottstyper. I samverkansöverenskommelsen har målet varit att antalet tillgreppsbrott ska minska, men de brott som ingår i den definitionen är följande; Stöld, tillgrepp av fordon, stöld ur och från fordon etc., inbrottsstöld, stöld och snatteri, stöld av skjutvapen, ammunition och sprängämnen, övriga stöldbrott och rån inkl. grovt rån. Detta är skilda brottstyper och det kan antas att samma insatser inte är verksamma mot de olika brottstyperna. Därför borde begreppet tillgreppsbrott brytas ned och rikta fokus mot enskilda subgrupper av brottskategorin. Om endast kategorin stöld och snatteri studeras uppvisar antalet anmälda brott inte några större skillnader under 2011 till 2013 (Officiell statistik, Brå). Under perioden har antalet anmälda brott ökat med 6 stycken. Antalet inbrott har vid jämförelse med 2011 och 2013 ökat med 90 anmälningar. Rån inklusive grovt har ökade med 12 anmälningar mellan 2012 och 2013. Antalet tillgrepp av fordon ökade med 43 anmälningar vid jämförelse av 2012 med 2013 (a.a). Däremot går en minskning med 45 brott att se från 2011 då det fanns ett problem med ungdomar som åkte på så kallade ”joyrides”. Inför kommande samverkansöverenskommelser bör begreppet tillgreppsbrott brytas ned och insatser rikas mot enskilda brottstyper, som det ser ut nu är det alldeles för brett och detta medför svårigheter att angripa de olika inkluderade brottstyperna. Det kan anses intressant att polisen står som ensam ansvarig för ett helt problemområde särskilt då en aktivitet är riktad mot vaneförbrytare. Tidigare forskning har visat att vid arbete med vanekriminella är det betydande att fler aktörer samverkar, då kriminalitet bara är en del av problembilden för dessa individer (Brå, 2015b). En viktig aspekt kring vanekriminella är missbruksproblematiken. Ofta begås brotten för att finansiera ett pågående missbruk, insatser mot detta ligger utanför polisens verksamhetsområde. Därför är det av stor vikt att inkludera andra myndigheter för att tillsammans arbeta gentemot dessa individer. Polisen är inte den första brottsförebyggande aktören som dessa individer möter, andra aktörer som individen kommer i kontakt med tidigare kan exempelvis vara skola, sjukvård och socialtjänst (Torstensson Levander, 2013). Familjen har också en betydande roll i det förebyggande arbetet. För att kunna förebygga en framtida kriminell livsstil behövs insatser i tidig ålder. Den åtgärd som lagts fram i samverkansöverenskommelsen mot vanekriminella är en situationell åtgärd som försvårar genomförandet av ett brott. Detta räcker dock inte som åtgärd utan behöver kompletteras med social prevention där andra aktörer involveras (Wikström & Torstensson, 1997). I problembilden för droger framgår att missbruk av narkotika även är associerat med exempelvis tillgreppsbrott. Nässjö är överrepresenterade vad gäller narkotikamissbrukare sett till höglandet (Nässjö kommun, 2011). Vanekriminella begår ofta brott för att finansiera ett drogmissbruk (Andersson & Nordh, 2014), därav bör problembilden och aktiviteterna tydligare vara sammanlänkade för 33 tillgreppsbrotten och drogerna. Som överenskommelsen ser ut nu finns inga insatser mot personer med en redan etablerad missbruksproblematik. Trygghetsvandringar Det främsta syftet med trygghetsvandringar är att vara trygghetsskapande. I bakgrunden till våldsbrott i offentlig miljö nämns det att drygt hälften av brotten sker mellan 22.00 och 03.00 i närheten av nöjeslivet. Den trygghetsvandring som genomförts har inte utgått ifrån denna information, och därför kan aktivitetens koppling till våldsbrott i offentligt miljö ifrågasättas. Trygghetsvandringar som idé är bra, då utgångspunkten är medborgarnas upplevda trygghet. Huruvida aktiviteten skall genomföras i arbetet mot våldsbrott i offentlig miljö kan diskuteras, såvida det inte finns några direkta kopplingar till den lokala problembilden. Våldsbrott i offentlig miljö Statistiken över våldsbrott i offentlig miljö i Nässjö kommun har presenterats för perioden 2005 till 2014. Vid tolkning är det av betydelse att ha i åtanke att statistiken presenterats i antal och vid omvandling till procent kan variationen i anmälningar uppfattas som felvisande. En svag förändring kan i procentform uppvisas betydligt mer påtaglig, exempelvis vid jämförelse av 2008 med 2009 då anmälningarna minskade med 41 procentenheter. Det är dock viktigt att poängtera att i faktiska anmälningar rörde det sig om en minskning med 28 stycken. Generellt sett så har anmälningsstatistiken varit jämn under de senaste tio åren, men efter 2011 då samverkansöverenskommelsen skrivits så har statistiken påvisat en liten nedåtgående trend. Om detta är korrelerat med de implementerade insatserna går inte att uttala sig om. Målsättningen för arbetet mot våldsbrott i offentlig miljö var att minska antalet anmälda brott. Vid jämförelse av 2013 med 2011 har det påvisats en minskning på 23 procentenheter, och det övergripande målet har således uppfyllts. Tidsspannet när majoriteten av våldsbrotten sker går i linje med resultat från tidigare forskning. Det har tidigare redovisats att mellan 22.00 till 03.00 är särskilt förekommande tider för denna brottstyp, vilket finner stöd även i detta material (Nässjö kommun, 2012). Dessa tidpunkter har en stark koppling till nöjeslivets öppettider, och går i linje med platsanslutning till stadskärnan. Det finns mycket evidens som styrker korrelationen mellan alkohol och våld, vilket kan tänkas vara en förklaring till varför majoriteten av anmälda våldsbrott skett under senare kväll/natt (Nässjö kommun, 2012). Under perioden 2005 till 2009 skedde 82 % av anmälningarna mellan 23.00 och 03.00, och mellan 2010 till 2014 skedde 73 %. Alltså finns det ett tydligt mönster kring vilka timmar på dygnet som är mer förekommande, vilket underlättar för det brottsförebyggande arbetet. Statistiken har även påvisat att vissa specifika timmar under perioden 23.00 till 03.00 har varit mer frekventa vad gäller starttid. Utifrån redovisade figurer går det att avläsa att mellan 01.00 och 01.59 har fler våldsbrott uppkommit. Utifrån tillgänglig statistik gör det inte att dra några slutsatser kring varför dessa tider varit mer förekommande, men det ger en indikation på att då är den situationella preventionen är mer efterfrågad. En av insatserna mot våldsbrotten har varit att genomföra tillsyn av serveringstillstånd, vilket är en insats som arbetar just kring alkoholens inverkan på våldsbrott. Om denna insats har haft en effekt på statistiken över anmälda brott är svårt att yttra sig kring, då statistik kring insatsen inte finns. Däremot är det 34 viktigt att inom samverkan med relevanta aktörer inom området ha en god samverkan, för att få en inblick i hur miljön kring nöjeslivet ser ut. För att tillsammans skapa en miljö som är trygg och säker. Att genomföra ansvarsfull alkoholservering innebär att man lyfter fram vikten av att inte servera minderåriga eller påtagligt berusade personer. Eftersom forskning visar på att majoriteten av gärningspersonerna och brottsoffren har varit alkoholpåverkade under brottstillfället, är det viktigt att i förebyggande syfte kontrollera alkoholserveringen kring nöjeslivet. I samverkansöverenskommelsen har en aktivitet för att minska våldsbrott i offentlig miljö varit att arbeta med gruppen ”Unga i fokus”, denna aktivitet genomfördes inte fullt ut utan lades ner. Därav kan ingen analys kring dess effekter göras. METODDISKUSSION I denna del kommer de metodologiska aspekterna av utvärderingarna att beröras. Syftet med det tilldelade uppdraget har varit att utvärdera samverkansöverenskommelsen mellan Nässjö kommun och Polismyndigheten i Jönköpings län. Det huvudsakliga målet har varit att undersöka vilka effekter som överenskommelsen genererat. Som nämnts i metodavsnittet är det betydelsefullt att vid en effektutvärdering även studera processen (Vedung, 2009). Av den anledningen har en processutvärdering även genomförts. Processutvärdering Till processutvärderingen valdes en kvalitativ ansats, då syftet varit att få en djupare förståelse och kunskap kring hur de involverade aktörerna upplevt samverkansprocessen. Urvalet till processutvärderingen har bestått av personer som varit involverade i samverkansöverenskommelsen, och respondenterna har representerat olika aktörer. En styrka med att ha flera representanter är att man får flera perspektiv kring samverkansprocessen. På grund av tidsbrist har dock en del viktiga aktörer fallit bort. Eventuella utsvävningar i intervjuerna kan enkelt kontrolleras genom att ställa följdfrågor och föra konversationen tillbaka till det ursprungliga ämnet som varit av relevans. Vid kvalitativ forskning är inte huvudsyftet att ”mäta” därför blir begreppets definition mer komplicerat att applicera (Bryman, 2011). En beskrivning som givits angående validitet är om det som observerats eller identifierats stämmer överens med frågeställningen. Den interna validiteten säkerställs i denna utvärdering genom välutformade intervjufrågor med utgångspunkt i tidigare forskning samt samverkansöverenskommelsen mellan Nässjö kommun och Polismyndigheten i Jönköpings län. Detta för att observationerna ska stämma överens med slutsatserna. Intervjufrågorna som använts (se Bilaga 2), kan föras tillbaka till frågeställningen och således kan den interna validiteten anses vara god. Den externa validiteten blir låg eftersom endast fem intervjuer genomförts, och svaren går således inte att generalisera. Respondenternas svar bygger på subjektiva upplevelser och behöver således inte vara representativa för andra involverade personer. Extern reliabilitet handlar om en studies möjligheter till att upprepas (Bryman, 2011). I kvalitativa studier är det svårt att uppnå en hög extern reliabilitet då de faktorer som studeras är dynamiska. Eftersom respondenterna har varit anonyma blir en replikation av studie problematisk. Även om samma 35 respondenter intervjuas igen kan deras svar ha förändrats. Dessutom inleds en ny samverkansperiod 2016 med en ny polismyndighet. Den arbetsprocessen kan se helt annorlunda ut därför blir det svårt att i efterhand replikera denna studie. Intern reliabilitet innebär att de personer som genomför studien tolkar redovisade resultat på samma sätt. För att den interna reliabiliteten ska bli så god som möjligt har vi valt att genomföra intervjuerna tillsammans, där en förde samtalet och den andra antog en passiv roll och inflikade med följdfrågor. Viktigt att ha i åtanke vid intervjuer är den effekt intervjuaren kan ha på respondenten, detta benämns som intervjuareffekt (Bryman, 2011). Det är svårt att uttala sig om huruvida dessa effekter har funnits då de är svåra att identifiera. Som nämnts i metoddelen så har intervjuerna spelats in vid godkännande från respondent, vilket samtliga lämnade. Det kan vara möjligt för personer med god insyn i arbetet kring samverkansöverenskommelsen kunna identifiera vilka nyckelinformanter som intervjuats. Denna aspekt har framförts till respondenterna både i informationsbrevet, se Bilaga 1, samt innan intervjuerna påbörjades. De transkriberade intervjuerna tolkades först enskilt, för att senare vid analys jämföra våra tolkningar. För att minska risken för missuppfattningar har de transkriberade intervjuerna skickats ut till angiven respondent, där personen i fråga har haft möjlighet att kommentera och eventuellt lyfta fram felaktig tolkning eller dylikt. Detta kallas även för respondentvalidering, och är förekommande i kvalitativ forskning (Bryman, 2011). Effektutvärdering Till effektutvärderingen valdes en kvantitativ ansats, där analys genomfördes av inhämtad offentlig statistik från HOBIT. Materialet som inhämtats har varit rådata från polisens egna register över anmälda brott. Det viktiga att ha i åtanke är att alla brott inte kommer till polisens kännedom av olika anledningar. Därför kan vi inte yttra oss kring den faktiska brottsligheten utan endast kring den registrerade brottsligheten. Anmälda brott ger således inte en representativ bild av verkligenheten (Brå, 2015a). Många brott återfinns i mörkertalet, och hur omfattande det är varierar mellan brottstyper (Sarnecki, 2009). En faktor som kan påverka statistiken är anmälningsbenägenheten, där en aspekt kan vara relationen mellan gärningsperson och brottsoffer. En annan faktor som kan påverka sannolikheten att anmäla ett brott är brottets grovhet samt den skada som genererats. Man kan tänka sig att exempelvis inbrott har lite högre anmälningsbenägenhet och således mindre mörkertal, då det även rör sig om en försäkringsfråga. Eftersom Sverige har en extensiv antalsräkning så kommer varje händelse registreras som ett brott. Det är viktigt att beakta detta vid tolkning av statistik, då det annars kan ge en snedvriden bild över brottsligheten. Vid användning av offentlig statistik som mätkälla är det viktigt att diskutera validitet och reliabilitet (Bryman, 2011). I effektutvärderingen har statistik från 2005 fram till 2014 använts, vi har dock inte studerat huruvida brottsdefinitionerna förändrats. Vilka brottstyper som inkluderats och exkluderats påverkar den framtagna statistiken, exempelvis om en brottstyp adderas i redan befintlig definition kan detta resultera i förändringar. Eftersom brottsdefinitioner kan förändras kan detta påverka studiens reliabilitet och validitet. Den externa reliabiliteten i effektutvärderingen kan anses vara god, då materialet består av offentlig statistik som vem som helt kan ta del av. Materialet består vidare av rådata, som således inte påverkats av utomstående part. Den interna validiteten handlar om orsakssamband, vilket blir problematiskt vid denna utvärdering. Detta då det inte går att uttala sig om huruvida det är aktiviteterna som resulterat i 36 förändringarna i statistiken. Den interna validiteten blir således låg. I denna effektutvärdering är det inte möjligt att dra några kausala slutsatser mellan genomförda aktiviteter och resultat. Extern validitet handlar om generaliserbarhet. Eftersom resultatet inte kan generaliseras till andra kommuner i landet blir den externa validiteten låg. Något som försvårar utvärderingen och påverkar validiteten och reliabiliteten är de mätkällor som presenterats i samverkansöverenskommelsen. För samtliga aktiviteter har Brå angetts som mätkälla, detta trots att Brå inte för statistik kring alla aktiviteter. På grund av det har vi fått vända oss till involverade aktörer för information kring genomförande av aktiviteterna. Dessa ”muntliga kommunikationer” är inte optimala, och de påverkar studiens validitet och reliabilitet till det sämre. En aspekt som bör lyftas fram är att ett ökat fokus mot en brottstyp inte behöver innebära en minskning i statistiken, exempelvis vad gäller tillgreppsbrott och ökat fokus mot vanekriminella. Målsättningen för tillgreppsbrotten var att antalet brott skall minska under angiven period, däremot kan ökat fokus mot gruppen istället öka antalet anmälda brott då en del av mörkertalet lyfts fram. Den faktiska brottsligheten behöver inte ha ökat för att statistiken visar på en ökning, utan det kan vara just upptäcktsrisken som blivit större. SLUTSATSER Separata diskussioner har förts för vardera utvärdering och kring varje aktivitet. Av processutvärderingen har det framgått att det finns plats för förbättringar då kommunikationen och återkopplingen varit bristfällig. Effektutvärderingen har visat på varierande resultat men inga större förändringar har påvisats. Om detta på något sätt är kopplat till samverkansprocessen är svårt att yttra sig om, men det går att anta att det brottsförebyggande arbetet i Nässjö kommun kan effektiviseras ytterligare. Nedan ges rekommendationer på vad som kan förbättras och förtydligas till nästkommande samverkansöverenskommelse. Rekommendationer Inte inkludera medling i nästa samverkansöverenskommelse, då detta redan bedrivs parallellt med samverkansöverenskommelsen. Inte inkludera ”Ung säkerhet” i nästa samverkansöverenskommelse, utan istället omplacera aktiviteten som ett sista steg i säkerhetsarbetet som redan bedrivs på skolorna. Inte ha polisen som enda ansvarig aktör i arbetet mot tillgreppsbrott, och då specifikt i arbetet med vanekriminella. Fokusera på att starta upp grannsamverkan i områden med flerfamiljshus. Temadag om brottsförebyggande arbete för polis och Nässjö kommun, där exempelvis Brå kan hålla en föreläsning om brottsförebyggande arbete. Föra noggrann dokumentation kring genomförda aktiviteter. Anpassa mätkälla efter aktivitet. Genomför sammanträden på rutin, så alla aktörer är uppdaterade och får den information som har efterfrågats. Presentera trygghetsboksluten för kommunfullmäktige. 37 REFERENSER Andersson., J. & Nordh., M. (2014) Satsningen mot livsstilskriminellas brottslighet. Genomslag i polisorganisationen. Rapport 2014:2. Rikspolisstyrelsens utvärderingsfunktion Axbom, S. & Johansson- Meinke, M. (2009) Förebyggande av våld i offentlig miljö. En slutrapport. Stockholm: Brottsförebyggande rådet. Bennett, T., Holloway, K. & Farrington, D.P. (2006) Does neighborhood watch reduce crime? A systematic review and meta-analysis. Journal of Experimental Criminology, (2). 437-458. Bennett, T.H., Holloway, K.R. & Farrington, D.P. (2008) Grannsamverkans effekter på brottsligheten. En systematisk forskningsgenomgång. Rapport 2008:9. Stockholm: Brottsförebyggande rådet. Berg, G., Gustafsson, C. & Johansson Meinke, M. (2010) Samverkan. I lokalt brottsförebyggande arbete. Stockholm: Brottsförebyggande rådet. Bryman, A. (2011) Samhällsvetenskapliga metoder. Upplaga: 2:4. Malmö: Liber AB. Brå, Brottförebyggande rådet. (1999) Medling vid brott. Gärningsmännen berättar. Rapport 1999:14. Stockholm: Brottsförebyggande rådet. Brå, Brottsförebyggande rådet. (2000) Grannsamverkan. Lokalt brottsförebyggande arbete. Idéskrift 6. Rapport 2000:22. Stockholm: Brottsförebyggande rådet. Brå, Brottsförebyggande rådet. (2009) Trygghetsvandringar – en metod på frammarsch. >http://www.bra.se/bra/nytt-fran-bra/arkiv/nyheter/2009-07-30trygghetsvandringar---en-metod-pa-frammarsch.html< (2015-05-18) Brå, Brottsförebyggande rådet. (2012) Grannsamverkan kan minska brotten i flerfamiljshus. >https://www.bra.se/bra/nytt-fran-bra/arkiv/press/2012-01-26grannsamverkan-kan-minska-brotten-i-flerfamiljshus.html< (2015-05-20) Brå, Brottsförebyggande rådet. (2015a) Tolka statistiken om brott och brottslingar. >http://www.bra.se/bra/brott-och-statistik/statistik/tolkastatistiken.html)< (2015-04-29). Brå, Brottsförebyggande rådet (2015b) Förebygga återfall i brott. >http://www.bra.se/bra/forebygga-brott/aterfall-i-brott.html< (2015-05-12) Brå, Brottsförebyggande rådet (2015c) Trygghetsvandringar. >http://www.bra.se/bra/forebygga-brott/trygghetsvandringar.html< (2015-05-18) Ekbom, T., Engström, G. & Göransson, B. (2011) Människan brottet följderna. Kriminalitet och kriminalvård i Sverige. Upplaga: 7. Stockholm: Natur & Kultur. 38 Felson, R. B. & Staff, J. (2010) The effects of alcohol intoxication on violent versus other offending. Criminal Justice and Behavior, 37 (12), 1343-1360. Granath, M. (2010) Årsrapport 100101-101231. Eksjö: Medling på höglandet. Granath, M. (2011) Årsrapport 110101-111231. Eksjö: Medling på höglandet. Granath, M. (2013a) Årsrapport 120101-121230. Eksjö: Medling på höglandet. Granath, M. (2013b) Årsrapport 130101-131230. Eksjö: Medling på höglandet. Grevholm, E. (2002) Idéskrift 6. Grannsamverkan. Stockholm: Brottsförebyggande rådet. HOBIT (2015) Våld i offentlig miljö under perioden 2005-2014 fredag, lördag kl. 17.00–03.00. Höglandets räddningstjänstförbund (2012) Handlingsprogram för skydd och säkerhet 1.2. Kang, J.H. (2015) Participation in the community social control, the neighborhood watch groups: individual- and neighborhood-related factors. Crime & Delinquency, 61 (2). 188-212. Lag 2002:445 Månsdotter, A., Rydberg, M., Wallin, E., Lindholm, L. & Andréasson, S. (2007) Ansvarsfull alkoholservering i krogmiljö. Kostnader, besparingar och hälsovinster. Rapport 2007:9. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut. Nässjö kommun (2012) Överenskommelse om samverkan 2012-2015 mellan Nässjö kommun och Polismyndigheten i Jönköpings län. Nässjö: Nässjö kommun. Odén, N., Wahlin, L., Lind, E., & Carling, E. (2007) Medling vid brott. En handbok. Stockholm: Brottsförebyggande rådet. Patel, E. (2013) Samverkan mellan polis och kommun. Brottsförebyggande arbete utifrån överenskommelser. Rapport 2013:5. Stockholm: Brottsförebyggande rådet. Polismyndigheten (2015a) En nationell polismyndighet. >https://polisen.se/Ompolisen/Nya-Polismyndigheten-/< (2015-05-20) Polismyndigheten (2015b) Medborgarlöften. >https://polisen.se/Om-polisen/NyaPolismyndigheten-/Medborgarloften/< (2015-05-20) Polismyndigheten (2013) Satsning mot livsstilskriminellas brottslighet. >http://polisen.se/Dalarna/Om-polisen/Uppdrag-och-mal/Sarskildasatsningar/Satsning-mot-livsstilskriminellas-brottslighet/< (2015-05-11) Regeringen (2011) Alkohol, narkotika, dopning och tobak i Sverige. >http://www.regeringen.se/sb/d/14853< (2015-04-25) 39 Rikspolisstyrelsen (2008) Samverkan Polis och kommun - för en lokalt förankrad polisverksamhet i hela landet, PoA-480-5788/06. Stockholm: Rikspolisstyrelsen. Roxell, L. (2006) Kapitel 6. Betydelsen av anonymitet, kontext och bortfall vid självrapportundersökningar. I: Roxell, L. & Tiby, E. (Red) Frågor, fält och filter. Kriminologisk metodbok. (Upplaga 1:5). Lund: Författarna och Studentlitteratur AB, ss. 149-174. Sarnecki, J. (2009) Introduktion till kriminologi. Upplaga: 2:2. Lund: Studentlitteratur AB. Socialstyrelsen (2015) Medling vid brott. >http://www.socialstyrelsen.se/evidensbaseradpraktik/sokimetodguidenforsocialta rbete/medling< (2015-05-24) Sporre, T. & Standar, R. (2006) Konsten att läsa statistik om brottslighet. Rapport 2006:1. Stockholm: Brottsförebyggande rådet. Söderberg, C. (2010) Kapitel 3. Prevention i teori och praktik samt betydelsen av samverkan i preventivt arbete. I: Söderberg, C. (Red) Brottsprevention och samhällsarbete. – samverkan genom uppdragsutbildning.(2010:4). Linköping: ISV och författarna, ss. 23-29. Thunved, A., Clevesköld L., & Thunved B. (2010) Samhället och de unga lagöverträdarna. Stockholm: Nordstedts Juridik Torstensson Levander, M. (2013) Kronisk kriminalitet som livsstil. Rapport 2013:2 Rikspolisstyrelsens utvärderingsfunktion. Vedung, E. (2009) Utvärdering i politik och förvaltning. Upplaga: 3. Lund: Studentlitteratur AB. Vetenskapsrådet (2002) Forskningsetiska principer inom humanistisksamhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Elanders Gotab. Wahlin., L. (2008) Medling igår, idag och imorgon. En kort skrift om medling vid brott. Stockholm: Brottsförebyggande rådet. Wikström, P.O. & Torstensson, M. (1997) Lokalt brottsförebyggande arbete. Organisation och inriktning. Rapport från problemgruppen. 1997:2 Solna: Polishögskolan. 40 BILAGOR Bilaga 1 Informationsbrev angående intervjuer rörande samverkansavtal. Vi är två kriminologistudenter vid Malmö högskola som genomför en utvärdering av samverkansöverenskommelsen mellan dåvarande Polismyndigheten i Jönköpings län och Nässjö kommun, under perioden 2012 – 2013. Syftet med denna utvärdering är att studera effekterna av de insatser som tas upp i överenskommelsen samt att utvärdera hur samverkansprocessen upplevts och fungerat. För att undersöka det sistnämnda kommer intervjuer med nyckelinformanter att genomföras och därför har vi kontaktat dig. För att hitta lämpliga informanter har vi utgått ifrån de aktörer som är ansvariga för aktiviteterna som presenteras i samverkansöverenskommelsen, dessa inkluderar Polisen i Jönköpings län, Nässjö kommun samt räddningstjänsten. Deltagande är frivilligt och du kan när som helst välja att avbryta intervjun utan att ange orsak, och då kommer dokumenterad information att raderas. Du har rätt till att vara anonym, dock kan anonymiteten bli problematisk då du är en nyckelinformant inom angiven myndighet, och personer med god insyn skulle kunna identifiera dig. Dock vill vi poängtera att intervjun inte är på individnivå utan din medverkan baseras på din samlade kunskap inom ämnet. Specifika personers insatser kommer inte utvärderas, vi har ett myndighetsperspektiv i utvärderingen. Vid samtycke kommer inspelning av intervjun att ske för att underlätta transkribering och tolkning av materialet. Inspelningen kommer ske med mobiltelefon utan internetuppkoppling för att obehöriga inte ska kunna få tillgång till materialet. När utvärderingen är genomförd och godkänd kommer allt insamlat material att raderas. Materialet kommer endast att användes till denna utvärdering. Vid ytterligare frågor maila eller ring: Patricia.seraji@live.com 0709921075 eg222dx@gmail.com 0763200020 Med vänliga hälsningar, Patricia Seraji och Elin Gustafsson Malmö 41 Bilaga 2 - Hur har din myndighets roll sett ut i samverkansöverenskommelsen? - Hur upplever du att överenskommelsen har fungerat? – Hur anser du att samarbetet mellan de olika aktörerna har fungerat? - Anser du att de involverade aktörerna är relevanta för målen med samverkansöverenskommelsen? – Hur har kommunikationen med de andra aktörerna sett ut? - Har du fått den återkoppling du önskat från de andra aktörerna? – Har det genomförts sammanträden med representanter från myndigheterna? - Hur har kommunikationen sett ut inom din myndighet? Har samtlig personal blivit informerade om överenskommelsen och de angivna aktiviteterna som ni ansvara för? - Har ni haft något samarbete med närliggande kommuner, till exempel Vetlanda? – Hur har det samarbetet sett ut? – Är detta något ni efterfrågar? - Inför den kommande samverkansöverenskommelsen, finns det några förändringar du skulle vilja se? – Finns det några styrkor du skulle vilja lyfta fram? – Finns det några svagheter du skulle vilja lyfta fram? 42 Bilaga 3. Figur 9. Aktiviteter för tillgreppsbrott. Källa: Nässjö kommun, (2012) Bilaga 4. Figur 10.Aktiviteter för våldsbrott i offentlig miljö. Källa: Nässjö kommun, (2012). 43 Bilaga 5. Våldsbrott i offentlig miljö - Nässjö kommun Antal 100 80 60 40 20 0 48 2005 52 52 2006 2007 68 40 2008 2009 Figur 11. Källa: HOBIT (2015) Bilaga 6. Våldsbrott i offentlig miljö - Starttid Antal 100 50 0 4 15 11 12 44 6 37 17.00-22.00 2005 2006 41 56 23.00-03.00 2007 2008 Figur 12. Källa: HOBIT (2015) 44 2009 34
