Nu kan BUMM ta emot fler barn som behöver

Transcription

Nu kan BUMM ta emot fler barn som behöver
HSNNYTT
NYHETSBREV TILL VÅRDGIVARE FRÅN HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSFÖRVALTNINGEN,
STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING
12
nya B
U
har ö MM
ppna
i läne t
t
10/15
www.vardgivarguiden.se
December
Nytt handlings­
program för övervikt och fetma
– trenden ska brytas
I det nya handlingspro­
grammet är visionen att
de senaste decenniernas
negativa trend ska brytas
och att övervikt och fetma
ska minska i länet.
u Läs mer på sidan 5
”God planering och
samordning krävs för
att vi ska kunna ge länets
invånare en trygg och
säker vård under juloch nyårshelgerna.”
u Läs mer i ledaren på sidan 3
Nu kan BUMM ta emot fler barn
som behöver specialistvård
barn- och ungdomsmedicinska mottagningar, BUMM, har öppnat
i länet. Det innebär att tillgängligheten ökar för patienter som behöver träffa
specialister inom barnmedicin. Vissa BUMM har också i tilläggsuppdrag att
utreda och behandla fetma, lättare psykisk ohälsa samt misstänkt ADHD.
TO LV N YA
u Läs mer på sidan 7
Snart försvinner
namnet Mina vård­
kontakter
Mina vårdkontakter som
namn och varumärke ska
vara borttaget till års­skiftet.
u Läs mer på sidan 11
VÅRDUTBUD M M
Ny mottagning för rehabilitering av
smärta och utmattningssyndrom
Förändringar inom
ögonsjukvården i länet
Den 16 november öppnade mottagningen Kognitiva Teamet Rehab.
Adressen är Sandsborgsvägen 50. Beslutet togs i sjukvårdsutskott
Stockholms stad och Ekerö den 19 augusti.
Den 31 januari 2016 flyttar den
allmänna ögonmottagningen på S:t
Eriks Ögonsjukhus från Karolinska
universitetssjukhuset, Huddinge till
S:t Eriks Ögonsjukhus, Kungsholmen. Den 30 april flyttar S:t Eriks
barn- och skelningsmottagning på
Karolinska Huddinge till S:t Eriks
Ögonsjukhus på Kungsholmen.
Kvar på Karolinska Huddinge blir
ögonkonsultverksamhet för inne­
liggande barn och vuxna samt ögonbottenfotografering.
Omorganisationen är ett led i
framtidens hälso- och sjukvård där
akutsjukhusens uppdrag renodlas
för patienter som är i behov av
akutsjukhusens resurser.
Kontaktperson: Gunnel Andersson, gunnel.andersson@sll.se
Ögonmottagningen i Solna upphör
Ögonmottagningen i Solna, Lilla gatan 4B upphör den 31 december på
egen begäran på grund av pensionering. Beslutet togs i sjukvårdsutskott
Norr den 15 oktober 2015.
Kontaktperson: Linnea Pettersson, linnea.pettersson@sll.se
Vårdcentraler som startat tilläggsavtal
psykisk ohälsa barn och ungdom
Den 1 november startade Capio Vårdcentral Bro och Kungsängens
Vårdcentral tilläggsavtal psykisk ohälsa barn och ungdom.
Kontaktperson: Marina Skarbøvik, marina.skarbovik@sll.se
Veritaskliniken Hud Ekerö har lagt ner
Mottagningen har hållit stängt sedan i våras och har nu lagt ner på egen
begäran. Beslutet togs i sjukvårdsutskott Stockholms stad och Ekerö den
18 november 2015.
Kontaktperson: Linnea Pettersson, linnea.pettersson@sll.se
Rehabakademin har flyttat
Rehabakademin, som är en mottagning för rehabilitering vid långvarig
smärta och vid utmattningssyndrom, flyttade den 1 november från Solna
strandväg 74. Den nya adressen är Korta gatan 9 i Solna.
Kontaktperson: Anne-Marie Norén, anne-marie.noren@sll.se
Riksby vårdcentral byter namn
Den 1 januari 2016 byter Riksby vårdcentral namn till Abrahamsbergs
vårdcentral.
Kontaktperson: Anna Jakobsson Ernudd, anna.jakobsson-ernudd@sll.se
Två nya mottagningar inom medicinsk fotsjukvård
Svenska Fot & Hudkliniken är godkänd som vårdvalsaktör inom fotsjukvård från den 1 december. Vårdgivararen har två mottagningar, en på
Birgittavägen 4 (Jakobsbergs sjukhus) och en på Sollentunavägen 158.
Beslutet togs i sjukvårdsutskott Norr den 15 oktober.
Kontaktperson: Marina Skarbøvik, marina.skarbovik@sll.se
2 HSN N Y T T 10/15
Kontaktperson: Sofia Petersson,
sofia.petersson@sll.se
Södertälje sjukhus
övertar röntgenverksam­
het från Aleris Diagnostik
i Södertälje
Den 24 december 2015 tar Söder­
tälje sjukhus över röntgenverksamheten för öppenvården från Aleris
Diagnostik AB i Södertälje. Över­
tagandet sker på grund av ombyggnationer på sjukhuset som är en del
i Framtidsplanen.
Adress: Södertälje sjukhus,
verksamhetsområde Röntgen,
Rosenborgsgatan 6-10, Södertälje
Kontaktperson: Therese Löfqvist,
therese.lofqvist@sll.se
Ny vårdgivare bedriver
Avancerad sjukvård
i hemmet (ASiH)
Med hjärta och hjärna ASiH
bedriver sedan 15 oktober Avan­
cerad sjukvård i hemmet. Vård­
givaren är godkänd att bedriva ASiH
i område 3; Botkyrka, Huddinge,
Nynäshamn och Tyresö. Beslutet
togs i sjukvårdsutskott Söder den
19 mars 2015.
Kontaktperson: Marite Sandström,
marite.sandstrom@sll.se
Innehåll
Vården under helgerna
närmar sig. Vid den tiden på året,
liksom under sommaren, krävs det god planering och samordning
för att vi ska kunna ge länets invånare en trygg och säker vård. Det
arbetet påbörjades direkt efter sommaren och görs i samarbete med
länets alla chefläkare. Möten med landstingets vårdverksamheter och
kommunernas verksamheter har hållits för att samarbetet ska ske så
smidigt som möjligt under helgerna.
J u l- o c h n yå r s h e lg e r n a
Som tidigare kommer landstinget att rapportera om planeringen
inför helgerna, om ytterligare åtgärder som vidtas och om läget i
Stockholmssjukvården under helgerna. Rapporteringen publiceras
veckovis på Vårdgivarguiden. Om du väljer att prenumerera på
rapporteringen får du den direkt till din inkorg. Gå in på
vardgivarguiden.se/prenumerera och välj Vården under jul och nyår.
”God planering och samordning krävs för
att vi ska kunna ge länets invånare en trygg
och säker vård under jul- och nyårshelgerna.”
riktad mot länets invånare kommer att göras,
främst digitalt. Syftet är att vägleda invånare att kontakta 1177 Vård­
guiden för att få rätt vård hos rätt vårdgivare under helgerna.
E n m i n d r e k a m pa n j
För att 1177 Vårdguiden ska kunna lotsa varje patient rätt är korrekt
information i EK av stor betydelse. Det gör det också enklare för
vårdgrannar att vägleda patienterna rätt. Kontrollera därför att in­
formationen om er verksamhet i EK är uppdaterad och att eventuella
förändringar registreras.
Å r e t 2015 går mot sitt slut. Det effektiviseringskrav som de cen­
trala förvaltningarna i landstinget ska driva igenom under 20152017 genomförs med samma kraft under 2016. Som det ser ut nu,
kommer vi att nå vårt mål för 2015. Vår ekonomi är god, men saknar
inte utmaningar. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen följer kostnads­
ökningstakten noggrant, för att kunna göra nödvändiga justeringar
vid behov.
Slutligen vill jag passa på att önska alla en
fin jul- och nyårshelg!
Barbro Naroskyin
Hälso- och sjukvårdsdirektör
u Vårdutbud m m
Ny mottagning för rehabilitering
av smärta och utmattningssyndrom 02
Ögonmottagningen i Solna upphör 02
Vårdcentraler som startat tilläggsavtal
psykisk ohälsa barn och ungdom 02
Veritaskliniken Hud Ekerö har lagt ner 02
Rehabakademin har flyttat 02
Riksby vårdcentral byter namn 02
Två nya mottagningar inom medicinsk fotsjukvård 02
Förändringar inom ögonsjukvården i länet 02
Södertälje sjukhus övertar röntgenverksamhet
från Aleris Diagnostik i Södertälje 02
Ny vårdgivare bedriver ASiH 02
u Ledare
Vården under helgerna03
u HSN Information
Ny cancerplan lyfter forskning och
patientdelaktighet
04
Bidrag till ideella organisationer 2016 04
Upphandling 04
Nytt avtal med SOS Alarm 05
Nytt handlingsprogram för övervikt
och fetma – trenden ska brytas 05
u Artiklar och notiser
Förstärkt cancervård med tre onkologiska kliniker 06
Nu kan BUMM ta emot fler barn som
behöver specialistvård 07
Tryggare vårdprocess med tre nya bröstcentrum 08
Nu införs e-frikort 08
Förändringar i patientavgifter 2016 09
Diagnos vid diffusa symtom på några veckor 09
Populär kurs om hur register kan användas
i klinisk forskning 10
Förkortat och förenklat processflöde för
Warandoseringar leder till ökad patientsäkerhet 10
Snart försvinner namnet Mina vårdkontakter 11
Ny Nationell patientöversikt, NPÖ, lanseras 11
Nya nationella riktlinjer för vård av astma och KOL 12
Samverkansöverenskommelse –
omhändertagande av berusade 12
Folkhälsorapporten 2015 13
Samlad information på Vårdgivarguiden om
flyktingsituationen13
Aktuellt om nya ARV-systemet 14
Stockholms läns landsting kan nu överföra data
direkt från journal till psykiatriska kvalitetsregister 14
Karolinska Universitetssjukhuset inför nya rutiner
för tryggare utskrivning av sköra patienter 15
u Observera!
Program 4D vinner MedTech Award 16
Vårdfaktura har blivit mer användarvänligt 16
Utbildningar i patientsäkerhet 16
Handlingarna till
hälso- och sjukvårdsnämnden finns på:
www.sll.se. Sökväg: Politik/Sök ärenden
och handlingar
Ansvarig utgivare: Barbro Naroskyin
Redaktion: Carin Lundgren (carin.lundgren@sll.se)
Telefon: 08-123 132 00, www.vardgivarguiden.se
Foto: Fredrik Persson, Maskot, Barbro filmproduktion AB,
Rickard L Erikson, Anna Molander
HSN n y t t 10/15 3
HSN INFORMATION 1 DECEMBER 2015
Var tredje invånare beräknas få cancer under sin livstid. Allt fler cancerpatienter
botas eller lever länge med en diagnos. Det ställer nya krav på vården. I Cancerplan
2016-2019 finns bland annat åtgärder för ökad patientdelaktighet, patientansvariga
team och forskningsnätverk.
Ny cancerplan lyfter
forskning och patientdelaktighet
Kortare väntetider
Fokus kommande år är till exempel
att minska omotiverade och åtgärdbara skillnader inom cancervården,
ett fortsatt tydligt och samlat ansvar
för patientcentrerade vårdpro­
cesser, kortare väntetider och lösningar för kompetensförsörjningen.
Cancerplan 2016-2019 innehåller
övergripande åtgärder, men även
en mängd konkreta insatser för att
utveckla och förbättra patientens
väg genom cancervården. Planen
har tagits fram i samverkan med
beslutsfattare, verksamhetschefer,
forskare, vårdpersonal och patientföreträdare.
– Syftet med Cancerplanen är att
beskriva konkreta åtgärder för att
uppnå målen i den nationella Cancerstrategin och Framtidsplanen
om en effektiv, jämlik och jämställd
cancervård av högsta kvalitet för
alla. De viktigaste åtgärderna har vi
tagit fram tillsammans med personal och patienter. Det är en värdefull samverkan som också ligger
till grund för genomförandet, säger
Roger Henriksson, professor och
chef för Regionalt cancercentrum
Stockholm – Gotland.
Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade:
Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade:
u om förfrågningsunderlag för upphandling av slutenvård för personer med
utvecklingsstörning och grava beteendeavvikelser.
u om förfrågningsunderlag enligt
LOU för upphandling av specialiserad
rehabilitering i varmt klimat i
Stockholms län.
HSN 1504-0550
HSN 1508-1006
u om förfrågningsunderlag enligt LOU
för upphandling av ambulanshelikopterverksamhet.
HSN 1301-0051
4 HSN N Y T T 10/15
Läs mer på http://cancercentrum.se/stockholm-gotland/vara-uppdrag/strategisk-utvecklingsplan/cancerplan-2016-2019/
Handläggare:
Kjell Bergfeldt, kjell.bergfeldt@sll.se och
Roger Henriksson, roger.henriksson@sll.se
Bidrag till ideella
organisationer 2016
Upphandling
Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade:
Implementering i samverkan
Arbetet med implementeringen
av den regionala Cancerplanen
kommer att ske i nära samarbete
med patienter, profession, vårdgivare och Karolinska Institutet och
kommer att ske successivt under
perioden. Vissa åtgärder kommer
att pågå även efter 2019. Beslut om
Cancerplan 2016-2019 fattades av
hälso- och sjukvårdsnämnden den
1 december 2015. Enskilda åtgärder
och satsningar i planen beslutas i
samband med hälso- och sjukvårdsnämndens årliga budgetar. Region
Gotland hanterar Cancerplanen i
särskild ordning.
Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade
att ge bidrag till ideella organisationer år
2016. Syftet med bidragen är att stödja
och stimulera ideella organisationer som
bedriver frivilligt arbete som förstärker
eller kompletterar hälso- och sjukvården.
Bidrag kan beviljas till organisationer som
uppfyllde hälso- och sjukvårdsnämndens
riktlinjer för stöd till ideella organisationer, som beslutades 2007.
Nämnden beviljade 18 100 000 kronor i
bidrag till 116 organisationer för 2016.
Handläggare: Amalia Vinogradova,
amalia.vinogradova@sll.se
HSN INFORMATION 1 DECEMBER 2015
Nytt avtal med SOS Alarm
Det nuvarande avtalet med SOS Alarm AB om tjänsten prioritering och dirigering av prehospitala enheter
(till exempel ambulanser) löper ut 31 oktober 2016. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen har fått i uppdrag
att ta fram förslag till ett nytt avtal.
Bild: SOS Alarm
Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade
den 1 december att ett nytt avtal ska
tecknas med SOS Alarm AB som avser hela
uppdraget prioritering och dirigering.
Förvaltningen framhåller att SOS Alarm
AB har en väl uppbyggd struktur när det
gäller modeller, kanaler och arbetsformer
för samverkan med olika funktioner i
samhället, till exempel polis och räddningstjänst.
Tjänsten prioritering och dirigering är
en nyckelfunktion när det gäller att ge
Stockholms invånare rätt hjälp när något
akut inträffar. När ett vårdsamtal kommer
in bedömer personal det medicinska
behovet och vilken typ av resurs som ska
skickas (till exempel ambulanshelikopter,
ambulans eller jourläkarbil). När prioriteringen är gjord ser dirigeringen, som vet
var alla fordon befinner sig, till att den
behövande får snabbast möjliga hjälp
efter behov.
Ett förslag till avtal bedöms vara klart
i början av 2016.
Handläggare: Björn Gustafson,
bjorn.gustafson@sll.se
Nytt handlingsprogram för övervikt och fetma
– trenden ska brytas
Nu har hälso- och sjukvårdsnämnden antagit ett nytt Handlingsprogram övervikt och fetma
2016-2020 (HPÖ) för Stockholms läns landsting.
I det nya handlingsprogrammet är
visionen att de senaste decenniernas negativa trend ska brytas och
att övervikt och fetma ska minska i
länet. Det hälsofrämjande och överbyggande arbetet ska stärkas och
skillnaderna i övervikt och fetma
ska minska.
Tre mål för 2020
Tre övergripande utfallsmål som
ska nås år 2020 har definierats:
• Andelen vuxna med övervikt ska
vara minde än 25 procent och andelen med fetma ska vara mindre
än 7 procent.
• Andelen 4-åringar med övervikt
ska vara mindre än 7 procent och
andelen med fetma mindre än
2 procent.
• Andelen gravida förstföderskor
med övervikt ska vara mindre än
15 procent och andelen med fetma
mindre än 5 procent.
Stort folkhälsoproblem
Arbetet med minska förekomsten av
övervikt och fetma är ett prioriterat
område. Många barn och vuxna har
nåtts av åtgärder inom det tidigare
handlingsprogrammet, men övervikt och fetma är ett fortsatt stort
folkhälsoproblem. Enligt folkhälsoenkäten 2014 är 40 procent bland
männen och 25 procent bland
kvinnorna överviktiga. Vad gäller
fetma är siffrorna 11 procent bland
männen och 10 procent bland kvinnorna. Det finns också stora geografiska skillnader inom länet.
psykisk ohälsa, övervikt och fetma
samt personer med funktionshinder, övervikt och fetma. Under
våren 2016 kommer ett regionalt
vårdprogram för övervikt och fetma
att tas fram.
Handlingsprogram Övervikt och fetma
2016-2020 finns på Vårdgivarguiden
www.vardgivarguiden.se/halsoframjande
Handläggare: Jenny Sydhoff,
jenny.sydhoff@sll.se
Regionalt vårdprogram
till våren
De åtgärder som föreslås i HPÖ
delas in i tre strategier; hälsofrämjande, förebyggande och behandlande. De grupper som prioriteras
är barn och ungdomar, gravida med
övervikt och fetma, personer med
HSN N Y T T 10/15 5
ARTIKLAR & NOTISER
Förstärkt cancervård
med tre onkologiska kliniker
En mer sammanhållen, effektivare och tryggare cancervård
– det är syftet med den förändring av den icke-kirurgiska onkologiska vården
som landstingsstyrelsen beslutat genomföra.
Cancervården i Stockholms län
ska förstärkas inom icke-kirurgisk
onkologi, vad gäller de tre stora
cancerdiagnoserna bröst-, tarmoch prostatacancer. Utöver Karolinska Universitetssjukhuset, som i
dagsläget är det enda sjukhus som
bedriver icke-kirurgisk onkologi –
med enheter på Södersjukhuset och
Danderyds sjukhus, ska ytterligare
två akutsjukhus bedriva icke-kirurgisk cancervård. Varje sjukhus får
då helhetsansvar för patientens hela
vårdprocess, från diagnos, behandling till tidig uppföljning inklusive rehabilitering och forskning.
Cancerbehandling innefattar då
såväl kirurgisk som icke-kirurgisk
onkologisk behandling.
– Fler får cancer i länet och behovet
av effektiv och patientsäker cancervård kommer att fortsätta öka. Det
betyder att den specialistkompetens
som idag finns inom icke-kirurgisk
onkologi behöver finnas på fler
akutsjukhus för att skapa en sammanhållen och tryggare vårdprocess
med patienten i fokus, säger Anna
Nergårdh, chefläkare Stockholms
läns landsting och ställföreträdande
landstingsdirektör.
Tre sjukhus med onkologiska
kliniker
En ny onkologisk klinik byggs nu
upp på Capio S:t Görans Sjukhus.
Karolinska Universitetssjukhusets
enhet på Södersjukhuset integreras
med den övriga cancervården på
Södersjukhuset. Huvudsyftet med
förstärkningen av onkologisk vård
från ett till tre sjukhus är att kunna
ge den växande patientgruppen
6 HSN N Y T T 10/15
inom de tre stora cancerdiagnoserna bröst-, tarm- och prostatacancer,
en mer sammanhållen och effektiv
vård där respektive sjukhus får ett
helhetsansvar för hela vårdprocessen. Patienter med övriga, mer
ovanliga cancerdiagnoser kommer
även i fortsättningen att få kirurgisk
och onkologisk vård på Karolinska
Universitetssjukhuset och framöver
på Nya Karolinska Solna. På det
nya högspecialiserade sjukhuset
beräknas omkring 30 procent av
vårdplatserna att beläggas av cancerpatienter.
– Att vi nu förstärker cancervården med icke-kirurgisk onkologi
på ytterligare två akutsjukhus
är ett viktigt steg i den regionala
Cancerplanen och sker i linje med
modellen för nätverkssjukvård
som ligger till grund för framtidens
hälso- och sjukvård. Inom cancervården bedrivs till exempel kirurgi
på de tre akutsjukhusen och det är
ett naturligt steg att även icke-kirurgisk onkologi blir en del av den
sammanhållna vårdprocessen, säger
Anna Nergårdh.
Förstärkt patientnära
cancerforskning
Förstärkningen till tre onkologiska
kliniker kommer att skapa bättre
förutsättningar för patientnära
forskning inom onkologisk vård,
med fler patienter som kan erbjudas
att delta i olika kliniska forskningsprojekt under hela vårdprocessen.
Forskning och utbildning inom
cancervård bedrivs redan på de
stora akutsjukhusen. Med de nya
klinikerna kommer den befintliga
FoU-verksamheten på sjukhusen
att omfatta även den onkologiska
vården, vilket stärker kompetensen
inom cancervård på fler områden.
Karolinska Institutet kommer även
fortsättningsvis att ha en viktig
samordnande roll för forskningen.
Förändringen innebär också fler
möjligheter till kompetensutveckling, utbildning och forskning för
medarbetare som specialiserat sig
inom onkologi.
Om beslutsprocessen
I landstingets budget för 2016 står
att den onkologiska vården ska
bedrivas på tre sjukhus, Karolinska Universitetssjukhuset, Södersjukhuset och S:t Görans Sjukhus.
Inför beslut om genomförande i
landstingsstyrelsen har remissvar
tagits emot av berörda aktörer.
Landstingsdirektören föreslås efter
beslut ge i uppdrag till sjukhusens
ledningar att genomföra förändringen under första halvåret 2016.
Landstingsstyrelsen fattade beslut
om förslaget den 1 december 2015.
Handläggare: Peter Rönnerfalk,
peter.ronnerfalk@sll.se
ARTIKLAR & NOTISER
Nu har tolv nya barn- och ungdomsmedicinska mottagningar, BUMM, öppnat i länet.
Det innebär att tillgängligheten ökar för patienter som behöver träffa specialister inom barnmedicin.
Vissa BUMM har också i tilläggsuppdrag att utreda och behandla fetma, lättare
psykisk ohälsa samt misstänkt ADHD.
Nu kan BUMM ta emot fler barn
som behöver specialistvård
Barn- och ungdomsmedicinska
mottagningar, BUMM, finns i öppenvården och har specialistkompetenserna barnläkare och barnsjuksköterskor. Tidigare fanns 21
sådana mottagningar i länet och nu
är antalet sammanlagt 33 BUMM.
När det gäller vanliga, tillfälliga
sjukdomar hos barn som i övrigt är
friska, kan BUMM ta emot barn upp
till tolv månaders ålder. Tillfälligt
sjuka barn som är äldre än tolv månader ska i första hand få hjälp vid
en husläkarmottagning.
– I och med de nya mottagningarna
finns det större möjligheter att få tid
på någon av dem. Kösituationen ser
idag olika ut bland mottagningarna.
Vissa har inga väntetider alls medan
andra har långa köer. Snart kommer man också att kunna se väntetiderna till varje mottagning på
Vårdgivarguiden, säger Margareta
Cassel, handläggare vid hälso- och
sjukvårdsförvaltningen.
På vissa BUMM kan barn och unga
4-17 år få behandling för fetma och
sjukdomar kopplade till övervikt.
Det ingår inte i basuppdraget, men
mottagningarna har möjlighet att
ansöka om detta som tilläggsuppdrag. Detsamma gäller en annan
viktig målgrupp, barn och unga med
lättare psykisk ohälsa. Ett tredje
tilläggsuppdrag gäller barn som har
problem med koncentration och
uppmärksamhet eller har diagnosen
ADHD sedan tidigare.
Till BUMM kan husläkare och andra vårdgivare remittera barn som
behöver träffa en barnspecialist.
Det kan till exempel vara barn med
komplicerade mag- och tarmbesvär
samt urinvägsinfektioner. Föräldrar
som har frågor om sitt barns tillväxt
eller utveckling kan också få hjälp
här.
En annan given patientgrupp är
barn med kroniska sjukdomar, till
exempel allergi, astma eller eksem,
som inte kan behandlas på husläkarmottagning.
– De flesta barn och ungdomar kan
få vård på sin husläkarmottagning,
men om läkaren där bedömer att
barnet behöver träffa en barnläkare kan remiss skickas till BUMM,
säger Margareta Cassel.
Flertalet BUMM ingår i vårdvalet,
men det gäller inte de mottagningar
som är knutna till akutsjukhusen,
som Karolinska Universitetssjuk­
huset, Sachsska barn- och ung-
12
nya B
U
har ö MM
ppna
i läne t
t
domssjukhuset och Södertälje
sjukhus. Alla BUMM, oavsett till­
hörighet och avtalsform, har samma
målgrupp och uppdrag.
– BUMM fyller en viktig funktion
på den stora vårdkartan genom att
erbjuda vård på specialistnivå i öppenvården. De har inte ett akutuppdrag, men ska kunna ta emot ett
antal oplanerade besök per dag,
säger Tim Bomanson, handläggare
vid hälso- och sjukvårdsförvalt­
ningen.
Kriterier för vilka patienter som ska tas emot
på barn- och ungdomsmedicinska mottagningar respektive husläkarmottagningar finns
på www.viss.nu
Mer information om BUMM på
www.vardgivarguiden.se/avtaluppdrag/
avtalsinformation/vardval-stockholm/
barn--och-ungdomsmedicinska-mottagningar/
Fakta om BUMM
I Stockholms län finns 33 BUMM, med en spridning från Sigtuna till Södertälje.
Basuppdraget är på specialistnivå och mottagningarna har barnläkare och
barnsjuksköterskor.
Målgruppen är barn och ungdomar i åldrarna 0 till och med 17 år som
har en komplicerad sjukdomsbild, men som inte behöver akutsjukhusets
specialistkompetens och utrustning.
Barn/unga som inte tillhör målgruppen ska i första hand vända sig till
husläkarmottagningarna.
HSN N Y T T 10/15 7
ARTIKLAR & NOTISER
Tryggare vårdprocess
med tre nya bröstcentrum
Den 1 januari 2016 öppnar tre bröstcentrum i Stockholm:
vid Karolinska Universitetssjukhuset i Solna, Capio S:t Görans
Sjukhus och Södersjukhuset. Varje bröstcentrum kommer att
ha ett helhetsansvar för patienter med bröstcancer.
Bröstcentrum ansvarar för mammografiska undersökningar, inklusive
screening. För patienter med bröstcancer ansvarar bröstcentrum för
hela vårdkedjan, från utredning och
diagnos till behandling, uppföljning
och rehabilitering.
För patienter med återfall i bröstcancer ansvarar bröstcentrum för
fortsatt handläggning. Syftet är en
tryggare och mer sammanhållen
vård, med ett omhändertagande
som garanterar jämlikhet och effektivitet genom hela vårdprocessen.
Samtidigt blir också tillgängligheten
bättre när fler vårdkompetenser
samlas på ett ställe.
Befintliga patienter
För patienter som redan genomgår
bröstcancerbehandling eller är under uppföljning på någon av Karolinskas onkologmottagningar i Solna eller på Södersjukhuset kommer
ingenting att förändras. De kommer
att kunna fortsätta på samma enhet
som tidigare och behöver inte byta
sjukhus, läkare eller kontaktsjuksköterska. De kan liksom tidigare
om de själva så önskar byta enhet.
Nya rutiner för remisser
till bröstcentrum
Stockholms tre bröstcentrum
kommer alla att ta emot kvinnor på
samma sätt, både för screening och
klinisk mammografi:
• Kvinnor som vid mammografi­
screening själv påtalat fynd eller
där mammografi visar oklara
fynd återkallas och bröstcentrum
ansvarar för den fortsatta handläggningen.
8 HSN N Y T T 10/15
• Patienter som sökt husläkare,
MVC, gynekolog eller annan vårdenhet kan remitteras till bröstcentrum för mammografi. Remissen
sänds till mammografienheten.
Svaret på godartade förändringar kommer till remittenten som
informerar patienten. Vid oklara
förändringar eller klar malignitet
ansvarar bröstcentrum för den
fortsatta handläggningen.
• Vid misstanke på malign förändring kan remiss skrivas direkt
till bröstcentrum för utredning.
Bröstcentrum gör utredningen
och informerar patienten. Vid
oklara förändringar eller klar malignitet ansvarar bröstcentrum för
den fortsatta handläggningen.
• Personer som känner symtom kan
själva söka till bröstcentrum för
utredning utan remiss. Bröstcentrum gör utredningen och informerar patienten.
• För de patienter som behöver vidare diagnostik eller åtgärder som
kirurgi och eventuell onkologisk
behandling erbjuds en sammanhållen vårdkedja på ett bröstcentrum.
• Alla utredningar görs direkt på
bröstcentrum eller av en eventuell
samarbetspartner som är knuten
till aktuellt bröstcentrum.
Samtliga tre nya bröstcentrum tar
emot elektroniska remisser eller
remisser på papper. Remisser för
mammografi skickas till respektive
bröstcentrums mammografiverksamhet.
Adresser och information finns på http://cancercentrum.se/stockholm-gotland/cancerdiagnoser/brost/brostcentrum/remittering/
Nu införs e-frikort
Nu införs en elektronisk hantering
av högkostnadsskydd och frikort,
e-frikort, successivt i Stockholms
län. Först ut är flera av landstingets
vårdcentraler och mottagningar, följt
av Karolinska Universitetsjukhuset
i Solna och Danderyds sjukhus.
Därefter ansluts övriga akutsjukhus,
övriga mottagningar i landstingets
regi samt privata vårdgivare.
Införandet pågår från mitten av
november 2015 till slutet av februari
2016. Då kommer merparten av länets
vårdenheter vara med i den elektroniska
hanteringen av högkostnadsskydd och
frikort.
Tidigare besök behöver registreras
När patienten visar upp befintligt högkostnadskort, frikort eller kvitto från
tidigare besök registrerar vårdgivarna/
kassapersonalen dessa i det elektroniska
systemet. Patientavgifter från nya besök
registreras direkt från ett kassasystem,
till exempel TakeCare, eller via en
webbapplikation.
Patienten har själv tillgång till sina
upp­gifter från anslutna vårdgivare
genom att logga in på 1177 Vårdguidens e-tjänster. Tjänsten kommer att
vara tillgänglig från slutet av november
2015.
Under införandeperioden fortsätter
vårdgivarna/kassapersonalen att stämpla i högkostnadskortet samt utfärda
manuella frikort även då patienten får
ett e-frikort i systemet. Detta för att patienten ska kunna röra sig enkelt mellan
anslutna och inte anslutna vårdgivare.
Från och med mars 2016 kan patienten
logga in på 1177 Vårdguiden eller be
kassapersonalen att beställa ett frikort
som då skickas hem till patientens
folkbokföringsadress. Frikortet används
främst om patienten behöver söka vård
i ett annat landsting. I Stockholms län
behövs vanligvis inget inplastat frikort
längre då all information finns i det
elektroniska systemet.
Mer information
Information om e-frikort finns samlat
på Vårdgivarguiden, bland annat en
instruktion till personal om hanteringen
av e-frikort.
Kontakt: Tomas Andersson,
tomas.s.andersson@sll.se
ARTIKLAR & NOTISER
Förändringar i
patientavgifter
2016
Vid årsskiftet blir öppen
hälso- och sjukvård för
personer som är 85 år
eller äldre avgiftsbefriad.
Landstingsfullmäktige har beslutat
att personer 85 år eller äldre inte
behöver betala patientavgift vid
besök i öppen hälso- och sjukvård
från den 1 januari 2016. Till öppen
vård räknas bland annat besök på
husläkarmottagning, vårdcentral,
geriatrisk mottagning, sjukhusens
akutmottagningar och telefon­
recept.
Informationsaktiviteter
Nya patientavgiftsaffischer distribueras till privata vårdgivare och
sjukhusens/SLSO:s patientkontor
för vidare distribution under vecka
50. Samlad information om patientavgifter finns uppdaterad från
årsskiftet i Avgiftshandboken på
Vårdgivarguiden. Här kommer det
även finnas patientavgiftsaffischer
för nedladdning.
www.vardgivarguiden.se/tabetalt
Diagnos vid diffusa symtom på några veckor
Under första året med
Diagnos­tiskt Centrum har
mer än hälften av patienterna
fått en diagnos inom det uppsatta målet om 16 dagar. För
patienter som diagnostiseras
med tumörsjukdom tar utredningen 14 dagar i genomsnitt.
Diagnostiskt Centrum är ett
centrum för tidig diagnostik
på Södertälje sjukhus.
– Det känns mycket bra att vi
har kunnat korta tiderna så pass
mycket. Trygghet och snabba svar
till patienten är otroligt viktigt, säger Roland Söderholm, medicinskt
ansvarig överläkare på Diagnostiskt
Centrum vid Södertälje sjukhus.
Diagnostiskt Centrum är ett samarbete mellan Regionalt cancercentrum Stockholm – Gotland och
Södertälje sjukhus. Det startade
hösten 2014 och är ett projekt på
tre år.
Roland Söderholm, medicinskt ansvarig
överläkare på Diagnostiskt Centrum vid
Södertälje sjukhus.
En femtedel har en
tumörsjukdom
Drygt 100 patienter har hittills
utretts varav en dryg femtedel har
diagnostiserats med tumörsjukdom.
Antalet patienter som remitterats
har varit färre totalt sett än förväntat och centrets betjäningsområde
har därför utökats så att primärvård
och öppen specialistvård i fler kommuner får möjlighet att remittera.
– Det är ungefär samma fördelning
av cancerdiagnoser och andra diagnoser som i Danmark, varifrån idén
till Diagnostiska Centrum kommer.
Vi ser också fram emot att utöka
samarbetet med primärvård i fler
kommuner, säger Roland Söderholm.
Nytt arbetssätt och
jämlik remittering
Roland Söderholm berättar att det
är ett nytt sätt att jobba, där personalen på Diagnostiskt Centrum,
tillsammans med primärvården, har
tagit fram en modell för en standardiserad och effektivt koordinerad
utredning i två steg.
dersökningarna parallellt vilket spar
tid. Tillsammans kan vi därigenom
korta tiden till diagnos för patienterna. Den basala utredningen gör
att det verkligen är patienter med
allvarliga, diffusa symtom som
kommer hit. Vi kan också se att remitteringen sker jämlikt vad gäller
såväl kön, ålder som bostadsort,
avslutar Roland Söderholm.
Vilka patienter kan remitteras?
• Patienter som är 18 år eller äldre
och där man misstänker något
allvarligt.
• Patienterna ska inte ha symtom
från någon särskild del av kroppen och en basal utredning ska
inte heller ha visat någon säker
diagnos.
• Patienter med misstänkt metastas
med okänd primärtumör.
• Under projekttiden tas patienter
emot i första hand från Botkyrka,
Enskede-Årsta-Vantör, Huddinge,
Hägersten-Liljeholmen, Nykvarn,
Nynäshamn, Salem, Skärholmen,
Södertälje och Älvsjö.
Mer information och remitteringsinstruktioner
www.sodertaljesjukhus.se/diagnostisktcentrum
– Först gör primärvården en basal
utredning och visar inte den på
någon diagnos så fortsätter vi. Här
kan vi använda oss av sjukhusets
samlade resurser och planera un-
HSN N Y T T 10/15 9
ARTIKLAR & NOTISER
Populär kurs om hur
register kan användas
i klinisk forskning
Förkortat och förenklat processflöde
för Warandoseringar leder till ökad
patientsäkerhet
En studie som gjorts på Boo vårdcentral visar att ett förkortat
och förenklat processflöde för Warandoseringar med hjälp av
snabbanalys av PK(INR) leder till ökad patientsäkerhet, ökad
kvalitet, minskad tidsåtgång och lägre löpande kostnader.
E
N AT I O N E L L A K VA L I T E T S R EG I ST E R
är en guldgruva av information för
forskare som ska studera specifika
sjukdomar, diagnoser, behandlingar
och förbättringsarbeten i vården.
För att informera om och uppmuntra fler att använda registren
för forskningsändamål arrangerade
QRC Stockholm och Karolinska
Institutet vid Södersjukhuset en
tvådagarskurs i november.
Kursen som anordnades för andra
gången i QRC Stockholms regi
lockade många. 40 personer från
både offentlig och privat sektor,
bland andra läkare, fysiotera­peuter,
doktorander och vetenskapligt
ansvariga på företag, deltog.
B L A N D I N S P I R ATÖ R E R N A fanns
Bengt Westerberg, som lett Registerforskningsutredningen, och
tretton representanter från bland
annat Datainspektionen, HSF, SCB,
Stockholms medicinska biobank,
Socialstyrelsen och Vetenskaps­rådet
samt ett antal erfarna register­
forskare. Vilka register finns, hur
får man tillgång till data, vad gäller
enligt personuppgiftslagen och vilka
fallgropar kan finnas vid insamling
och validering av data var några av
frågorna som diskuterades.
Presentationer och intervjuer från dagen
qrcstockholm.se/forskning
Kontakt: Gunilla Jacobsson-Ekman,
gunilla.jacobsson-ekman@sll.se
10 HSN N Y T T 10/15
n riskanalys av warfarinordinationerna på vårdcentralen visade att
provtagning och dosering innehöll sammanlagt 28 olika steg och nio
inblandade parter vilket ökar risken för fel. Dessutom tillhör vårdcentralen och laboratoriet olika enheter inom landstinget vilket ökade risken
ytterligare.
Ett sexmånaders pilotprojekt genomfördes under 2014 där ett samarbete
mellan vårdcentralen och Karolinska Universitetslaboratoriet upprättades.
Syftet var att, genom införande av snabbanalys av PK (INR), se om
processflödet kunde förenklas och förkortas och därigenom förbättra
patient­säkerheten.
I stället för att ta könummer till labbet fick patienterna bokade tider för
provtagning där läkaren hade en arbetsplats i nära anslutning. Patienterna fick sitt värde direkt och läkaren kunde samtidigt ordinera warfarindos
och ge en ny tid för nästa provtagning. Ombokning av tid kunde göras med
hjälp av ett direktnummer till en undersköterska. Under projektets gång
registrerades TTR (Time in Therapeutic Range), kostnader och avvikelser.
Resultatet visade att införandet av dessa förändringar ledde till att processen kortades ned från 28 steg och nio inblandade parter till nio steg och
fyra inblandade parter. Resultatet visade också att tidsåtgången för patienten minskade till mindre än tio minuter från att de kom till vårdcentralen,
till att de fått sin ordination och kunde gå hem. TTR förändrades inte signifikant, tidsåtgången minskade för samtliga inblandade personalgrupper
och de löpande kostnaderna sjönk från 76 000 kronor per månad till
59 000 kronor per år.
Läs hela studien: http://m.qir.bmj.com/content/4/1/u208905.w3692
Kontaktperson: Rita Fernholm, rita.fernholm@sll.se
Processen kortas ner från 28 steg och nio inblandade parter till
nio steg och fyra inblandade parter
ARTIKLAR & NOTISER
Snart försvinner namnet Mina vårdkontakter
Mina vårdkontakter som namn och varumärke ska vara borttaget till årsskiftet.
För er som ännu inte ändrat så finns det en guide för namnbytet på Vårdgivarguiden
www.vardgivarguiden.se/utfasning-mvk
Nytt informationsmaterial om ombudsfunktionen finns nu att beställa via Vårdgivarguiden.
Sök på ”Informationsmaterial 1177 Vårdguiden”.
Ny Nationell patientöversikt, NPÖ, lanseras
Den 8 december lanseras en ny version av Nationell patientöversikt, NPÖ 2. Syftet är en modernare teknisk
lösning som möjliggör effektivare informationsdelning mellan system. Befintliga användare av NPÖ behöver inte
ändra eller uppdatera något. Under en övergångsperiod kan ett visst informationsbortfall förekomma.
Den 8 december byter NPÖ teknisk
plattform och den tidigare versionen av
NPÖ stängs. Åtkomst till andra vårdgivares
journalinformation kan därefter enbart
ske via NPÖ 2. Den nya versionen av NPÖ
har en stabilare och modernare teknisk
lösning som möjliggör ökad grad av
informationsdelning mellan olika system.
En övergångsperiod
under vintern
Övergången till nya NPÖ innebär tekniska
och juridiska förändringar som sker
löpande under resten av året. Ett visst informationsbortfall kan därför förekomma
under vintern. Om vårdpersonal märker
att information som tidigare funnits
från en vårdgivare saknas i nya NPÖ,
ska hen kontakta sin lokala IT-support.
Lokal IT-support kan i sin tur kontakta
SLL:s regionala NPÖ-förvaltning genom
funktionsbrevlådan e-tjanster@sll.se. Det
går också bra att skicka ärendet till SLL IT
Servicedesk.
information samt att mer information om
uthämtade läkemedel syns, till exempel
namn på förskrivare.
Nytt i NPÖ 2
Användare kommer att känna igen sig i
nya NPÖ samtidigt som den bjuder på ett
antal förbättringar. NPÖ 2 är snabbare
att visa informationen och gränssnittet är
mer användarvänligt. Det finns även fler
möjligheter att använda filter.
Gränssnittet är nytt, men har samma
fält och strukturer som tidigare för
till exempel journaltexter, diagnoser,
uthämtade läkemedel, labbsvar klinisk
kemi. I huvudraden visas information
om när olika vårdhändelser ägt rum
samt uppmärksamhetssignaler. Den nya
tekniken gör också att det blir enklare att
ansluta nya typer av information och fler
vårdsystem.
Nytt från och med 8 december är att
nationella vaccinationsregistret visar sin
Om Nationell patientöversikt, NPÖ
NPÖ gör det möjligt för landsting,
kommuner och privata vårdgivare att
tillgängliggöra sin journalsystemsinformation för andra vårdgivare via
nationella e-hälsotjänsten NPÖ.
Behörig vårdpersonal kan med
patientens samtycke ta del av journal­
information som registrerats.
Prova NPÖ 2
http://test.vardgivare.
minavardfloden.se/patientoversikt
Använd personnummer 191212-1212
HSN N Y T T 10/15 11
ARTIKLAR & NOTISER
Nya nationella riktlinjer för vård av astma och KOL
Socialstyrelsen presenterade nyligen nya nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL. Rikt­
linjerna betonar att alla astma- och KOL-patienter som röker bör erbjudas hjälp att sluta och att
sjukdomarna ska diagnostiseras tidigare. Vidare betonas vikten av interprofessionell samverkan
samt att sjukvården bör erbjuda fler återbesök än idag.
A ST M A O C H KO L är två av dagens
stora folksjukdomar. Sjukdomarna
drabbar cirka en och en halv miljon
svenskar och orsakar stort lidande.
Samsjuklighet är vanlig och det
finns en överrepresentation bland
kvinnor och socioekonomiskt svaga
grupper.
Det finns stora variationer i vårdens
användning av bästa tillgängliga
kunskap. Primärvården har ett stort
ansvar och en viktig roll vid vården
av personer med astma och KOL.
På flera vårdenheter inom primärvården finns särskilda mottagningar
med astma- och KOL-sjuksköter­
skor som stödjer patienterna.
Specialistvården har även en viktig
roll där lungmedicinska kliniker,
barnkliniker samt intensivvården är
engagerade. Även kommunerna är
engagerade.
Socialstyrelsen publicerade den 24
november slutversionen av nya
nationella riktlinjer för vård av
astma och KOL, som ersätter de
tidigare från 2004.
http://www.socialstyrelsen.se/
publikationer2015/2015-11-3
– Riktlinjerna underlättar dia­gnos­
tiken, betonar fysisk aktivitet och
betonar att alla astma- och KOL-patienter som röker bör erbjudas hjälp
att sluta.
fysisk träning samt team­arbete
och vikten av att undersöka om
patienten har hjärtsvikt och andra
diagnoser som finns samtidigt som
lungsjukdomen. KOL påverkar
prognosen för många andra tillstånd, säger Thure Björck, överläkare, Lung-Allergikliniken, Karolinska
Universitetssjukhuset, specialsakkunnig inom Stockholms Medicinska Råd.
RÖ K N I N G utgör den största risken
för att utveckla KOL och att sjukdomen försämras. De nya riktlinjerna
Vidare framhålls vikten av att
diagnos­tisera sjukdomarna tidigare. Det finns i dag en stor under­
diagnostik inom både astma och
KOL, vilket innebär att många
personer är utan en effektiv behandling med sämre hälsa som
följd. Sjukdomarna är komplexa och
kräver ofta flera typer av åtgärder
samtidigt. Socialstyrelsen betonar
vikten av interprofessionell samverkan mellan läkare, sjuksköterskor, fysio­terapeuter, dietister och
kuratorer. Eftersom KOL-patienter
ofta har nedsatt fysisk kapacitet är
träning centralt. Riktlinjerna säger
även att sjukvården bör erbjuda fler
återbesök. Att följa upp patienten
är viktigt för att säkerställa optimal
behandling och god sjukdoms­
kontroll.
På kort sikt bedöms riktlinjerna
innebära ökade vårdkostnader. På
längre sikt kan dock kostnadsbesparingar göras ifall sjukdomarna
upptäcks, behandlas och följs upp
tidigare.
Kontaktperson: Inger Dahlbom,
inger.dahlbom@sll.se
Samverkansöverenskommelse – omhändertagande av berusade
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen,
Beroendecentrum Stockholm och Capio
Maria beroendevård har till­sammans med
Polismyndigheten Region Stockholm enats
om riktlinjer och rutiner för samverkan
kring personer som omhändertas enligt
lag (1976:511) om omhändertagande av
berusade personer m m, LOB.
12 HSN N Y T T 10/15
Syftet med överenskommelsen är att
personer som händertas enligt LOB och
har behov av tillnyktring i sjukhusmiljö
ska få detta. Personerna förs av polis till
Beroendeakuten Stockholm i Stadshagen
eller Capio Maria Akutmottagning på
Södermalm för läkarbedömning och
eventuellt behov av slutenvård. Personer
under 20 år förs till Maria Ungdoms akut.
Om så behövs stannar polis kvar till dess
bedöm­ningen kunnat genomföras. Ett
annat syfte med överenskommelsen är en
fortsatt gemensam utveckling av samverkan kring omhändertagande enligt LOB.
Kontaktperson: Andreas Falk, andreas.falk@sll.se
ARTIKLAR & NOTISER
Folkhälsorapporten 2015
visar hur stockholmarna mår
I november presenterades Folkhälsorapport 2015, den åttonde i ordningen,
av Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin.
Medellivsslängden ökar
Folkhälsorapport 2015 visar på flera
positiva framsteg för folkhälsan i
länet. Bland annat har medellivslängden ökat i Stockholms län,
framför allt som en följd av minskad
dödlighet i hjärt-kärlsjukdom. Det
betyder att medellivslängden för
kvinnor nu är 85 år och 81 år för
män. Alkoholkonsumtionen tycks
också minska.
Utmaningar finns
Trots det finns flera kommande
utmaningar i arbetet för en bättre
folkhälsa. Även om andelen rökare
minskar så är rökning fortfarande
det enskilda hälsobeteende som är
orsak till mest sjuklighet. Rappor-
ten visar också att ont i ryggen och
psykisk ohälsa är områden som
kräver kraftfulla insatser för att
utvecklas i positiv riktning. Det är
även tydligt att det finns stora sociala skillnader i hälsa.
Rapport vart fjärde år
Rapporten har kommit vart fjärde
år sedan 1987 och ger en aktuell
beskrivning och analys av hälsoläget
hos befolkningen. Folkhälsorapport
2015 bygger främst på folkhälsoenkäten 2014 men även på data från
vårdregister samt Socialstyrelsens
dödsorsaksregister.
Folkhälsorapport 2015 kan laddas ner eller
beställas via www.folkhalsoguiden.se
Migrationsströmmarna till Europa fortsätter och i vården behöver vi arbeta för
att möta behoven hos de flyktingar som
kommer till Stockholms län.
På Vårdgivarguiden hittar du samlad
information och vägledning som rör
flyktingsituationen.
www.vardgivarguiden.se/asyl
HSN N Y T T 10/15 13
ARTIKLAR & NOTISER
Information till privata vårdgivare som arvoderas enligt nationella taxan
Aktuellt om nya ARV-systemet
Under andra kvartalet 2016
introduceras ARV2, som är ett nytt
systemstöd för att hantera avtal och
ersättning till privata specialistläkare
och fysioterapeuter. ARV2 ersätter
det nuvarande systemet efter
20 års bruk med ett modernare
och stabilare system med utökad
funktionalitet. Samtidigt införs säker
inloggning med eTjänstekort.
Nuvarande ARV-system byts ut
mot ett nytt och modernare system
omkring den 1 april 2016. I det nya
ARV-systemet görs ansöknings­
ärenden - till exempel ansökan om
vikariat eller anmälan av utbetalningskonto - direkt på webben.
Ärendet går sedan att följa under
handläggningsprocessen. Det blir
också lättare att få en överblick över
inskickade filer och utbetalningar.
Säker inloggning med
eTjänstekort
Vid inloggning till det nya ARV-systemet krävs eTjänstekort utfärdat
av Stockholms läns landsting. Det
innebär att all inloggning med
användar-id och lösenord ska
försvinna. Ett eTjänstekort är en
elektronisk tjänstelegitimation och
identitetshandling för säker identifiering. Syftet med att använda
eTjänstekort är bland annat att
skydda känsliga personuppgifter
i enlighet med krav i Patientdata­
lagen (SFS 2008:355).
Skaffa eTjänstekort i tid
Eftersom det nya ARV-systemet
kommer att kräva eTjänstekort från
driftstart kan det vara en god idé att
redan nu beställa kort och boka tid
för fotografering på eTjänstekortförvaltningen. På Vårdgivarguiden
finns information om eTjänstekort.
Informationsmöten på kvällstid
Den 24 februari, 25 februari,
1 mars och 2 mars 2016 kommer
hälso-och sjukvårdsförvaltningen
arrangera informationskvällar och
demonstrera det nya systemet.
Mer information kommer. Enheten
för lagreglerade läkare och sjukgymnaster kommer löpande att
publicera information om det nya
ARV-systemet i HSN-nytt, på Vårdgivarguiden och på startsidan till
dagens befintliga ARV-portal.
Fakta om ARV
ARV är ett systemstöd som används
av privata specialistläkare och
fysioterapeuter i Stockholms län.
ARV-systemet tar emot besöksinformation från privata vårdgivare
och prissätter (enligt lag om läkarvårdsersättning, LOL och lagen om
ersättning för fysioterapi, LOF) för
ersättning. Systemet har idag cirka
1 100 användare.
Mer information
www.vardgivarguiden.se/lagreglerade
www.vardgivarguiden.se/etjanstekort
arvportal.sll.se
Kontakt:
Enheten för lagreglerade läkare
och sjukgymnaster: lls@sll.se
Marie Lassesson, marie.e.lassesson@sll.se
Stockholms läns landsting kan nu överföra data direkt från
journal till psykiatriska kvalitetsregister
Stockholms läns landsting ligger i
framkant när det gäller rapportering till kvalitetsregister genom ett
projekt för att direktöverföra uppgifter från journalsystemet TakeCare till kvalitetsregister.
Tack vare ett nära samarbete mellan
företrädare för berörda kvalitetsregister, registercentrum, användare
och utvecklare är det nu möjligt för
psykiatrin att direktrapportera data
till fem psykiatriska kvalitetsregister: ECT (elbehandling vid psykiatriska sjukdomar), SBR (Svenskt
Beroenderegister), BipoläR (bipolär
affektiv sjukdom), BUSA (behandlingsuppföljning av ADHD) och
PsykosR (psykossjukdomar).
14 HSN N Y T T 10/15
De psykiatriska vårdenheter som
deltagit i projektet har börjat
utnyttja rapporteringslösningen
och under 2016 är det planerat att
lösningen ska införas på berörda
vårdenheter inom samtliga psykiatrivårdgivare. Projektet, som
finansieras med hjälp av PRIOmedel, statens särskilda satsning
på psykisk ohälsa, syftar till att få
högre täckningsgrad genom att dubbeldokumentation försvinner samt
ge bättre kvalitet på rapporterade
data genom att dessa sammanställs
på ett enhetligt sätt. Införandet av
rapporteringslösningen har medfört
att ett mer strukturerat arbetssätt
införts i patientarbetet, något som
förväntas ge en kvalitetsökning i
vården för alla patienter, även för
dem som väljer att inte vara med i
kvalitetsregistren.
Integrationslösningen för psykiatrins kvalitetsregister är en del
av det vårdgrensövergripande
SVD-projektet i landstinget och
för flera somatiska register pågår
nu arbete med att tillämpa samma
integrationslösning. SVD står för
strukturerad vårddokumentation.
Projekt­namnet har valts därför att
en strukturerad journaldokumentation är en förutsättning för integrationen.
Kontaktperson: Sigrun Garay-Sevelin,
sigrun.garay-sevelin@sll.se
ARTIKLAR & NOTISER
Sammanhållen vård
Karolinska Universitetssjukhuset inför nya rutiner
för tryggare utskrivning av sköra patienter
Under hösten har Karolinska Universitetssjukhuset påbörjat införandet av Förstärkt utskrivning, en
standardiserad utskrivningsrutin för sköra patienter. Först ut är sju kliniker från både Karolinska Solna
och Huddinge där medarbetare genomgår en e-utbildning och får stöd genom nätverksträffar för att
börja arbeta enligt det nya arbetssättet.
VA R ÅT TO N D E PAT I E N T som skrivs
ut från slutenvården blir oplanerat
återinskriven inom 30 dagar inom
Stockholms län. För den här sköra
patientgruppen, som ofta vårdas på
sjukhus, är det särskilt viktigt att
överlämning mellan vård- och omsorgsgivare fungerar optimalt. Förstärkt utskrivning hjälper vårdgivare att identifiera patienter med ökad
risk för oplanerade återinskriv­
ningar och skapar förutsättningar
för tryggare vårdövergångar genom
en ökad kommunikation mellan
vård- och omsorgsgivare.
Införandet av Förstärkt utskrivning på Karolinska är en del av den
länsövergripande satsningen SVEA,
Sammanhållen vård genom enhet­
liga arbetssätt.
D E N N YA R U T I N E N införs på
Karolinska genom att utbildningar
och verktyg blir tillgängliga genom
bland annat intranätet och nätverk av medarbetare som får extra
utbildning i arbetssättet, Nätverk
SVEA Karolinska. Målsättningen är
att hela sjukhuset ska arbeta med
Förstärkt utskrivning under
nästa år.
– Implementeringen av Förstärkt
utskrivning på Karolinska ligger
precis rätt i tiden. Ur ett patientsäkerhetsperspektiv behöver vi ett enhetligt arbetssätt för att säkerställa
en fungerande utskrivningsprocess
och en beredskap för att hantera
komplicerade utskrivningar, säger
Annemarie Kenne­
stad, vårdutvecklingsledare och ansvarig
för Nätverk SVEA
Karolinska.
N ÄT V E R K E T består
av medarbetare som
representerar de sju
kliniker som är först
med att införa den
nya rutinen. Under
Delar av Nätverk SVEA Karolinska.
hösten har nätverket
träffats för att få fördjupad information
om arbetssättet och diskutera hur
och diskutera hur vi ska gå tillväga
Förstärkt utskrivning kan användas
för att börja arbeta enligt de nya
i det dagliga arbetet.
rutinerna, säger Åsa Wetterdahl,
vårdplaneringssjuksköterska,
– Det är väldigt bra att det finns
lungmedicinska kliniken,
en central e-utbildning tillgänglig
Karolinska Huddinge.
kring hur vi praktiskt ska arbeta.
Det säkrar kompetensen hos medMer information, stöd och verktyg för
vårdgivare finns på Vårdgivarguiden
arbetarna, berättar Helena Fridh,
www.vardgivarguiden.se/sammanhallenvard
sjuksköterska på neurologkliniken
i Solna, som är ansvarig för plaKontaktperson: Gunilla Benner Forsberg,
nering av införandet på sin klinik.
gunilla.benner-forsberg@sll.se
E-utbildningen i Förstärkt utskrivning finns på Lärtorget och
är tillgänglig för alla vårdgivare i
SVEA – sammanhållen vård
Stockholms läns landsting.
genom enhetliga arbetssätt
Genom nätverket har även den
lungmedicinska kliniken i Solna och
Huddinge börjat samarbeta kring
hur det nya arbetssättet kan anpassas till den kliniska verkligheten.
– Vi har mycket att lära av varandras erfarenheter. Det är väldigt
värdefullt att få möjlighet att träffas
Våren 2014 initierade hälso- och sjukvårdsförvaltningen projektet SVEA som
är ett samarbete mellan vårdgivare och
förvaltning. Syftet är att genom enhet­
liga arbetssätt och samverkan mellan
vård- och omsorgsgivare skapa goda
förutsättningar för att alla patienter i
länet ska känna sig trygga och uppleva
bättre kontinuitet och koordination
i vården.
HSN N Y T T 10/15 15
OBSERVERA!
Program 4D vinner MedTech Award
I årets MedTech Award tog Program 4D hem två utmärkelser i
kategorin Patientmakt för de två e-hälsotjänsterna Patientens
egen provhantering och Ontilederna.nu. Priset syftar till att ge
bredare spridning åt goda exempel inom vården och inspirera
till bättre vård för alla.
M E DT EC H AWA R D arrangeras
för första gången av branschtidningen MedTech Magazine för
att uppmärksamma innovationer
som gör vården bättre. Vinnarna
i kategorin Patientmakt går till
e-hälsotjänsterna Patientens egen
provhantering (PEP) och Ont­
ilederna.nu som har utvecklats
inom Program 4D.
Program 4D, fyra diagnoser, är
en unik samverkan mellan Karolinska Institutet och Stockholms
läns landsting som ytterst syftar
till att förbättra människors hälsa
och delaktighet. Programmet ska
skapa bättre förutsättningar för
vård och forskning som gör det
möjligt att omsätta ny kunskap till
individanpassad prevention, tidig
diagnostik och behandling. Målet
är att skapa generella modeller
för kunskapsbyggande som passar
flera diagnoser.
Verklig patientmakt
Patienten lever med sin sjukdom
och känner den mer än någon
annan. För att kunna ha ett
jämbördigt samtal med sin läkare
måste patienterna ha tillgång till
data. Enligt prismotiveringen
har forskarna tillsammans med
vårdkonsumenterna här utvecklat
verktyg, som när de blir tillgängliga på befintliga plattformar ger
patienten verklig makt.
Om Patientens egen
provhantering, PEP
PEP är en webbtjänst i ett på­
gående pilotprojekt på reuma­
tologmottagningen, Karolinska
Universitetssjukhuset. Genom
att ta del av sina egna provsvar
och själv beställa provtagning blir
patienten mer delaktig och får
större ansvar för sin vård och sin
sjukdom. Patienten blir en aktiv
deltagare i patientsäkerhetsarbetet
under en läkemedelsbehandling.
Om ontilederna.nu
Stockholms läns landsting och
Karolinska Institutet har i samarbete med patienter, forskare och
specialister inom allmänmedicin
och reumatologi utvecklat webbtjänsten Ont i lederna. Tjänsten
har som målsättning att personer
med oro för ledbesvär och möjlig
risk för kronisk inflammatorisk
ledsjukdom ska få ett kunskapsstöd för att tidigare söka och få
rätt vård.
Läs mer om Program 4D på Vårdgivarguiden
http://www.vardgivarguiden.se/4D
Utbildningar för
chefer och ledare i
patientsäkerhet
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen erbjuder flera utbildningar i patientsäkerhet som
kan vara intressanta för dig
som arbetar som chef,
ledare eller strateg.
Kursstarter för Chefsutbild­
ning i patientsäkerhet
Kursstart 8 december 2015
8 december, 12 januari kl 8-16
3 februari och 1 mars
kl 8-13
Kursstart 16 februari 2016
16 februari och 8 mars kl 8-16
18 april och 10 maj kl 8-13
Information och anmälan:
lartorget.sll.se
Miniseminarium om
patientsäkerhet i primär­
vården
24 februari 2016 kl 16-18
För verksamhetschefer och/eller patient­
säkerhetsansvariga inom husläkarverksamhet. Medverkande: Anna Nergårdh,
chefläkare SLL, Rita Fernholm, distrikts­
läkare Boo Vårdcentral m fl. Separat
in­bjudan har mejlats till verksamhetschefer.
Kontakt och anmälan:
Kirsi L Kennebäck,
kirsi.laitinen-kenneback@sll.se
E-utbildning i patientsäkerhet
E-utbildningen om patientsäkerhet ger
möjlighet till flexibelt lärande på egen
hand eller i grupp. Varför inte arbeta
igenom filmer, reflektionsövningar
och faktadelar tillsammans med
medarbetare?
Tips för grupparbeten på Lärtorget:
http://lartorget.sll.se/public/courseId/
61151/lang-sv/publicPage.do
Vårdfaktura har blivit mer användarvänligt
Ersättningssystemet Vårdfaktura har fått en modernare och mer användarvänlig
layout genom att skärmupplösningen ökats. Detta har förbättrat läs­barheten och
innebär också att mer information kan visas på skärmen.
www.vardgivarguiden.se/vardfaktura
Kontaktpersoner: Lena Töregård, lena.toregard@sll.se och Mikael Öman, mikael.oman@sll.se
vardgivarguiden.se/patientsakerhet