Mer om utbildningen på distans
Transcription
Mer om utbildningen på distans
Mer om distansutbildningen på halvfart. De kunskaper du får på beroendeterapeututbildningen ger dig en bred bas som vilar i aktuell forskning och beprövad erfarenhet. De kursansvariga Chris Barrett och Catarina Hedblom, har lång erfarenhet från flera verksamhetsområden inom beroendevården. Dessutom inbjuds föreläsare bl.a. bjudit in en erkänd behandlare Craig Nakken, Gunnar Bergström som specialist på bl.a. kriminalitet och Bitten Jonsson kunnig inom addiction-fenomenet, biokemi etc. Dessa är författare till en del av kurslitteraturen. Något som är utmärkande för utbildningen, är insikten om självkännedom under sin yrkesutövning. Du kommer ges möjlighet till handledning i grupp och viss individuell uppföljning. Detta kan stärka dina förmågor att skapa god kontakt med din omgivning och att du fortsätter att utvecklas mot en tryggare yrkesidentitet. Bland dina kurskamrater möter du människor med varierande erfarenheter avseende ålder, kulturell bakgrund, yrkes/studiebakgrund eller kanske någon har erfarenhet av missbruk/beroende. Vad utmärker utbildningen? Namnet ”Beroendeterapeututbildningen” antyder att den har som mål för dig att bana vägen i ett yrke som har kontakt med missbruk/beroende i någon form. Kanske har du ett intresse av att arbeta med anhöriga eller barn som vuxit upp i dessa miljöer. Ditt intresse kan också vara behandling och då inom ex. kommunal verksamhet, på behandlingshem eller inom tvångsvården. Utbildningen utmärks också av att den tar fasta på vikten av att ta del utav utvecklingen avseende forskning och aktuella rön. Begreppen självinsikt, etik, förhållningssätt samt behandlarroll är nära förknippade med varandra, avspeglar sig i att dessa områden ständigt är närvarande under hela utbildningstiden. Detta har bidragit till en efterfrågan av beroendeterapeuter som avslutat sin utbildning på Forsa Folkhögskola. Strukturen på utbildningen. Kursen pågår i 38 veckor från slutet av januari till slutet av december. Exakt kursstart och kursavslut varierar från år till år. Vad som gäller kommande kursstart framgår av Forsa folkhögskolas hemsida. Undervisningen, några exempel. Undervisningen är varierad, du som deltar i utbildningen kommer att arbeta individuellt och en del i gruppform. Du får ta del av föreläsningar där vi är uppskattar att du engagerar dig och bidrar med synpunkter och reflektioner. PBI står för problembaserad inlärning och är ett uppskattat inslag. Hemuppgifter kommer du att få av dina lärare vilka ska lämnas in enligt angiven information. Ett flödeschema över utbildningsåret. Grunden för utbildningen vilar i ett försök att skapa en helhetsbild över hur människan påverkas utav en beroendeproblematik. Biologiskt, psykologiskt, socialt och därmed existentiellt kommer livet för den beroende att märkbart förändras. Etik, Drama,, Grupphandledning, Process, Förändringsprocess, Förhållningssätt. Dessa begrepp löper som en röd tråd genom hela utbildningen. Hösttermin Introduktion, Två beroendeblock Återfallsprevention Psykologiblock januari------------------------------------------------------------------------------------------------maj Vårtermin Metodblock, Kriminalitet, Behandlingsplanering. augusti-----------------------------------------------------------------------------------------------december Dokumentation Behandlarroll Examensarbete Beroendeblocket. Ett massivt block där beroendet speglas ur flera perspektiv. Screening/diagnostik inleder vi blocket med, vilka metoder används idag för att kunna bedöma om en problematik är aktuell? Hjärnan/kroppen, vad händer med kroppen och hur påverkas hjärnan av beroendet? Våra tanke- känslo- och beteendemässiga förmågor påverkas, att förstå detta har avgörande betydelse för klara av arbetet som beroendeterapeut. Personligheten förändras för den som är drabbad och vi söker bringa klarhet i varför detta sker. Vi tittar närmare på vad som händer med vår biokemi och vikten av att denna fungerar som den ska. Vad händer med denna under en beroendeutveckling och varför är det viktigt att den kommer i balans under rehabiliteringen? Återfallsprevention/dysfunktionsprocess är en del av läkandet. Vi reder ut begreppet återfall och försöker öka förståelsen i problemets dynamik. Psykologiblock Anknytningsteorin ägnar vi oss åt för att förstå hur förmågan att knyta an förändras under en beroendeproblematik och därmed hur omvärlden påverkas. Är det möjligt att utnyttja kunskapen om anknytningen, och hjälpa oss att nå den behövande? Hur ser din egen uppväxt ut? Kan denna påverka din förmåga att vara till hjälp eller inte? Affektteori; (känslans psykologi) hur fungerar känslorna när ett beroende utvecklar sig? Vilken roll spelar känslorna i en utveckling av ett beroende? Mentalisering handlar om vår förmåga att förstå andras intentioner. Även om vi inte kan läsa andra människors tankar så kan vi med hjälp av ledtrådar, ansiktsuttryck, tonläge, rösten, hållning och blickar, dra slående slutsatser om vad som är på gång i människans inre. Begreppen medberoendet/omvärldsproblemen handlar om att förstå hur kretsen nära beroendepersonen påverkas. Vi tittar närmare på detta fenomen och kan till del förklara hur det kan komma att forma människors framtid. Hur har din bakgrund präglat ditt liv? Metodblock Kognitivt synsätt och metod används i allt större utsträckning, därför lägger vi en grund för att förstå hur ett professionellt samtal går till. Du kommer att få träna på individuella samtal och grupp samtal. MI (Motiverande Intervju) är en utav de metoder vi kommer att orientera dig i. Förändringprocessen; hur kommer det sig, att vi människor plötsligt vill förändra någonting? Kan vi påverka andra, motivera till förändring och ta reda på om förändring är möjlig? Vad behöver vi tänka på när detta sker? Behandlingsplanering, vad behöver vi tänka på för att våra behandlingsinsatser ska ge möjlig framgång? Här finns erfarenheter vi behöver ta vara på! Kriminalitetsblocket Ett viktigt kapitel är att förstå hur kriminaliteten etablerar sig och hur kommer det sig att den kriminelle faktiskt kan fortsätta livsföringen? Vad händer med den kriminelle personens känslor, tankar och beteenden? Vi orienterad dig i behandlingsmetoder för denna grupp. Behandlarrollblock Att förstå hur du kan förhålla dig till detta yrke, är avgörande för hur du kommer att orka och vara till hjälp. Det är till fördel om du lär dig att dra gränser, hur relationen till dem du arbetar med bör se ut och att det finns en tydlighet mellan arbete och fritid. Bör jag prata om mitt privatliv, bör jag låna ut pengar, bör jag …? Om det här kommer vi också att ha många spännande samtal. När vi nu har lagt en solid grund finns förutsättningar för dig att agera mer professionellt och hur du kan bidra med att människor ska kunna förändra sina liv. Lagstiftning och dokumentationsblock Regelverk/ramverk kringgärdar socialt arbete. Den springande punkten är den hjälpsökandes rättsäkerhet. Vilka lagar arbetar vi med och vilka skyldigheter har vi? Vad ska man dokumentera och var kan jag läsa om detta? Examensarbete Nu väljer du ett ämne du tagit del utav under året och fördjupar dig i detta. Eller så väljer du ett annat ämne som har anknytning till kursen. Litteraturförteckning (Vissa ändringar kan ske) Böckerna i litteraturförteckningen beställer du själv innan kursen börjar. Definitiv litteraturförteckning skickas ut i samband med antagningarna. AA: s Stora Bok Barth Tom: Motiverande samtal Bergström Gunnar: Kriminalitet som livsstil Carlander Eriksson, Hansson-Pourtaheri, Wikander: Trygga och otrygga möten D’Elia Giacomo: Det kognitiva samtalet i vården Gorski Terence, m fl: Vid sunda vätskor Havnesköld Leif och Risholm Mothander Pia: Utvecklingspsykologi Hellsten, Tommy: Flodhästen i vardagsrummet Jonsson Bitten: Sockerbomben Kinney Jean, m fl: Att släppa taget Melin Ann-Gerd och Näsholm, Christina: Behandlingsplanering vid missbruk Nakken Craig: Jaget och missbrukaren Sigvardsson Sören: Mer än vintergator, (kompendium får du på skolan) Socialstyrelsen: Handläggning och dokumentation inom socialtjänsten kan laddas ned från socialstyrelsens hemsida, http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2010/2010-6-13 Kompendier, får du på skolan. Referenslitteratur Cullberg, Johan: Kris och utveckling Fredriksson, Marianne: De 11 sammansvurna Lork Ursula: Hjälparens Bok Göran Rydén, Per Wahlroth: Mentalisering, Att leka med verkligheten Tor Wennerberg :Vi är våra relationer Perris & Perris: Personlighetsstörningar Perris Carlo: Ett band för livet Micki Agerberg: Kidnappad hjärna Upplysningar om kursen får du från kursföreståndarna Catarina Hedblom 072-22 16 628 catarina.hedblom.forsa@folkbildning.net Chris Barrett 072-22 16 556 chris.barrett.forsa@folkbildning.net