Hästar och olyckor - MSB:s statistik och analysverktyg IDA

FAKTA
2015-07-09
Hästar och olyckor
Ridning är en populär fritidssysselsättning för många
i Sverige. Ungefär en miljon svenskar kommer regelbundet
i kontakt med hästar och cirka 500 000 av dessa rider
regelbundet för att tävla, för att få motion eller som
rekreation. Det har uppskattats att det finns drygt 360 000
Kontakt
statistik@msb.se
ida@msb.se
Mer statistik om personskador
http://ida.msb.se
hästar i Sverige.
Hur du själv kan förebygga olyckor
Ridningen är en av Sveriges största barn och ungdomsidrotter i åldern
http://DinSäkerhet.se
mellan sju och 20 år. Många av dessa barn och ungdomar får sin
utbildning på någon av Sveriges 500 ridskolor.
Källa
Under 2012 uppsökte nästan 12 900 människor en akutmottagning
Injury Database IDB Sverige, 2012,
efter att har skadats i ridolyckor eller annan hästhantering. Nästan nio
Socialstyrelsen,
av tio av de skadade var kvinnor och flickor. 40 procent var barn yngre
Svenska Ridsportförbundet,
än 18 år. Allra flest skador hade flickor i åldrarna tio till och med 19 år.
Statistiska Centralbyrån 2010,
Antalet skadade under år 2012 var något färre än under tidigare år.
Se nedanstående diagram.
Andel skadade i hästolyckor efter kön och åldersgrupp.
Källa: IDB Sverige 2012, Socialstyrelsen.
För kvinnorna skedde 95 procent av olyckorna under fritid och för
männen 79 procent. Övriga olyckor skedde under arbete och
utbildning. 61 procent av skadorna uppstod i samband med ridning
MSB-89.5
och genom att personen föll av hästen.
Fysisk aktivitet och skador - MSB
2010.
Den näst vanligaste orsaken var att hästen sparkade. Att personen
halkat och ramlat innebär till exempel att man halkat då man lett
hästen. Se tabell på nästa sida.
OLYCKSORSAK
Föll från häst eller sulky
Sparkad
Trampad
Ryck i grimma
Påsprungen
Klämd
Biten
Halkat
Annat o oklart
ANDEL (%)
67,6
8,4
6,9
4,6
3,6
2,7
0,9
0,6
4,7
Andel skadade i hästolyckor efter orsak.
Källa: IDB 2012, Socialstyrelsen.
Fyrtio procent av alla olyckor inträffar på, i eller vid ridhus eller andra
anläggningar för hästar. Drygt 20 procent på lantbruksenheter såsom
hästgårdar, tretton procent i fri natur och sex procent på allmän eller
enskild väg.
Den vanligaste skadan hos dem som ramlat av hästen var krosskador
eller blodutgjutning 40 procent, följt av fraktur 28 procent. Den tredje
vanligaste skadan var hjärnskakning, tolv procent. Stukning eller
vrickning förekom i 8 procent av olyckshändelserna. De kroppsdelar
som var mest utsatta var framförallt axlar och skuldror, huvudet samt
benen såsom fotleder.
Hos dem som skadats genom sparkar, bett, trampningar eller
klämning var också här kontusion den vanligaste skadetypen, 50
procent. Härefter följde fraktur och sårskada. De kroppsdelar som
oftast skadades var fötter och underben, axlar och armar (oftast
fingrar) samt huvudet.
Av dem som uppsökte en akutmottagning efter att ha skadats i
hästolyckor blev 85 procent undersökta, behandlade och hemskickade.
Hela 13 procent blev inlagda på sjukhus för fortsatt vård och två
procent blev remitterade för fortsatt vård på annan klinik.
Dessa siffror tyder på att hästolyckor, tyvärr ofta är allvarliga. Totalt
ledde dessa skador till nästan 6 000 vårddygn under 2012. Antalet
vårddygn 2012 är fler än under 2010.
Hur kan man då undvika olyckor? Ryttarens kunskap, rutin och
erfarenhet har stor betydelse. Forskningen visar att olycksfrekvensen
inte sjunker förrän efter fem års ridvana. Hästens egenskaper har
likaså stor betydelse. Olycksrisken är högre med unga hästar än med
äldre.