Effekt av ridning som behandling - Publicerat från Habilitering & Hälsa

Effekt av ridning som behandling:
sammanställning av evidens
Karin Shaw
Leg sjukgymnast, MSc, specialist i sjukgymnastik inom pediatrik
Evidensrapport 2015. Nummer 7.
FAKTA: Evidensrapporterna är framtagna i en arbetsprocess som ska ge en relativt snabb
process med att ge svar på viktiga frågor i samband med Habilitering och Hälsas
prioriteringsarbete. Författaren har lång erfarenhet av klinisk behandlingsridning. Redaktion
Ann-Christin Eliasson och Tatja Hirvikoski, FOUU-enheten.
 Postadress
Box 179 14
118 95 Stockholm
Besöksadress
Folkungagatan 44,
plan 6
 Telefon
08-123 350 07
E-post
tatja.hirvikoski@sll.se
 Fax
08-123 496 00
Internet
www.habilitering.se/fouu
Innehållsförteckning
Frågeställning .................................................................................................................... 5
Modell för sammanställning av den bästa evidensen ......................................................... 5
Arbetsprocess.................................................................................................................... 6
Sammanställning av undersökt litteratur: ........................................................................... 6
Definitioner ........................................................................................................................ 6
Sammanställning från metaanalys och översiktsartiklar för barn med CP .......................... 6
Sammanställning från översiktsartikeln för barn med särskilda behov ............................... 7
Sammanställning av enskilda studier för barn med CP ...................................................... 8
Sammanställning av enskilda studier för barn med andra diagnoser ................................. 8
Sammanfattning ................................................................................................................ 9
Rekommendation............................................................................................................... 9
Referensgrupp ..................................................................................................................10
Bilagor: Tabell 1-3.............................................................................................................10
Referenser ........................................................................................................................10
Bilagor ..............................................................................................................................12
5
Ridning har varit en del av habiliteringens behandlingsarbete i Stockholm sedan 70-talet. Det
har vanligen kallats för sjukgymnastik till häst eller behandlingsridning. Behandlingen riktar
sig till barn med olika diagnoser, svårighetsgrad av funktionsnedsättningar och ålder.
Behandlingsridning ges både i grupp och individuellt, den vanligaste formen är att en
sjukgymnast leder en grupp.
Målet med ridningen har varit att öka barns balans, posturala kontroll, grovmotorik, att
stärka muskulatur men också att förbättra barns självkänsla och att på sikt hitta ett
fritidsintresse. Tiden tillsammans med hästen varierar mellan 30 – 60 min per gång under en
termin, ca 10 ggr. En del av tiden används ofta för att samverka med hästen innan man sitter
upp, t.ex. borsta och klappa hästen. Ridningen sker framför allt utomhus, vilket skiljer sig
mot många andra länder där man rider inomhus. Motriken övas genom att ryttaren måste
följa med i hästens alla rörelser men också parera för att sitta kvar på hästen. Genom att
hästen tar många steg under ett pass behöver ryttaren göra många rörelseanpassningar, d.v.s.
det blir mycket repetition. Ryttaren ska också lära sig hur hästen kan startas, stanna och
svänga vilket ger tydligt medbestämmande i situationen. Förutom motorisk träning övas
samspel, initiering av aktivitet och beslut som får tydliga konsekvenser.
Hästens extra utrustning kan variera från ett enkelt handtag för ryttaren att hålla i till en helt
specialanpassad sadel. Olika tyglar kan användas för att underlätta greppförmåga eller
tydlighet var barnet ska hålla någonstans. Behandlingsridning är resurskrävande då det
ibland krävs fler personer, en som leder hästen och en till två personer bredvid barnet. Detta
gäller oavsett om ridningen sker individuellt eller i grupp. Vid gruppträningen är det flera
barn som rider på var sin häst, medan instruktioner huvudsakligen ges på gruppnivå.
Terminen avslutas med enkätfrågor till föräldrarna vilka oftast är mycket positiva.
Genom enkätsvaren från föräldrar och närstående har vi sett att behandlingsridning är en
mycket uppskattad träningsform. Barnens motoriska förmåga har dock inte bedömts
regelbundet före och efter behandlingen genom vedertagna test men upplevelsen av
motoriska förbättringar är påtaglig. Det finns också funderingar kring vilka diagnosgrupper
ridningen lämpar sig bäst för som behandling. För att säkerställa att behandlingsridning är
en bra behandlingsform och om det är något som bör erbjudas inom habiliteringen görs
denna evidensgenomgång.
Oklarheten beror sannolikt på osäkerheten om ridningens mer objektiva effekter, svårigheter
kring mätmetoder och förväntningar. Med denna evidensgenomgång vill vi med litteraturens
hjälp belysa dessa frågor ytterligare.
Frågeställning
Vilken effekt ger behandlingsridning för personer med funktionsnedsättning?
Modell för sammanställning av den bästa evidensen
Sammanställningen utgår från den tillgängliga vetenskapliga evidensen. Det är en av de 3
källorna som är viktiga för EBP/EBH: (vetenskaplig evidens, beprövad erfarenhet, brukarens
behov, värden och mål). I denna rapport sammanställs den vetenskapliga evidensen.
Frågeställningen kommer undersökas utifrån följande ordning:
1. Clinical guidelines/riktlinjer (t.ex. SBU, Socialstyrelsen, Habiliteringsprogram och
internationella motsvarigheter) publicerade innan 2014
2. Meta-analyser och översiksartiklar
3. Originalstudier
6
Om det saknas kunskap på första nivån går vi vidare till andra och tredje nivån. Rapporten
kommer resultera i sammanfattning, rekommendationer och diskussionspunkter.
Arbetsprocess
Sammanställningen påbörjades på nivå 1 för att ge en översiktlig bild av området. Det fanns
en riktlinje för ridning som behandling för barn inom psykiatri som inte var relevant för barn
med funktionsnedsättning. Därför fortsatte vi till nivå 2 (meta-analyser och
översiktsartiklar). I översiktsartiklarna undersöktes framförallt effekten av ridning som
behandling för barn med CP vilket gjorde att vi gick vidare till nivå 3 (enstaka studier). Vi
sökte även nyare artiklar och artiklar om barn med andra typer av funktionsnedsättning.
Sökningen är gjord i databasen PubMed och Cochrane. Sökorden som användes var
hippotherapy (HPOT), therapeutic riding (TR), equines assisted activities (EAA), Dessa ord
kombinerades med children och disability. Sökning gjordes också på Google med samma
sökord med tillägg av hästunderstödd terapi (HUT) och ridsjukgymnastik eftersom dessa ord
vanligen används i Svenska FOU rapporter och högskolearbeten.
Sammanställning av undersökt litteratur
Det fanns en metaanalys och fyra översiktsartiklar gällde ridning för barn med CP (bilaga 1),
tillsammans innehöll de sammanställningar av 23 olika studier (artiklar av extra intresse är
redovisade i bilaga 2A). En översiktsartikel innehöll en sammanställning av artiklar för barn
med särskilda behov (se bilaga 1B). Ytterligare fyra artiklar på nivå 3 som gällde barn med CP
inkluderades (bilaga 2B) och sju artiklar gällde barn med andra diagnoser (bilaga 2C). Sju
kvalitativa rapporter av särskilt intresse är också belysta (bilaga 3A) och även svenska
rapporter finns listade (bilaga 3B).
Definitioner
Det finns flera uttryck för samma sak beroende på olika länders språkbruk. Här nedan
kommer en förklaring utifrån engelsk och svensk litteratur.
Equines assisted activiteis (EAA): Ett samlingsbegrepp för att använda häst i någon form för
terapeutisk ridning.
Hippotherapy (HPOT): Hästen används som ett redskap för att skapa rörelser i ryttarens
kropp som sitter på hästen. Behandlingsformen leds av specialutbildad terapeut som är t.ex.
sjukgymnast eller arbetsterapeut.
Therapeutic riding (TR): Ryttaren får uppgifter från ledaren som medför att hästens rörelse
skapar rörelser i ryttarens kropp, ridningen leds av utbildad personal.
Hästunderstödd terapi (HUT): Ett svenskt ord som används som samlingsnamn för
terapeutisk träning till häst.
Ridsjukgymnastik: Ett svenskt ord som används vid sjukgymnastiskt behandling till häst,
ofta i samma betydelse som TR.
Sammanställning från metaanalys och översiktsartiklar för
barn med CP
En metaanalys[1] visar på en positiv trend, dock inte signifikanta effekter av ridning.
Översiktsartiklarna [2-5] visade alla att effekten av ridning var god. Den metodologiska
kvalitén var dock generellt låg och artiklarna innehöll få randomiserade kontrollerade studier
7
(n=3, se bilaga 1A, även bilaga 2A). Många olika mätmetoder var använda och barngrupperna
hade varierande funktionsnivå även om de hade samma diagnos, d.v.s. cerebral pares (1-5).
Deltagarna i studierna fick individuell ridning tillsammans med terapeut och medhjälpare,
intensiteten i ridningen var också varierande (1-5). I två av artiklarna jämfördes
hippotherapy (HPOT) och therapeutic riding (TR), och båda metoderna gav liknande resultat
(4, 5)
Ridningen har utvärderats utifrån både generell grovmotorisk nivå till mer specifika områden
såsom minskad asymmetri i höftadduktorerna. Postural kontroll det var också det vanligaste
utfallsmåttet (se bilaga 1).
Postural kontroll: Det är förmågan att bibehålla sin kropps stabilitet och balans i rörelse.
Det mättes genom olika balanstest så som PBS (Pediatric Balance Scale), Bertotis test, BOT
(Bruininks-Oseretsky Test), Functional reach test, videoanalys av sittande och EMG (3) Den
förbättrade posturala kontrollen sågs tydligast hos barn på nivå GMFCS 1-4 (2-5). Förbättrad
stabilitet av huvudet kunde också ses (2).
Gång: Den undersöktes med gånganalys och ökad steglängd var beskriven i ett par studier,
relaterat till att bäckenet intagit en annan position (1,2).
Muskelaktivitet: Ridning påverkade muskelaktiviteten, undersökt med EMG. Bålens långa
ryggmuskler och höft -adduktorer och -abduktorer visade på en utjämning av aktiviteten
D.v.s de muskler som var mycket aktiva minskade och de som var underaktiva ökade sin
aktivitet (1, 4, 5).
Grovmotoriska färdigheter: Flera studier har använt GMFM (Gross Motor Function
Measure 66 eller 88) som är ett är ett observations-och kriteriebaserat
bedömningsinstrument för grovmotorisk funktion med fem dimensioner, ligga, sitta, krypa
och knästående, stå samt gå, springa och hoppa. Det har använts för att undersöka om det
fanns överföringseffekt av ridningen till mer generella grovmotoriska förmågor (1, 2, 4, 5).
Viss effekt fanns men den var inte signifikant. I de studier där delområden av GMFM använts
(version 88) fanns signifikanta förbättringar (2, 4) men de gav inte utslag i metaanalysen (1).
De barn som förbättrat sin motorik fanns inom spannet Gross Motor Function Classification
System (GMFCS) I-IV (2). GMFCS är en grovmotorisk klassifikation på fem nivåer.
Träningstid: Det verkade som effekt på grovmotorik, rörlighet och förflyttning [2] kunde
fastslås om ridningen pågick under minst 8-10 veckor och 30-60 min/lektion.
Sammanställning från översiktsartikeln för barn med särskilda
behov
En av översiktsartiklarna [6] sammanfattar studier gjorda med kvalitativa metoder (Bilaga
1B). Den visade hur ridningen och hästens rörelser påverkar barnen på många olika sätt. De
beskrev att hästens rörelse påverkar barnens justering av sin posturala hållning, barnen blev
mer vakna och avslappnade eftersom hästens värme, som är ca 5 grader högre än
människans spred sig till barnens muskler. Barnens empati ökade då de måste ta hänsyn till
hästen men också känslan av att kunna styra ett så stort djur gav tillfredställelse. I stallet
kunde man bygga vänskap med både människor och djur, hästen hade också en lugnande
effekt.
8
Sammanställning av enskilda studier för barn med CP
Efter att översiktsartiklarna publicerats har det tillkommit ytterligare fyra artiklar [7-10]
(bilaga 2B). Det var en RCT studie där barn med GMFCS nivå I-IV randomiserades till
antingen behandlingsridning eller ridning på mekanisk häst. Båda grupperna förbättrade
statisk och dynamisk balans signifikant men behandlingsridningsgruppen i högre grad [8].
En studie var en gruppstudie med kontrollgrupp (GMFCS I-IV) [7]. Resultaten visade på
ökade motoriska färdigheter hos barnen i båda grupperna men en signifikant förbättring
mellan grupperna var på GMFM 66 totalpoäng och delområdet E (gå, springa och hoppa).
Även bedömningsinstrumentet PEDI användes och visade på signifikanta förbättringar inom
alla dimensioner för de barn som hade behandlingsridning.
I den tredje studien jämfördes resultaten beroende på GMFCS nivå [10]. Alla barn
förbättrades men resultatet var relaterat till vilken GMFCS nivå barnen hade. Barn på
GMFCS I-II förbättrades på GMFMs delområde E (gå, springa och hoppa), medan barn på
GMFCS III-IV förbättrades på tre av fem delområde, C (åla och knästående), D (stå) och E
(gå, springa och hoppa). . Alla barn förbättrades även på Pediatric Balance Scale (PBS).
I den fjärde artikeln [9], mättes ledrörlighet (ROM) och spasticitet (MAS). Inga signifikanta
förändringar påvisades.
Sammanställning av enskilda studier för barn med andra
diagnoser
De fanns även några studier för barn med utvecklingsstörning [11, 12], Downs syndrom [13]
och autism (bilaga 3A). Studierna var små men visade på tydliga trender. Ungdomar med
utvecklingsstörning uppvisade snabbare muskelreaktioner efter ridning vilket är av intresse,
då utvecklingsstörning ofta ger något långsammare reaktioner. Det var dock oklart om det
påverkade dagliga motoriska funktioner.
Flerfunktionshindrade: Det finns enstaka studier som undersökt balanskontroll och
grovmotorik i denna barngrupp (Hammil 2007, bilaga 2A). Resultaten visade att barnens
huvudstabilitet förbättras något men inte den posturala kontrollen eller grovmotoriken.
Andningen påverkades så att en förbättrad djupandning kunde ske. Föräldrar och terapeuter
uppgav i intervjuerna att det skett positiva förändringar t.ex. att barnen får en ökad
avslappning i muskulaturen.
En kvalitativ studie för barn med autism (Lanning, Bilaga 3A) undersökte förändring av
barns beteende efter ridning via frågeformulär. Ett bättre beteende uppmättes efter
behandlingsridning. Liknade resultat finns även i några andra studier (se bilaga 3A).
En kvantitativ intervjustudie om effekten av fysisk och psykisk påverkan vid
behandlingsridning har gjorts med föräldrar till barn och ungdomar med SMA (Spinal
Muskular Atrophy) (Lemke, bilaga 3A). Resultatet var överlag positivt, både föräldrar och
barn/ungdomar rapporterade förbättring av postural kontroll, bibehållen muskelstyrka,
förbättrad andningsförmåga och god rörlighet men också känsla av samhörighet, att klara av
och kunna göra något i samspel och interaktion med både djur och människor.
Två svenska Fou-rapporter (Skouras, Larsson, Bilaga 3B) visade på positiva effekter av
ridningen. Motoriska och funktionella GAS mål har fungerat bra som utvärdering av ridning
för barn med olika diagnoser och svårighetsgrad av funktionsnedsättningar. GAS mål gav
även positiva effekter vid uppföljning i vardagssituationer (Larsson). En
intervjuundersökning som utvärderat ett ridläger (Skouras) visade att både föräldrar, barn
9
och sjukgymnaster var eniga om att ridlägret haft goda effekter på många områden. En
annan intervjustudie (Ericsson o Luhamets, bilaga 3B) med 4 unga/vuxna som deltagit i
ridterapi visade att ridningen påverkat personernas självkänsla och att deras livssituation
hade förbättrats.
Sammanfattning
Alla översiktsartiklar och enskilda studier utom metaanalysen visade att ridning har viss
effekt. Kvalitén på studierna är generellt låg, det är få RCT studier, de flesta studierna baseras
på mätningar gjorda före och efter ridning av olika intensitet och med heterogena grupper.
Den mest undersökta gruppen är barn med CP på GMFCS nivå I-IV. Effekterna är tydligast
på postural kontroll, huvud och bålstabilitet, muskelkontroll i rygg och höfter och till viss del
grovmotorisk förmåga.
Enstaka studier för barn med utvecklingsstörning indikerade positivt resultat vad gäller
snabbheten i muskelreaktion och postural kontroll.
Det verkar som att ridningen behöver ske minst 8-10 veckor, 1 gång/vecka, 30-60 min per
gång för att ge förbättring.
De kvalitativa studierna visade att ridningen medfört ökad förståelse av sammanhang,
beteendeförbättringar och ökat självförtroende. För flerfunktionshindrade barn beskrevs
positiva förändringar som ökad avslappning i muskulaturen i ett fåtal studier.
Rekommendation
Behandlingsridning kan användas i H & H men bör utvärderas då evidensen fortfarande är
oklar. Behandlingen verkar ge positiva motoriska effekter för gruppen barn med CP. För
personer med andra funktionsnedsättningar har även vissa effekter på motorik visats. För
båda grupperna finns troligen även sociala vinster.
Viktigt att diskutera i Habilitering och Hälsa
1. Hur kan dessa resultat relateras till den typ av behandlingsridning som bedrivs inom
H & H?
2. Vilka mätmetoder bör vi använda inom H & H för att utvärdera ridning?
3. Bör vi tillgodose behovet av både enskild och gruppridning i hela länet?
4. För vilka grupper, diagnoser och åldrar, bör ridning erbjudas över länet?
5. Hur optimerar man träning för att få effekt av hästen som redskap, hur ofta, hur lång
tid?
6. Bör fler yrkesgrupper än sjukgymnaster som idag vanligtvis leder grupperna
behandlingsridning och involveras, då ridning kan användas för t.ex.
kommunikationsträning, beteendefokus och ADL-aktiviteter utöver den motoriska
träningen.
7. Hur kan H & H stimulera barn och familjer till fortsatt ridning genom ordinarie
fritidsutbud för att stimulera fysisk aktivitet
10
Referensgrupp
Vi tackar Ulla Wåhlström Ahotupa, Annika Palén, Annemarie Bexelius och Eva OrmbergerHedman som på olika sätt deltagit i arbetet med att ta fram denna rapport.
Bilagor: Tabell 1-3
Tillgänglig information från varje nivå är beskriven i en bilaga. Informationen i de olika
bilagorna varierar. Vissa texter är kopierade och är därför på engelska. För översiktsartiklar
och metaanalyser anges metodologisk kvalitet. Originalartiklar är listade och lästa utifrån
PEDRO riktlinjer men ej bedömda. Viktiga referenser är angivna.
Referenser
1.
Tseng, S.H., H.C. Chen, and K.W. Tam, Systematic review and meta-analysis of the
effect of equine assisted activities and therapies on gross motor outcome in children with
cerebral palsy. Disabil Rehabil, 2013. 35(2): p. 89-99.
2.
Whalen, C.N. and J. Case-Smith, Therapeutic effects of horseback riding
therapy on gross motor function in children with cerebral palsy: a systematic review. Phys
Occup Ther Pediatr, 2012. 32(3): p. 229-42.
3.
Zadnikar, M. and A. Kastrin, Effects of hippotherapy and therapeutic horseback
riding on postural control or balance in children with cerebral palsy: a meta-analysis. Dev
Med Child Neurol, 2011. 53(8): p. 684-91.
4.
Sterba, J.A., Does horseback riding therapy or therapist-directed hippotherapy
rehabilitate children with cerebral palsy? Dev Med Child Neurol, 2007. 49(1): p. 68-73.
5.
Snider, L., et al., Horseback riding as therapy for children with cerebral palsy: is
there evidence of its effectiveness? Phys Occup Ther Pediatr, 2007. 27(2): p. 5-23.
6.
Granados, A.C. and I.F. Agis, Why children with special needs feel better with
hippotherapy sessions: a conceptual review. J Altern Complement Med, 2011. 17(3): p. 191-7.
7.
Park, E.S., et al., Effects of hippotherapy on gross motor function and functional
performance of children with cerebral palsy. Yonsei Med J, 2014. 55(6): p. 1736-42.
8.
Lee, C.W., S.G. Kim, and S.S. Na, The effects of hippotherapy and a horse riding
simulator on the balance of children with cerebral palsy. J Phys Ther Sci, 2014. 26(3): p. 4235.
9.
Baik, K., J.K. Byeun, and J.K. Baek, The effects of horseback riding
participation on the muscle tone and range of motion for children with spastic cerebral palsy.
J Exerc Rehabil, 2014. 10(5): p. 265-270.
10.
Chang, H.J., et al., The Effects of Hippotherapy on the Motor Function of
Children with Spastic Bilateral Cerebral Palsy. Journal of Physical Therapy Science, 2013. 24:
p. 1277-1280.
11
11.
Giagazoglou, P., et al., Muscle reaction function of individuals with intellectual
disabilities may be improved through therapeutic use of a horse. Res Dev Disabil, 2013.
34(9): p. 2442-8.
12.
Giagazoglou, P., et al., Effect of a hippotherapy intervention program on static
balance and strength in adolescents with intellectual disabilities. Res Dev Disabil, 2012.
33(6): p. 2265-70.
13.
Champagne, D. and C. Dugas, Improving gross motor function and postural
control with hippotherapy in children with Down syndrome: case reports. Physiother Theory
Pract, 2010. 26(8): p. 564-71.
För ytterligare referenser, se tabellerna i bilagorna.
Effekt av ridning som behandling: sammanställning av evidens
Bilagor
1 Bilaga 1A: Metaanlys och översiktsartiklar
Författ
are
Tseng
SH,
Chen
HC,
Tam
KW
2012
Whale
n CN,
CaseSmith
J
Titel
Tidskrift
Sorts artikel
Granskning
s metod
Systematic review
and meta-analysis
of the effect of
equine assisted
activities and
therapies on
gross motor
outcome in
children with
cerebral palsy.
Disabil
Rehabil. 2013
Jan;35(2):8999. Review.
Therapeutic
effects of
horseback riding
therapy on gross
motor function in
children with
Phys Occup
Ther Pediatr.
2012
Aug;32(3):22
9-42. Review.
Meta analys
Dia
gn
os
Anta
l
3-77
2-18
Postural
kontroll
Gång
Muskel
aktivitet
Artiklarna
inte
granskade
Review
Utfallsmått
GMFM
5 TR
studies and
9 HPOT
Sammanfattning av resultat
Ålde
r
CP
14 artiklar
Test
Muskel tonus
Results: indicated that short-term HPOT (total
riding time 8–10 min) significantly reduced
asymmetrical activity of the hip adductor
muscles. HPOT could improve postural control
in children with spastic CP, GMFCS level < 5.
No statistically significant long term effect on
GMFM
Dosage: total riding time, 8–22 h in children
with spastic CP.
Conclusions: This systematic review found
insufficient evidence to support the claim that
long-term TR or HPOT provide a significant
benefit to children with spastic CP. We found
no statistically significant evidence of either
therapeutic effect or maintenance effects on
the gross motor activity status in CP children.
CP
Grov motorik
9 artiklar
3-77
Pedi
Pedro
artiklarnas
poäng 3-6
2-18
Postural
kontroll, bål
och huvud
Results: Although the current level of evidence
is weak, our synthesis found that children with
spastic CP, GMFCS levels I–III, aged 4 years
and above are likely to have significant
improvements on gross motor function.
13
2012
Zadnik
ar M,
Kastrin
A.
2011
Sterba
JA.
2007
cerebral palsy: a
systematic
review.
max 10
kontroll
Gång
förmåga
Effects of
hippotherapy and
therapeutic
horseback riding
on postural
control or balance
in children with
cerebral palsy: a
meta-analysis.
Dev Med
Child Neurol.
2011
Aug;53(8):68
4-91. Review
8 studier
Does horseback
riding therapy or
therapist-directed
hippotherapy
rehabilitate
children with
cerebral palsy?
Dev Med
Child Neurol.
2007
Jan;49(1):6873. Review
11 studier
CP
3 RCT
Balans
Postural
kontroll
Artiklarna
inte
granskade
CP
Balans
Critical
review form
Postural
kontroll
Artiklarnas
poäng
Koordination
Dosage: 45-min sessions, once weekly for 8–10
weeks, result in significant effects.
Postural control and balance improved.
Although the generalization of our findings
may be restricted by the relatively small
sample size, the results clearly demonstrate
that riding therapy is indicated to improve
postural control and balance in children with
CP.
Horse backriding Therapy and Hippotherapy
are individually efficacious, and are both
medically indicated as therapy for gross motor
rehabilitation in children with CP.
Bäckenrörels
er
Median 9,8
SD 3,6
Grovmotorik
Max 16
Snider,
Korner
-Biten
sky,
Kamm
ann ,
Horseback riding
as therapy for
children with
cerebral palsy: is
there evidence of
its effectiveness?
Phys Occup
Ther Pediatr.
2007;27(2):523. Review.
9 studier
Jämför TR
o HPOT
Pedro/New
caslte-
CP
ICF områden
There is that hippotherapy is effective for
treating muscle symmetry in the trunk and hip
and that therapeutic horseback riding is
effective for improved gross motor function
when compared with regular therapy or time
on a waiting list. No studies addressed
14
Warner
Saleh
Ottawa
Scale (Nos)
2007
Pedro, 3
artiklar
poäng 3-5
max 10
Nos
4 artiklar,
5-6 max 9
2 artiklar
bedömdes
ej
participation outcomes.
15
Bilaga 1B. Översiktsartikel för barn med särskilda behov
Författ
are
Titel
Granad
os AC,
Agís
IF.
Why children
with special needs
feel better with
hippotherapy
sessions: a
conceptual
review.
Tidskrift
Sorts
artikel
J Altern
Review
Complement
Med. 2011
Mar;17(3):19
1-7. doi:
10.1089/acm.
2009.0229.
Epub 2011
Mar 8.
Review.
Diag
nos
Spec
ial
need
s
Ålder
Test
Sammanfattning av resultat
Analys
av
Objective: This article is designed from a
chronological perspective to provide mental health
professionals, educators, and others with current
information on how horses can be used as a main
tool in an effective and holistic therapy for children
with special needs.
Conclusions: Hippotherapy, by affecting multiple
systems such as the sensory, muscular, skeletal,
limbic, vestibular,and ocular systems
simultaneously, leads to psychologic, social, and
educational benefits that will be evidenced in
behavioral patterns used in other environments.
16
Bilaga 2A: Enskilda studier som ingår i översiktsartiklarna
Årtal
Författare
Titel
Tidskrift
Sorts artikel
Diagnos
Ålde
r,
Test
Ridtid
CP
4-9
Gånganaly
s
2 ggr/v
Antal
2011
2009
2009
2007
2003
Kwon JY,
Chang HJ,
Lee JY, Ha Y,
Lee PK, Kim
YH. palsy.
Effects of
hippotherapy on gait
parametersin
children with
bilateral spastic
cerebral
Arch Phys Med Rehabil.
2011 May;92(5):774-9
Shurtleff TL,
Engsberg JR
Changes in dynamic
trunk/head stabily
and functionell
reach after
hippotherapy
Arch Phys Med Rehabil
Före/efter
CP
2009;90:1185-1195
n=11
Spastisk
McGibbon
NH, Benda
W, Duncan
BR,
SilkwoodSherer D.
Immediate and longterm effects of
hippotherapy on
symmetry of
adductor muscle
activity and
functional ability in
children with spastic
cerebral palsy.
Arch Phys Med Rehabil.
2009 Jun;90(6):966-74.
Hamill D1,
Washington
KA, White
OR.
The effect of
hippotherapy on
postural control in
sitting for children
with cerebral palsy.
Phys Occup Ther Pediatr.
2007;27(4):23-42.
Benda W,
McGibbon
NH, Grant
Improvements in
muscle symmetry in
children with
J Altern Complement Med.
2003 Dec;9(6):817-25.
Ridning/
kontroll
N=16/16
Spastisk
GMFM 88
GMFCS III
PBS
5-13
Video
GMFCS IIV
Före/efter
CP
N= 6
Spastisk
Head/trun
k stability
5-12
Intervju
n=3
RCT
n=7/8
Heterogen
us
1 g/v
45 min
12 veckor
30 min
EMG
1 g/v
12 v
2-4
GMFCS V
CP
Spastisk
8 veckor
GMFM 66
GMFCS
II-IV
Före/efter
30 min
GMFM 88
1 gång/v
SAS
50 min
10 v
4-12
EMG
8 min
1 g häst
17
2002
1988
KL.
cerebral palsy after
equine-assisted
therapy
(hippotherapy).
Gångare
Sterba JA,
Rogers BT,
France AP,
Vokes DA.
Horseback riding in
children with
cerebral palsy: effect
on gross motor
function.
Dev Med Child Neurol.
2002 May;44(5):301-8.
Bertoti DB.
Effect of therapeutic
horseback riding on
posture in children
with cerebral palsy.
Phys Ther. 1988
Oct;68(10):1505-12.
Före/efter
n=17
CP
Spastisk
5-16
GMFM 88
60 min
2-9
CP
Spastisk
1 gång/v
18 v
GMFCS IV
Före/efter
N= 11
eller 1 g
tunna
BPAS
1 g/v
10 v
60 min
18
Bilaga 2 B Enstaka studier publicerade efter 2011 som inkluderar barn med CP
Årtal
Författare
Titel
Tidskrift
Sorts artikel
Diagnos
Ålder
Test
Ridtid
2014
Park ES,
Rha DW,
Shin JS,
Kim S, Jung
S
Effects of
hippotherapy on
gross motor
function and
functional
performance of
children with
cerebral palsy.
Yonsei Med J.
2014 Nov
1;55(6):173642.
Ridning/
kontroll
CP
3-12
GMFM 66
2 ggr/v
GMFM 88
8 veckor
Pedi
45 min
Lee CW,
Kim SG, Na
SS.
The effects of
hippotherapy and a
horse riding
simulator on the
balance of children
with cerebral palsy.
J Phys Ther
Sci. 2014
Mar;26(3):42
3-5..
RCT
n=26
m= 10
(mede
lålde)
PBS
3 ggr/v
BPM
12 veckor
Baik K,
Byeun JK,
Baek JK.
The effects of
horseback riding
participation on the
muscle tone and
range of motion for
children with
spastic cerebral
palsy.
J Exerc
Rehabil. 2014
Oct
31;10(5):265270.
eCollection
2014.
Ridning/Ko
ntrollg
n=8/8
CP
m=12
/8
MAS
2 ggr/v
ROM
12 veckor
Hyun Jung
Chang,
Jeong-Yi
Kwon, JiYoung Lee,
Yun-Hee
Kim,
The Effects of
Hippotherapy on
the Motor Function
of Children with
Spastic Bilateral
Cerebral Palsy
Journal of
Physical
Therapy
Science;2013
Dec2012, Vol.
24 Issue 12,
p1277
Före/efter
CP
2 grupper
utifrån
GMFCS nivå
GMFCS
nivå I-II
och
19/14
III-IV
2014
2014
2012
34/21
CP
Ridning/Me
kanskisk
häst
Medel
-ålder
i
grupp
erna
m=6
60 min
60 min
GMFM 88
2 ggr/v
PBS
8 veckor
30 min
19
Bilaga 2 C Enstaka studier publicerade efter 2011 som inkluderar barn med övriga diagnoser
Årtal
2013
2012
2010
2012
2012
Författare
Titel
Tidskrift
Sorts
artikel
Diagnos
US
Giagazoglou P,
Arabatzi F, Kellis
E, Liga M, Karra
C, Amiridis I.
Muscle reaction function
of individuals with
intellectual disabilities
may be improved through
therapeutic use of a horse.
Res Dev Disabil.
2013
Sep;34(9):2442-8.
Ridning/
Kontroll
Giagazoglou P,
Arabatzi F, Dipla
K, Liga M, Kellis
E.
Effect of a hippotherapy
intervention program on
static balance and
strength in adolescents
with intellectual
disabilities.
Res Dev Disabil.
2012 Nov
Dec;33(6):2265-70.
Ridning/
Kontroll
Champagne D,
Dugas C.
Improving gross motor
function and postural
control with hippotherapy
in children with Down
syndrome: case reports.
Physiother Theory
Pract. 2010
Nov;26(8):564-71.
Före/efter
Silkwood-Sherer
DJ, Killian CB,
Long TM, Martin
KS.
Hippotherapy--an
intervention to habilitate
balance deficits in
children with movement
disorders: a clinical trial.
Phys Ther. 2012
May;92(5):707-17..
Före/Efter
Encheff JL1,
Armstrong C,
Masterson M, Fox
C, Gribble P.
Hippotherapy effects on
trunk, pelvic, and hip
motion during ambulation
in children with
neurological impairments.
Pediatr Phys Ther.
2012
Fall;24(3):242-50.
Ålder
Test
Analys av
m=15
EMG av
reaktionstid
n=10/9
US
m=15
DS
2,3
n=2
EPS pressur
platform
(Balanstest)
n=11
30 min
2 ggr/v
30 min
14 v
GMFM 88
Accelerome
try
Balansproblem
5-16
PSB
2 ggr/v
ASKp
24 min
(Cp, us,
autism,
dcd)
Före/efter
2 ggr/v
14 v
n= 10/9
n=16
Ridtid
Neurolog
ical imp
tex CP,
brain
injury,
Guillain
6v
3-12
Gånganalys
av Ståfasen
1 g/v
45 min
10 v
20
Barre
2012
2004
Bongers BC1,
Takken T.
Deirdra Murphy,
PT, DPT, MS,
MHA, Linda
Kahn-D’Angelo,
PT, ScD, and
James Gleason,
PT, MS
Physiological demands of
therapeutic horseback
riding in children with
moderate to severe motor
impairments: an
exploratory study.
Pediatr Phys Ther.
2012
Fall;24(3):252-7.
Före/efter
(under
ridning)
n=7
Ej
gångare
The Effect of
Hippotherapy on
Functional Outcomes for
Children with Disabilities:
A Pilot Study
Pediatr Phys Ther.
2008
Fall;20(3):264-70
Före/efter
Neurolog
ical imp
tex CP,
kromoso
mrubbn,
microcef
al
n=4
8-18
US
Andnings
mask
Mäta fysisk
ansträngnin
g
5-9
GAS
30 min
1 gång
1 g/v
60 min
6 mån
21
Bilaga 3A Studier med Kvalitativ analys
Årtal
Författare
Titel
Tidskrift
2014
Lemke D, Rothwell E,
Newcomb TM, Swoboda KJ.
Perceptions of equine-assisted activities and
therapies by parents and children with spinal
muscular atrophy.
Pediatr Phys Ther. 2014
Summer;26(2):237-44.
2014
Lanning BA, Baier ME, IveyHatz J, Krenek N, Tubbs JD.
Effects of equine assisted activities on autism
spectrum disorder.
J Autism Dev Disord. 2014
Aug;44(8):1897-907. doi:
10.1007/s10803-014-2062-5.
Ajzenman HF, Standeven JW,
Shurtleff TL.
Effect of hippotherapy on motor control, adaptive
behaviors, and participation in children with autism
spectrum disorder: a pilot study.
Am J Occup Ther. 2013 NovDec;67(6):653-63.
Holm MB, Baird JM, Kim YJ,
Rajora KB, D'Silva D,
Podolinsky L, Mazefsky C,
Minshew N.
Therapeutic horseback riding outcomes of parentidentified goals for children with autism spectrum
disorder: an ABA' multiple case design examining
dosing and generalization to the home and
community.
J Autism Dev Disord. 2014
Apr;44(4):937-47.
Ward SC, Whalon K, Rusnak
K, Wendell K, Paschall N.
The association between therapeutic horseback
riding and the social communication and sensory
reactions of children with autism.
J Autism Dev Disord. 2013
Sep;43(9):2190-8.
Kern JK, Fletcher CL, Garver
CR, Mehta JA, Grannemann
BD, Knox KR, Richardson TA,
Trivedi MH.
Prospective trial of equine-assisted activities in
autism spectrum disorder.
Altern Ther Health Med. 2011 MayJun;17(3):14-20.
Bass MM, Duchowny CA,
Llabre MM.
The effect of therapeutic horseback riding on social
functioning in children with autism.
J Autism Dev Disord. 2009
Sep;39(9):1261-7.
Beth L. Macauley and Karla M.
Gutierrez
The Effectiveness of Hippotherapy for Children With
Language-Learning Disabilities
Communication Disorders Quarterly
2004 25: 205
Autism
2013
Autism
2014
Autism
2013
Autism
2011
Autism
2009
Autism
2004
22
Bilaga 3 B Rapporter i Sverige
Årtal
Författare
Titel
Tidskrift
RAPPORT
Margaritis Skouras
Hur ridsjukgymnastik påverkar barns välbefinnande
Utgiven av Forsknings- och
utvecklingsenheten, februari 2010
Nr 1/2010
Utvärdering av behandling genom barns, föräldrars
och personals upplevelser
Habilitering & Hjälpmedel, Region
Skåne
www.skane.se/habilitering/fou
Rapport
Ingalill Larsson
Intensiv målinriktad motorisk träning på hästryggen
Nr 2/2007
Utgiven av Forsknings- och
utvecklingsenheten,
Habilitering & Hjälpmedel, Region
Skåne
2012
KI,
examensarbete
Josefin Ericsson Piret
Luhamets
Ridterapeuters erfarenheter av ridterapi för unga
personer med funktionsnedsättning
2005
Luleå tekniska
univeristet
Siv Flygare Helena
Forsberg
Hästar som redskap i medicinsk behandlingsarbete
2012
KI
Josefin Ericsson Piret
Luhamets
Ridterapeuters erfarenheter av ridterapi för unga
personer med funktionsnedsättning
2010
KI
Carina Svanberg Bruschi
Ridterapi för ett barn med Trisomi 9
2010
Lunds
underversitet
Caroline Fransson
Christina Dahl
Hur uppfattar personer med skada eller sjukdom i
centrala nervsystemet ridterapi?
2003
Lunds
universitet
Kajsa Burlin Linda
Torsell
Funktionshindrade ungdomars upplevelse av
ridterapi
- en kvalitativ intervjustudie