Ladda ner - Bygdeband

Prästgårdens historia
”Nu är kyrkan uppförd på sina syllar och ovantill försedd
med tak. Då skall man giva skötningsjord till kyrkan. Denna
skall vara ett halvt markland jord och nio vagnslass äng.
Sedan åkern försetts med gärdesgård och plöjts, skulle uppbyggandet av hus på prästgården företagas....”
Ovanstående text är ett litet utdrag från
Smålandslagen som tillkom i början på
1200-talet.
Tyvärr går det inte att bestämma när Agunnaryds första prästgård kom till men första
gången vi stöter på den är i 1538 års jordebok. Men historien sträcker sig säkerligen
tillbaka till 1300-talets början.
Ekenäs
Prästgården har under 1300-talet kallats
Ekenäs och 1330 skänker dåvarande kanikern Erlandus gården och dess inventarier
till församlingen.
Inventarierna bestod av två oxar, fyra kor,
nitton får, ca femton tunnor säd, dessutom
kläder och lösöre till ett värde av 12 öre.
Namnet Ekenäs kom säkerligen av att det
var gott om ekar på markerna, vilket finns
än idag, och att näsen stack ut rätt långt i
sjön, vattenståndet var ju betydligt högre
då än vad det är idag.
Hur var då prästgården? Säkert pampigt
byggd, på kartan bredvid ser vi att gården
på 1600-talets slut var omgärdad av byggnader. Ett byggsätt vi mest förknippar med
Skåne.
Byvägen har samma sträckning som idag
men orostiderna var täta och kanske byggde man husen så här för att i någon mån
skydda sig. På 1500-talet härjade danskarna i trakterna och flera gånger brann kyrkan
och även prästgården. I gamla handlingar
hittar man att prästen fick flytta till annat
boende i trakten. Men efter att folket i bygden byggt upp husen igen kom prästen åter.
Åskan slog ner
För att inte hamna i varje renovering och
återuppbyggnad flyttar vi fram till
1867. Det är lördagen den 14 september och plötsligt utan förvarning slår
åskan ner i prästgården. Den ödelägger det mesta av gården mycket beroende på halm- och spåntak.
Elden fick därmed ett hastigt förlopp
och man kan förstå om kyrkoherden
Reinhold Borgardt fick brått ur prästaslafen.
Återuppbyggnaden kom igång relativt snabb. Det uppstod dock en liten
tvist om vilken som skulle betala.
Vid brandsynen hade kyrkoherdens
4hus och lösöre värderats till 199 riksdaler
silvermynt och församlingens del till 878
riksdaler. Man beslutade att Borgardt skulle stå för en tredjedel
av kostnaden och efter det att försäkringspengarna avräknats fick
Borgardt lägga till 160 riksdaler.
Ständiga reparationer
Bara två år efter nybygget är
prästgården åter på tapeten. Man
hade inte tjärat taket sedan det
byggdes, kakelugnar var bristfälliga och återigen stod församlingen för kostnader på lite över 100
riksdaler.
Men 20 år senare är husen utsynta och man måste nu satsa på en
nybyggnation. Ritningar tas fram
och lån tas på 6.000 kronor med
en amortering på 15 år. Byggnationen går ut på entreprenad men
tyvärr får man inte in några anbud utan byggnadsdirektionen
vänder sig till Johan Petersson
Den här kartan är från 1692 och visar hur byggnationen vid
och Salomon Roos i Viggsjö som
såg ut. En imponerande byggnation som låg på
efter viss tvekan åtar sig arbetet men prästgården
samma plats som den nuvarande byggnaden. Den utskjudå till en kostnad av 6.500 kronor.
tande delen i övre delen av kartan är Prästö. Symboliskt
I oktober 1892 synade man in den har kyrkan ritats in eftersom den låg ett antal hundra meter
nya prästgårdsbyggnaden. Tyvärr längre fram.
i kartan:
fick byggarna inte godkänt, fel papp Siffrorna
1. Prästgårdens huvudbyggnad
fanns på taket, spisarna och dess 2. Ladugård, fähus, vedbod, bryggstuga osv.
rörkopplingar fick inte godkänt och 10.Trädgårdsland.
utöver detta en del garderober som 11. Humlegårdar.
var slarvigt uppförda. Nu var det
på tiden och så sent som 1898 fanns brister
inte bara boningshuset som fick
klagomål utan även reparationerna på la- kvar som man värderade till 234 kronor.
dugården och här fick kyrkvärden Gustav Till detta behövdes virke och detta lovade
Johannesson i Brogård och byggmästare innehavaren kyrkoherde Löfvander att man
Berglund i Ryd i uppdrag att se till att bris- fick ta i boställets skog. Själva arbetslönen
terna blev åtgärdade. Men allting drog ut tog man ur den numera sammanslagna
byggnads-och magasinskassan samt
lån ur orgelkassan.
År 1900 brandförsäkrades sedan husen till 11.200 kronor med en årlig
inbetalning av premierna under 24 år.
Man kan säga att det näst intill varje
år reparerades på prästbostället.
Av-och tillträdessyn
Prästfamiljen Löfvander var den som fick flytta in i
den nybyggda prästgården.
Kyrkoherde Löfvander dog den 22
november 1907 och fram till 1909
drevs sterbhuset av hustrun Ida. Men
1909 i maj tillträdde kyrkoherde
Fingal
Bexell och vid förättningen inställde sig
kontraktsprosten G.W.Ekedahl, Ida Löfvander fanns med och församlingens valda
ombud, nämndemannen (före detta) Magnus Bengtsson och hemmansägaren Gustaf
Johansson.
Vid den här synen fanns brister för runt 620
kronor som församlingen fick stå för. Fingal
Bexell yrkade på ersättning för underlåten
dikning under de nio år Löfvander haft prästgården, för utebliven sådd på elva hektar, för
förfallna gärdsgårdar, för vägar, för rensning
av buskar och bortforslande av jord och sten
i och omkring prästgården. För att åtgärda
dessa brister begärde Bexell 815 kronor vilket Ida Löfvander godkände.
1977 hade komministern Lars Kull målat
prästgården rosa. I folkmun blev den kallad
”Skärgården”. Men se detta skulle man inte
gjort för 1978 fick man svara på en fråga
från Smålands museum, då från landsantikvarie Krantz varför man målat prästgården
i den här färgen.
Enligt protokollet den 28 februari samma
år står:
...”förslaget till rosa färg på Agunnaryds
prästgård kom från Lars Kull, komminister i Agunnaryd. Kyrkorådet anhöll hos
pastoratskyrkorådet om att få måla i rosa
färg. Ansökan beviljades och ledamöterna
i pastoratskyrkorådet från Agunnaryd och
Lars Kull fick gemensamt välja färgnyans.
Man handlade i god tro och efter bästa
förmåga. Att det är den gängse gången att
stiftsnämnd och landantikvarie tillfrågs vid
prästgårds ommålande var icke känt. Kyrkorådet beklagar detta.
Undertecknat komminister Lars Kull
Synerättssammanträde 1919
Den 18 juni samlades ett antal personer för
att hålla syn både i prästgården och komministerbostället Prästnäs.
Vid den laga av- och tillträdessyn som hölls
1909 hade Bexell ansett att ett område å
prästgården borde avskiljas. Detta beslutades
och lantmätare Nils Netzén hade kartan klar
samma år som synen av bostället gjordes,
1919.
Synemännen kom fram till att mycket behövde åtgärdas och utan att räkna upp allt
som skulle åtgärdas fick man fram en arbetskostnad på 4.196 kronor. Samtidigt
yrkade domkapitlets ombud på att innehavaren till prästgården skulle erhålla rätt till
väg ner till sjön och även plats för badhus
samt båtplats. Man beslutade även att lägga
på tegeltak på huvudbyggnaden, en kostnad på 3.000 kr.
Åter aktuellt
I början på 1940 började man åter diskutera
stora renoveringar i prästgården och arkitekt
Adolf Wiman, Växjö vidtalades att utforma
ritningar och om dessa godkändes skulle det
hela läggas ut på entreprenad.
Uppmätningsritningarna ser ni här nedan:
Försäljning
Karta från 1919
Men i september beslutade man dock enhälligt i kyrkstämman att skjuta på renoveringen men att uppdraget ändock skulle
vara utfört före den 1 oktober 1941.
Då 1941, blev det plötsligt brått, ett amorteringslån togs på 30.000 kronor som senare kom att bantas till 24.000.
Anbudsförfarande gick ut och entreprenörer blev för byggnationen Isak Petersson,
Braås på 18.200 kr för värme och sanitet
AB Harald Ahxner, Stockholm på 8.025 kr.
och för el El-Byrån, Älmhult på 1.550 kr.
Prästgården kom 2007 att gå ut på försäljning och efter ett antal budgivningar såldes
den slutligen till den holländska familjen
Seggelen och om dessa kan man få mer information i vidstående reportage.
Detta är bara några små axplock ur prästgårdens historia och kanske återkommer
jag till dem som en gång bott här.
Jan Björk
Skärgården
Dessa ritningar nedan från 1984 av Olle Ring kan
jämföras med dem från 1940 och i ritningen nedan
hade prästgården vid försäljningen 2007 detta utseende.
Början av 1900-talet
Runt 1925 nu tegeltak.
I början på 1940
5
Präst- och Prästinnagården
Nu är det nya tider och med dem
följer det i regel en förändring. Så är
det också med Agunnaryds prästgård även om den på nytt är skär
om än i en ljusare ton än tidigare.
År 2007 fick familjen van Seggelen se Till
salu-annons om det vackra huset på höjden
i Agunnaryd. Mamma Jeannette hade vid
flera tillfällen beundrat detta när hon bilat
förbi. Som sagt, efter visningen var familjen
betagen och huset blev deras.
Gerard kör växter och blommor mellan
Holland och Sverige och Jeannette har ofta
följt med på dessa resor. År 2000 köptes ett
hus i Hamneda som Gerard, Jeannette och
dottern Jolene flyttade in i. Den andra dottern stannade kvar i Holland.
Nu blev det inte
bara blommor på lasset
Våndorna var stora innan beslutet kom att
de skulle köpa Prästgården i Agunnaryd.
Drömhuset på backen köptes och än en
gång fick lastbien agera flyttbil. Dottern
Jolene som var svårt sjuk, har nu sorgligt
nog gått bort, hon fick endast ett par år bo
i miljön som färgsattes och inreddes enligt
hennes önskemål. Även husfärgen var hennes dröm.
Jeannette försöker nu komma igång med
sina tidigare arbetsuppgifter och hobbyintressen.
Intresset väcktes
för naturmedicin
Jeannette var 16 år när hon fick semesterjobba på ålderdomshemmet i byn där hon
bodde. Efter gymnasiet fick hon fast jobb där
men började läsa mer om naturmedicin, växter, örter, naturmat o.s.v. Hon började tänka
på om man kunde jobba med skolmedicin
och naturmedicin tillsammans. Det följde
några utbildningar till i. bl.a healing, aromaoch chakraterapi samt massage i olika former.
Jeannette jobbar nu som naturterapeut med
olika metoder under firmanamnet Prästinnagården
Helhetssynen är viktig.
Kropp, själ och ande är ettVi kan jobba:
6
Fysiskt, med hjälp av akupressurmassage
där både muskler och energipunkter i kroppen stimuleras. Ev. med hjälp av örtmedicin
Emotionellt, med hjälp av akupressur kan
vi frigöra energi och fastlåsta känslor och ge
avspänning och lugn.
Mentalt, tankens kraft är enorm, vi kan
hitta vår inre kraft med hjälp av vägledning
och stöd.
Andligt, anden är fri som luften vi andas,
vi får livet i oss varje andetag. Rätt andning
och meditation kan ge livskraft.
Alla är vi olika (vilken tur), men tillsammans kan vi hitta en balans så att man mår
bra.
Prästinnagårdens
specialspriral
Varför inte unna dig en skön massage för att
koppla av. Du är värd det.
Lägg upp 22 m, slätstickning
sticka 11 rm, 11 av i 2 v
Eventuella andra aktiviteter som Prästinnagården kan ordna är bl.a. att jobba med ull,
färg och rita mandala oftast i terapeutiskt
syfte.
* sticka 8 rm vänd sticka 8 am
sticka 6 rm vänd sticka 6 am
sticka 4 rm vänd sticka 4 am
Jeannette och Inger
sticka 11 rm, 11 av
sticka från * till *
sticka 11 rm 1am i 2 v
Maska av
Prästinnagården
Naturlig hälsa för kropp och själ
Trött på vintern, kyla och mörker?
Boka gärrna tid för en skön massage och njut!
Varmt välkommen
hälsar Jeannette
ww0372-69 000
070-3655 333
prastinnagarden@hotmail.com
7