KULTUR & TEOLOGI - Kyrkans Tidning

18 KYRKANS TIDNING
NR 18 2015
BRITA HÄLL
redaktör
CECILIA JAENSSON
WALLANDER, recensioner
brita.hall@kyrkanstidning.se
010-199 34 63
cecilia.jaenssonwallander
@kyrkanstidning.se
010-199 34 60
Det är inte de atonala orgel­
styckena jag går igång på,
även om jag tror att Gud
kan finnas där också.
KULTUR
& TEOLOGI
FOTO: LARS PEHRSON/TT
TI PSA OSS!
EBBA BUSCH THOR,
Kristdemokraternas nyvalda ledare,
om sin smak för lovsång. I Dagen.
A
AMERIKABIBEL är en stor bibel, en s.k. familjebibel på svenska daterad till omkring 1860–1890.
Den är vanligen tryckt och utgiven i Chicago.
Gällande bokhantverket har amerikabibeln en för
Skandinavien något otypisk stil, med pressförgyllda, svulstiga pärmar och stora spännen i nysilver. Dessa biblar har troligtvis utgjort gåva från
emigrerade svenskar till deras hemförsamlingar.
(Källa: Kyrkans föremål – beskrivande lexikon)
Kyrk-ABC
för nybörjare
Oblatjärn, oljekar och dopduva. Det är sådant som
beskrivs i ord och bild i ett lexikon med kyrkans
föremål som släpps digitalt i slutet av maj. Behovet
är stort, en del blivande konservatorer, antikvarier
och arkitekter har aldrig varit inne i en kyrka.
TEXT: ELISABET SANDBERG
Det var studenter på Institutionen för kulturvård vid Göteborgs
universitet som väckte idén om
att samla alla föremål som finns
i en kyrka i ett uppslagsverk. De
flesta av studenterna har ingen
kyrklig uppväxt, en del av dem
har aldrig varit inne i en kyrka
och har sålunda ingen aning om
vilka föremål som finns i kyrkorummet eller hur de används. Det
här är en kunskap som de får först
under utbildningen.
Projektledare Charlotta Hanner Nordstrand, universitetslektor, insåg att behovet var stort.
– Det här är ju föremål som de
ska jobba med.
Uppslagsverket Kyrkans föremål – beskrivande lexikon berättar om föremålen objektivt – hur
stora de är, vilket material de är
gjorda av, vad de används till och
symboliserar. De återges även i
bilder, flera är tecknade av konservator Lotta Möller som också
är formgivare.
ILLUSTRATIONER: MARIA HENJE OCH LOTTA MÖLLER
För
redaktionsgruppen,
med textilkonservator Gunnel
Berggrén, universitetslektor
Joakim Hansson, universitetsadjunkt MaCharlotta
ria Henje, fo- ­Hanner
tograf Jon Erik ­Nordstrand.
Nordstrand och
konservator
Fanny Stenback, är det ett stort
uppdrag.
– Det är ju inte klokt vad vi har
gett oss in på. Egentligen skulle jag behöva titta närmare på en
del föremål ute i kyrkorna men
det hinns inte med. I stället använder vi fotografier och andra
forskares studier. Just nu funderar jag över skillnaden mellan
lockhäll och täckhäll, hur ska den
häll som täcker en gravtumba benämnas? säger Charlotta Hanner
Nordstrand.
»Det finns f­ öremål
som inte längre
­används och som
är riktigt gamla och
ovanliga. När ingen
vet vad de används
till kan de lätt
­komma på vift.
Tack vare den kyrkoantikvariska ersättningen, KAE, har
konservatorernas insatser ökat.
Även ett allt fuktigare klimat i
landet, som gör det svårare att
bevara föremål, har bidragit till
att konservatorer efterfrågas mer
än tidigare.
– Konservatorerna behöver
de här uppgifterna dels för att
identifiera föremålen, dels för
att kunna skriva vårdplaner. Och
församlingarna behöver uppgifterna för att kunna göra förteckningar över dem enligt kulturminneslagen.
– Kyrkans medarbetare har
också nytta av lexikonet. Det
finns föremål som inte längre används och som är riktigt gamla
och ovanliga. När ingen vet vad
de används till kan de lätt komma
på vift. Uppslagsverket kan hjälpa till att skydda föremål.
ATT SAKER stjäls från kyrkor är inte
helt ovanligt. För tio år sedan
dömdes en person för att ha stulit
ett stort antal föremål från kyrkor
i norra Sverige. Charlotta Hanner
Nordstrand ser ibland saker som
ligger ute till försäljning på sajter
på nätet.
– Häromdagen såg jag ett dopfat på en auktionssajt. Lampetter
är också något som ofta har fått
fötter.
HANNER Nordstrand
har också tillsammans med studenter sett till att få saker identifierade. Mycket finns fortfarande undanstoppat på vindar, som
dopskrank till exempel.
– Vi hittade ett oblatjärn för en
tid sedan, det var urspännande.
Fram till slutet av 1800-talet bakades oblaterna i kyrkan, järnen
ser ut som våffeljärn men är mindre och med runda små fördjupningar, säger hon.
– En annan gång hittade vi en
ask till en brudkrona, men den
var tyvärr tom.
CHARLOTTA
NR 18 2015
KYRKANS TIDNING 19
Monument hedrar
syrianska döda
Göteborg minns
De vita bussarna
De vann
boken
VITA BUSSAR Två dagar på temat ”gränslös medmänsklighet” blir det i Göteborg med anledning av 70-årsdagen av
De vita bussarna, en räddningsaktion som Röda korset
gjorde för att hjälpa 15 000 människor ut ur Tyskland.
Svenska kyrkan och judiska församlingen bjuder den 8—9
maj in till bland annat seminarier, konsert och dokumentärfilmer.
Medverkar gör Majgull Axelsson, Peter Örn, Cecilia Wikström, Folke Bernadotte jr med flera.
GRATTIS! I Kyrkans Tidning nr
16 lottade vi ut två signerade
exemplar av den israeliske
författaren Yuval Noah Hararis bok Sapiens. Vinnarna blev
Jenny Ljungberg i Mölnlycke
och Tom Lundqvist i Falköping.
Grattis! Böckerna kommer med
posten.
●● I söndags invigdes ett minnesmonument
över folkmordet 1915. Det är de syrianska
offren som hedras genom monumentet och
invigningsceremonin, som hölls i S:t Petrus &
S:t Paulus syrisk-ortodoxa kyrka i Botkyrka.
●● Energiminister Ibrahim Baylan, riksdagsledamöter och representanter från serbiska,
armeniska, syriska och libanesiska ambassaden deltog.
B
DOPPÅSE. Inom allmogen användes doppåsar från ca 1700 till
sent 1800-tal. Av tradition skulle alltid något
blankt finnas i dekoren,
såsom siden eller pärlor, för att skydda barnet mot onda andar eller från att bli bortbytt.
Kyrkligt
föremålslexikon
●● Lexikonet samlar alla föremålstyper som finns i Svenska kyrkan.
●● De är omkring 400 stycken och fördelas
på 28 föremålsrubriker som konstverk, musikinstrument och bildstenar.
●● Som utgångspunkt har man använt Riksantikvarieämbetets lista över kyrkliga föremål.
●● Projektet startade 2011 och finansieras delvis av
KAE.
●● Ett antal stiftsantikvarier är knutna till projektets
referensgrupp.
●● Verket skiljer sig från Svenska kyrkans eget inventarieregister SACER som togs i drift 2012 via
kyrkokansliet. I SACER ges församlingarna ett
verktyg för att dokumentera sina inventarier.
●● Det är ännu oklart när lexikonet kommer i bokform.
BURSA. Ett pärmliknande
kvadra­tiskt fodral för förvaring
av corporalet. Bursan består
av två hårda skivor, samman­
fogade i ena kanten så att de
kan slås ihop likt bokpärmar.
Pärmarna är klädda med ett
ytter­tyg och insidan fodrad
med samma eller ett något
tunnare tyg. Yttertyget är ofta
dekorerat med broderi och kan
vara av samma tyg som kalkklädet. Ibland är bursan försedd
med en knapp och tillhörande
ögla för stängning. Bursan
med ­corporalet i ligger ovanpå
­kalken med klädet, tas ner och
öppnas vid dukningen av nattvarden. Corporalet tas fram och
breds ut på altaret och bursan
ställs åt sidan. Bursan på bilden
är formgiven av Anna-Lisa Odelqvist 1959.
C
CINGULUM är den vita snodd eller
band som håller samman alban och
fäster stolan. Är det en snodd är den
gjord av hoptvinnat vitt bomullsgarn. Är det ett band kan det vara
ett enkelt vitt möstervävt band e
­ ller
ett band sytt av samma tyg som
alban. Det vita bandet är en symbol
för sanningens och kyskhetens bälte
och är ett tecken på beredvillighet
till tjänst.
KALKKLÄDE. En kvadratisk duk att lägga
över kalken inför nattvarden. Kalkklädet
kan vara antingen
fodrat eller ofodrat.
Det är ofta vackert
broderat med invävd
dekor. Färgerna följer
kyrkoårets kanon, och
tygerna är ofta samma som mässhakens.