Bilaga riktlinje kost och nutrition

Bilagor
1 (1)
1. Tjänstebeskrivning, Bastjänst Måltider i Vård och Omsorg
Dokumentet saknas i bilagorna på grund av revidering och bifogas när arbetet är
slutfört.
Datum
2015-06-03
2. Rutin livsmedel önskekost i Vård och Omsorg
3. Senior alert riskbedömning
4. Vägledning för riskbedömningsinstrument
5. Arbetsgång Senior alert särskilt boende och kvarboende
6. Arbetsgång Korttiden Tölö Smedjan
7. Rutin för mätningar: längd, vikt, BMI och viktförlust
8. Rutin för skötsel vid Enteral Nutrition
KUB1000, v2.0, 2012-05-23
9. Rutin för planerad eller akut byte av nutritionsknapp eller nutritionsond
Vård & Omsorg
Emma Davachi
Direkt 0300-83 84 10
emma.davachi@kungsbacka.se
Kungsbacka kommun
Box 10409
434 24 Kungsbacka
Besöksadress
Borgmästaregatan 5 A
Telefon 0300-83 40 00
Fax 0300-154 63
vard.omsorg@kungsbacka.se
www.kungsbacka.se
Bilaga 2a
Rutin livsmedel önskekost i Vård och Omsorg
Livsmedel till önskekoster erbjuds efter särskild medicinsk bedömning. Ofta kan önskemålen
2015-01-08
tillgodoses genom att mindre justeringar görs av de befintliga maträtterna på matsedeln, där
vissa livsmedel utesluts eller byts ut. Om detta inte fyller brukarens behov kan nedanstående
alternativa inköpssätt användas.
1. Ordinarie beställningsrutiner
Serviceområde Måltider beställer önskade livsmedel via e-handel från upphandlade
leverantörer. Varuleveranser tar från 2 dagar upp till en vecka beroende på leverantör, i
undantagsfall är vissa livsmedel anskaffningsvaror och då kan det ta två veckor.
2. Skafferiavtal eller rekvisition via e-handel
På kort varsel kan även Måltiders personal på våra äldreboenden köpa in önskade livsmedel
på skafferiavtal eller rekvisition via e-handel.
Dock har vi några äldreomsorgskök där Måltiders personal arbetar ensam och då kan det vara
svårt för dem att åka iväg och göra inköpen. Som lösning på detta kan även personal inom
Vård och Omsorg handla enligt ovan, varvid livsmedelskostnaderna regleras internt i
efterhand.
3. Eget utlägg
Om önskemålet/behovet är av akut karaktär och personal inom Måltider eller Vård och
Omsorg inte har kunnat uppfylla önskemål enligt punkt 1 och 2 kan anhöriga inhandla
önskade livsmedel till den enskilde brukaren.
Var lämnar jag de livsmedel jag köpt?
Livsmedel som tillagas av Måltiders personal till ordinarie måltider lämnas till köket på
äldreboendet. Övriga livsmedel, som tillbehör till måltider eller mellanmål lämnas direkt till
avdelningen på äldreboendet.
Hur får jag ersättning för mina utlägg?
Privatpersoner/anhöriga fyller i blanketten ”Post-bankgiroutbetalning”, se exempel.
Blanketten inkl. kvittot lämnas till Vård och Omsorgs personal på enheten som
vidarebefordrar till Måltider. OBS! Markera på kvittot vilket livsmedel det gäller. Utbetalning
sker till angivet bankkonto.
KUB1000, v2.0, 2012-05-23
Bil. 1
Bil. 2
Blankett ”Post-bankgiroutbetalning”
Exempel på ifylld blankett
Service
Serviceområde Måltider
Kungsbacka kommun
435 81 Kungsbacka
Besöksadress Sjöallén 9
Telefon 0300-83 40 00
maltider@kungsbacka.se
www.kungsbacka.se
2015-06-03
Ver.nr:
Serviceförvaltningen / Ekonomiteamet
Bilaga 2b
POST-BANKGIROUTBETALNING
Betalningsmottagare
Personnummer/organisationsnummer
Adress
Bank
Postnr./Postadress
Bankgiro
Betalningen avser
Belopp
S:a Kronor
KONTERINGSSPECIFIKATION
Mottagningsattest
Ansvar
6151
Konto
Granskningsattest
Verks. Akt.
Projekt
Objekt
Beslutsattest
Fri del
1677
Behörighetsattest
Motpart
Elim
Mervärdeskatt
S:a kronor
Bilaga 2b Bankgiroutbetalning mall
Belopp
2015-06-03
Ver.nr:
Serviceförvaltningen / Ekonomiteamet
Bilaga 2c
POST-BANKGIROUTBETALNING
Betalningsmottagare
Personnummer/organisationsnummer
Adress
Bank
Postnr./Postadress
Bankgiro
NN
XXXXXX-XXXX
Xväg 0
X-bank
XXX XX X-backa
xxxx-xxxxxxxxx
Betalningen avser
Belopp
Utlägg för livsmedel som ej finns upphandlat
XX
XX
S:a Kronor XX
XX
KONTERINGSSPECIFIKATION
Mottagningsattest
Ansvar
6151
Konto
Granskningsattest
Verks. Akt.
Projekt
Objekt
Beslutsattest
Fri del
Behörighetsattest
Motpart
1677
Elim
Mervärdeskatt
S:a kronor
Bilaga 2c Bankgiroutbetalning exempel
Belopp
Riskbedömning
(Version 2015-01-01)
Trycksår – Undernäring - Fall
Datum
Enhet
Personnummer:
Ja
Har information från tidigare juridisk vårdgivare inhämtats?


Är personen inskriven i hemsjukvård? (Noteras av primärvård/hemsjukvård)

Har personen vårdats hos annan vårdgivare sen senaste riskbedömningen?
Modifierad Nortonskala
Nej
Ja


Ja

Nej
Namn:
Nej

Mini Nutritional Assessment
(MNA)
A. Psykisk status
Helt orienterad till tid och rum
Stundtals förvirrad
Svarar ej adekvat på tilltal
Ej kontaktbar
4
3
2
1
B. Fysisk aktivitet
Går själv med eller utan hjälpmedel
Går med hjälp av personal
Rullstolsburen (hela dagen)
Sängliggande
4
3
2
1
C. Rörelseförmåga
Full rörlighet
Något begränsad
Mycket begränsad
Orörlig
4
3
2
1
D. Födointag
Normal portion
¾ portion
Halv portion
Mindre än halv portion
4
3
2
1
E. Vätskeintag
Mer än 1000 ml/dygn
700-1000 ml/dygn
500-700 ml/dygn
Mindre än 500 ml/dygn
4
3
2
1
F. Inkontinens
Downtown Fall Risk Index
(DFRI)
A. Har födointaget minskat de senaste tre
månaderna på grund av försämrad aptit,
matsmältnings- problem, tugg- eller
sväljproblem?
Ja, minskat avsevärt
Ja, minskat något
Nej
A. Tidigare kända fallolyckor
Nej
Ja
0
1
2
B. Viktförlust under de senaste tre
månaderna?
Ja, mer än 3 kg
Vet ej
1-3 kg
Nej
0
1
2
3
C. Rörlighet
Sängliggande eller rullstolsburen
Tar sig ur säng/rullstol men går inte ut
Går ut med eller utan hjälpmedel
0
1
2
D. Psykisk stress eller akut sjukdom de
senaste tre månaderna?
Ja
Nej
0
1
B. Medicinering
Ingen
Lugnande/sömnmedel/neuroleptika
Diuretika
Antihypertensiva (annat än diuretika)
Antiparkinson läkemedel
Antidepressiva läkemedel
Andra läkemedel
C. Sensoriska funktionsnedsättningar
Ingen
Synnedsättning
Hörselnedsättning
Nedsatt motorik (har kraft- eller funktionsnedsättningar i någon extremitet)
E. Neuropsykologiska problem?
0
1
2
Orienterad
Ej orienterad
4
3
2
1
G. Allmäntillstånd
Gott
Ganska gott
Dåligt
Mycket dåligt
4
3
2
1
Längd:
Vikt:
Säker med eller utan hjälpmedel
Osäker gång
Ingen gångförmåga
BMI:
BMI under 19
BMI 19 till mindre än 21
BMI 21 till mindre än 23
BMI 23 eller mer
0
1
2
3
Summa:
Summa:
Summa:
20 poäng eller mindre = risk för trycksår
8-11 poäng = risk för undernäring
0-7 poäng = undernärd
3 poäng eller mer = risk för fall
Bedömning gjord av:
Ankomststatus
Har personen trycksår?

Ja

Kategori:
Nej
Kryssa i och ange lokalisation och kategori (14) på trycksår vid ankomst:






Bakhuvud
Öra höger
Öra vänster
Skuldra höger
Skuldra vänster
Armbåge höger






Armbåge vänster
Ryggslut/sacrum
Sittbensknöl höger
Sittbensknöl vänster
Höftbenskam höger
Höftbenskam vänster





1
Fotknöl höger
Fotknöl vänster
Häl höger
Häl vänster
Annat
2
3
4
Rodnad som inte bleknar vid tryck. Kvarstående
missfärgning, hel hud.
Delhudsskada som involverar epidermis och/eller
dermis. Ytligt sår, avskavning av hud eller blåsa.
Fullhudsskada (involverar epidermis, dermis och
subkutis). Sår nedtill men inte genom fascian.
Fullhudsskada. Sår med vävnadsnekros eller
skada av muskler, ben eller stödjevävnad.
Nästa riskbedömningstillfälle (max 12 månader framåt):
0
1
1
1
0
1
E. Gångförmåga
F. BMI
Nej
Tillfälligt (annars vanligen kontinent)
Urin- eller tarminkontinent (KAD)
Urin- och tarminkontinent
0
1
1
1
1
1
0
D. Kognitiv funktionsnedsättning
0
2
Svår förvirring/demens eller depression
Lätt förvirring/demens
Inga neuropsykologiska problem
har erhållit information om registrering i
kvalitetsregister
Har en teambaserad utredning av bakomliggande
orsaker genomförts?
 Ja  Nej
(om ja separat blankett ”Bakomliggande orsak”)
Nationella kvalitetsregistret Senior alert är framtaget av utvecklingsenheten Qulturum, Region Jönköpings län
0
1
0
Planerade och förebyggande åtgärder
(Version 2015-01-01)
Trycksår – Undernäring - Fall
Datum när åtgärderna planerades: ____________
Planerad
ringa in
Trycksår
Utförd
Kryssa i
Omgivningsanpassning
- Kroppspositionering i säng/stol
- Bruk av tryckutjämnande underlag
- Minskning av skjuveffekt
- Annan åtgärd - Omgivningsanpassning




Lägesändring
- Regelbundna lägesändringar
- Förflyttningsträning–ändra kroppsställning
- Hjälpmedelsförskrivning
- Annan åtgärd – Lägesändring




Bedömning av huden en gång per dag
eller oftare

Hudvård

Nutritionsbehandling
- Mellanmål
- Berikning av kosten
- Protein- och energirik kost
- Konsistensanpassning
- Näringsdryck
- Anpassa maten efter kulturella och
religiösa behov
- Minska nattfasta till max 11 timmar
- Enteral nutrition
- Parenteral nutrition
- Annan åtgärd – Nutritionsbehandling











Smärtlindring
- Bedömning av smärta
- Smärtreducerande behandling – icke
farmakologisk
- Ordination av läkemedel




Undernäring
Planerad
ringa in
Utförd
kryssa i
Ätstödjande åtgärder
- Omgivningsanpassning för en individuell
måltidsanpassning
- Uppmuntran och påstötning
- Matning
- Hjälpmedelsförskrivning
- Träning i att äta och dricka
- Annan åtgärd – Ätstödjande åtgärd







Läkemedelsgenomgång

Nutritionsbehandling
- Mellanmål
- Berikning av kosten
- Protein- och energirik kost
- Konsistensanpassning
- Näringsdryck
- Anpassa maten efter kulturella och
religiösa behov
- Minska nattfasta till max 11 timmar
- Enteral nutrition
- Parenteral nutrition
- Annan åtgärd – Nutritionsbehandling











Övervakning av närings- och vätskeintag
- Registrering av näringsintag och vätskeintag < 3 dygn
- Registrering av näringsintag och vätskeIntag > 3 dygn
- Annan åtgärd – Övervakning av näringsoch vätskeintag







Viktkontroll
- Vägning en gång per vecka
- Vägning minst en gång var tredje månad





Fall
Planerad
ringa in
Utförd
kryssa i
Muskelfunktions- och styrketräning
- Styrketräning
- Balansträning
- Gångträning
- Träning av fysisk prestationsförmåga
- Annan åtgärd – Muskelfunktion- och
styrketräning






Läkemedelsgenomgång

Förflyttning och personlig vård
- Förflyttningsträning
- Assistans vid förflyttning
- Stöd vid personlig vård
- Assistans vid personlig vård
- Träning av på- och avklädning
- Annan åtgärd – Förflyttning och personlig
vård






Omgivningsanpassing
- Anpassning av möbler och inventarier
- Hjälpmedelsförskrivning
- Träning i att använda hjälpmedel
- Anpassning av belysning och ljudförhållande
- Larm / extra tillsyn
- Höftskyddsbyxor
- Antihalksockor
- Annan åtgärd - Omgivningsanpassning
Information/undervisning om hälsa
ohälsa – Fall

Annan åtgärd – Fall

Vård i livets slutskede – Fall

Person avböjer samtliga förebyggande
Åtgärder - Fall

Information/undervisning om hälsoproblem – Trycksår

Annan åtgärd - Trycksår

Munvård
- Träning i munvård
- Assistans vid munvård
- Annan åtgärd munvård
Vård i livets slutskede - Trycksår

Information/undervisning om kostfrågor

Person avböjer samtliga förebyggande
åtgärd - Trycksår

Annan åtgärd - Undernäring

Konsekvens av fall
Vård i livets slutskede - Undernäring

Datum
Person avböjer samtliga förebyggande
åtgärder undernäring

Vid händelse av fall:
Datum
När inträffade fallet? (kl)
När inträffade fallet? (kl)
Planerat uppföljningsdatum:
Uppföljning gjord datum:
Trycksår, Uppföljning Datum: _______________
Konsekvens av fall
Gjord av:
Har personen trycksår?
Vikt vid uppföljning:
 Ja

Nej
Kryssa och ange lokalisation och kategori (1-4) på trycksår:




Bakhuvud
Öra höger
Öra vänster
Skuldra höger




Skuldra vänster
Skuldra höger
Armbåge vänster
Ryggslut / sacrum




Sittbensknöl höger
Sittbensknöl vänster
Höftbenskam höger
Höftbenskam vänster




Fotknöl höger
Fotknöl vänster
Häl höger

Häl vänster
Annat
Avslut datum: ______________________________________________
Har personen givit samtycke till informationsöverföring?



Vårdkontakt upphör
Har information om förebyggande och
Flytt/utskriven till särskilt
behandlande åtgärder givits till kommande vårdgivare?
Flytt/utskriven till annan enhet. Vilken: ___________________________________________
Utskrivning till ordinarie boende (hemmet)
Avliden


boende










Ja
Ja


Nationella kvalitetsregistret Senior alert är framtaget av utvecklingsenheten Qulturum, Region Jönköpings län
Nej
Nej
(Version: 2015-01-01)
Vägledning för riskbedömningsinstrument
Modifierad Nortonskala, Mini Nutritional Assessment och Downton Fall Risk Index
Modifierad Nortonskala
A. Psykiskt status, se poäng 4-1
B. Fysisk aktivitet, se poäng 4-1
Vid 3 p: ingår även ev rullstol för oberoende förflyttning.
Vid 2 p: rullstolsburen – gäller hela dagen.
C. Rörelseförmåga, se poäng 4-1
Vid 3 p: behov av assistans vid lägesändring.
Vid 2 p: behöver fullständig hjälp vid lägesändring, men kan bidra.
Vid 1p: kan inte alls bidra själv vid lägesändring.
D. Födointag , se poäng 4-1
Poäng 4-1 avser även motsvarande parenteralt.
Om kost/energiberäkning utförs motsvaras födointag 4-1 p i förhållande till
beräknat behov. Ex normal portion (4 poäng) = fullt intag av kost och
energi enligt beräknat behov.
E. Vätskeintag , se poäng 4-1
F. Inkontinens, se poäng 4-1
G. Allmäntillstånd
4 poäng Gott: afebril, normal andning, frekv, rytm, normal puls, blodtryck,
ej smärtpåverkad, normal hudfärg, utseende som motsvarar
åldern.
3 poäng Ganska gott: afebril-subfebril, normal andning, puls och
blodtryck, ev lätt tachycardi, latent hypo- eller hypertoni, ingen
eller lätt smärtpåverkan, patienten vaken. Huden ev blek eller
cyanotisk., varm-fuktig eller kall-fuktig, eller nedsatt turgor eller
ödem
2 poäng Dåligt: ev feber, påverkad andning, tecken på cirk insuff,
tachycardi, ödem, hypo- eller hypertoni, smärtpåverkad,
somnolent eller vaken men apatisk. Huden ev blek eller
cyanotisk., varm-fuktig eller kall-fuktig, eller nedsatt turgor eller
ödem.
1 poäng Mycket dåligt: ev feber, påverkad andning, utpräglade tecken på
cirk insuff ev chock, starkt smärtpåverkad, somnolent, stuporös,
comatös. Huden blek eller cyanotisk, varm-fuktig eller kall-fuktig
eller nedsatt turgor eller ödem
Summera poäng för A-G. Max poäng 28 och min poäng 7.
Vid 20 p eller lägre = Ökad risk för tryckskada.
Trycksårsrisk ökar vid lägre poäng.
Mini Nutritional Assessment (MNA)
(fråga A-D)
A. Födointag
Har födointaget varit mindre än vanligt under de senaste tre månaderna på
grund av försämrad matlust, matsmältningsproblem, tugg- eller
sväljproblem? Om ja, har intaget varit lite mindre eller mycket mindre än
vanligt.
B. Viktförlust
Har personen förlorat i vikt de senaste tre månaderna? Om vikt finns
dokumenterad använd den som ligger närmast tre månader tillbaka i tiden.
Om utgångsvikt inte finns och personen eller dennes närstående/vårdare
inte vet anges alternativet vet ej.
C. Rörlighet
Har personen begränsning i rörelseförmåga? Om ja, kan hon/han ta sig
från säng till rollstol och tvärtom? Kan han/hon gå ut utan eller med
hjälpmedel. För två poäng krävs att han/hon kan gå utomhus med eller
utan hjälpmedel.
D. Psykisk stress eller akut sjukdom
Med psykiskt stress menas sådana yttre händelser som lett till märkbara
konsekvenser för personen. Exempel på sådana händelser kan vara
förlorat närstående, flyttat från tidigare boende, etc. Med akut sjukdom
menas här sjukdom som krävt läkarbesök/läkarvård eller vård på sjukhus.
Det kan även vara en kronisk sjukdom som försämrats så att läkarvård
krävts.
E. Neuropsykologiska problem
Titta i journalhandlingar om det finns anteckningar om
demenssjukdom eller depression. Bedömningen demenssjukdom eller
depression bör vara gjord av läkare.
Alternativt – Om personen är förvirrad men ej har en diagnostiserad
demenssjukdom markera med 1 poäng.
F. Body Mass Index (BMI)
BMI beräknas enligt formeln vikt (kg) dividerat med längd (m)². Längd mäts
stående alternativt liggande på rygg med utsträckta ben i sängen.
Om mätning av längd ej kan utföras kan denna beräknas utifrån halva
armspännvidden. Mät mellan bröstbenets mittskåra och roten mellan långoch ringfinger på ena armen. Längd i cm:
Kvinnor = (1.35 x halva armspännvidden i cm) + 60.1
Män = (1.40 x halva armspännvidden i cm) + 57.8
Frågorna A-D ska om möjligt ställas direkt till personen eller hans/hennes
närstående eller vårdare.
Summera poängen från A-F ( SF-MNA)
(max 14 poäng)
12-14 poäng: Normal nutritionsstatus
8-11 poäng: Risk för undernäring
0-7 poäng: Undernärd
Downton Fall Risk Index (DFRI)
A. Tidigare kända fallolyckor
1 poäng: känner till att personen har fallit det senaste året.
B. Medicinering
Läs medicinlistan eller låt om möjligt personen själv redogöra för vilka
mediciner som intas. Fördela ev. läkemedel efter medicingrupp och sätt
poäng.
C. Sensoriska funktionsnedsättningar
1 poäng: synnedsättning = har måttligt till kraftigt nedsatt syn eller är blind.
1 poäng: hörselnedsättning = har kraftigt till måttligt nedsatt hörsel eller är
döv.
1 poäng: nedsatt motorik = har kraft- eller funktionsnedsättning i någon
extremitet.
D. Kognitiv funktionsnedsättning
1 poäng: Är inte orienterad till namn, plats och tid. Vid behov görs
utredning enligt lokal rutin.
E. Gångförmåga
0 poäng: personen går säkert med eller utan gånghjälpmedel och
kommer ihåg att använda hjälpmedlet.
1 poäng: personen går osäkert med eller utan hjälpmedel och/eller
glömmer att använda hjälpmedlet ibland.
Summera A-E till en indexpoäng (0-11).
Vid 3 poäng eller mer = hög fallrisk.
Vid hög fallrisk gå igenom bedömningsunderlaget och vidta lämpliga
åtgärder.
Vägledningen är utarbetad för ”Vårdprevention” av Landstinget i Jönköpings län 2007
Källor:
Downton JH. Falls in the elderly. London: Edward Arnold, 1993:128-30. / Unosson M et al. (2004). Handledning till nutritionsbedömning med MNA. / Nestlé, 1994, Rev 2009. N67200 12/99 10M
Vårdalinstitutets Tematiska rum: Näring och ätande. www.vardalinstitutet.net Tematiska rum Ek AC, Unosson M, Bjurulf P The modified Norton scale and the nutritional intake
(1989) Scand J Scand J Caring Sci 3:4;183-187.
Nationella kvalitetsregistret Senior alert är framtaget av utvecklingsenheten Qulturum, Region Jönköpings län
Version
Datum
Utfärdat av
Godkänt
1.1
2011-07-05
Camilla Nordh, Linda Johansson
Ingrid Olausson, Peter Andersson,
Monica Hansson,
Björn Gunnarsson
1.2
2012-03-14
Maud Rämsell, Eva Franzen
Björn Gunnarsson
1.3
2013-02-06
Maria Hellström, Camilla Nordh, Eva
Otterdag
Björn Gunnarsson
1.4
2014-05-05
Maria Hellström
Ann-Helen Svensson
1.5
2015-02-12
Maria Hellström, Therese Lindén, Ingrid
Olausson samt Ulrika Ström
Ann-Helen Svensson, Elisabeth Persson
Bilaga 5
Arbetsgång Senior alert SäBo och Kvarbo
Ansvarig= den person som har ansvar för att uppgiften blir utförd. Den som ansvarar behöver
inte vara den person som utför uppgiften. Uppgifter i arbetsgången kan delegeras vidare av
ansvarig.

Ansvarig sjuksköterska alternativt kontaktperson erbjuder brukare, med förändrat status och alla nya
brukare vid ankomstsamtalet, en riskbedömning enligt Senior alert. Ett muntligt samtycke krävs för att
registrera i Senior alerts kvalitetsregister. Samtycke inhämtas av sjuksköterskan alternativt
kontaktpersonen. Kan brukaren inte svara för sig själv kontaktas anhörig eller god man för samtycke.
Om samtycke föreligger eller inte dokumenteras i journalen av den som inhämtat samtycket.

Senior alert ska vara en naturlig del av teammötet och det är beslutat på förvaltningsnivå att det sker en
ny riskbedömning i månaden/PAS/teammöte. Ex en verksamhet med två PAS= 2 nya
riskbedömningar/månaden. Vissa registreringar kan ske utanför teammötet; det gäller de personer som
teamet känt sedan lång tid tillbaka där det redan har utförts åtgärder kopplade till identifierad risk och
nya åtgärder/ytterligare åtgärder inte är aktuella i nuläget.

Senior alert erbjuds två gånger per år. Riskbedömningarna får inte vara äldre än ett halvår då den
kopplas de två årliga punktprevalensmätningarna (PPM) för trycksår och fall.

Sjuksköterskan ansvarar för att riskbedömningen utförs och i samarbete med omsorgspersonalen fylls
formuläret för riskbedömning i. Sjuksköterskan registrerar uppgifterna i Senior alerts kvalitetsregister.
Om ingen risk föreligger så klarmarkeras riskbedömningen, och en ny planeras in inom ett år.

Enhetschefen ansvarar för att en bärbar dator finns tillgänglig på teammötet samt SITH´s kortshållare.

På teammötet diskuteras och planeras förebyggande åtgärder för brukare med identifierade risker – den
riskbedömning som ligger till grund för planerade åtgärder ska vara aktuell och inte äldre än en månad.
Arbetsterapeut och fysioterapeut registrerar planerade åtgärder i Senior alerts kvalitetsregister,
registreringen sker under mötet. Även insatta åtgärder registreras. Sjuksköterska, fysioterapeut och
arbetsterapeut upprättar eventuell omvårdnads- respektive rehabplan på planerade åtgärder i
journalsystemet. Omsorgspersonalen dokumenterar i social dokumentation.

Om möjligt bestäms på innevarande teammöte vilka Senior alert-ärenden som är aktuella nästkommande
möte. Detta sker i samråd med teamets medlemmar.

Teambaserad uppföljning av insatta åtgärder ska göras inom tre månader. Omsorgspersonal ansvarar för
att ha med aktuell vikt på brukare som ska ha uppföljning. Fysioterapeut eller arbetsterapeut ansvarar för
att registrera uppföljningarna i Senior alerts kvalitetsregister. Om insatta åtgärder inte har haft effekt
finns det i systemet möjlighet att göra en teambaserad utredning av bakomliggande orsaker.

Sjuksköterskan ansvarar för att vikt och trycksår registreras i Senior alert. Kvalitetsombuden på enheten
ansvarar för att registrera samtliga fall som en händelse i Senior alert. Uppstår en händelse under
ärendets gång, innan uppföljning skett, ska ev behov av ytterligare teambaserade åtgärder diskuteras på
nästa teammöte.

Sjuksköterska ansvarar för uppdatering av registret på sina enheter genom att se till att patientlistan
stämmer, att det inte finns inaktuella/bortglömda ärenden. Sjuksköterskan ansvarar för att brukare får ett
korrekt avslut i Senior alert.

Efter avslutad uppföljning ansvarar omsorgspersonal för att aktuell vårdprofil finns tillgänglig under gul
flik i Hem-Doc.
Ann-Helen Svensson
Elisabeth Persson
Verksamhetschef för kvarboende, hemsjukvård
Verksamhetschef för särskilt boende, hemsjukvård
kvarboende samt natt/jour
särskilt boende samt
1
Bilaga 6
Arbetsgång Senior Alert Korttid
STEG 1
USK på avdelningen utför sitt
välkomstsamtal med brukaren
och använder den mall som
finns.
STEG 2
Ett muntligt
samtycke krävs för
att registrera i Senior
alerts
kvalitetsregister.
Kan brukaren inte
svara för sig själv
kontaktas anhörig
eller god man för
samtycke.
Sjuksköterskan
dokumenterar i
journalen om
samtycke föreligger
eller inte.
2014-10-03
SAMTYCKE
INGET
SAMTYCKE
Senioralertombud/USK
utför riskbedömningen
enligt Senior alert. Använd
informationen från
välkomstsamtalet och
komplettera uppgifter som
saknas och lämna den
kompletta blanketten till
SSK.
Teamet kan använda sig av
Senior alert
riskbedömningsblankett som
ett arbetsverktyg, men får
inte registrera in i Senior
alert datasystem.
2
STEG 3
SSK/USK
meddelar övriga teammedlemmar
resultatet på teammötet. Om akuta
åtgärder är aktuella och inte kan
vänta tills teammötet meddelas
resultatet omedelbart till berörda
teammedlemmar. SSK,
fysioterapeut och arbetsterapeut
dokumenterar i journalsystemet
under sökord ”samordning” att en
riskbedömning utförts. USK
dokumenterar i journalsystemet
under sökordet ”social
dokumentation”. Sjuksköterskan
registrerar uppgifterna i Senior
alerts kvalitetsregister. Om ingen
risk föreligger så klarmarkeras
riskbedömningen.
STEG 4
PLANERADE OCH
PÅGÅENDE ÅTGÄRDER. På
teammötet diskuteras och
planeras förebyggande åtgärder
för brukare med identifierade
risker – den riskbedömning som
ligger till grund för planerade
åtgärder ska vara aktuell och
inte äldre än en månad.
Arbetsterapeut eller
fysioterapeut registrerar
planerade åtgärder i Senior
alerts kvalitetsregister. Även
redan utförda åtgärder
registreras. Sjuksköterska,
fysioterapeut och arbetsterapeut
upprättar eventuell omvårdnadsrespektive rehabplan på
planerade åtgärder i
journalsystemet.
2014-10-03
STEG 5
Teambaserad UPPFÖLJNING av
insatta åtgärder ska göras inom tre
månader. Omsorgspersonal har med
aktuell vikt på patienter som ska ha
uppföljning. Fysioterapeut eller
arbetsterapeut registrerar
uppföljningarna i Senior alerts
kvalitetsregister. Om insatta
åtgärder inte har haft effekt finns
det i systemet möjlighet att göra en
teambaserad utredning av
bakomliggande orsaker. Om
patienten hinner åka hem innan
teamträff ansvarar varje
teammedlem för att återkoppla till
fysioterapeut och/eller
arbetsterapeut så att de kan föra in
uppföljningen i registret.
Efter avslutad uppföljning ansvarar
omsorgspersonal för att aktuell
VÅRDPROFIL finns tillgänglig
bakom grå flik i Hem-Doc.
3
ANSVARSFÖRDELNING
Orsak till kortidsvistelse?
Korttidsplats vxlvård
Korttidsplats trygghetsplats
Korttidsplats avlastning
Korttidsplats i väntan på annat boende där beslut finns
från bistånd och ingen uppenbar risk finns inom
något/nåra av områdena fall, trycksår, undernäring
och/eller munhälsa.
Ansvarig enhet för att erbjuda riskbedömning
Kvarboende*
Kvarboende*
Kvarboende*
Korttidsplats i väntan på annat boende där beslut finns
från bistånd och en uppenbar risk finns inom
något/några av områdena fall, trycksår,
undernäring och/eller munhälsa.
Korttid
Korttidsplats av annan orsak
Vård i livets slut
Korttid
Beslutsoförmögen person

Om risk inom något av områdena är direkt
kopplad till vistelsen på Korttid så kommer
brukaren att erbjudas en riskbedömning
enligt Senior alert på Korttid. Det
förebyggande arbetet kommer även
inkludera brukare i livets slutskede som en
naturlig del av det förebyggande arbetet på
Korttid, men inte registreras in i Senior
alerts datasystem.
2014-10-03
SäBo - riskbedömning görs av teamet på det
boende som personen flyttar in på.
Ej aktuellt med riskbedömning enligt Senior alert*
Se nedan **
** Personalen ska först och främst stötta
personen på ett sådant sätt att denne i så stor
utsträckning som möjligt själv kan ta ställning
till registrering och därmed hävda sin
självbestämmanderätt. När detta inte är
möjligt, då personalen bedömer att personen
själv inte kan ta ställning till registrering,
behöver personalen inhämta annan information
för att ta reda på personens inställning till
registrering. Det kan till exempel ske genom
att fråga anhöriga och andra närstående.
RUTIN
Version
Datum
Utfärdat av
Godkänt
1
2015-03-01
Emma Davachi
Ingrid Olausson
Bilaga 7
Rutin för mätningar: längd, vikt, BMI och viktförlust
Bakgrund
2015-03-01
I Riktlinje för kost och nutrition anges när längd, vikt, BMI och viktförlust ska mätas och beräknas.
1 (2)
Denna rutin är bilaga till riktlinjen och beskriver hur det bör genomföras.
Genomförande
Att mäta kroppslängd
Kroppslängd anges i cm. Korrekt kroppslängd mäts stående fullt uppsträckt, lättklädd, utan skor eller
huvudbonad. Personen ska stå rak med fötterna intill varandra med armarna hängande vid sidorna,
axlarna avslappnade och blicken riktad rakt fram. Hälar, stuss, skuldror och huvud ska ha kontakt
med en vertikal yta.
När personen inte kan stå upprätt kan man uppskatta längd med hjälp av armspännvidd eller halv
armspännvidd.
Armspännvidd
Armspännvidd mäter man mellan långfingertopparna på vänstra och högra armen. Individen ska stå
mot en vägg eller sitta rak med armarna utsträckta åt sidorna i höjd med axlarna. Kroppslängden
överensstämmer ganska väl med armspännvidden upp till 40–50 årsåldern. Efter 50-årsåldern kan
armspännvidden vara längre än kroppslängden, eftersom kroppslängden minskar med åldern.
Halv armspännvidd
Halv armspännvidd mäts mellan bröstbenets mittskåra och roten mellan lång- och ringfinger på ena
armen. Kroppslängden skattas enligt följande ekvationer:
Kvinnor: Längd i cm = (1.35 x halva armspännvidden i cm) + 60.1
Män: Längd i cm = (1.40 x halva armspännvidden i cm) + 57.8
Att väga kroppsvikt
Emma Davachi
Dietist, Vård och Omsorg
Direkt 0300-83 84 10
emma.davachi@kungsbacka.se
Kungsbacka kommun
Box 10409, 434 24 Kungsbacka
Besöksadress
Borgmästaregatan 5 A
Telefon 0300-83 40 00
Fax 0300-154 63
vard.omsorg@kungsbacka.se
www.kungsbacka.se
Digital våg avsedd för medicinskt bruk eller sittvåg ska användas då man väger en person. För
sängliggande eller rörelsehindrade kan våg användas som kopplas på patientlyften. Kroppsvikt mäts 2 (2)
på morgonen före frukost, till närmaste ± 0.1 kg på nollställd och kalibrerad våg. Patienten ska bära
lätta kläder och urinblåsan ska vara tömd. Eftersom kroppslängden och kroppsvikten minskar med
åldern kan äldre personer få ett felaktigt högt BMI trots att deras kroppsvikt har minskat.
Att beräkna BMI
Det kan vara komplicerat att beräkna äldres BMI. Vikten och längden förändras ofta på ett
ålderstypiskt vis. Efter 70 års ålder sjunker vanligtvis vikten med cirka 0,5 procent per år i
genomsnitt. Samtidigt minskar kroppslängden på grund av osteoporos.
För personer över 70 år räknas BMI under 22 som tecken på undervikt. Epidemiologiska studier
antyder att BMI under 23 hos äldre är kopplat till ökad dödlighet och att det optimala intervallet
förenat med långt liv hos äldre är BMI över 23. Föreslagna nivåer för normalvikt för äldre är BMI
23-29.
För att räkna ut en persons BMI använder man formeln "vikt (kg) / längd (m)2 = BMI", alternativt
"vikt (kg) / längd (m) / längd (m) = BMI"
Om den enskilde har ett BMI som är högre eller lägre än vad som anses vara normalt kan
energiintaget behöva justeras. Det är dock viktigt att en total bedömning med viktutveckling görs.
Vissa brukare har till exempel alltid haft ett lågt BMI, och så länge vikten är stabil behöver inte det
innebära risk för undernäring. En justering bör alltid föregås av en individuell bedömning som
baseras på fler faktorer än BMI.
Exempel på uträkning av BMI
Greta är 72 år, väger 55 kg och är 160 cm (1,6 m) lång: 55 kg / (1,6 m x 1,6 m) = 55 / 2,56 =21,5,
alternativt 55 kg / 1,6 m / 1,6 m = 21,5
Greta har BMI 21,5. Hon är över 70 år och den låga vikten bör ses som ett observandum.
Att beräkna viktförlust
Även överviktiga personer kan vara eller bli undernärda. All ofrivillig viktförlust ska utredas oavsett
vad brukaren väger.
Viktförlust i procent beräknas enligt följande formel: utgångsvikt (kg) - nuvarande vikt (kg) /
utgångsvikt (kg) x 100 = viktförlust i %
Exempel på uträkning av viktförlust i %
För sex månader sedan vägde Svea 70 kg, idag väger hon 60 kg: (70 kg – 60 kg) / 70 kg x 100 = 14,3
Svea har förlorat 14,3 % av sin kroppsvikt under sex månader, vilket ska utredas.
Uppföljning
Rutinen revideras av utfärdaren minst en gång per år.
RUTIN
Version
Datum
Utfärdat av
Godkänt
1
2015-03-02
Emma Davachi
Ingrid Olausson
1 (2)
Datum
2015-03-02
Bilaga 8
Rutin för skötsel vid Enteral Nutrition
Bakgrund
Det är mycket viktigt att god hygien iakttas vid så väl hantering av sondnäring och
sondmatningssystem som vid matning. Personal som hanterar tillbehören skall ha adekvata
kunskaper och vara väl förtrogna med uppgiften. För att kunna ge en god och säker vård ska basala
hygienrutiner följas.
Genomförande
Hantering av sondmatningsutrustning
KUB6063, v2.0, 2013-05-29
Inom kommunal hemsjukvård gäller följande:
•
Många tillbehör är engångsmaterial. Dessa markeras med symbolen
återanvändning av produkten ej är tillåten.
•
Då patienten har egen lägenhet med pentry kan kopplingsslangslang (i vardagligt bruk kallat
matningsslang) och andra tillbehör som är flergångs återanvändas efter rengöring enligt
nedanstående beskrivning. Förvaras i patientens boende.
•
Då patienten har egen lägenhet med pentry kan flergångs sondssprutor rengöras enligt
nedanstående beskrivning. Sprutan byts minst en gång per vecka eller när till exempel
doseringsmarkeringarna inte längre syns tydligt, om sprutan blivit trög, otät, repig eller
missfärgad, samt när ej tillförlitlig rengöring skett.
•
Vid tillförsel via flaska ska denna vara patientbunden. Flaskan ska ha öppning anpassad till
specialaggregat. Den ska direkt efter användande sköljas i kallt vatten och därefter rengöras
mekaniskt mellan varje mattillfälle. Vid frekvent användning bör flaskan bytas varje halvt
år. När flaskan är repig eller missfärgad ska den bytas ut.
, och innebär att
Kungsbacka kommun
Kvalitet/Utveckling/Säkerhet
Box 104 09
434 32 Kungsbacka
Besöksadress
Borgmästaregatan 5 A
Telefon 0300-83 40 00
Fax 0300-154 63
vard.omsorg@kungsbacka.se
www.kungsbacka.se
KUNGSBACKA KOMMUN
2 (2)
Sondsprutor
Endast sprutor avsedda för enteralt bruk får användas. Sondsprutor för flergångsbruk ska hanteras
och rengöras enligt följande:
1. Rengör sprutan omedelbart efter varje användning. Det är viktigt att dra kolven in och ut
flera gånger tills alla spår av medicin har avlägsnats från sprutspetsens insida.
2. Ta isär hylsa och kolv. Tvätta båda noga i varmt vatten och diskmedel.
3. Skölj under rinnande kallt vatten och skaka av överflödigt vatten.
4. Låt därefter sprutan lufttorka isärtagen i ren rondskål.
Avsteg från ovan beskrivna hygienrutiner bedöms individuellt och beslutas av patientansvarig
sjuksköterska. Dokumentera beslut och anledning/orsak till avsteg.
Kopplingsslang
Kopplingsslang, som är flergångs, ska hanteras, rengöras och bytas enligt följande:
• Efter varje måltid spolas slangen igenom med kallt vatten.
• Diskas mellan matningarna med diskmedel och vatten. Skölj noggrant.
• Blås därefter igenom med luft så att slangen blir torr, använd en spruta. Är det vatten kvar kan
det växa bakterier och bli mögel.
• Förvara i en ny ren platspåse/plastburk med lock i kylskåp.
• Kopplingsslangen kasseras då den blivit missfärgad eller vid bristande funktion, dock minst
en gång per vecka.
Sondmatningsaggregat
Sondmatningsaggregat är sterilt engångsmaterial. Det ska kasseras efter varje användning då
tillverkarens ansvar upphör om engångsmaterial återanvänds. Vid kontinuerlig näringstillförsel byts
aggregatet minst 1gång per dygn.
Hängtid för sondvälling
•
•
Vid användning av slutna system är maximal hängtid 24 timmar. Om näringslösningen
kopplas ifrån och avbrott görs vid tillförseln och är maximal hängtid 4 timmar.
Vid användning av öppna system finns risk för bakteriekontamination, och hängtiden ska
begränsas till 4 timmar.
Sondnäring och annan näring
•
•
Öppnad sondnäring i ursprungsförpackning, som förvaras i kylskåp, ska användas inom den
tid som fabrikanten anger.
Andra drycker kan ges i sond förutsatt att de är rumstempererade.
Uppföljning
Rutinen revideras av utfärdaren minst en gång per år.
Fastställd av: Yvonne Petersson
Röntgenkliniken HSV
Utfärdare: Pernilla Hansson
/cjn217
Giltig fr o m:
2014-01-28
Dok ID: Rutin för planerad eller akut byte av nutritionsknapp eller nutritionsson Antal sidor: 1
Annat:
Antal bilagor:
Delges för kännedom:
Anmäls enligt delegationsordning:
Bilaga 9
RUTIN FÖR AKUT BYTE AV NUTRITIONSKNAPP ELLER
NUTRITIONSSOND
För vårdtagare med s k knapp (slarvigt kallad PEG) eller sond för nutrition där det
uppstår akut behov av byte eller återinsättande av knapp/sond gäller:

Dagtid – alla dagar kl 07:30-15:00, vårdtagaren ska vara på
röntgenmottagningen senast kl 15:00.

Kvällar/nätter – avvakta till morgonen.

PAL skriver röntgenremiss för byte/återinsättande av knapp/sond.

Ansvarig personal ska ringa till röntgen Varberg, 0340-48 12 97 för att
förbereda och informera röntgenpersonalen om aktuell vårdtagare.

Vårdtagarens ansvariga personal beställer transport direkt till
röntgenmottagningen i Varberg. Transporten bör vara ”liggande transport” om
vårdtagaren inte kan gå/stå för att underlätta flytt till röntgens
undersökningsbrits.
\\Kba.local\hem\adm\emma.davachi\Documents\KUNGSBACKA 15 03 01\Riktlinje för kost och
nutrition\Bilagor\Bilagor för yvonne att lägga in\Bilaga 9 Rutin för planerad eller akut byte av
nutritionsknapp eller nutritionssond.docx