Tönnersjös - Tönnersjö plantskola

Transcription

Tönnersjös
1:a upplagan
TRÄDGUIDE
Inspiration
& information från Sveriges trädplantskola
Den här skriften är dedikerad till:
– Alla som har planterat träd
– Alla som nu planterar träd
– Alla som kommer att plantera träd
Tillsammans gör vi skillnad!
Till dig med känsla för träd…
Välkommen till Tönnersjö Plantskolas nya
trädguide. Vi hoppas du
kommer att tycka om
den och finna den lika
användbar oavsett om du
är studerande, professionell eller allmänt nyfiken
trädälskare.
Detta ger oss ett enormt och
unikt flöde av information som vi
med denna skrift nu vill dela med
oss av.
Vårt mål är ett användarvänligt
lexikon med 100% fokus på träd
lämpade för svenska förhållanden. Lättillgänglig fakta blandad
med ögonfröjd och en källa till
återkommande inspiration.
Odlarglädjen är vår drivkraft
och vi ser med tillförsikt fram
emot att fortsätta utvecklingen
och strävan efter mer kunskap
tillsammans med er.
Årligen lämnar över 15 000
fullvuxna Tönnersjö-odlade träd
plantskolan för att planteras ute
i offentliga och privata miljöer.
Vi lever i en värld i ständig
förändring och gamla sanningar
behöver ständigt omprövas och
uppdateras för att hjälpa oss
möta framtida krav.
Med detta sagt önskar vi en god
läsning!
Daniel Johansson
VD Tönnersjö Plantskola
Daniel Johansson, Maria Åkesson, Anna-Karin Andersson och Hasse Söderberg är ansvariga för produktion, försäljning, logistik och inköp på Tönnersjö Plantskola.
Tönnersjö Plantskola
Del1 28 dec.indd 3
3
2014-01-14 16:39
Tönnersjö Plantskola AB
Tönnersjö 470
305 97 Eldsberga
Tel. 035-431 75
Fax. 035-430 33
info@tonnersjo.se
www.tonnersjo.se
Layout och produktion: Wakire AB och Linders Plantskola
Foto: Peter Linder, Rikard Jansson, Erika Wallin mfl.
Skisser: Staffan Eklund
Tryck: Bording Halmstad AB, Halmstad 2014
Boken är tryckt på miljövänligt papper enligt FSC
Vi reserverar oss för eventuella tryckfel
4
Del1 28 dec.indd 4
2014-01-14 16:39
Innehåll
Från liten planta till vackert träd
6-7
Vy över odlingarna
8-9
Goda jordar ger fina rötter
10-11
Tönnersjö Plantskolas historia
12-13
Tönnersjö Plantskola idag
14
Bin behöver träd
15-19
Depåodlade träd
20-24
E-plantor
25-30
Året om på plantskolan
31-171
Träd från A till U
172-175
Formklippt
176-177
Lyckas med dina planteringar!
178-179
Checklista inför planteringen och gör-rätt-skiss
180-184
185
Tönnersjö rekommenderar:
Waterboys, Bara Mineraler och GrönVäx
Storlek- och vikttabell
186-187
Våra egna trädfavoriter
188-189
Vilken lind ska jag välja?
190-191
Ordlista
192
Teamet bakom trädguiden
Del1 28 dec.indd 5
5
2014-01-14 16:39
Del1 28 dec.indd 6
2014-01-14 16:39
Tönnersjö Plantskola är beläget i natursköna Eldsberga,
söder om Halmstad, i den vackra mellanbygd där fält
möter skog. Genom landskapet har Alslövsån skurit djupa
bäckraviner, som avvattnar de talrika sjöarna i området.
Del1 28 dec.indd 7
2014-01-14 16:39
Goda jordar ger fina rötter
Tönnersjö Plantskola finns i Tönnersjö
i Eldsberga några kilometer söder om
Halmstad. Den moränrika jorden här
lämpar sig mycket väl för odling av
träd, eftersom träd odlade under dessa
betingelser utvecklar mycket väl- och
finförgrenade rotsystem. Träd med
rotsystem rika på finrötter har de bästa
förutsättningarna att etableras väl på
nya växtplatser.
I Tönnersjö Plantskola har det odlats i tre generationer och under de senaste åren har produktionen
utvecklats och koncentrerats. I stället för att odla
lite av allt har Tönnersjö Plantskola valt att fokusera på det som marken är som mest lämpad för:
allé- och solitärträd.
8
Del1 28 dec.indd 8
2014-01-14 16:39
Trädproduktionen har utvecklats och
förbättrats successivt. Även produktionen av
ungträd har ökat stadigt, vilket ger de bästa
förutsättningarna för träd av hög kvalitet.
Det har resulterat i att Tönnersjö Plantskola
nu odlar fram125 000 träd på 100 hektar härlig
moränjord. All odling sker efter GROs kvalitetsregler.
Det gör Tönnersjö Plantskola till Sveriges största
trädplantskola!
Tönnersjö P
lantskola
är Sveriges
största
alléträdspr
oducent.
Den morän
rika jorden
skapar träd
med fantas
tiska rotsys
tem, rika p
å
finrötter.
Del1 28 dec.indd 9
9
2014-01-14 16:39
1948-1985
Trädgårdsmästare Oscar var en arbetsglad och
morgonpigg man av den gamla stammen. Han var
alltid ”uppe och igång innan fan fått skorna på”.
Familjen Johansson. I framkant Oscar och
Lilly med sönerna Kjell-Arne och Lars.
Försäljningen skötte Lilly. Här i Halmstad-saluhall.
Nybyggd skugghall för minutförsäljning.
10
Del1 28 dec.indd 10
På 70-talet var det bra tider och
flera växthus byggdes under kort tid.
Entreprenören Kjell-Arne ser utvecklingspotential
i allt och har ständigt nya idéer för verksamheten.
2014-01-14 16:39
Odlingen expanderar så smått ut på friland.
Barrväxter är det som gäller.
1948 börja
de Oscar oc
h Lilly
Johansson
odla blomm
or
och grönsa
ker som de
s
å
lde
på torget i
Halmstad.
Under
70- och 80-t
alet utveck
lades
verksamhe
ten success
ivt med
busk- och tr
ädodling. K
jellArne fortsa
tte att ratio
n
ellt
driva verks
amheten u
nder
namnet Tön
nersjö Plan
ts
kola
AB och lad
e grunden
till den
trädplantsk
ola den är
idag.
Efterfrågan på vedartade växter ökar
och Tönnersjö Plantskola bildas.
Första bilden från en begynnande träd-odling.
På baksidan av kortet från 1974 står det
”Plantskoleägare Kjell-Arne”.
I början var buskar i kruka basen i produktionen.
Tönnersjö-grävaren
utvecklades i början
av 80-talet. En tid då
träd grävdes för hand
under stor ansträngning med spade,
svett och svordomar.
Tönnersjö trädgårdsteam vill här presentera sig
för sina presumtiva kunder. Året är 1979.
Del1 28 dec.indd 11
11
2014-01-14 16:39
1986-2014
Tönnersjös koncept med depåodlade träd börjar ta form.
1995 såg det ut så här. Notera att rotklumpen i denna
pionjärversion saknar springring.
För att säkerställa tillgången på ungträd byggs 1991 ett
kallväxthus. Ett tilltag som då ansågs lite spektakulärt.
Efter influenser från plantskolor i Europa byggde
vi 1997 en visningsyta för våra kunder. Den
skulle senare följas av ytterligare en.
År 2000 storsatsas det med ny yta för logistik och lager.
Generationsväxling påbörjas. Under 2001
anställs Maria och Daniel med ambitionen att
ta över ansvar för försäljning och produktion.
Daniel är nu tredje generationen Johansson
i plantskolan.
12
Del1 28 dec.indd 12
2014-01-14 16:39
... idag är T
önnersjö
Plantskola
en modern
anläggning. B
asen i prod
uktionen är tr
äd med sve
nsk
proveniens
, från sven
skt frö
och svenska
E-plantor.
På företag
et arbetar
16
duktiga pla
ntskolister,
och
träd odlas
på samman
la
gt
100 hektar
.
Produktionen av ungträd ökar stadigt. Att själva ha
kontrollen över varje moment i odlingen är viktigt för
att säkerställa en perfekt kvalitet.
För att klara efterfrågan på träd i springring
ökas odlingen under 2010 till det dubbla.
Kontinuerliga markförvärv och förbättringar
i odlingsteknik gör att trädodlingen under
2012 är 4 ggr större än 2001. En omfattande vattentillgång tillsammans med
vattendom ger trygghet inför framtiden.
Ny grävteknik från Kanada provas under 2013.
Kvalitet och grävhastighet förbättras avsevärt.
Del1 28 dec.indd 13
13
2014-01-14 16:39
Bin behöver träd
Det finns många anledningar
till att plantera träd. En av dem
är att de utgör en mycket viktig
födokälla för bin. När vi njuter av
vacker blomning får bina samtidigt nektar och pollen som de
så väl behöver.
Optimalt är att plantera träd vars blomning
avlöser varandra under hela den period
som bina samlar in sin mat. De träd som
står högst upp på binas önskelista är
de som innehåller rikligt med pollen och
nektar. Man brukar säga att växter ger ett
”drag” av nektar eller pollen och att bina
njuter av det drag som för tillfället pågår.
För att skapa bra förutsättningar för bina
ska man plantera träd som blommar från
tidig vår till sommar.
På våren är al och hassel bra trädval eftersom de är mycket rika på pollen. Ingen
av dem erbjuder någon nektar, men det
är få arter som blommar så tidigt på året
och pollenet utgör en viktig näringskälla
för binas avkomma. Salixsläktet betraktas
av många som skräpväxter, men innehåller
höga värden av såväl pollen som nektar
och är otroligt viktiga biväxter i början av
året.
Under sommaren bör det finnas lindar,
lönnar och fruktträd som är binas absoluta
favoriter. De är rika både på nektar och
pollen, och uppskattas också av humlor.
Stå en stund under en lind, lönn eller
ett fruktträd och njut av det fantastiska
brummandet i kronan så förstår du vilken
nytta träden gör. När det gäller fruktträden
ser bina tack vare sin pollinering till att
skörden av frukt senare på sommaren blir
tydligt större.
Förutom dessa klassiska biväxter finns det
också flera lite mer exotiska träd som är
populära hos bina, t.ex. är de förtjusta i
kvitten (Cydonia), äkta kastanj (Castanea
sativa), kinesträd (Koelreuteria), tulpanträd
(Liriodendron), sibiriskt korkträd (Phellodendron amurense) och robinia (Robinia).
Källa: www.biodlarna.se, Sverige biodlares riksförbund, Biodlarna.
14
Del1 28 dec.indd 14
2014-01-14 16:39
• Bättre slu
• Nöjdare
• Säkrare
• Snabbar
kunder
etablering
e tillväxt
• Längre p
• Aldrig ro
tresultat
lanterings
tsnurr
tid
Depåodlade träd har
många fördelar
Det finns många fördelar med att välja depåodlade
träd framför frilandsodlade!
Grunden för att träd ska etableras väl
på en ny växtplats är att de har ett väl
utvecklat rotsystem. Det allra viktigaste
är att finrötterna är många eftersom det
är de som står för trädens huvudsakliga
vattenförsörjning samt genererar nya
rötter efter plantering. För att garantera
säker etablering är det också viktigt att
träden är i god kondition.
Ett välutvecklat rotsystem
Genom depåodling säkerställs både att
träden har ett välutvecklat rotsystem och
att de är i god kondition. Depåodlade
träd kan dessutom planteras tidigare
på hösten och det ger träden extra tid
att rota sig innan vintern. Det förbättrar
ytterligare trädens chanser till lyckad
etablering.
Vad är egentligen depåodlat?
Depåodlat är en metod att förbereda
växter inför planteringen på den slutliga
växtplatsen. Depåodlingen sker ovan
mark och träden placeras i odlingssubstrat som hålls samman av en perforerad
plastvägg, en så kallas springring. De
små hålen i springringen släpper in ljus
och luft som gör att rotspetsen torkar ut.
Den apikala dominansen bryts och roten
tvingas till förgrening.
Del1 28 dec.indd 15
15
2014-01-14 16:39
1.
2.
3.
4.
Ökad rottillväxt i depån
1. Springringen plockas bort från ett depåodlat träd.
2. När springringen tagits bort ser man tydligt att
tillväxten av finrötter är god.
3. Jorden spolas bort från klumpen så att
rotsystemet blottas.
4. Med all jord bortspolad ser man att rotsystemet är
mycket stort och framförallt att det till största del
består av finrötter, som är avgörande för hur väl
trädet etableras.
Tönnersjö Plantskola har mer än
25 års erfarenhet av depåodling!
Det här kallas luftpincering och det innebär
att trädet utvecklar ett mycket fint rotsystem
helt fritt från rotsnurr.
Första svenska depåodlingen
Tönnersjö Plantskola startade som första
svenska plantskola depåodling redan i slutet
av 80-talet. Det innebär att vi nu har mer än
25 års erfarenhet av produktionsformen.
Under resans gång har vi lärt oss mycket
och utvecklat ett system som ger varje
enskilt träd de bästa förutsättningarna.
Unik substratsammansättning
Alla depåodlade träd ges en substratsammansättning med anpassad näring.
En speciell bevattningsteknik, där träden
droppbevattnas, för att de inte ska torka
under sommarmånaderna, har också
utvecklats.
16
Del1 28 dec.indd 16
2014-01-14 16:39
Alla depåträd har etableringsgaranti!
Tönnersjö Plantskola garanterar att våra depåodlade träd etablerar sig. I annat fall levererar vi nya
träd utan kostnad. Garantin gäller under 1 år från
leveransdagen under förutsättning att:
1. Trädgrop görs i samråd med oss.
2. Träden planteras, stagas och vattnas
av kunnig personal direkt vid leveransen.
3. Jordanalys uppvisas vid anfordran.
4. Skötselprogram finns upprättat för minst
12 månader från planteringsdagen.
Tönnersjö Plantskola ska ha rätt att inspektera
anmäld skada. Garantin gäller inte vid viltskador,
fysiska skador samt påvisbara vinterskador.
gsEtablerin
garanti
antskola
l
P
ö
j
s
r
e
epåTönn
tt våra d g.
a
r
a
r
e
t
si
garan
tablerar
e
d
ä
r
t
e
ar vi
odlad
l leverer
l
a
f
t
a
n
I an
kostnad.
n
a
t
u
d
nya trä
Beställning av depåträd
Du kan beställa depåträd året runt, men all depåsättning görs på våren och endast på beställning.
Om du vill göra en vårplantering krävs därför god
framförhållning. I gengäld kan träd som sätts
i depå levereras redan i september samma år,
vilket möjliggör en tidig höstplantering.
Sista datum att beställa depåträd för leverans
tidigast i september är 1 april.
Depåodling sker främst av alléträd, men också
av andra trädkvalitéer och solitärbuskar.
Del1 28 dec.indd 17
17
2014-01-14 16:39
Betula pendula ’B-MW’ och Gleditsia triacanthos ’Skyline’ i Malmö. ”Depåodlade träd är
otroligt etableringssäkra och lätta att hantera även i mycket stora storlekar.
Dessutom är det möjligt att plantera dem i lövat tillstånd!” tycker Pontus Joäng
från Joäng Mark och Trädgård som ansvarat för båda planteringarna.
18
Del1 28 dec.indd 18
2014-01-14 16:39
Skilj på begreppen
Det råder stor förvirring kring begreppet depå eftersom många olika
former av odlingsystem och benämningar förekommer i handeln. Depåklump, klumpdepå, rotdepå, Air-Pot och springring är några av begreppen
du kan stöta på.
Tönnersjös depåodlade träd företableras alltid i springring och det
är det vi rekommenderar för bästa resultat. Var därför noga med
att ange antingen Tönnersjö depåodlat eller odlat i springring i din
förfrågan.
I GROs kvalitetsregler, vilka Tönnersjö Plantskola odlar efter,
finns följande definitioner:
Depåklump
Depåklump är ett odlingssystem för företablering. En växt odlad
i markjord grävs upp med klump. Klumpen emballeras sedan
med en 1-2 cm tjock väv av naturfiber samt en trådkorg. Växten
placeras med rotklumpen ovan mark med bevattning till klumpen.
I rotklumpen sker en nytillväxt av finrötter som luftpinceras när
de växer ut i väven av naturfiber. Odlingssystemet ger rotklumpar
genomvävda med många och väl skyddade finrötter. Klumpen
ska vara väl genomrotad med mycket finrötter vid leveransen och
dess volym ska stå i relation till växtens art och storlek.
Klumpen planteras med intakt emballering.
Springring (Air-Pot)
Springring är ett produktionssystem ovan jord som företablerar
växten i ett odlingssubstrat som är avgränsat, vanligen i en form
med en perforerad plastvägg, en så kallad ”springring” (Air-Pot).
Odlingssystemet förhindrar rotsnurr och ger ett kompakt välförgrenat rotsystem med alla finrötter väl skyddade. Hela rotsystemet är intakt vid leverans. Klumpens volym skall stå i relation till
växtens art och storlek och vara väl genomrotad vid leveranstillfället. Klumpen ska skyddas av väv och/eller nät om det är nödvändigt för att klara hanteringskedjan.
Del1 28 dec.indd 19
19
2014-01-14 16:39
oblem
er pr
s
ö
l
r
o
t
lan
E-p
alet
lättar v
r
e
d
n
u
ningen
växter!
E-märk
rovade
p
t
u
h
c
av bra o
ed ett
märks m t.
r
o
t
n
a
l
ne
E-p
fter nam
stort E e
ut ett
iv alltid gen!
r
k
s
–
s
nin
nska
antor ö et i växtförteck
Då E-pl
n
m
a
växtn
E efter
ansen.
id lever
v
t
a
ik
if
-cert
n.
Be om E terar E-statuse
n
a
r
Det ga
20
Del1 28 dec.indd 20
Sorbus ’Birgitta’ E (Commixta-Gruppen)
2014-01-14 16:40
Sorbus ’Astrid’ E
E-planta – en kvalitetsmärkning
E-plantor är resultatet av ett helt
system som omfattar produktutveckling, testning och marknadsföring av växter som är utvalda
för svenskt klimat.
Stiftelsen Trädgårdsodlingens Elitplantstation (EPS) äger varumärket E-planta och
en expertgrupp där väljer ut de växter som
E-märks. Gruppen har bred kompetens
med representanter för forskning, plantskolor samt växtanvändare i både offentlig
verksamhet och inom fritidsodlingen.
E-plantor kännetecknas av att de är:
• Utvalda för svenskt klimat
Mindre risk för vinterskador.
• Svenskproducerade
Kort väg från producent till konsument
gör att växterna är i takt med klimatet
där de ska planteras.
• Art- och sortäkta
Garanterat rätt utgångsmaterial medför
att samma växt erhålls vid komplettering
eller inköp från olika plantskolor.
• Friska plantor
Friskt utgångsmaterial ger god motståndskraft mot sjukdomar och skadegörare.
• Provodlade i Sverige
Provodling ger underlag för säkra zonangivelser och korrekta växtbeskrivningar.
Del1 28 dec.indd 21
21
2014-01-14 16:40
22
Del1 28 dec.indd 22
Cercidiphyllum japonicum fk GÖTEBORG E
2014-01-14 16:40
Flertalet av E-plantorna är framtagna
genom utvecklingsprojekt vid Sveriges
Lantbruksuniversitet, SLU. Ett samarbete
med motsvarande E-plantsystem i Norge
har medfört att även växter utprovade i
Norge har E-märkts.
För att långsiktigt skapa resurser till
produktutveckling av E-plantor, har landets
främsta plantskolor bildat E-planta ekonomisk förening (E-gruppen), som idag har 22
medlemmar.
Plantskolorna måste följa strikta regler
för att få använda varumärket E-planta.
Produktion och hantering kontrolleras av
Statens Jordbruksverk. All produktion sker
inom landet för att kontrollen ska kunna
upprätthållas. Därför kan inga
utländska plantskolor tillhandahålla E-plantor.
Chippmärkning
för kvalitetssäkring!
En ny typ av märkning, så kallad chippmärkning, används nu på E-träd. Det
innebär att ett litet chipp placeras i stammen på träden medan de står på tillväxt i
plantskolan. Chippet innehåller information som ger trädet en unik identitet.
Identiteten kan sedan fastställas med
hjälp av en scanner.
Det har tidigare varit svårt att påvisa
när felleveranser/sortblandningar skett,
men genom chipp-märkning förbättras
spårbarheten. Vid misstanke om felaktigheter i en leverans kan en besiktningsman lätt scanna av träden för att avgöra
om det är rätt träd som levererats.
Initialt har märkning gjorts på ett
urval av sorter, men
samtliga träd med E-status
ska märkas. Mer information på www.
eplanta.com
Så här går det till:
Chippmärkning sker i plantskolan på
sensommaren då trädets sårläkning är
som bäst. Chippet placeras i snittytan
efter en gren på ca 1 meters höjd ovan
mark. Ett hål borras och chippet förs in i
stammen. Ansvarig för chipmärkningen
är E-planta ekonomisk förening.
Del1 28 dec.indd 23
23
2014-01-14 16:40
E-plantor i vår produktion!
Acer campestre fk UPPSALA E - naverlönn
Acer negundo fk ALNARP E - asklönn
Acer platanoides fk PERNILLA E - skogslönn
Acer platanoides fk ULTUNA E- skogslönn
Acer tataricum fk FALUN E - rysk lönn
Acer tataricum ssp. ginnala fk UPPSALA E - ginnalalönn
Alnus glutinosa fk Fyris E - klibbal
Alnus incana fk DEJE E - gråal
Amelanchier laevis fk BÄCKLÖSA E - kopparhäggmispel
Betula pendula ’Dalecarlica’ E® - ornäsbjörk
Betula pendula fk JULITA E - vårtbjörk
Carpinus betulus fk CARIN E - avenbok
Carpinus betulus fk STENSHUVUD E - avenbok
Cercidiphyllum japonicum fk GÖTEBORG E - katsura
Fagus sylvatica fk GOTTÅSA E - bok
Juglans cinerea fk ÖREBRO E - grå valnöt
Prunus avium E - sötkörsbär, fågelbär
Prunus padus fk ULTUNA E- hägg
Quercus robur fk LINKÖPING E - skogsek
Quercus robur fk ULTUNA E - skogsek
Quercus rubra fk BÄCKLÖSA E – rödek
Quercus rubra fk ENKÖPING E – rödek
Salix alba var. chermesina ’Vinterglöd’ E - korallpil
Sorbus aria ’Gigantea’ E - jättevitoxel
Sorbus ’Astrid’ E - Astridrönn
Sorbus aucuparia fk VÄSTERÅKER E - rönn
Sorbus austriaca fk GOTTSUNDA E - österrikisk oxel
Sorbus ’Birgitta’ E (Commixta-Gruppen) - Birgittarönn
Sorbus commixta ’Carmencita’ E - japansk rönn
Sorbus ’Dodong’ E - ullungrönn
Sorbus incana E - silveroxel
Sorbus intermedia E - oxel
Sorbus ’Rosmari’ E - Rosmarirönn
Sorbus x thuringiaca ’Fastigiata’ E - rundoxel
Tilia cordata LINN® E (’Elin’) - skogslind
24
Del1 28 dec.indd 24
2014-01-14 16:40
Året om på plantskolan
blir
r
e
t
Vin
r...
å
v
l
l
ti
Del1 28 dec.indd 25
25
2014-01-14 16:40
26
Del1 28 dec.indd 26
2014-01-14 16:40
r blir
...och vå ar.
till somm
27
Del1 28 dec.indd 27
2014-01-14 16:40
Hösten med sina vackra färger...
Del1 28 dec.indd 28
28
2014-01-14 16:40
29
Del1 28 dec.indd 29
2014-01-14 16:40
... och
så blir det
åter vinter.
30
Del1 28 dec.indd 30
2014-01-14 16:40
Lexikon med allt du
behöver veta om
TRÄD
från
31
Del1 28 dec.indd 31
A U
till
2014-01-14 16:40
A
Acer campestre fk UPPSALA E
Naverlönn
Höjd: 10-15 m Bredd: 8-10 m Zon: I-IV
Användning: Tåligt träd för park och gata.
Ståndort: Kalktolerant och relativt näringskrävande.
Väldränerat läge. Vind-, salt- och värmetålig.
Naverlönnen är ett medelstort träd med relativt samlad rund
krona, som förblir tät och frodig. Barken är vackert skrovlig
och brunaktig. Unga grenar har ofta korklister. De vackra små
bladen har ibland en snygg kopparröd ton när de slår ut, och blir
om hösten gula.
Naverlönn är ett europeisk träd och räknas som ett i Sverige
inhemskt träd eftersom man hittat den på någon enstaka lokal i
Skåne. Arten är mycket värmetålig och även torktålig och därför
lämplig i hårdgjorda miljöer. Toleransen mot skugga är också
mycket god.
Användbart träd då man vill ha långlivade gröna kronvolymer av
medelstorlek. Vintertid blir träden karaktärsfulla med ganska täta
vresiga grenverk. Naverlönnen är mycket beskärningstålig och
trevlig att formklippa.
Frökälla UPPSALA E är härdig och har ett friskt bladverk.
32
A
Acer campestre ’Elsrijk’
Naverlönn
Höjd: 10-15 m Bredd: 8-10 m Zon: I-III
Användning: Tåligt och symmetriskt träd.
Naverlönnssorten ’Elsrijk’ är en frisk holländsk selektion från
1950-talet med en samlad och symmetrisk krona. Sorten är
motståndskraftig mot mjöldagg. Höstfärgen är lysande klargul.
Trädet är lämpligt som gatuträd, eftersom det är både värmeoch vindtåligt, och eftersom det är lätt att stamma upp. Dessutom är det fördelaktigt att välja en klon om man skall plantera
en enhetlig rad eller allé. ’Elsrijk’ har också en tydlig tendens till
genomgående stam.
Acer campestre
’Green Column’
Pelarnaverlönn
Höjd: 6-8 m Bredd: 2-3 m Zon: I-III(IV)
Användning: Litet, tåligt träd med strikt, smal krona till
små utrymmen.
’Green Column’ är en holländsk pelarform från 1982, som
bildar en tät och stilig, smalt äggformad krona. Perfekt till att
kanta smågator eller som accentträd i små miljöer. Vacker både
som uppstammad (högstam) och med låga grenar kvarlämnade
(formträd). Motståndskraftig mot mjöldagg. Höstfärg gulbrun.
Acer campestre ’Nanum’
Klotnaverlönn
Användning: Bredrunt formträd för små miljöer.
Gammal dvärgform från 1830-talet. Ympas på stam och får
sedan en tillplattad klotform. Bladen är mindre än hos arten
och sitter mycket tätt. Effektfull att plantera i grupper. Relativt
ovanligt träd. Lätt att formklippa om man vill ha ett extremt
formstarkt klot eller till exempel en kubform.
33
A
Acer x freemanii AUTUMN BLAZE
(’Jeffersred’)
Freemanlönn
Höjd: 10-15 m Bredd: 6-8 m Zon: I-II
Användning: Smalt, medelstort träd med starka höstfärger.
Ståndort: Anspråkslös, men helst något surare jordar.
Lönnhybrid med äggformigt och upprätt växtsätt. Kronan ger
ett mjukt och luftigt intryck med långa relativt tunna grenar som
strävar uppåt.
Freemanlönnen har god vindresistens och är anspråkslös vad
gäller växtplats, men trivs på väldränerade platser med neutral till
sur jord. Bladen är klart och friskt gröna, har en silvervit undersida och en höstfärg i lysande orange- till scharlakansrött.
Freemanlönnen är en korsning mellan Acer rubrum, rödlönn och
A. saccharinum, silverlönn, som båda växer i östra Nordamerika.
34
A
Acer negundo fk ALNARP E
Asklönn
Höjd: 12-15 m Bredd: 6-8 m Zon: I-IV(V)
Användning: Mycket snabbvuxet träd med annorlunda
kronbyggnad och barkfärg.
Ståndort: Ljuskrävande men annars anspråkslös. Växer
naturligt fuktigt men tål torra lägen och stadsmiljö bra.
Asklönnen blir ett bredkronigt träd med kraftiga, horisontella
eller bågformigt uppåtriktade, huvudgrenar. Barkens färg avviker
från många andra träd och är påfallande ljust gråbeige samt
har tätt med grunda, oregelbundna barkåsar. Bladen är friskt
ljusgröna, sammansatta av 3-5 småblad och liknar askens. På
hösten färgas bladen i ljusgula nyanser.
Asklönn växer mycket fort och den form som fick E-status 1990
har en robust uppbyggnad med trubbiga grenvinklar och bättre
vindtålighet och härdighet.
Bäst används den solitärt så att den breda kronan får utvecklas.
Acer negundo ’Flamingo’
Acer negundo ’Variegatum’
Sort av asklönn med vit och rosa kraftig brokighet. Det rosa är
tydligt i början av växtsäsongen men försvinner gradvis under
sommaren. Härdighet zon I-II(III) och höjd ca 6-8 m.
Vitbrokig sort från 1809. Skott med gröna blad uppstår ibland
och bör klippas bort. Något sämre vindtålighet och uppbyggnad
jämfört med E-typen. Härdighet zon I-III(IV) och höjd ca 8-10 m.
Rosabrokig asklönn
Vitbrokig asklönn
35
A
36
A
Acer platanoides
fk ULTUNA E, fk PERNILLA E
Skogslönn
Höjd: 18-22 m Bredd: 12-15 m Zon: I-V
Användning: Storvuxet och härdigt träd med frodiga stora
blad och generös kronvolym.
Ståndort: Väldränerad och lucker jord. Ej kompakterad.
Skogslönnen är lättetablerad och växer fort upp till ett mäktigt
träd med regelbunden, relativt bred och jämn krona. Den har ett
brett användningsområde både som park och gatuträd. Utmärkt
till alléträd på grund av sin jämna krona. De stora och handflikade bladen får lysande gula och ibland rödorangea höstfärger.
Den gröngula blomningen, som infaller tidig vår på bar kvist, är
en stor prydnad på äldre träd och dessutom viktig för bin.
Trivs på de flesta väldränerade jordar, men är känslig för kompakterad jord och djup plantering, vilket kan bidra till uppkomst
av stamsprickor.
Frökälla ULTUNA är utvald till stor del med härdighetshänseende
och bör väljas då man pressar artens nordgräns. I annat fall
rekommenderas frökälla PERNILLA, som är en nyare selektion
där betoning även varit på kronbyggnaden. Frökälla PERNILLA
har starka kronor med tydligt ledarskott, jämt fördelade grenar
och starka grenfästen utan invuxen bark, vilket är oerhört viktigt
för att få långlivade vackra träd. Dessutom minskar behovet av
etableringsbeskärningar. Även vind- och snötåligheten är god.
37
A
Acer platanoides ’Cleveland’
Skogslönn
Användning: Bra då man vill ha enhetliga samlade kronor.
Ståndort: Väldränerad och lucker jord. Ej kompakterat.
Denna förädlade skogslönn är ett utmärkt mindre träd med
samlad äggformig och välbalanserad krona, som är lätt att höja
och har litet beskärningsbehov. Den har friskt gröna blad som
slår ut något rödstrimmiga och får vackra höstfärger i gult till
guloranget. Trivs på de flesta väldränerade jordar och tål vind
och snöbelastning trots relativt spetsiga grenvinklar. Dess tolerans för värme och stadsluft gör den praktisk i gatumiljö.
Sorterna ’Emerald Queen’ och ’Farlake’s Green’ drabbas ofta
av stamsprickor och därför vill vi inte rekommendera dem.
Acer platanoides ’Columnare’
Skogslönn
Användning: Elegant skogslönn med smal och karaktärsfull
krona.
Långsamväxande lönn med smal, kägelformad krona som blir
något bredare med åren. Genom beskärning av sidogrenar kan
den bibehållas mycket smal.
Vind och snötålig. De friska välformade bladen är något
mörkare än hos vanlig A. platanoides.
Ett utmärkt träd för mindre gator och smala områden. Vi har
mycket goda erfarenheter av denna sort.
Acer platanoides
’Crimson King’
Rödbladig skogslönn
Användning: En av de bästa rödbladiga lönnarna.
Medelstor skogslönn med utmärkt karaktär. Kronan blir regelbunden och oval. Härdigheten är god. Bladen är purpurröda
men slår ut något ljusare.
Enligt vår erfarenhet är denna sort, tillsammans med ’Royal
Red’, den bästa rödbladiga skogslönnen.
Sorten ’Royal Red’ är mycket lik, jämnbördig i kvalitet och ofta
ihopblandad med ’Crimson King’.
38
A
Acer platanoides ’Deborah’
Brunröd skogslönn
Användning: Relativt smal skogslönn med först röda
sedan gröna blad, vilket ger ett extra färgspel åt en plats.
En vacker, nyare sort med fina egenskaper. Relativt smal, ellipsformad krona med kraftiga grenar och utmärkt karaktär. Bladen
slår ut rödbruna för att sedan under sommaren ljusna och bli
gröna. När det sedan under sommaren sker viss nytillväxt är den
klarröd och kontrasterar på ett unikt sätt mot den gröna kronan.
Höstfärgen är lysande gul.
Våra erfarenheter i odling är mycket goda.
Acer platanoides ’Drummondii’
Vitbrokig skogslönn
Användning: Säreget träd som ger ett mycket ljust intryck.
En drygt hundraårig lönnsort med mycket speciell karisma.
Både nära inpå och betraktad från håll drar den ögonen till sig.
Ge den gärna näringstillförsel för att få den rätta bladfärgen,
som är
grön med en cremevit till rosavit kant. Grenar med helt gröna
blad kan bryta igenom och måste då tas bort för att inte ta över.
Annars ett träd med kägelformad krona och brett användningsområde, som solitär eller som ljus kontrastverkan.
39
A
Acer platanoides
’Faassen’s Black’
Användning: Mycket mörkbladig sort av skogslönn.
En medelstor lönn, som har en luftig och relativt bred krona med
trubbiga grenvinklar, vilket gör att den tål vind och snöbelastning
mycket bra. Bladen hör till de absolut mörkaste av rödbladiga
skogslönnar.
Drabbas lätt av kraftig mjöldagg. Bör användas med eftertanke
eftersom den är mycket mörk i färgen.
Acer platanoides ’Globosum’
Klotlönn
Höjd: 4-5 m Bredd: 4-5 m Zon: I-IV(V) svenskodlat
Användning: Mycket formstark lönn med plattrund krona.
Används ensam eller i grupper på t.ex. torgytor.
Den här lilla lönnen är toppympad på förutbestämd stamhöjd.
Eftersom den har tätt mellan noderna blir kronan väldigt tät
och från början helt rund, för att med åldern bli alltmer tillplattad, främst undertill. Klotlönnen trivs på de flesta jordar och har
måttliga näringsbehov, men som flertalet lönnar är den känslig
för alltför kompakterad jord.
Den har god förmåga att klara snöbelastning och vind, och är
användbar i stadsmiljö och villaträdgårdar, där man vill ha ett
distinkt och annorlunda formspråk.
Acer platanoides
’Royal Red’
Användning: En av de bästa rödbladiga lönnarna.
Medelstor skogslönn med utmärkt karaktär. Kronan blir regelbunden och oval. Härdigheten är god. Enligt vår erfarenhet är
denna sort, tillsammans med ’Crimson King’, den bästa rödbladiga skogslönnen.
Sorten ’Crimson King’ är mycket lik, jämnbördig i kvalitet och
ofta ihopblandad med ’Royal Red’.
40
A
Acer pseudoplatanus
Tysklönn, Sykomorlönn
Användning: Mycket storvuxet och karaktärsfullt träd.
Ståndort: Anspråkslös. Kalktolerant.
En snabbvuxen lönn, som utvecklar en mäktig och karaktärsfull, brett pyramidal krona, bestående av ett kraftigt och snirkligt
grenverk. Barken förblir länge slät, men är på äldre träd mycket
vackert flagnad i tunna, utsvängda flagor. Bladen är tjocka, mörkgröna och grovt handflikade. Den limegula blomställningen är dekorativ, men ger tyvärr upphov till en mycket stor mängd vitala
fröer. Därför bör man använda tysklönnen med stor försiktighet
där risk för fröförökning är stor, t.ex. i naturlika planteringar och
nära buskage. Naturvårdsverket klassar trädet som en invasiv art.
Tysklönnen är mycket frisk och tålig mot både snöbelastning och
saltbemängda vindar. Träden kan bli mycket gamla.
Acer pseudoplatanus
’Atropurpureum’
Acer pseudoplatanus
’Leopoldii’
Sort av tysklönn med mörkare blad. Bladens ovansida är mörkt
purpurgröna och undersidan nästan lila. Barken har också purpurskiftningar ihop med det gråa. I övrigt lik arten.
Gammal sort av tysklönn med oregelbundet vit- och gulspräckliga blad. I övrigt lik arten men blir omkring 15 m.
Rödbladig tysklönn
Vitbrokig tysklönn
41
A
Acer rubrum
Rödlönn
Höjd: 8-12 m Bredd: 5-7 m Zon: I-II(III) svenskodlat
Användning: Bra lönn för park och gata med samlad krona och
storslagen höstfärg. Fin röd blomning på bar kvist.
Ståndort: Föredrar väldränerade jordar med lite lägre pH.
Acer rubrum är en östamerikansk lönnart med relativt upprätt
och samlad krona. Barken är vackert slät och grå, och en fin
bakgrund till den iögonfallande blomningen på bar kvist i april.
Det är skilda han- och honträd, men båda sätter en stor mängd
små blommor utmed skotten. Honblommorna är ceriseröda och
hanblommorna rödgula. På honträden utvecklas sen snabbt klasar av långskaftade små röda lönnäsor. Bladen, som är relativt
små, får på hösten slående färger i framför allt rött men även
gult, oranget och violett.
Trivs bäst på lite surare jordar. Använd som solitär eller i stora
grupper för masseffekt av blomning och höstfärger.
Acer rubrum ’Scanlon’
Rödlönn
Användning: Strikt, smal krona och utmärkta höstfärger.
Ståndort: Föredrar väldränerade jordar med lite lägre pH.
Honklon av rödlönn med smal, uppåtriktad krona. Bladen får
höstfärger i oranget till mörkt purpur. Framtagen av den amerikanska plantskolan Scanlon.
Trivs bäst i något surare jord vilket också ger kraftigast höstfärg.
Undvik kompakterade jordar och vindutsatta lägen.
Sörj för god dränering.
Perfekt träd då man vill ha ett utropstecken i en anläggning och
dessutom en sprakande höstfärg.
42
A
Acer saccharinum
Silverlönn
Användning: Storvuxet träd med mjukt svepande grenverk och blad med silvriga undersidor.
Ståndort: Anspråkslös och tålig mot vattensjuk jord.
Mycket snabbvuxen lönnart som bildar voluminösa, luftiga
och högresta kronor med mjuka svepande grenar i periferin.
Stammen är länge slät och grå, men spricker sedan upp på ett
karaktärsfullt sätt med långa, grunda rödbruna fåror. Bladen är
djupt flikade och ljust gröna på ovansidan, medan undersidan
är tydligt vitsilvrig, vilket ger ett särskilt liv åt trädet när grenarna
vajar i vinden. Får nyanserade höstfärger i gula, orangea och
röda toner.
Växer naturligt i östamerikanska floddalar där översvämningar
förekommer. Har därför en tolerans mot syrefattiga jordar och
kan användas där dräneringen är dålig och kompaktering kan ha
skett. Silverlönnen utvecklar ett kraftigt rotsystem som är ytligt
och vidsträckt. Trädet bör användas i stora miljöer där det fritt
kan få utvecklas och betraktas solitärt. Undvik blåsiga lägen.
43
A
Acer saccharinum
’Laciniatum Wieri’
Flikbladig silverlönn
Användning: Ett fontänliknande volymträd för parkmiljö.
Sorten ’Laciniatum Wieri’ är den mest planterade sorten av
silverlönn. Den har ett särskilt tydligt överhängande växtsätt
påminnande om en fontän eftersom långa grendraperier hänger
ner i kronans yttre del.
Bladen på sorten är utpräglat djupflikiga. Detta är mycket
vackert, både när man ser bladens silhuetter mot himlen och
när bladen sedan faller gula till marken. Bladundersidan är ännu
vitare än hos arten.
Lämplig i stora parkmiljöer där grenarna förslagsvis tillåts svepa
ned till marken och skapa rum inne under kronan.
Undvik blåsiga lägen.
Acer saccharinum ’Pyramidale’
Pelarformig silverlönn
Höjd: ca 20 m Bredd: 8-10 m Zon: I-III(IV)
Användning: Högrest accentträd i stora miljöer.
Tysk selektion introducerad 1888 med en mycket tydligt avlång,
nästan tunnformad krona. Trädet ger ett piggt och högrest uttryck och passar ihop med höga byggnader, i större parker och i
landskapssammanhang.
44
A
Acer saccharinum ’Pyramidale’
45
A
Acer tataricum fk FALUN E
Rysk lönn
Användning: Med tiden ett mycket karaktärsfullt litet träd.
Ståndort: Anspråkslös. Värme- och torktålig.
Rysk lönn är ett lättetablerat och tåligt mindre träd. Barken
är mycket slät och grå. Stammen delar ofta upp sig i kraftiga
delstammar eller grenar som vindlar sig upp och åt sidan på ett
säreget sätt. Detta gör att träden fort ser åldriga och unika ut.
Bladen, som är små och äggformiga, slår ut i en ovanlig, ljust
äppelgrön färgton som känns mycket vårfräsch. Bladen samlas
jämt utspridda på små sidokvistar i tydliga skikt vilket bidrar till
trädets särart. Höstfärgen är gul eller röd. Blomningen är gulvit
och följs av lönn-näsor som kan få tydligt röda vingar vilket är
dekorativt.
Acer tataricum är köldhärdig och tolerant mot såväl värme (vilket
gynnar den) som torka och blåst. Den föredrar öppna och ljusa
lägen vilket också är bra ur estetisk synvinkel eftersom trädet då
bäst får komma till sin rätt.
Välj E-typen för garanterad artäkthet och säkerställd härdighet.
46
A
Acer tataricum ssp. ginnala
fk UPPSALA E
Ginnalalönn
Användning: Litet, tunnkvistigt träd med stark höstfärg.
Ståndort: Anspråkslös. Vindtålig.
Ginnalalönnen kan sägas vara rysslönnens lillebror. Det blir ett
något mindre träd med lite tunnare grenar. Bladen är mer tydligt
flikade i en långdragen och spetsig mittflik samt två basala
sidoflikar.
Ginnalalönnens absolut tyngsta prydnadsmerit är den slående
höstfärgen som verkligen sprakar i varma gula, orangea och
framförallt purpurröda färger.
Mycket användbart träd i små miljöer eller som masseffekt i
stora grupper.
Ståndortskraven är ringa, men arten uppskattar näringsrik jord
och en inte alltför solitär placering.
Välj E-typen för garanterad artäkthet och säkerställd härdighet.
47
A
Aesculus carnea ’Briotii’
Rödbladig hästkastanj
Höjd: 12-15 m Bredd: ca 10 m Zon: I-III
Användning: Medelstort parkträd med röd blomning.
Ståndort: Anspråkslös, men undvik alltför torr jord.
Rödblommig hästkastanj blir ett något mindre träd än den
vanliga hästkastanjen, och har ett friskare bladverk som inte har
så stora problem med kastanjemalen. Vidare är bladen något
mindre och bredast på mitten, jämfört med vanlig hästkastanj
vars blad är bredast utanför mitten. Sorten ’Briotii’ är från 1858
och har extra mörkt röda blommor. Efter blomningen faller
blombladen till marken men behåller färgen. Under stora träd blir
marken helt rosa.
Trivs på de flesta jordar men gynnas av god vattentillgång.
Aesculus flava
Gulblommig hästkastanj
Höjd: 12-15 m Bredd: ca 10 m Zon: I-IV
Användning: Ett annorlunda träd med mycket eleganta blad
och fin höstfärgning.
Den gulblommiga hästkastanjen kommer från östra Nordamerika och blir ett medelstort träd lämpligt som parkträd. Dels
för att den trivs med den lite mer generösa markfuktighet som
parkmark erbjuder, men också för att man då kan spara ut lågt
sittande grenar som med tiden når marken. Därmed kan man
på nära håll beundra de annorlunda gula blommorna med rosa
inslag och de välskurna bladen med ljusa mittnerver. På hösten
färgas trädet i vackra, gulorangea nyanser.
Aesculus x hemiacantha
Halländsk hästkastanj, Turbokastanj
Användning: Växtlig hästkastanjhybrid till parker.
Denna hybrid mellan vanlig hästkastanj och japansk hästkastanj
uppstod spontant i den legendariske dendrologen Tor Nitzelius
privata försöksträdgård i Fladalt på Hallandsåsen. Han odlade
båda föräldraarterna och upptäckte spontana fröplantor med
extra stora blad och snabb tillväxt.
Tönnersjö Plantskola har tillvaratagit denna spännande och
växtliga hybrid, som i ungdomen växer ”turboaktigt” med påfallande stora blad och så småningom med en extra stor utdragen
blomställning. Är mer motståndskraftig mot kastanjebladbränna
än vad vanlig hästkastanj är. Rekommenderas varmt.
48
A
Aesculus hippocastanum fk SALA
Hästkastanj
Användning: Klassiskt parkträd med makalös blomning.
Välkänt prydnadsträd från Sydosteuropa med fantastisk blomning. Bildar stora karaktärsfulla kronor med snirkliga grenar
som hänger något i periferin. Barken spricker upp i grova flagor.
Bladen är stora och dekorativa, men angrips tyvärr ofta av kastanjemalen, som är en ny skadegörare sedan 2003. Dessutom
också av kastanjebladbränna vilket sammantaget får bladen
att se bruna och ansträngda ut redan under sensommaren. Motverka detta genom att plantera hästkastanj på goda jordar med
god vattentillgång och utan kontakt med vägsalt.
Aesculus hippocastanum
’Baumannii’
Fylldblommig hästkastanj
Användning: Fylldblommig sort av hästkastanj som är bra i
trafikmiljö eftersom den ej sätter frukt.
’Baumannii’ är en fylldblommig sort av hästkastanj funnen 1819
i Schweiz av von Baumann. Blommorna är vita och håller lite
längre än hos arten. Ytterligare en fördel är att sorten är steril
och inte sätter några hästkastanjer vilket är bra i trafikmiljö, på
parkeringsplatser och andra hårdgjorda ytor.
49
A
Ailanthus altissima
Gudaträd
Höjd: 15-20 m Bredd: 10-15 m Zon: I
Användning: Snabbvuxet och högrest, exotiskt träd
Ståndort: Anspråkslöst. Tål torra jordar. Värmegynnat.
Kinesiskt träd som oerhört snabbt växer upp och bildar en högrest luftig krona. Grenarna sträcker sig kandelaberformigt uppåt
och stammen blir ofta grenfri till hög höjd, vilket ger gott om utrymme och luft under kronan. Barken spricker mycket dekorativt
upp i ett stort antal vågigt längsgående, ljusa, grunda fåror.
Bladen slår ut kopparfärgade och blir sedan gröna, stora och
asklika. Skiljs lätt från andra träd med sammasatta blad genom
att småbladen har tydliga körtlar vid basen. Blomningen är en
gulgrön plym och fröbildningen kan bli dekorativ med rödafärgade fröklasar. Ståndortskraven är ringa för detta livskraftiga träd.
Det är värmegynnat och trivs i stadens hårdgjorda ytor, men kan
ibland skjuta en del rotskott och sprida sig med frö.
Alnus cordata
Italiensk al
Användning: Frodigt, mörkgrönt träd med snabb tillväxt.
Ståndort: Relativt anspråkslös. Värmegynnad.
Den italienska alen har en pyramidal krona med en genomgående stam och horisontella sidogrenar. Växer mycket fort och
skapar frodigt mörkgröna lövverk som är gröna till långt in på
hösten. Det är därför ett effektivt kontrast- och bakgrundsträd
till höstfärgade träd.
Bladen är mycket vackra med en glänsande mörkgrön färg. De
är hjärtformade, vilket artnamnet cordata betyder.
Den italienska alen är kvävefixerande liksom övriga alar.
Den är tålig mot stadsmiljö och även härdighetsmässigt gynnad
av den extra värme som stadsklimatet innebär.
50
A
Alnus glutinosa fk FYRIS E
Klibbal
Höjd: 15-20 m Bredd: 8-10 m Zon: I-V(VI)
Användning: Karaktärsfullt träd med snabb tillväxt.
Ståndort: Relativt anspråkslös. Tål blöt och kompakterad jord.
Klibbalen växer mycket fort, ofta fullvuxen på 30 år, och bildar
koniska enstammiga kronor med mörk bladskrud. Stam och
grenar är mörkgrå och blir med tiden vresiga och slingriga med
mycket karaktär, nästan som ekar. Stambarken spricker upp
i en stor mängd kvarsittande flagor. Bladen är runda och med
urnupen spets. De är klibbiga som unga och sitter kvar länge
på hösten. Kvävefixerande bakterier lever i symbios med alens
rötter, binder luftkväve och berikar jorden.
Klibbalen växer naturligt i stora delar av Sverige på fuktiga marker. Den har förmågan att tåla översvämning och kompakterade
jordar. Välj E-frökällan för god härdighet.
Alnus glutinosa
’Pyramidalis’
Pelaral
Höjd: 10-12 m Bredd: 3-4
m Zon: I-IV Användning:
Mörktgrönt accentträd som klarar
kompakterade jordar.
Ståndort: Anspråkslös.
Smalkronig sort av vanlig klibbal.
Introducerad i odling ca 1880.
Användbar då man vill ha en
mörkgrön pelarform på blöt eller
kompakterad mark.
51
A
Alnus incana
fk DEJE E
Gråal
Höjd: 14-18 m Bredd: 6-8 m Zon: I-VII
Användning: Snabbvuxet träd med viktig vinteraspekt i sin
släta, gråa stam.
Ståndort: Relativt anspråkslös. Tål torrare jordar.
Gråalen har, som både det svenska och vetenskapliga namnet
anger, en grå ton över hela trädet. Stammen är säreget silvergrå
och förblir länge slät. Detta är särskilt tydligt vintertid.
Årsskotten är också grått finludna, liksom bladen som till formen
skiljs från klibbalen genom att ha en framåtriktad grov sågtandning och tydlig bladspets.
Gråalen har en pyramidal tillväxt och tydlig huvudstam som ung,
men kan som mogen få en intressant, mer öppen krona med
flera delstammar.
Tolerant mot torrare och kompakterade jordar.
Använd E-frökällan för enhetlighet och god härdighet.
52
A
Alnus incana ’Aurea’
Guldbladig gråal
Användning: Unikt träd med svavelgula blad och rödorangea
vinterkvistar och hängen. Vackert året runt.
Ståndort: Relativt anspråkslös men placera ej alltför torrt.
Mycket annorlunda träd från tidigt 1860-tal med en speciell gul
bladnyans som varierar över säsongen. Bladen slår ut lysande
gula och blir sedan mer limegula. På vintern är trädet också intressant och iögonfallande med rödorangea årsskott och mörkt
rödorangea hanhängen som antar mer och mer färg under
vårvintern. Växer i övrigt som arten men blir något lägre och ofta
rundkronigare.
Detta unika träd är tåligt men utvecklas bäst under lite bättre
förhållanden såsom visst vind- och solskydd samt markfukt.
Alnus incana ’Laciniata’
Flikbladig gråal
Användning: Graciöst och luftigt litet träd med flikiga blad.
Mindre träd med ett mycket graciöst och luftigt uttryck. Detta
dels på grund av bladformen men också därför att grenarna
växer ut fjäderlikt från huvudstammen i långa horisontella skikt,
som ibland blir något hängande. Bladen är mycket välskurna i
sin flikighet. De är till prydnad både med sin silhuett mot himlen
och som fallna på till exempel asfalt.
Rekommenderas inte minst till stadsmiljö i mindre sammanhang
såsom torgytor och smågator. Effektfull i grupplantering.
Alnus x spaethii
Berlineral
Användning: Friskt träd med snabb tillväxt och vackra blad.
Ståndort: Rel. anspråkslös. Tål torrare jordar. Värmegynnad.
Mycket vital och snabbvuxen alhybrid (A. japonica x subcordata)
med långa horisontella eller snett uppåtriktade grenar. Bladen är
friskt och glänsande gröna, blir stora, upp till 15 cm, med lång
utdragen spets och grov sågtandning. På unga träd slår bladen
ut med purpurfärgad ådring. Den får talrikt med stora alkottar
och många hanhängen, som vintertid är en prydnad på mogna
träd.
Tolerant mot hårdgjorda ytor, värme och torka.
Funnen 1908 i Späths arboretum i Berlin.
53
A
Amelanchier x grandiflora
’Robin Hill’
Storblommig häggmispel
Användning: Trädformig häggmispel med stark höstfärg.
Ståndort: Anspråkslös. Värmetålig. Ljuskrävande.
En riktigt lovande nordamerikansk häggmispelsort som lätt
går att forma till träd och som har en storslagen vit blomning
på våren. Blomknopparna är vackert rosa. Bladen är avlångt lansettformade och grovsågade. De slår ut kopparfärgade, mognar
till grönt under sommaren och får en makalöst intensiv höstfärg.
Särskilt i hårdgjorda ytor och på soliga lägen utvecklas höstfärgen fint. Sorten tål också placering i gatumiljö relativt bra. Man
bör dock undvika alltför torra jordar.
Med sin begränsade storlek är det ett mycket användbart buskträd till torg, butiksgator och trädgårdar.
Amelanchier lamarckii
fk ULTUNA
Prakthäggmispel
Användning: Buskträd med karaktärsfullt snirkliga grenar och
storslagen blomning.
Ståndort: Relativt anspråkslös.
Denna häggmispel får kraftiga stammar och grenar vilket gör att
den kan användas antingen som en stor solitärbuske eller som
uppstammat träd för små miljöer. Barken är påfallande ljusgrå
och en fin kontrast både till det kopparfärgade bladutspringet
och den storslagna vita blomningen. De runda bären är röda
under sommaren och mognar sedan till svartblå. Bären går bra
att använda till marmelad, sylt och saft.
Kan angripas av mjöldagg. Motverka detta genom att placera
prakthäggmispeln i öppna, soliga lägen, som ändå har god
markfukt. Undvik också alltför blåsiga lägen.
54
Alnus glutinosa fk DEJE E
Klibbal
Ståndort: Relativt anspråkslös, tål kompakterad jord.
koniska kronor med mörk bladskrud. Stam och grenar är
mörkgrå och blir med tiden vresiga och slingriga med mycket
karaktär, nästan som ekar. Stambarken spricker upp i en stor
mängd kvarsittande flagor. Bladen är runda och med urnupen
spets, klibbiga som unga och sitter kvar länge på hösten. Kvävefixerande bakterier lever i symbios med alen, binder luftkväve
och berikar jorden.
Klibbalen växer naturligt i stora delar av Sverige på fuktiga
marker. Den har förmågan att tåla översvämmning och kompakterade jordar.
Alnus glutinosa fk DEJE E
Klibbal
Ståndort: Relativt anspråkslös, tål kompakterad jord.
koniska kronor med mörk bladskrud. Stam och grenar är
mörkgrå och blir med tiden vresiga och slingriga med mycket
karaktär, nästan som ekar. Stambarken spricker upp i en stor
mängd kvarsittande flagor. Bladen är runda och med urnupen
spets, klibbiga som unga och sitter kvar länge på hösten. Kvävefixerande bakterier lever i symbios med alen, binder luftkväve
och berikar jorden.
Klibbalen växer naturligt i stora delar av Sverige på fuktiga
marker. Den har förmågan att tåla översvämmning och kompakterade jordar.
Amelanchier x grandiflora ’Robin Hill’
55
B
Betula albosinensis
’Fascination’ Kinesisk björk
Användning: Färgstark björk för kontrastverkan och
vinterprydnad.
Ståndort: Tillgång på markfukt och visst vindskydd.
Denna sort av kinesisk björk kombinerar prydnadsvärdena hos
traditionella vinröda kopparbjörkar med den kritvita stammen hos
himalajabjörken. Stammen hos sorten ’Fascination’ bjuder på ett
rikt färgspel, då den kontinuerligt flagnar av tunna lager näver,
som sitter kvar och skimrar i solljuset. Unga stammar och grenar
är först vinröda men går sedan igenom olika, allt ljusare lager av
brunrött och aprikosfärgat, för att som grova stammar bli kritvita.
Bladen är stora och mörkt och friskt gröna. De långa gulfärgade
hanhängena som sträcker ut sig just i knoppsprickningen hör
också till denna björks starka prydnadsvärden.
Betula ermanii
Kamtjatkabjörk
Användning: Trevlig björk med cremevit stam och stark
gul höstfärg.
Ståndort: Växer bra på de flesta jordar.
Kamtjatkabjörken har ett stort utbredningsområde i Nordostasien, ofta på hög höjd och kan sägas motsvara vår fjällbjörk.
Blir dock ganska stor och ofta med en slingrig och flerstammig
krona. Stambarken är mycket dekorativ då den flagnar i stora
cremevita, delvis kvarsittande sjok och blottar olika nyanser
av rosavitt. Bladen, som är triangulära och grovsågade, får en
säker och varmgul höstfärg.
Ett härdigt träd som passar i parksammanhang, gärna i grupper.
56
B
Betula pendula
fk SAVOLAKSI, fk JULITA E
Vårtbjörk
Höjd: 18-25 m Bredd: 8-12 m
Zon: I-IV fk JULITA E, I-VI(VII) fk SAVOLAKSI
Användning: Snabbvuxet inhemskt träd som alla kan relatera
till. Vinteraspekter i stambark och svepande kvistar.
Ståndort: Anspråkslös och vindtålig. Ljuskrävande.
Vårtbjörken känner alla till p.g.a. dess typiska, svartvita stam.
Basen spricker ofta upp i en mycket grov, svart skorpbark.
Tillväxten är snabb och träden reser sig konformigt med tydlig
huvudstam. I solitära lägen kan sidogrenar bli grova, men annars
är det tunna grenar och kvistar som karaktäriserar vårtbjörken.
Särskild de tunnkvistiga draperierna som sveper i kronperiferin
är typiska. Liksom de små bladen som fyller dessa stora trädkronor med frisk ljusgrön sommarkänsla och senare gul höstfärg. Om vintern tillkommer prydnadsvärdet av de allt intensivare
lilafärgade årsskotten som skimrar i solen. Rimfrost i grenverket
är också oslagbart vackert.
För norra Sverige välj fk SAVOLAKSI. Härdig zon I-VI(VII)
För Mellansverige välj fk JULITA, zon I-IV, som
har rak stam och smal krona eller ’B-MW’.
För Sydsverige välj ’B-MW’, som ger en mycket
jämn kvalitet med regelbundna smalkroniga träd.
57
B
Betula pendula ’B-MW’
Vårtbjörk
Användning: Utmärkt att använda då man vill ha ett enhetligt
intryck med smala, vackra björkar.
Denna sort av vårtbjörk har sitt ursprung i Lönsås i Östergötland och ingick i Skogsforsks försök med värdefulla björktyper.
Margareta Welander vid SLU, Alnarp har tagit fram en metod
för mikroförökning av denna vackra björk. Eftersom den förökas
vegetativt får man ett helt enhetligt material perfekt att använda
i alléer, grupper och större planteringar där jämnhet i kronformen är viktig.
Betula pendula ’B-MW’ har ett enastående växtsätt med en rak,
vit stam och en mycket regelbunden, ovalformad krona. Enligt
oss det bästa valet där man eftersträvar jämnhet.
58
B
Betula pendula ’Dalecarlica’ E®
Ornäsbjörk
Höjd: 18-22 m Bredd: 8-10 m Zon: I-VI
Användning: Sveriges riksträd med livfull krona av
djupt finflikade blad. Pollenfri!
Redan 1767 hittas denna björk av Hans Gustav Hjort vid hans
gård lilla Ornäs i Dalarna. 1781 får trädet namnet dalecarlica av
Linné den yngre. Först 1878 förökades björken och räddades åt
eftervärlden. 1890 faller moderträdet i en storm. 1985 utsågs
ornäsbjörken till Sveriges riksträd och varje kommun föreslogs
plantera ett och varje år rapportera in lövsprickningen. Dock
visade det sig att andra liknande flikbladiga björksorter hade
sammanblandats med den äkta ornäsbjörken.
Genom Rune Bengtssons och PerOla Fritzons försorg hittades
äkta ornäsbjörkar på Frescati i Stockholm. Med material därifrån
kunde svenska plantskolor 2007 börja sälja garanterat äkta
ornäsbjörkar, som meristemförökats och E-märkts.
Ornäsbjörken blir ett stort och bredkronigt träd med luftigt och
gracilt utseende med sina finflikiga blad och hängande grendraperier i kronperiferin. Bladen bildar mönster mot himlen och
även på t.ex. asfaltsytor när de fallit i en vacker gyllengul färg.
59
B
Betula pendula ’Tristis’
Hängbjörk
Användning: Oerhört gracilt men högvuxet träd.
Sedan 1867 har denna vackra
hängform odlats. Den liknar en vanlig
vårtbjörk men har extra långa, tunna,
hängande grenar som hänger likt
draperier runt om i trädkronan. Innan
grentopparna viker lodrät nedåt går
de ut i mjuka bågar och skapar en fin
rymd och luftighet i kronan. Stambarken blir tydligt vit med bara enstaka
svarta partier.
Mycket graciös och elegant björk
som är vacker året om.
Liksom vårtbjörken i övrigt har den
inga stora anspråk på växtplats. Tål
vind och snö bra.
Betula pendula ’Youngii’
Tårbjörk
Höjd: 5-7 m Bredd: 4-6 m Zon: I-VI(VII)
Användning: Annorlunda träd för små miljöer.
Effektfull i grupper. Skapar rum under kronan.
Denna relativt småvuxna björk är en
utpräglad hängform där de grövre
grenarna snirklar sig oregelbundet ut
i sidled och tunna sidogrenar hänger
starkt nedåt. Med tiden bildas en bred
paraplyformad krona.
I odling binds stammen upp till en viss
höjd för att sedan bilda kronan. Vill
man ha ett ännu högre hängträd, vilket
kan vara mycket effektfullt, binder man
upp ett toppskott till en käpp.
Grenspetsarna når ibland ända till
marken och skapar kojlika rum. Man
kan också lätt klippa upp grenarna till
en viss höjd för att skapa fri passage in
under detta unika tak.
Passar vid dammar, i grupper och som
spännade lekmiljöer.
60
B
Betula pubescens
Glasbjörk
Höjd: 15-20 m Bredd: 6-8 m Zon: I-VII (svenskt frö)
Användning: Vit och slätbarkig björk med god härdighet.
Glasbjörken växer vilt i Sverige. Oftast på fuktigare marker än
vårtbjörken. De viktigaste skillnaderna är att glasbjörken har
styvare grenar som inte alls hänger så mycket i topparna. Istället
kan äldre glasbjörkar bli mycket charmiga genom sina snirkliga
och karaktärsfulla, ljusa kronor, framför allt när de står solitärt.
Särskilt vintertid blir detta tydligt när den släta vita barken blottas
på stammen och de kraftiga grenarna. Glasbjörkens bark spricker inte upp som hos vårtbjörken, och skorpbark bildas bara
ibland alldeles vid stambasen. Unga skott är finludna. Bladen är
rundare till formen och med en mera jämt sågad bladkant.
Betula ’Royal Frost’
Rödbladig björk
Användning: Ett accentträd med purpurfärgat lövverk i skarp
kontrast till den vita barken.
Ståndort: Relativt anspråkslös. Värmetålig.
Denna spännande björksort är en korsning mellan flera olika
arter och sorter. ’Royal Frost’ har ett mycket mörkt purpurfärgat bladverk med en glansig, nästan metallisk yta. På hösten
förändras färgen och trädet kan samtidigt ha gula, orangea och
purpurröda toner vilket är en stark prydnadsmerit.
Trädet växer relativt upprätt och får en näver som spricker upp
och med tiden blir helt vit, vilket ger en fin kontrast och bakgrund till lövverkets färger.
’Royal Frost’ rapporteras växa bra även i torra och varma regioner såsom Kalifornien och Australien vilket indikerar att det är
en sort värd att pröva i stadens hårdgjorda miljöer.
Betula utilis var. jacquemontii
Himalajabjörk
Användning: Extremt vitstammig björk lämpad för masseffekter
eller som kontrast till städsegröna växter.
Ståndort: Anspråkslös och lättodlad.
Redan som ung utvecklar himalajabjörken sin unika, ljusa stambark som årligen flagnar, vilket leder till att ny, fräsch, vit näver
blottas. Kombinationen med det storbladiga och mörkt gröna
bladverket är superb. Bladen sitter kvar rätt länge på hösten innan de faller i en klargul färg. På vintern lyser himalajabjörkarna
upp vilken miljö som helst med sina ljusa stammar och grenverk.
Särskilt effektfull i grupper, alléer och ihop med städsegröna
växter som bakgrund.
61
C
Carpinus betulus
fk CARIN E, fk STENSHUVUD E
Avenbok
Höjd: 15-18 m Bredd: 8-10 m Zon: I-IV(V) E-planta
Användning: Svenskt trädslag med karaktärsfull stam och fina
blad. Blir mycket gammal. Går utmärkt att formklippa.
Ståndort: Lättetablerad, värmetålig och skuggtolerant.
Avenbok växer relativt långsamt men blir mycket charmiga träd
med lång livslängd. Kronan är tät med ganska tunna grenar som
slingrar snett uppåt och bildar en först pyramidal och senare
rund trädkrona. Barken är grå och slät. Veden innanför den
buckliga och muskelliknande stammen är benhård.
Bladen är formstarka med många framträdande parallella nerver
och grovt sågtandad kant. På hösten färgas bladen gyllengula
till rostbruna och sitter länge kvar.
Avenbok är ett värmegynnat träd som därför passar bra som
stadsträd i hårdgjorda ytor. Det är också kalktolerant och lätttetablerat samt tål beskärning bra och är ett av de absolut bästa
träden för formklippning.
Svenska frökällor ger god härdighet och bra invintring. Frökälla
CARIN är en förbättring av frökälla STENSHUVUD och har en tydligare huvudstam och större jämnhet.
62
C
Carpinus betulus ’Fastigiata’
Pyramidavenbok
Användning: Formstarkt träd.
Som unga är träd av sorten ’Fastigiata’ mycket smala men blir
med tiden äggrunda. De bibehåller en fantastiskt tät och formstark gestalt som kan användas i relativt stora miljöer där träden
kan ses från långt håll. I gatumiljöer rekommenderas att stammen klipps upp några meter för att skapa fri sikt och utrymme
för cykelparkering och liknande.
Lämpligt stadsträd då det är både värmegynnat och kalktolerant.
Carpinus betulus ’Lucas’
Pyramidavenbok
Användning: Formstarkt träd.
Denna relativt nya sort av pyramidavenbok har en tät fin krona
som också den blir bredare med åren. ’Lucas’ kännetecknas av
ett mörkgrönt och mycket friskt bladverk som sitter kvar längre
än hos jämförbara sorter. Sorten ’Frans Fontaine’ som såg
lovande ut har visat sig ofta få stamsprickor i Sverige, varför vi
istället vill rekommendera ’Lucas’.
foto bomenonline.nl
63
C
Carya ovata
Skidhickory
Användning: Storvuxet och frodigt lövträd för park och gata.
Ståndort: Föredrar djup, näringsrik jord. Värmegynnad.
Skidhickory är ett storvuxet träd från östra Nordamerika. Det
växer fort, blir långlivat (över 200 år) och är stormfast. Veden
är stark och flexibel, vilket gjort den användbar som material till
skidor, därav namnet. Trädkronan blir pampig och högrest med
luftig uppbyggnad och något hängande grenar i periferin.
Barken är mycket dekorativ då den spricker upp i stora, gråa
flagor som sitter kvar och ger en unik karaktär.
Bladen, som man skiljer från andra hickoryarter på att de består
av fem småblad, får en gyllengul höstfärg. De äggformiga frukterna innehåller ätliga nötter.
Skidhickory gynnas av värme och tål bra att stå i hårdgjorda ytor
om det finns tillräcklig jordvolym.
Castanea sativa
Äkta kastanj
Höjd: 15-20 m Bredd: 12-15 m Zon: I(II)
Användning: Pampigt parkträd med ätliga kastanjer.
Ståndort: Värmegynnad och torktålig.
Mycket karaktärsfullt träd med bred och kraftfull krona som blir
vresig och eklik. Barken är vackert och djupt fårad, ofta i ett vridet mönster. Bladen, som är stora och mörkt grönglänsande, är
dekorativa med en avlång form och tydlig sågtandning i kanten.
Höstfärgen är varmt gyllengul till rostbrun.
Om flera träd planteras i närheten av varandra kan man varma
somrar få välmatade kastanjer som kan rostas och ätas, såsom
ofta sker i Frankrike och andra medelhavsländer.
Bör ges en varm och solig plats där de fritt kan utveckla sin
krona, gärna som en grupp på en torgyta.
64
C
Castanea sativa
65
C
Catalpa bignonioides
Katalpa
Användning: Exotiskt, storbladigt träd för park och torg.
Ståndort: Värmegynnad. Solälskande. Vindkänslig.
Katalpa är ett snabbvuxet och stort,
exotiskt träd för varma lägen. Där kan
trädet få breda ut sin vida krona med
relativt glesa och oregelbundna grenar,
som är fyllda av stora salladslika, hjärtformiga blad.
Barken är gråbrun i färgen och typiskt
grovstrimmig.
Blomningen under högsommaren är
slående med en stor mängd jättelika
klasar av orkidéliknande blommor.
Under sensommaren hänger talrikt av
knippen med långa, tunna fröbaljor
som liknar smala cigarrer.
På hösten övergår katalpans klart äppelgröna blad till en gul färg och faller
relativt tidigt.
Katalpan är värmegynnad och bör
placeras soligt, vindskyddat och väldränerat.
Catalpa bignonioides
’Nana’
Klotkatalpa
Användning: Klotform för små miljöer.
Ståndort: Värmegynnad. Solälskande.
Vindkänslig.
Klotform av katalpa med en plattrund krona
som ympas ca 2 m upp på vanlig katalpa.
Från ympstället utvecklas en mycket tät
krona med något mindre blad än arten.
Ett bra accentträd i små miljöer och mycket
arkitektoniskt i stora grupper, vilket också
ger ett spännande skuggspel på marken.
För härdighetens skull kan det vara bra att
plantera ett stort exemplar.
66
C
Cedrus atlantica ’Glauca’
Blå atlasceder
Användning: Vackert barrträd med blåaktiga barr, estetiskt
och ståndortsmässigt passande framför stora byggnader.
Ståndort: Värmegynnad och mycket torktålig.
Blå atlasceder kommer från nordvästra Afrika och är verkligen
exotisk i sin unika habitus av långa, horisontella huvudgrenar.
Det förstärks ytterligare av att småkvistarna sitter säreget
arrangerade i lager likt fiskbensmönster. Trädet får en luftig
och värdig gestalt och passar perfekt som kontrast till större
byggnader och moderna, enkla husfasader. I dessa hårdgjorda
och värmeackumulerande ytor trivs dessutom atlascedern som
fisken i vattnet.
De blågröna barren sitter i typiska kransformiga knippen på
kortskotten och strödda längs långskotten, just som på lärkträd.
Blå atlascedrar kan bli många hundra år gamla och ger ett
mycket bra virke.
67
C
Cercidiphyllum japonicum
fk GÖTEBORG E
Katsura
Användning: Unikt, livfullt träd med doftande höstlöv.
Ståndort: Törstigt träd som ogillar sandjordar och blåst.
Detta japanska träd har en unik karisma med pyramidal eller
kvastlik krona, full av små runda blad med hjärtformad bas.
Stammen förgrenar sig ofta och ger flerstammiga träd med
vackert uppsprucken bark.
Bladen slår ut i koppartoner, blir klargröna under sommaren och
får sedan höstfärger i allt från gult till rödlila. Löven faller gyllenbruna och doftar då starkt av spunnet socker eller hallonsoda.
Denna söta kakdoft känns på långt håll och har gett trädet
benämningen kakträd.
Katsuran är tvåbyggare och har skilda han- och honträd. Blomningen är dekorativ på båda och består av ett ceriserosa skimmer på bar kvist. Honträden bildar sedan små bananliknande
frökapslar.
Det är viktigt att katsurans behov av vatten blir tillgodosett.
68
C
Cercidiphyllum japonicum f. pendulum
Hängkatsura
Användning: Sorgträd, i grupper invid vatten,
vinteraspekt. Ståndort: Törstigt träd som
ogillar sandjordar och blåst.
Hängkatsura bildar långa draperier av svajande grenar fyllda av katsurans runda, fina
blad. Det förekommer flera kloner av hängkatsura varav en del blir bredare och andra
är mer högresta och bygger sig högre med
tiden. Man kan lätt påverka utseendet genom
uppbindning av toppskott eller sidogrenar.
Låter man de hängande grenarna nå marken
skapas roliga kojliknande miljöer.
Rekommenderas till grupplantering och gärna
intill vatten. Även lämpligt som så kallat
sorgträd.
69
C
Cornus mas
Körsbärskornell
Användning: Trädgårdar, torg och smågator.
Ståndort: Mycket värme- och torktålig. Kalktolerant.
Körsbärskornellen blir ofta en mycket stor buske men kan lätt
stammas upp till små träd med yvig, bred krona. Stam och huvudgrenar är grova och robusta med mycket hård ved. Barken
spricker upp och blir flagig. Blomning kommer tidigt på våren,
långt innan bladen, och består i skyar med skira gula blommor.
Bladen är äggrunda och släta och kan få rödaktiga höstfärger.
Om grupper planteras kan skörden av de ätliga, avlånga, röda
bären bli riklig. De mognar sent och uppskattas av människor
och fåglar.
Corylus avellana
’Pendula’
Hänghassel
Användning: Intressant hängform.
Ståndort: Humusrik jord. Skuggtålig.
Hängform av vanlig hassel. Ympad på stam
och går sedan ut med långa grenar i sidled,
som hänger ned i topparna. Bildar breda kojliknande skepnader och kan lätt påverkas till
ökad höjdtillväxt genom uppbindning av nya
toppskott. Bladen är stora och matt gröna.
Mycket ovanlig. Passar till parker och för att
skapa spännande lekmiljöer vid dagis m.m.
Planterar gärna i större grupper för maximal
effekt.
70
C
Corylus colurna
Turkisk trädhassel
Användning: Bra träd till stadens varma miljöer.
Ståndort: Anspråkslös men vill ha väldränerat. Mycket
tork- och värmetålig. Kalktolerant. Saltkänslig.
Ett snabbvuxet och karaktärsfullt träd med vanligtvis mycket
tydlig apikal dominans, det vill säga med ett starkt ledarskott
som ger en genomgående, rak huvudstam. Detta gör trädet
tydligt pyramidalt, i början som ett smalt träd men med åldern
sväller det ut till en bred äggform. Därför är det olämpligt till
trånga utrymmen. Genom att successivt höja kronan kan man
dock skapa utrymme under trädet. Samtidigt blottlägger man
den speciella brungråa barken som flagnar på ett dekorativt sätt
i en stor mängd kvarsittande flagor.
Den sätter ätliga hasselnötter i tennisbollsstora knippen med
flikiga svepeblad. Bra träd för stadens hårdgjorda ytor. Vacker
vintersilhuett. Svåretablerad. Välj depåodlade träd.
71
C
Crataegus x lavallei ’Carrierei’
Glanshagtorn
Användning: Mycket stiligt och långlivat hagtorn med mörk,
glansig bladskrud som sitter kvar länge.
Ståndort: Tork- och värmetåligt. Vindtåligt. Väldränerat.
Detta är verkligen ett tjusigt träd med stark karaktär. En grov
stam med grå, fårad bark bär upp en bred, rund krona med
kraftiga läderartade blad. Bladen är tydligt glansiga och mörkt
gröna samt sitter kvar långt in på hösten. Blomningen är vit och
fruktsättningen är dekorativ med bär som mognar till rött. Dessa
kontrasterar mot bladverket och sitter kvar en tid i de vackra
vinterkronorna. Kan verkligen rekommenderas.
72
C
Crataegus x media
’Paul’s Scarlet’
Rosenhagtorn
Användning: Iögonfallande, mindre accentträd med
storslagen blomning.
Rosenhagtornet är funnet i England och introducerat i handeln
redan 1866. Blir ett mindre träd med mycket rik och slående
blomning i lysande scharlakansrött. Blommorna är fyllda och har
lite vita inslag i de tätt sittande kronbladen. Klonen är i princip
fruktfri. Förökas genom ympning. Lättodlad och lättetablerad.
Crataegus monogyna ’Stricta’
Smalkronigt trubbhagtorn
Användning: Bra träd för trånga utrymmen och smågator i
stadens torra lägen.
En sort av vanligt trubbhagtorn med tät och uppåtsträvande
kronbyggnad. I ungdomen smal men med tiden äggformig.
Kan med beskärning styras till extra smal kronform och lämpligen stammas upp till 2-3 m.
Blommar med enkla vita blommor i maj.
En större plantering av sorten finns att se på Ystadsgatan i
Malmö.
Crataegus x mordenensis
’Toba’
Pärlhagtorn
Användning: Härdigt hagtorn med fin, fylld blomning.
Pärlhagtornet är resultatet av en korsning gjord 1935 i Kanada.
Det blir ett litet träd med en ganska bred, oregelbunden krona.
Bladen är blankt mörkgröna och får rödbrun höstfärg.
Blomningen är fylld och först vit men efterhand ljust rosa.
Härdigt träd perfekt för att exempelvis placera på solsidan om
stora träd i gamla parker.
73
C
Crataegus x persimilis
’Splendens’
Sylhagtorn
Användning: Hagtorn med häpnadsväckande höstfärger.
Detta hagtorn är ett mindre träd med bred krona. Stammas efterhand upp till lämpligen minst 2,5 m. Sedan kan man njuta av
en storslagen vit blomning i maj, friskt bladverk med glänsande
mörkgröna blad, en magnifik höstfärgning i sprakande varma
färger och en rik bärsättning. Fåglarna uppskattar de många
kvarsittande bären och kan lätt gömma sig inne bland sylhagtornets, med sylvassa tornar beväpnade, grenar.
Mycket trevligt hagtorn som rekommenderas till smågator, grupper på torg eller att bilda bakgrund och insynsskydd till bänkgrupper i parker.
74
D
Davidia involucrata
var. vilmoriniana
Näsduksträd
Användning: Accentträd med storslagen blomning.
Ståndort: Väldränerat och ej alltför blåsigt. Humusrik jord.
Värmetåligt och värmegynnat.
Ett magiskt vackert träd med sagolik blomning. Ingen kan undgå
att lägga märke till ett näsduksträd i full blom i maj-juni. Många
anser att det är ett av de vackraste blommande träden i världen.
Hela kronan fylls av stora vita ”blommor”. Egentligen är dessa
stora, vita ”näsdukar” högblad till den egentliga blomsamlingen,
som bildar en 2-3 cm stor boll av ståndare och en snett sittande gröngul pistill. Frukten liknar ett plommon, först klargrönt
och senare brunt. Den sitter också snett på ett långt skaft och
dekorerar trädet på sensommaren.
Näsduksträd bildar pyramidala och täta träd med en vacker,
gråbrun och skrovlig stam.
Andra namn på trädet är duvträd och spökträd.
Plantera stora träd för ökad härdighet. Blomningen kan dröja
många år, men bladverket är också mycket elegant.
75
F
76
F
Fagus sylvatica
fk GOTTÅSA E
Bok
Användning: Stort träd för stora parker.
Ståndort: Gärna mineralrik och lerhaltig jord. Väldränerat men
ej alltför torrt. Uppskattar luftfuktighet och trivs i bestånd.
Boken har många fina prydnadskvalitéer. Det blir ett mäktigt
träd med slät grå bark och kraftiga delstammar och sidogrenar.
Detta innebär att trädet är mycket vackert även vintertid. På
våren bjuder boken på en magnifik grönshow med snabbt utslående, äppelgröna, tunna blad. När himmelsljuset silas genom de
nya bladen skimrar hela miljön under boken i grönt ljus.
Om hösten färgas bladen gyllenbruna och när de faller bildas
tjocka, mjuka mattor av bruna löv.
Trädet blir tätt om sommaren och har en kompakt skugga. Boken är ett utpräglat skogsträd och trivs inblandad mellan andra
träd. En solitär placering innebär ett bredkronigare träd och lite
mer passning under etableringen.
Frökälla GOTTÅSA är en småländsk proveniens som borgar för
god härdighet och stark tendens till genomgående stam.
77
F
Fagus sylvatica
’Dawyck’
Pelarbok
Användning: Långlivat pelarträd.
Ståndort: Gärna mineralrik och lerhaltig jord.
Väldränerat men ej alltför torrt.
Redan 1860 hittades denna pelarform av vanlig bok i
skogen tillhörande godset Dawyck i södra Skottland.
Bildar en smalt pyramidal krona med långa, upprättväxande, något vågiga grenar. Går att stamma upp
men vackrast och bäst för trädet är att låta grenarna
vara kvar ända nere vid marken. På så sätt skyddas
också stammen mot solstrålar och gräsklipparpåkörningar. Kan bli mycket gammalt och passar som
arkitektoniskt element i större parksammanhang.
Fagus sylvatica
’Dawyck Gold’
Gulbladig pelarbok
Höjd: 8-12 m Bredd: 3 m Zon: I-III
Användning: Lysande pelarträd, bra till grupper.
Väldränerat men ej alltför torrt. Halvskugga.
Genom en korsning av ursprungsträdet med gulbladig
bok fick man fram detta trevliga pelarträd 1969. Växer
lite långsammare och blir mindre än ’Dawyck’.
’Dawyck Gold’ slår ut lysande gulfärgad men övergår
rätt snart till en ljus, gräsgrön färg under sommaren.
På hösten blir de relativt stora bladen gyllengula. Passar till grupper för att ge mer effekt. Allra bäst med
mörkgröna växter som bakgrund. Trivs i halvskugga.
Fagus sylvatica
’Dawyck Purple’
Rödbladig pelarbok
Höjd: 8-12 m Bredd: 3 m Zon: I-III
Användning: Pelarfärgträd till kontrastverkan.
Väldränerat men ej alltför torrt.
Den röda varianten av pelarbok uppstod 1969 ur
samma frösådd som ’Dawyck Gold’. JRP van Hoey
Smith sådde bokollon från en ’Dawyck’ i Trompenburg
Arboretum i Holland.
’Dawyck Purple’ har en mycket djupt purpurröd bladfärg, som den bibehåller väl under säsongen.
78
F
Fagus sylvatica ’Pendula’
Hängbok
Användning: Unikt träd passande i större parker.
Skugga på grund av risk för barkbränna.
Majestätiskt träd med livfull intressant trädkrona. De
grova, gråa grenarna sträcker sig slingrigt uppåt för
att sedan plötsligt böja av i sidled och kasta sig nedåt i
långa fallande grendraperier.
Nästan alltid blottas den solkänsliga barken på de
översta huvudgrenarna och barkbränna med död bark
uppstår lätt på gamla träd. Placera därför gärna i skugga
av andra stora långlivade träd såsom lind, lönn och ek.
Passar i stora parker. Inne bland grenarna under kronan
blir alltid en spännande miljö.
79
F
Fagus sylvatica
’Purple Fountain’
Hängande blodbok
Användning: Hängande färgträd.
Ståndort: Väldränerat men ej för torrt.
Det finns flera sorter av hängande blodbok.
’Purple Fountain’ blir trädformig och relativt
smal för att vara en hängbok.
Grenarna går ut i fina bågar och hänger nedåt och trädet får en tydligt fontänlik habitus.
Sägs vara en knoppmutation på Fagus sylvatica ’Pendula’
Fagus sylvatica f. purpurea
(Purpurbladiga Gruppen)
Blodbok
Användning: Storvuxet träd med mörkt uttryck.
Ståndort: Gärna mineralrik och lerhaltig jord. Väldränerat men
ej alltför torrt.
Denna blodbok är fröselekterad, istället för ympad, och kan därför variera något i egenskaper. Bladen slår ofta ut i skimrande
ljusa purpurfärger och kan skifta lite i grönt.
Bildar stora parkträd, som bör användas med eftertanke på
grund av den mörka och dominerande färgen. Placeras helst i
full sol, vilket den tål väl och det är också då den röda färgen
utvecklas bäst och blir som vackrast, särskilt i motljus.
80
F
Fagus sylvatica
’Riversii’
Blodbok
Användning: Storvuxet träd med mörkt uttryck.
Ståndort: Gärna mineralrik och lerhaltig jord. Väldränerat
men ej alltför torrt.
Gammal blodbokssort från 1870 med mycket mörkt rödbruna
blad, som håller färgen bättre än fröförökad blodbok. Bladen är
stora, glansiga och slår ut rödaktiga men mörknar sedan betydligt för att till hösten få koppartoner. En av de bästa blodbokssorterna.
Fagus sylvatica
’Swat Margret’
Blodbok
Höjd: 18-22 m Bredd:
10-15 m Zon: I-II(III)
Användning: Storvuxen blodbok.
Ståndort: Väldränerat men ej alltför torrt.
En mörk och färgstabil äldre sort av
blodbok från 1895. ’Swat Margret’ slår ut
tidigare än andra bokar och har redan från
början sin nästan svarta purpurfärg, vilket
den behåller långt in på hösten. Bladen har
ett glansigt metallskimmer på ovansidan.
Ett storvuxet, rundkronigt träd som kräver
sin plats, både fysiskt och visuellt.
81
F
Fraxinus spp.
askar
Askskottsjukan är en relativt ny men redan
etablerad svampsjukdom i Sverige. Den
angriper unga askskott och leder till halvdöda träd. Därför kan vi för närvarande inte
rekommendera plantering av askar, förutom
mannaasken, Fraxinus ornus. Letande efter
motståndskraftiga askar pågår och i framtiden hoppas vi kunna erbjuda dessa.
Fraxinus ornus
Mannaask
Användning: Liten blomrik ask för soliga lägen. Stadsträd.
Ståndort: Anspråkslös. Torktålig och kalktolerant. Värmegynnad. Solälskande.
En annorlunda ask med storslagen blomning i juni. Då utvecklas
stora, doftande plymer med ljust cremevita blommor. Bladen har
då hunnit slå ut och bildar fin bakgrund till de många blomklasarna. Blir ovalkroniga små träd med slät grå bark.
De mörkgröna bladen övergår på hösten till vackra höstfärger i
varierande nyanser från gult till purpur.
Mannaasken kommer från Sydeuropa och Mindre Asien där
det ofta växer på kalkrika och torra sluttningar. Därför är det
ett mycket användbart och tåligt stadsträd för hårdgjorda och
därmed varma platser.
Fraxinus ornus ’Meczek’
Klotformig mannaask
Användning: Tåligt, litet rundkronigt träd användbart på
många småytor i staden. Ståndort: Anspråkslös. Torktålig
och kalktolerant. Värmegynnad. Solälskande.
Fraxinus ornus
82
Klotformig sort av mannaasken som kom under tidigt 1980tal från de ungerska Meczek-bergen. Växer långsamt ut från
ympstället och bildar en mycket sfärisk krona med mörkgröna,
lite blåaktiga blad som får gul eller orange höstfärg.
Blommar likt arten med cremevita blomvippor.
Användbar i stadsmiljö där man vill ha ett mindre, klotformigt
och torktåligt träd. Bra torgträd eller exempelvis entreträd till
byggnader.
F
Fraxinus ornus ’Meczek’
83
G
84
Ginkgo biloba
G
Ginkgo biloba
Ginkgo
Användning: Exotiskt träd som passar i stadsmiljö.
Ståndort: Torktålig och värmegynnad. Solälskande. Trivs på
väldränerad lerjord. Kalktolerant.
Mycket säreget och unikt träd som har en uråldrig historia. Vid
dinosauriernas tid för ca 200 miljoner år sedan fanns flera olika
ginkgo-arter på många håll runt jordklotet. Idag finns endast
en kinesisk art kvar och i till exempel i Japan är det ett mycket
vanligt gatuträd. Också vanligt vid östasiatiska tempel och kallas
därför ibland för tempelträd.
Ginkgo-träd får en mycket karaktäristisk habitus påminnande
om päronträd. Ofta finns en genomgående huvudstam, men
långa sidogrenar kan lätt övergå till att bli delstammar. Ginkgo
tål beskärning mycket bra och kan lätt formas. Fin smörgul
höstfärg. Plantera stora exemplar för bättre härdighet.
Ginkgo biloba ’Fastigiata’
Pelarformig ginkgo
Användning: Bra träd i gatumiljö eftersom det ej sätter frukt.
Ståndort: Torktålig och värmegynnad. Solälskande. Trivs på
väldränerad lerjord. Kalktolerant.
Denna smala hanklon av ginkgo är att föredra om man vill ha
enhetliga smala träd och slippa fruktsättning som kan bli riklig
och leda till illaluktande trottoarer. Får gul höstfärg liksom arten.
Ginkgo biloba ’Fastigiata’
85
G
86
G
Gleditsia triacanthos
Korstörne
Användning: Torktåligt stadsträd med karisma.
Ståndort: Värme- och kalktolerant. Torktåligt.
Detta nordamerikanska träd har en alldeles egen
utstrålning i sin lätta krona, grova bark och sirliga
bladverk. Kombinationen av robusthet i stam, stelhet i
grenverket och mjukhet i de sammansatta småbladen
är utsökt. Grova, korsformiga tornar utvecklas på stam
och grenar, därav namnet korstörne.
Blomningen är gulvit och fröbaljorna som kan följa är
spektakulära och liknar mycket stora, svängda bönskidor som blir rödbruna och sitter kvar länge. Bladens
höstfärg är gyllengul.
Korstörne är mycket tåligt mot värme och torka och på
så sätt ett lämpligt stadsträd. Plantera gärna större ex.
’Skyline’
Korstörne
Användning: Tornfri sort med enhetligt växtsätt.
’Skyline’ är en amerikansk sort från 1957. Den utvaldes för en pyramidal ungdomsfas med ett eller
flera tydliga ledarskott. Som vuxna blir träden dock
mer rundkroniga med skärmlikt krontak liksom arten.
Tornfri sort som också känns igen på det mörkgröna
bladverket med jämförelsevis små blad. Höstfärgen är
tidig och magnifikt gyllengul.
Karaktärsstark och bra sort till enhetliga gatuplanteringar.
’Sunburst’
Gulbladigt korstörne
Användning: Gulbladigt stadsträd till kontrastverkan.
Gulbladig sort av korstörne från 1954. Bladen slår ut i
en mycket iögonfallande klargul färg. Detta sker sent
på våren när omgivande träd redan bildar bakgrund
med lövade kronor. På sommaren övergår bladfärgen
till en limegrön färg, men på nytillväxt kommer åter en
ljusare gul ton fram och ger ett intressant färgspel i
grentopparna. Kronformen är mer slingrig och öppet
oregelbunden jämfört övriga sorter. Tornfri.
87
J
Juglans cinerea fk ÖREBRO E
Grå valnöt
Användning: Exotiskt, storbladigt träd för kallt klimat.
Ståndort: Djup, mullrik jord. Vindskyddat.
Grå valnöt kommer från östra Nordamerika där det växer i blandade lövskogar på rika jordar tillsammans med bl.a. svart valnöt,
Juglans nigra. De svenska liksom de vetenskapliga namnen
beskriver stambarkens färg på de båda arterna. Grå valnöt får
en grå, grovt sprickig stambark och en mycket vid, skärmlik
krona. Den grova stammen är kort och förgrenar sig tidigt i flera
delstammar som går långt ut i sidled.
Bladen är stora, upp till 70 cm, och sammansatta av ca 15 st
ovala småblad.
De avlånga nötterna går att äta men är svårknäckta och härsknar fort.
Frökälla ÖREBRO utgörs av gamla välutvecklade parkträd i Örebro.
Passar som mäktiga, breda parkträd på stora ytor. Växer fort.
88
J
Juglans mandshurica
fk HAMMARÖ
Manchurisk valnöt
Användning: Exotiskt, storbladigt träd för kallt klimat.
Ståndort: Djup, mullrik jord. Vindskyddat.
Det manchuriska valnötsträdet är den nordöstasiatiska motsvarigheten till grå valnöt. Arterna är mycket lika till utseende och
användningsområde.
Juglans mandshurica har ännu större blad (upp till 80 cm)
sammansatta av småblad som är bredare i basen och allmänt
större än hos J. cinerea. De sitter mer tydligt i stora, plana skikt
likt propellrar i grentopparna och bildar krontak över det mycket
glesa grenverket. Bladen slår ut tidigt och är då frostkänsliga.
Höstfärgerna är gula.
Nötterna är avlånga och grovt åsade. Ätliga men svårknäckta.
Frökälla HAMMARÖ har sitt ursprung i en privat trädgård utanför
Karlstad.
Juglans nigra
Svart valnöt
Användning: Högrest parkträd med stiligt bladverk.
Ståndort: Djup, mullrik jord. Värmegynnad.
Denna amerikanska valnötsart bildar ståtliga och högresta träd.
De har ofta högre stammar än övriga valnötsarter och förgrenade till breda kronor först en bit upp. Barken blir mycket dekorativ, mörkt grå och med stort antal vågiga och korsande barkåsar.
Bladen är sammansatta av smala, spetsiga småblad som får en
gyllengul höstfärg och bildar ett fantastiskt mönster mot himlen.
Nötterna är runda och har ett mycket väldoftande hölje.
89
J
Juglans regia
Valnöt
Användning: Nötbärande kulturträd för varma lägen.
Ståndort: Kalktolerant. Solälskande och värmegynnad.
Detta är den äkta, ätliga valnötsarten som odlats under mycket
lång tid. Träden blir ofta rundkroniga och kännetecknas av en
slät, gråvit stam som med tiden spricker upp i grunda räfflor.
Kala, gröna skott bär upp ett fruktdoftande bladverk. När bladen
slår ut skimrar träden i koppartoner mot himlen.
Nötterna uppskattas av människor och fåglar.
Valnöten är kalktolerant och vill för god utveckling och fruktmognad ha ett varmt, soligt läge. Välj helst stora exemplar vid
plantering, för bättre härdighet.
90
K
Koelreuteria paniculata
Kinesträd
Användning: Mindre träd med gul blomning mitt i sommaren, lämpligt i hårdgjorda ytor till exempel på torg.
Ståndort: Mycket värme- och torktåligt.
Kinesträdet blir ett bulligt litet träd med rund krona som mitt i
sommaren fylls av stora gula vipplika blomställningar. Som resultat av blomningen växer det fram lustiga, triangulära kapslar.
Dessa är först gröna men antar senare en orangeröd färgton, är
luftfyllda och innehåller brunsvarta frö.
Kinesträdets blad är högst dekorativa och unika i sin mycket
grova sågtandning. På hösten färgas de i varma rödorangea
toner. Äldre träd har fantastiska krontak där bladen bildar vackra
mönster mot himlen.
Ett träd att rekommendera till varma miljöer i södra Sveriges
städer, längs smågator, i cafémiljöer eller i grupper på torg.
Plantera stora exemplar eftersom unga ofta har problem med
frusna toppskott.
Laburnum x watereri ’Vossii’
Hybridgullregn
Användning: Mindre buskträd till trädgårdar och parker.
Kan också prövas som stadsträd på smågator.
Ståndort: Soligt och varmt. Torktåligt men näringskrävande. Kalktolerant.
Sorten ’Vossii’ är en gammal holländsk 1800-talssort med två
starka fördelar jämfört andra gullregn. Dels är sorten oerhört
rikblommig med långa, välfyllda blomhängen och dels bildas
mycket få fröbaljor. Dessutom är de fröbaljor som bildas oftast
tomma på de giftiga fröerna. Den gula blomningen i juni kommer i kombination med de mörkt klargröna bladen som är typiskt
tredelade likt klöverblad. Bra buskträd till soliga platser. Tåligt
mot torka, värme och kalkrik mark. Föredrar näringsrik jord.
Har glesa rötter och därför rekommenderas depåodlade träd.
91
L
Larix decidua
Europeisk lärk
Användning: Pampigt parkträd som växer fort och blir
gammalt. Höstfärgningen gör att det kontrasterar till andra
barrträd. Ståndort: Anspråkslös. Vindtålig.
Lärken är ett livfullt barrträd som förändras med årstiderna. En
grov stam med djup sprickbark bär upp en pyramidal, enstammig krona. Fristående träd utvecklar grova grenar som sträcker
sig ut i långa, bågformiga svep. Barrskruden förnyas varje vår
med friska nya barr i sporrliknande kortskott och senare på
de kraftigt tillväxande långskotten. Sent om hösten singlar de
vackert smörgula barren till marken.
Om låga grenar sparas blir de dekorativa, röda honblommorna
synliga. De äggformiga kottarna sitter kvar länge på grenarna
och bidrar med en vinteraspekt liksom snö som lägger sig på de
horisontella grenarna.
Lärken är ett utpräglat pionjärträd och bra som amträd.
Larix kaempferi
Japansk lärk
Användning: Mycket karaktärsfullt träd med breda horisontella grenar. Höstfärgningen gör att det kontrasterar till
andra barrträd. Ståndort: Anspråkslös. Vindtålig.
Japansk lärk har lite av ett japanskt växtsätt. Kronan är oregelbunden och har påtagligt långa horisontella grenar. Gamla,
fristående parkträd kan vara mycket karaktärsfulla med grov
stam och raka, plötsligt vinklade grenar. Som taget direkt ur en
asiatisk tuschteckning.
Barren har en blåare ton och är något bredare än hos den europeiska lärken. De unga skotten är brunröda.
92
L
Liquidambar styraciflua
Ambraträd
Användning: Annorlunda träd med stark höstfärg. Passar
både till park och gata.
Ståndort: Varm och solig plats på näringsrik, väldränerad
jord. Värmegynnat och torktåligt.
Detta nordamerikanska träd är annorlunda på många sätt. Den
enstammiga kronan blir oregelbundet kägelformig och bärs upp
av en djupt fårad stam med grå, korkig bark. Yngre grenar är
ofta försedda med korklister.
Bladen, som är trädets starkaste prydnadsmerit, är tydligt
handflikade och påminner om lönnblad. De är livfullt mörkgröna
och har en glansig yta. På hösten bjuder trädet på en färgshow
av rang. Gula nyanser övergår via orangea och röda till intensivt
karmosinröda. Detta matchas perfekt av den gråa stamfärgen.
Ambraträdet gynnas av en varm och solig placering. Det är
tork- och värmetåligt och därmed värt att plantera i stadens
hårdgjorda ytor. Effektfullt som grupper framför moderna, större
byggnader med enkla fasader. Anlägg generösa växtbäddar
med näringsrik jord och marktäckande perenner.
Små träd kan vara svåretablerade och känsliga. Plantera därför
gärna depåodlade, större exemplar.
93
L
Liriodendron tulipifera
Tulpanträd
Användning: Mycket exotiskt träd med unika blad och
blommor. Accentträd i parker. Ståndort: Djup, näringsrik
och mullhaltig jord. Vindkänsligt.
Tulpanträdet är ett storvuxet träd från östra Nordamerika där det
förekommer på rika jordar i blandlövskogar. Det växer mycket
fort upp till ett maffiga parkträd med frodig lövkrona.
Barken, som är slät och grå, spricker med tiden upp i ett vackert mönster av grunda räfflor. Stammen är ofta högrest och rak
i täta planteringar, men på friställda träd finns ofta mycket grova
grenar eller delstammar vilket ger en oregelbunden kronform.
Trädet är stormfast men grenarna är bräckliga och vindkänsliga.
Bladen är mycket säregna och ser ut som de vore utklippta med
sax. Höstfärgen är mättat gulbrun och av stort prydnadsvärde,
liksom de unika, gulorangea blommor som äldre träd uppvisar i
juni.
94
L
Liriodendron tulipifera
’Fastigiatum’
Pyramidformigt tulpanträd
Användning: Mycket tätt och ståtligt
pyramidträd för vertikala uttryck.
Ståndort: Näringsrik och mullhaltig jord.
Ståtlig sort av tulpanträd med samlad, smalt
pyramidal kronform. Som äldre dock brett
äggformigt pyramidal. Placeras därför inte i för
trånga utrymmen. Blommar likt arten och får
även de effektfulla, varma, gulbruna höstfärgerna.
95
M
Magnolia kobus
Japansk magnolia
Användning: Trädformig magnolia med snövit blomning till park och gata. Ståndort: Anspråkslös men
föredrar väldränerad, mullrik jord.
Japansk magnolia tillhör de mest robusta i släktet och
bildar stadiga träd med oregelbunden krona. Gamla
träd är charmigt vresiga och snirkliga i det grova grenverket och skapar mönster mot himlen vintertid med
sina många, stora, pälsklädda blomknoppar. Barken
är grå och en fin bakgrund till den
snövita blomningen som äger rum
på bar kvist i april/maj. De elliptiska
bladen är klargröna och färgas på
hösten gula.
För att vara magnolia är arten
tolerant mot lerhaltiga jordar och
hårdgjorda miljöer. Man bör dock ha
stora växtbäddar med marktäckande
perenner vid gatuplantering. Frösättningen kan bli riklig vid massplantering men adderar bara till trädets
exotiskhet.
Magnolia ’Galaxy’
(Liliiflora-Gruppen)
Rosenmagnolia
Användning: Trädformig, snabbvuxen magnolia med
lilarosa blomning. Ståndort: Väldränerad mullrik jord
med lågt pH.
Sorten ’Galaxy’ blev framkorsad 1963 i USA och är
en hybrid mellan M. liliiflora ’Nigra’ och M. sprengeri
’Diva’. Den växer snabbt upp till täta pyramidala träd
med många, tunna och långa,
uppåtsträvande grenar. Blomningen
kommer redan på unga träd och är
mörkt purpurfärgade i knoppstadiet,
för att som utslagna ha ljusa, rosa
inslag. Blommorna har 11-12 kalkblad och blir stora, ca 12 cm långa.
De slår ut successivt i maj just som
de stora bladen börjar veckla ut sig.
Passar bra om man snabbt vill
ha upp blomprakt av lite höjd i en
parkmiljö.
96
M
Magnolia x loebneri
’Leonard Messel’
Hybridmagnolia
Användning: Buskträd med rosa-vit blomning.
Ståndort: Anspråkslös. Väldränerad jord.
Det märkliga med detta lilla buskträd är egenheten hos
blommorna att vara variabla i färg. Samma individ kan
växla mellan ljust rosavit ena året och mörkare rosa nästa.
Vackra blommor med smala kalkblad. England, ca 1950.
Magnolia x loebneri ’Merrill’
Hybridmagnolia
Användning: Buskträd med vit blomning.
Ståndort: Anspråkslös. Väldränerad jord.
Hybrid mellan M. kobus och M. stellata framställd på
Arnold Arboretum i USA 1939. Växer fort och blir något
större än ’Leonard Messel’. Blommorna, som kommer i
mycket stor mängd på bar kvist, är rent vita. De är 10-15
cm vida och har upp till 15 kalkblad vilket ger dem ett
stjärnlikt utseende. ’Merrill’ är tolerant även mot högre pH
och hårdgjorda ytor.
97
M
Malus baccata
’Columnaris’
Pelarbärapel
Användning: Formstark apel för arkitektonisk
effekt. Härdig.
Ståndort: Anspråkslös. Ljusälskande.
Denna sort av den östasiatiska bärapeln blev selekterad i USA 1927 och införd till Sverige 1974
av Lars Rudin. Trädet blir tätt och med en mycket
samlad upprätt krona, ofta med raka sidor och
rundad topp. Många parallella huvudgrenar strävar
uppåt och fylls om våren av vita, enkla, doftande
blommor. Frukten blir gul, sitter kvar länge under
vintern och behåller färgen fint. Den kommer
varje år men inte i störande mängder.
Bladen är mörkt gröna, har utdragen spets och
höstfärgas i gula och orangea toner, samtidigt
som en del ännu är gröna.
Ett bra träd då man vill tillföra ett blomrikt utropstecken eller där det är viktigt med en samlad och
smal krona.
Malus baccata
’Street Parade’
Bärapel
Användning: Frisk prydnadsapel till smågator, torg, cykelvägar, m.m.
’Street Parade’ är en holländsk selektion från
1982. Även denna sort av bärapel växer med
upprätta grenar och blir inledningsvis mycket
smal. Efterhand blir kronan mer livfullt oregelbunden, rundare och med en öppen krontopp.Barken
spricker liksom arten upp i brungrå, kvarsittande
flagor.
Blomknopparna är rosa men bleknar snabbt till
snövitt när de talrika blommorna slår ut. Bären
som kommer i stor mängd, är små, glänsande
och mörkt röda med en blå ton.
’Street Parade’ har visat sig vara en mycket frisk
sort utan problem med skorv och mjöldagg.
98
M
Malus ’Evereste’
Prydnadsapel
Användning: Rundkronig liten apel med
romantisk blomning i vitrosa.
Fransk selektion som får en rund krona med
överdådig blomning. Knopparna är tydligt laxrosa
och när de stora, vita blommorna slår ut finns
det kvar en rosa ton i dem, vilket ger trädet ett
mjukt och romantiskt uttryck. Fruktsättningen,
med gulorangea till röda frukter, är mycket riklig.
Bladen sitter kvar länge men får sedan fina gula
och orangea färger. Skorvresistent.
Malus floribunda
Rosenapel
Användning: Charmig apel med spektakulär
blomning i rött, rosa och vitt. Accentträd.
Denna vackra prydnadsapel kommer från Japan
men har inte återfunnits vildväxande och har därför ett mystiskt ursprung. Träden blir bred- och
lågkroniga med snirkliga stammar och grenar.
I maj översållas kronan av vinröda blomknoppar, som sedan efterhand slår ut i rosa och vita
färger. Detta ger ett mycket rikt färgspel som är
rosenapelns signum. Tyvärr ofta skorvangripen.
99
M
Malus ’John Downie’
Prydnadsapel
Användning: Blomrikt parkträd med säregen frukt.
Denna mycket populära sort blev selekterad redan 1875 i
England. Blir en medelstor prydnadsapel med en påtagligt
öppen och oregelbunden krona.
Blommorna är rosa i knopp, men som utslagna är de rent
vita och stjärnformiga. Frukten är karaktäristisk, har en
konisk form, är rätt stor och glansigt gul med röda partier.
Fruktsättningen är dekorativ i sin stora mängd. Skorvkänslig.
Malus x zumi
’Professor Sprenger’
Prydnadsapel
Användning: Liten apel med fina frukter i knippen.
Trevlig apel med rund krona bestående av relativt tunna,
överhängande grenar som blommar rikligt med doftande,
vita blommor. Blomknopparna är djupt rosa.
Mycket dekorativt är den mängd av 1,5 cm stora, runda,
rödorangea frukter som sitter i knippen utmed grenarna.
De kontrasterar först med det gröna och senare gult
höstfärgade bladverket för att slutligen sitta kvar långt
efter bladfallet.
Skorvresistent.
Malus ’Profusion’
(Purpurapel-Gruppen)
Prydnadsapel
Användning: Purpurbladig apel med bronsaktig höstfärg.
Holländsk hybrid framkorsad innan 1938 men namngiven
först 1946. Bildar vidkroniga träd med överhängande grenar. Blommor och blad kommer samtidigt. Blomknopparna
är mörkt karminröda, medan de som utslagna först är
purpurfärgade men snart bleknande till purpurrosa. Bladen
går från purpur på våren, via bronsgrönt på sommaren, till
speciella bronsbruna höstfärger.
Frukten är relativt liten, långskaftad och vinröd.
Om man vill ha en rödbladig apel är detta ett ljusare alternativ än den mycket mörkbladiga sorten ’Royalty’.
100
M
Malus ’Red Jade’
Prydnadsapel
foto Rachelle Towne
Bredkronigt litet träd med tunna, bågböjda och hängande
grenar. Ihop med de nyutslagna bladen slår tusentals rosa
blomknoppar ut till en massiv, vit blomning. Toppskott kan
bindas upp för högre sluthöjd. Det stora antalet lackröda,
runda frukter liknar körsbär, hänger kvar länge på långa
skaft i den avlövade kronan och är ett stort prydnadsvärde.
foto Rachelle Towne
Användning: Fint soltärträd till trädgård el. park.
Malus ’Royalty’
(Purpurapel-Gruppen)
Purpurapel
Användning: Mörkbladigt träd för kontrastverkan.
Mörkt purpurbladig sort selekterad tidigt 1950-tal i Kanada. Som ungt träd är ’Royalty’ tydligt upprättväxande
men senare vasformigt rundkronig. De mörkt purpurfärgade blommorna kommer samtidigt med bladen och
försvinner något i trädets dova färger. Frukterna är också
mörkt purpurröda.
Används med försiktighet med tanke på det mycket
mörka intrycket trädet ger.
Malus tschonoskii
Cinnoberapel
Användning: Annorlunda apel med slående höstfärger.
Ståndort: Anspråkslös. Ljusälskande. Torktålig.
Japansk apelart som på flera sätt skiljer sig från andra
prydnadsaplar. Träden blir smalkroniga med samlad, upprätt form. Bladen slår ut alldeles vitludna men blir senare
kala. Blomknopparna är säregna med rödrosa ballongstadie, ludna foderblad och skaft. Utslagna är blommorna
vita och mycket fina ihop med de nu silverludna bladen.
På hösten bjuder trädets blad på en rejäl färgshow med
flera nyanser samtidigt. Cinnoberröda färger dominerar,
men även gröna, gula och orangea toner kompletterar.
Samtidigt börjar de gula, plattrunda och prickiga frukterna
få mer och mer röd solsida.
Ett annorlunda träd för soliga och varma lägen. Tål värme
och torka väl och därför möjlig att plantera i städernas
hårdgjorda ytor.
101
M
Metasequoia glyptostroboides
Kinesisk sekvoja
Höjd: 15-25 m Bredd: 6-10 m Zon: I-II(III)
Användning: Exotiskt barrträd till gata och park.
Ståndort: Anspråkslös men föredrar en djup, vattenhållande jord.
Unikt barrträd upptäckt i Kina först på 1940-talet. Släktet är
mycket gammalt och har en gång växt med flera arter på stora
delar av norra halvklotet. Detta är den enda överlevande arten.
Nu gör trädet ett starkt återtåg över hela jorden, eftersom det
visat sig mycket dekorativt och odlingsvärt.
Kinesiskt sekvoja växer mycket fort upp till rakstammiga,
symmetriska träd. Stambarken är rödbrun och flagar i långa
barkstrimlor. Ibland blir stammen åsig och gropig, inte helt olikt
bilden på humlebokens stam på motstående sida.
Barren fälls vart år och återkommer mycket friskt och ljust
äppelgröna om våren. På hösten färgas de vackert rostbruna
innan de faller.
Ett mycket tacksamt träd som visat sig tuffare än man först
trodde. Vindtåligheten är god men en utsatt position kan innebära en mer äggrund och lägre krona. Vattenbehovet är stort,
men trädet utvecklar kraftiga vattensökande pålrötter som oftast
sörjer för detta om växtbädden tillåter. Kan användas i staden.
102
N
Nyssa sylvatica
Nyssa
Användning: Ovanligt men oerhört vackert accentträd
till parker. Ståndort: Väldränerat men ej torrt. Lågt pH.
Detta östamerikanska träd blir oftast brett kägelformat
och är känt för sin mycket kraftiga höstfärg, som går i
lysande rödvioletta toner, vilket inte minst är vackert ihop
med den gråa, fårade stammen. Bladen är tjocka, glansiga och sommartid mörkt gröna.
Trädet är något känsligt och svåretablerat varför en stor
kvalitet och depåodling rekommenderas. Placera på en
väldränerad men ej alltför torr plats. Kalkskyende.
Ostrya carpinifolia
Humlebok
Användning: Solitärträd till park och gata.
Ståndort: Anspråkslös. Kalktolerant. Torktålig.
Rundkronigt träd med kvastlik förgrening. Barken blir
mörkgrå och flagig. Stammen åsig och ibland chamigt
gropig. Unga träd har slät bark och fina, tvärgående
lenticellstreck.
Bladen är grovt och skarpt sågade, påminnande om
avenbokens. Långa gulgröna hanhängen pryder trädet
på våren, men sensommarens limefärgade fröställningar,
som liknar humlekottar, är ännu mer dekorativa.
103
P
Phellodendron amurense
Sibiriskt korkträd
Användning: Paraplyformigt plats- och parkträd.
Ståndort: Anspråkslöst.
I Nordostasiens blandade lövskogar finner man detta
charmiga och härdiga träd. Det sibiriska korkträdet har
en grov, kort stam som nästan alltid förgrenar sig tidigt i
flera snett uppåtriktade delstammar, vilket bildar en bred,
paraplyformad krona. Alla smågrenar samlas i krontaket
och ordnar sig i vackra mönster. Därför är trädet mycket
vackert även vintertid. Stambarken är grå och spricker upp
i grova korkiga åsar.
Bladen liknar askens och har en livlig, mörkgrön färg tills
de färgas smörgula på hösten. Bladmassorna arrangerar
sig i horisontella skikt vilket är högst dekorativt.
Blomningen är rätt oansenlig, sker på skilda han- respektive honträd och består av gulgröna, små klasar. De lockar
dock många nektarsökande insekter. Blomningen sker
i juli och honträden kan sedan utveckla stora mängder
klotrunda, ärtstora frukter. Detta är ytterligare en prydnadsmerit då de sitter kvar länge efter bladfallet och bildar
ett prickigt mönster mot vinterhimlen. Man ska dock tänka
på att dessa frukter innehåller en väldoftande men klibbig
olja, vilket kan bli besvärligt vid entréer och liknande.
Ett fantastiskt solitärträd till parker och torg där trädets
breda krona kan komma till sin rätt.
104
P
105
P
Pinus cembra
Cembratall
Användning: Blågrön tall med tät växt. Bra bakgrund.
Ståndort: Anspråkslös. Väldränerat.
Centraleuropeisk tallart som växer mycket långsamt. Bildar en
tät och samlad, kägelformad krona ofta med grenarna kvar ända
ned. Först som äldre kan kronan öppnas och bli mer skärmlik.
Barren sitter i knippen om fem och är långsmala och mjuka.
Barrfärgen är blåaktigt grön och en fin bakgrund till annat städsegrönt, höstfärger eller blommande växter.
Kottarna är rätt stora och innehåller ätliga fröer liknande pinjenötter fast rundare. Har använts till bröd varför tallen också
kallas brödtall.
Plantera gärna solitärt eller i glesa grupper.
Välj depåodlat för god etablering.
Pinus nigra
Svarttall
Användning: Storvuxen tall med karaktärsfull silhuett.
Ståndort: Anspråkslös. Vind-, salt- och värmetålig.
Mäktig tall från Syd- och Mellaneuropa som bildar högresta
vresiga träd. Som äldre blir stammen sprickbarkig, mörkt svartgrå och reser sig rakt upp till oftast höga, kvistfria torn med det
mörka grenverket koncentrerat till toppen. Barren är mörkgröna,
större än på vår inhemska tall och sitter två och två.
Svarttallen är stormfast och mycket användbar i stora sammanhang. Inte minst bildar solitärt placerade grupper av svarttallar
mäktiga silhuettvyer i till exempel parker. Växer också bra som
stadsträd och blir mycket gamla. Välj depåodlat.
106
P
Pinus sylvestris
Tall
Användning: Solitärt, gärna i kvällssol.
Vår inhemska tallart är ett av världens vackraste träd. Särskilt
solitärt växande tallar som uppnått hög ålder har stor karisma,
med snirkligt växande grenar och den typiska, ljust
rödbruna barken i kronans övre del. Placera gärna så
att kvällsolen kan lysa på denna unika bark.
107
P
Platanus x hispanica (P. x acerifolia)
Platan
Användning: Storvuxet träd för stadens torra miljöer.
Ståndort: Anspråkslös. Tork- och värmetålig.
Plataner växer fort upp till stora träd där grova och snirkliga grenar skapar livfulla trädkronor. Den flagnande barken är trädets
signum. Stora barkflagor faller successivt av och blottar olika
färgnyanser i allt från gulvitt till olivgrönt och gråbrunt.
Bladen är mycket stora och lönnlika. Blomställningen är bollformad och hänger dekorativt på skaft i stora mängder.
Plantera på våren och välj gärna depåodlade träd. Välj sorten
’Stockholm’ för bättre härdighet.
Platanus x hispanica
’Stockholm’
Stockholmsplatan
Användning: Härdig sort av platan. Ger enhetliga träd.
Ståndort: Anspråkslös. Tork- och värmetålig.
Stockholmsplatanen är en klon förökad från ett numera borttaget träd i Stockholm. Sorten är härdigare och tätare vuxen
än genomsnittsplatanen. Vidare blir den mindre och har också
mindre blad. Plantera på våren och välj gärna depåodlade träd.
Rekommenderas!
108
P
109
P
Populus alba ’Nivea’
Silverpoppel
Användning: Pampigt träd i klippta ytor p.g.a. rotskott.
Ståndort: Anspråkslös. Tork-, salt- och vindtålig. Kalktolerant.
Silverpoppeln är den sydeuropeiska och centralasiatiska motsvarigheten till vår asp. De har många likheter, inte minst den rikliga
rotskottskjutningen. Silverpoppel har sitt namn dels efter den
ljusgrå, silvriga stammen som spricker upp i typiska rombiska,
mörka fläckar, dels för sina vitludna blad. Tillsammans ger detta
ett silvrigt skimmer över hela det stora trädet. Särskilt när de nya
bladen slår ut är de mycket vitludna, speciellt hos sorten ’Nivea’.
På vintern är silverpoppeln mycket imponerande med sin ljusa
barkfärg och luftiga, mäktiga krona.
Populus balsamifera
Balsampoppel
Användning: Balsamdoftande volymträd till stora miljöer.
Ståndort: Anspråkslös, men gärna god fukttillgång.
Nordamerikansk poppelart med högrest krona och en härlig balsamdoft på vår och försommar från knoppar och nyutsprungna
blad. Bladen är brett äggrunda eller hjärtformade och har mörkt
gröna ovansidor men ljusa undersidor, som ofta är klibbiga och
brunfläckiga.
Skjuter mycket rotskott, särskilt på mager mark eller om rotsystemet blir stört. Använd i stora parker eller i städernas utkanter.
Populus balsamifera ’Elongata’
Jämtlandspoppel
Användning: Härdig balsamdoftande poppel för norr.
Jämtlandspoppel är en sedan 1800-talet odlad sort av balsampoppel som blir lägre och har ett bredare växtsätt med trubbiga
grenvinklar. Bladen är smalare och mer lansettformiga.
God balsamdoft.
Vackrast utvecklar sig trädet i norra Sverige.
110
P
Populus x canadensis
’Robusta’
Goliatpoppel
Användning: Kraftigt, vindtåligt träd till bl.a. läridåer.
Den främsta representanten för de många växtliga så
kallade kanadapopplar, hybriden mellan amerikansk och
europeisk svartpoppel. Det är en hanklon från 1895
med ett upprätt växtsätt och tydliga grenvåningar.
Bladen slår ut i röda koppartoner och är brett triangulära. Snabbvuxen och frisk sort med god vindtålighet.
111
P
Populus nigra
’Italica’
Italiensk pelarpoppel
Användning: Stort pelarträd för arkitektonisk
effekt. Accentträd solitärt el. i grupper.
Ståndort: Anspråkslös, men gärna fuktigt.
Mycket gammal kultursort som snabbt
bildar höga, smala kronor. Effektfullt som
kontrast till annan vegetation, ihop med
höga byggnader eller som landskapsträd
längs vattendrag. Sorten ’Plantierensis’ är
mycket lik och viss förväxling sker.
112
P
Populus simonii
Kinesisk poppel
Användning: Annorlunda poppel med målerisk krona.
Denna kinesiska poppelart har en för popplar annorlunda kronform. Knubbiga, korta grenar snirklar sig ut nästan vågrätt från
den grå stammen och från dem hänger småkvistar samlade som
i knippen. Detta ger trädet en lite lurvig och pittoresk habitus.
Toleransen mot torrare jordar är god och användning som stadsträd förekommer.
Populus simonii ’Fastigiata’
Häckpoppel
Användning: Pyramidformigt träd till solitär placering
eller snabbvuxet läskydd. Ståndort: Anspråkslös.
Denna sort har en pyramidal krona med tätt sittande, upprätta
grenar som förgrenar sig kvastlikt. Bladverket är friskt grönt och
de relativt små bladskivorna har en omvänt äggrund form påminnande om squashracket.
Bra att använda om man vill ha en snabbt uppvuxen, bred och
tät vindbarriär eller insynsskydd. Också fina solitärträd i parker
men med begränsad livslängd. Allra vackrast utveckling vid vatten.
113
P
Populus tremula
Asp
Användning: Snabbvuxet och livfullt träd.
Den enda svenska representanten för poppelsläktet är aspen. Stammen förblir länge slät och lysande ljusgrå samt
dekorativt mörkrandig. Senare spricker stambasen upp i
svartgrå skorpbark. Aspen bildar mycket snabbt rakstammiga och högresta träd som först är smala och har samlad
krona. Äldre träd, och särskilt solitärt växande, kan bli
mycket uttrycksfulla med grova sidogrenar.
Lövverket är luftigt och livfullt med alla darrande asplöv
som rör sig och rasslar i minsta vindpust. Höstfärgen är
gyllengul och ibland med varmröda inslag.
Rotskottsbildandet är starkt och i hårdgjorda ytor kan
markbeläggningen lyftas. Men med klok placering kan
aspen användas som ett annorlunda stadsträd. Vindtålig.
114
P
Populus tremula ’Erecta’
Pelarasp
Höjd: 15-20 m Bredd: ca 2 m Zon: I-VI
Användning: Snabbvuxet och mycket smalt pelarträd.
Extrem pelarform av asp funnen i början på 1840-talet vid
Högshult i norra Västergötland. Förblir mycket smala även
vid hög höjd och ålder. Får dock en del utfallande grenar
som kan pinceras bort. Blir vackrast i norra och mellersta
Sverige. Härdig ersättning till pelarpoppel för att snabbt
skapa vertikala element i en anläggning.
Effektfullt i massplantering.
Gul till röd höstfärg.
115
P
Populus trichocarpa
’Kiruna’ E
Jättepoppel
Användning: Mäktig poppel för volymbyggande.
Mycket snabbvuxen och storväxt poppelart från nordvästra
Nordamerika. Bildar högresta, smala kronor med många
uppåtriktade grenar. När toppskottet nått maxhöjd utvecklar sig några av sidogrenarna till delstammar och trädet får
en rundad krona.
De läderartade bladen är relativt smala och tillspetsade,
mörkt gröna på ovansidan och metalliskt silvervita på
undersidan. Om våren doftar trädet av balsam. Höstfärgen
är varmgul. Svag rotskottsbildning.
Sorten ’Kiruna’ E har en mycket god härdighet och fungerar särskilt bra i norra Sverige.
116
P
Prunus ’Accolade’
Prydnadskörsbär
Användning: Park- och torgträd med mycket tidig och
storslagen blomning. Ståndort: Anspråkslöst. Väldränerat.
Prunus ‘Accolade’ blir ett bredkronigt träd med långa,
tunna smågrenar, som hänger i kronperiferin. Som ungt
är trädet frodigt och vasformigt växande med många
livfullt slingrande grenar. Blomningen är mycket tidig för
att vara körsbär och överdådig i sin mängd. Blommorna är
halvfyllda, ljust rosa och hänger likt ballerinakjolar på de
långa, tunna kvistarna. Blomknopparna slår ut några efter
hand, vilket ger en trevlig färgskiftning i trädet mellan de
mörkare halvutslagna och de något ljusare, fullt utslagna
blommorna.
Bladen slår ut efter blomningen och kan goda höstar
bjuda på en höstfärgning i varma, röda till orangea toner.
Prunus ‘Accolade’ är en frisk och robust sort med ringa
markkrav. Undvik dock kompakterade jordar. Ogillar salt
men tål vind bra. Solälskande.
Den breda kronan och de hängande smågrenarna gör
trädet olämpligt som gatuträd men trevligt och romantiskt
i park- och torgmiljö. Häftigt som masseffekt. Ett gott
exempel är Kungsträdgården i Stockholm.
117
P
Prunus ’Amanogawa’
(Sato-zakura-Gruppen)
Pelarkörsbär
Höjd: 4-6 m Bredd: ca 2 m Zon: I-II
Användning: Charmigt pelarträd för t.ex. gågatumiljöer.
Ståndort: Näringsrik jord med jämn fuktighet i varmt läge.
Ett mindre träd med smal habitus. Kronan består av många
slingriga huvudstammar som alla sträcker sig uppåt. Det är
ingen strikt pelarform eftersom en del grenar kan bli utfallande.
Med åldern blir trädet därför lätt lite oregelbundet äggrunt. Dock
tillräckligt pelarformigt för att tydligt kontrastera mot annan
växtlighet och tjänstgöra som accentträd.
Även blomningen, som inträffar relativt sent, sitter i uppåtriktade, små buketter. Blommorna är blekt rosa och doftande.
Bladen slår ut bronsfärgade, är gröna under sommaren och får
fina höstfärger i samtidigt gröna, gula och rödorangea toner.
Det japanska sortnamnet Amanogawa betyder guden Amas flod
och är japanernas benämning på Vintergatan.
Prunus avium E
Sötkörsbär (Fågelbär)
Användning: Idylliskt vitblommigt, snabbvuxet träd. Bra
som pionjärträd i öppna lägen. Ståndort: Anspråkslöst,
vind- och snötåligt, men känsligt för kompakterad jord.
Snabbväxande, stort träd som först är rakstammigt med tydliga
grenvåningar av horisontella sidogrenar. Men med tiden kan
träden bli mer måleriska med sidogrenar som växer sig grova
och ger en bred krona. Stambarken är vacker med rödbrun,
ibland glansig bark.
Vit blomning i samband med lövsprickningen. Gula till oftast
mörkröda körsbär. Höstfärgen är orangeröd och en viktig prydnadsmerit.
Växer bäst i soliga lägen på näringsrik och väldränerad mark.
Kalktolerant men känslig för kompakterade och vattensjuka,
leriga jordar. E-plantan ger härdiga och välväxta träd.
118
P
Prunus avium ’Plena’
Fylldblommigt fågelbär
Användning: Blomrik sort där bär inte önskas.
Ståndort: Anspråkslöst, vind- och snötåligt,
men känsligt för kompakterad jord.
Mycket gammal sort av vanligt fågelbär, som
främst skiljer sig genom de tätt fyllda, vita
blommorna som sitter i täta, hängande klasar.
Detta fyller verkligen trädet i blomningstider
och ger en något längre blomning än hos
arten. Fylldblommigheten innebär att det inte
blir någon fruktsättning, vilket är positivt då
man till exempel har parkerade bilar under.
Träden blir något lägre och bredare än arten
i genomsnitt och det kan därför vara viktigt
att i god tid stamma upp träden lite extra vid
användning i gatumiljö.
Passar bra i äldre parker, på torg och parkeringsplatser med generösa växtbäddar.
119
P
Prunus cerasifera ’Nigra’
Blodplommon
Användning: Kontrast- och accentträd i park och gata.
Ståndort: Anspråkslöst. Vind-, tork- o värmetåligt.
Rundkronigt träd med mycket mörkt intryck. Stammen, de långa
tunna grenarna och årsskotten är mörkröda till bruna. Bladen är
mycket mörkt purpurröda och slår ut samtidigt som den spektakulära blomningen äger rum. En stor mängd rosa blommor
får trädet att lysa upp under maj. En fåtal mörkt purpurfärgade
plommon kan bildas.
Prunus x eminens
’Umbraculifera’ (P. fruticosa ’Globosa’)
Klotkörsbär
Användning: Litet klotträd för arkitektoniska effekter.
Ståndort: Anspråkslöst. Vind-, tork- o värmetåligt.
Mycket formstarkt litet klotträd, förd i handeln 1874 av Späths
plantskola. Jämfört med till exempel klotlönn och klotpil förblir
klotkörsbäret mycket tätt och rundkronigt. Många små tunna
grenar bär upp de glansiga, små bladen. Blommar vitt i maj,
men inte så iögonfallande som många andra körsbär. Sätter inte
mer än enstaka bär.
Klotkörsbäret växer bra på torra och magra jordar. Det är också
vind- och salttåligt. Användbart för att skapa effekter i exempelvis gågatumiljöer eller småparker.
Ympas vanligen i höjderna 200 eller 220 cm.
120
Prunus x gondouinii ’Schnee’
Hybridkörsbär
Användning: Litet körsbär för små miljöer.
Ståndort: Anspråkslöst. Undvik kompakterad jord.
Litet, trevligt träd som förmodas vara en hybrid mellan
fågelbär och surkörsbär. Som regel toppympad och bildar
därifrån en oregelbunden, bred och öppen krona med ett
långt, tunt grenverk. På våren, just innan de rätt stora, friskt
gröna bladen slår ut, fylls hela kronan av en verkligt maffig,
snövit blomning. Blommorna är stora och enkla. Sätter bara
marginellt med bär, vilket är positivt över hårdgjorda ytor
såsom cykelparkeringar och gågator.
Prunus ’Kanzan’
Japanskt prydnadskörsbär
Användning: Snabbväxande körsbär med färgstark
blomning. Gärna i grupper. Ståndort: Anspråkslöst.
Detta är den hittills vanligaste av de japanska prydnadskörsbären i svensk odling. ’Kanzan’ växer kraftig upp från
sitt ympställe och bildar en mycket karaktäristisk, brett
trattformig krona med långa grenar. Gamla träd har böjda,
hängande grenar i kronperiferin.
När de mörkt kopparfärgade bladen börjar slå ut, översållas samtidigt trädet av den mycket intensivt rosa blomningen. Blommorna är stora, tätt fyllda och slår ut senare
än de flesta andra körsbär. När de faller blir marken under
träden helt rosa. Höstfärgerna är gulorangea.
Prunus ’Kiku-shidare-zakura’
Japanskt hängkörsbär
Användning: Litet träd till annorlunda design. Ståndort:
Gärna skyddat, varmt läge. Väldränerad men kraftig jord.
Litet träd med slingrigt och hängande växtsätt. Ett toppympat träd som utvecklar långa oregelbundna grenar,
som korsvis växer ut i sidled och hänger nedåt. Man kan
påverka trädens slututseende något genom tidig uppbindning av toppskott samt genom beskärning.
Blomningen är ljusrosa och riklig. Blommorna relativt små,
tätt fyllda och hängande.
Lämpligen planterar man i grupper för att få lite mer volym
än vad ett ensamt, litet träd kan prestera.
121
P
122
P
Prunus maackii
Näverhägg
Användning: Tufft och snabbvuxet träd för park och
gata. Ståndort: Anspråkslös, vindtålig. Väldränerat.
Näverhäggen är en nordostasiatisk motsvarighet till vår hägg.
Liksom vår hägg är näverhäggen ett utpräglat pionjärträd som
mycket fort växer upp, även på vindutsatta ställen. Men näverhäggen saknar de problem som häggen har med rotskottskjutning och häggspinnmal.
Näverhäggen får redan som ungt träd en blank, fin näverbark
som har en kopparaktig brun färg i olika nyanser, vilket ger
trädet en viktig vinteraspekt. Barken bildar också fin bakgrund
till de ljusa och friskt gröna nya blad som slår ut mycket tidigt
om våren. Trädets tidiga start om våren kan leda till barksprickor
i södra Sverige. Vackrast blir näverhäggen i landets norra halva.
Prunus maackii ’Amber Beauty’
Näverhägg
Sorten ’Amber Beauty’ är utvald av en holländsk plantskola
1968 för sin vackra stamfärg. Den är ljust gyllenbrun med dragning åt gult.
Lövverkets höstfärg är liksom arten gul men kan ha orange
anstrykning.
Storlek, ståndortskrav m.m. likt arten.
123
P
Prunus padus fk ULTUNA E
Hägg
Användning: Snabbväxande pionjärträd till läridåer m.m.
Ståndort: Föredrar näringsrik, fuktig men väldränerad jord.
Runt om i Sverige, i väggkanter, skogsbryn och hagmarker hälsas våren av häggens mycket tidiga bladutspring.
Strax därefter, när blomningen startar, tar skomakaren
semester för att njuta av årets bästa tid, ”mellan hägg och
syrén”.
Som pionjärträd är häggen snabbvuxen och tålig. Den
bildar ofta flerstammiga (eller ibland enstammiga) träd,
som med tiden kan få grova sidogrenar och säregen form.
Skjuter ibland rotskott och bildar grupper.
Blomningen är riklig med långsmala klasar av starkt
väldoftande vita blommor. Frukterna är runda, små, svarta
bär som uppskattas av fåglar. Vissa år spinner häggspinnmalen nät över träden och kaläter bladverket.
Häggen är användbar på vindutsatta ställen och i naturlika
planteringar samt i parkbryn och som läridåer.
Frökälla ULTUNA ger träd med mer samlad krona och tidig
invintring.
124
Prunus padus ’Colorata’
Blodhägg
Användning: Härdigt kontrastträd.
Ståndort: Föredrar näringsrik, fuktig men
väldränerad jord.
Blodhäggen hittades i naturen 1911 nära Klevshult i Småland. Den avviker från arten genom att
ha rosa blommor och purpurfärgade blad. Även
årsskott och knoppar är purpurfärgade. Bildar
oregelbundna, öppna kronor och blir något mindre
än arten.
Prunus padus ’Watereri’
Storblommig hägg
Användning: Rikblommigt och väldoftande
försommarträd till parker. Ståndort: Föredrar
näringsrik, fuktig men väldränerad jord.
Engelsk selektion från början av 1900-talet. ’Watereri’ är en sort av vanlig hägg fast med längre
blomklasar. Trädet blir rundkronigt, löst och brett
uppbyggt med relativt tunna grenar. Kan få stamsprickor. Plantera gärna ihop med lägre buskar.
Prunus ’Royal Burgundy’
Japanskt prydnadskörsbär
Användning: Färgstarkt kontrastträd.
Ståndort: Väldränerat, ljust läge.
’Royal Burgundy’ är en relativt ny knoppmutation
som uppstått i USA på det kända japanska prydnadskörsbäret ’Kanzan’. Det har samma vasformiga växtsätt men växer lite långsammare och blir
något mindre.
Blommorna är klarrosa, fyllda och kontrasterar
stark mot det mörkt purpurfärgade bladverket.
Bladen behåller sin mörka ton under hela sommaren. På hösten börjar en dekorativ höstfärgning
då bladen successivt övergår till scharakansrött
och organerött, samtidigt som skottopparna ännu
är vinröda.
125
P
Prunus sargentii
Bergkörsbär
Användning: Lågbrett träd till både park och gata.
Ståndort: Anspråkslöst, men gärna näringsrik jord.
Japanskt träd med många prydnadsmeriter. Utvecklar en
tidigt förgrenad, brett vasformig krona. Glest utplacerade
trädgrupper kan bilda fina bågvalv mellan sig. Den unga
barken är blankt rödbrun med tydliga och dekorativa
lenticeller.
Den storslagna blomningen består av rosa, enkla blommor som slår ut just innan de bronsfärgade bladen.
På hösten är bergkörsbäret med och tävlar bland de mest
iögonfallande träden med rika och varma färger i rött, gult
och oranget, vilket är särskilt vackert med den kastanjebruna barken som bakgrund.
Bergkörsbäret är härdigt och inte särskilt anspråksfullt
vad gäller läge. Jorden bör vara väldränerad och gärna
näringsrik.
Användbart träd såväl solitärt som i grupper och både till
park och gata. Säljs som bas- eller toppförädlat.
126
P
Prunus sargentii
Prunus sargentii
’Rancho’
Smalkronigt bergkörsbär
Användning: Smalare form t.ex. till gatumiljöer
och gågator. Ståndort: Anspråkslöst. Men gärna
näringsrik jord och väldränerat.
Sorten ’Rancho’ är selekterad i USA på 1950-talet
och blir ett tydligt smalare träd än arten. Många,
långa grenar strävar brant uppåt och bildar en smal
vasform hos unga träd. Äldre träd blir dock betydligt bredare. Blommorna är något mörkare rosa
än genomsnittet hos arten. Barken också något
mörkare. Höstfärg från orangegult till orangerött.
127
P
Prunus x schmittii
Mahognykörsbär
Användning: Gågator, trädgårdar, småparker.
Ståndort: Anspråkslöst. Väldränerat.
Hybrid mellan P. avium och P. canescens uppkommen i Arnold Arboretum, USA, 1923. Litet träd
med rak huvudstam. Flera uppåtriktade, långa
delstammar bildar tillsammans en ballongliknande
krona. Mahognykörsbäret har en mycket elegant
och karaktäristisk stam med många tvärgående
lenticell-linjer och däremellan glansig, mörkt kopparbrun näverbark. Bladen är finludna när de slår
ut tillsammans med de rätt små, klockformiga
blommorna som är ljust rosa. Gulorange höstfärg.
Prunus serrula
Glanskörsbär
Användning: Fantastiskt vinterträd, gärna ihop
med vintergrönt. Fint vid entréer.
Ståndort: Väldränerat. Kalkskyende. Torktåligt.
Ett kinesiskt träd som är välkänt för sin otroligt
glansiga, släta bark som är vinrött kopparfärgad. Här och var bryts den släta barken av stora
lenticeller, som gör varje träd unikt. Ofta blir trädet
tidigt förgrenat i flera delstammar som formar
trädet till en bred vasform. Blomningen är vit men
försvinner lite bland de smala, gröna bladen.
Placera gärna där solens strålar kan få stammen
att glänsa lite extra.
Prunus x subhirtella
’Autumnalis’
Vinterkörsbär
Användning: Unik, vinterblommande sort.
Ståndort: Väldränerat, varmt läge.
Vinterkörsbäret är av mycket gammalt japanskt
kulturursprung. Det bildar små bredvuxna,
flerstammiga träd med långa tunna grenar, som
hänger i kronperiferin på äldre träd.
Sorten ’Autumnalis’ har egenheten att kunna
blomma redan i november och sen igen under
milda perioder på vintern eller vårvintern. De ljusrosa, halvfyllda blommorna är små men sitter i stor
mängd i små klasar.
128
P
Prunus
’Sunset Boulevard’
Prydnadskörsbär
Användning: Bra körsbär till gatumiljö.
Sorten ’Sunset Boulevard’ har sitt ursprung i
Kalmthout Arboretum i Belgien under sent 1980tal. Växtsättet är mycket upprätt och till en början
riktigt smalt men senare brett vasformigt.
Blommorna är stora, enkla och vita med en ljusrosa anstrykning. Bladen slår ut bronsfärgade och
har gula till orangeröda höstfärger.
Prunus ’Umineko’
Prydnadskörsbär
Användning: Grupper i parker och på torg.
Hybridsort framtagen i början av 1900-talet av den
kände engelske körsbärsexperten Collingwood
Ingram. Namnet Umineko betyder ordagrant havskatt och är det japanska namnet på svartstjärtad
mås.
Detta körsbär hör till de som har en smal ungdomsfas, med bågböjt uppåtriktade grenar, men
senare en betydligt bredare krona. Blommorna är
vita med rosarött centrum och är aningen klockformiga. De friskt mörkgröna bladen får fina orangea
höstfärger.
Prunus virginiana
’Shubert’
Shuberthägg
Användning: Härdigt kontrastträd.
Ståndort: Väldränerat, ljust läge. Vindtålig.
Introducerad av den amerikanske plantskolemannen Shubert på Will Nurseries omkring 1950.
Shuberthäggen är annorlunda genom att den slår
ut med gröna blad och blommar med doftande,
vita, långsmala blomklasar. Först därefter mörknar
bladen efterhand och antar en mörkt purpurröd
färg som de behåller resten av säsongen.
Skjuter rotskott men är motståndskraftig mot
häggspinnmal. Snö- och vindtåligt träd. Placera
gärna soligt.
129
P
Prunus x yedoensis
Tokyokörsbär
Användning: Park- och torgträd för masseffekt.
Ståndort: Väldränerad, gärna näringsrik jord.
Denna japanska kultursort är rikligt planterad i Japan
från 1868 och framåt. Inte minst är den mycket populär i
Tokyo, (Yedo är en gammal benämning på staden).
Bildar bredkroniga träd med öppna, flata krontak. Den
massiva blomningen är tidig och består i relativt stora,
ljust rosavita, doftande blommor med rosa centrum.
Blomskaften är finludna.
Höstfärgerna är gul- till rödorangea.
En inspiration till plantering kan vara de 800 träd av sorten som planterades 1912 runt Tidal Basin i Washington
D.C., skänkta av Tokyos borgmästare.
Det är stor skillnad i uttryck mellan basförädlade träd (se
bilden) med mer livfull, luftig krona och toppförädlade med
rak stam och sedan brett paraplyformig krona, se även
bild-exempel sid 190 (ordlista).
130
P
Pterocarya fraxinifolia
fk UPPSALA E
Kaukasisk vingnöt
Användning: Snabbvuxet, frodigt träd för parker och större
platser. Vacker intill dammar. Ståndort: Relativt anspråkslös
men blir vackrast då tillgången på fukt och näring är god.
Kaukasisk vingnöt är snabbvuxen och bildar stora luftiga träd.
Sidogrenarna är långa och går nästan horisontellt ut från stammen. Barken är vacker och spricker upp i långa längsgående
ränder. Bladen liknar askens vilket artepitetet fraxinifolia betyder.
Det är just dessa frodiga, stora blad som gör kaukasisk vingnöt
så exotisk och nästan palmlik.
Blommorna sitter som på små hängande snören och är dekorativa bara om de ses på nära håll. De limefärgade nötterna som
sedan bildas däremot drar ögonen till sig. 40 cm långa hängande skaft fulla med små vingade nötter. Pterocarya betyder
just vingad nöt.
Kan skjuta rikligt med rotskott, framför allt i parkmiljö.
Frökälla UPPSALA E har betydligt bättre härdighet.
131
P
Pyrus communis
’Beech Hill’
Päron
Användning: Tåligt päron med fin höstfärg. Stadsträd.
Ståndort: Tåligt mot torka och salta vindar. Kalktolerant.
foto: PlantaPro
’Beech Hill’ är en engelsk selektion av päron, som inte
är selekterad på frukten utan på växtsätt och höstfärg.
Det blir ett brett pyramidalt, medelstort träd med många
uppåtsträvande grenar. Barken på äldre träd blir mycket
mörkt grå och spricker upp i ett typiskt rutmönster. Bladen
är nästan runda och glänsande mörkgröna. På hösten får
träden kraftiga höstfärger i den orangea skalan.
Blomningen är vit och kommer just innan bladsprickningen. Eftersom frukten som bildas inte är ätpäron är
det viktigt att tänka på placeringen. I hårdgjorda ytor är
marktäckande buskar perfekt för att fånga upp frukten.
Pyrus salicifolia
’Pendula’
Hängande silverpäron
Användning: Stadsträd med säregen habitus.
Ståndort: Mycket tork- och värmetåligt. Kalktolerant.
Ett mindre träd med oregelbunden krona och långa, tunna
grenar som växer mer eller mindre hängande. Bildar ofta
breda och spännande gestalter som avviker från övrig
växtlighet och drar blickarna till sig.
De smala bladens silverfärgade ludenhet gör också detta
päron lämpligt som kontrastträd, inte minst i hårdgjorda
miljöer och vid byggnader.
Mycket tork- och värmetåligt och därmed lämpligt t.ex.
som torgträd där man likt bilden kan beskära efter behov.
Stor skillnad i karaktär på bas- resp. toppförädlade.
Sparsam fruktsättning av små, oätliga päron.
132
Q
Quercus cerris
Turkisk ek
Användning: Stadsträd för hårdgjorda ytor i stora sammanhang, t.ex. som alléträd. Ståndort: Anspråkslös,
tork- och värmetålig. Kalktolerant.
Sydeuropeisk ekart med snabb och högrest tillväxt. Den ofta
raka stammen får tidigt en vacker sprickbildning med ljusa
ränder.
Den turkiska ekens främsta prydnadsmerit är dess vackra blad,
som är mörkgröna och läderartade. De är avlånga och flitigt
flikade, vilket ger ett fint mönster mot himlen. Trädet upplevs
sirligt och de nedfallna bladen, som då ofta är gyllenbruna,
avtecknar sig fint mot till exempel asfalt.
Turkiskt ek sätter rikligt med ekollon som har en svepeskål
liknande en fransig pälsmössa.
Toleransen mot torka och värme är mycket god och gör trädet
till ett lämpligt trädval i hårdgjorda ytor där utrymme finns. Turkisk ek gynnas av varma lägen och är kalktolerant.
133
Q
Quercus frainetto
Ungersk ek
Användning: Pampigt träd för solitär placering t.ex.
på torg eller utanför köpcentra. Ståndort: Anspråkslös, tork- och värmetålig. Kalktolerant.
Denna sydosteuropeiska ekart har en karaktäristisk
kronbyggnad. Som medelålders är träden mycket tydligt
ägglika med en samlad oval krona. Äldre träd blir mer brett
kvastlika. Stambarken är ljusgrå och bara grunt sprucken.
De mörkgröna bladen är mycket dekorativa med sin djupa
och regelbundna lobering. De är påfallande stora, omvänt
äggrunda och ger ett exotiskt intryck. Om hösten färgas
de i gyllene gulbruna, varma färger.
Den ungerska eken har inga stora ståndortskrav. Den gynnas av värme och väldränerad mark och är tålig mot kalk,
torka, värme och hårdgjorda ytor. Lämpligt som platsträd
och pampigt solitärträd där utrymme finns.
134
Q
Quercus palustris
Kärrek
Användning: Färgstark ek för park och gata. Ståndort:
Väldränerat men med tillgång till markfukt. Kalkskyende.
Kärreken är ett elegant träd från östra Nordamerika. Den bildar
en tydligt genomgående huvudstam och från den går långa
grenar ut horisontellt vid trädets mitt. I kronans topp går grenar
snett uppåt och i trädets nedre tredjedel lutar grenarna något
nedåt. Det senare kan bli ett problem då de långa grenarna kan
gå ut i vägmiljön och hindra trafiken. Genom successiv uppstamning kan man dock komma runt detta fenomen. I parkmiljö
kan man istället se det som ett värde och lämna låga grenar.
Bladen är högst raffinerade med en djup och stilig lobering. På
hösten färgas de i starka rödvioletta toner som får träden att
sticka ut. På vintern blottas den speciella grenarkitektoniken och
trädet gör sig väl som solitärträd framför stora moderna byggnader med enkla fasader.
Kärreken bör inte placeras så fuktigt som den ibland växer i sitt
hemland. Istället bör man välja en väldränerad plats med god
fukttillgång och lågt pH. Trädet är kalkskyende.
Välj helst depåodlat för bättre etablering.
135
Q
foto: Vivai Nord
Quercus palustris ’Fastigiata’
Pelarkärrek
Användning: Bra som höstfärgat utropstecken. Ståndort:
Väldränerat men med tillgång till markfukt. Kalkskyende.
Ovanlig pelarform av kärrek med tät smal krona.
Har artens goda egenskaper i form av ett intressant, flikigt blad
och en magnifik höstfärg i purpurrött.
Användbar som accentträd, exempelvis i grupper på en kyrkogård eller vid en parkentré. Kan också prövas i hårdgjorda ytor
och längs gator, men undvik kalkrik mark och blåsiga lägen.
Quercus palustris
’Green Dwarf’
Klotformad kärrek
Användning: Annorlunda klotträd med säker höstfärg.
Ståndort: Väldränerat men ej för torrt. Kalkskyende.
Klotform av kärrek som utvecklar en tät, något oregelbunden
sfärisk krona. Påminner i uttryck rätt mycket om klotlönn, Acer
platanoides ’Globosum’.
På hösten får ’Green Dwarf’ en kraftig, orangeröd höstfärg.
Ympas på stam.
Användbar i trädgårdar eller som grupper i små parker.
136
Q
Quercus petraea
fk NORGE
Bergek
Användning: Storvuxet och långlivat alléträd.
Bergeken är den ena av våra två svenska ekarter.
Den får en brett oval krona som har en jämnare och
tätare form jämfört med skogseken, Q. robur.
Vidare är tendensen till rak genomgående stam
större, vilket gör bergeken lämpligare som gatuträd.
Bladet är också jämnare och mer regelbundet till
formen än skogsekens. Det har kilformad bas till
skillnad från skogsekens örsnibbsformade bladbaser.
Ekollonen på bergeken sitter kortskaftade i klasar
varför ett synonymt namn är druvek. Ytterligare ett
namn är vinterek eftersom unga träd ofta har många
kvarsittande, bruna blad i kronan under vintern.
Bergeken kan växa på många typer av jordar och
förekommer bland annat i kustnära, bergig terräng.
Borde få ökad användning som alléträd i städerna.
God salt-, vind- och snötålighet.
137
Q
Quercus robur
fk LINKÖPING E, fk ULTUNA E
Skogsek
Användning: Mäktigt solitärträd till stora miljöer.
Ståndort: Anspråkslös. Vind- och salttålig.
Mäktigt och välkänt träd som kan uppnå hög ålder.
Skogseken har ett varierat växtsätt beroende på växtplats. Liksom de flesta träd får den i täta skogsbestånd
en hög, grenfri stam men solitärt, till exempel i hagmark,
bildas istället bredkroniga träd med lägre ansatt krona.
Vill man använda skogseken i gatumiljö kan man korta
in sidogrenar och stamma upp träden och därmed få ett
gott resultat.
Den grova stammen blir med tiden mycket imponerande
och liknar en jättelik elefantfot. Viktigt att man planerar
långsiktigt så att det finns plats i exempelvis en bred
gräsremsa. Planterar man en ek menar man allvar.
Frökällorna LINKÖPING och ULTUNA ger båda härdiga ekar
med bra kronbyggnad, tidig invintring och mindre mjöldagg. Välj depåodlat för god etablering.
138
Q
Quercus robur f. fastigata
’Alnarp’
Pelarek
Användning: Accentträd, solitärt eller i grupp.
Pelarekssorten ’Alnarp’ är vegetativt förökad från
ett moderträd i Alnarp planterat 1919, som efter ca
100 år visar en samlad, pyramidformig krona. Den
koniska formen kan bli effektfull i större grupplanteringar.
Gyllenbrun höstfärg.
Blir något lägre än ’Fastigiate Koster’.
Pelarekar är mycket långlivade och mer beständiga
än exempelvis pelarpopplar.
Quercus robur f. fastigata
’Fastigiate Koster’
Pelarek
Användning: Accentträd, solitärt eller i grupp.
Detta är den vanligaste sorten av vegetativt förökade pelarekar.
Annars är det också vanligt att pelarekar fröförökas men då vet
man inte riktigt hur resultatet i kronform blir.
’Fastigiate Koster’ är en selektion av den holländska plantskolan
Koster och blir en tät pelarform.
139
Q
140
Q
Quercus rubra
fk BÄCKLÖSA E, fk ENKÖPING E
Rödek
Användning: Mycket snabbvuxen ek för stora miljöer.
Ståndort: Anspråkslös. Vind- och torktålig.
Rödeken växer i frodiga skogar i östra Nordamerika. Den
är en av de många ekarter där som bidrar med de fantastiska höstfärger som området är känt för.
Rödeken växer mycket fort och bildar stora, luftiga och
lite oregelbundna kronor. Stambarken är påfallande ljusgrå och förblir länge slät.
Bladen slår ut i en ljusgrön, nästan gul ton och blir på
sommaren ljusgröna. De är mycket stora och har en
karaktäristisk form med grova flikar. På hösten färgas
bladen rödbruna. De kraftigast röda färgerna utvecklas
då rödeken växer i varma lägen på lite torrare marker
med lägre pH. Rödeken har en bred ståndortsamplitud,
liksom många andra ekar, och kan briljera med sin kraftiga tillväxt på de flesta jordtyper.
E-frökällorna rekommenderas för god växtform och
härdighet, samt bättre höstfärgning. Välj också helst
depåodlat för snabb och god etablering.
141
R
Robinia pseudoacacia
Robinia
Användning: Karaktärsfullt träd till torra lägen.
Ståndort: Väldränerat. Tork- och värmetålig.
Robinia är ett snabbvuxet träd från östra Nordamerika.
Kronan blir hög och oregelbundet vuxen. Stambarken är
brungrå och spricker tidigt upp i djupa barkfåror. Grenarna har rikligt med tornar.
Bladverket är sirligt och vackert med sammansatta blad
och en ljusgrön färg. Blomningen är vit och inträffar på
försommaren med bladverket som bakgrund.
Robinian tillhör ärtväxterna och har kvävefixerande rötter,
som ibland kan lyfta beläggningar och skjuta rotskott.
’Bessoniana’
Robinia
Användning: Tornfritt, tåligt och snabbvuxet gatuträd.
Ståndort: Väldränerat. Tork- och värmetålig.
Gammal sort av oklart ursprung men odlad sedan
1800-talet. Träd av sorten kännetecknas av en kraftigväxande krona med rak, genomgående huvudstam
och tät oval form. Som gammal blir kronformen även på
denna sort mer öppen och oregelbunden.
Blommar sparsamt och är nästan helt fri från tornar.
Bra sort vid gatuplantering p.g.a. form och enhetlighet.
142
R
’Umbraculifera’
Klotrobinia
Användning: Arkitektoniskt träd. Gärna grupplanterade.
Ståndort: Anspråkslös. Väldränerat och ej för blåsigt.
Gammal sort funnen i Österrike redan 1813. Sedan dess
har den förökats i 200 år genom toppympning och bildat
rundkroniga småträd. Som äldre blir träden mer kvastlika
med rundad topp. Blommar sällan och är nästan taggfri.
Sortnamnet ”umbraculifera” betyder ”som ger skugga”
och ger tips på hur man kan använda trädet. Skuggan blir
sommartid kompakt och kan till exempel vara välgörande
vid bänkar på ett varmt stensatt torg. Robinian slår ut
sent på våren och fäller bladen gula relativt tidigt om
hösten. Vintertid är kronan mer ljusgenomsläpplig och
även då arkitektonisk.
Tåligt för torra och varma platser. Dragiga, blåsiga lägen
bör undvikas för fin utveckling om man är nära härdighetsgränsen.
Välj vårplantering eller depåodlat för god etablering.
143
S
Salix alba var. chermesina
’Britzensis’
Korallpil
Användning: Snabbvuxet träd med tydlig vintereffekt.
Ståndort: Anspråkslös. Vackrast vid god markfukt.
Gammal sort av korallpil introducerad i handeln 1878 av
tyska plantskolan Ludwig Späth. Tillväxten är snabb och
de första 30 åren är kronan tät och pyramidal. De återstående ca 30 åren är träden brett kupolformiga.
Stambarken är brungrå och grovt uppsprucken. Korallpilens stora prydnadsmerit är naturligtvis de orangeröda
årsskotten, som tilltar i färgintensitet under vinterns gång.
Vackert att plantera så att vintersolen kan träffa träden.
Felleveranser är vanliga och därför är korallpilssorten
’Vinterglöd’ E att föredra.
Salix alba ’Saba’
Vitpil
Användning: Friskt och snabbvuxet silvrigt träd.
Mycket snabbvuxen och smalkronig sort av vitpil. Den
togs fram inom det danska Dafo-systemet för sin friskhet
och goda växtform. Kronan är smalt pyramidal i ungdomsfasen med tydligt uppåtgående sidogrenar men har
ändå en tydlig huvudstam. Som äldre blir förmodligen
träden brett ovalformiga.
De unga grenarna är gråvioletta. Bladen har en tydligt
silvervit undersida, som ger trädet ett livfullt och blåsilvrigt
intryck när bladen spelar i vinden. ’Saba’ är motståndskraftig mot pilskorv. Vindtålig liksom övriga vitpilar.
Salix alba var. sericea
Silverpil
Användning: Kontrastträd användbart i blåsiga lägen.
Varietet av vitpil med extra silverludna blad. Hos vanlig
vitpil faller mycket av bladens behåring av under säsongen men hos silverpilarna är den kvarsittande.
Även silverpilen har som ung en pyramidal tillväxt, som
övergår i en mer oregelbunden och bred krona.
Effektfullt kontrastträd som ger ett mjukt och sirligt
intryck.
Vind- och värmetålig. Kan användas i stadsmiljö men har
aggressiva rötter som kan lyfta beläggningar.
144
S
Salix alba var. chermesina
’Vinterglöd’ E
Korallpil
Användning: Snabbvuxet träd med tydlig vintereffekt.
Sorten ’Vinterglöd’ är en ny selektion bland några befintliga gamla korallpilssorter i svensk odling. Eftersom
det varit sammanblandningar och felleveranser av olika
korallpilssorter har man valt en god typ och gett den
namnet ’Vinterglöd’. Detta gör att man nu vet att man får
ett bra material som ger härdiga, enhetliga träd med god
växtform.
Tillväxten är snabb och de första 30 åren är kronan tät
och pyramidal. De återstående ca 30 åren är träden brett
kupolformiga.
Stambarken är brungrå och grovt uppsprucken. Korallpilens stora prydnadsmerit är naturligtvis de orangeröda
årsskotten, som tilltar i färgintensitet under vinterns gång.
Vackert att plantera så att vintersolen kan träffa träden.
145
S
Salix fragilis ’Bullata’
Klotpil
Användning: Härdigt och arkitektoniskt klotträd.
Charmigt träd med klotformig krona. Troligen funnen
vid Finska viken och skall ha varit känd i Sverige redan
1785.
Kronan är uppbyggd av hundratals småkvistar som tillsammans bildar en mycket jämn och rundad kronsillhuet.
Förblir länge klotformig men efterhand mer svampformad
med en utskuggad nedre krona och molnformig topp.
Mycket arkitektonisk både ensam och i stora grupper. Vid
tät plantering smälter kronorna samman till ett gemensamt, bulligt krontak.
’Bullata’ är en form av vanlig knäckepil och vill liksom den
gärna ha god fukttillgång men är annars anspråkslös.
Mycket härdigt och användbart formträd.
146
S
Salix lucida
Glanspil
Användning: Bakgrunds- och kontrastväxt.
Ståndort: Anspråkslös, men föredrar fuktig mark.
Glanspilen är en nordamerikansk motsvarighet till vårt
jolster, Salix pentandra.
Glanspilen har ett blankt och vackert grönskimrande
bladverk. Artepitetet lucida betyder just lysande eller
skinande. Bladen är relativt stora, lansettformade och har
en ljust blågrön undersida.
Bildar små träd med skrovlig bark och upprätt växtsätt.
Trivs bäst och blir vackrast på fuktigare mark.
Mycket motståndskraftig mot pilskorv.
Salix x sepulcralis
’Chrysocoma’ (S. alba ’Tristis’)
Kaskadpil
Användning: Pampigt träd. Vackert nära dammar.
Kaskadpilen bildar på kort tid en stor fontänlik, luftig
trädkrona med långa, lodrätt hängande grenar. Som äldre
blir övre delen av kronan mindre hängande.
Stambarken är gråbrun och grovsprickig. De unga
grenarnas och skottens färg är orangegul-citrongul och
förändras lite under vintern. Kaskadpilen är vacker året
om, även på vintern då man ser hela trädets karaktärsfulla grenverk samt den speciella skottfärgen.
Sommartid bildar de hängande grendraperierna ett spännande rum under trädkronan, något att utnyttja vid till
exempel en lekplats.
Man bör avsätta en stor plats för både krona och rotsystem att utvecklas fritt. Vackrast blir kaskadpilen växandes
vid vattenbryn där grenarna kan hänga ned mot vattnet.
147
S
Sophora japonica
Pagodträd
Användning: Exotiskt park och platsträd.
Ståndort: Varm, solig plats. Kalktolerant.
Pagodträdet är ett kinesiskt träd, trots det japanska artepitetet.
Men det är vanligt planterat i Japan, Korea och Kina vid tempel
och deras pagodtak.
På kort tid bildas stora, luftiga kronor fyllda av ett sirligt, mjukt
bladverk. Vanligen förgrenar sig trädet tidigt i flera snirkliga
delstammar, vilket ger en rundkronig habitus.
Stambarken är grå och relativt grunt uppsprucken. De yngsta
grenarna är iögonfallande gröna.
Bladen är sammansatta och har en frisk, klargrön färg. Höstfärgen är tydligt smörgul och mycket dekorativ.
Blomningen kommer efter rätt många år men är väl värd att
vänta på. Stora klasar med vita, ginstliknande blommor slår ut i
augusti-september.
Pagodträdet trivs i soligt och varmt läge och tål stadsmiljöer bra.
Det är klokt att plantera ett stort exemplar för bättre härdighet.
148
S
149
S
Sorbus aria ’Gigantea’ E
Jättevitoxel
Användning: Robust oxel med höstfärg till blåsiga lägen.
Ståndort: Anspråkslös, men undvik kompakterad mark.
Sorten ’Gigantea’ introducerades 1953 i Holland. Jättevitoxeln har en snabb och kraftig tillväxt. Ungdomsfasen
är tydligt pyramidformig med långa, upprätta grenar. De
mogna trädkronorna har en oval form.
Bladen är stora för att vara vitoxel och slår ut vitludna,
men tappar sedan denna ludenhet på bladens ovansidor.
Bladundersidorna förblir silvrigt vita, vilket tydligt syns när
vinden sveper förbi. Höstfärgen är ibland riktigt gul och
ibland mer läderbrun.
Blomningen är vit och det fåtalet frukter som bildas är
röda och rätt stora.
’Gigantea’ har starka grenfästen och är snö och vindtålig.
Välj träd med E-status och chipp-märkning eftersom
dessa är garanterat sortäkta och står på rätt grundstam.
Kalktolerant.
150
S
Sorbus aria ’Lutescens’
Vitoxel
Användning: Solitärt för kontrastverkan i park och gata.
Litet rundkronigt träd selekterat i Belgien i slutet av
1800-talet. Det slående är de mycket vitludna bladen
som om våren riktigt lyser silvervita. De kontrasterar mot
de violettbruna grenarna och mot omgivande växtlighet.
Senare på säsongen försvinner lite av effekten men jämfört med andra vitoxlar är ’Lutescens’ mycket tydligare
grågrön. Höstfärgen är gulbrun.
Blomningen är vit i upprätta klasar och bärsättningen
kan vissa år blir riktigt fin med orangeröda bär, som syns
tydligt mot bladverket.
Bladens ludenhet är ett skydd mot uttorkning, vilket gör
’Lutescens’ väl rustad att placeras i stadens varma och
ibland torra ståndorter, även framför solreflekterande
glasfasader. Kan angripas av päronpest även om det är
ovanligt. Undvik därför massplanteringar. Kalktolerant.
151
S
Sorbus ’Astrid’ E
Astridrönn
Användning: Litet träd till trädgårdar och t.ex. torg.
Liten rönnhybrid av svenskt kulturursprung. Selekterad av
projekt P-80 på Alnarp från fröplantor uppdragna ur frö från
Uppsala botaniska trädgård.
Sorbus ’Astrid’ blir ett litet rundkronigt träd med långa, oregelbundet och ofta horisontellt växande grenar.
Bladen är originella och har drag av både rönn och oxel.
Vanligen är det tre fria bladpar vid basen och sedan tre ihopväxta samt ett stort, flikat uddblad. Undersidan är gråluden och
ovansidan mörkt grågrön. På hösten får träden fina höstfärger i
den gulorangea skalan.
Blomklasarna är vita och lite utspridda till formen. Fruktsättningen som följer är en viktig prydnadsmerit. Det är en rik fruktsättning med stora, runda bär i täta klasar, som blir länge kvarsittande. Färgen växlar under hösten från rosarött till aprikosgult.
152
S
Sorbus aucuparia
fk VÄSTERÅKER E
Rönn
Användning: Härdigt svenskt träd. Mångsidig användning.
Ståndort: Anspråkslös. Lucker jord. Vindtålig.
Vår vanliga rönn har utpräglad pionjärträdskaraktär med
snabb tillväxt och stora ljuskrav som påverkar kronformen.
Solitära träd blir ofta breda med tiden, medan trängda
träd sträcker sig och bildar högre stammar. Rönnbären är
mycket uppskattade av fåglar. Frökälla VÄSTERÅKER i södra
Uppland ger välväxta träd med god härdighet.
Sorbus aucuparia var. edulis
Sötrönn
Höjd: 10-12 m Bredd: ca 6 m Zon: I-VII
Användning: Härdigt träd för t.ex. gatuplantering.
Ståndort: Anspråkslös. Lucker jord. Vindtålig.
Sötrönnen har sitt ursprung i Tjeckien men introducerades
i odling i Tyskland 1887. Bären sätts i stor mängd och
smakar inte lika surt som hos vanlig rönn. Men det stora
användningsområdet är i gatumiljö eftersom sorten är
smalt pokalformig med tydligt uppåtsträvande och högrest
krona. Bladen är större än hos arten och mörkare gröna.
153
S
Sorbus aucuparia ’Steen’®
Smalkronig rönn
Höjd: 6-8 m Bredd: 2-3 m Zon: I-VI(VII)
Användning: Smal krona perfekt till smågator m.m.
Ståndort: Anspråkslös. Vind- och snötålig.
Sorten ’Steen’ är hittad i naturen nära plantskolan här
i Tönnersjö 1981. Kronan blir smal och sammanhållen
med många kraftiga uppåtriktade skott. Passar utmärkt
där utrymmet är begränsat. Blir också måttligt hög.
Bladen är större än hos arten och trädets höstfärg är
gul-orangeröd.
Blommar vitt om våren och sätter fina rönnbärsklasar.
Denna smalkroniga rönn har visat mycket goda egenskaper i odling samt ute hos våra kunder.
154
S
Sorbus austriaca
fk GOTTSUNDA E
Österrikisk oxel
Användning: Kustnära, utsatta ställen. Bra till smågator.
Ståndort: Anspråkslös. Vind-, salt- och torktålig.
Den österrikiska oxeln liknar vår inhemska oxel, S. intermedia,
men har lättare för att bilda genomgående stam och går därmed
att stamma upp högre. Den blir också smalare än oxeln och
bladen är djupare flikade. Bladfärgen är glänsande grön på
ovansidan och gråvit undertill. På hösten skiftar färgen till gult
eller gulbrunt. Bären är runda, lysande röda och dekorativa.
Motståndskraftig mot skorv.
E-materialet är artäkta och har goda egenskaper.
155
S
Sorbus ’Birgitta’ E
(Commixta-Gruppen)
Birgittarönn
Användning: Härdig, gulfruktig rönn till park och gata.
Ståndort: Anspråkslös. Vindtålig. Ej kompakterad jord.
Svensk selektion introducerad ca 1990 genom projekt
P80 på Alnarp. Ursprunget är en planta som Karl-Evert
Flinck i Bjuv drivit upp ur frö från Kew Gardens i England
i mitten av 1960-talet. Troligen en hybrid mellan S. commixta och kanske någon gulfruktig rönn, ev. S. aucuparia
’Xanthocarpa’.
Sorten ’Birgitta’ har en tydligt smal kronform som ung
men blir sedan löst och brett oval, delvis beroende på de
tunga rönnbären som tynger ut grenarna. Rönnbären sitter
i täta hängande klasar och är äggula. De sitter kvar längre
än hos andra gulfruktiga rönnar.
Bladen är stora, mörkt blågröna och har höstfärger i
guloranget.
156
S
Sorbus commixta
’Carmencita’ E
Japansk rönn
Användning: Litet träd till trädgårdar och rabatter.
’Carmencita’ är en småvuxen form av S. commixta. Moderträdet
stod i Alnarpsparken och rönnen har lyfts fram genom projekt
P80 på SLU, Alnarp och namngivits efter Taubes visor.
’Carmencita’ är ett buskträd vars form beror på förökningssätt
och beskärningen. Som ympad på stam blir det en liten rund
krona, som basförädlad kan det bli både en buske på ca 4 m
eller ett uppstammat litet träd på 4-6 m. Vinterknopparna är
iögonfallande mörkt vinröda och långa. Bladen är små, mörkgröna och har fina röda skaft samt en unik höstfärg i rostigt
brunrött. Bären är små, lackröda och kommer i stor mängd.
Sorbus decora
Praktrönn
Användning: Härdig rönn med rikare fruktsättning och mindre
storlek än vår vanliga rönn. Bra till smågator, trädgårdar m.m.
Sorbus decora är ett litet rundkronigt träd från nordöstra Nordamerika. Växtsättet är något oregelbundet med slingrande grenar. Det mest utmärkande är de stora bärklasar som bildas och
lyser som juldekorationer i kronorna om hösten. Det är stora
rödorangea rönnbär i stora, täta klasar som hänger i grentopparna och uppskattas av fåglarna. Blomningen är också maffig
och av stort prydnadsvärde.
Vinterknopparna är stora och mörkt pupurfärgade, nästan
svarta, samt klibbiga. Bladen är stora, blågröna och med höstfärger i oranget till rött.
157
S
Sorbus ’Dodong’ E
Ullungrönn
Användning: Mångsidig användning. Grupper i parker.
Ståndort: Anspråkslös, men ogillar torra stadsmiljöer.
Mycket karismatisk rönn som Tor Nitzelius 1976 insamlade på den sydkoreanska ön Ullung-do. Där bildar den
bestånd bl.a. runt toppen på öns högsta berg Seonginbong. Sorten ’Dodong’ är döpt efter öns huvudhamn.
Ullungrönnen liknar mest S. commixta, japansk rönn,
men har större blad, kraftigare skott och robustare uppbyggnad. Den förtjänar egentligen en egen artbeskrivning
alternativt som ny underart till S. commixta.
Sorbus ’Dodong’ har en snabb tillväxt och bildar luftiga
trädkronor med långa, uppåtsvängda, kraftiga grenar
vilket ger träden en säregen utstrålning. Knopparna är
brunröda och stora. Bladen slår ut tidigt och blir stora,
glänsande friskt gröna. På hösten sprakar träden i kraftiga höstfärger med tyngdpunkt i karminrött. Blommorna
sitter i stora klasar påminnande om fläderns, och rönnbären är glänsande lackröda, droppformiga och ätliga.
158
S
159
S
Sorbus incana E
Silveroxel
Användning: Formstark och robust oxel till små miljöer.
Ståndort: Anspråkslös, men undvik kompakterad jord.
Ståtlig och formstark oxel med intressant historia. 1901
beskrivs arten av Teodor Hedlund i hans monografi över
släktet. Beskrivningen gjordes på odlade träd och man
har inte funnit arten naturligt. Den har heller inte varit
vanlig i odling. I slutet av 1970-talet planterar dåvarande
parkchefen i Alnarp, Klaus Vollbrecht, ut ett träd i parken.
Detta hade han ympat upp från en undanträngd Sorbus
incana i Köpenhamns botaniska trädgård. Från detta
moderträd i Alnarp, som fortfarande finns kvar, har trädet
gjort en stark comeback i odling med hjälp av P80-projektet och E-märkningen.
Silveroxeln känns igen på sin oerhört samlade krona
som först är smalt pyramidal och sedan brett och rundat
pyramidal. Många kraftiga skott sitter tätt och bygger
upp den jämna kronan som var vår klär sig i en silverluden bladskrud. Snart faller ludenheten av och bladen blir
mörkt gröna med grovt sågad kant. Gulbrun höstfärg.
160
S
Sorbus intermedia E
Oxel
Användning: Härdigt träd till blåsiga lägen. Stadsträd.
Ståndort: Salt-, vind- och torktålig. Kalktolerant.
Oxeln växer vild i Sverige och är en av många närstående oxelarter i Europa. På engelska kallas den ”Swedish Whitebeam”.
Oxeln bildar medelstora rundkroniga träd med en knubbig, tidigt
ansatt krona uppburen av en grov och kort stam med grå, slät
bark. Den är svår att stamma upp eftersom genomgående stam
oftast saknas.
Bladen är mörkgröna med en ljusare, gråluden undersida. Höstfärgen är gul till läderbrun, ibland rödaktig. Blomningen är vit
och mycket riklig liksom fruktsättningen som är rödorange.
Resistent mot päronpest. Salt-, vind- och torktålig.
Sorbus ’Joseph Rock’
Ambrarönn
Användning: Mångsidig användning. Grupper i parker.
Ståndort: Anspråkslös men ogillar torra stadsmiljöer.
Denna vackra rönn är troligen en hybrid mellan en S. monbeigii,
insamlad i Kina av växtsamlaren Joseph Rock, och en S. commixta. Ambrarönnen blir ett medelstort träd med upprätt krona.
Bladen är små och glansigt mörkgröna. På hösten färgas de
kraftigt i röda och brunröda toner. De citrongula rönnbären, som
denna rönn är känd för, är rätt små men sitter i stora samlingar
och kontrasterar effektfull mot bladen.
161
S
Sorbus ’Rosmari’ E
Rosmarirönn
Användning: Effektfull i massplantering nära gångvägar.
Ståndort: Anspråkslös men undvik kompakterade eller
vattensjuka jordar. Vindtålig.
Sorbus ’Rosmari’ är framtagen genom projekt P80 på
Alnarp men dess ursprung är oklart. Den erhölls under
felaktigt namn från Uppsala botaniska trädgård och är troligen en kulturhybrid. Döpt till ’Rosmari’ efter Taubes visor.
Bildar mellanstora träd av upprät och tät karaktär. Knopparna är mörka och har roströda hår.
Bladen är grågröna och får fina höstfärger i gulorangea till
rosaröda toner.
Blomningen är vit och följs av en rik fruktsättning av intensivt rosa bär. Dessa bildar ett intressant färgspel mot de
först gröna och sedan alltmer höstfärgade bladen för att
slutligen sitta kvar efter att löven fallit.
Jämfört med andra rosafruktiga rönnar har ’Rosmari’ en
kraftig och beständig rosa färg som gör den överlägsen.
162
S
Sorbus x thuringiaca
’Fastigiata’ E
Rundoxel
Användning: Klotformigt träd till masseffekter eller vid
parkbänkar, gågator eller torg. Ståndort: Anspråkslös. Ej
kompakterad jord. Vind-, salt-, värme- och torktålig.
Detta är ett medelstort rundkronigt träd med en lågt ansatt krona. Trädet har en snabbt passerad ungomsfas då
formen är mer pelarlik.
Rundoxeln är en hybrid mellan vitoxel, S. aria och rönn, S.
aucuparia. Bladens form är ett mellanting av föräldrarnas.
De är avlångt tungformade och har en hel yttre del och en
mindre, rönnbladslik inre del. Bladens ovansida är friskt
grön och undersidan gråvitluden. På hösten bjuder träden
på kraftiga höstfärger i oranget till intensivt rostrött.
Blomningen i maj-juni består av små, bulliga, vita klasar.
Fruktsättningen brukar vara rik och dekorativ med orangeröda bär.
Rundoxeln är tålig mot vind, salt, värme och torka och
fungerar bra i gatumiljö. Den med tiden brett runda kronan
som sitter på låg höjd kräver god planering, men kan ge
mycket fina effekter vid klok användning.
163
T
Tilia cordata
Skogslind
Användning: Ej till alléer p.g.a. varierat växtsätt, men
som pampiga solitärer eller grupper. Ståndort: Mycket
anspråkslös och lättetablerad. Vindtålig.
Skogslinden tillhör våra s.k. ädla lövträd och har hög kulturhistorisk status. Äldre odlade lindar finner man ofta vid
kyrkor, slott och herresäten, med flera kulturbyggnader.
Ofta är det då också frågan om parklind som är hybriden
mellan skogslind och bohuslind. Både parklinden och
skogslinden har också en flitig användning som alléträd
och stadsträd. Idag planterar man ofta små- och smalvuxna sorter när man använder skogslinden men det finns
absolut ett värde i att även plantera den rena arten. Anledningen är att man då får stora, högvuxna och med tiden
mycket måleriska träd med pampiga silhuetter. Stambarken på Tilia cordata är speciell med långa, längsgående
barkåsar. Bladen är små, blågröna och hjärtformade.
Blomningen infaller under högsommaren och doftar gott.
164
T
Tilia cordata ’Böhlje’ (’Erecta’)
Skogslind
Användning: Alléer, gatuplanteringar, parker.
Ståndort: Mycket anspråkslös och lättetablerad.
Snö- och vindtålig. Uppskattar näringsrik jord.
Detta är en gammal smalkronig sort introducerad av
den tyska plantskolan Lorberg.
Bildar täta, samlade trädkronor, som först är smalt
pyramidala med vågräta grenar nedtill och sedan
som äldre brett äggformiga, men ändå smalare än
vanlig skogslind. Har inte så mycket nedhängande
grenar. Ett kännetecken är de skålformade blad
man kan hitta i skottspetsarna. Bladen får fin gul
höstfärg och sitter kvar relativt länge.
Blommar mycket rikligt under högsommaren.
Bra val till vindutsatta alléer. Ger högsmala träd.
Tilia cordata ’Greenspire’
Skogslind
Användning: Alléer. Enhetliga gatuplanteringar.
Ståndort: Mycket anspråkslös och lättetablerad.
Uppskattar näringsrik, ej kompakterad jord.
Sort av skogslind lanserad av plantskolan Princeton i
USA 1961. Mycket välanvänd lindsort för gatuplanteringar.
Bildar karaktäristiskt konformiga träd med stark
tillväxt och tydligt genomgående stam. Får inte så
mycket hängande grenar nedtill.
Bladen är ovanligt stora för att vara skogslind.
Bra som formstark och arkitektonisk lind till enhetliga planteringar.
165
T
Tilia cordata LINN® E
Skogslind
Användning: Småvuxen lind till mindre miljöer. Även bra
till formklippning. Ståndort: Anspråkslös, men undvik
kompakterade eller vattensjuka jordar. Vindtålig.
År 1998 uppmärksammade Rune Bengtsson en smalkronig skogslindsklon längs en gata i Vellinge. Träden
hade vuxit ca 30 år på platsen men var ännu tydligt smala
och bedömdes som värdefulla att ta upp i vidare odling.
Då sortnamnet ej stod att finna döptes den till LINN, som
är ett gammalt svenskt ord för lind.
Träd av denna klon har en smalt pyramidal ungdomsfas
med många, tätt vuxna, uppåtriktade skott. Huvudstam
bildas i regel ej och detta gör träden småvuxna och kompakta.
Kan skiljas från den liknande sorten ’Rancho’ bland annat
på att bladens undersida har en hårig mittnerv.
166
T
Tilia cordata ’Rancho’
Skogslind
Användning: Bra till mindre miljöer. Parkeringar.
vattensjuka jordar. Vindtålig.
Sort av skogslind selekterad av plantskolan Scanlon i
USA 1961. Detta är en småvuxen lind med tätt pyramidalt
växtsätt som har använts mycket till gatuplanteringar där
utrymmet är begränsat.
Bladen är små och hjärtformade. Med tiden ger trädet en
rik blomning. Den är så gott som fri från honungsdagg
och därför praktisk om man har bänkar eller parkerade
bilar under.
Tilia x europaea ’Euchlora’
Glanslind
Användning: Annorlunda lind med glansigt bladverk.
vattensjuka jordar. Värmetålig. Plantera ej för torrt.
Denna annorlunda lind introducerades 1860 av den tyska
plantskolan Booth. Glanslinden skiljer sig tydligt från andra
parklindar genom främst de glansiga bladen som är friskt
gröna och får en lysande citrongul höstfärg. Blomningen
är rik och ger upphov till små, citronformade frukter.
Får nästan inga bladlusangrepp och därmed ingen honungsdagg. Bildar hängande grenar i kronans nedre del.
167
T
Tilia x europaea ’Pallida’
Kejsarlind
Användning: Storvuxen lind till stora alléer el. parker.
vattensjuka jordar. Vindtålig. Uppskattar näring.
En av de vanligaste parklindarna. Har varit i odling sedan
1800-talet. Ursprunget är förmodligen Holland varifrån
träd tidigt exporterades.
Bildar först tydligt pyramidala trädkronor och får som äldre
en mer rund habitus men fortfarande med karaktäristiskt
spetsig krontopp. Stammen har ofta kraftiga åsar och
vrilar. Bladen är stora och har en tvärt och snett avhuggen
bladbas. Bladovansidan är mörkgrön och något glansig,
påminnande om en vaxduk. Undersidan är gulaktigt grön.
Värdefull klon användbar till stora alléer, men på grund av
sammanblandningsrisk med andra lindkloner på marknaden är det säkrare att välja klonen ’Övedskloster’ för
garanterad sortäkthet och enhetliga planteringar.
Tilia x europaea
’Zwarte Linde’
Parklind
Användning: Storvuxen lind till stora alléer el. parker.
Den vanligaste parklinden som planterades i Sverige
under 1900-talet. Har som ung en smalt pyramidal form
men blir sedan högt kupolformig med jämt rundad topp.
Har en grövre grenbyggnad än ’Pallida’ och trädet ger
också ett mörkare intryck genom sin nästan gråsvarta
bark på den cylindriska stammen och på grenverket.
Dessutom har de hjärtformiga bladen, som är mindre än
hos ’Pallida’, en matt mörkgrön ovansida och en grågrön
undersida. Ett kännetecken är att en del av bladen på
sensommaren ofta vänder undersidan utåt, vilket ger ett
grått skimmer över kronan. Bladen uppskattas av bladlöss
vilket ger s.k. honungsdagg på bladen och under kronan.
Sammanblandningar med andra lindar sker ofta på marknaden. Välj ’Övedskloster’ för garanterat sortäkta alléer.
168
T
Tilia x europaea
’Övedskloster’
Herrgårdslind
Användning: Sortäkta lind till stora alléer och parker.
Ståndort: Anspråkslös, men undvik kompakterade eller
Redan ca 1770 planterades den ”stora allén” vid Övedskloster i sydcentrala Skåne. Den går rakt norrut från slottet och är planterad på en upphöjd väg med vacker stenmur. Det syns tydligt att hela allén är av en och samma
klon. Sorten ’Övedskloster’ påminner närmast om ’Zwarte
Linde’ och har liksom den högrest rundad krona uppburen
av en cylindrisk stam utan särskilt mycket stambasskott.
Garanterat sortäkta lind lämplig för enhetliga planteringar.
foto: www.greenspire.se
169
T
Tilia platyphyllos
Bohuslind
Användning: Storvuxen lind passande som parksolitär.
Denna lindart finns vildväxande i Sverige endast i form av
några enstaka träd i Bohuslän och kallas därför bohuslind. Annars växer den i Europa och ända till norra Iran.
Bohuslinden bildar stora kupolformiga träd med rundad
krontopp. Träden ger ett mörkt intryck med sina riktigt
mörkt gröna, stora blad. Bladen är ofta lite kupade med
nedböjda kanter. Undersidan är finluden utmed alla nerver.
Fröförökade träd är mycket variabla i växtsätt och kan
användas till parksolitärer men ej till enhetliga alléer.
Tilia platyphyllos ’Rubra’
Rödgrenig bohuslind
Användning: Kontrastträd för vintereffekt. Hamlad.
Gammal sort av bohuslind med särskilt lysande orangeröd
barkfärg på unga skott och grenar. Detta syns tydligast på
unga träd eller beskurna, till exempel knuthamlade träd.
Växer brett koniskt med upprätta skott och blir något
mindre än arten. Bladen är stora.
Lämplig som kontrastverkan vintertid ihop med städsegrönt som bakgrund. Dock försvinnande effekt om träden
ej beskärs.
Tilia platyphyllos ’Örebro’
Bohuslind
Användning: Pyramidal och kompakt bohuslind.
Denna sort av bohuslind blev funnen i Örebro före 1935
och kom till användning i Holland. Till slut har den nu även
fått viss användning i Sverige.
Växtsättet är lite som hos pyramidavenbok, en iögonfallande tät smal krona som ung, övergående i en bred
pyramidform som äldre. Viktig att stamma upp vid gatuplantering. Skjuter ej särskilt mycket stamskott vilket är
värdefullt vid uppstammade planteringar.
Bladen är mindre och mer ljusgröna än hos arten.
Blommar rikligt.
170
T
Tilia tomentosa
Silverlind
Användning: Annorlunda lind lämpad som stadsträd.
vattensjuka jordar. Tork- och värmetålig.
Silverlinden växer naturligt i sydöstra Europa. Den bildar
stora kupolformiga träd. Länge är den dock toppigt
äggformig. Det mest slående med trädet är de alldeles
silvervita bladundersidorna som är tätt täckta av små
stjärnhår. Detta är ett uttorkningsskydd och innebär att
silverlinden är mycket tork- och värmetålig. Den finner sig
väl tillrätta bland stadens hårdgjorda miljöer och gynnas av
den värme som där bildas. Höstfärgen är lysande gul och
kommer gradvis. Blommar med stora blommor senare på
sommaren än andra lindar.
Ulmus spp.
Almar
På grund av att almsjukan är så utbredd i Sverige nu, så rekommenderar vi inte någon plantering av almar för närvarande.
Almsjukan är en svampsjukdom som täpper till trädets kärl och
som sprids med almsplintborrar som är en skalbagge. Almsjukan sprids också genom rotkontakt från träd till träd. Träden dör
i regel mycket snabbt.
171
Formklippta träd
En konstform med
många uttryck
Många träd kan med beskärning styras till att anta
ett speciellt utseende. Detta kallar vi för formklippning. Formklippning är ett hantverk och en konstform som kan drivas hur långt som helst. Det är
bara fantasin som sätter gränserna.
172
Del 3 3 jan.indd 172
2014-01-14 20:07
Skapa struktur
Basen i en genomtänkt utemiljö är strukturskapande träd. I strävan efter blomsterprakt glöms det
ibland bort att en plantering med bara blommande
buskar och perenner lätt blir en formlös skapelse
utan struktur. Genom att plantera formklippta träd
skapas kontraster som framhäver det vilda.
Skapa rumsbildning
För att skapa rumsbildning kan till exempel träd
formade till olika vägg- eller takformer användas.
Spaljéer, kuber och olika typer av bågformer till
portar är andra byggelement.
Vacker vintersiluett
Under det långa nordiska vinterhalvåret då träden
är kala och blommor och blad lyser med sin frånvaro är trädens siluetter det ögat ser. Med snö och
rimfrost på stammar och grenar ger formklippta
träd ytterligare en dekorativ dimension.
När det är ont om plats
Formklippta träd är också ett ypperligt alternativ
för trånga ytor med begränsat utrymme. Smala
gator, trånga trottoarer, radhusområden, små torg
och andra småytor är ypperliga för plantering av
formklippta träd. Med kontinuerlig beskärning fås
träd som håller formen och aldrig blir för stora för
den plats som det ska leva på.
Formklippta björkar i Varberg levererade av Tönnersjö Plantskola har väckt mycket
uppmärksamhet.
Skärmformer
Carpinus betulus
Acer campestre
173
2014-01-14 20:07
Kubformer
Kubformade träd är bra att
använda när man vill skapa
volym. På bilden till höger
skapas grönska ovanför en
cykelväg trots att utrymmet
är begränsat.
Lindar sp. är tacksamma att formklippa.
Fagus sylvatica
Pyrus salicifolia ’Pendula’
Takformer
Takformade träd skyddar
mot stark sol och ger härlig
skugga. Perfekt att plantera
så kronan får breda ut sig
över cafébordet.
174
Carpinus betulus
2014-01-14 20:07
Palmettformer
Malus ’Evereste’
Bågformer
Tydliga och inbjudande entréer är viktigt
för att skapa rumskänsla. Dessutom
skapar de nyfikenhet kring vad som finns
längre in.
Avenbok och bok är lätta att forma
medan gullregn bjuder på härlig blomning.
Carpinus betulus
Laburnum x watereri ’Vossii’
En grind i bågen förstärker ytterligare entrékänslan.
175
2014-01-14 20:07
Plan(t)ering av träd
Leverans
Se över växtmaterialet direkt vid leverans
och kontrollera så att allt är helt. Om plantering inte sker på en gång, håll rotklumpar fuktiga och jordslå barrotat material.
Växtmaterialet ska ställas i skugga och
skyddat från vind. Det är viktigt att inte
rötterna torkar ut av sol, värme och vind.
Jordberedning och planteringsgrop
Anpassa växtbädden efter omgivande
jordmån. Färdigställd bör växtbädden vara
minst två meter bred och 40 cm djup och
jordförbättras efter behov. Man behöver
i så fall bereda en större mängd jord till
växtbädden än bara till planteringsgropen.
Blanda gärna den nya jorden med den på
plats så att skillnaden mellan jorden i själva
planteringsgropen och den omliggande
jorden är så liten som möjligt. Detta så
att risken för att rötterna inte växer vidare
minimeras. Det är också mycket viktigt att
växtbädden är väldränerad.
Organiskt material ska inte användas
under 30 cm eftersom det då finns risk för
176
anaerob gasbildning runt trädens rötter.
Vid packad och kompakterad jord, som
till exempel i gatumiljöer, rekommenderar
vi extra insatser. Se mer information på sid
182.
Skötsel
Packa inte jorden över rötterna genom att
köra med tunga fordon för nära träden.
Håll alltid ett avstånd på minst en meter till
trädet.
Håll ogräsfritt direkt under trädet de
första åren, för att undvika konkurrens om
vatten och näring.
Vattning
Ett nyplanterat träd behöver rikligt med
vatten. Vattna minst en gång i veckan. Håll
noga koll på trädets utveckling de första
två åren och vattna extra under varma
perioder. Användning av bevattningssäckar
underlättar. Se mer info på sid 180.
Rätt planteringsdjup
Grundregeln är att alla träd ska planteras
jäms med markytan. Det är samma djup
som de tidigare stått på i plantskolan. Att
träd planterats för djupt är en vanlig orsak
till att de inte etableras väl.
2014-01-14 20:07
Själva planteringsgropen behöver därför
inte vara så djup. Trädet ska hellre stå för
högt än för djupt, eftersom en yta med
bearbetad jord ofta sjunker något efter de
första vattningarna.
Träd med rotklump
Träd med klump grävs och levereras med
jorden kvar kring rötterna. För att klumpen
ska tåla hantering emballeras den med
juteväv och en korg av ståltråd. Både
korgen och väven är obehandlade och
bryts därmed ned i jordenPlacera trädet
i gropen, men lossa inte på stålkorg eller
väv. Om gropen är för grund eller för djup
kan du rätta till det, utan att riskera att
rotklumpen faller isär.
Jorden direkt under klumpen bör vara
packad och till största delen bestå av grus
av fraktion 0-18 för att förhindra jordsättning. Fyll på med en del av jorden, vattna
och tryck till. När trädet är rätt placerat i
gropen kan juteväv och stålkorg öppnas,
för att inte riskera att trädet stryps.
Fyll upp planteringsgropen med jord
och kontrollera att det är högst ett par
centimeter ned till klumpen från markytan.
Vattna rikligt och skapa gärna en vall runt
trädet, så att vattnet inte rinner iväg, utan
ligger kvar och sjunker ned över rötterna.
Träd med barrot
Om några rötter är skadade ska de skäras
bort innan plantering. Gräv en grund grop
och luckra jorden väl i hela planteringsgropen. Sätt trädet i gropen och se till att
rötterna sprids jämnt. Fyll på med jord och
se till att rothalsen hamnar strax ovanför
markytan. Tryck till och vattna. Skapa
gärna en vall runt trädet.
Trädstöd
Trädstöd ska användas för att stabilisera
rotsystemet. Använd 2 st trädstöd per
träd upp till storlek 14-16 och 3 stycken
trädstöd per träd av större storlekar. Bind
upp träden med sadelgjordsband som är
gjort av nedbrytbar juteväv. Sadelgjordsbanden håller i ca två säsonger, sedan
ska träden kunna växa fritt utan behov av
uppbindning.
Rådgivning och information
Vi på Tönnersjö Plantskola har högt ställda
ambitioner om att det växtmaterial som
levereras från plantskolan ska etablera sig
och utvecklas väl på den nya växtplatsen.
Genom att bidra med rådgivning och information om växtval, hantering, plantering
och skötsel kan vi tillsammans uppnå
optimala resultat.
Kontakta oss gärna en gång extra för att
undvika eventuella komplikationer och
passa på att ta del av de kunskaper och
den mångåriga erfarenhet som vi har
byggt upp. Genom god planering och
framförhållning går det att förebygga
oförutsedda hinder och svårigheter. Det är
grundreceptet för ett lyckat projekt!
177
2014-01-14 20:08
n!
e
g
in
r
e
t
n
la
p
r
ö
f
in
Checklista
t är
ar på ståndorten. De
ss
pa
et
äd
tr
t
at
ra
Kontrolle
at resultat!
grunden för ett lyck
ns ska rotgörs direkt vid levera
te
in
g
rin
te
an
pl
rdslås.
Om
barrotat material jo
h
oc
a
ig
kt
fu
s
lla
hå
klumpar
vindskyddat.
ställas skuggigt och
a
sk
t
le
ia
er
at
m
xt
Vä
a för vatten
! Skapa en stor fri yt
en
dd
bä
xt
vä
ed
reer
rb
Fö
rötter. Undvik konkur
s
et
äd
tr
l
til
el
rs
lfö
och syretil
ion.
rande undervegetat
och 40 cm
minst 2 meter bred
ra
va
r
bö
en
dd
bä
ver
xt
Vä
anteringsgropen behö
pl
a
lv
sjä
på
n
ke
le
djup. Stor
ra
rsom klumpen ska va
te
ef
or
st
så
ra
va
te
in
vande mark.
i jämnhöjd med omgi
£
£
£
£
ilja
gsgropen får inte sk
Materialet i planterin
nde jord.
mycket från omgiva
£
sig för
adigt, inte för djupt.
Plantera högt och st
£
£
£
£
t tills
att ge trädet stabilite
r
fö
öd
st
äd
tr
nd
vä
An
ta sig.
dess att det hunnit ro
rt
jordsband. Bind så hå
Bind upp med sadelg
ndera vid tillväxt.
att trädet tillåts expa
der de
ädet regelbundet un
tr
a
ttn
va
h
oc
la
ds
ädet
Gö
a perioder behöver tr
rm
va
r
de
Un
.
en
år
första 2
extra mycket vatten.
£
för
et de första 2-3 åren
äd
tr
r
de
un
s
rä
og
Håll rent från
ring.
ns om vatten och nä
att undvika konkurre
£
nitiska och okunniga
Skydda trädet från
e.
ån hungriga gnagar
fr
t
m
sa
re
pa
ip
kl
äs
gr
Kopiera gärna denna sida och använd vid varje nytt projekt
178
2014-01-14 20:08
Kontrollera att
trädet passar på
ståndorten. Det är
grunden för ett
lyckat resultat!
Bind upp med
sadelgjordsband.
Bind så hårt att
trädet tillåts
expandera vid
tillväxt.
Använd
trädstöd
Vattna trädet
regelbundet
under de första
två åren.
Håll rent från ogräs
under trädet de första
åren för att undvika
konkurrens om vatten
och näring.
Växtbädden bör vara
minst två meter bred och
40 cm djup.
Ge trädet näring
under de första
två åren.
179
2014-01-14 20:08
Rekommenderas
av
WaterBoys – så nära ett vårregn vi kommer
Vid nyplantering finns många faktorer som kan påverka etableringen av
växten ute i den nya miljön: vattentillgång, näringstillförsel och syreupptagningsförmåga till rötterna, för att
nämna några. Finns inte samspelet
mellan dessa faktorer hämmas tillväxten och i värsta fall tynar växterna
bort helt.
Generellt kan sägas att bevattningen ska ske på
samma sätt som i naturen. Den bästa bevattningen vi kan tänka oss är ett stilla vårregn som
sakta sipprar ner i marken och fuktar växternas
rötter. Vad är då fördelen med detta och hur kan
vi lättast överföra det på artificiellt sätt? Jo, vårregnet i detta fall byts ut till WaterBoys dysor och
droppslangar.
180
2014-01-14 20:08
Rekommenderas
av
Dysor och droppslangar
Dysorna fungerar som befuktare av bladverket
på trädet och skyddar det mot torkstress, som
annars är en vanlig åkomma på nyplanterade
träd. Vidare, inte att förglömma, dricker träden
även via bladverket samt att dysorna är utmärkta
att använda vid ev. bladgödsling.
Droppslangen då? Jo, droppslangen förser träden med en långsam och exakt bevattning utan
vattenavdunstning. Vid droppbevattning sprids
vattnet runt växten så att jorden inte slammar
igen med syrebrist för rötterna som följd.
Ingen risk för övervattning
Jämför detta med att då och då lägga på en stor
mängd vatten via slang, som gör jorden tung och
kompakt. För att inte glömma, det ännu vanligare
fallet där en dräneringsslang läggs runt trädet
och fylls upp till brädden vid enstaka bevattningstillfällen. Det som händer då är att det redan
törstande trädet utsätts för temporär övervattning
och tvingas stå med ”blöta fötter” tills det har
torkat upp igen.
Bevattningsautomatik
En bevattningsanläggning styrs oftast av bevattningsautomatik och kompletteras med fördel av
en regnsensor som kommunicerar trådlöst med
automatiken. Automatiken bryts då förutbestämd
nederbörd har registrerats och återgår till normalt
driftläge igen först när regnsensorn torkat upp.
Regnsensorn är steglöst ställbar från 0-25
mm nederbördsmängd innan den bryter inlagt
bevattningsprogram. Effektivt, miljövänligt och
vattenbesparande! Dessutom är den nedgrävda
droppslangen osynlig vilket minskar risken för
vandalisering.
Den bästa bevattningen som finns är naturligtvis det stilla vårregnet, detta har vi tyvärr inte
konstruerat ännu, men till dess är WaterBoys
koncept med dysor och droppslang det allra
bästa.
Dysan monteras på bambuspjut och hålls fast på stammen av elastiska band och speciellt
gummiskydd som inte påverkar trädets tillväxt. Allt eftersom trädet växer flyttas dysan
mycket enkelt högre upp i kronan.
För mer information kontakta:
www.waterboys.se
Droppslangarna är försedda med gummimembran, vilket
gör att alla träd får exakt samma vattenmängd även vid
mycket långa planteringsavstånd.
181
2014-01-14 20:08
Rekommenderas
av
– för säkrare etablering
i urbana miljöer
För att lyckas med markanläggningar är det
viktigt att välja rätt material till växtbädden. För
att uppnå optimal rotmiljö ska träden ha tillgång
till vatten, luft och växtnäring. Samtidigt ska
växtbäddsmaterialet vara praktiskt och lätt att
använda med låg vikt, lätt att optimera till olika
bygghöjder och säkra att framtida underhållskostnader är låga.
Hekla® Porös skelettjord
Hekla Porös skelettjord är ett aktivt rotsubstrat
för träd i stadsmiljö som baseras på pimpsten
och grönkompost. Kompostjorden består av
mineraljord och organiskt material rikt på långtidsverkande växtnäring. Kompostjorden och
den höga porvolymen i pimpstenen ökar den
mikrobiologiska aktiviteten i substratet. Pimpstenens egenskaper ger substratet bärighet,
ökar substratets totala porvolym och skapar god
vattengenomströmning. Substratets egenskaper
möjliggör att trädets rötter kan
utvecklas i hela jordprofilen
vilket är en förutsättning
för att trädet ska trivas
på växtplatsen.
Fysikaliska egenskaper för Porös skelettjord
Ämne
Enhet HeklaCoarse
100%
Total porvolym
% (volym
77
54
Luftfyllda porer
% (volym)
41
38
Vattenfyllda porer
% (volym)
36
16
Organiskt material
% ts.
<1
4,5
kg/l
0,6
0,8
Skrymdensitet
med30% grönkompost
Kemiska egenskaper för Porös skelettjord
Ämne
Enhet
Vätejonskoncentration pH
HeklaCoarse
100% med30%
grönkompost
7
7
<1
1,6
P-märkning*
mg/100g
Ledningstal, Lt
mS/cm
1,5-5,0
Totalkväve, N
mg/100 g
-
35
Fosfor, P
mg/100 g
<1
23
4,0-20,0
Kalium, K
mg/100 g
5
80
8,0-40,0
Magnesium, Mg
mg/100 g
3
19
4,0-20,0
&HUWL¿HULQJVUHJOHUI|U3PlUNQLQJDY$QOlJJQLQJVMRUGDU636YHULJHV3URYQLQJVRFK)RUVNQLQJVLQVWLWXW63&5%RUnV
182
2014-01-14 20:08
Rekommenderas
av
Nyplantering i parkområde
Renovering av befintligt
rotsubstrat i gatumiljö.
1\SODQWHULQJLSDUNRPUnGH
Nyplantering i gatumiljö
*UlVEH
YX[HQ\WD
P
3RU|VVNHOHWWMRUG
EODQGDVPHG
EH¿QWOLJMRUG
P
VNHOHWWMRUG
3RU|V
VNHOHWWMRUG
P
&DP
5RWNOXPS
%H¿QWOLJMRUG
P
P
%HOlJJQLQJ
0DWHULDOnWJnQJ3RU|VVNHOHWWMRUGFDP
P
%H¿QWOLJMRUG
0DWHULDOnWJnQJ3RU|VVNHOHWWMRUGP
3RU|V
VNHOHWWMRUG
P
5RWNOXPS
P
7HUUDVV
0DWHULDOnWJnQJ3RU|VVNHOHWWMRUGFDP
Rotkudde
®
– enkel lösning när du
ska plantera enstaka träd
En relativt ny produkt på marknaden är
rotkudden, som är enkel att använda vid
plantering av enstaka träd. Placera bara
en eller flera Rotkuddar, precis som de är,
i botten på planteringsgropen - de behöver
inte öppnas eller skäras upp.
Rotkudden består av grov pimpsten som
förpackats i en nätsäck. Pimpsten är ett
poröst vulkaniskt material med förmåga
att hålla god balans mellan luftfyllda och
vattenfyllda porer. På så vis säkerställer
rotkudden god dränering och luft till
rötterna.
Vid plantering av träd läggs en eller flera
rotkuddar i botten av planteringsgropen.
Trädet ställs direkt på rotkuddarna och
sedan kan planteringsgropen återfyllas.
Fördelar med Rotkudde
• Lätt att hantera och dosera.
• Förenklar vid planteringen; gör det lätt
att göra rätt.
• Skapar en stabil grund för växternas
rotsystem.
• Säkerställer lufttillförseln till växtens
rotsystem genom pimpstenens porositet.
• Lagrar vatten och utjämnar på så sätt
växtens tillgång till vatten.
www.baramineraler.se
Vid plantering av träd längs vägar och i
parker läggs en eller flera 30 liters rotkuddar
i planteringsgropens botten.
183
2014-01-14 20:08
Rekommenderas
av
Långtidsverkande
näring som ger
dina träd nytt liv
Ofta gödslar vi gräsmattan
och våra rabatter så de blir
frodiga och vackra. Det är
lätt att glömma bort att även
buskar och träd behöver
påfyllning av olika näringsämnen.
Med GrönVäx tillför du nytt liv till dina
träd och buskar på ett enkelt och
billigt sätt. Du får en professionell,
långtidsverkande produkt som
innehåller precis alla de näringsämnen
som dina träd och buskar behöver.
• Säkrar etablering vid plantering
• Tätar glesa häckar
• Vitaliserar träd och buskar
• Effekten varar i tre år
• Enkelt och billigt att applicera
vända!
t att an du
l
e
k
n
e
r
ar
Supe
3 steg h
På bara lett näring.
mp
3 års ko
www.weibullshorto.se
184
1. Gör ett hål i marken
med ett spett eller liknande
redskap utmed trädets
dropplinje. Hålet bör vara 3-4
decimeter djupt. En torrare
jordmån har något djupare
rötter och behöver därför
något djupare hål.
NÄRINGSINNEHÅLL
2. Placera staven
(ta bort det vita locket) så att
den övre delen är 1-3 decimeter under markytan. Placera resterande stavar jämnt
fördelade utmed trädets eller
buskens dropplinje.
med klacken ovanpå jorden
för att täcka hålet.
VIKTPROCENT
Totalkväve (N)
15
Fosfor (P)
Kalium (K)
Svavel (S)
Magnesium (Mg)
Bor (B)
Koppar (Cu)
Järn (Fe)
3
11
9
1,2
0,036
0,015
0,600
Varav Nitrat
Ammonium
Urea
Formaldehyd
3. Stampa till
3
7
2
3
NÄRINGSINNEHÅLL
Mangan (Mn)
Molybden (Mo)
Zink (Zn)
VIKTPROCENT
0,240
0,001
0,012
2014-01-14 20:08
Hur tungt är eg
entligen ett träd
med klump elle
r springring?
Går det att lyft
a trädet för han
d
om man är någ
ra som hjälps
åt
eller behövs de
t en maskin?
För att underlät
ta planeringen
listar vi här un
gefärliga storlekar och vikter
för ett träd
inklusive klum
p respektive
springring. Vik
ten kan varier
a
beroende på ar
t och fuktighet
i
rotklumpen oc
h ska därför se
s
som riktvärden
.
Storlek- och vikttabell
Trädets omkrets
Ø
resp.
i cm
på klump
springring
i cm
resp.
Höjd på klump
springring
Vikt med klump
resp. springring
i cm
i kg
12-14
50/60
35/35
140/180
14-16
50/60
35/35
140/180
16-18
60/70
40/40
170/200
18-20
60/70
45/45
200/240
20-25
80/90
45/45
300/320
25-30
90/100
50/50
350/400
30-35
100/110
50/50
700/800
35-40
110/120
60/60
800/900
40-45
120/140
60/60
1000/1300
45-50
120/140
80/80
1800/2000
50-60
150/170
80/80
3500/4000
60-70
180/200
90/90
4500/5000
70-80
200/220
90/90
5500/6000
80-100
220-240
100/100
7500/8000
185
Våra favoriter
Skönaste barken
Betula pendula ’B-MW’
Betula utilis var. jacquemontii
Cercidiphyllum japonicum E
Pinus sylvestris
Prunus serrula
Kan stå blåsigt
Tål salt
Smalkronigt
Betula pendula fk JULITA E
Prunus avium E
Quercus robur fk LINKÖPING/ULTUNA E
Sorbus intermedia E
Salix alba ’Saba’
Acer negundo fk ALNARP E
Alnus incana fk DEJE E
Quercus petraea fk NORGE
Tilia x europaea ’Övedskloster’
Acer campestre ’Green Column’
Fagus sylvatica ’Dawyck’
Malus baccata ’Columnaris’
Quercus robur ’Fastigiate Koster’
Sorbus aucuparia ’Steen’®
Fina höstfärger
Acer tataricum
ssp. ginnala fk UPPSALA E
186
Amelanchier x grandiflora ’Roblin Hill’
Prunus sargentii
Quercus rubra E
Sorbus ’Rosmari’ E
2014-01-14 20:08
Tål fukt
Tål torka
Kan med fördel formklippas
Alnus glutinosa fk FYRIS E
Betula pubescens
Prunus padus fk UPPSALA E
Quercus palustris
Acer platanoides fk PERNILLA E
Betula pendula ’Dalecarlica’ E®
Pinus nigra
Quercus cerris
Sorbus thuringiaca ’Fastigiata’ E
Carpinus betulus fk CARIN/STENSHUVUD E
Fagus sylvatica fk GOTTÅSA E
Acer campestre E
Pyrus salicifolia ’Pendula’
Tilia cordata
Kronor med karaktär
Sorbus incana
Juglans cinerea fk ÖREBRO E
Metasequoia glyptostroboides
Sorbus ’Dodong’ E
Prunus x yedoensis
Tönnersjö avråder
Sort
Det finns ett antal träd på marknaden
som vi av olika anledningar inte rekommenderar.
För att det ska bli så tydligt som
möjligt för dig som kund listar vi här de
träd som vi av erfarehet vet inte är bra.
Vi ger också tips om vad du kan plantera
i stället.
Det finns också många träd som
utvecklas dåligt om de placeras på fel
växtplats. Försäkra dig därför om att du
valt ett träd som passar i den miljö där
det ska växa!
Problem
Bästa ersättning
Acer platanoides
’Emerald Queen’ och
’Farlake’s Green’
Stamsprickor
Acer platanoides
’Cleveland’
Acer pseudoplatanus
Invasiv art med
kraftig fröspridning
Acer platanoides
fk ULTUNA/PERNILLA E
Aesculus hippocastanum
Kastanjebladbränna
Carpinus betulus
’Frans Fontaine’
Stamsprickor
Carpinus betulus ’Lucas’
eller ’Fastigiata’
Sorbus aria ’Lutescens’
Päronpest
187
2014-01-14 20:08
Vilken lind ska jag välja?
Lindar är tacksamma träd som ger
rikligt med grönska och är lätta att
etablera. Det finns flera olika arter av
lind och mängder av sorter i handeln.
Ibland kan det vara svårt att veta vilken
man ska välja och vad det egentligen
är som skiljer dem åt. Vi skissar här
de vanligaste lindarna för att du ska få
en uppfattning om hur de ser ut som
fullvuxna.
Naturligtvis är det inte bara utseendet
som är avgörande vid val av lind, utan
framförallt deras ståndortskrav. Generellt gäller att lindar trivs i näringsrika
friska jordar i soliga och varma lägen,
men kraven varierar. Mer information
om de olika lindarna hittar du på sid
164.
Alla lindar är dock känsliga för djup
plantering, så se till att rothalsen hamnar ovan jord!
25 m.
10 m.
Tilia platyphyllos, Tilia platyphyllos ‘Rubra’, Tilia platyphyllos ‘Örebro’ och Tilia tomentosa.
188
2014-01-14 20:08
25 m.
10 m.
Tilia x europaea ‘Pallida’, Tilia x europaea ‘Zwarte Linde’, Tilia x europaea ‘Euchlora’, Tilia x europaea KRISTINA E och Tilia x europaea ‘Övedskloster’.
25 m.
10 m.
Tilia cordata, Tilia cordata LINN E, Tilia cordata ’Rancho’, Tilia cordata ’Böhlje’ och TIlia cordata ‘Greenspire’.
189
2014-01-14 20:08
Ordlista
Alléträd, högstam (Hst)
En kvalitetsbeteckning för träd som har
stamomfång 8-10 osv. angivet i cm mätt
en meter från rothalsen. Antal omplanteringar (ompl) anges vid fler än två omplanteringar. Stamhöjd är minst 180 cm.
Barrotsväxt
En växt som tagits upp ur sitt odlingsmedium efter växtperiodens slut på hösten eller
före skottutveckling på våren. Är oftast
frilandsodlade.
Bottenförädlad
Förädlingsstället på trädet sitter i höjd med
markytan. Se bild.
Exempel på Prunus sargentii som alléträd respektive flerstammigt.
Certifierad planta
En växt som har en dokumenterad
härkomst i en elitplanta och/ eller en kärnplanta och som är producerad efter regler
fastställda av Jordbruksverket.
Cv
Kultivar, sort
Depåodlat
Tönnersjös depåodlade träd odlas ovan
mark i en så kallad springring, vilket motverkar rotsnurr och gynnar uppkomsten av
finrötter.
E-planta
Växtslag utvalt av Elitplantstationen för att
klara svenskt klimat. E-plantor är sort/artäkta samt motståndskraftiga mot sjukdomar.
E-märkta fruktträd och
bärväxter är certifierade.
E-plantor odlas i Sverige
under hela produktionstiden.
Etableringsbeskärning
Träd behöver normalt inte etableringsbeskäras. Dubbla toppar, felväxande och
skadade grenar kan tas bort, men större
ingrepp bör man vänta med tills trädet är
etablerat, ca 1 år efter planteringen.
190
Bilderna visar hur stor skillnaden blir på bottenförädlad jämfört med toppförädlad Prunus
x yedoensis. Bilden till vänster är toppförädlad och bilden till höger är bottenförädlad.
Flerstammiga träd (Sol flst)
En kvalitetsbeteckning för träd som har
minst tre stammar från basen och på sikt
får ett trädaktigt utseende.
Formträd
Träd som med beskärning styrs till att anta
ett speciellt utseende, till exempel skärm-,
kub- eller bågformer.
Frökälla
En bestämd population från vilken frö
samlas, oftast angiven efter geografiskt
namn. Se även proveniens.
Habitus
Ett habitus är summan av de yttre kännetecknen hos en växt, det vill säga det
helhetsintryck som en växt ger t.ex. hängande, pelarformad eller rundad.
Klon
Plantor med ursprung från en individ och
som är vegetativt förökade, med till exempel sticklingar, avläggare, genom ympning
eller med mikroförökning.
Krukodlad/containerodlad växt
En växt som odlats i behållare och som
levereras i denna med odlingssubstratet
genomrotat.
2014-01-14 20:08
Kärnplanta
En planta som är rensad, testad och
fri från kända sjukdomar och som har
dokumenterade sortegenskaper. Plantan
används för vegetativ förökning.
Lenticeller
Kallas barkens andningshål. Hos vissa
släkten, till exempel Prunus är de mycket
tydliga.
Mikroförökning/Meristemförökning
Förökning och odling på näringsmedium
under sterila förhållanden. Meristem
(yttersta tillväxtpunkten) eller större bit
vävnad används.
Okulering
Okulering är en av förökningsmetoderna
som används vid förädling, genom att en
barkbit med vegetativ knopp (meristem)
placeras innanför barken på en annan
växt.
Pionjärart
Ljuskrävande och snabbväxande art som
är de första att kolonisera nya marker.
Träd som tillhör denna grupp blir oftast inte
särskilt gamla.
Population
En population är en grupp individer av
samma art inom ett geografiskt område
som utbyter gener med varandra, det vill
säga korsar sig.
Proveniens
Population eller grupp av individer av
samma art förekommande inom eller
härstammande från ett angivet geografiskt
område. Den genetiska koden finns kvar i
fröerna oavsett var växten odlas. På våra
breddgrader är det viktigt att man väljer en
klimatanpassad frökälla, som hinner avmogna i god tid på hösten och inte riskerar
att slå ut för tidigt på våren. Fröförökad al,
skogslönn och björk är exempel på arter,
där man behöver vara extra noga med
valet av proveniens. Se även frökälla.
Rothals
Övergång mellan rot och stam.
Rotsnurr
Rotsnurr kallas det när rötterna på krukodlade växter börjar växa längs krukväggarna. Även om plantan planteras ut fortsätter
rötterna att växa runt, vilket ger ett instabilt
rotsystem.
Sp.
Species, art.
Spp.
Ympning
Ympning är en av metoderna som används
vid förädling, genom att en grenbit med
grenanlag (meristem) placeras snitt (kambium) mot snitt (kambium) med en annan
växt. Se bild.
Växt med rotklump
Växt med rotsystemet i en fast och
naturligt genomrotad jordklump eller med
en genomrotad fast klump av torv eller
annat odlingssubstrat än jord, emballerad i
juteväv och stålkorg.
Species, arter.
Stambuskträd (Sol stbu)
En kvalitetsbeteckning för träd som inte
har stammats upp. Stammen får vara max
80 cm hög. De har tydligt genomgående
toppskott med en naturlig sidoskotts- eller
grenbildning som är jämnt fördelad.
Ståndort
Ståndort är synonymt med växtplats och
innefattar en växts krav på jord, vatten,
näring, temperatur, vind och ljus. Till
ståndorten räknas även konkurrens med
andra växter och mikroklimat.
Ståndortsamplitud
Anger växtens möjliga växtplatser. Till
exempel sandiga till leriga jordar, sol till
halvskugga och fuktiga till våta jordar.
Toppförädlad
Förädlingsstället på trädet sitter i höjd med
kronan. I vårt sortiment vanligtvis mellan
2,2-2,4 meter ovan mark. Se bild.
Ungträd
Träd med jämnt fördelade sidogrenar kvar
och tydligt genomgående stam. Topphöjd
mäts i cm från rothalsen till toppen av
plantan. Topphöjd (th) beroende på sort i
intervaller 125-150, 150-200 osv.
Ursprung
Det område från vilket fröet eller plantorna
ursprungligen härstammar (autoktont
bestånd).
Ympning
191
2014-01-14 20:08
Teamet bakom
trädguiden
Daniel Johansson, VD på Tönnersjö
Plantskola, är initiativtagare till trädguiden.
Daniels vision har varit att skapa Sveriges
bästa och mest inspirerande skrift om träd.
Maria Åkesson är säljare och marknadsansvarig på Tönnersjö Plantskola. Maria har god
kontakt med många växtanvändare och
vet vilka frågor som brukar dyka upp.
Peter Linder har skrivit alla
trädtexterna samt illustrerat dem
med inspirerande bilder. Peter
står tillsammans med Rikard för
merparten av bilderna i guiden.
Erika Wallin har haft det övergripande
ansvaret för övriga texter, samordning av
projektet samt form och layout. Erika har
också bidragit med bilder.
Stort tack
192
till E-planta ek
onomisk före
ning,
Waterboys,
Bara Mineral
er, GrönVäx
Johan Raste
,
nberger, Ulri
ka S
Monica Åbe
rg och Staffan undvall,
Eklund som
alla medverk
at till guiden
på olika sätt
!
Bilder sid 53
nedan tv, sid
61 ovan th,
sid 67 nedan,
sid 81 ovan
th, sid103
ovan tv och
th, sid137 är
tillgängliga
under GNU
Free Docum
entation
License.
Rikard Jansson är trädgårdsingenjör
och kvalitetsansvarig på Tönnersjö
Plantskola. Rikard är flitig trädgårdsfotograf och har tagit flera av bilderna
i trädguiden.
2014-01-14 20:08
193
2014-01-14 20:08
Tönnersjö Plantskola AB
Tönnersjö 470
305 97 Eldsberga
Tel. 035-431 75
Fax. 035-430 33
info@tonnersjo.se
www.tonnersjo.se
Layout och produktion: Wakire AB och Linders Plantskola
Foto: Peter Linder, Rikard Jansson, Erika Wallin mfl.
Skisser: Staffan Eklund
Tryck: Bording Halmstad AB, Halmstad 2014
Boken är tryckt på miljövänligt papper enligt FSC
Vi reserverar oss för eventuella tryckfel
194
2014-01-14 20:08
Bilden på baksidan av vår Trädguide är bark av Betula pendula ’B-MW’, en björk som
är utvald för sitt fantastiskt jämna växtsätt och för sin ljusa vackra barks skull.
När Malmö stad valde björkar till populära Ribban i Malmö föll valet på just ’B-MW’
eftersom arkitekten ansåg att det var den vitaste av alla svenska björkar i handeln.
300 SEK
Tönnersjö Plantskola AB | 305 97 Eldsberga
Telefon: 035-431 75 | Fax: 035-430 33 | E-post: info@tonnersjo.se

Tönnersjös - Tönnersjö plantskola

Transcription

Similar documents

Otto Karlsson historier

Växtlista mästarabatten 2007

här - Nikolaussons Plåtslageri AB

Information om Uppdatering Anläggningsbeslut

Barnens Trädvandring - Norrvikens Trädgårdar

1 trädgård – 3 stilar

Komplett ljudsystem för installation med 8 zoner

Avståndet och säkringen avgör din nyanslutningsavgift

Granatäpple - Sweden Green House