– matens Mecka i Halland Sid. 8-9

NR 2 2008 · EN TIDNING FRÅN FALKENBERGS KOMMUN
FALKENBERG
Ugglarp
– matens Mecka i Halland
Sid. 8-9
Nya gymnasiechefen på plats Sid. 4-5
Nu byggs det till tusen Sid. 6-7
Kina allt närmare Falkenberg Sid. 10-11
INNEHÅLL & LEDARE
s 3
s 4-5
s 6-7
s 8-9
Falkenbergs grafiska
ansikte blir allt tydligare…
Läs om de spännande planerna
för Ugglarp som matcentrum…
intrycken är många med hem…
framtidstro och engagemang…
s 14-15 Smått & gott om priser, utställ
ningar, promenader med mera…
s 16
Vad händer i sommar?
Det finns en del att välja på…
Den 13 juni invigde Falkenberg sin nya järnvägsstation. Kommunikation i detta sammanhang innebär
att vi skapar bättre förbindelser mellan olika resmål och
att vi får tillgång till en större arbetsmarknadsregion.
Det byggs i Falkenbergs som
aldrig förr…
s 12-13 I Fagered sjuder det av
Enligt Svenska Akademins ordlista står ordet kommunikation för ”förbindelse, kontakt mellan människor
och överföring av information.”
Nya gymnasiechefen i
Falkenberg månar om skolan…
s 10-11 Besöket i Kina blev lyckat och
God kommunikation är A och O…
Kommunikation är också ett sätt att förstärka kontakten mellan människor. I vår verksamhet är detta
centralt. Människan skall stå i centrum, oavsett om det
gäller unga som gamla. Det verbala språket är ett av de kommunikationssystem
som vi använder oss av. Vi har ett starkt behov av att få ett samspel med omvärlden. Det är i interaktion med andra som barnets identitet och självbild växer fram.
Behovet att ge och ta emot budskap är och har alltid varit centralt för människan.
Kommunikationen är också central i vår dialog med andra kulturer. Vårt talade
språk, skrift, mimik, rörelser och gester är uttryck för våra tankar och känslor. Det
är genom språket och olika koder för kommunikation som vi kan lära av andra
och ge andra möjlighet att ta del av vår kunskap. Detta är syftet med vårt utbyte
med människor från andra länder och kulturer.
Att äga det tryckta ordet ger makt. Via denna tidning kan vi förmedla vår bild av
en verklighet, därför är det viktigt att vi inte bara kommunicerar i en riktning utan
också lyssnar på hur människorna upplever vår verksamhet.
Vår lokaltidning Hallands Nyheter som sex dagar i veckan förmedlar sin bild av
verkligheten och når nästan 90 procent av alla hushåll har samma ansvar som vi
har. Ansvaret ligger i att berörda personer måste få möjlighet att komma till tals,
utan att man begränsar det fria ordet. Läsaren ges då en möjlighet att själv skapa
sig en bild av den verklighet som tidningen återger. En ensidig beskrivning av ett
händelseförlopp kan innebära att tilltron till samhället kommer att försvagas.
I Falkenbergs kommun råder självfallet meddelandefrihet och yttrandefrihet.
Det är inte bara en lagstadgad rättighet vi alla har, utan kanske den viktigaste av
dem alla. Att något annat skulle råda inom vår verksamhet är så långt ifrån
sanningen man någonsin kan komma.
Hoppas på intressant läsning och lämna gärna dina synpunkter på denna
tidning och vår verksamhet i stort.
Rolf Landholm
Kommunchef
Ansvarig utgivare: Rolf Landholm
Redaktionellt: Karin Hartmann och Andreas Rosgardt
Grafisk design: Jonas Ahlgren
Projektledning, layout, foto: Wernersson Idé & V-TAB Civiltryckeriet
Framtid Falkenberg ges ut av: Falkenbergs Kommun, 311 80
Falkenberg
Tel. 0346-88 60 00 • info@falkenberg.se • www.falkenberg.se
Tipsa gärna om uppslag på nyhetstips@falkenberg.se
2 • FRAMTID FALKENBERG • NR 2 2008
Falkenberg lyfter profilen
När världen blir större och de geografiska avstånden mindre blir det allt viktigare att ha en egen profil. Varje kommun och region behöver kunna identifieras på en internationell marknad. Falkenbergs kommun står för värdena
hållbarhet, växande, närhet, upplevelser och möjligheter.
Det är en del av den vision som kommunfullmäktige antagit för hur kommunen ska utvecklas fram till 2020. Nu
finns också en grafisk plattform färdig
som ska ge Falkenberg ett enhetligt
ansikte utåt. Nyligen gick en tidning om
Falkenberg ut som bilaga i GP där den
grafiska plattformen användes för första
gången i marknadsföring.
Vidvinkelperspektiv
Arbetet med att skapa en vision påbörjades år 2005 och kommuninvånarna har
kunnat ta del i processen i inledningsskedet. Allt för att få en så bred bild av
Växande
Växandet är en central del i visionen.
På sikt är målet att växa till 50 000 invånare. Och därför har devisen ”Falkenberg
växer för en hållbar framtid” kommit
till.
– Att Falkenberg växer är såklart
något som de flesta uppfattar som positivt. Det skapar optimism och ger oss
också en större försörjningskraft inom
tjänstesektorn. Det genererar också ökad
handel.
7~hie€hdbbVgZc#
tccjW~iigZ€gZidb#
Falkenbergs kommun, Falkenberg
Telefon växel: , E-post: kommun@falkenberg.se
www.falkenberg.se
Henrik Lundahl har ansvarat för arbetet med Falkenbergs nya ansikte utåt.

Samlad kraft
– Den grafiska plattformen ska användas
såväl i annonser som när kommunens
anställda skriver brev eller kommunicerar utåt, säger Henrik Lundahl, som är
kanslichef och har hållit i arbetet med
den grafiska plattformen. Vi har 4000
anställda i kommunen och det är viktigt
att alla använder sig av den grafiska
profilen i kontakt med omvärlden för
att Falkenberg ska kunna nå ut bättre
och mindre splittrat än tidigare.
vad Falkenberg står för som möjligt.
– Vi har velat fånga i ord och bild
något som så många som möjligt kan
ställa sig bakom, säger Henrik Lundahl.
Vi har inte velat förringa en hel bygd
till att vara bara en sak, eller bara en
företeelse. Därför har det varit viktigt att
inte hamna i en slogan eller i att kalla
Falkenberg för ”pingiskommun” eller
”hästkommun”, eftersom det inte stämmer för många falkenbergare. Det finns
minst 40 000 olika Falkenberg, som
består av varje enskild individs uppfattningar.
Hållbarhet
Falkenberg har en lång tradition på
energi- och miljöområdet och är en
föregångare som både städer i Europa
och nu även Kina vill lära av.
– Att göra skillnad vad gäller miljön
är naturligtvis något man politiskt vill
fortsätta med även i framtiden. Men
hållbarhetsbegreppet ska även omfatta
det sociala området som skola, äldreomsorg och ekonomin. Vi får inte äventyra
kommande generationers handlingsutrymmen, menar Henrik Lundahl.
Närhet, upplevelser och möjligheter
Falkenbergs geografiska läge mitt emellan två expansiva regioner, Göteborg och
Köpenhamn, är något som Falkenberg
redan använder sig av i marknadsföringen mot företag för att locka dem till
etablering. Dessutom är Halland i sig en
mycket expansiv region.
Vad gäller upplevelser har Falkenberg
redan många evenemang och fin natur.
– Det ska man givetvis bygga vidare
på, menar Henrik. Det skall vara kul att
bo och leva i Falkenberg.
Ordet möjligheter är en markering
om att Falkenberg har kraft och utsikter
att komma upp sig här i världen, knyta
värdefulla internationella relationer och
utvecklas. Det finns 2 miljoner kvadratmeter detaljplanelagd industrimark, vilket i skapar möjligheter för näringslivet.
– Det gäller naturligtvis också falkenbergarna i allra högsta grad. Falkenberg
ska vara platsen att utvecklas på. Det är
också därför som texten under Falkenbergs logotyp lyder ” Hitta det här”,
oavsett vem du är och vilka intressen
du har så vill vi att det skall finnas här,
avslutar han.
3 • FRAMTID FALKENBERG • NR 2 2008
Gör honnör för kvalitet
Falkenbergs gymnasium står inför nya utmaningar. Nya stora investeringar görs
och en ny gymnasiereform står för dörren. Vid rodret sitter Mona Ericsson,
med en gedigen erfarenhet från skolan.
Mona Ericsson har funnit sig väl tillrätta
på nya jobbet som gymnasieledare. Hon
trivs i skolans värld och ser en trygghet
i att ha erfarenhet från läraryrket och
rektorsrollen. Hon har undervisat, varit
rektor inom både kommunal och privat
utbildningsverksamhet. Och när hon
ger sin bild av vad hon vill ge eleverna
hämtar hon ofta exempel från sin tid
som rektor på gymnasiesärskolan i
Halmstad.
– Jag önskar att vi kan utgå från det
positiva. Det som eleverna kan i stället
för att fokusera på svagheter. På särskolan tänker man alltid utifrån det
positiva och elevernas starka sidor. Det
är ett synsätt som jag vill ska genomsyra
hela skolan.
Stora satsningar
På Falkenbergs gymnasium arbetar 2000
personer, lärare och elever inräknade.
Här finns fjorton program och investeringar på 85 miljoner kronor görs av
kommunen de närmaste åren. Bland
annat ska skolan bygga nya lokaler för
att samla olika specialinriktningar i
ett matens hus, ett teknikens hus med
mera. Esteter och idrottare får nya
lokaler i Falkhallen. Dessutom är en ny
gymnasiereform på väg.
– Falkenbergs gymnasium står väl
rustat inför nya gymnasiereformen,
tycker Mona.
Här finns oerhört många duktiga
lärare med den kompetens och behörighet som krävs. Det skiljer oss från
många friskolor.
Udda inte detsamma som bra
Monas analys av Falkenbergs gymnasium är också att skolan medvetet satsat
på utbildningar som ger en god förberedelse för framtiden.
– Eleverna ska gå vidare och veta att
de fått en utbildning med hög kvalitet.
Många skolor satsar på att locka elever
med udda utbildningar som är roliga
att gå, men som inte ger en god förberedelse för vare sig jobb eller studier,
säger Mona.
För att öka kunskapen om samhällets krav på utbildningen samarbetar
skolan bland annat med Näringsrådet i
Falkenberg.
– Det är viktigt med samarbete med
näringslivet. Inte minst för att eleverna
ska få möjlighet att se så mycket som
möjligt innan de väljer yrkesbana.
Skolan kan erbjuda många olika aktiviteter och kontakter. Det är en unik tid
i livet att få chans att pröva så mycket,
säger Mona.
Kräver kvalitet
Utöver att utveckla samarbetet med
näringslivet vill Mona gärna satsa på ett
systematiskt kvalitetsarbete i skolan.
– Jag vill utveckla gemensamma kriterier för vad som är kvalitet, så att både
elever och lärare kontinuerligt kan utvärdera skolan. Eleverna har rätt till hög
kvalitet. Men vi behöver bli bättre på att
beskriva vad det är, säger Mona. Hon
hoppas att det ska utmynna i metoder
4 • FRAMTID FALKENBERG • NR 2 2008
för att utvärdera både undervisningen
och den egna insatsen.
Ta för sig
Att skapa trygghet och arbetsro för alla i
dagens förändringstakt är en utmaning
för skolan.
– Jag tror mycket handlar om bemötande. Det blir en tryggare miljö om alla
vi som arbetar här skapar ett positivt
samspel. Ser varandra i ögonen och hälsar,
till exempel, säger Mona, som hoppas
att alla elever ska få mer av tilltro till den
egna förmågan.
Jag vill att eleverna ska utveckla
”tasigförsamheten”, säger Mona och
förklarar att hon menar att de ska känna
en trygghet i sig själva, att det är viktigt
att prova sig fram och lita till sig själv på
samma sätt som små barn gör. Självklart
måste vi som jobbar här föregå med gott
exempel och visa hur man gör.
Elevdemokrati
Elevdemokrati är ett annat område som
Mona tycker är spännande. Inte minst
för att hon själv som 13-åring var med i
elevrådet och då lärde sig att ta för sig i
samarbetet med vuxna.
– Jag tror inte jag hade haft det här
jobbet om jag inte redan då hade lärt
mig att det går att bli lyssnad på. Jag tror
att man växer väldigt som människa i
sådana sammanhang.
Exakt vad elevdemokratiarbetet ska
omfatta ska hon arbeta fram tillsammans med eleverna. Klart är i alla fall att
skolan ska ha ”skolkonferens” där lika
många elever som lärare finns med och
fattar beslut i ämnen som rör arbetsmiljö, kursutbud med mera.
– Jag tycker också det är rimligt att
eleverna får insyn i ekonomin.
Liksom tidigare var representanter
från elevrådet med när Mona anställdes.
– Det var positivt, säger hon.
 Falkenbergs nya gymnasiechef Mona
Ericsson vill ha bättre utvärdering av
skolans kvalitet.
5 • FRAMTID FALKENBERG • NR 2 2008
6 • FRAMTID FALKENBERG • NR 2 2008
Villadrömmar blir verkliga i Falkenberg
Vita sandstränder, ett vackert inland och livligt kulturliv gör Falkenberg till en trevlig
kommun att bo i. Avsaknad av barnomsorgskö, snabba kommunikationer till Göteborg och låga huspriser gör också Falkenberg till en mycket bra affär för många.
På Falkenbergs Sparbank får man höra
att människor vill flytta i samband med
att de söker bolån. Michael Zakrisson
är privatmarknadschef på banken och
menar att en göteborgspendlare kan
spara mycket på att leta hus i Falkenberg
i stället för i Varberg eller Kungsbacka.
– Ja, så är det. Ett begagnat hus i Falkenberg kostar ungefär 1,7 miljoner och i
Varberg ligger det på runt 2,7 miljoner.
Så visst är det skillnad.
Blandade bostäder
Trycket på bostadsmarknaden har
medfört att det nu byggs på många
håll i Falkenberg. Både lägenheter och
hus. Ett nytt stort bostadsområde där
marknadsföringen nyligen dragit igång

Nyby Gärde är ett stort bostadsprojekt
utmed Ätrans norra åstrand.
 Villabyggnationen i Falkenberg har tredubblats på fem år. Kärnhems nya hus på området
Ekhaga är klara för inflyttning.
är Nyby Gärde. I första etappen byggs 56
bostäder i form av radhus, kedjehus och
friliggande villor samt 28 bostadsrättslägenheter. Tjugo villor och tio bostadsrätter är redan reserverade.
Peter Wolfhagen, som driver Falkberget, är en av dem som ska flytta dit.
Han anmälde sitt intresse för flera år
sedan.
– Det är helt enkelt så att jag tycker
att det är en fantastisk miljö. Jag ska bo
längst ner nära åstranden. Det är ett
underbart läge och samtidigt centralt.
Jag tror också att det kan vara en god
investering för framtiden, säger han.
Naturskönt
Området som byggs av Fajans Tomter
AB ligger mellan Doktorspromenaden
utmed Ätran och nuvarande Fajansområdet mitt i centrala Falkenberg.
– Läget är bra. Det är nära till natur
och nära centrum. Och närheten till
Doktorspromenaden har betydelse för
många falkenbergare. En annan viktig
poäng är att husen är särskilt väl isolerade och med låga driftskostnader, säger
Michael Zakrisson som haft till uppgift
att kontakta intresserade köpare.
Bättre cirkulation
Tillgången på mark för lägenheter och
villor har ökat dramatiskt de senaste
fem åren i Falkenbergs kommun.
Aktuella siffror visar att de planerade
lägenheterna var sju gånger fler förra
året än 2003. Och villabyggnationen har
nära tredubblats på fem år.
– Tillgången på bostäder är god idag,
säger Inge Emanuelsson, stadsbyggnadschef på kommunen, men jag tror att
många lever kvar i tron att det är ont
om lägenheter och tomter. Den bilden
stämmer helt enkelt inte längre.
– Det är ju inte säkert att bostaden
ligger precis där man önskar eller kostar
vad man hade tänkt sig, kommenterar
kommunstyrelsens ordförande MariLouise Wernersson. Men att det byggs
nytt och folk flyttar gör att det blir en
cirkulation på bostadsmarknaden, fler
får den bostad de söker, så att även
unga som vill flytta hemifrån får bättre
chanser.
God tillgång
I centrala Falkenberg finns idag 400
bostäder som är påbörjade eller väldigt
nära byggstart och ytterligare 400 där
planerna är klara, men byggstarten blir
lite senare. 218 kommunala villatomter
finns lediga över hela kommunen. Och
runt hälften beräknas vara sålda inom
ett år. Vid årsskiftet kommer det att
finnas ytterligare drygt 300 villatomter
klara för försäljning.
Förutom falkenbergare är det personer som idag främst bor i inlandet och i
göteborgs-regionen som står i tomtkö.
– Det är ett stort intresse för att bygga
i Falkenberg, säger Inge Emanuelsson.
Dels beror det på konjunkturen. Men
också på att människor lägger allt större
vikt vid en bra boendemiljö och där har
Falkenberg klara pluspoäng.
Många byggen
Flera spännande bostadsprojekt är
på gång i kommunen. Kristineslätt,
Stafsinge Ekhaga, Skrea by och inom
bara några år väntar den stora satsningen Södra Åstranden med ytterligare
800 bostäder.
Att trycket är stort på bostadsmarknaden i Falkenberg är tydligt. Mari-Louise
Wernersson ser på utvecklingen med
glädje.
– Eftersom byggnationen är i full
gång så har vi möjlighet att fortsätta öka
befolkningen framöver också. Målet är
att bli 50 000 invånare och vi vet att en
ökad befolkning ger större underlag för
service och näringslivsutveckling. Vi ska
fortsätta göra Falkenberg till en intressant kommun att bo i och flytta till.
7 • FRAMTID FALKENBERG • NR 2 2008
Ugglarp mitt i maten
En mustig doft av solvarm jord, sand som silas mellan fingrarna och en droppe salt
hav på tungan. Färska granskott, en molla plockad från strandkanten och en jordig
rot från stensöta i fickan. De smaker vi minns är oupplösligt förenade med naturen
och landskapet omkring oss. Ugglarp, som ligger mitt i Halland, kan bli platsen för
Matens Hus.
En av de drivande krafterna bakom idén
är grönsaksodlaren och entreprenören
Mikael Jidenholm som driver Ugglarps
Grönt. Han levererar grönsaker till
Grand Hotel i Stockholm och restaurangen på Hilton i Reykjavik, bland
annat.
– Jag är helt övertygad om att vi har
mycket att komma med och att vi skulle
få nationella såväl som internationella
besökare att komma hit och vilja synas
i Ugglarp.
Grönt arv
Själv fick Mikael Jidenholm sin kärlek
till jorden och till odling i mormors
trädgård som liten grabb. I den stora
fruktträdgården var han med och plockade bönor, skördade päron och rensade
jordgubbsland. I sexårsåldern lekte han
med ärtrör och i stället för att fortsätta
skjuta tog han sig för att peta ner en ärta
i grannens växthus för att se om den
skulle växa. Det gjorde den och han fick
en egen liten plätt i växthuset att sköta
om redan då.
– Jag älskar doften av jord. Det doftar
vår. Jag är också väldigt intresserad
av matlagning. Det är roligt att se vad
kockarna gör av mina grönsaker, helt
enkelt.
Bland de kockar han ibland talar med
finns Mat-Tina, och Halmstads Stefan
Holmström.
Vill dela med sig
Mikael Jidenholm har länge velat skapa
en plats där producenter och konsumenter av mat kan dela med sig av
kunskaperna om mat och föra dialog
med varorna omkring sig.
– Det behövs en samlande kraft som
lär folk och kunder om vår mat. Både
restaurangerna och vanliga konsumenter vill ha lokalproducerat och regionala
specialiteter. Men många gånger hittar
kunder och producenter inte varandra.
8 • FRAMTID FALKENBERG • NR 2 2008
För att bidra till en positiv utveckling,
skissar Falkenbergs Utvecklings AB och
Mikael på ett Matens Hus i Ugglarp, där
hav, skog och odlingslandskap möts.
Tanken är att skapa en unik plats för
möten och utveckling kring mat med
mervärden för både allmänhet och
yrkesfolk. Dessutom finns tankar på
kompetensutveckling och arrangemang
kring mat.
Harmoni med horisonten
Visionen av Matens Hus är ett antal
byggnader som harmonierar väl med
naturen och ligger intill trädgårdar där
man kan gå och plocka en grönsak eller
krydda direkt i landet. Flera kök för
matlagning finns i tankarna och en
mötesplats där konsument och producent kan mötas och utbyta tankar.
Ett besök i det stora, varma växthuset
som ligger här idag ger bara en föraning
av hur det skulle kunna bli. Här har han
80 000 späda plantor i skimrande färger
som ska ut på friland. Det är ärtskott
och magoldblad, celtuse och tvåfärgad
sockermajs bland annat. En stor del är
späda blad av salladssorter från 1800talet. De ska serveras på Gunnebo Slott
där man komponerat en 1800-talsmeny.
På rätt plats
Platsens betydelse för upplevelserna av
mat som produkt gick upp för Mikael
Jidenholm på en resa i Österrike. Då
hade han länge diskuterat med Hans
Bergsten på Region Halland om hur
man skulle lyfta fram de halländska
odlarna. Där besökte han en vingård
och tack vare deras läckra presentation fängslades han av kunskapen om
jordarter, vinets betydelse i konsten, och
tekniska finesser kring lagringen.
– Jag vill göra Matens Hus lika proffsigt.
Att idén är rätt är Mikael Jidenholm
övertygad om.
– Jag har erfarenhet av franska gourmetkockar som blivit så imponerade av
vilda örter och halländska grönsaker att
de ändrat om i en tolvrättersmeny för
att få med dem.
Välkommen till Ugglarp
Den slumrande idyllen Ugglarp, mitt
i Halland, har rätt företräden för en
vacker plats att skapa ett matens tempel.
Havet i horisonten, långsträckt sandstrand och odlingslandskap alldeles
intill. Trots det centrala läget finns här
också den vilsamma tystnaden. Havet,
vindens prassel i fälten och fåglarna
dominerar. Stillheten till trots sjuder det
av förnyelselusta i den lilla idyllen.
– Folk här vill gärna ha förändring
och göra något tillsammans för bygden,
säger Mikael Jidenholm. Matens hus kan
sätta Ugglarp på kartan och jag hoppas
Ugglarpsborna vill vara med och forma
det. Jag tror att folk med framgång i den
här branschen kommer att vilja synas
här. Vem vet om Tina Nordström eller
hennes brittiske motsvarighet Jamie
Oliver dyker upp, säger han illmarigt.
 Mikael Jidenholm vill hjälpa grönsaksproducenter att nå ut med skillnaden mellan en
morot och deras särskilda morot. Grönsakerna
måste laddas med värde, säger han.
9 • FRAMTID FALKENBERG • NR 2 2008
Välkommen till Kina,
strax utanför Falkenberg

De båda deligationerna träffas för ”friendly talks” i Shijiazhuang.
Redan i slutet av sommaren tas ännu ett steg mot ett kinesiskt handelshus vid Falkenbergsmotet. Då kommer en ny delegation från Shijiazhuang hit för att höra mer om
kommunens idé.
Avtalet om ett handelshus var ett av
de viktigaste målen med kommunens
Kinaresa i april, den fjärde till Shijiazhuang sedan samarbetet inleddes år
2001. Den här gången var åtta personer
från Falkenbergs kommun med och fem
personer från näringslivet.
och att vänner måste kunna tala om
känsliga saker. Sedan sa jag att Kina har
världens ögon på sig som OS-värd och
ett av världens största tillväxtländer, och
att vi i Falkenberg inte vill lägga oss i
Kinas angelägenheter, men kräver att de
följer de mänskliga rättigheterna.
Nervigt
Resan till Falkenbergs vänort Shijiazhuang, som gränsar till Beijing, föregicks av en omfattande debatt om
händelserna i Tibet. Kommunstyrelsens
ordförande Mari-Louise Wernersson var
spänd.
– Jag var så laddad. Jag kände en stark
press på att lyckas få ett avtal om ett
djupare näringslivssamarbete. Dessutom
hade vi framfört önskemål om ett samtal
kring mänskliga rättigheter i Kina.
Det enskilda samtalet blev inbokat i en
paus mitt under de vänskapliga samtalen.
– Jag sa att vi varit vänner sedan 2001
Läroprocess
Under Kinaresan och efteråt har MariLouise Wernersson bara blivit fastare i
sin övertygelse om att samarbetet med
Shijiazhuang är av godo.
– När nu Kina vänder sig utåt mot
världen och vill lära av oss i väst ska
vi ta chansen att påverka. Vi påverkar
med frågor när vi är där på besök och
de lär av oss när de är här på besök.
Men vi har självklart mycket att lära av
dem också. Jag är mycket stolt över vårt
samarbete med Kina, som är nära unikt
i Sverige.
Besöket från Falkenberg uppmärk-
10 • FRAMTID FALKENBERG • NR 2 2008
sammades också av lokala media. Bland
annat sände TV-kanalen med 70 miljoner möjliga tittare ett inslag om besöket
där Falkenberg omnämndes som en
energi- och miljökommun.
Förändring
Systerstädernas samarbete kring undervisning har kommit långt. Falkenbergs
gymnasium har under året haft ett
program med Kinainriktning. Och när
delegationen från Falkenberg var på
besök i slutet av april berättade kineserna att de tagit intryck av gymnasiet i
Falkenberg och bland annat ändrat sin
engelskundervisning.
– När de kinesiska eleverna kommer hit på besök i sommar tror jag att
deras sätt att se på framtiden och deras
hunger efter kunskap kan smitta av sig
till oss, säger Mari-Louise Wernersson.
Under de vänskapliga samtalen gjorde
kineserna klart att de skulle önska ett
samarbete kring bostadsbyggande och
arkitektur. Det var en ny önskan som
båda parter nu ska fundera vidare på.
– De vill bygga sin stad vackert och
har tagit intryck av sina besök här i
Falkenberg.
Ligger bra till för affärer
När tankarna på ett Kinahus i Falkenberg presenterades lyfte näringslivschef
Jan Stålnacke fram att Falkenberg ligger
mitt i en expansiv region med över 33
miljoner invånare, fem länder och fyra
huvudstäder inom en 50-milsradie. De
goda kommunikationerna med motorväg, tåg, flyg och sjöfart i närheten lyftes
också fram. Idén är att ett handelshus,
med Kinainspirerat utseende ska byggas
vid Falkenbergsmotet och att affärsmän
från Kina ska kunna ha kontor där.
– Med en etablering i Falkenberg får
kineserna tillgång till ett stort närhandelsområde, säger Jan Stålnacke.

Kinesisk brännpunkt
Visionen är att alla aktiviteter med
anknytning till Kina ska samlas i huset.
Där ska affärsmän träffas och prata
oavsett om de kommer från Norge,
Tyskland eller Danmark. Jan Stålnacke
är i full färd med att samla stöd för
visionen i hela närhandelsområdet för
att hitta intresserade företagare som vill
vara med och bygga Kinahuset.
– Preliminärt finns det ett antal både
Mari-Louise Wernersson på besök i kinesisk syfabrik.
svenska och kinesiska företag som är
intresserade, säger Jan Stålnacke.
Gerry Norberg, oppositionsråd,(s),
var nöjd att redan på resan konstatera
intresse hos en läderfabrikant med en
omsättning på över en miljard.
– Han menade att en representant i
Kinahuset skulle kunna kapa kostnader
för mellanhänder, säger Gerry Norberg,
som ser Kinahuset som en väg att skapa
arbetstillfällen i Falkenberg och utveckla
samhället.
 En skiss på ett tänkbart
kinahus vid Falkenbergsmotet.
Illustration: Dick Holst
11 • FRAMTID FALKENBERG • NR 2 2008
12 • FRAMTID FALKENBERG • NR 2 2008
Fageredsborna jobbar dubbelt så hårt
– Här är fantastiskt att bo, säger Carina Rikardson, som är uppvuxen i Fagered och
nu bor här med man och två egna barn. Vi har naturen inpå knutarna och det mår
människor bra av.
– Det är där jag hämtar min kraft, säger Carina.
Knep, knåp och knog
Fagered har 450 invånare och ligger
vackert och naturskönt i Falkenbergs
inland. Närmaste större samhälle är
Ullared där Gekås Ullared är en viktig
arbetsgivare för Fageredsborna, tillsammans med Maa Såg, Gremo och SKAB.
Många försörjer sig också på skogen.
Eller skolan, affären och förskolan. Det
är inte alls ovanligt att ha två eller tre
arbeten och det kräver lite fantasi för att
få livet att gå ihop på den lilla orten.
– Man får ta tag i saker och göra allting själv i tio år innan man får hjälp,
skrattar Carina Rikardson, som är ordförande i Fagereds byalag.
Förskolan drivs som kooperativ och
affären som ekonomisk förening. Tack
vare byalagets arbete har biblioteksverksamheten numera tagits över av
kommunen.
att ta fram ett typhus kallat ”inlandet”
för att få ner kostnaderna för att bygga
lägenheter.
Provbo i Fagered
I utvecklingsplanen för Fagered finns
också tankar om att kunna förvandla en
stor, äldre fastighet till lägenheter eller
kanske ett företagshotell. Och funderingar på att starta provapåboende.
– Det är ett stort beslut att flytta
från en annan stad till en mindre ort
där man inte känner någon och därför
funderar vi på att bygga en villa för en
barnfamilj som man skulle kunna hyra
för att känna sig för, säger Carina.
Kanske kunde det vara ett miljövänligt hus, med särskilt utvalda
material, fortsätter hon.
Fageredsutvecklare
Det fullständigt sprutar av idéer i
utvecklingsplanen. Så många att det blir
svårt för byalaget att hinna med.
– Vi vill tillsammans med affärens
styrelse utveckla butiken med apoteksverksamhet, systemutlämning och
hemkörning av varor, för att utöka
kundkretsen. Vi vill marknadsföra
Fagered aktivt på nätet och har redan
gjort ett bildspel för att visa upp orten.
Och vi vill driva på för att få hit fler företag, säger Carina. Byalaget ska nu söka
EU-pengar till sitt utvecklingsprojekt.
Fördel Fagered
Att det finns fördelar med att bo på
landet trots sämre service och svårighet
att få lån tvekar inte Carina om. Och
hon tror bergfast att fler skulle hålla
med om de kunde pröva Fagered.
– Det är tryggt att bo här. Vi månar
om varandra och det blir en naturlig
sammanhållning när de flesta känner
varandra. Alla kan vara med om de
vill. Dessutom har vi roligt. Här ordnas
teater, fars, mopedrally, nationaldagsfirande, bollrace till exempel.
Och nog verkar det trevligt att flytta
till Fagered när vattnet porlar i Fageredsån, blommorna lyser som glada
färgklickar i backen och de hälsar och
småpratar i affären. Här finns sammanhang och helhet som så ofta saknas i en
större stad.
Affären är Fagereds hjärta och mötesplats.
Här pratar Carina utvecklingsmöjligheter med
Anita Åkesson som jobbar där.

Och kraft det har hon. Förutom att hon
arbetar 80% på förskolan, sköter hemmet och hjälper sin man i hans enskilda
firma så är hon ordförande i Fagereds
byalag. Med entusiasm och målmedvetenhet jobbar hon och de andra i
byalaget för att Fagered ska ha kvar sin
affär, förskola och skola.
Bostäder saknas
– Bristen på bostäder är den knut som
behöver lösas för att få inflyttning, ha
tillräckligt många barn i skolan, på förskolan och klara affärens framtid. Men
Fageredsborna sitter inte still och suckar
över bostadsbristen och svårigheten att
få banklån för att bygga själva. De gör
någonting för att förändra situationen.
Och sedan gör de någonting igen. Och
sedan gör de ännu lite mer.
Samtal med kommunen och kommunala bostadsbolaget har resulterat i
ett löfte om att undersöka möjligheten
 Den engagerade landsbygdsmotorn Carina
Rikardson jobbar på förskolan och älskar
naturen.
13 • FRAMTID FALKENBERG • NR 2 2008
I KORTHET
Hallands djursjukhus årets företagare
Marjaana Alaviuhkola på Hallands djursjukhus i Slöinge är ”Årets
företagare” i Falkenberg. I motiveringen beskrivs hon bland annat
som en ”sann entreprenör”.
Pristagaren Marjaana Alaviuhkola var
helt ovetande när hon nyligen överraskades med utmärkelsen. Under förevändning av ett planerat möte med sin
bank dök även Företagarnas ordförande
Bengt Åke Salsgård och kommunens
näringslivschef Jan Stålnacke upp och
lämnade beskedet.
– Det kändes omtumlande att få priset. Jag är riktigt stolt för både företagets
och branschens skull och ser det lite
som erkännande efter 23 års företagande i kommunen, kommenterar
Marjaana Alaviuhkola som numera
också är utsedd till ”ambassadör för
kvinnligt företagande” av näringsminister Maud Olofsson.
Hallands Djursjukhus sysselsätter idag
60 personer och omsätter 51 miljoner
kronor. På patientlistan finns allt
från krassliga kanariefåglar till travets
stjärnhästar. Halland är ett län med stort
hästintresse och djursjukhusets läge vid
E6 är mycket bra.
– Marjaana Alaviuhkola är en mycket
driftig och målmedveten företagare som
utvecklat Hallands Djursjukhus till ett
framstående djursjukhus. Omsättningen
har fyrdubblats de senaste tio åren och
företaget har en mycket god lönsamhet,
motiverar Bengt Åke Sahlsgård utnämningen.
Falkenberg på
50-listan för
Sveriges bästa
företagsklimat!
Sommarutställning på Falkenbergs
museum - Erik Höglund
När Svenskt Näringsliv nyligen
presenterade sin kommunranking över Sveriges bästa företagsklimat hamnade Falkenbergs
kommun på plats 48.
Kommunen tappar därmed en del i
placeringar jämfört med förra årets
22-plats men är fortfarande nästan 100
platser bättre än när första rankingen
gjordes 2004. Svenskt Näringslivs ranking av kommunernas företagsklimat
baseras främst på enkätsvar från totalt
35 000 företag över hela landet.
– Det var inte helt oväntat att vi
tappade i rankingen men vi ligger trots
allt på 50-listan över kommuner med
Sveriges bästa företagsklimat, säger Jan
Stålnacke som är näringslivschef på
Falkenbergs kommun.
14 • FRAMTID FALKENBERG • NR 2 2008
Falkenbergs museum satsar sedan några år på design och formgivning. Just nu pågår en utställning kring en av Sveriges främsta
formgivare och konstnärer, Erik Höglund (1932-1998). Utställningen
pågår fram till början av september
Erik Höglund hör till Sveriges mest
produktiva konstnärer. Utställningen på
Falkenbergs museum har fått namnet
Skaparkraft och består av Erik Höglunds
skisser och föremål inom glas, metall,
trä och måleri. Det går på så sätt att följa
arbetsprocessen hela vägen, från en idé
på skisstadiet till ett färdigt konstverk.
– Det är en spännande utställning. Erik
Höglund var en fantastisk idéspruta. Han
var väldigt bred i sin konst men det var
glaset som gjorde honom folklig. Många
har säkert hans askfat från 1950-1960talet där hemma, säger Kristina Taube
från Falkenbergs museum.
Erik Höglunds nytänkande formgivning gjorde revolt mot gamla beprövade
glastraditioner. Han använde blåsor,
ojämnheter och färg för att ge liv åt
materialet. Idag är Höglunds glas hett
eftertraktade samlarföremål, inte bara i
Sverige utan också ute i Europa och USA.
Ett av Erik Höglunds konstverk finns
på Skogstorpsskolan här i Falkenberg.
Tillsammans med frun Ingrid gjorde han
på 1980-talet en utsmyckning som börjar
vid entrén och fortsätter in i korridoren
vid biblioteket.
Gångstråk i Falkenberg
I Falkenberg pågår just nu ett projekt för att stimulera till ökad fysisk
aktivitet. Projektet kallas för ”Stegvis” och går ut på att lyfta fram och
etablera ett antal gångleder i Falkenberg.
Olof von Dalin
300 års-jubilerar
Olof von Dalin var vår förste riktige
journalist och som visdiktare faktiskt
en föregångare till Bellman. Dalin var
även den förste svenske historiker som
kunde skriva och berätta vår historia
läsbart, kanske rent av vår förste nationelle populärhistoriker.
Olof von Dalinsällskapet ger till 300årsminnet ut hans idag mest levande
och kanske bästa verk, ”Sagan Om
Hästen”. Den är ett samtidspolitiskt
inlägg från 1740, som in i vår tid levt
vidare som en rolig, folklig saga om
hästen Grollen och hans ägare. I själva
verket är det en historisk berättelse om
Sverige och dess regenter.
300-årsjubileet uppmärksammas
också med vandringar i Dalins födelsebygd Vinberg, uppförande av hans
komedi ”Den avundsjuke!” på Hindströmsgården med Gun Jönsson som
regissör och konsert i Vinberg med
Dalinvisor.

Vinbergsfödde Olof von Dalin
(1708–1763) är både Falkenbergs
och Hallands genom tiderna viktigaste bidrag till Sveriges litteraturhistoria. Han var en språklig
pionjär som inledde upptakten
till vår moderna svenska. Jubileet
uppmärksammas med en rad
olika aktiviteter i sommar.
Här är det Marielle, Frida, Anna och Marlene som tar en uppfriskande promenad.
Falkenbergs kommun och Landstinget
Halland samarbetar sedan flera år med
lokalt folkhälsoarbete under namnet
Folkhälsa Falkenberg. Anna Hedin från
Folkhälsa Falkenberg är hälsopedagog
och projektledare för Stegvis:
– Projektet började med att Region
Halland och Landstinget Halland sökte
samarbete med kommuner i länet för
att öka satsningen på goda matvanor
och fysisk aktivitet i Halland. Falkenberg var den enda kommunen som
nappade, förklarar Anna Hedin.
I projektgruppen ingår personer från
Folkhälsa Falkenberg, kultur-och fritidsförvaltningen och Stadsbyggnadskontoret. Just nu pågår arbetet med att ta
fram en broschyr över de tre gångstråk
som ingår i projektet. Broschyren som
beräknas vara klar under sommaren ska
innehålla en karta som visar gångstråkens belägenhet och längd. Även historiska minnesmärken som finns utmed
lederna kommer att vara markerade i
broschyren. När broschyren är klar ska
den finnas tillgänglig på olika platser i
Falkenberg, som på biblioteket och på
hotellen i stan.
Elljusen på IP – inte bara för syns skull
FFF gör i år sin sjätte raka säsong i Superettan, landets näst högsta serie. Ett elitlag i fotboll betyder mycket och kommunen har satsat rejält
för att anpassa Falkenbergs IP till kraven från svensk fotboll.
Inför årets säsong tog Svenska Fotbollsförbundet beslut om att alla
elitfotbollsarenor skulle ha godkänd
elljusbelysning. Eftersom kommunägda
Falkenbergs IP saknade detta krävdes
en investering. Enligt Falkenbergs FF:s
ordförande Lars-Eric Nilsson hade man
dock förberett sig.
– Ja vi hade ju fått indikationer på att
kravet skulle komma så vi var väl förberedda. Jag pratade med kommunen
tidigt och de kunde sätta undan pengar.
Vi har bemötts mycket positivt.
Projektet gick bra och elljuset stod
klart till seriepremiären av Superettan.
Invigningen skedde den 13/5 när FFF
tog emot Limhamn/Bunkeflo. Elljuset
består av 82 strålkastare fördelade på
åtta stycken 30 meter höga master. Kostnaden blev cirka 4 miljoner kronor.
Att elljuset på Falkenbergs IP nu är
på plats ger flera positiva effekter enligt
Lars-Eric Nilsson.
– Först och främst var det helt nödvändigt för oss att lösa, alternativen
hade varit att dra oss ur serien eller att
spela i Halmstad. Elljuset innebär också
att vi nu också får större möjligheter
att arrangera landskamper, matcher
i svenska cupen och internationella
matcher, säger Lars-Eric Nilsson.
15 • FRAMTID FALKENBERG • NR 2 2008
Evenemangstips i sommar
V 26-31 Guidade turer på Carlsberg måndag – torsdag
29/6
Falkenbergs FF – Landskrona BoIS
29/6–10/8 Solsting och Snésprång, tors-sön
Vallarnas friluftsteater
30/6–5/7 Falkenbergs Visfestival, Hwitans trädgård
7/7–4/8 Allsång på Vallarna, måndagskvällar,
Vallarnas friluftsteater
4/7–8/8 Pippi Långstrump, familjeteater,
tis, ons, tors, fre och sön, Storans trädgård
5–15/7
Strandbadsturneringen, tennis
6/7
Falkenbergs FF – Qviding
7/7
Naturguidning, Stensjöstrand
9/7-30/7 Bullar och Bång, onsdagskvällar i juli,
Stålboms konditori
9/7–13/7 Kräftfestivalen i Glommen
11/7–12/7 Blue Grass festival, Sjöviken, Ätran
12/7-13/7 STCC/Västkustloppet, Falkenbergs Motorbana
12/7
Rock´n Roll på Gjuteriet
13/7-14/8 Teater ”Den avundsjuke” av Olof von Dalin,
tors, fre, sön. Hindströmsgården
13–20/7 Golfveckan, Falkenbergs Golfklubb
15/7-19/7 Falkenbergs Jazz- och bluesdagar,
Hwitans Trädgård
19/7
Olof von Dalin, guidad vandring, Vinbergs kyrka
20/7
Ekomuseets Dag, Ekomuseum Nedre Ätradalen
18/7–20/7 Dragspelstämma – Sjönevads Gästis
19–20/7 Långås marknad
23/7
Rhapsody in Rock, Falkenbergs Idrottsplats
25–27/7 SM-final i Beachvolleyboll, Skrea Strand
25/7
Eldkvarn, Hwitans trädgård
26/7
Falkenbergs Stadslopp
26/7
Dana Dragomir, Vinbergs kyrka
29/7
Grand Rock, Grand Hotel-utomhus
29/7
Falkenbergs FF – Enköpings SK
30/7
Visafton på Backa Loge
2/8
Stonesfestival, Hertigen
8/8
Laxdagen & Ping Pong Racet,
Ågatan och Hwitans Trädgård
8–10/8
Sjönevads Marknad
9/8
Medeltidsvandring, Borgruinen vid Tullbron
15/8
Pugh Rogefeldt, Hwitans trädgård
19/8
Falkenbergs FF – Jönköpings Södra
30/8
Båtrace (Jetski och Thundercat) på Skrea strand
2/9
Falkenbergs FF – Örgryte
6/9
Krigsskådespelet Nord och Syd,
Amerikanska inbördeskriget, Sjönevad
20–21/9 Scandinavian Open, roadracing,
Falkenbergs Motorbana
27/9
Axtornaslaget – Öppet Hus. Köinge/Ätrafors
Du hittar mer information hos Turistbyrån!
Holgersgatan 11, 311 34 Falkenberg
0346-88 61 00 • www.visitfalkenberg.se