Att avsluta läkemedelsbehandling - Ping-Pong
Transcription
Att avsluta läkemedelsbehandling - Ping-Pong
Att avsluta läkemedelsbehandling Läkemedelsinteraktioner Karin Söderberg Löfdal Specialistläkare, Med Dr Avd för Klinisk Farmakologi, Karolinska Universitetssjukhuset Att avsluta läkemedelsbehandling • • • • Läkemedelsinteraktioner När ska man överväga att avsluta en behandling? Läkemedelsgenomgångar Vad kan hända vid utsättning? 62-årig kvinna med kronisk svår smärta pga knäledsartros. Aktuella läkemedel: T Citodon 2 tabletter 4 gånger per dygn. Otillräcklig effekt trots hög kodeindosering. ? En läkemedelsinteraktion Ett läkemedel påverkar effekten av ett annat på ett oönskat sätt, vilket kan ske • farmakokinetiskt genom att koncentrationen av ett läkemedel förändras • farmakodynamiskt genom att känsligheten vid receptorn eller målorganet ändras Antal läkemedel hos patienter I WARG-studien (warfarin och hepariner undantagna) 25 Antal läkemedel 20 15 10 5 0 0 10 20 30 40 50 Ålder 60 70 80 90 100 Kunskapsläget • Allt fler läkemedel… • Allt fler publikationer… • Somliga läkemedelsinteraktioner kan vara farliga och till och med dödliga • … men vi vet inte så mycket om hur interaktionerna påverkar morbiditeten, behandlingsutfallet eller livskvaliteten i stort hos våra patienter. Många interaktioner leder till utebliven effekt! Interaktionsmekanismer I. II. III. IV. V. Absorption Proteinbindning Distribuering Transport in och frisättning i vävnaderna Effekt på receptornivå; förstärkt eller försvagad VI. Metabolism; induktion eller hämning VII. Utsöndring; ökad eller minskad Hämning Läkemedel Inaktiv metabolit Ökad effekt Läkemedel Aktiv metabolit Effekt Läkemedel Metabolit Alternativ metabolit ”Prodrug” Aktiv substans Minskad Toxicitet Ingen Effekt Induktion Läkemedel Inaktiv metabolit Ingen/minskad effekt Läkemedel Aktiv metabolit Effekt Läkemedel Metabolit Alternativ metabolit ”Prodrug” Aktiv substans Ökad Toxicitet Ökad Effekt Konc. (uM) 60 Lamotrigin 50 40 30 20 10 0 0 100 200 300 400 500 600 700 Dos, mg per dygn Lamotrigin, 116 vuxna patienter Valproat Konc. (uM) 60 50 40 30 Karbamazepin 20 10 0 0 100 200 300 400 500 Dos, mg per dygn 600 700 CYP3A4 • • • • • Allätaren Storätaren Kan hämmas och induceras ”Reservutgång” Lever och tarm! Ritonavir – CYP3A-hämmare • Simvastatinkoncentrationen ökar med upp till 30 gånger med ritonavir • Dosbehovet av takrolimus efter levertx minskar från ca 5 mg/dag till 1 mg varannan vecka med ritonavir CYP2D6 • • • • Finsmakare Genetisk polymorfism Kan lätt hämmas Ex. kodein, tramadol, risperidon Fler äldre i befolkningen Ökad morbiditet och polyfarmaci CYP1A2 • Finsmakare, gillar kaffe • Kan hämmas • Kan induceras – av tex rökning och grillad mat CYP2C9 • Warfarin! • Kan hämmas och induceras • Genetisk polymorfism Databasen Sfinx • http://www.janusinfo.se/ • Målet – att inte varna för ofta, men ändå ge en säkrare läkemedelsbehandling • Direktkoppling till datajournalen • Strukturerad och validerad information med referenser • Över 17 000 interaktionstexter 3500 3000 Antal interaktionspar 2500 2000 1500 1000 500 0 A B C D SFINX - klassificering A-D A - saknar klinisk betydelse B - klinisk betydelse okänd/varierar C - kliniskt betydelsefull interaktion som kan hanteras (exv. dosjustering) D - kliniskt betydelsefull interaktion som bör undvikas citalopram- acetylsalicylsyra - lågdos Klassificering Klassificering citalopram acetylsalicylsyra - lågdos C4 Enteral eller Parenteral Enteral eller Parenteral Medicinsk konsekvens Samtidig behandling med låga doser acetylsalicylsyra och serotoninåterupptagshämmare ökar risken för gastrointestinala blödningar 5-7 gånger. Vid behandling med höga doser acetylsalicylsyra är risken ännu högre (12-15 gånger). Rekommendation Om kombinationen ej kan undvikas bör behandling med protonpumpshämmare övervägas och blodvärdena bör kontrolleras för att kunna upptäcka en eventuell gastrointestinal blödning så tidigt som möjligt. Andra antidepressiva läkemedel med lägre serotoninselektivitet (till exempel nortriptylin eller mirtazapin) verkar ha lägre risk att orsaka gastrointestinala blödningar tillsammans med acetylsalicylsyrabehandling. Mechanism Both ASA and SSRIs impair platelet aggregation capability. SSRIs reduce the amount of serotonin in platelets and ASA inhibits the synthesis of thromboxane A2. ASA can also increase the risk of GI bleeding by affecting the mucosa locally. Mini-aspirin treatment inhibits the prostacycline production in blood vessels. Kombinationen lågdos-ASA och ibuprofen bör undvikas Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar Ibuprofen har en mycket hög affinitet till Cox-1, vilket kan medföra att ASA inte kan binda till detta enzym och att den antitrombotiska effekten därför kan utebli. Effekten av ibuprofen En enstaka dos ibuprofen 400 mg givet 2 timmar före ASA (81 mg) kan motverka den trombocythämmande effekten [1]. Trombocythämningen minskade efter 6 timmar till cirka 30 procent, vid 12 timmar till cirka 20 procent och efter 24 timmar var effekten i stort sett borta. Ibuprofen 400 mg x 3 under 6 dagar, med ASA två timmar före intaget av ibuprofen, minskade trombocythämningen till 60 procent efter 12 timmar och till omkring 10 procent efter 24 timmar. Ex. på vanliga D-interaktioner • Kaliumsparande diuretika – kalium hyperkalemi och hjärtarrytmier • Warfarin – NSAID/ASA 2-3 ggr ↑ risk gastrointestinala blödningar vs enbart warfarin • Omeprazol – klopidogrel hämning av klopidogrels bioaktivering (CYP2C19 ) • Kalciumblockare verapamil/diltiazem – betablockare AV-block, bradykardi och allvarlig hypotension Farmakodynamiska interaktioner Databasen PHARAO: • Risk för blödningar • Risk för QT-förlängning och arytmi • Risk för sedering • Risk för ortostatism • Risk för obstipation • Risk för kramper • Antikolinerga biverkningar • Serotonerg effekt • Nefrotoxicitet Medicin mot interaktioner: • Kunskap om läkemedlens • • • • verkningsmekanismer Kunskap om läkemedlens eliminering En bra databas – SFINX! Justering av dosens storlek eller tidpunkt Uppföljning av behandlingseffekten Att avsluta läkemedelsbehandling Summan av alla evidensbaserade interventioner kan, hos en enskild patient med många sjukdomar och symtom, bli både olämplig och skadlig. Efter Jörund Straand William Osler 1849-1919 När ska man överväga att avsluta behandling? Alltid och särskilt om man tänker sätta in ytterligare ett läkemedel Våga avsluta behandling - även om någon annan satt in läkemedlet! Enkel läkemedelsgenomgång En vårdgivare ska erbjuda patienter >75 år och som är ordinerade >5 läkemedel en enkel läkemedelsgenomgång vid 1. besök hos läkare i öppen vård 2. inskrivning i sluten vård 3. påbörjad hemsjukvård och 4. inflyttning i särskilt boende 5. en gång per år i särskilt boende eller hemsjukvård Ska även erbjudas patienter med (misstanke om) läkemedelsrelaterade problem Enkel läkemedelsgenomgång • vilka läkemedel är patienten ordinerad och varför • vilka av dessa läkemedel använder patienten • vilka övriga läkemedel använder patienten Läkaren ska kontrollera om läkemedelslistan är korrekt, samt göra en bedömning av om läkemedelsbehandlingen är ändamålsenlig och säker (SOSFS 2012:9) Fördjupad läkemedelsgenomgång • Finns indikation för läkemedlet? • Värdera behandlingseffekten • Bedöma doseringen av läkemedlet i förhållande till patientens fysiologiska funktioner • Utvärdera om risken för biverkningar eller interaktioner är större än nyttan med läkemedlet • Värdera nyttan med läkemedlet i förhållande till patientens övriga läkemedel och behandlingar. …och fundera över eventuell underbehandling! Läkemedelsberättelsen • vilka ordinationer har ändrats • vilka andra åtgärder rörande läkemedelsbehandlingen har vidtagits • orsakerna till de vidtagna åtgärderna i journalen även • målen för läkemedelsbehandlingen • när ska uppföljningen av behandlingen göras • vilken vårdgivare eller vårdenhet ska ansvara för uppföljningen Läkemedelsspecifika indikatorer Olämpliga läkemedel (ex. långverkande bdz) Osäkra indikationer (ex. PPI och SSRI) Olämplig regim (ex. för lång behandlingstid) Olämplig dosering (för hög dos psykofarmaka) Flera liknande preparat (ex. opioider och NSAID) • Risk för kliniskt betydelsefulla interaktioner • • • • • Är det svårt att sätta ut läkemedel? Är det resurskrävande att sätta ut läkemedel? • Det tar tid att diskutera och besluta • Det tar tid att följa upp och mäta • Det tar tid att journalföra Informera • • • • • Ge tid för diskussion och information Samråd med patient, anhörig och personal Ge motiven för utsättning Berätta om viktiga symtom vid utsättningen Berätta att du vill följa upp resultatet och kanske måste sätta in medlet igen Vad kan hända vid utsättning? • • • • • Utsättningsreaktioner/reboundfenomen Läkemedelsinteraktioner?? Fortsatt sjukdom/sjukdomsrecidiv Negativ händelse Beroende Rebound/Utsättningsreaktion Betablockerare (betareceptoruppreglering) PPI (kan dröja 1-2 v, ökad gastrinproduktion) Diuretika (sekundär aldosteronism) SSRI (yrsel, illamående, huvudvärk mm) Neuroleptika (kräkningar, yrsel, huvudvärk, takykardi, sömnsvårigheter, ”rebound-psykos”) • Analgetika mot huvudvärk • • • • • Några faktorer som påverkar när utsättningssymptom uppträder • Läkemedlets halveringstid • Läkemedlets koncentrations-effektkurva • Läkemedlets verkningsmekanism Reversibel Irreversibel Hur lång tid tar nedtrappningen? • Metoprolol: 7-10 dagar • SSRI: i minst två steg med 2-3 t1/2 på varje steg • PPI: minska dosen var 3:e-4:e dag eller förläng dosintervallet under några veckor Läkemedelsberoende • • • • • Opioider Bensodiazepiner och liknande Nikotin Amfetamin och liknande Anabola androgena steroider? Fortsatt sjukdom/recidiv Man ska inte tolka utsättningssymptom som recidiv, men sjukdomen kan recidivera (ex. depression). Risk för negativ händelse Om man sätter ut en profylaktisk behandling kan den händelse man försökt förebygga inträffa, men det kunde den ha gjort även med behandlingen…