Rengöring och desinfektion på en operationsavdelning

 Rengöring och desinfektion på en
operationsavdelning
Steriltekniker utbildningen Sollefteå Lärcenter 300 YH p, 2014 Författare: Anna Steffenburg och Mathias Thelén Handledare: Maria Hansby
Sammanfattning Projektarbete/ Studie Steriltekniker, 300 YH poäng vid Sollefteå Lärcenter, 2014. Författare: Anna Steffenburg och Mathias Thelén anna@steffenburg.se mathias_thelen@hotmail.com Antal sidor: 15 Titel: Rengöring och desinfektion på en operationsavdelning Handledare: Maria Hansby Datum: 2014-­‐12-­‐16 TACK till personalen på operationsavdelningen där studien genomfördes. Samt ett stort tack till: Maria Hansby utbildningsledare och handledare Kerstin Thorsson sektionsledare och operationssjuksköterska Aino Kempe hygiensjuksköterska Kerstin Nilsson steriltekniker Peter Landvall Fil. Dr i medicinsk mikrobiologi Sammanfattning: Forskning och trender styr till stor del utvecklingen i de steriltekniska verksamheterna. En trend som börjar breda ut sig i Sverige är att steriltekniker tar över arbetet med rengöring och desinfektion på de operationsavdelningar som ligger segregerade från de steriltekniska enheterna. Upptakten till studien var att se om det är en bra rutin att följa, med syfte att väcka diskussion i ämnet och som mål att ha ett underlag till en eventuell ändring av arbetsrutinen. Rengöring och desinfektion av medicinskteknisk utrustning är en komplicerad del av arbetet på en operationsavdelning då hänsyn måste tas till lagar, standarder och klassificeringar av de medicintekniska produkterna för att nå upp till ett önskat resultat och hindra smittspridning och infektioner i samband med operativa ingrepp. Studien genomfördes som frågestudie med inriktning på kunskapsfrågor och hur man använder yrkeskompetens på att bra sätt, utifrån ett kvalitetsledningsperspektiv. Innehållsförteckning Sida Bakgrund 1 Syfte och Mål 3 Metod 4 Frågor och sammanställning 5 Diskussion 14 Källförteckning 15 Inledning: Rengöring och desinfektion av operationsinstrument är en komplicerad och viktig del av arbetet inom operationssjukvården. Det kräver djup kunskap i ämnet för att på ett säkert och effektivt sätt hindra smittspridning och förebygga infektioner hos patienter. Den medicintekniska utrustning som studien främst utgår ifrån är kirurgiska invasiva flergångsinstrument som är klassificerade enligt LVFs 2003:11 och har lagstadgade anvisningar om hur all hantering av instrumenten ska ske. På många operationsenheter utförs arbetet med rengöring och desinfektion direkt på enheten av operationssjuksköterskor. I dessa fall sker det i ett avvecklingsrum som ansluter till operationssalen och då inte på de steriltekniska enheterna som normalt utför arbetet med orent gods. Steriltekniker utbildningen påvisar ofta att kunskap och forskning är av stor vikt för att arbeta patientsäkert och det är i huvudsak dessa komponenter som trendsätter och skapar nya rutiner på enheterna. En ny trend som har börjat breda ut sig på operationsavdelningar runt om i landet är att steriltekniker tar över operationssjuksköterskornas arbete med rengöring och desinfektion, vilket väckte vårt intresse av att utforska den nya arbetsrutinen vidare. Bakgrund Vad är då desinfektion, dess betydelse och riktlinjer? Desinfektionens historia: Desinfektionens historia börjar i Wien 1847 då den Ungerske läkaren Ignaz Semmelwiess såg ett samband mellan handtvätt och minskad dödlighet för nyförlösta mammor i barnsängsfeber. Till en början var det svårt att övertyga läkarvetenskapen om hygienens betydelse och Semmelwiess fick jobba i motvind. Med tiden fick dock hygienen och senare desinfektionens betydelse acceptans inom läkarvetenskapen och desinfektion av kirurgiska instrument kom några år senare på 1860-­‐talet med den skottsfödde läkaren Joseph Lister som var yrkesverksam i norra England. Joseph Lister var pionjär av antiseptiska operations metoder och desinfektion av kirurgiska instrument. Motivet till att arbeta antiseptiskt hade han upptäckt i Semmelweiss tidigare arbete med handhygien Desinfektion är inaktivering av sjukdomsalstrande mikroorganismer: Desinfektion definieras som en reduktion av mikroorganismer till en nivå som inte innebär risk för smitta eller överföring av smitta. Desinfektion kan ske med fysikaliska eller med kemiska metoder. Värmedesinfektion ska användas i första hand till medicintekniska produkter då det är möjligt. Kemisk desinfektion används för utrustning som inte kan desinfekteras i diskdesinfektor och till hud och ytor. 1 Termisk desinfektion i diskdesinfektor: Värme desinfektion eller termisk desinfektion som är en mer korrekt benämning, är i Sverige enligt standard bestämt till att följa A0 600 värde. A0 600= 90 grader i 60 sekunder som oftast används, eller 80 grader i 600 sekunder som är den standardiserade benämningen. I Sverige talar man om tre olika renhetsgrader; rent, höggradigt rent och sterilt. • Rent -­‐ En ren produkt ska vara synligt ren för ögat och får endast användas på intakt hud. Exempel blodtrycksmanschett. • Höggradigt rent -­‐ Höggradigt rent är ett svenskt begrepp som innebär att produkten är fri från levande mikroorganismer. Det får inte finnas mer än en levande mikroorganism per tusen enheter när produkten kommer i kontakt med slemhinnor och skadad hud. Exempel förband och omläggningsmaterial. Instrument som ska steriliseras måste först ha uppnått en renhets nivå av höggradigt rent, för att sannolikt uppnå sterilitet. • Sterilt -­‐ Definitionen för sterilitet är SAL= Sterile assurance level och innebär en livsduglig mikroorganism per 1.000.000 enheter. De föremål som ska steriliseras ska vara rengjorda, höggradigt rena, torra, granskade, korrekt packade och märkta. Vårdrelaterade infektioner: I Sverige drabbas ca 10 % av alla patienter av en vårdrelaterad infektion till följd av sjukhusvistelse, ca 20 % av dessa patienter drabbas av postoperativa infektioner. En av 10 patienter som drabbas av vårdrelaterade infektioner, avlider till följd av sin infektion. Förutom det mänskliga lidandet som vårdrelaterade infektioner skapar, förlängs vårdtiden med ett genomsnitt av 4 dygn/per patient till en årlig kostnad av ca 3,7 miljader kr. Vårdhandboken "Medicinteknisk utrustning: I vårdhandboken definieras en medicinteknisk produkt på följande sätt; "En medicinteknisk produkt är en produkt som används av alla inom hälso-­‐ och sjukvård. Till exempel kirurgiska instrument, blodtrycksmanschett, förbandsmaterial och autoklav." En medicinteknisk produkt skall hålla sin renhetsgrad fram tills dess att den används." (Vårdhandboken 2012) Inom hälso-­‐ och sjukvården är alla anställda enligt lag skyldiga att arbeta hygieniskt och patientsäkert och därför är det viktigt att veta vad lagtexten hänvisar samtliga att följa. Lagen om medicintekniska produkter 1993:584 2 § Med en medicinteknisk produkt avses i lagen en produkt som enligt tillverkarens uppgift ska användas, separat eller i kombination med annat, för att hos människor: 1 påvisa, förebygga, övervaka, behandla eller lindra en sjukdom. 2 Medicintekniskt direktiv 5§ En medicinteknisk produkt skall vara lämplig för sin användning. Produkten är lämplig när den: 1. är rätt levererad och installerad samt underhålls och används i enlighet med tillverkarens märkning, bruksanvisning eller marknadsföring, 2. uppnår de prestanda som tillverkaren avsett och tillgodoser höga krav på skydd för liv, personlig säkerhet och hälsa hos patienter, användare och andra. (lag 2009:271) Hälso-­‐ och sjukvårdslagen 2 a § hälso-­‐ och sjukvården skall bedrivas att den uppfyller kraven på en god vård. Detta innebär att den skall särskilt: 1 Vara av god kvalitet med en god hygienisk standard och tillgodose patientens behov av trygghet i vården och behandlingen. Patientsäkerhetslagen 3kap §2 Vårdgivaren skall vidta de åtgärder som behövs för att förebygga att patienten drabbas av vård skador. kap 6 §4 Hälso-­‐ och sjukvårdspersonal är skyldiga att bidra till att en hög patientsäkerhet upprätthålls. Syfte Syftet är att väcka en diskussion samt få klarhet i vem som är mest lämpad att sköta arbetsuppgiften utifrån ett patientsäkerhets-­‐ och arbetsfördelningsperspektiv. Mål Skapa ett underlag till en bra hanteringsrutin i arbetet med orent gods efter avslutad operation. 3 Metod Dagen då studien genomfördes var förbestämd att genomföras vid ett samlat tillfälle då operationssjuksköterskorna hade arbetsplatsträff och alla fick möjlighet att svara på undersökningen samtidigt. Vid det tillfället var det 11 personer på mötet som samtliga medverkade i studien. Som metod till undersökning användes en frågestudie som var uppdelad i två delar, en del fokuserade på viktiga moment i rengöring och desinfektionsprocessen och en del på operationssjuksköterskornas utbildning, antal år i arbete, arbetsrutiner och egna tankar om arbetsfördelningen. 4 Frågor och sammanställning Inledningsfrågor 1. För att känna dig säker på att följa de lagar och standarder som styr arbetet med rengöring och desinfektion av operationsinstrument; är då din uppfattning att du fått med dig tillräckliga kunskaper under din utbildning till operationssjuksköterska? 8
3
JA
NEJ
Kommentarer: Ja för 30 år sedan. Det som gällde då. 2. Är din uppfattning att du tillhandahåller kontinuerlig kompetensutveckling för att känna dig säker i arbetet med rengöring och desinfektion av operationsinstrument? 6
5
JA
NEJ
5 3. I ett utvecklingsarbete med att fördela personalresurser och kompetens på ett bra sätt; bör då rengöring och desinfektion enligt dig ingå i dina arbetsuppgifter? 7
4
JA
NEJ
Kommentarer: Kunskap som ovan borde självklart ingå men enligt mig borde mitt fokus vara på salen. 4. Om någon annan (ex, Steriltekniker) tog hand om instrumenten efter avslutad operation, hade det underlättat för dig i ditt arbete? 11
0
JA
NEJ
6 5. Hur många år har du arbetat som Operationssjuksköterska? 3
2
1
Mindre
än 1 år
2 år
6 år
1
1
1
1
1
11 år
16 år
30 år
33 år
34 år
Forts. frågor 6. När de orena operationsinstrumenten anlänt till avvecklingsrummet för rengöring ska skyddsutrustning användas. Vad ingår i en korrekt skyddsutrustning vid hantering av smutsigt gods? 11
10
11
8
6
1
6
5
3
0
Ja
5
0
Nej
7 7. Innan skyddsutrustningen tas på för arbete med orena instrumenten, är det då viktigt att desinfektera händerna? Motivera svaret kortfattat. 7
4
JA
NEJ
Motivering för Ja: Viktigt med rena händer när man tar handskar från kartong. Alltid desinfektera händer innan smutsigt arbete. Rena händer innan man tar handskar. Alltid påbörja arbete med rena händer. Alltid desinfektera händer innan påtagning av handskar. Du ska ha desinfekterade händer innan du tar på handskar. Motivering för Nej: Man arbetar med orent material. Skyddar mig själv med skyddsutrustning. Osäker, kan inte se något syfte. Instrumenten är redan orena och man har handskar på sig. 8 8. Vissa instrument behöver demonteras innan rengöring och desinfektion i diskdesinfektorn för att bli höggradigt rena. Vet du vem som enligt det medicintekniska direktivet ska tillhandahålla den korrekta informationen? 9
2
JA
NEJ
Ja, vem då? Företaget. Verksamhetschefen. Avdelningschef. Medicinteknisk ansvarig. Tillverkaren 9 9. Standarder, som till stor del styr vår verksamhet, har som syfte att vara en lösning på ett återkommande problem. Vissa av standarderna är styrda av lagen och måste följas medan andra fungerar som ett rekommenderat sätt att arbeta på. Standard 15883-­‐2 beskriver bland annat hur man lastar kanylerade (ihåliga) instrument i diskdesinfektorn och det är: vi enligt lag skyldiga att följa?
6
3
Ja
Nej
en rekommendation att följa för att nå ett önskat resultat?
6
2
Ja
Nej
Ej svarat: 1st 10 10. Vid vissa tillfällen kan man behöva avlägsna en diskvinge för att få bättre plats i diskdesinfektorn. Ska hålet där vingen suttit i så fall täckas för? Har det någon betydelse? Motivera kortfattat 10
1
JA
NEJ
Motivering: Trycket av vattnet som spolas in förändras. Stor öppning där vatten annars rinner ut. Fel tryck på vattnet annars. Att diskprogrammet sker på rätt sätt. För att få rätt tryck på vattnet i de andra vingarna. För att få rätt tryck på vattnet. Osäker på varför men har lärt mig under min upplärning att täcka för hålet. Vatten spolas ur felaktigt, fel dos diskmedel når instrumenten? Maskinen tappar tryck, sämre diskresultat. 11 11. Efter avslutad diskprocess står det i process dokumentationen, ”process ok”, är det tillräckligt för att frisläppa godset enligt standard? 11
0
JA, D ET ÄR NEJ, D ET KRÄVS ENLIGT ÄVEN..
STANDARD TILLRÄCKLIGT FÖR FRISLÄPPANDE
Temp ska ha varit över 90°C i minst 60sek. Kontrollera 90°C under minst 1 min samt visuell inspektion. Kontroll av temp och tid under sterilseringsfas. Kontrollera att desinfektion utförts i över 90°C under minst 1 min. Kontroll av ”kurvan” för att se att processen kommit upp i rätt gradantal under rätt antal minuter. Kolla kurvan så att rätt temp uppnåtts. Desinfektion skett i minst 90°C i 1 min. Kollar kurvan. 12 12. Vissa galler innehåller diverse skruvar och plattor. Behöver dessa rengöras och desinfekteras innan de fylls på i gallren och steriliseras? 9
2
JA, D E S KA D ISKAS I NNAN NEJ, D E ÄR R EDAN R ENA DE F YLLS PÅ OCH OCH B LIR S TERILA I STERILISERAS.
AUTOKLAVEN. Sammanställning Syftet med studien var att fungera som ett underlag till att ta fram en ny arbetsrutin på den berörda operationsavdelningen. Vi kommer därför inte allmänt redovisa svaren närmare i denna studie, utan lämnar till läsaren att själv bilda sig en uppfattning om resultatet. De personer som omfattas av arbetet kommer få en närmare presentation av svaren. 13 Diskussion Syftet med frågestudien var att väcka en diskussion för att främja samarbetet mellan operationsavdelningen och sterilenheten som ligger åtskilda från varandra på sjukhuset. Vi blev nyfikna på hur operationssjuksköterskorna bedriver rengöring och desinfektionsarbetet. Utifrån det ställde vi kunskapsfrågor men även frågor om hur de upplever arbetet och om de tycker att de har den tid som krävs för att arbeta med rengöring och desinfektion. Efter att vi genomfört frågestudien kunde vi utläsa ett mönster där övervägande majoritet tycker att rengöring och desinfektion tillhör deras arbetsuppgifter men med en samstämmighet över att det skulle underlätta i deras arbete om t.ex. en steriltekniker tog över deras arbete med rengöring och desinfektion. Utifrån svaren vi fått in såg vi att de operationssjuksköterskor som har lång erfarenhet inom yrket anser sig ha fått en bättre utbildning i rengöring och desinfektion än de som utbildat sig mer nyligen. Vår slutsats i frågestudien är att svaren spretar en del och vi uppfattar att operationssjuksköterskornas kunskap i ämnet ser olika ut, men att det finns en generell önskan om att bli avlastad i arbetet med rengöring och desinfektion. Målet med studien var att arbeta fram ett underlag till en bra hanteringsrutin. Har vi då nått vårt mål? Vår förhoppning är att informationen som framkommer i studien kan komma till användning och beaktas när man tar fram nya rutiner i rengöring och desinfektionsarbetet på operationsavdelningen. Under den tid vi arbetat med studien har vi stött på diskussioner om engångsartiklar som körs om i processen. Det är ett ämne som vi inte arbetat med i projektet men som diskuteras flitigt och kan vara intressant att arbeta med i en annan studie. 14 Källförteckning Föreläsningsmaterial från Maria Hansby och Mikael Zimmerman 2013 SS-­‐EN-­‐ISO 15883 LVFS 2003:11 Lagen om medicintekniska produkter 1993:584 Medicintekniska direktivet Hälso-­‐ och sjukvårdslagen Patientsäkerhetslagen Vårdhandboken 2012 15