Aluminium gör vanliga föremål ovanliga

Transcription

Aluminium gör vanliga föremål ovanliga
NYHETER OM INNOVATIVA ALUMINIUMLÖSNINGAR FRÅN SAPAKONCERNEN 2:2014
DET PERFEKTA VALET
MÖJLIGHETERNAS
METALL
VIETNAMS
STORSTÄDER
BYTER SKEPNAD
Det är ett lätt material, vilket är en stor fördel vid hantering, frakt och slutanvändning.
Industridesignern Konstantin Grcic
om aluminium.
Kreativa vinklar
Aluminium gör vanliga föremål ovanliga
SV01_cover.indd 1
2014-09-11 15:23:35
LEDARE
INNEHÅLL
Allt fler använder aluminium
04
V
IETNAM ÄR EN av världens
snabbast växande ekonomier.
Varje gång jag besöker vår
anläggning i Ho Chi Minhstaden förundras jag över den
snabba och energiska utveckling som råder i landet.
Sapa har skaffat sig ett rykte i Vietnam om att
leverera produkter och tjänster av hög kvalitet.
Det är inte så konstigt, eftersom det är en del
av vår DNA och en förutsättning för att samarbeta med kunder som CS Wind, Siemens och
TUUCI. Vi utnyttjar vår globala kompetens
för att tillsammans med våra lokala kunder
utveckla lösningar som skapar
p verkligt
g mervärde.
Ett annat ämne som tas upp i det
här numret av Shapes är
är materialbyte. Allt fler kunder väljer att
använda aluminium i stället för
andra material i byggnader,
ader, bilar,
värmeväxlare och andra
ra
industriapplikationer.
Tack vare Sapas unika
resurser inom forskning och utveckling blir
ir
den här omställningen
n
avsevärt mycket enklare.
Jag vill att Sapa ska
vara det första du tänker
er
på när du hör ordet alumiminiumlösningar.
Byt upp dig
Genom att byta material till aluminium kan man både sänka
kostnaderna och, enligt Ferdinand Munk, skapa ”vackra
produkter”.
08
Byggboom i Vietnam
Detta land i sydöstra Asien utvecklas i rasande fart och
aluminiumanvändningen följer samma uppåtgående trend.
12
Effektiv lösning
Tesla Model S är en elbil med unika köregenskaper, mycket
tack vare den lätta karossen.
16
En värld av möjligheter
Aluminium är både varmare och mjukare än stål och ett
favoritmaterial för den framstående industridesignern
Konstantin Grcic.
LÄS MER
Så funkar det/Strängpressning 03 · Förebilden 07 · Nyheter 14
Trender 19 · Utveckling 20 · Hållbarhet 22
04
08
12
16
Shapes är
ä Sapakoncernens kundtidning som ges ut på 17 språk två gånger om året.
Ansvarig utgivare: Kevin Widlic, kevin.widlic@sapagroup.com Redaktör: Eva Ekselius,
eva.ekse
eva.ekselius@sapagroup.com Projektledare: Ylva Carlsson AD: Karin Söderlind, Maria Lindén
Språkkoo
Språkkoordinator:
Inger Finell Produktion: Appelberg Publishing Group
V- Adressändring: Meddela din kontaktperson på Sapa eller informationsavdelTryck: V-TAB
ningen, i
ningen, info@sapagroup.com
Shapes finns även på www.sapagroup.com
SVEIN TORE HOLSETHER
ER
Vd och koncernchef, Sapa
SV02_content_editorial.indd 2
Copyright © Sapa AS 2014 - alla Sapas produktnamn som förekommer
i tidningen är varumärken som tillhör Sapakoncernen.
2014-09-08 14:15:43
så funkar det
Strängpressning steg för steg
4 till 8 meter långa aluminiumcylindrar …
...ungefär som att pressa tandkräm ur en tub
TEXT: SAPA ILLUSTRATION: LI ROSÉN
VID TILLVERKNING AV aluminiumprofiler
är utgångsmaterialet alltid ett så kallat
göt, som värms upp i en induktionsugn
till 450–500 grader Celsius.
Med stor kraft pressas sedan det uppvärmda götet genom ett verktyg som
ger profilen dess form, ungefär som när
man pressar tandkräm ur en tub.
Profilen pressas genom verktyget med
en hastighet på mellan 5 och 50 meter
per minut och är vanligtvis mellan 25 och
45 meter lång.
Så fort profilen lämnar verktyget kyls
den ned med luft eller vatten. För att
frigöra spänningar och få profilen riktigt
rak sträcks den när den har svalnat.
… kapas i rätt
längder (göt)
och förbereds
för pressning …
… värms upp till
cirka 500 grader
Celsius …
… pressas genom verktyget och kyls därefter
omedelbart.
SV03_how_it_works.indd 3
2014-09-08 14:15:48
MATERIALBYTE
Framtidens
metall
Allt fler kunder vill använda
framtidens metall i sina produkter.
Men för att byta material krävs det ett systematiskt tillvägagångssätt.
TEXT KEVIN WIDLIC FOTO MAURIZIO CAMAGNA
A
LUMINIUM STÅR I ständig konkurrens med material som trä, PVC och
andra metaller som koppar och stål.
Koppar är betydligt dyrare än aluminium, medan kilopriset för stål
är avsevärt mycket lägre. Priset är i många fall en
viktig konkurrensfördel och en avgörande faktor
vid val av material.
Men för att en tillverkare ska byta material
krävs det ofta mer än ett lägre pris. Materialbyte
är en process som kräver omfattande analyser
och granskningar av produkten i fråga. Här vägs
olika argument för och emot, som exempelvis
tradition och ökad konkurrenskraft.
Enligt Frank Messner på Helmholtz centrum
för miljöforskning i tyska Leipzig är relativa
prisförändringar inte den enda bakomliggande
faktorn vid materialbyten. Han menar att man i
stället bör se det som en utvecklingsprocess, som
kräver en hel del kunskap, tid, kapital, forskning
och erfarenhet.
4
SHAPES đ ƫ2.2014
SV04-06_customer_case.indd 4
2014-09-08 14:15:52
FÖREBILDEN
MED ALUMINIUM KAN JAG GÖRA VACKRA
PRODUKTER.
Ferdinand Munk,
VD på Günzburger Steigtechnik
Viktiga faktorer vid materialbyte
Gƫƫ0!.%(50!ƫA.ƫ!*ƫ"+.0#Q!*
!ƫ
,.+!//Čƫ+$ƫ !ƫ)0!.%(ƫ/+)ƫ
*2A* /ƫ0%((ƫ!*ƫ2%//ƫ,.+ 1'0ƫ®.ƫ
#!*+)#Qƫ.!#!(1* *ƫ'+*0.+((!.ċ
ƫƫ***ƫ)*ƫ50!.ƫ0%((ƫ!00ƫ*500ƫ
)0!.%(ƫA.ƫ !0ƫ2%'0%#0ƫ00ƫ/'ûƫ
/%#ƫ &1,#Q!* !ƫ'1*/',!.ƫ+)ƫ
!0ƫ*5ƫ)0!.%(!0/ƫ!#!*/',!.ċƫ
®. !(.*ƫ)Q/0!ƫ®2!.2A#ƫ*'!(.*ċ
ƫƫ'0+.!.ƫ/+)ƫ.%/'!.Čƫ+)/0A((*%*#/ġƫ+$ƫ10.1/0*%*#/'+/0* !.ƫ
/)0ƫ)%(&®,Q2!.'*ƫ)Q/0!ƫ102A.!./ƫ*+##.*0ċ
G
G
Källa: Mahmoud Farag,
Amerikanska universitetet i Kairo
2.2014 đ ƫƫ
SV04-06_customer_case.indd 5
5
2014-09-08 14:15:55
MATERIALBYTE
KILO
Från koppar
till aluminium
MED SAPAS ALUMINIUMLÖSNING blir
LEONI Kabels batterikablar
kablar ungefär hälften
så tunga, jämfört med kopparkablar. Dess–
utom har man lyckats sänka kostnaderna
utan att behöva tummaa på kvalitet eller
prestanda.
Kablarna i en passagerarbil
gerarbil väger totalt
cirka 25 kilo. Koppar ärr det material som traänts till dessa kablar.
ditionellt sett har använts
Batterikablarna utgör
gör omkring 15 procent
av den totala kabelvikten
ten i en bil. I samaretaget LEONI
bete med Sapa har företaget
rna med
nu ersatt kopparkablarna
handlad
batterikablar av ytbehandlad
aluminium.
– Jaguar (bilden tilll
ma
höger) har gjort samma
sak, berättar Michael Wind
arig
på Sapa, som är ansvarig
för försäl
försäljning och marknadsföring
av aluminiumrör för applikationer till
fordonsindustrin.
– Genom att använda aluminium i
tillverkningen av individuella bilkomponenter kan man uppnå fördelar som lägre vikt
och kostnadsbesparingar, säger han. Det här
är ett koncept som har visat sig vara oerhört
framgångsrikt.
Aluminium har många fördelar jämfört med
andra material, till exempel utmärkta värme–
överföringsegenskaper. Den lätta metallen är
dessutom ett bra val inom branscher där det krävs
material med hög hållfasthet och låg vikt, eftersom den kan strängpressas till profiler i en mängd
olika former.
INOM BYGGBRANSCHEN används aluminium
med fördel till produkter som fönster och fasader,
eftersom materialet har hög hållfasthet och är i
det närmaste underhållsfritt. Aluminium är en
flexibel, korrosionsbeständig och helt återvinningsbar metall.
Ibland är dock de estetiska egenskaperna
minst lika viktiga som de funktionella.
– Vi köper med ögonen, säger Ferdinand Munk,
ägare och VD för Günzburger Steigtechnik.
Med aluminium kan jag göra vackra produkter. Detta tyska bolag är en av Europas främsta
leverantörer av ställningssystem som exempelvis
6
KILO
Den genomsnittliga
mängden aluminium i
passagerarbilar har ökat
från 39 till 151 kg mellan
1976 och 2010.
stegar och underhållsplattformar för flygplan. De
har valt att använda aluminium till sina produkter.
INOM ALUMINIUMBRANSCHEN tillverkas ett brett utbud av legeringar i enlighet med kund–
ernas specifikationer. Strängpressningsföretag
som Sapa kan dessutom erbjuda skräddarsydda
mertjänster i form av olika ytbehandlingar och
väggtjocklekar.
Målet är att identifiera ett material med
egenskaper som på bästa sätt uppfyller produktkraven. Detta material bör vara specifikt anpassat
efter det aktuella användningsområdet.
Inom fordonsindustrin har stål länge varit det
främsta materialet, men de senaste årtiondena
har användningen av aluminium ökat i rasande
fart. Mellan 1976 och 2010 har den genomsnittliga
mängden aluminium i passagerarbilar ökat från
39 till 151 kg, och aluminiumanvändningen fortsätter att öka – ofta på bekostnad av stål.
SHAPES đ ƫ2.2014
SV04-06_customer_case.indd 6
2014-09-08 14:16:00
FÖREBILDEN
En lysande idé
Ett hemrenoveringsprojekt ledde
till ett energibesparande förslag
på en Sapa-fabrik i Frankrike.
TEXTƫƫƫƫ
FOTOƫƫ
MILJÖFRÅGOR OCH NYA lösningar
är två stora intressen för Tahiri
Lahouari, pressoperatör på Sapas
fabrik i Châteauroux, Frankrike.
När Sapas koncernchef Svein Tore
Holsether nyligen bad medarbetarna dela
med sig av sina bästa tips på hur man kan
använda aluminium, kom Lahouari med en
lysande idé, bokstavligt talat.
– Jag föreslog att vi skulle installera solpaneler tillverkade av aluminiumprofiler
från Sapas fabriker, säger Lahouari. På så
sätt skulle vi kunna sänka elförbrukningen
på våra anläggningar.
Lahouaris idé var att använda energin
från solpanelerna till att driva belysningsoch värmesystem. Han kom dessutom med
ett förslag om att ta tillvara regnvatten,
som sedan kan användas till kylning eller
spolning på toaletterna.
För en tid sedan köpte Lahouari ett hus
som han håller på att renovera. Det är ett
långsiktigt projekt som får ta den tid det
tar. Han gör allting själv och tycker om att
fundera ut olika tekniska lösningar som
kan bidra till att sänka energiförbrukningen.
– När vi pratade om att installera solpaneler hemma insåg jag att samma teknologi skulle kunde användas på Sapa, säger
Lahouari.
Det var inte bara han själv som tyckte att
det var en bra idé. Förslaget utsågs till ett
av vinnarbidragen i tävlingen “New Ideas”,
och nu hoppas Lahouari att idén ska bli
verklighet.
Tahiri Lahouari
Yrke:
Pressoperatör
Arbetsplats:
Châteauroux, Frankrike
Familj:
Fru, 4 barn och 5 barnbarn
Antal år inom bolaget:
30, varav några månader på
Alcoa, 29 år på Hydro och
nu på Sapa
Fritidsintressen:
Gör-det-själv-projekt och se på filmer
Personliga miljöinitiativ:
Försöker minimera vattenoch elförbrukningen och
sorterar hushållssopor
2.2014 đ ƫƫ
SV07_role model.indd 7
7
2014-09-08 14:16:10
NYA sapa
växer
Vietnams två största städer, Hanoi
och Ho Chi Minh-staden, visar
kraftig tillväxt, både ekonomiskt
och befolkningsmässigt.
TEXT KEVIN WIDLIC FOTO FRANÇOIS
CARLET-SOULAGES; GETTY IMAGES
SV08-11_outlook_vietnam.indd 8
2014-09-08 14:16:15
VIETNAM “ūūutblick
KINA
HANOI
LAOS
THAILAND
VIETNAM
KAMBODJA
HO CHI MINHSTADEN
(1)%*%1)*2A* *%*#!*ƫ%ƫ%!0*)ƫ®'.ƫ%ƫ0'0ƫ)! ƫ(* !0/ƫ/*ƫ
102!'(%*#ċƫ121 /0 !*ƫ*+%ƫA.ƫ%!0*)/ƫ*A/0ƫ/0®./0ƫ/0 Čƫ)! ƫ!*ƫ
!"+('*%*#ƫ,QƫćČąƫ)%(&+*!.ċƫ
I VIETNAM FINNS ingen branschorganisation
som representerar landets aluminiumbolag, vilket gör att det saknas tillförlitlig statistik om den
inhemska användningen av denna lätta metall.
Men experter hävdar att den helt klart ökar i takt
med landets snabba utveckling.
Enligt PwC kommer Vietnam att vara världens snabbast växande tillväxtmarknad 2025,
med en potentiell årlig tillväxt på 10 procent.
Andelen fattiga minskar snabbare än i Kina,
arbetslösheten ligger på under 5 procent och
hälften av invånarna är 25 år eller yngre.
Vietnam växer så det knakar. Det märks framför allt i landets två största städer. De närmaste
10 åren planerar den vietnamesiska regeringen
att satsa 289 miljarder USD på projekt inom områden som mekaniska byggprodukter och infrastruktur, enligt Nguyen Van Thu, chef för VAMI
(Vietnam Association of Mechanical Industry).
– Våra siffror visar att aluminiumanvändningen i Vietnam ökar med 15 till 20 procent per
år, säger Thu. Metallen används i många av våra
viktigaste industrier och industriapplikationer.
Ett annat användningsområde är byggnation av
höghus, där aluminium används både utvändigt
och invändigt.
– I och med den ökade efterfrågan ökar även
kraven på produkternas kvalitet, säger Thu.
Om de vietnamesiska leverantörerna inte håller måttet tvingas företagen att vända blicken
utomlands. Men att importera är både dyrare
och sämre för miljön. Med alla de projekt som
planeras inom industriell infrastruktur kommer
aluminiumanvändningen i Vietnam att fortsätta
öka i snabb takt. Lokala inköp är att föredra, och
jag hoppas att våra inhemska aluminiumbolag
kan möta utmaningen.
– Vi fungerar som en länk mellan
byggföretagen
och regeringen, säger Nguyen
Van Thu på VAMI.
Just nu har vi
många projekt
på gång.
HO CHI MINH-STADEN är Vietnams största stad
och viktigaste ekonomiska centrum. Här byggdes
omkring 6 100 nya bostäder 2013, vilket enligt
fastighetsbolaget CBRE Vietnam var 84 procent
fler än året dessförinnan. 40 stycken över 100
meter höga byggnader har dessutom byggts eller
2.2014 đ ƫƫ
SV08-11_outlook_vietnam.indd 9
9
2014-09-08 14:16:21
På den vietnamesiska marknaden efterfrågas
aluminium och aluminiumlösningar av bättre kvalitet.
Viktiga organisationer
VAMI är en icke-statlig
organisation som grundades
2002. VAMI representerar
landets mekaniska industriföretag, med medlemmar
inom bl.a. skeppsbyggnads-,
bil-, industri- och byggbranschen.
Det vietnamesiska arkitektförbundet HCMC Association of Architects har
omkring 1 000 medlemmar,
varav många är verksamma
inom institutionell arkitektur
och tillverkningsindustrin.
Förbundet erbjuder bland
annat konsultation med
arkitekter, professorer och
universitet.
håller på att byggas i staden, till exempel Bitexco
Financial Tower med sina 68 våningar, som invigdes 2010.
Det bor nästan 8 miljoner människor i Ho Chi
Minh-staden. Enligt många experter kommer
folkmängden att öka med nästan det dubbla under
de närmaste 10 åren, något som kräver enorma
investeringar i bostäder, kontor och infrastruktur.
Med sin stora befolkning, snabba ekonomiska
tillväxt och kraftigt expanderande byggindustri
står Ho Chi Minh-staden för hela 25 procent av
Vietnams totala energiförbrukning. Energibesparingar är därför en högprioriterad fråga.
Nguyen Truong Luu, vice ordförande för HCMC
Association of Architects, är väl insatt i branschen.
Som yrkesverksam arkitekt har han använt aluminiumlösningar i sina projekt under 10 års tid, och
han tror på en kraftigt ökad användning av metalllen inom den vietnamesiska byggindustrin.
SV08-11_outlook_vietnam.indd 10
– I många andra länder ser vi ett ökat fokus på
energisnåla lösningar vid nybyggnationer, säger
Luu. Förhoppningsvis kommer denna trend att
växa sig allt starkare även här i Vietnam.
SOM EXEMPEL NÄMNER han företaget HCMC
Lotterys nya kontorsbyggnad.
– Här använde vi aluminiumgaller som släpper in
maximalt med ljus och minimalt med solvärme,
säger han. Denna lösning resulterade i en årlig
energibesparing på 50 000 USD.
– Traditionellt sett har stål och andra metaller
använts flitigt inom arkitekturen, säger han. När
vi började använda aluminium förändrades vårt
sätt att jobba. Jag är väldigt positiv till aluminium.
Trender kommer och går, och nu är det aluminium
som gäller. Det är rena drömmaterialet för en
arkitekt, eftersom det är extremt lätt, tåligt och
formbart.
– Vi importerar aluminiumprodukter
från Kina, USA och
Europa eller köper
dem från inhemska
leverantörer, säger
arkitekten Nguyen
Truong Luu. Lokala inköp är att
föredra, eftersom
importerade material kostar mer, har
längre leveranstid
och är mer energikrävande.
2014-09-08 14:16:24
VIETNAM “ūūutblick
Invändigt utgörs
vindtornets sektioner till stor del
av aluminium.
Ledande leverantör
Samarbete på hög nivå
CS Wind har sitt huvudkontor i Seoul, Sydkorea.
2003 startade bolaget
upp verksamhet i den
vietnamesiska provinsen
Ba Ria-Vung Tau, med
målet att etablera sig på
den växande vindkraftsmarknaden. I dag är CS
Wind Vietnam en av de
ledande leverantörerna av
vindtorn för vindkraftverk
till havs och på land, med
kunder som Siemens, Vestas, Acciona och General
Electric.
(1)%*%1)ƫA.ƫ!00ƫ"2+.%0)0!.%(ƫ
"®.ƫƫ%* ƫ%!0*)ċƫ
VINDTORN BYGGS I sektioner och kan vara över
100 meter höga. CS Wind Vietnam tillverkar dessa
gigantiska torn, som fungerar som stöd för vindkraftverk till havs.
Moderbolaget CS Wind har tre produktionsanläggningar i olika delar av världen. Det som gör
fabriken i Vietnam unik är att deras tornsektioner
är helt integrerade med den invändiga aluminiumplattformen. Alla produkter exporteras, främst till
USA och Europa.
På den stora anläggning i Tan Thanh, sydost om
Ho Chi Minh-staden, ligger de massiva tornsektionerna uppradade sida vid sida. De är så stora att en
fullvuxen man kan gå omkring inuti dem utan att
behöva böja sig.
Inuti varje tornsektion finns en aluminiumplattform och en trappa som leder från den ena
änden till den andra.
– Vi tillverkar våra produkter enligt kundernas
specifikationer. Även om två torn ser likadana ut,
så kan de ändå skilja sig från varandra på en rad
olika punkter. Vi gör hela tiden nya justeringar och
anpassningar, säger fabrikschefen Na Yeo-Song.
Han berättar att aluminiumavdelningen har en
genomsnittlig produktionskapacitet på 170 ton i
månaden vid enskiftsproduktion.
CS WIND VIETNAM kräver mer än bra service och
kvalitet av sina leverantörer.
– Vi vill ha samarbetspartners med hög teknisk
kompetens, säger Nguyen Thi Huyen på avdelningen för materialhantering.
Hon säger att hög kompetens leder till bättre
lösningar och lägre kostnader. Som exempel nämner hon en strängpressad aluminiumkonsol.
– Vi använde en komponent tillverkad av
aluminiumplåt och hade problem med sprickor
i plåten. Sapa kom på att vi kunde ersätta denna
komponent med en strängpressad konsol. Därmed
slipper vi kostnaden för skärning och bockning,
och eftersom konsolen kan längdanpassas har materialkostnaderna blivit lägre. Den nya produkten
uppfyller våra behov till punkt och pricka och har
inneburit en stor förbättring, säger hon.
– Aluminium är
lätt att hantera
och montera.
Dessutom är
det både
hållbart och
vackert, säger
fabrikschefen Na Yeo-Song
på CS Wind
Vietnam.
2.2014 đ ƫƫ
SV08-11_outlook_vietnam.indd 11
11
2014-09-08 14:16:26
Tesla
M
– stark, säker
Elbilar har många fördelar, men att o
till en elbil innebär en hel del kostnad
Teslas avancerade monteringslinje st
världen som ger alla fördelar m
Aluminium används överallt i Tesla
Model S och spelar en avgörande roll
för bilens goda köregenskaper.
LÄTT KAROSS
Model S-karossen har en innovativ design med fokus på låg
vikt, vilket gör aluminium till det
självklara valet. Till karossen används 104 kg strängpressade
aluminiumprofiler.
INGEN MOTOR
Eftersom det inte finns någon
motor fram är demoleringszonen i fronten optimerad för säkerhet på ett sätt som inte är
möjligt i traditionella bilar.
STYV PASSAGERARCELL
Höghållfast stål kombineras med
strängpressad aluminium i unika
SV12-13_picture_tesla car.indd 12
profilkonfigurationer för att uppnå maximal energiupptagning
och därmed högsta möjliga säkerhet i passagerarcellen.
FOTON MED TILLSTÅND A
INGEN MOTOR
BATTERISTRUKTUR
Batteripaketet innehåller 60 kg
aluminium. Vid en olycka skyddar batteriets struktur cellerna
och kopplar automatiskt bort
strömtillförseln.
FÄRRE RÖRLIGA DELAR
Drivlinesystemet har bara 18 rörliga delar. Systemet är helt moduluppbyggt och tar bara upp
en bråkdel av den volym som
krävs för en bensindriven bil.
2014-09-08 14:16:33
bilden
Model
S
ker och smart
EGENSKAPER
Femstjärnig säkerhet
Noll avgasutsläpp
Omedelbar acceleration
en att omvandla en bensindriven bil
ostnader och kompromisser. Här på
linje står Model S, den första bilen i
delar med ett eldrivet fordon.
Pƫƫƫ
LÄTT KAROSS
BATTERISTRUKTUR
2.2014 đ ƫƫ
SV12-13_picture_tesla car.indd 13
13
2014-09-08 14:16:37
FOTO GETTY IMAGES
nyheter
En T-Rex i Paris
G EN ALUMINIUMSKULPTUR SOM föreställer ett Tyrannosaurus Rex-skelett
i naturlig storlek kan nu beskådas intill
floden Seine i Paris. Initiativtagare till
skulpturen är Compagnie des BateauxMouches, ett företag som anordnar
båtturer på Seine. Det är den franske
konstnären Philippe Pasqua som har ritat
och byggt det fyra meter höga och sju meter långa konstverket. Skelettet utgörs av
350 ben gjorda av gjuten, silverlackerad
aluminium.
Skulpturens unika storlek och läge har
gjort den till en ny turistattraktion. Sedd
från rätt vinkel verkar den gigantiska
dinosaurien vara i färd med att sluka
självaste Eiffeltornet.
PROCENT
Spela snyggt
G DESSA LÄTTA TÄRNINGAR i aluminium
är perfekta att ha med på resan och är
dessutom smart konstruerade för en
perfekt viktbalans. Prickarna är
nämligen olika djupa, vilket gör
att alla sidor väger exakt lika
mycket. Resultatet: ett par
snygga tärningar som är enkla
och smidiga att bära med sig
överallt.
www.shop.coolmaterial.com
SV14-15_news.indd 14
Oberoende studier har visat att aluminum
ger ett 20 procent mindre koldioxidavtryck
än stål, sett till hela livscykeln.
Källa: aluminum.org
2014-09-08 14:16:42
nyheter
AppSolut Sapa
G SAPAS POPULÄRA
Lättare cyklar
KONSTRUKTÖRSHANBOKƫ
ü**/ƫ*1ƫ/+)ƫ,,ƫ+$ƫ'*ƫ
( /ƫ*!.ƫ2%ƫ,,0+.!ƫ!((!.ƫ
++#(!ƫ(5ċƫ5"0!0ƫA.ƫ00ƫ*Qƫ
10ƫ0%((ƫ'1* !.Čƫ.'%0!'0!.Čƫ%*#!*&®.!.ƫ+$ƫ/01 !*0!.ƫ/+)ƫ
2%((ƫ(A.ƫ/%#ƫ)!.ƫ+)ƫ(1)%*%1)ƫ
+$ƫ(1)%*%1),.+ü(!.ċƫ* +'!*Čƫ/+)ƫ,1(%!. !/ƫ"®.ƫ"®./0ƫ#Q*#!*ƫāĊĉĀƫ+$ƫ/! *ƫ !//ƫ$.ƫ1,, 0!.0/ƫ
'+*0%*1!.(%#0ČƫA.ƫ!00ƫ!û!'0%20ƫ2!.'05#ƫ*A.ƫ
!0ƫ#A((!.ƫ00ƫ'+))1*%!.ƫ)®&(%#$!0!.*ƫ
)! ƫ(1)%*%1),.+ü(!.ċƫ
G NYLIGEN HÖLL SAPA en halvdags-
FOTOƬƫPƫƫƫ
utbildning om aluminiumlösningar på
Peugeot Design Labs studio i Paris.
Aluminium har varit en viktig del av
det franska bolagets produkter sedan
1941. Ett av de senaste exemplen är
AE21 Hybrid, en kompakt elcykel där
batteriet är inbyggt i ’Clever Case’ramen av lätt och tålig aluminium.
Prisbelönta
studenter
Visionär design på Ålborg flygplats
G NÄR ÅLBORG FLYGPLATS i Danmark
skulle utrustas med 842 nya sittplatser,
började man med att göra en grundlig
kartläggning av flygresenärernas behov.
Det visade sig att allt fler resenärer vill
ha tillgång till eluttag för att kunna ladda
sina datorer, telefoner och surfplattor.
Men Ålborg flygplats gick ett steg längre
och skapade ett visionärt formspråk
som speglar flygplatsens arkitektur och
identitet. Visionen var sittplatser utan
synliga skarvar och skruvar, där kablarna
till eluttagen är helt inbyggda i konstruktionen.
Möbelserien, som skapades av möbelföretaget Marcus Pedersen, består av ett
modulsystem med en stomme av aluminiumprofiler som byggs på med säten, bord
eller bänkar. Sapa levererade aluminiumlösningarna.
G SAPA ANORDNAR DENƬQ.(%#ƫ
!/%#*0A2(%*#!*ƫ,ƫ
1*%+.ƫ!/%#*!.ƫ3. /ƫ"®.ƫ00ƫ/0A.'ƫ/).!0!0ƫ)! ƫ1*%2!./%0!0/2A.( !*ƫ
+$ƫ#!ƫ !/%#*/01 !*0!.ƫ®' !ƫ
'1*/',!.ƫ+)ƫ)®&(%#$!0!.*ƫ)! ƫ
/0.A*#,.!//*%*#ċƫĂĀāąƫQ./ƫ,.%/10 !(*%*#ƫ$®((/ƫ%ƫ,/ƫ)+*0!.ƫ
,Qƫ**+2!.)A//*ƫ1* !.ƫ !*ƫ
"®./0ƫ)A// #!*ċƫP.!0/ƫ2%**.!ƫ
(!2ƫ//!ƫ+$)$.ƫ"®.ƫ/%*ƫ*®010+)0Čƫ.+(%*!ƫ0.1ƫ"®.ƫ/%00ƫ
,!**"0ƫ+$ƫ$+)/ƫØ((!.ƫ"®.ƫ
/%*ƫ0!&,$Q((.!ċƫ
2.2014 đ ƫƫ
SV14-15_news.indd 15
15
2014-09-08 14:16:46
NYA sapa
Konstantin Grcic
DET Ä
ÄR ETT MATERIAL SOM GÄRNA FÅR SYNAS.
Bor i: München
Ålder: 49
Utbildning: Är utbildad
möbelsnickare vid John
Makepeace’s Parnham
College i Dorset, England,
och har studerat design
vid Royal College of Art i
London
Kontor: Konstantin Grcic
Industrial Design, München
Nästa utmaning: ”Vi kommer att fortsätta arbeta
med projekt för våra
befintliga kunder. Det är
en utvecklande resa och vi
försöker att hela tiden bli
bättre och bättre på det
vi gör.”
Konstantin Grcic
om aluminium
16
SHAPES đ ƫ2.2014
SV16-18_profile.indd 16
2014-09-08 14:16:52
profilen KONSTANTIN GRCIC
Extremt blir industriellt
Industridesignern Konstantin Grcic
skapar unika möbler som gör det vanliga ovanligt.
TEXTƫƫƫFOTOƫƫ
NÄR KONSTANTIN GRCIC ber mig
sitta ner blir jag plötsligt lite villrådig.
Ska jag ta den vanliga kontorsstolen
precis framför mig eller designstolen
med smala ben, en av hans skapelser, som står en bit bort? Jag bestämmer mig
för den vanliga stolen. Då kan jag i alla fall se de
innovativa skapelserna i hans tvåvåningsstudio i
München, även om jag inte vågar sitta i dem.
Min blick fastnar på en röd stol som står i ett
hörn. Det är Chair_One, den ikoniska stolen som
ofta brukar förknippas med Grcic. Denna tre–
dimensionella stol, med ben i polerad aluminium
och sits av gjuten aluminium, utgörs av flera
$%.Ĥ*!Čƫ(!Ĥƫ+$ƫ
1*%2!./((),*ƫ55ƫA.ƫ.ƫ0.!ƫ!4!),!(ƫ
,Qƫ)A/0!.2!.'ƫ/%#*!. !ƫ+*/0*0%*ƫ.%ċ
olika ytor vinklade mot varandra, vilket får den att
påminna om en korg.
Det är den här stolen som har gett Grcic en plats
bland världens främsta industridesigners. Den
finns representerad på internationella museer som
Museum of Modern Art i New York och Centre
Georges Pompidou i Paris. Stolen är dessutom en
bra sammanfattning av den inställning som Grcic
har till sitt arbete.
– Det är en extrem stol, men den är också industriell, vilket gör den till en kommersiellt gångbar
produkt, säger han. Det är precis det jag försöker
åstadkomma – jag gillar att ta en extrem idé och
omvandla den till en industriell produkt.
Han använder ofta aluminium i sitt arbete.
Metallen tilltalar honom på flera olika sätt.
– För det första är det ett lätt material, vilket
är en stor fördel vid hantering, frakt och slutanvändning. Dessutom är aluminium varmare och
mjukare än stål. Metallen kan förses med olika
ytbehandlingar, till exempel matt eller borstad yta,
och den silvervita färgen är estetiskt tilltalande.
– Det är ett material som gärna får synas, och
det är inte alla material som har den egenskapen,
säger han.
En annan fördel är att aluminium inte rostar.
– Det kan användas både inomhus och utomhus,
2.2014 đ ƫƫ
SV16-18_profile.indd 17
17
2014-09-08 14:16:53
NYA sapa
Grcics ateljé i
München, där han
känner sig som
mest kreativ.
säger Grcic. Det är intressant att det
fungerar lika bra på båda ställena, till
skillnad från exempelvis betong, som
de flesta förknippar med utomhusmiljöer.
HAN ANVÄNDER GÄRNA sträng-
pressad aluminium, som framställs i en industriell process, till
ett överkomligt pris och med hög
kvalitet som resultat. Hans första
stora projekt med strängpressade
aluminiumprofiler var Table_B, som
skapades för BD Barcelona Design.
Bordets tunna och lätta bordsskiva av
strängpressad aluminium påminner
till formen om en flygplansvinge.
– Jag använder ofta strängpressade aluminiumprofiler, säger han.
De kan vara runda, fyrkantiga
eller formas till de mest invecklade
och komplexa former, och de kan
dessutom förses med olika inbyggda
funktioner.
Grcic utbildade sig först till möbelkonservator och sedan till möbel-
18
snickare. Redan under sin tid som
lärling fascinerades han av industriella produktionsprocesser.
– Jag gillar att använda maskiner
som verktyg och tillverka produkter
efter givna specifikationer, säger han.
Därför inriktade jag mig på industridesign, där vi utvecklar produkter för
serietillverkning. Vi skapar produkter
för människor, för samhället, för livet.
Vissa av sina möbler använder han
själv.
– Jag vill se om slutprodukten
verkligen fungerar, inte bara rent
funktionsmässigt, utan även i relation till andra möbler och föremål i
en miljö.
Grcic har en tydlig passion för
möbler.
– Möbler är vackra, säger han. Vi
människor har använt möbler i hundratals år, men de fyller fortfarande en
viktigt funktion i vår vardag. Jag kanske inte arbetar i den mest innovativa
miljön, men jag kan ändå vara väldigt
kreativ i mitt arbete.
VIKTIGA KUNDER
Authentics, BD Ediciones, ClassiCon, Emeco,
Flos, Flötotto, Magis, Muji, Nespresso, Plank,
Serafino Zani, Thomas-Rosenthal, Vitra.
HÄR FINNS HANS VERK
New York: Museum of Modern Art och Brooklyn Museum of Art, Paris: Centre Georges
Pompidou, Chicago: Art Institute, London:
Victoria & Albert Museum och Design Museum, München: Deutsches Museum
och Die Neue Sammlung, Tel Aviv: Tel Aviv
Museum of Art, Rotterdam: Boijmans Van
Beuningen Museum.
EXEMPEL PÅ UTMÄRKELSER
2014 IF Design Award, Tyskland,
för Parrish Chair från Emeco
2013 ICON Award, Furniture of the Year (Årets
möbel), för Bench_B från BD Barcelona
2013 German Design Award, Guld,
för Tom and Jerry – The Wild Bunch från Magis
2012 Best of Best, Interior Innovation Award,
Tyskland, för Pro från Flötotto
2001 XIX Compasso d’Oro, Italien,
för Mayday från Flos
SHAPES đ ƫ2.2014
SV16-18_profile.indd 18
2014-09-08 14:16:55
trender
byggtrender
Aluminiumsystem till fönster och fasader har en ljus framtid
inom byggindustrin, enligt Bernard Gilmont, Building and
Transport Director på European Aluminium Association.
Shapes bad honom berätta mer om de största utmaningarna
och möjligheterna inom byggbranschen.
HELHETSPERSPEKTIV “EU-kommissionen håller just nu
på att ta fram ett energimärkningssystem för fönsterprodukter. Det
tycker jag är oroväckande, eftersom
det är bättre att sträva efter
övergripande energibesparingar för
hela byggnader än att fokusera på
enskilda delar.”
TEXT MICHAEL LAWTON ILLUSTRATION ISTOCKPHOTO
SOLVÄRME
“Läge och klimat är viktiga faktorer.
Fönster i söderläge bör släppa in
solvärme på vintern och skyddas mot
solen på sommaren, medan fönster
i norrläge bör väljas utifrån det aktuella isoleringsbehovet. I norra Europa
är det viktigt med god vinterkomfort,
medan det i södra Europa ställs
högre krav på god sommarkomfort.
Det finns aluminiumlösningar för
alla behov.”
OÄNDLIG ÅTERVINNING
“En stor fördel med aluminium
är att materialet är helt återvinningsbart. Det kan återvinnas om och
om igen utan att dess egenskaper
försämras, och detta är något
som har väldigt stor betydelse för
framtida generationer.”
RENOVERA MERA
“Byggnader står för 40 procent
av Europas energiförbrukning, men
den årliga renoveringstakten är så
låg som 1 procent. EU bör satsa på
en ökning till 3 procent med hjälp av
lagstiftning och ekonomiska bidrag.
Det skulle gynna både konsumenter
och miljö och dessutom minska EU:s
behov av energiimport.”
HARMONISERADE STANDARDER
“Standarder för teknisk prestanda
är till stor del harmoniserade, men
vad gäller miljöprestanda finns det
en djungel av olika certifieringssystem som erbjuds av såväl privata
som offentliga aktörer. Visserligen
har vi europeiska miljöstandarder,
men eftersom de är frivilliga har det
ännu inte skett någon harmonisering.”
2.2014 đ ƫSHAPES
SV19_trends.indd 19
19
2014-09-08 14:17:04
Nya legeringar bidrar till
säkrare bilar
Nya aluminiumlegeringar ska hjälpa biltillverkarna att uppfylla de allt
högre kraven på krocksäkerhet.
TEXT KEVIN WIDLIC FOTO PETER HOLGERSSON
A
LUMINIUM HAR ALLTID haft
en viss koppling till bilindustrin, även om denna
koppling fram till 1970-talet
var högst marginell. Sedan
dess har man börjat använda
aluminium allt mer i stället
för material som stål, plast
och koppar i exempelvis krockskydds- och värmeöverföringssystem.
Lättare fordon drar mindre bränsle och ger
mindre koldioxidutsläpp än tyngre fordon.
Aluminium har i stor utsträckning bidragit till
att minska vikten på de 17 miljoner bilar som
tillverkades i Europa 2012. Detta kommer i sin tur
att leda till i genomsnitt 65 liter mindre bränsleförbrukning per bil och år och totalt 43 miljoner
ton mindre koldioxidutsläpp under bilarnas hela
livslängd, enligt en rapport från Ducker Worldwide.
Lättviktsfordon är med andra ord framtidens
melodi. En annan utmaning för dagens biltillverkare är emellertid de allt högre kraven på ökad
krocksäkerhet, vilket kan vara svårt att kombinera
med låg vikt.
OEM-tillverkare har olika specifikationer vad
gäller prestandan hos krockrelevanta komponenter. Dessa komponenter omfattar sidobalkar
20
– Vår tekniska kompetens är unik
inom branschen,
säger Jan Strid, chef
för forskning och
utveckling på Sapa.
Ett av våra mål är
att erbjuda ett
komplett sortiment
av kollisionslegeringar, så att
kunderna kan
beställa alla delar
från en och samma
leverantör.
i stängningssystem (t.ex. dörrar), längsbalkar i
karossen och krockboxar (stötfångarsystem som
skyddar chassit eller karossen på en bil).
Audi är en av de ledande OEM-tillverkarna
inom utveckling av aluminiumstrukturer, med
definierade hållfasthetsklasser och sträckgränser.
Hållfastheten delas in i klasserna C20, C24, C28
och C32, med fokus på egenskaper som brottgräns
och krocksäkerhet. Utmaningen för leverantörerna
är att hitta rätt legering för rätt krockskyddskomponent – en process som kräver mycket tid
och resurser.
2008 började Sapa Technology utforska möjligheterna att ta fram en lämplig C28-legering.
Standardlegeringarna 6082 och 6061 visade sig ha
den styrka som krävdes, men de var inte tillräckligt
krocksäkra.
För att uppfylla kraven från Audi var det därför
nödvändigt för Sapa att gå ett steg längre. För att
utveckla en funktionell C28-legering var man
SHAPES đ 2014.2
SV20-21_development.indd 20
2014-09-11 13:25:24
UTVECKLING
Ledande strängpressningsteknologi
Stanislaw Zajac
på Sapa Technology
förklarar för kollegan
Jonas Braam vad
man kan se i ett svepelektronmikroskop.
tvungen att hitta rätt råmaterial och kemisk sammansättning. Andra viktiga faktorer var processer
som gjutning, homogenisering, strängpressning,
nedkylning och åldring.
ETT INTENSIVT UTVECKLINGSARBETE inleddes, pådrivet av Audis snäva deadline. Sex månader senare hade Sapa tagit fram en ny legering som
höll måttet.
I utvecklingen av den nya 6000-serien fokuserade Sapas experter på faktorer som mikrostruktur
och processkontroll.
– Varje steg i processen är lika viktigt, säger
Stanislaw Zajac, mikrostrukturspecialist på Sapa.
Ett enda misstag kan ha stor betydelse för hela mikrostrukturen och den slutgiltiga krocksäkerheten.
Jonas Braam, forskningsingenjör inom området
kollisionslegeringar, säger att legeringen inte är
svår att framställa om man vet vad man gör.
– Dessa så kallade formbara kollisionslegeringar
đƫ,ƫ$.ƫ%.'ƫāƫĀĀĀƫƫ
0!'*%'!.ƫ%*+)ƫ+(%'ƫƫ
/,!%(+).Q !*ċ
đƫ%//ƫ+).Q !*ƫA.ƫ
)!.ƫ$®#,.%+.%0!. !ƫ
A*ƫ* .Čƫ0%((ƫ!4!),!(ƫ
(1)%*%1)(!#!.%*#.Čƫ
2A.)!®2!."®.%*#ƫ+$ƫ
/!#)!*0ƫ/+)ƫ10+)+0%2!ƫ+$ƫ1%( %*#ƫ
5/0!)/ċƫ.!0/(#!*ƫ
/).!0.ƫ !//10+)ƫ
®2!.ƫ+).Q !/#.A*/!.*ċ
đƫƫ2!.%#!ƫü**/ƫ!00ƫ+ġ
!*0!.ƫ+$ƫ500!.(%#.!ƫ
ü(%(!.ƫ$Q((!.ƫ,Qƫ00ƫƫ
!0(!./ƫ%ƫƫ+$ƫ
%*ċƫA.ƫ0%(($* $Q((/ƫ !*ƫ2*!. !ƫ
0!'*%/'ƫ10.1/0*%*#ƫ+$ƫ
'+),!0!*/ƫ/+)ƫ'.A2/ƫ
"®.ƫ00ƫ/0® &ƫ102!'(%*#!*ƫ2ƫ.!0/(#ƫ+$ƫ
0!'*%'!.ƫ2A.( !*ƫ®2!.ċƫ
används till komponenter som kräver hög formbarhet och styrka, säger han. Nu håller vi på att ta
fram ett liknande koncept för C32-legeringar.
Sapa var dock inte ensamma om att försöka utveckla en aluminiumlegering i C28-klassen. Hydros
experter lyckades också ta fram en legering som
uppfyllde kraven. Det intressanta i sammanhanget
var att båda bolagen nådde samma resultat trots att
de använde två olika tillvägagångssätt.
Sammanslagningen av Sapas och Hydros
strängpressningsverksamheter, som genomfördes
2013, innebär att det nya Sapa har dubbelt så stor
teknisk kompetens. När det gäller kollisionslegeringar kan bolaget nu erbjuda två olika alternativ,
beroende på vilka krav som ställs på konstruktion
och materialegenskaper.
– Vårt mål är att vara den självklara leverantören av legeringar i 6000-serien till bilindustrin,
säger Svein Skjervold på Sapas enhet för Operational
Excellence.
2.2014 đ ƫƫ
SV20-21_development.indd 21
21
2014-09-08 14:17:10
hållbarhet MILJÖCERTIFIERINGSSYSTEM
I och med att efterfrågan på hållbara byggnader
ökar, får miljöcertifieringssystem som LEED och
BREEAM allt större betydelse.
KlimatTEXT CARI SIMMONS
FOTO DANIEL HOPKINSON
smart
1
990 LANSERADES BREEAM (Building Research Establishment Environmental Assessment Method) av
den brittiska regeringen. I dag är cirka
200 000 byggnader, både i Storbritannien och andra länder, certifierade
enligt detta system.
Åtta år senare presenterade US
Green Building Council sitt certifieringssystem
LEED (Leadership in Energy and Environmental
Design). LEED-kriterier kan användas för att
bedöma byggnader världen över.
Andra liknande system har utvecklats i olika
delar av världen, till exempel Green Star och Estidama, men BREEAM och LEED är för närvarande
de två mest använda metoderna för att bedöma en
byggnads miljöpåverkan. Båda syftar till att åstadkomma förbättringar inom områden som energioch vattenförbrukning samt koldioxidutsläpp.
BYGGNADERNA BEDÖMS ENLIGT en rad olika
miljö- och hållbarhetskriterier och tilldelas poäng
när en viss nivå eller standard har uppnåtts. Dessa
poäng räknas sedan samman till en slutpoäng som
utgör byggnadens klassificering. Arkitekter, byggföretag och fastighetsägare väljer i allmänhet det
system som är bäst anpassat efter lokala faktorer
som lagstiftning, klimat och leveranskedja.
Miljöcertifieringar blir allt vanligare, både när
det gäller befintliga byggnader och nybyggnatio-
22
One Angel Square i
Manchester, England,
har en dubbel
aluminiumfasad från
Sapa. Kontorsbyggnaden
är miljöcertifierad enligt
BREEAM Outstanding.
ner, enligt Sue Clark, LEED Manager på Sweden
Green Building Council.
– Valet mellan BREEAM och LEED varierar, säger
hon. En del använder BREEAM, medan andra
föredrar LEED.
– Många nordiska byggföretag väljer till exempel BREEAM, som i högre grad kan anpassas
efter våra lokala marknader och byggföreskrifter,
säger Sue Clark. Bland globala och multinationella företag ser vi däremot ett större intresse för
LEED-systemet, som är mer universellt och inte
lika anpassningsbart på nationell nivå.
OAVSETT BEDÖMNINGSMETOD GENOMGÅR byggnaderna en omfattande granskning. Även om
valet av byggnadsmaterial inte ger några extrapoäng har det ändå stor betydelse för det slutgiltiga
betyget.
– Miljöpåverkan i form av koldioxidutsläpp, vattenföroreningar och andra faktorer räknas in i
den totala bedömningen, säger Sue Clark. När det
gäller aluminium tittar man på miljöpåverkande
faktorer som återvunnet material (efter konsument) och vilken typ av energi som har använts i
utvinningsprocessen.
Sue Clark nämner framför allt fasadsystem som
ett populärt användningsområde för aluminium.
– Arkitekter gillar att använda aluminium,
eftersom det är ett snyggt, lätt, slitstarkt och flexibelt material som inte rostar, säger hon.
SHAPES đ ƫ2.2014
SV22-23_green_solutions.indd 22
2014-09-11 15:29:32
frågor till
Sarah Buffaloe, US Green Building Council
LEED-expert, material och resurser
Vilken roll spelar aluminium vid en miljöcertifiering?
– Aluminium är en metall med många användningsområden inom byggbranschen, till exempel konstruktion, inhägnader och fasta byggnadselement. Aluminium ger poäng
i alla tre delar av bedömningskriteriet “Building Product
Disclosure and Optimization” – miljövarudeklarationer,
anskaffande av råmaterial och ingående material.
*ƫ
*ƫ
Hur klassas aluminium?
– För aluminium, och metallprodukter i allmänhet, är det
själva utvinningen som står för den största miljöpåverkan.
De miljömässiga fördelarna bedöms som regel utifrån
metallens återvinningsbarhet. Resultaten av livscykelanalysen varierar dock beroende på hur miljöpåverkan fördelas
under produktens hela livscykel.
2.2014 đ ƫƫ
SV22-23_green_solutions.indd 23
23
2014-09-08 14:17:16
detaljEN
Modulär design
Svenska Prisma Tekniks nya generation av digitala akustiska
övergångssignaler (DAPS) kombinerar flera olika aluminiumprofiler i en och
samma lösning. DAPS-serien används i städer över hela världen.
ILLUSTRATION: ISTOCKPHOTO, SAPA
A. Skruvficka
ruvficka för lock
B. Invändigt
ändigt spår för elektronik
C. Utvändigt
vändigt spår för tryckknappar/belysning
D. Utvändigt spår för information/
dekor
E. Anpassning för stolpe/fäste
F. Förstärkning för fäste
G. Ventilation
SV24_detail.indd 24
Funktioner
Själva signalhuset är
tillverkat av en strängpressad profil bestående
av slitstark, blåanodiserad
aluminium.
2014-09-08 14:17:25