Lindesberg_granskningsversion_150908 - senaste

Transcription

KALLELSE TILL TILLVÄXTUTSKOTTET
Ordinarie ledamöter kallas till sammanträde med tillväxtutskottet, tisdag den 15
september 2015 kl. 9.00 i Masugnspipan, Masugnen.
Ledamot som är förhindrad att delta, bör själv kalla sin personlige ersättare.
OBS! Tänk på våra allergiker och använd inte starkt doftande sprayer, parfymer eller
rakvatten!
Vid besök till Lindesbergs kommunhus för närvaro vid sammanträde och justering av
protokoll, anmäl detta i växel/reception.
Irja Gustavsson
Ordförande
Helena Randefelt
Sekreterare
Ledamöter
Irja Gustavsson (S) ordförande
Jonas Kleber (C) 1:e vice ordförande
Jonas Bernström (S)
Dan Walterson (S)
Pär-Ove Lindqvist (M)
Jan Hansson (M)
Per Söderlund (SD)
Ersättare
Daniel Andersson (S)
Kristine Andersson (S)
Linda Svahn (S)
Jenny Larsson (C)
Ingrid Åberg (KD)
Inger Griberg (MP)
Andreas Funk (SD)
Föredragningslista
Nr.
1.
Ärende
Val av justerare
Dnr
Föredragande
Tid
Förslag till justerare: Per Söderlund (SD) med
Jonas Bernström (S) som ersättare
Justering sker på kanslienheten,
kommunsekreterarens rum fredag den 18
augusti klockan 14.00
2.
Vårt gröna Lindesberg – Grönstrukturplan i
Lindebergs stad
Ingrid Andrén,
Peter Ljugnée,
Peter Grönlund,
Arne
Tschentscher
9.00
3.
Ansökan om bidrag till förstudie - Norslunds
ridanläggning
Jonas
Andersson
9.30
4.
Svar på medborgarförslag om förändring av
kommunens bidragspolicy
Jonas
Andersson
9.40
5.
Fördelning av aktivitetsbidrag för våren 2015
Jonas
Andersson
9.50
6.
Information om pågående detaljplaner
Jesper Almlöf
10.20
7.
Riskhanteringsplan för Lindesberg med
tillhörande miljökonsekvensbeskrivning enligt
förordning (2009:956) om
översvämningsrisker
Jesper Almlöf
10.30
8.
Svar på motion från Agneta Lindkvist (V) om
parkeringsplatser på Kullgatan i Lindesberg
Gunnar Jaxell
10.40
9.
Ekonomisk redovisning
Anette Persson
10.50
10. Åtgärder avseende kommunens konst och
konsthantering
Kristina Öster
11. Redovisning av gallringssystem för
bibliotekets böcker
Kristina Öster
12. Beredningen för kulturoch fritidsfrågor
13. Information: Masugnen
14. Övriga frågor
15. Meddelanden
1. Val av justerare
Förslag: Per Söderlund (SD) med Jonas Bernström (S) som ersättare
Justering sker fredag den 18 september klockan 14.00 på kommunsekreterarens rum.
Sida 2 av 20
2. Vårt gröna Lindesberg - Grönplan för Lindesbergs stad
Peter Grönlund, Ingrid Andrén, Arne Tchenscher, Peter Ljungné 9.00
Ärendebeskrivning
Vid tillväxtutskottets sammanträde den 2 juni 2015 informerade Förvaltningschef för
Bergslagens miljö- och byggförvaltning Peter Grönlund, kommunekolog Ingrid Andrén,
Stadsarkitekt Peter Ljungné och stadsträdgårdsmästare Arne Tschenser arbetet med
kommunens grönstrukturplan för tillväxtutskottet.
Inom grönstruktur innefattas parker, naturområden, stränder, sjöar, våtmarker,
koloniområden, kyrkogårdar, trädgårdar, ängar, betesmarker och övrig jordbruksmark
samt övriga gröna restområden.
Kommunekolog Ingrid Andrén inkom den 10 september 2015 med en tjänsteskrivelse där
tillväxtutskottet föreslås besluta att ställa ut förslaget till grönplan för Lindesbergs tätort
på samråd hösten 2015. Efter remisstiden bearbetas remissupplagan och en version för
beslut tas fram i början av 2016.
2.1. Handlingar
Lindesberg_grönplan förslag 2015-09-09.pdf (inkluderad nedan)
Tjänsteskrivelse IA Grönplan.pdf (inkluderad nedan)
Sida 3 av 20
p.2015.3389
2015-09-10
Dnr. 2015/410
Vårt gröna Lindesberg
Grönplan för Lindesbergs stad
Förslag 2015-09-09
Strategi
›› Plan/program
Riktlinje
Regler och instruktioner
Medverkande projektgrupp
Etapp 1; 2012-2013, inventering, insamlande av underlagsmaterial och analyser:
Ingrid Andrén - kommunekolog och projektledare
Margareta Lindkvist, kommunekolog BMB
Ditte Winberg, biolog
Kalle Magner, landskapsarkitekt
Arne Tschenscher, stadsträdgårdsmästare BKT
Ing-Marie Nilsson Tarkkanen, museiintendent Kultur- och fritidsförvaltningen
Peter Ljungnè, stadsarkitekt BMB
Mats Larsson, markoch exploateringsingenjör Lindesbergs kommun
Johan Tranquist, förvaltningschef Kultur- och fritidsförvaltningen
Kjell Karlsson, Va-tekniker BKT
Cornelia Liebl, fysisk planerare BMB
Etapp 2; 2014-2015, analyser och sammanställning av rapport:
Ingrid Andrén - kommunekolog och projektledare
Peter Ljugné - arkitekt
Arne Tschentscher - stadsträdgårdsmästare Bergslagens Kommunalteknik.
Ing-Marie Nilsson Tarkkanen - museiintendent Lindesbergs kommun
Från Ekologigruppen har Eleonor Martinsson, Lena Brunsell, Johan Möllegård,
Aina Pihlgren, Angelica Wågström och Erik Zachariassen medverkat.
Fastställt av:
Datum:
För revidering ansvarar:
För eventuell uppföljning och tidplan för denna ansvarar:
Dokumentet gäller för:
Dokumentet gäller till och med:
2
Vårt gröna Lindesberg
Grönplan för Lindesbergs stad
med utvecklingförslag för stadens stadsdelar
3
Innehåll
1. Lindesbergs gröna framtid - Visioner och mål för det gröna 6
Antagandehandling
Inledning
6
Syfte och användning
6
Vad är grönstruktur?
7
Varför behöver Lindesberg en bra grönstruktur
7
Ekosystemtjänster
8
Det behövs rutiner
9
Grönplanens koppling till andra kommunala planer och
program
9
Vision
10
Hit vill vi nå - 4 målområden
11
1 Lindesbergs grönstruktur är varierad och nära
11
2 Lindesberg har sammanhängande gröna stråk
12
3 Lindesbergs gröna miljöer bidrar till en attraktiv stad
för boende och besökare
13
4 Skötseln av Lindesbergs grönområden präglas av
omtanke, omsorg, respekt och dialog
14
Vägledning för skötsel av tätortsnära skog o naturmark 15
Lindesbergs gröna förutsättningar
20
En grön småstad
20
Våra värdefullaste områden
20
Angelägna områden och stråk att utveckla
22
4
Lindesberg grönplan
Arbetsversion
10 september 2015
2. Lindesbergs gröna möjligheter
Det gröna som en framgångsfaktor
Rekreation och sociala värden
Parkerna i staden
Stimulera fysisk aktivitet
Vinterstaden
Uterum till nytta för skola och förskola
Tillgång till grönområden för alla
Ekologiska värden
Mötet med staden och landskapet
Grönstrukturen förstärker kulturmiljöerna
Översvämningar och dagvatten
24
25
26
32
36
38
40
42
44
50
52
58
3. Beskrivning av våra värdefullaste rekreationsoch naturområden (områdesbeskrivningar)
60
Ordlista
Referenser
76
77
Bilaga 1 Lindesbergs gröna stadsdelar-utvecklingsförslag (under
bearbetning)
Inledning
Rutnätsstaden (Centrum)
Förutsättningar
Utvecklingsförslag
Stadsskogen, Sköndal och Lindeshyttan
Förutsättningar
Utvecklingsförslag
Brodalen och Lindesby
Förutsättningar
Förslag till utveckling
Hagaberg och Hermanstorp
Förutsättningar
Utvecklingsförslag
Dalkarlshyttan, Pälsärmen och Sörlunda
Förutsättningar
Utvecklingsförslag
Bilaga 2 Gällande lagstiftning
Bilaga 3 Berörda nationella miljö- och folkhälsomål
5
Arbetsversion
10 september 2015
1. Lindesbergs gröna framtidVisioner och mål för det gröna
Antagandehandling
Inledning
Grönplanen ”Vårt gröna Lindesberg” är ett strategiskt inriktnings- och
planeringsdokument för utveckling av Lindesbergs gröna värden.
Dokumentet ska användas som underlag till fysisk planering, i olika
beslutsprocesser och vid utveckling av park- och naturmark.
I kommunens naturvårdsprogram (2009-12-14) är ett av de lokala
gröna miljömålen att ta fram en grönstrukturplan för Lindesbergs
tätort och senare även för andra mindre tätorter.
Nationella miljökvalitetsmål som
berör grönplanen
•
Levande sjöar och vattendrag
•
Myllrande våtmarker
•
Levande skogar
•
Ett rikt odlingslandskap
•
En god bebyggd miljö
•
Ett rikt växt och djurliv
I naturvårdsprogrammet är lokala
lokala miljömål för dessa miljömål
antagna..
Grönplanen omfattar Lindesbergs tätort och delar av det omgivande
landskapet. Den täcker in tätortsnära natur- och rekreationsområden
samt kopplingarna till dessa från tätorten. Till tätortsnära natur- och
rekreationsområden räknas områden 1-2 km runt tätorten.
Grönplanen består av en första del Lindesbergs gröna framtid, med
visioner och mål som visar hur Lindesberg kan jobba med gröna frågor
för att skapa en attraktiv och grön stad. I den andra delen Lindesbergs
gröna möjligheter presenteras förslag och ges inspiration till utveckling.
Lindesberg kan utveckla de gröna miljöerna som en viktig del av
staden som skapar hållbarhet, attraktivitet och livskvalité. Planen ger
stöd i prioriteringar gällande var staden ska byggas och vilka kvalitéer
som ska utvecklas i park- och naturmark. I del 3 beskrivs våra värdefullaste rekreations och naturområden. Till planen hör också bilaga 1 med
utvecklingsförslag i Lindesbergs gröna stadsdelar. Här analyseras varje
stadsdel utifrån sina förutsättningar och förslag till utveckling av en bra
grönstruktur ges.
Arbetet med grönplanen för Lindesberg inleddes under 2012, med
insamling av underlagsmaterial och inventeringar. På projektmöten har
sedan materialet diskuterats och analyserats. Under 2014 och 2015 har
materialet kompletterats och sammanställts.
Syfte och användning
Grönplanen bidrar till att uppfylla målen i kommunens egen utvecklingsstrategi och flera nationella miljö- och folkhälsomål (se bilaga 3),
t.ex. miljömålet God bebyggd miljö och Rikt växt och djurliv. Grönplanen är ett led i arbetet med att skapa en hållbar stadsutveckling.
I grönplanen redovisas områden värdefulla för rekreation, friluftsliv,
landskapsbild samt kulturoch naturmiljö. Dessa värden kopplade till
grönstruktur är allmänna intressen som kommunen är skyldig att ta
hänsyn till vid planläggning och lovärenden. (PBL 2 kap. ; MB 3 kap,
se bilaga 2).
6
Grönplanens syfte är att:
• Bidra till utvecklingen av Lindesberg som en attraktiv stad
• Öka planeringssäkerheten genom att få med gröna frågor i ett tidigt
skede av kommunens planering
• Ge en helhetsbild av den gröna sektorn (en sektorsplan)
• Ge snabbare och kostnadseffektivare planprocess och upphandling/
framtagande av miljökonsekvensbeskrivningar (MKB)
• Ge rekommendationer och idéer för utveckling av kommunens
gröna miljöer och deras värden samt vara vägledande vid skötsel
• Öka kunskapen om värdet av gröna miljöer för en hållbar och god
livsmiljö
Vad är grönstruktur?
Begreppet grönstruktur, eller grön infrastruktur, innefattar all icke
hårdgjord mark, från välskött park till naturområden, ängs- och betesmarker, alla vattenmiljöer samt alléer och liknande linjära element som
kan fungera som sammanlänkande gröna stråk mellan områden och
målpunkter.
Arbetsversion
10 september 2015
Till grönstruktur räknas
• Parker
• Naturmark
• Stränder, sjöar, vattendrag och
våtmarker
• Koloniområden, kyrkogårdar,
trädgårdar
• Betes-, ängs- och åkermark
• Övriga gröna restytor
• Rörelsestråk
• Alléer, trädrader och skyddsridåer,
gång-och cykelvägar, torg
Varför behöver Lindesberg en bra
grönstruktur?
Naturen med sin rika variation av bergarter, mineraler, åsar och vattendrag, höjder och sänkor har bestämt villkoren för kulturlandskapet och
präglat bebyggelsen. På det sättet har också grönstrukturen växt fram.
Tillsammans med bebyggelse och vägar bygger grönstrukturen ett samhälle. Staden behöver sina grönytor. De är ofta mångfunktionella och
kan fungera som mötesplatser, rekreationsområden, bullerdämpare, för
fördröjning av dagvatten, eller utgöra en refug för vilda växter och djur.
Vattnet och det gröna förskönar också stadsbilden
Tillgång till grönområden har stor betydelse för människans livskvalitét
och den ger förutsättningar för en god hälsa i befolkningen. Att vistas i
naturen ger tydliga hälsoeffekter och har visat sig positivt för både den
fysiska och den psykiska hälsan. Grönområden är också viktiga mötesplatser i det offentliga rummet som kan främja socialta kontakter.
Planens avgränsning
7
Arbetsversion
10 september 2015
Ekosystemtjänster
Den nytta naturen skänker oss har ett stort ekonomiskt värde. Genom
att använda begreppet ekosystemtjänster kan vi sätta en prislapp på vad
naturen ger oss. Den tätortsnära naturen kan t.ex. bidra med rening av
dagvatten, bullerdämpning, utjämning av lokalklimat. Här ingår också
alla tjänster och upplevelser som är kopplade till rekreativa, sociala och
kulturella värden (figur sid. 8).
I framtiden kommer grönområden att spela en allt viktigare roll som
klimatreglerare i tätorter. Tätortsnära grönområden kan vid värmeböljor sänka temperaturen avsevärt. Grönytor kan också behöva
användas för flödesutjämning i större utstäckning.
Biologisk mångfald är en förutsätting för att skapa robusta ekosystem
som kan stå emot förändringar och störningar från omgivningen. De
robusta ekosystemen behövs för att även i framtiden kunna fortsätta
förse oss med rent vatten, frisk luft och alla andra ekosystemtjänster
som vi är beroende av för vår överlevnad.
Exempel på ekosystemtjänster som grönskan ger oss -
8
Det behövs rutiner
Samverkan
I Lindesbergs kommun finns många olika aktörer som på olika sätt
berör gröna frågor. Planen ger en samlad och samverkande målbild.
Med bättre beslutsunderlag kan man bättre ta hänsyn till de gröna frågorna. Det behövs en bättre avstämning mellan olika sektorsplaner för
att väga konkurrerande intressen Rutiner behöver tas fram för hur
ärenden ska hanteras och hur vi uppnår en framtida positiv utveckling
av de gröna attraktionskrafterna
Grönstrukturen i planeringen
För att uppnå en hållbar stadsutveckling behöver värdefulla naturmiljöer tryggas. Rutiner behövs för hur grönstrukturen vägs mot andra
intressen i samhällsplaneringen.
Uppföljning mm
Vem berörs?
Vad ska göras?
Vem ska göra?
När ska det göras?
Motstridiga intressen
Markanvändningen i kommunen berör många intressen. Skogsbruk,
jordbruk, bebyggelse, rekreation m.m. ska samsas på en begränsad yta.
Olika intressen kan stå i konflikt med varandra och en avvägning
behöver göras. En god dialog behöver skapas.
Grönplanens koppling till andra kommunala planer
och program
Grönplanen bidrar till att nå målen i Utvecklingsstrategin för Lindesbergs kommun 2012-2025 (antagen i Kommunfullmäktige april
2012), genom att bl.a. främja en hållbar utveckling, skapa mötesplatser
och förbättra folkhälsan. Lindesberg blir också attraktivt för invånare,
turister och andra besökare genom att bevara den tätortsnära naturen
och utveckla lek- och grönområden i tätorten för rekreation och friluftsliv.
Delar av grönplanen har integrerats i den nyligen antagna Fördjupning av översiktsplan för Lindesbergs stad.
Grönplanen bidrar till att uppnå avsiktsförklaringen och de lokala
gröna miljömål som antagits i i kommunens Naturvårdsprogram. Det
förekommer en viss överlappning mellan naturvårdsprogrammet och
grönplanen men dokumenten ska ses som kompletterande. Naturvårdsprogrammet behandlar hela kommunen medan grönstrukturprogrammet avgränsas till Lindesbergs tätortsnära natur.
9
Vision
VÅRT GRÖNA LINDESBERG
en grön småstad att värna och
utveckla
Lindesbergs stad med sin närmaste
omgivning ska ha en rik och varierad
grönstruktur som rymmer såväl
sociala, kulturella som ekologiska
värden.
Grönskan ska utgöra en sammanhängande grön infrastruktur där såväl
naturmark som anlagda parker vävs
samman av tydliga gröna stråk.
De gröna värdena ska främja och
utveckla folkhälsan samt ge utrymme
för undervisning utomhus för de
unga.
Fokusering på gröna värden ska göra
Lindesberg till en attraktivare stad att
leva och verka i samt att besöka och
flytta till.
10
Hit vill vi nå
4 målområden
1. Lindesbergs grönstruktur är varierad och nära
•
Alla medborgare har tillgång till gröna vistelsemiljöer inom
gångavstånd från bostaden, förskolan, skolan och arbetsplatsen.
•
Lindesberg har en variation av naturtyper för biologisk mångfald, rekreation, aktiviteter, upplevelser och naturpedagogik
•
Tillgängligheten till våra park-, strand och naturområden är god
•
Ekosystemtjänster som odling, rening av dagvatten i tätorten tas
tillvara.
Så här når vi dit
•
Köpa in för grönstrukturen viktig mark, när den blir till
salu.
•
Ny bebyggelse planeras så att tillgången av gröna vistelsemiljöer säkerställs för bostäder, skolor och arbetsplatser.
•
Utgå från platsen och värdesätt befintlig vegetation vid
nybyggnation. Bibehåll naturmiljöer och träd om möjligt,
dessa kan vara karaktärsskapande till ett område. Ta
hänsyn till landskapet som helhet.
•
Värna och förbättra skolors och förskolors närnatur och
uppmuntra till att använda utemiljön till undervisning.
•
Natur- och grönområden i och nära tätorten värnas och
utvecklas som fungerande uterum för lärande, lek, aktiviteter och rekreation samt ge kulturoch naturupplevelser.
•
Erbjud fler naturupplevelser, tillgängliggör värdefulla
naturmiljöer såsom nyckelbiotoper som kan skapa nya
naturupplevelser.
•
Öka tillgängligheten i och till grönområden, så att alla
inklusive äldre, barn och funktionshindrade kan ta del av
grönstrukturen.
•
Ge möjligheter till odling i och nära tätorten
•
Låt dagvattnet gå i dagen mer. En dagvattenstrategi och
vattenplan tas fram för att förbättra vattenkvaliteten och
avhjälpa framtida översvämningar i Lindesberg.
11
2. Lindesberg har sammanhängande gröna stråk
•
Gång- och cykelvägar finns i ett sammanhängande nät för kommunikation mellan målpunkter och ett hälsofrämjande och
aktivt liv.
•
Inbjudande stråk för rekreation finns i alla stadsdelar
•
Infarterna till staden är gröna, attraktiva och välkomnande.
12
•
Bygg ut ett väl fungerande nät av cykelvägar, genom att
avhjälpa hinder och skylta tydligt.
•
Skapa och bevara möjligheter till rörelse över eller under barriärer, exempelvis järnvägen, Bottenån och riksvägarna 50 och
68.
•
Utveckla attraktiva gröna stråk med t.ex. grönska, trädrader,
belysning och skyltning, möblering och dagvatten.
•
Ta fram en gestaltningsplan för infarterna.
3. Lindesbergs gröna miljöer bidrar till en
attraktiv stad för boende och besökare
•
Lindesberg har trevliga gröna mötesplatser för möten,
aktiviteter och festligheter.
•
Den attraktiva gröna staden är känd för besökare som ett
begrepp för Lindesberg
•
Kulturmiljöer i den gröna miljön har lyfts fram för att höja
upplevelsen och känslan av kulturell identitet och sammanhang
•
Viktiga vyer över sjön och omgivande landskap är en tillgång.
•
Lindesberg associeras med kvalitet i gestaltning och
skötsel-så bra att det är värt en omväg.
•
Stadens parker har olika karaktärsdrag.
Skapa attraktion kring teman i Lindesbergs profilbygge, tex.
•
Vattnet- Lindesjön vårt nav, Bottenån som livsnerv och
barriär
•
Parkerna- Förstärk trädgårdskaraktären och skapa parker
med olika prägel
•
Den gröna staden- Utveckla våra fina förutsättningar till
rekreation
•
Idrottsstaden- Stimulera till fysisk aktivtet
•
Kulturen- Förstärk vår kulturella identitet, t.ex. genom att
utveckla de kulturhistoriska miljöerna längs Strandpromenaden. Ljussättning skapar stämning och identitet.
13
Arbetsversion
10 september 2015
4. Skötseln av Lindesbergs grönområden präglas av
omsorg, omtanke, respekt och dialog
•
Lindesbergs park- och naturområden är skötta så att deras
värde och funktioner bibehålls och utvecklas.
•
Lindesbergs tätortsnära skogar är skötta som rekreationsskogar för folkhälsa, pedagogiska, ekologiska och estetiska värden.
•
Arealen naturbetes- och slåttermark bevaras eller ökar
14
•
Sträva efter att lägga om vissa värdefulla/potentiellt värdefulla gräsmarker från slaghack till slåtter för att gynna
ängsblommor.
•
Sträva efter att öka arealen hävdad betesmark.
•
Sträva efter förvärv av eller nyttjanderättsavtal i tätortsnära
privatägda skogar som är viktiga ur naturvårds- och/eller
rekreationssynpunkt.
•
Involvera invånare till att sköta och skörda fruktträd och
bärbuskar på kommunal mark.
•
Skapa variationsrika skogar med avseende på både ålder,
struktur och arter. Tätortsnära skogar ska hanteras enligt
vägledningen nedan.
•
Träd ger staden karaktär och liv. En trädplan behöver tas
fram för att säkerställa återväxten och vårda träden så att
de håller sig friska längre.
•
Utökad lovplikt för att ta ner grova ädellövträd och tallar.
Vägledning för skötsel av grönområden
Arbetsversion
10 september 2015
Grönområden i och nära tätorten har höga värden för rekreation. Att
öka tillgängligheten, vårda och utveckla de rekreativa värdena är ett
viktigt mål för samhället och resulterar i höga upplevelsevärden, bättre
folkhälsa och en högre livskvalité.
Målmedveten skötsel och investeringar hjälper till att utveckla och
värna de sociala, kulturella och ekologiska värdena.
Skötseln av kommunala grönytor och natur ska därför anpassas till
rekreation, aktiviteter, barnens behov, estetiska aspekter och biologiska
värden.
Parker
Parker är en idealiserad bild av natur förenad med kultur. Strikt formella parker, gestaltade parker, men även landskapsparker har en hög
skötselnivå. Det gäller alla delar från rumskapande trädplanteringar,
prydnadsbuskar, skötta gräsytor, perennplanteringar, sommarblommor
till plattläggningar, gångar och möblering som soffor, fontäner och
belysning.
Parkerna är den främsta arenan för möten utomhus och är viktiga för
stadens estetiska helhetsintryck. Det är därför viktigt att utveckla de
centrala parkerna och hålla en hög skötselnivå.
Träden vårdas på individnivå, ofta som solitära träd, men även i rader,
grupper eller bestånd. För att skapa ett harmoniskt intryck anpassas
parken till sin omgivning (landskapet och byggnader). Andra viktiga
aspekter är avskärmning, bullerskydd, trygghet, renhållning och att trädens rotzon skyddas.
Gamla träd vårdas även för sin betydelse för den biologiska mångfalden. Säkerhetskraven övervägar de biologiska värdena, men en
avvägning utförs i enskilda fall och åtgärder anpassas om de tekniska,
estetiska och ekonomiska ramarna tillåter.
15
Arbetsversion
10 september 2015
Gågator, alléer och torg
En stor betydelse för stadens helhetsintryck har även gågator, torg och
gröna gator med trädplanteringar. Ytorna är hårdgjorda för att klara
den starka belastningen. Detta kräver särskilda anpassningar och skydd
av trädens rotzon. På gågator och torg är kraven på möblering, belysning, renhållning och blomsterprakt (sommarblommor) särskilt höga.
Exempel på gågator är Kungsgatan och Koppgatan, torg Rådhustorget,
Norrtullstorget och delar av Flugparken. Exempel på gröna gator är
Kristinavägen med allé, andra gator med trädplantering.
Andra grönytor av betydelse
Kvalitetskraven på mindre grönytor i centrala lägen t.ex. intill parkeringar, vid brofästen, refuger och andra inramningar är av en liknande
betydelse som parker eller gröna gator. Skötselnivån kan dock skilja sig
åt beroende på målet för och betydelsen av respektive yta.
Grönytor i bostadsområdena
Parker, gröna stråk, refuger och ”restytor” i bostadsområdena utanför
centrum har i allmänhet en lägre skötselgrad. Beroende på målsättning
och funktion varierar skötselintensiteten.
Det är viktigt att det finns god tillgång på grönytor fördelat i alla
bostadsområden. På grönytorna är viktigt att skapa möjlighet för spontana aktiviteter och rekreation och att öka tillgängligheten. Det kan ges
genom t.ex. bra gång- och cykelvägar, belysning, soffor för vila eller
utsikt, samlingsplatser och bollplaner.
Ytor där skötseln för gräsvård är slaghack begränsas i sin användning.
En ofta inkommen synpunkt är att gräsytor ska klippas i en högre frekvens eller att träddungar och skogar i anslutning till bebyggelsen ska
röjas oftare. Vid utökad skötsel för gräsvård eller röjning behöver driftbudgeten anpassas.
Lekplatser och barnperspektiv
Grönytor har stor betydelse i barnens vardag. Att vistas ute och röra sig
främjar barnens utveckling och hälsa. I parker och andra grönytor bör
det därför finnas utrymme för barns lek.
Det tydligaste är lekplatser där barn och föräldrar kan mötas. Kraven
på säkerhet, trygghet, tillsyn och skötsel är högt ställda och regleras
delvis i standarder.
Det finns också anläggningar för spontana aktiviteter t.ex. bollspelsytor, pulkabackar eller platser där man samlas som t.ex. trappor och
sittmurar.
Skogsområden har en särskild betydelse för den fria leken med kojbyggen, klättring och lekar. Barnen upplever omgivningen med alla
sinnen och hanterar olika material som kvistar, grenar, kottar, frukt,
bär, mm och lär sig om naturen. Den pedagogiska verksamheten i
skolor och förskolor använder vissa områden för undervisning ute. Det
har visat sig att detta är positivt för barnens inlärningsförmåga.
I karta 1 är skogspartier markerade där mycket barnaktiviteter med
stöd av skolor, förskolor, föreningar eller föräldragrupper äger rum.
Även andra platser i anslutning till bostadsområden kan behöva
anpassas för barnens behov. Se även karta 8.
16
Arbetsversion
10 september 2015
Generellt bör skötseln tillgodose barnens behov på grönytorna.
Exempel är att
•
gynna klätterträd
•
skapa gläntor
•
bibehålla eller utveckla ridåer för att skapa avskildhet (hemliga
platser)
•
anlägga samlingsplatser för barngrupper
•
bevara skogskänslan
•
gynna omväxlande miljöer
•
lämna material för fri lek (t.ex. död ved, balansstockar, grenar för
kojbyggen)
Öppen naturmark
Öppna naturmarker är ovanliga i Lindesbergslandskapet. Det gör dem
extra viktiga för landskapsbilden och för att upprätthålla en variation
av naturmiljöer i landskapet. En del öppen naturmark är hotad av
igenväxning. Man bör därför sträva efter att bibehålla och återuppta
skötseln av de öppna markerna. Marken kan hållas öppen genom bete,
slåtter, röjning eller slaghack.
Kommunen har restaurerat flera betesmarker på kommunal mark.
Avtal har skrivits med djurhållare som brukar marken. De betade markerna skapar ett vackert landskap, gynnar en hävdgynnad värdefull
flora och hindrar igenväxning. Fler betesmarker bör skapas.
Slåtter eller bete kan upptas på ytor som växer igen eller där skötseln
idag är slaghack. Ytorna kan då bli värdefullare både för rekreation och
biologisk mångfald. Särskilt på marker med spår av långvarig slåtter
eller bete kan artrika miljöer skapas. Genom slåtter och bortforsling av
gräset urlakas jorden på näringsämnen vilket gynnar fler växtarter.
Även på annan mark kan vackra blomsterängar skapas genom att så in
ängsfröblandningar eller sätta pluggplantor. På ängen kan man sedan
plocka blommor, vilket är mycket populärt. En högre kostnad för
slåtter kan ge mervärden såväl estetiskt, biologiskt som socialt.
17
Arbetsversion
10 september 2015
Tätortsnära skog
Många mäniskor vistas i tätortsnära skog för att koppla av eller motionera. I tätortsnära skogar förenas rekreations-, natur- och ekonomiska
intressen. Höga naturvärden förhöjer ofta de rekreativa värdena. Att
vistas och röra sig i skogen är särskilt avkopplande och hälsofrämjande.
Det är därför en kommunal angelägenhet att verka för en god tillgång
av tätortsnära skogar. En variationsrikedom av skogstyper och skötselåtgärder är viktig. Det kan också handla om att anlägga stigar, utveckla
besöksmål/målpunkter, rastplatser, utsikter eller ta vara på tysta
områden. Skötselinsatser ska ta hänsyn till och främja naturvärden och
rekreation. En del skötelinsatser kan ses som en investering som ger
positiva effekter som t.ex. förbättrad folkhälsa, pedagogiska möjligheter
och populära besöksmål.
Generellt eftersträvas en s.k. trädkontinuitet i tätortsnära skogar. Detta
medför att man i stor utsträckning avstår från den gängse trakthyggesmodellen där kalavverkning följs av plantering, ungskog, gallringsskog
och slutavverkningsskog av lika ålder och struktur.
Alternativa metoder som t.ex. luckhuggning, kanthuggning, plockhuggning, småskalig avverkning, ”naturkultur” och blädning bör prioriteras. I tätortsnära skogar är det även viktigt att utföra naturvårdande
skötsel och avsätta områden för fri utveckling.
Skötseln av skogen ska följa de för beståndet uppsatta målen i skogsbruksplanen och ta hänsyn till aspekterna ovan vid val av skötselmetod.
Barnes behov vägs in i målsättningen i enlighet med kapitlet ”Lekplatser och barnens perspektiv”.
En bedömning av nuvarande värden, tillgängligheten och potentialen
för de ekologiska och sociala värdena har resulterat i karta 1 med vägledning för skötsel av de tätortsnära rekreationsskogarna. I kartan markeras skogar med högre naturvärden, parkskogar och ställen där barnen
vistas frekvent.
Rekreationsskogar med naturvärden
Rekreationsskogar med naturvärden har, eller kan på kort tid utveckla,
höga biologiska värden. Dessa naturvärdesskogar nyttjas oftast för
rekreation, men tillgängligheten varierar. För att öka tillgängligheten
kan kompletteringar med stigar, spänger och rastplatser behövas.
Naturvärdesskogar har speciella värden där strukturen, växtligheten
och djurlivet ger upphov till speciella upplevelser. Skötseln är som regel
extensiv och ibland begränsad till naturvårdande skötsel eller till säkerhets- och trygghetsaspekter.
Målet är att uppnå naturligt uppbyggda skogar avseende struktur och
artsammansättning eller gynna trädindivider eller speciella arter.
Skogen bör innehålla rikligt med både liggande och stående död ved
och gamla träd. Beroende på naturvårdsmålen kan mer omfattande
åtgärder vara aktuella, t.ex. i restaureringsfasen eller om särskilda träslag ska gynnas.
Parkskog
Parkskogar ligger nära bebyggelsen och sköts i första hand med hänsyn
till de estetiska och rekreativa värdena. Gamla träd är viktiga och identitetsskapande. Trygghets- och säkerhetsaspekter prioriteras. Parkskogar
är ofta utglesade och genomsiktliga. Barnens behov ska beaktas även i
de mer öppna skogar.
18
19
Arbetsversion
10 september 2015
Lindesbergs gröna förutsättningar
En grön småstad
Lindesberg är idag en grön småstad med närbelägen natur och ett
varierat landskap. Den omväxlande naturen skapar goda förutsättningar för olika former av friluftsliv och rekreation under hela året.
Naturen med sin rika variation av bergarter, mineraler, åsar och
vattendrag, höjder och sänkor har bestämt villkoren för natur- och
kulturlandskapet och präglar bebyggelsen. Här har Bottenån, Lindessjön, rullstensåsen och Kyrkberget med sitt skyddande läge i fonden,
varit naturförutsättningar som givit upphov till staden Lindesberg.
Människan har under århundraden anpassat sig efter naturen och
nyttjat dess tillgångar.
Utsikten över Lindesjön är identitetsskapande. Lindesberg präglas av
vatten genom Lindessjön och Bottenån. Strandpromenaden är ett
unikt stråk där staden möter sjön och där utblickarna över det omgivande landskapet ger en känsla av rymd och frihet. Lindessjön runt,
promenadstråket runt sjön, har blivit stadens stolthet. Det stimulerar
till fysisk aktivitet men ger även tillfälle till vila och återhämtning.
I stadsplanen från 1878 har de gröna ytorna inlemmats i bebyggelsen.
Vid den här tiden anläggs t.ex. Oscarsparken, Brunnsparken och
Strandpromenaden för att främja stadsbons behov av rekreation.
Kyrkberget är ett centralt beläget skogsområde med stort värde för
staden. Mindre skogar insprängda i bebyggelsen bildar viktiga områden i vardagen för stadens alla invånare, både människor, växter och
djur.
Våra värdefullaste områden
Klassning av grönytor
Unika värden – områden som utifrån
en eller flera värdegrunder har få
motsvarigheter någon annanstans i
kommunen.
Mycket höga värden – områden som
utifrån en eller flera värdegrunder är
värdefulla ur ett lokalt perspektiv (för
hela staden).
Höga värden – områden som utifrån
en eller flera värdegrunder är
värdefulla för den närmaste omgivningen (stadsdelsnivå)
Värdegrunder
E= ekologisk värdegrund
S= rekreativ/social värdegrund
P= pedagogisk värdegrund
K= kulturell värdegrund
20
I Lindesberg med omnejd finns stora rekreations-, natur-, kulturoch
landskapsvärden. En helhetsbild av Lindesbergs grönstruktur utifrån
dessa värden presenteras i kartan Sammanvägd klassificering av naturmark och parker. Av karta 2 framgår vilka de viktigaste områdena är
och vilka kvalitéer de har. Små områden nära skolor och förskolor kan
vara omistliga för dem. Det framgår också hur de gröna miljöerna
hänger samman, både den befintliga strukturen av stråk och brister i
strukturen. Grönytor med unika, mycket höga och höga värden (se
definition i marginalen) har lyfts fram. Värdegrunden/värdegrunderna
(i marginalen) för klassningen markeras med bokstäver. Värderingen av
områden grundar sig på inventeringar, medborgardialoger och kartanalyser som presenteras mer ingående under avsnittet Lindesbergs gröna
möjligheter.
Karta 2 visar främst naturområden men även de viktigaste centrala parkerna klassas mycket högt. Där utöver finns parker och grönytor i centrum och i stadsdelarna som har en underordnad betydelse för stadens
ansikte utåt, men som är viktiga för rekreation och ett aktivt liv.
Denna karta är ett översiktligt planeringsunderlag att förhålla sig till
vid planering, bedömningar av ett områdes lämplighet för olika
ändamål och prioriteringar för åtgärder.
Infälld karta parker i centrum
21
Angelägna områden och stråk att utveckla
I grönplanen finns många idéer, för vad man kan göra för att utveckla
staden att bli mer attraktiv för boende och besökare. I kartan här intill
pekas några angelägna områden och stråk ut och beskrivs kortfattat
nedan.
A. Utveckling av ett nytt sammanhållet parkområde mellan Arenahallen och Energikällan. En knutpunkt mellan stadens östra och västra
delar. I området ingår Loppholmen som en stadspark och förhoppningsvis med ett naturbad.
B. Utveckling av Strandpromenaden med bl. a. Strandparken kring
Café Oscar. Infarten via Pälsärmen förstärks och förskönas. En eventuell boardwalk knyter ihop Standpromenaden med Pälsärmsbadet.
C. Utveckling av området och stråken mellan den nya GC-bron med
Tempelbacken och Masugnen.
D. Utveckla Kyrkberget som centralt och värdefullt rekreationsområde
i tätorten. Ta hand om de förfallna husen, bygg ett utsiktstorn och
bjud in till naturen.
E. Utveckla Lindesby trädgård till en grön oas och besöksmål med
spännande natur och kulturhistoria. Bygg färdigt gång- och cykelvägar
som leder till och genom dalen till Lindesjön runt leden.
F. Utveckla lekplatsen vid Lövstavägen med fler lekredskap, bärbuskar,
skuggande träd och utveckla en spännande lekskog intill.
G. Utveckla nytt gångståk längs Bottenån med nya rastplatser. Skapa
kontakt mellan Stadsskogen och ån. I en framtid skulle en bro över ån
knyta ihop stadsdelar och ge möjlighet att vandra på båda sidor ån.
H. Utveckling av Andersvik genom att utvidga Råsvalens naturreservat,
anordna rastplats vid vattnet och ett nytt stråk genom området via viadukterna.
I. Förstärk och försköna infarten via Fotbollsgatan.
22
H
G
I
F
D
E
A
B
C
23
Arbetsversion
10 september 2015
2. Lindesbergs gröna
möjligheter
Grönstrukturen är en resurs som bidrar till en attraktiv stad för invånare och besökare. En stad där människor finner livskvalitet, som
inbjuder till fysisk aktivitet, ger vila och återhämtning och är stimulerande för barnen. Bevarandet och utvecklandet av den gröna staden
bidrar till en hållbar stadsutveckling.
I detta avsnitt presenteras Lindesbergs grönstruktur utifrån olika
aspekter som rekreation, sociala värden, ekologiska värden, stads- och
landskapsbild och kulturella värden. Brister och möjligeter till utveckling lyfts fram. Värdefulla områden presenteras och förslag på utveckling ges.
Till grund för resultatet ligger inventeringar av tätortsnära natur, sociotopvärden och en skolenkät. Analyser och värderingar av detta material
har gjorts på ett stort antal projektmöten med SWOT-analyser och diskussioner. Resultatet av analyserna ligger till grund för den sammanvägda kartan på sidan 21 och för stadsdelskartorna. På följande sidor
presenteras de viktigaste resultaten av inventeringar och analyser.
Innehåll
s. 24 Rekreation och sociala värden
s. 30 Parkerna i staden
s. 34 Stimulera fysisk aktivitet
s. 36 Vinterstaden
s. 38 Uterum till nytta för skola och förskola
s. 40 Tillgång till grönområden för alla
s. 42 Ekologiska värden
s. 48 Mötet med staden och landskapet
s. 50 Kulturmiljöer i grönstrukturen
s. 55 Översvämnings- och dagvattenhantering
24
Det gröna som en framgångsfaktor
Att satsa på det gröna kan bli en framgångsfaktor. Det finns många
exempel på när investeringar inom det gröna området ger mångdubbelt igen i form av attraktivitet, turistintäkter och invånarnas trivsel.
Arbetsversion
10 september 2015
Lindessjön runt
Lindesjön runt är vårt eget exempel, där en vandringsled och samlingsplatser runt sjön skapats med små medel. Idag är Lindesjön runt en
självklarhet och utvecklingen går vidare.
Vattenriket i Kristianstad
I Kristianstad har ett Naturum byggts i de otillgängliga träskmarkerna
ett stenkast från stadens centrum. Idag satsas miljoner varje år på
denna verksamhet och ändå får kommunen mångdubbelt igen.
Oset och Naturens hus i Örebro
Örebros förvandling av soptippen vid Hjälmaren till ett attraktivt
naturområde och Naturens hus har gett staden en ovärderlig kontakt
med Hjälmaren och Örebro har fått mycket uppmärksamhet.
Parkerna i Enköping
I Enköping har förre stadsträdgårdsmästaren Stefan Mattson skapat
unika och beundrade parkmiljöer i offentlig miljö. Enköpings berömda
parker lockar trädgårdsintresserade från hela landet och är känt som en
av de mest intressanta svenska trädgårdsstäderna.
Infarterna i Helsingborg
I Helsingborg har man satsat mycket på att göra infarterna till staden
attraktiva och inbjudande
25
Arbetsversion
10 september 2015
Analysmetod
Lindesbergs gröna miljöer för
rekreation har analyseras utifrån de
tre aspekterna (Boverket 2007):
Rekreation och sociala värden
Rekreation och sociala värden fokuserar på grönskan utifrån människans behov. I Lindesberg och dess omgivningar har vi olika uterum i
form av parker, naturområden, vattenområden, strövområden och
naturreservat. De har olika funktioner. Grönområden ger rum för såväl
avkoppling som fysisk aktivitet, såsom promenader och spontanidrott.
De gröna rummen främjar möten mellan människor, ger en ökad
känsla av gemenskap, är estetiskt tilltalande och stimulerar vårt kreativa
tänkande.
• Tillgång – den faktiska resursen som
bostadsnära natur utgör
• Nåbarhet – den faktiska och
upplevda tillgängligheten av denna
natur
Tillgången på grönområden är stor
• Kvalitet – den bostadsnära naturens
storlek, innehåll och värden
I Lindesberg finns gott om grönområden, både tätortsnära skogar,
parker, idrottsområden och utflyktsområden. Natur eller park finns
inom 300 meter för samtliga skolor, bostäder och arbetsplatser, utom
för en liten del av bostadsområdet vid Brodalen. Det är viktigt att se
till att det även i framtiden finns en varierande tillgång av attraktiva
grönområden för alla delar av staden.
Naturen inom 300 meter - indikation
på tillgång
Vattnet har stor betydelse för Lindesberg
Om man har natur inom 300 meter från
sin bostad, förskola eller arbetsplats kan
man promenera dit på 5 min, en rimlig
sträcka för att uppleva vardagsgrönska. I
Lindesberg har alla boende tillgång inom
300 meter varför analys görs på 100 meter
- vilket ger en tillgänglighet för fler
målgrupper, bland annat äldre och barn.
Staden ligger vackert belägen vid Lindessjön, en grund sjö med fågelrika betade våtmarker. Runt sjön går en populär vandringsled där det
finns bryggor och rastplatser. Strandpromenaden är unik och bör
utvecklas till sin fulla potential. Loppholmen har goda förutsättningar
att bli ett attraktivt bad mitt i centrum. En boardwalk från Sundsbron
längs Pälsärmen skulle kunna tillföra ett rekreativt mycket värdefullt
gång- och cykelstråk med möjlighet till bad, båtliv och skridskoåkning.
Den lummiga Bottenån är en värdefull tillgång för bad och båtliv ända
fram till Råsvalen. Det finns goda förutsättningar att utveckla gångstråk, bryggor och grillplatser längs ån.
26
27
Arbetsversion
10 september 2015
Nåbarhet
Lindesberg har mycket naturmark som är
tillgänglig för allmänheten, men större
vägar, otydliga entréer, annektering av
mark eller dåligt underlag på stigar kan
minska tillgängligheten.
Ett bra grönområde finns på nära håll, och
går att nå på ett bra sätt med gång- och
cykelvägar och utan större barriärer.
Sociotopvärden - ger en indikation på kvalitet
Kvalitet innefattar båda sociala,
funktionella, ekologiska och
kulturella aspekter av grönskan som
bidrar till upplevelse.
Nedanstående sociotopvärden med
beskrivning är hämtade ur Stockholms stads rapport ”Sociotophandboken”.
• Bad - badupplevelser och vattenlek
• Blomprakt - rik blomning och trädgårdsodling
• Evenemang - plats för teater- musik- och
motionsevenemang eller festivaler
• Grön oas - rum med grönskande golv
och väggar
• Kulturmiljö – plats med kulturhistoriska
värden
• Idrott och motion - iordningställt och
belyst motionsspår eller idrottsanläggning.
• Mötesplats - möjlighet att träffas
• Lekplatslek - barns lek på lekplats
• Naturlek - barns möjlighet till lek i natur
• Naturupplevelse - möjlighet att uppleva
natur
• Odling - odla i koloniträdgårdar eller
odlingslotter
• Picknick - samvaro i mindre sällskap,
ofta i samband med solbad
• Pedagogik - möjlighet till naturpedagogik, skolskog
• Promenader - flanerande, strövande,
hundrastning, joggning och inlines
• Ridning - rida och att titta på hästar
• Ro – avkoppling och upplevelse av
avskildhet och tystnad
• Skogskänsla – upplevelsen av stor tyst
skog
• Sitta i solen - en plats att sitta i solen
• Spontanidrott - bollspel eller bollek
• Uteservering - café eller kiosk med
uteservering
• Utsikt - överblick över landskapet samt
känslan av rymd
• Vattenkontakt
• Vinteraktivitet - skridsko, skidor,
28
Barriäreffekter
Nåbarheten till grönområdenkan begränsas av barriäreffekter, som
stora vägar och vattendrag.
Riksväg 50 passerar väster om Lindesberg nära Fritidsbyn. Riksvägen är
starkt trafikerad och utgör en barriär. Vid Fritidsbyn finns dock en viadukt som knyter samman elljuspåret med stigar på andra sidan vägen.
På det sättet kan man enkelt nå Stora Andsjön. Även under riksväg 68
finns viadukter som utvidgar promenadstråken från Stadsskogen.
Naturreservatet Råsvalen och den vackra Andersvik blir på det sättet
lätt att nå från bostadsområdet.
Bottenån utgör en barriär mellan bostadsområdena Stadsskogen och
Hagaberg. Samtidigt är Bottenån en livsnerv som skulle tas tillvara
bättre med nya stråk till och längs ån. En bro över Bottenån skulle
knyta ihop stadsdelarna.
Järnvägen är också en barriär. I en framtid kan även viadukter under
järnvägen vara motiverade för att utveckla viktiga stråk.
Parkudden har kommit närmare
Vandringsleden Lindesjön runt har knutit naturområdena på andra
sidan sjön närmare staden. Sjön upplevs inte längre som en barriär till
grönområden utan som ett nav. Parkudden har på det sättet blivit ett
av stadens viktigaste rekreationsområden. Liknande möjligheter har vi
med enkla medel även i andra områden.
Bjud in till spännande miljöer
Naturupplevelsen är viktig för oss människor. Många upplever fantastiska stunder i naturen, ser och uppskattar mångfalden av arter och
naturtyper och upplever både biologiska och rent estetiska kvalitéer.
Upplevelser som många gånger ger grunden till vår hälsa och vällevnad.
Det kan vara spännande att göra lite vildare områden tillgängliga. På
det sättet kan fler få unika upplevelser
Grönt för alla
Genom att se stadens grönområden som en resurs för människors livskvalitet och en attraktionskraft, kan ett bevarande och en utveckling av
dessa områden motiveras. Skötseln ska präglas av människors behov av
lek, motion, friluftsliv, avkoppling och upplevelser. För att tillgodose
olika behov bör målet för skötseln variera. Se sid 15.
Privat mark
Inom planområdesgränsen finns attraktiva rekreationsområden som är
i privat ägo. Det är områden där människor vandrar och åker skidor
redan idag, men det skulle också kunna vara angeläget att utveckla
dessa områden. Utveckling av t.ex gångvägar, skyltning och rastplatser
kan ske genom att skriva avtal med privata markägare eller genom att
köpa in mark för rekreation.
Barn behöver bygga kojor
Viktigt för vardagsrekreationen är bl.a. lekplatser, skog för naturlek och
möjlighet till promenader i attraktiva stråk. Barnen behöver tillgång till
en nära skog där det går att bygga kojor, klättra i träd och balansera på
stockar.
Friluftsliv
Lindesberg har fantastiska förutsättningar för tätortsnära friluftsliv.
Runt sjön och på Kyrkberget finns flera grillplatser. Vi har haft två
vindskydd vid Lindesjön som båda brunnit. Med små medel kan man
förbättra möjligheterna för friluftsliv genom fler stigar, rastplatser,
vindskydd, information mm.
Information berikar
Information om spännande natur- och kulturmiljöer i våra rekreationsområden berikar människors upplevelse. Det gör också att dessa
områden kan fungera som besöksmål även för besökare i staden. De
viktigaste rekreationsområdena bör ha information i form av t.ex.
skyltar, broschyrer eller appar. Informationen bör också finnas på hemsidan.
Vision- boardwalk längs Pärlsärmen
29
Rekreationsområden
Våra värdefulla rekreationsområden
1. Kyrkberget
2. Strandpromenaden
3. Loppholmen
4. Parkudden
5. Näset
6. Golfbanan
7. Tempelbacken
8. Svarttjärn
9. Buller berget
10. Lindesby
12. Fritidsbyn
13. Stora Andsjön
14. Torphyttebäcken
15. Andersvik
16. Sofielund
17. Ravinerna vid Bottenån
18. Bottenån
19. Ånäs
20. Norsviken
21. Talbomsbäcken
22. Rå
23. Trallingen
24. Galgberget
25. Blåbärsskogen
26. Stöttestenens skog
27. Stadsskogen
28. Sjukhusparken
29. Äventyrslekplatsen
30. Slåtterängarna vid Lövstavägen
31. Skogen vid Tranbärsvägen
32. Vita stigen
33. Aspens äng
34. Nedre Oxhagen
35. Trollstenen
36. Fingerbo äng
37. Pälsärmen
38. Persbäcken
39. Norra Stadsskogen
30
Ett värdefullt rekreationsområde kan innehålla olika kvaliteter. Gemensamt är att det är ett område som har betydelse för människans möjlighet till aktivitet, bildning eller avkoppling. Ofta är det områden med
natur- eller kulturvärden, parkkaraktär eller en vacker landskapsbild.
De värdefullaste områdena är ofta värdefulla på flera sätt.
Värdefulla områden är klassade utifrån om de är värdefulla för hela
kommunen, för staden eller för stadsdelen. Området kan vara av värde
för promenader, avkoppling, fysisk aktivitet utomhus, för funktionshindrade, för barn och skolans och förskolans aktiviteter. Det kan
handla om naturområden, parker eller vatten. Lindesbergs värdefullaste
rekreationsområden presenteras på kartan intill.
Dessa områden beskrivs tillsammans med natur- och kulturvärden och
med utvecklingsidéer på sidan 60-75. Samma numrering används i
värdekartorna för natur och kulturhistoria.
31
Parkerna i staden
Parkerna är viktiga för människors trivsel, för möten och för stadens
ansikte utåt. Det är också ett levande kulturarv som ger ett avtryck av
stadens utveckling och med gamla träd som kan berätta en historia.
Våra parker har olika karaktär
Stadens parker finns i de centrala delarna. De har olika karaktär och
har alla en historia. Om vi vill restaurera eller förändra våra parker kan
vi välja att utveckla parkerna med olika prägel, t.ex. artrik prägel,
skogsprägel, lekprägel, festprägel eller torgprägel.
Det är viktigt med skötseln
Omsorgen och skötseln av våra parker prägar intrycket av staden. Lindesberg ska associeras med en kvalitet i gestaltning och skötsel som är
så bra att det är värt en omväg. Det kräver en hållbar plan för investeringar för att kunna utveckla parkerna till sin fulla potential.
Belysning i parken
Bra belysning och en hög skötselstandard genererar trygghet. Tryggheten är viktig att alla kan tillgodogöra sig parkerna på jämlika villkor.
För att öka Lindesbergs centrums attraktionskraft och skapa stämning
behöver delar av stadsmiljön, såsom torgmiljöer, parker och stadens
märkesbyggnader, lyftas fram med inslag av olika typer av effektbelysning, t.ex. markoch fasadbelysningar.
Vision-Vattenpark Strandpromenaden
32
Träd som ger skugga
Träd är vackra, ger staden karaktär och bidrar till ett bättre stadsklimat.
Varma dagar behöver det finnas träd som ger skugga i parker och vid
badstränder. Trädbeståndet i parkerna är ofta likåldrigt och träden riskerar att dö ungefär samtidigt, vilket gör att parkernas karaktär hastigt
och drastiskt kan komma att förändras. Staden behöver en plan för hur
trädkontinuiteten i stadens parker ska säkras.
Träden behöver en långsiktig plan
Stadsträden lever ett tufft liv med åverkan på stammar, grenar och
rötter samtidigt som man har högra krav på trädens stabilitet och
säkerhet. Det är därför särskilt viktigt att trädens rotzon skyddas från
skadande grävningar, markkompakteringar, kemikalier, salt, mm. För
att säkerställa trädens utveckling som en viktig del i stadens bebyggelse
bör en trädpolicy tas fram. Det rekommenderas att utöka lovplikten
för trädfällningar via s.k. områdesbestämmelser. En trädvårdsplan kan
sedan säkerställa trädens skötsel och återplanteringar för en lång tid
framöver.
Stadens mest värdefulla parker beskrivs på nästa uppslag
33
Våra värdefulla parker
Strandpromenaden och dess parker utgör en oerhört stor och upplevelserik tillgång för staden. Flera av dem har en lång historia och ligger
mycket vackert vid Lindessjöns strand. Här finns mycket gamla och
biologiskt värdefulla träd som ger liv och karaktär
De värdefullaste parkerna finns i centrum. En sammanställning av de
viktigaste parkerna i centrala Lindesberg beskrivs här och i bilaga 1.
Strandpromenaden
Strandpromenaden är ett av stadens mest självklara och använda stråk
med höga sociala kvalitéer att ta vara på. Här finns några av de få
platser i staden där man kan uppleva perenn blomprakt och ro. Strandpromenaden är också i sin helhet kulturmiljö. De gamla trädgårdarna
riktade ut mot promenaden visar på den gamla odlingsstrukturen och
bidrar till att bibehålla stadens historiska prägel som ”trädgårdsstad”
samtidigt som de ger en känsla av intimitet.
Loppholmen
Loppholmens läge mellan västra och östra sidan av staden gör den till
en naturlig mötesplats med stor utvecklingspotential som stads-och
aktivitetspark. Det är också en attraktiv plats för ett centralt beläget
bad. Stranden vänder sig mot sjön i söder och det finns gott om plats
för aktiviteter. Genom en bro i den södra delen av ön får man en livgivande kontakt med Strandpromenaden.
Generationsparken
Generationsparken är en nyanlagd fin park med lekutrustning. De
gamla träden vid lekplatsen skänker skugga åt besökarna. Generationsparken finns skissad och är tänkt att omfatta hela området nedanför
församlingshemmet. En första etapp är färdig, men det återstår bland
annat en öppen yta för aktiviteter, evenemang och uppträdanden.
Kyrkbacken
Kyrkbacken ingår i sammanhanget längs strandpromenaden och är ett
vilsamt inslag där. Platsen manifisterar kyrkans roll. Den omgivande
grönytan var tidigare kyrkogård men under början av 1900-talet schaktades ytan av. Fortfarande finns dock några av de gamla gjutjärnshällarna kvar till minne av inflytelserika borgare och bergsmän som låg
begravda där. Framför kyrkan finns ett Estoniamonumentet och på
vintern åker barnen pulka nerför backen med skräckblandead förtjusning.
Oscarsparken - finrummet
Oscarsparken anlades under 1870-talet och fick sitt nuvarande namn
efter kung Oscar II:s besök år 1900 med anledning av Konung Oscar
II:s besök i staden. Parken är en tidsmarkör av en ny tid, då stadens
administrativa uppgifter växer i omfång och torget övergår från sin
funktion som handelsplats till att bli ett offentligt representationsrum.
Oscarsparken är strandpromenadens finrum Det är ett viktigt offentligt
rum mitt på strandpromenaden och en arkitektonisk pärla. Här förenas torgmiljön med utsikten över Stora Lindesjön. I parken föreslås
nya perenna planteringar och en plats för dans och scenframträdanden.
De två byggnaderna, Café Oscar och Spruthuset skulle kunna byggas
samman med en galleribyggnad för servering eller utställningsverksamhet.
34
Sparbanksparken
Sparbanksparken är inte i kommunens ägo och idag inte tillgänglig för
allmänheten. Det finns en önskan om att tillgängliggöra platsen. I ettutvecklingsförslag för strandpromenaden visar man på hur parken varsamt skulle kunna öppnas upp som rekreationsoch aktivitetsyta och
blir en del av strandpromenaden.
Arbetsversion
10 september 2015
Johnelska trädgården
Den Johnelska trädgården är privatägd och är inte tillgänglig för allmänheten, men kan beundras från gatan. Trädgården härrör från tidigt
1900-tal och med sina gammeldags perenna växter och en äng av lökväxter på våren är trädgården en av Strandpromenadens vackraste miljöer.
Bostadshuset uppfördes 1897av makarna John och Elsa Andersson.
John var en beryktad konstruktör och ingenjör som varit delaktig i
många kända byggnadsverk bland annat Sundsbron som nu är byggnadsminne.
Brunnsparken
Brunnsparken kallas även Estoniaparken sedan minnesstenen efter
Estoniakatastrofen uppfördes 1995. Platsen bjuder till eftertanke och
ro.
Landfästet vid Sundsbron har stort kulturhistoriskt värde. Här låg
entrén till staden med tullhus och fattighus som ofta förpassades till
stadens utkant. Där kunde fattiga få sig en slant av inresande. Grönytan runt pumphuset anlades som parkmark då pumphuset uppfördes
vid 1900-talets början. Man hade upptäckt en källa med fint vatten
som pumpades upp till vattentornet på Kyrkberget för att gå vidare ut i
staden.
Rådhusparken
Rådhusparken är tillsammans med Oscarsparken en historisk park. De
var de första parkerna i Lindesberg. Parken är bullerpåverkad av trafik
från Kristinavägen. Parken behöver förnyas eftersom almsjukan gör att
stora gamla träd har fällts och fler kommer att fällas. Blommande
buskar och perenner skulle öka trivselfaktorn.
Flugparken och resecentrum
Flugparken ligger mitt i händelsernas centrum. Här passerar mycket
människor och trafik. I och med läget mellan huvudgatan och resecentrum blir Flugparken en självklar mötesplats. Parken har gott om sittplatser och tillgängligheten är mycket god med gångvägar. En öppen
hårdgjord yta i västra delen används för evenemang. Kopplingen
mellan parken och resecentrum behöver förbättras. Parken kan
utvecklas mot ett grönt väntrum genom att resecentrum riktas mot
parken. Trädbeståndet och parken kommer att förnyas i samband med
nybyggnation av resecentrum.
35
Arbetsversion
10 september 2015
Stimulera fysisk aktivitet
Det är mycket viktigt för folkhälsan att i planeringen stimulera till
fysisk aktivitet. Det kan man göra genom att underlätta för människor
att kunna gå eller cykla till sitt arbete, till skolan, fritidsaktiviteter och
affären. Exempel på några viktiga stråk är Lindeskolan-Fritidsbyn, centrum-Dalkarlshyttan, resecentrum-Lindeskolan och Stadsskogen-Fritidsbyn. Gång- och cykelstråk utvecklas med fördel som gröna bilfria
stråk.
Aktivitet i grönskan
I Lindesbergs grönstruktur finns många möjligheter till aktiviteter.
Under sommarhalvåret är Lindesberg en plats som lockar till framför
allt bad och båtliv. Lindesberg är också en idrottsstad där golfbana, fotbollsplaner och arrangemang i Arenahallen lockar till större evenemang.
Längs med promenadstråket Lindesjön runt finns grillplatser vid Parkudden, Kyrkberget, Tempelbacken och Näset. Genom att utveckla
besöksmål i parker och grönområden blir områdena attraktiva för fler
typer av aktiviteter och kan locka fler människor ut att röra på sig.
Spontanidrottsplatsernas renässans
För barn och ungdomars fysiska aktivitet är det viktigt att det finns
platser i deras närområde där de spontant kan röra sig genom att t.ex.
spela fotboll, utöva parcour eller träna utomhus. Spontanidrottsplatser
och utegym bör finnas i olika delar av staden.
Det behövs tydligt inbjudande stråk
Det är relativt lätt att nå grönområden, även i stadens ytterkant. I tätorten är det relativt säkert att cykla, men fler cykelvägar kan stimulera
fler till att cykla och kan ge till exempel yngre barn möjlighet att cykla
själva. För att fler ska hitta ut i naturen behövs dock att man tydligt
bjuder in till besök. Det behövs tydliga inbjudande stråk från varje
bostadsområde till nära rekreationsområden. Genom att förtydliga och
utveckla sammanhängande stråk kan vi göra det enklare att hitta till
naturen.
36
Arbetsversion
10 september 2015
37
Arbetsversion
10 september 2015
Vinterstaden
Hur man rör sig vintertid hänger nära ihop med hur det plogas och
om stråken är belysta. Genom att satsa mer på de stråk som fungerar
både sommar- och vintertid får man ett fungerande nät för gång- och
cykeltrafik under hela året. Dessa stråk bör fungera även under dygnets
mörkare timmar då belysning är viktig faktor för upplevd trygghet.
Utvecklingsidéer kring stråken behandlas mer ingående i en programskiss för stadens stadsdelar.
Under vinterhalvåret finns skidspår och pulkabackar på flera platser.
Lindesjöns södra del plogas ibland för skidskoåkning. När det är bra
isförhållanden samlas många familjer vid södra delen av Stora och Lilla
Lindessjön. Pimplare syns på Lindesjön och även på Svarttjärn och
Stora Andsjön. Väderskyddade grillplatser, café- eller uthyrningsverksamhet i anslutning till skidspår eller skridskoisar skulle skapa trevliga
samlingsplatser. Golfbanan har ett pågående arbete för att golfbanan
ska utnyttjas året runt.
Ta skidorna till skidspåret
Lindesberg är en idrottsstad med naturen nära. För att gynna skidåkning kan man undersöka möjligheten att förlänga skidspår in i tätorten. På det sättet skulle man kunna spänna på sig skidorna hemma
och ta sig ut till skidspåren utan bil.
Pulkabackar ska finnas nära
Pulkaåkning är en av få spontana riktigt fysiska aktiviteter för barn. En
pulkabacke behöver inte vara så hög eller brant för att glädja mindre
barn. Däremot är det värdefullt att de finns nära. Det är viktigt att ta
hänsyn till barnens pulkabackar och se till att det finns pulkabackar i
alla områden.
Snöröjning
För att stimulera till att människor rör på sig hela året om är det viktigt
att snöröjning och halkbekämpning fungerar bra. Ett nätverk av gångvägar ska hänga ihop så att man inte plötsligt tvingas ut i körbanan när
man passerar en korsning. Det är också viktigt att viktiga vardagsstråk
belyses.
38
39
Arbetsversion
10 september 2015
Närnaturens betydelse för pedagogik
och lek
• Utomhuspedagogiken använder
uterummet som ett alternativt sätt att
lära inom alla ämnen. Andra sinnen
stimuleras jämfört med då man sitter i
ett klassrum, inte minst fysisk aktivitet
som är viktig för barns motoriska
utveckling och för grundandet av
hälsosamma vanor.
• Genom att värna och utveckla
natur- och grönområden i skolors och
förskolors närområde ges goda
möjligheter för barns utveckling och
lärande.
• Förutom pedagogiska värden spelar
naturen en viktig roll då det är där som
grunden för en ekologiskt hållbar
utveckling läggs, genom att barn ges
kunskap om och känsla för natur.
Tillgång, nåbarhet och kvalitet
• Tillgång till närnatur innebär att naturen
ligger inom ett visst avstånd från
verksamheten. Särskilt förskoleklasser är
beroende av att naturområden finns i
verksamhetens närhet för att de ska ha
möjlighet att besöka dem. De flesta
förskolor i Lindesberg uppger att de inte
rör sig längre än 150 till 300 meter från
förskolan.
• Boverkets rekommendationer för att
uppnå god bebyggd miljö vid planering
är att natur bör ligga inom 300 meter
från skolor (Boverket, 2007).
• Möjligheten att nyttja närnaturen
påverkas av nåbarheten. Barriärer,
såsom osäkra trafiksituationer eller dålig
framkomlighet, minskar nåbarheten.
• Avgörande för användningen av
närnaturen är även dess kvalitet. Detta
syftar på hur väl miljön uppmuntrar till
lek och naturstudier.
• För att bevaka detta behöver en
handlingsplan om skolors behov av
grönområden sammanställas.
VIKTIGT FÖR
pedagogisk verksamhet
• skog 150 meter till för förskola och 300
meter till skola
• Bygg bort barriärer tex osäkra
trafiksituationer
• Stimulera utomhuspedagogiken
• Låt varje skola och förskola ha en
skolskog
• Utveckla Kyrkberget för skolans behov,
med samlingsplats och tillgång till
vatten samt toalett.
40
Uterum till nytta för skola och förskola
För att skolor och förskolor ska kunna bedriva en stimulerande verksamhet i god miljö är det viktigt att planera för att dessa verksamheter
långsiktigt ska ha tillräckligt med gröna miljöer på nära håll, även
utanför skolgården. Skolornas och förskolornas närnatur skulle kunna
användas i större utsträckning än den görs idag. Användning av grönområden medför många kvaliteter till undervisning och pedagogik och
är någonting som bör uppmuntras. Se faktaruta till vänster.
Skolenkät
För att kartera vilka grönområden som i dagsläget har högst kvaliteter,
som används mest eller har behov av åtgärder, har skolenkäter skickats
ut till samtliga skolor och förskolor i Lindesberg. I enkäterna har skolorna bedömt kvalitet och kvantitet av den natur de använder eller
önskar använda i närområdet.
I karta 8 -Pedagogik och lek visas de områden som har pekats ut av
skolor och förskolor som viktiga för deras verksamhet. Många bra idéer
och identifierade brister har kommit fram i dialogen. Några av önskemålen från förskola och skola presenteras på stadsdelsnivå under
avsittet ”Programskiss för stadsdelar”.
En egen skog
Uterummet fungerar som en viktig kunskapskälla. Det är pedagogiskt
viktigt för skolor och förskolor att ha nära till skog för lek, friluftsdagar
och undervisning. I Lindesberg har alla skolor och förskolor nära till
skog och natur. Det är viktigt att värna dessa naturområden för att
barn även i framtiden ska få leka i skogen. Ett litet skogsområde i närheten av förskolan kan vara omistligt för verksamheten.
Med större grupper i skolor och förskolor har närnatur som är lätt att
nå fått ökad betydelse. Alla förskolor och skolor bör därför ha tillgång
till en tätortsnära skog, som kan bli deras ”egen”, nära den egna verksamheten, där de kan bygga kojor, klättra i träd, grilla och anlägga
naturstigar.
Stimulera utomhuspedagogiken
Med enkla medel kan man öka kvaliteten i skogar nära skolor och förskolor. Stockar och stenar är populära att balansera på och kan också
fungera som samlingsplatser. Genom att gynna olika trädslag och en
åldersvariation får man en varierad skog som blir mer spännande att
vistas i. En griffeltavla och ett vindskydd i anslutning till samlingsplats
skapar ett klassrum i utemiljö.
41
Arbetsversion
10 september 2015
Tillgång till grönområden för människor med särskilda behov
• Funktionsnedsatta, sjuka och äldre har
generellt ett särskilt stort behov av en
god närmiljö eftersom många av dem
inte kan ta sig så långt.
• Upplevelsen av gröna miljöer främjar
både det fysiska och psykiska välbefinnandet samt påskyndar läkningsprocessen hos sjuka. Äldre som får möjlighet
att fortsätta vara aktiva under åldrandet
håller sig friskare än inaktiva (Statens
folkhälsoinstitut, 2009).
• De gröna områdena bör fungera både
som vistelsemiljöer och som vackra
miljöer att betrakta genom ett fönster.
Tillgång till grönområden för alla
För människor med nedsatt rörelseförmåga, syn, orienteringsförmåga
eller ett ökat trygghetsbehov är grönytans kvalitet och vägen dit av särskild betydlelse. Av de grönytor som ligger inom 300 meter från äldreboende, gruppboenden och sjukhus är det ungefär hälften som har god
tillgänglighet avseende promenadvägars underlag, lutning och liknande. De parker som finns i centrum och längs strandpromenaden är
relativt tillgängliga. Även Carlssons på Parkudden på andra sidan sjön
är tillgängligt liksom delar av Kyrkberget. Vid Parkudden finns en handikappbrygga. Många av våra grönområden är inte särskilt tillgängliga
och ofta saknas sittplatser. Det kan även behövas toaletter något som
bara finns vid Carlssons och Oscarsparken idag.
Förutom kvaliteter som grönska, vatten, vackra vyer och sittplatser, är
det för många äldre och sjuka nödvändigt med tillgång till skugga
under varma dagar. I staden finns också få platser där man kan uppleva
ro och blomprakt, något som bland annat många äldre anser är en
viktig kvalitet i utemiljön. Det gröna har en läkande verkan på människor. Att se över tillgängligheten för människor med särskilda behov
är därför angeläget.
Det gröna läker
Nåbarhet till grönytor för människor
med särskilda behov
• För många människor med särskilda
behov krävs att vägen till ett grönområde ska vara lämpligt för rullator,
rullstol eller dylikt, för att området ska
vara nåbart. Lutningen får därför inte
vara för kraftig och underlaget bör vara
slätt och stabilt.
• Grönområden med god tillgänglighet är
en förutsättning för fysisk aktivitet för
många. Det bör finnas tillgång till
belysning och räcken. Även sittplatser
med jämna mellanrum är viktigt, både i
och längs stråk till parker och grönområden (Statens folkhälsoinstitut, 2009).
Kvalitet hos grönområden för
människor med särskilda behov
• I de gröna ytorna bör det finnas
sittplatser för vila och gångar med
välpackat material (t.ex. stenmjöl eller
asfalt) så att man lätt tar sig fram med
rullator, rullstol eller dylikt.
• I grönområdena bör man ha möjlighet
att uppleva lugn och ro samt se vackra
blommor, träd, buskar och fåglar.
Årstidsaspekten och variationsrikedom
är viktig, grönytan ska fungera såväl på
hösten som på sommaren genom olika
doft- och synintryck.
• Tillgängliganpassade toaletter och
räcken längs promenadstråk är
någonting som kan krävas för att ett
grönområde ska anses ha goda
kvaliteter för många människor.
42
Genom vistelser i gröna miljöer ökar den fysiska aktiviteten, stressnivån minskar, koncentrationsförmågan ökar och det skapar tillfälle för
kroppen att återhämta sig.
För att förbättra tillgängligheten till grönområden så att alla människor
får möjlighet att komma ut i det gröna bör en handlingsplan för
utveckling av gröna miljöer kring vårdinrätntingar och andra utvalda
områden tas fram. Starta ett projekt i kontakt med vård- och gruppboenden om behov av förbättringar i närmiljön.
43
Arbetsversion
10 september 2015
Ekologiska värden
Lindesberg är en mycket grön stad omgärdad av ett omväxlande skogsoch jordbrukslandskap, som även sträcker sig in i bebyggelsen. I Lindesbergs tätort finns flera områden med höga naturvärden. Bevarande
och utveckling av urbana grönområden kan på flera sätt bidra till en
långsiktligt hållbar utveckling och kan även kopplas till Sveriges miljökvalitetsmål. Att värna om biologisk mångfald i städer kan tyckas överflödigt, när det finns så mycket natur utanför våra städer. De biologiska
värdena i städer kan dock vara högre än väntat. Skogspartier i tätorter
är ofta mer naturliga och artrika än produktionsskogen utanför städerna. Kyrkbergets relativt stora bestånd av gammal tallskog har t.ex. få
motsvarigheter i omgivande landskap.
Parker och grönområden, trädgårdar, kyrkogårdar, rabatter med mera.
blir som gröna öar i den hårdgjorda staden. Genom att bevara små
skogsdungar och skapa varierade gröna miljöer med flera olika element, så som vatten, träd, buskar och blommor, gynnar man den biologiska mångfalden i staden.
Artrikedom en tillgång
Mångfalden i naturen ger barn och ungdomar förmånen att kunna
uppleva naturmiljöer och se arter i verkligheten. På Kyrkberget kan
man studera i stort sett alla Sveriges träd- och buskarter. Skolans och
förskolans möjligheter till utomhusundervisning är viktigt att bevaka
och ta hänsyn till i valet av skötsel och vid exploatering.
Värdefulla naturmiljöer ger oss människor spännande upplevelser. Artrikedomen ger mycket att upptäcka och lära sig, man kan njuta av en
symfoni av fågelsång och facineras av mångfalden. Genom att tillgängliggöra värdefulla naturmiljöer kan fler erbjudas naturupplevelser.
Hassellunden en raritet
Hassellunden är en värdefull naturtyp som har sin nordliga utbredningsgräns här i Lindesberg. Hasseln producerar nötter som är oumbärliga för flera fåglar och däggdjur. Dessa för oss lite exotiska miljöer
är värdefulla att bevara och visa upp.
44
Arbetsversion
10 september 2015
Spridningsstråk
En sammanhängande grönstruktur där variationsrikedom gynnas
bygger upp en funktionell grön infrastruktur för växter och djur att
sprida sig i. Dessa spridningsstråk för den biologiska mångfalden
skapas med fördel i kombination med rörelsestråk för rekreation, t ex
runt gång- och cykelvägar eller längs ytor där man tar hand om dagvatten.
Betesmarker
Kring Lindessjön har betesmarker restaurerats vid Näset och vid
Lindesby strandängar. Områdena har en lång historia av slåtter
och bete som är dokumenterad på kartor redan på 1700-talet.
Dessa betade våtmarker utgör värdefulla biologiska miljöer för
både växter och fåglar och ger vackra utblickar över sjön.
Långvarig hävd
Naturmiljöer som varit slåttrade eller
betade under lång tid och som dessuom
är ogödslade är bland de artrikaste
miljöer man kan hitta. Att vårda sådana
marker är därför viktigt. Dessa miljöer är
dessutom vackra och bidrar till en vacker
landskapsbild.
Råsvalens naturreservat kan bli större
Råsvalens naturreservat är en rik ängsgranskog i sluttningen vid
Andersvik. Reservatet bildades 1965 och är ganska okänt för Lindesbergarna. Även Andersvik och rullstensåsen som avgränsar
viken mot sjön Råsvalen är värdefulla miljöer. Genom att utvidga
reservatet, döpa om det till Andersvik och dra en vandringsled
genom området skulle Lindesbergarna kunna upptäcka och njuta
av naturen vid Andersvik.
Döda träd lever
Det döda trädet är fullt av olika organismer som bryter ner veden. Det
bildas håligheter som blir boplatser för fåglar och insekterna är viktig
föda för fåglar. Genom att låta döda träd ligga kvar och spara en mångfald av lövträd och buskar gynnar vi fågellivet och vi kan njuta av fågelsången. Ett annat sätt att gynna fågellivet är att sätta upp fågelholkar.
45
Arbetsversion
10 september 2015
Biotopsskydd
Alléer, källor med omgivande
våtmark i jordbruksmark, odlingsrösen i jordbruksmark, pilevallar,
småvatten och våtmark i jordbruksmark, stenmurar i jordbruksmark och
åkerholmar omfattas av biotopskydd
enligt miljöbalken.
Med allé menas lövträd planeterade i
en enkel eller dubbel rad som består
av minst fem träd längs en väg i ett
öppet landskap.
En åkerholme får vara högst 0,5 ha
och ska omges av åkermark eller
kultiverad betsmark.
46
Stadsodling
Att odla i staden är inget nytt, i Lindesberg fanns det förr kålland som
försörjde hushållen med deras behov av rotfrukter. Odling gör städer
till vackrare, intressantare och mer hållbara platser. Idag har stadsodling blivit en del av det hållbara samhället ute i världen där det odlas på
hustak, bakgårdar, ödetomter och parker. Stadsodling kan handla om
kolonilotter men också om andra mer okonventionella platser som att
odla upp outnyttjade gräsmattor i bostadområden eller odla ätbart i
någon park. I Lindesberg finns åtminstone två stadsodlingar. Den ena i
ett hyreshusområde på Hagaberg som samtidigt är ett integrationsprojekt. Den andra ligger på en slaghackyta mellan några vägar. Kommunen kan stötta och uppmuntra till mer odling i staden för ett
robustare samhälle med mer gemenskap.
Fruktträd i staden
I staden finns på kommunal mark många fruktträd och bärbuskar.
Denna resurs bör tas tillvara genom att träden sköts och frukten
skördas. Genom att klippa gräset under träden blir det lättare och mer
inbjudande att plocka frukten. Det finns intresserade ideella krafter
som bör stöttas och uppmuntras. Genom en webkarta med alla fruktträd och bärbuskar kan alla invånare uppmuntras att skörda.
Arbetsversion
10 september 2015
Kontinuerlig trädplantering
Förutom att träd är vackra och karaktärsskapande är de också viktiga
för lokalklimatet och för den biologiska mångfalden. Vi bör alltså vara
rädda om våra träd. De betyder mycket för det biologiska livet i staden,
för vårt välbefinnande och för vår trivsel. Stadens träd är ofta gamla.
Det är viktigt att det planteras nya träd som kan ta över när de gamla
blir så dåliga att de behöver tas ner
Blommor
Många gräsytor sköts med slaghack idag. Dessa ytor är ointressanta ekologiskt, för rekreation och ser skräpiga och tråkiga ut.
Genom att lägga om slaghackytor till slåtterängar kan nya miljöer skapas. I Enköping t.ex har man sått in örter och uppmanat
människor att plocka blommor. Det kan också finnas naturliga
förutsättningar för att ta tillvara en ängsvegetation, som t.ex.
mellan Lövstavägen och järnvägen.
Vattnet har stor betydelse i Lindesberg
Staden ligger vackert vid Lindesjön, en grund sjö med fågelrika våtmarker. Den lummiga Bottenån är en livsnerv genom staden.
Torphyttebäcken är en värdefull livsmiljö för bl.a bäcköring och det är
viktigt att vara varsam med bäcken. Vägbron i Torphyttan utgör ett
vandringshinder för fiskarsom bör byggas bort. Torphyttebäcken
beskrivs på sidan 65.
I en dagvattenstrategi kan kommunen se till att minska den negativa
påverkan på vattenmiljön.
Invasiva arter
Främmande växter och djur kan vara ett hot mot den inhemska floran
och faunan på flera olika sätt, t.ex. problem för inhemska grödor och
den biologiska mångfalden eller smittspridning av sjukdomar som almsjukan. Hos oss är de vanligaste problemarterna blomsterlupin, jättebalsamin, kanadensiskt gullris, jätteloka, spansk skogssnigel, mink och
kanadagäss.
Jättelokan konkurerar ut inhemsk vegetationoch är dessutom giftig.
Dess växtsaft orsakar brännskador på huden. En bekämpningsplan har
upprättats.
47
Arbetsversion
10 september 2015
Värdefulla naturområden
1. Kyrkberget
4. Parkudden
5. Näset
6. Golfbanan
7. Tempelbacken
Våra värdefullaste naturområden
Både tätorten och den tätortsnära naturen (1-2 km kring tätorten) har
inventerats med avseende på strukturer som gynnar den biologiska
mångfalden, så som ett varierande och bärande träd- och buskskikt,
gamla träd och död ved. Utifrån nulägesbilden har ytorna värderats (se
klassning och definitioner nedan). Kyrkogårdar och koloniområden
har inte inventerats men ingår i grönstrukturen och bedöms generellt
ha ett medelhögt värde.
Område 1-38 beskrivs under Våra värdefullaste rekreationsoch naturområden på sid.58-xx. Samma numrering används i värdekartorna för
rekreation och kulturhistoria.
8. Svarttjärn
9. Bullerberget
10. Lindesby
11. Lindesby strandängar
12. Fritidsbyn
13. Stora Andsjön
15.Andersvik (Råsvalens NR)
16. Sofielund
18. Bottenån
21. Talbomsbäcken
22. Rå
24. Galgberget
Värdering av natur
Unikt värde – Området är ekologiskt värdefullt ur ett regionalt perspektiv,
det finns få motsvarigheter någon annanstans. Området har många
högkvalitativa strukturer/funktioner eller någon unik sådan.
Högre värde - Området är lokalt värdefullt med flera ekologiskt högkvalitativa strukturer/funktioner. Fält-, busk- och trädskiktet är varierat och
funktionellt, d.v.s. erbjuder föda och gömsle. Det är åldersvariation i
trädskiktet med förekomst av gamla träd och ofta förekommer död ved,
hålträd eller vatten.
Medelhögt värde - Område med ganska många strukturer men inga eller få
högkvalitativa strukturer som finns under mer naturlika förhållanden. Fält-,
busk- och trädskiktet är varierat och funktionellt, d.v.s. erbjuder föda och
gömsle.
25. Blåbärsskogen
30. Lövstarakan
32. Vita stigen
33. Tackjärnshällarna
34. Nedre Oxhagen
Naturreservat (beskrivs på sid 58-X)
5. Näset
7. Tempelbacken
15. Råsvalen
35. Trollstenen
38. Persbäcken
Nyckelbiotoper
Nyckelbiotoper är skogsområden med höga naturvärden och där det
finns eller där det skulle kunna finnas hotade eller rödlistade arter. En
nyckelbiotop har inget lagligt skydd, däremot är det generell samrådsplikt med Skogsstyrelsen eller länsstyrelsen före åtgärder som väsentligt
påverkar områdets naturmiljö enligt Miljöbalken 12 kap. 6 §.
Nyckelbiotoper i Lindesberg
I planområdet finns åtta nyckelbiotoper registrerade av Skogsstyrelsen.
1. Fågelsången
4. Parkudden
7. Tempelbacken
13. Stora Andsjön
14. Bäcktorpet
15. Andersvik
17. Solbacken
22. Rå
48
Arbetsversion
10 september 2015
49
Arbetsversion
10 september 2015
Mötet med staden och landskapet
Ett unikt landskapssceneri som särskiljer och skänker karaktär till Lindesbergs stad är vyn över Lindesjön – med staden som avtecknar sig
mot landskapsfonden på andra sidan vattnet. Det obebyggda landskapet på andra sidan Lindessjön är därför viktigt att bevara och ta vara
på vid framtida planering. Utblickarna över sjön mot åkrar, betesmark
och skog ger en vilsam känsla. Öppna marker i form av gamla betesmarker och våtmarker är få i området och därför viktiga element i
landskapsbilden. De bidrar också till den biologiska mångfalden.
Första intrycket får man vid infarterna
Kristinaeken
På Trädgårdsgatan 8 i Lindesberg står
en ståtlig ek, den s.k. Kristinaeken.
Den har en ålder om ca 350 år, vilket
innebär att den började växa vid
samma tid som Lindesberg fick
stadsrättigheter och dess första
stadsplan upprättades (1643 resp
1644). Den har sitt namn efter en
tradition att stadens grundare,
Drottning Kristina, skulle ha planterat
den, vilket dock inte är belagt. Trädet
är en viktig del i den välbevarade
stadsmiljön i Lindesbergs stadskärna.
Genom sin höga ålder och samtidighet med stadens grundande är den
ett tydligt uttryck för platsens långa
historiska kontinuitet. Detta gör det
angeläget att bevara Kristinaeken.
Första intrycket av staden är mycket viktigt. Infarterna och miljön
kring dem samt den stadsbild/landskapsbild som avtecknar sig är det
första mötet med staden – en bild som kommer att prägla det fortsatta
intrycket av staden. Till infarter räknas i första hand de större infartsvägarna, och järnvägen. Utblickarna och miljöerna kring infarterna ska
vara inbjudande. Ljussättningen och landskapsplanering utefter infarterna blir därför viktiga frågeställningar att utveckla. Väginfarten över
Pälsärmen är en av Sveriges vackraste, men kan förbättras och göras än
mer välkomnande. Infarterna över Fotbollsgatan och Bergslagsvägen,
som passerar förbi industrimark, behöver också göras mer välkomnande och mjukas upp med grönska mellan vägområdet och industribebyggelsen. En ny modern ljussättning kan även göra mötet med
staden mer intresseväckande. Oskött järnvägsmark och ostädade bakgårdar som vetter mot järnvägen ger ofta en negativ bild av staden.
Landmärken
Viktiga landmärken förknippas oftast med byggnader. Sen gammalt
har Kyrktornet i Lindesbergs stadskärna varit det framträdande och
under senare tid har nya tillkommit som exempel Lindesberg arena,
Vattentornet och Linde energis ackumulatortank. Även i naturomgivningen framträder naturgivna landmärken och fonder. Över sjön leds
blicken mot ön Trallingen vidare mot naturfonden på andra sidan.
Inne i staden bildar det skogsklädda Kyrkberget en viktig bevarandevärd fond mot innerstaden nedanför. Vid ett första intryck av staden
bildar sådana avbrott viktiga karaktärskapande och orienterbara inslag i
bebyggelsen som är viktiga att behålla.
Träd ger karaktär
Träd är vackra, karaktärs- och rumsbildande element i stadsrummet.
Alléer kan t.ex. tydliggöra stadens stråk. Det finns även viktiga träd i
stadsbilden av kulturhistorisk betydelse. Kristinaeken är ett sådant
exempel. Det är också viktigt att de inhemska trädarterna fortfarande
präglar staden, eftersom de bidrar till att förstärka stadens kulturhistoriska värde och karaktär. Innan man planterar in exotiska arter bör
man noga överväga betydelsen av inhemska trädarter på platsen och att
arten inte är invasiv.
Utsiktspunkter och siktlinjer
Från höjder och höjdpartier som Galgberget i söder, Kyrkberget i stadens centrum och vid Lindesby trädgård i norr bjuds på vackra utsikter
ut över staden och omgivande landskap. Sådana utsiktsplatser är viktiga att göra tillgängliga som rast- och utflyktsplatser och hållas fria
från skärmande undervegetation. För att leda blicken kan även siktlinjer etableras och förstärkas, som exempelvis siktlinjen mellan Kägelbana och Parkudden som accentuerats genom den nya paviljongen på
Kyrkbryggan.
50
Arbetsversion
10 september 2015
51
Arbetsversion
10 september 2015
Grönstrukturen förstärker kulturmiljöerna
I grönstrukturen återfinns rester och spår som vittnar om stadens framväxt präglad av dåtidens bergshantering över industrialismen fram till
den nutida mångfasetterade staden. Dessa spår från stadens historiska
framväxt, som inte sällan ligger dolda i grönstrukturen, är viktiga för
stadens kulturella identitet. Att bevara och lyfta fram dessa värden är
därför betydelsefullt vid utvecklingen och planeringen av stadens framtida grönstruktur.
Stadens gynnsamma läge
På åsens högst belägna punkt finns kyrkan och Rådhustorget. Kyrkobyggnader har av tradition lokaliserats till höga lägen i landskapet. I
kyrkans närhet uppstår vanligtvis handel med en marknadsplats eller
torgbildning som följd. I Lindesberg finns belägg för en marknadsplats
från 1300-talet.
Då Lindesberg erhöll stadsprivilegier 1643 utarbetades en stadsplan,
vari marknadsplatsen invid kyrkan ges en tydlig avgränsning och får
benämningen, torg. Torgplatsen bildar inte bara centralläge för staden
utan markerar även en gräns mellan två kulturgeografiska områdeskaraktärer. Norr om torget utbredde sig Bergslagens natur med skogar,
vattendrag och mineralrika berg. Söder om torget planade landskapet
ut med bördiga åkrar lämpade för spannmålsodling. I gränslandet uppstod de naturliga förutsättningarna för utbyte mellan spannmålsförsäljande bönder och tackjärnsproducerande bergsmän, som möttes på
torget för att idka byteshandel
Trädgårdarna mot sjön
Lindesbergs stad präglades under lång tid, mer av bykaraktär, än som
uttryck för en stadsbildning i modern mening. Hushållen levde på en
självhushållning med odling av spannmål och köksväxter samt djurhållning. Staden var organiserad som en radby med bebyggelsen efter
en så kallad långgata, (nuv.Kungsgatan), och de gröna ytorna formade
långa band längs bebyggelseraderna mot sjön respektive Kyrkbergsidan.
Ett mönster som fortfarande kan urskiljas i Innerstadens bebyggelse
ner mot sjön. En tvärgata från torget, Södra torggatan, förenade staden
med skogsbygden på Kyrkberget, dit boskapen fördes för betesgång.
Kulturmiljö
Vad är det?
52
Parkernas tid
I takt med att staden expanderade i samband med industrialismen, försvinner de gröna ytorna som istället kom att upptas av byggnader,
industrier och en ny långgata, nuvarande Kristinavägen, samt järnvägens framdragning genom staden. Den totala arealen grönytor minskade och återfanns fragmentariskt, främst längs sjökanten. För att
staden inte skulle växa okontrollerat utarbetades en ny stadsplan1878.
Genom att parker och promenader inlemmades i planen återspeglades
de borgerliga idealen - som hyllade sundhet, hälsa och frisk luft som
motvikt till de mer ohälsosamma industristäderna. Vid den här tiden
anläggs t.ex. Oscarsparken, Brunnsparken och Strandpromenaden för
att främja stadsbons behov av rekreation. Vid järnvägsstationen anläggs
Flugparken. Lindesbergs planteringssällskap bildades 1907 i syfte att
försköna stadsbilden. Kyrkberget, med sitt vackra läge och panoramautsikt över staden, tillgängliggjordes och blev en välbesökt mötesplats för invånarna. Vid den här tiden börjar också stadens fabrikörer
och bättre bemedlade att uppföra villor som omgärdades av stora
anlagda trädgårdar i tidens mode.
Sjöhöjningar
Redan 1961 hade man en vision om ett bad Loppholmen. Efter en sjöhöjning med 50 cm 1946 låg det mesta av de gamla Loppholmarna,
eller Prästgårdsholmarna som den hette då, under vatten. På den ekonomiska kartan från 1955 kan man se hur lite som blev kvar. I detaljplanen som fortfarande gäller för större delen av Loppholmen kan
man läsa att att man föreslog ett reservat för fritidsändamål. Efter en
succesiv uppfyllnad av detta omfåde tänkte man att det skulle bli friluftsbad mm. En uppfyllnad gjordes och ett bad anlades, men man
fyllde bara upp hälften av det område som pekats ut. I planen har man
ritat ut två gångbroar till ön. Den södra av dessa ligger i Skolgatans
förlängning och mynnar söder om nuvarande Loppholmen. Sjön hade
också höjts med 80 cm 200 år tidigare år1749. Se historiska kartor här
intill.
Arbetsversion
10 september 2015
1909
1955
Lyft fram historien
Genom att lyfta fram historien och utnyttja den som en resurs kan vi
göra vår stad mer spännande. Med kunskap om Lindesbergs historia
kan invånarna känna en kulturell identitet och samhörighet med
staden. Några exempel på några sätt att lyfta fram historien ges nedan.
Genom att återskapa delar av Lindesby trädgård från Herrgårdstiden
och samtidigt berätta historien om Lindesbergs första bosättning kan vi
skapa en värdefull mötesplats och besöksmål.
1961
Ett kvardröjande karaktärsdrag från en förgången tid i stadens historia
är de speciella klappbryggorna som man finner vid strandkanten.
Fortfarande används klappbryggorna till mattvätt och ses av invånarna
som en speciell service och pittoreskt inslag i miljön.
Brukspatron på Dalkarlshyttan Fredric Cederborg var en färgstark och
betydelsefull person. Vid Tempelbacken är rastplatsen ritad med inspiration från Fredrik Cederborgs tempel, ett litet lusthus av trä. Genom
att knyta an till historiska personer synliggörs det historiska arvet
och levandegörs stadens framtida möjligheter. Lindesberg har också
många litterära personligheter som berättat spännande historier om
staden och Trallingen t.ex.
Klappbrygga påStrandpromenaden
53
Arbetsversion
10 september 2015
Kyrkberget
Kyrkberget har fungerat som
rekreationsområde i 100 år. Här
finns intressanta kulturhistoriska
byggnader kvar som är värdefulla
och berikande inslag i kulturlandskapet.
Kägelbanan uppfördes år 1887
då kägelspel var populärt. Det
var bara stadens dignitärer som
deltog i spelen och alla medlemmar i kägelklubben var män.
Vattentornet, egentligen en
markreservoar, på Kyrkberget är
ett av landets tidigaste i sitt slag.
Det uppfördes år 1905. Till händelsens ära skrev man en vattenledningsvisa och det hölls en fest
på stadshotellet dit bara männen
var välkomna. Som svar på detta
skrev kvinnorna i staden ett syrligt brev till de högt uppsatta
männen och undertecknade det
med ”på vatten festande
kvinnor”.
I dynamitkällaren på Kyrkberget förvarade man förr sin
dynamit på behörigt avstånd
från stadskärnan för att undvika
olyckor. Dynamitkällaren är
uppförd i slaggsten och försedd
med dörr i smidesjärn. Numera
är källaren igenmurad men
dörren in syns fortfarande.
54
Värdefulla kulturhistoriska områden och platser
Värdefull bebyggelse
B1 Kvarteret Gösen är en av stadens mest karaktäristiska hantverksoch handelsgårdar. Det var bara borgare, de som bodde i staden, som
hade rätt att bedriva handel, hantverk och inneha ett ämbete i stadens
eller kyrkans tjänst.
B2 Dalkarlshyttan Dalkarlshyttans läge invid vattendraget är kulturhistorisk mark som har spår från förkristen tid och framåt. Bergshanteringsepoken med hammarsmide och hyttdrift har satt sin prägel på
området. I bruksområdets närhet finns bebyggelse från tiden före
industrialismen. Lärcentret Masugnen bär en tydlig rest av hyttverksamhet där man framställde järn.
B3 Torphyttan
B4 Lusthus från 1700-talet. I trädgården till Tellandska gården står ett
lusthus från 1700-talets slut. Lusthuset stod ursprungligen på Kilströmskagården, i kvarteret Lejonet.
Historiska parker beskivs på sid. 34
P1 Oscarsparken
P2 Flugparken
P3 Södra Tullen (Brunnsparken)
P4 Johnelska trädgården
P5 Kyrkbacken
P6 Rådhusparken
T Fontänen Svanen på torget ovanför Oscarsparken är en gåva till
staden från fotograf Ida Telland, tidigare ägare av Tellanska gården.
Fontänen lät hon uppföra efter ett arv av sin avlidne far. Fontänen
utfördes år 1934 av Adolf Johnsson. Torget har sitt ursprung i den
medeltida handelsplatsen.
Beskrivna områden
Gulmarkerade områden beskrivs på sidan 58 i beskrivningar av rekreations och naturområden. Samma numrering används i värdekartorna
för rekreation och natur.
1. Kyrkberget
2. Strandpromenaden
5. Dalskogskanalen (Näset)
10. Lindesby trädgård (Lindesby)
18. Bottenån
21. Strutstäppan (Talbomsbäcken)
23. Trallingen
24. Galgberget
55
Arbetsversion
10 september 2015
Kyrkogårdar
Kyrkogårdarna är gröna inslag i stadsmiljön och ger möjlighet till
rofyllda vandringar med påminnelser om svunna tider. Bortsett från
kyrkogården invid kyrkan som varit begravningsplats i sekellånga tider
har övriga fyra kyrkogårdar anlagts på 1800-talet. Tidigast ut, att
skänka mark för begravningsändamål var släkten Cederborg på Dahlkarlshyttan. På landremsan Pälsärmen anlades 1827 ett imponerande
gravmonument, primärt för familjen Cederborgs avlidna (K3).
Stadens borgmästare, A.Hamnström, testamenterade mark till den s.k.
Bergsskyrkogården (K4) på Kyrkberget som i samband med hans jordfästning, invigdes 1835. Bergskyrkogården är i sin helhet en vandring
bland många kända profiler, varav många skrivit in sig i stadens historia.
Norra kyrkogården (K1) anlades 1860. Södra kyrkogården (K2)
anlades 1887 till följd av att de övriga kyrkogårdarna av olika skäl inte
längre var utvecklingsbara som kyrkogårdar.
Slaggstenskonstruktioner
Slaggstenen visar på ett för tiden och Bergslagen typiskt byggnadsmaterial. Slaggstenen tillverkades just av slaggen, restprodukten efter järnframställning. Slaggen tappades ut i formar och de färdiga stenarna
användes för att mura t.ex. husväggar och de murar som vi ser resterna
av i Lindesberg idag.
I gatan utanför Tellandska gården som är klassat som fornminne, ligger
unika gamla rännstenar av slaggsten som var avsedda att leda bort dagvatten. Liknande rännstenar finns även på Prästgatan nedanför kyrkan
men dessa har blivit överasfalterade
.
Slaggstensmuren vid Dalkarlshyttans bruk uppfördes som markerande
gräns och skydd mot spåret i samband med anläggningen av ett industrispår till hyttan.
Slaggstensmuren vid församlingshemmet är en av stadens få kvarvarande.
Stenar i folktron
Föreställningar om avvikande formationer i naturen satte förr i tiden
folks fantasi i rörelse och inte sällan har folktro och sägner uppstått i
förening med dem. Folktron är en del av vårt kulturarv och minnet av
den ska vårdas och bevaras. Inom stadens område finns de jordfasta
stenarna, Namnhällen, Mors Vilsten, Brudstenen och Trollstenen.
Utanför kartan vid Lindesbergs södra infart finns Stöttestenen.
56
Arbetsversion
10 september 2015
57
Arbetsversion
10 september 2015
Översvämningar och dagvatten
Klimatförändringar
Stigande vattennivåer, mer extremt väder och förändrade utbredningsmönster av arter är sannolikt en del av den framtid vi har framför oss i
och med ett förändrat klimat. Detta ställer hårdare krav på grönstrukturens kvalitet och funktion.
I Lindesberg är det redan idag stora problem med översvämningar,
dagvatten och erosion. Med kommande klimatförändringar väntas
antalet krafiga skyfall under sommaren öka. Däremot kan vårfloden
minska om nederbörden kommer som regn istället för snö.
Större risk för översvämningar
Lindesberg är en av 18 städer i Sverige med potentiell betydande översvämningsrisk enligt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
(MSB). Urvalet har baserats på hur många personer som berörs samt
negativa effekter på människors hälsa, ekonomisk verksamhet, miljöoch kulturarv. I Lindesberg beräknas 752 personer drabbas vid högsta
flöde. Vid ett hundraårsflöde beräknas 273 personer drabbas i sin
bostad och 134 personer på sin arbetsplats. Även teknisk infrastruktur,
fornminnen och miljöfarlig verksamhet kan komma att översvämmas.
Översvämningsproblematiken måste alltså tas på allvar.
Dagvatten
Dagvattnet kan vara ett problem för både översvämningar och föroreningar till sjöar och vattendrag. Lindesbergs dagvattensystem är idag
inte dimensionerat för att hantera 100-års regn. På Bergslagens kommunalteknik (BKT) pågår ett intensivt arbete för att få bort riskerna
vid svåra översvämningar p.g.a. skyfall.
För att få ett mer hållbart dagvattensystem och klara miljökvalitetsnormerna för vatten behöver dagvattnet i en större utsträckning fördröjas
och infiltreras. Förorenat dagvatten från parkeringsplatser, gator och
hustak rinner idag direkt ut i Bottenån och Lindessjön. Genom t.ex.
fördröjningsytor och infiltration kan metaller, rester från däck, bakterier och skräp avskiljas innan det rinner ut i sjön.
Längs strandpromenaden finns flera utloppspunkter för dagvatten. Här
finns möjligheter till öppen fördröjning av dagvatten innan det når
sjön t.ex. genom att skapa flacka ytor, svackdiken, där dagvatten tillfälligt kan samlas.
För att förbättra badvattenkvalitén vid Loppholmen föreslås att dagvatten från centrala Lindesberg fördröjs i en dagvattendamm mellan
Loppholmen och Strandpromenaden. Det södra dämmet kan används
som gångbro.
Det finns ett stort behov av en dagvattenstrategi för hela Lindesberg. I
norra industriområdet där nyetablering av verksamheter sker är det
mycket angeläget att ha en dagvattenstrategi som vägleder.
Erosionsproblem
På Stadsskogen är det största problemet erosion och ras mot Bottenån.
Flera hus står farligt nära bäckravinernas kanter. Här finns en intressekonflikt. Bäckravinerna är värdefulla för växt- och djurliv och spännande miljöer men åtgärder krävs för att säkra bebyggelsen. En ravin
har redan fyllts igen vilket har dragit ner dess värde.
58
59
Del 3. Beskrivning av våra värdefullaste
rekreationsoch
naturområden
Beskrivningar till kartor på sidorna 31 (R1-3), 49(N1-3) och 55(K)
1. Kyrkberget med Fågelsången
Klass: R1 N1 K, Nyckelbiotop (Fågelsången),
parkmark i detaljplan
Kyrkberget är en grön oas mitt i tätorten med en lång historia som
rekreationsområde. Naturen är varierad och värdefull. Området är
mycket värdefullt för skolor, förskolor, närboende, men också för hela
tätorten. Här finns möjlighet till motion, promenader och avkoppling.
Skolor, förskolor och föreningar bedriver verksamhet här. Kyrkberget
nås enkelt från den centrala staden.
Skogen på Kyrkberget består till största delen av drygt 150 år gammal
tallskog både på hällmark och sandig morän. Det finns flera träd som
är runt 200 år. Ett träd är åldersbestämt till 265 år. På tallarna i
området finns en mycket riklig förekomst av tallticka (Phellinus pini).
Kring Kägelbanan och förskolan dominerar blandlövskog, hassellundar
och ädel-lövskog, med bl. a. ek, alm, lönn, lind, ask, avenbok och bok.
Området söder om Hermanstorpsvägen kallas Fågelsången och är en
blandlövskog med inslag av ädellövträd. Skogen har stora ornitologiska
värden och en värdefull kärlväxtflora. Fågelsången är utpekad som
nyckelbiotop av skogsstyrelsen. Både Kyrkberget och Fågelsången har
ett rikt fågelliv med flera rödlistade och nära hotade arter.
Kyrkberget har under långa tider utnyttjats som betesmark och för att
hämta ved och byggnadsmaterial. Lindesbergs planteringssällskap bildades 1907 och inom loppet av några år hade ett genomgripande
arbete omvandlat Kyrkberget till ett ändamålsenligt rekreationsområde
med gångvägar, stigar, ädellövträd och växter samt kaffestuga med
musikpaviljong.
Utveckling
Med det centrala läget är området mycket intressant för en utveckling
som besöksmål. Kägelbanan ger karaktär åt området, men behöver
renoveras. Scenen kan enkelt rustas och därmed ge förutsättningar för
olika evenemang. En arkitekttävling om ett utsiktstorn, gav ett vinnande förslag som skulle sätta Lindesberg på kartan och kunna göra
Kyrkberget till ett regionalt intressant besöksmål.
60
2. Strandpromenaden
Klass: R1 K
Längs Strandpromenaden ryms mycket av Lindesbergs stads historia och här
ges kontakten med vattnet som är så viktig för Lindesberg. Standpromenaden
är ett av stadens mest självklara och mest använda rekreationsstråk. Människor
söker sig ner till vattnet för att promenera eller slå sig ner för att njuta av
utsikten. Den nya Kyrkbryggan har blivit en samlingsplats och ett landmärke
som visat sig värdefullt i marknadsföring av såväl företag som kommun. Här
finns några av de få platser i staden där man kan få uppleva perenn blomprakt
som skänker stillhet och ro. Utsikten över vattnet är utmärkande för Lindesberg. Landskapet på andra sidan sjön ger en vilsam känsla av rymd och frihet.
Strandpromenaden beslutades om i Stadsplanen från år 1911. Kombinationen
land och stad med en vattenspegel emellan och en bevarad kulturmiljö är svårslagbar. De inbjudande trädgårdarna riktade mot sjön representerar en ålderdomlig epok, då staden fortfarande hade en lantlig karaktär och deras
öppenhet till den privata sfären ger en märkbar känsla av intimitet. Lindesberg
som trädgårdsstad framträder tydligt. På klappbryggorna tvättas mattor än
idag.
Utveckling
Det finns en stor potential i att utveckla promenadstråket och stadens parker
längs Strandpromenaden. Genom åren har flera förslag för en utveckling tagits
fram som kan ligga till grund för en fortsatt process.
3. Loppholmen
Klass: R1
Loppholmen är en mycket central och viktig plats för rekreation. En utredning om ett centralt bads bästa läge, konstaterar att den självklara platsen är
Loppholmen. Här ges ett perfekt söderläge med vacker utsikt och kontakt
med centrala staden och Strandpromenaden. Det finns också plats för att
utveckla en stads- och aktivitetspark.
Hur tvättar man mattor på en
klappbrygga
Ett kvardröjande karaktärsdrag från
en förgången tid i stadens historia är
de speciella klappbryggorna som
man finner vid strandkanten. Det
var en bekvämlighetsinrättning som
syftade till att underlätta det tunga
arbetet med tvätten. Allt tvättades
för hand i det kalla vattnet. Borden
på bryggorna gav en bekvämare
arbetsställning för både klappning
av lakan och skurning av mattor.
Förr fanns även tunnor nersänkta i
vattnet som man klev i för att
underlätta sköljningen av tvätten.
Fortfarande används klappbryggorna till mattvätt och ses av invånarna som en speciell service och
pittoreskt inslag i miljön.
Det har sedan 60-talet funnits en vilja att utveckla Loppholmen till ett rekreationsområde för bad och aktivitet. Problem med vattenkvaliteten gjorde att
utvecklingen stannade av. Förorenat dagvatten från stadens centrum mynnar
vid Loppholmen och det stillastående vattnet gör att det påverkar badvattenkvaliteten negativt. Det är också mycket grunt vatten utanför stranden. Det
beror på att det bara en meter under vattenytan ligger en av de gamla holmarna som översvämmades vid den senaste sjöhöjningen. För att skapa ett attraktivt bad behöver en muddring utföras och dagvatten tas omhand. Kanske
behöver ytterligare åtgärder göras på dagvattnet uppströms.
Utveckling
Goda förutsättningar finns för att utveckla Loppholmen till en stads- och aktivitetspark med ett attraktivt naturbad. I den fördjupade översiktsplanen pekas
Loppholmen ut som ett av 9 prioriterade delområden. Inriktningsmålen där
är att skapa en stadspark med aktiviteter, att anlägga en badplats och att skapa
en trygg plats genom ökat gångflöde genom parken.
61
4. Parkudden
Klass: R1 och N1, Nyckelbiotop (delvis)
Parkudden ligger högt med vacker utsikt över Lindessjön och stadskärnan.
Tack vare vandringsleden Lindessjön runt har Parkudden kommit närmare
staden och blivit ett av stadens viktigaste rekreationsområden. Här finns två
mycket populära rastplatser med bryggor. Gångvägen till Parkudden, toaletten
och den ena bryggan är tillgänglighetsanpassade.
Parkudden är ett närbeläget naturområde med med höga naturvärden.Vandringsleden Lindesjön runt går genom området och längst ut på udden finns
två populära rastplatser. Hällar och storblockig terräng ger karaktär åt
området. Den lövrika naturskogsartade barrskogen är varierad. Lövinslaget är
stort i hela området och asp dominerar främst i de norra och södra delarna. I
den södra delen finns flera grova aspar med bohål. Grova rönnar och björkar
förekommer spridda i granskogen. Det förekommer rikligt med död ved. I
sluttningen mot väster finns källpåverkad mark. Området är registrerat som
nyckelbiotop av skogstyrelsen.
Namnet Parkudden myntades vid sekelskiftet 1900 då platsen mittemot
kyrkan, på andra sidan sjön var centrum för nöjeslivet. Här anlades en dansbana och ett tivoli och här la ångbåtar till för danssugna Lindebor.
Utveckling
I den fördjupade översiktsplanen pekas Parkudden ut som ett utvecklingsområde för friluftsliv och rekreation. Området har goda förutsättningar att
utvecklas ytterligare t.ex. genom den amfieteaterformade samlingsplats med
brygga som föreslagits i Torphyttebäckens mynning.
62
5. Näset
Klass: R1 N1 K Skydd: Naturreservat
Näset i södra delen av Lindessjön blev naturreservat 2000. Då avverkades
strandskogen ner och betet på strandängarna återupptogs. Landskapet öppnade sig och gav vackra utblickar över Lindessjön och Lindesberg. Idag går
den populära vandringsleden Lindessjön runt genom reservatet och mängder
av människor passerar här dagligen och njuter av landskapet. Det går också att
uppleva skogen genom alternativa stigslingor och det är möjligt att nå reservatet med en liten båt genom att gå iland vid den lilla kanalen nedanför
pumphuset.
Näsets naturreservat avsattes år 2000 med syftet att bevara de öppna betade
strandängarna, en lövdominerad beteshage och en lövrik skog. Öppna strandängar är viktiga miljöer för fågellivet och nödvändiga för många vadare som
till exempel storspov och rödbena. Naturen i reservatet tyder på ett långvarigt
brukande genom slåtter, bete och odling. Näset betades ända in på 70-talet då
området övergavs och började växa igen. Idag har området restaurerats och
med hjälp av en arrendator hålls markerna öppna genom bete. Området
utvecklas positivt och det har redan skapats fina madmarker som utgör bra
miljöer för flera olika vadare och andra arter.
I den västra gränsen går Dalskogens kanal. Den grävdes 1905 för att båten Iris
skulle kunna gå in till Dalskogens hälsobrunn med brunnsgäster. Enligt
sägnen hade vattnet och gyttjebad vid källan en läkande kraft med samma
goda kvalité som i Loka. Brunnen hade sin storhetstid under 1700-talets
senare hälft efter att den sades ha botat rådman Dalskogs änka från sin gikt.
Utveckling
Det finns ett förslag till ett nytt vindskydd för att ersätta det som brann ner
för några år sedan. Landstigningsplatsen skulle kunna utvecklas försiktigt och
därmed upptäckas av fler människor.
63
6. Golfbanan
Klass: R1
Lindesbergs golfbana är vackert belägen vid Darlkarlshytteån i ett kuperat
jordbrukslandskap. Inom området finns värdefulla naturmiljöer t.ex. den stora
bergknallen söder om byggnaderna, lövmiljöer nere vid ån och den strömmande delen av ån i öster.
Golfbanan drar besökare från kommunen och hela landet. Sommartid är möjligheten till andra aktiviteter vid golfbanan begränsad, men vintertid passar de
öppna grönytorna bra för skidåkning.
Utveckling
Golfklubben har en ambition att försöka utveckla aktiviteter under hela året.
Intressant är t.ex utveckling av naturstigar och naturinformation i anslutning
till golfbanan. Vintertid skulle det vara intressant att utveckla området som en
samligsplats för vinteraktiviteter, med spår, mötesplatser och service.
7. Tempelbacken
Klass: R2 och N1 Skydd: Naturreservat
Tempelbacken är en lövrik blandskog som är naturreservat. Här kan man
uppleva det rika fågellivet och njuta av den skira grönskan på våren. Vandringsleden Lindessjön runt går genom området och en rastplats speciellt
utformad för att passa grupper som skolklasser t.ex. finns i områdets norra
del. En alternativ stig ger möjlighet till en rundvandring i området.
Tempelbackens naturreservat bildades 1993 och är 10 ha stort. Reservatet
utgörs av en artrik lövskog med stor artrikedom i träd- och buskskiktet.
Skogen är uppvuxen på en gammal betesmark och belägen på en moränrygg
som höjer sig 15 meter över Lindessjön. Asp och björk dominerar bland
träden men även ek, alm, ask, lönn och lind förekommer. Det finns gott om
död ved som gynnar ett rikt växt och djurliv. Flera sällsynta arter av vedlevande mossor, lavar, svampar och insekter finns i området. Fågellivet är rikt
med arter som berguv, kattuggla och hornuggla. Andelen hålhäckande fåglar
är hög med bland annat skogsduva och mindre hackspett. Området är även
nyckelbiotop enligt Skogsstyrelsen.
Platsen har en stark kulturell förankring till brukspatronen på Dalkarlshyttan,
Fredrik Cederborgh. Namnet vittnar om det lilla tempellika lusthus som
Cederborgh lät uppföra på platsen.
Utveckling
Området vid rastplatsen ligger med vacker utsikt mot Lilla Lindessjön och
Lindesberg. Det finns en stor potential i att förstärka kopplingen till bron över
Dalkarlshytteån och att öppna upp och utveckla platsen norr och österut. Här
finns vackra ekar att lyfta fram och stora ytor som kan användas i rekreationssyfte, t.ex. för utegym och camping.
64
8. Svarttjärn
Klass: R2 och N2
Svarttjärn är ett flugfiskeparadis ett stenkast från staden. Flugfiskeföreningen
Nattsländan arrenderar tjärnen och har byggt upp två vindskydd och spång
runt den lilla tjärnen. Från30 kastplatser kan man enkelt komma åt att fiska.
För att fiska krävs fiskekort, men grillplatserna är tillgängliga för allmänheten.
Vintertid är tjärnen en av de första naturisarna som går att åka skridskor på.
Öster om tjärnen reser sig ett berg med gles tallskog där ugglor brukar höras.
Utveckling
Svarttjärn och ett område runt tjärnen har en stor potential att utvecklas som
rekreationsområde inte bara för fisket utan också för besökare till golfbanan. I
områdets norra del utvecklas intressant lövskog som ansluter till golfbanan.
9. Bullerberget
Klass: R2 och N2 Privat mark
Bullerberget är ett privatägt skogsområde där Lindessjön runt passerar. En
rastplats, med bänkar och bord men ingen eldplats, finns där leden kommer
fram till sjön. Skogen är varierad med en hel del hällmarker där en gles tallskog dominerar. I skogen finns en hel del mindre stigar, men ingen vägvisning. Området är intressant för den tätortsnära rekreationen.
65
10. Lindesby
Klass: R2 N2 K
Rekreationsområdet Lindesby består av två skogsområden i ett framväxande
nytt bostadsområde. Området har stor betydelse för Lindeskolan, hela Brodalen och även den centrala staden. Båda områdena används flitigt. För Lindeskolan betyder det mycket att ha skogsområden så nära att man hinner ut
under en lektion. Områdena används såväl för idrottslektioner som naturkunskapslektioner.
I det östra skogsområdet utgörs skogen i nordöst av en gles tallskog och i
övrigt huvudsakligen av lövskog med ek, lönn, ask och sälg. Det finns tallticka
i området. Det västra området kallas Lindesbyberget. I den norra delen finns
en öppen hällmark och i söder finns ett större hasselbestånd med signalarten
krusig ulota. Mellan dessa områden finns en skog i bäckravinen söder om
Torphyttevägen. Här växer lövskogen tät. Skogen är flerskiktad och domineras
av gråal.
Området har historiska anor från en mycket tidig boplats, kanske Lindesbergs
äldsta. Av det äldre kartmaterialet att döma har Lindesby tillhört de mindre
byarna i området. Så småningom har det attraktiva läget lockat de förnämligare borgarna till bosättning på platsen. Källorna talar om rådmän och
sexmän (=polisiär ordningsman) som innehaft bostad i Lindesby. I mitten av
1800-talet fanns här en större mangård, som ända in på 1900-talet betecknades som herrgård. Innehavaren av gården var bruksägare Gustaf Örn som
inte minst gjorde sig känd som donator till Lindesbergs Museum. Tyvärr
brann gården ner i oktober 1970. De terrasseringar, trädgårdsdamm etc. som
finns kvar idag kan förmodligen härledas till den senaste herrgårdsepoken. Vid
all förändring på platsen ska resterna från herrgårdstiden bevaras såsom, terrasser, stenmurar och husgrunder. I dammen finns Större vattensalamander.
Det är en fridlyst art som omfattas av artskyddsförordningen. Både salamandern och dess livsmiljö är skyddad genom miljöbalken.
Utveckling
Det finns en stor utvecklingspotential i t.ex. Lindesby trädgård och att med
gång- och cykelvägar binda ihop områdena med varandra och med Lindes-
sjön runt. Lindesby trädgård skulle kunna restaureras och utvecklas till
ett besöksmål där man skulle kunna njuta av en vacker trädgårdspark
och få en inblick i Lindesbergs tidiga historia.
11. Lindesby strandängar
Klass: N1
Lindesby strandängar ligger i direkt anslutning till tätorten och vandringsleden Lindessjön runt. Området har en lång historia av slåtter och
bete och är dokumenterat på kartor redan på 1700-talet. På senare
decennier har endast ingående f.d. åker används för vallodling och
resten har börjat växa igen. För att hålla landskapet öppet och bevara
biologisk mångfald på ingående naturmark och våtmark betas Lindesby strandängar.
Efter några års bete har fågellivet vaknat till liv. Några skrattmåsar har
etablerat sig så kanske är skrattmåsen på väg tillbaka till Stora Lindessjön! Rödbenan har också synts tillsammans med de betande korna.
66
12. Fritidsbyn
Klass: R2 och N2
I Fritidsbyn finns fotbollsplaner, en inomhushall för fotboll, klubbstugor och ett elljusspår. Området är flitigt använt för fotboll, jogging,
orientering och skidåkning. Elljusspåret slingar sig genom ett värdefullt
och skogsområde. I norr domineras skogen av gran med inslag av tall. I
den södra delen dominerar tall på höjderna. Lövträd förekommer glest
i området, bland annat några aspar med bohål. Joggingturen och promenaden berikas av naturupplevelsen och de vackra omgivningarna.
Det är viktigt att sköta skogen på ett sätt som bevarar en kontinuerlig
skogskänsla.
13. Stora Andsjön
Klass: R2, N1 och N2, Nyckelbiotop (delvis)
Via en viadukt under riksvägen når man enkelt till Stora Andsjön. Här
har anslutande 5 och 10 km spår funnits. Skogen är till stor del klassad
som nyckelbiotop, vilket betyder att skogen har höga biologiska
värden. Det är en barrnaturskog med senvuxna träd, rik hänglavsförekomst och rikligt med död ved. Hopajola och länsstyrelsen förhandlar
med den privata markägaren för att kunna bilda ett naturreservat.
Stora Andsjön ligger nära och används på vintern för skridskoåkning.
Ett ridspår passerar området.
Utveckling
Närheten till Fritidsbyn och den värdefulla tätortsnära naturmiljön
motiverar att området utvecklas. Kompletterande spår kan enkelt
läggas ut och en målpunkt med en rastplats vid sjön skulle kunna
anläggas.
Klass: N1 och N2, Nyckelbiotop (delvis)
Torphyttebäcken inom planområdet är ett värdefullt medelstort strömmande och meandrande vattendrag med förekomst av öring, gädda,
lake, mört, stensimpa. Även skal av flodpärlmussla har hittats. I bäcken
finns problem med vandringshinder, markavvattning och låga flöden.
Vägbron i Torphyttan utgör ett vandringshinder som hindrar fisk från
att vandra upp i bäcken.
Straxt norr om R50 meandrar ån i ett sandigt område där den rödlistade arten fläckig kungsnattslända finns (N1).
Söder om vägbron växer ädellövskog kring bäcken. Detta område är
nyckelbiotop och privatägt.
Utveckling
Vandringshindret vid bron i Torphyttan bör åtgärdas.
67
15. Andersvik (och Råsvalens naturreservat)
Klass: R2 N1 Skydd: Naturreservat, Natura 2000
Andersvik är en liten vik, avgränsad från sjön Råsvalen av en välformad
rullstensås. Här samlades ungdomar för att bada och grilla förr i tiden.
Området ligger bara ett stenkast från Södra Lövåsens badplats och
också i anslutning till Råsvalens naturreservat, ett statligt naturreservat
som bildades redan 1965. Idag är området mindre känt, men både
ängsgranskogen i reservatet och den vackert bildade rullstensåsen utgör
en värdefull grund för ett utvecklat rekreationsområdeområde.
Reservatet har flera djupa raviner och den största är mer än 10 meter
djup. I ravinerna finns växter som huvudsakligen har en sydlig utbredning i Sverige, till exempel skogsalm, skogslind, gullpudra, struktbräken, dvärghäxört, tandrot och tibast. Syftet med reservatet är att
bevara vegetationstypen ängsgranskog och dess artrika flora.
Utveckling
Det har framförts önskemål om att utvidga reservatet till att omfatta
viken, rullstensåsen och skog väster om det befintliga reservatet. Det
skulle då bli ett större och mer varierat område, bättre lämpat att
utveckla för rekreation.
Området kan på ett enkelt sätt tillgängliggöras bättre. Dels genom att
anlägga en ny stig via de båda viadukterna och genom reservatet. Dels
genom att anlägga en rastplats vid vattnet i Andersvik. Det skulle då
kunna bli ett trevligt promenadstråk och rastställe för boende på Stadsskogen.
Det har under lång tid diskuterats att försöka leda fram en gång/
cykelväg från Andersvik till S. Lövåsen. På det sättet skulle badgäster
till S. Lövåsen undvika den långa backen och istället kunna cykla längs
Ånäsvägen.
16. Sofielund
Klass:R2 N2
Skogsområdet nordöst om ödetomten Sofielund är det sista relativt
orörda skogsområdet på Stadsskogen. Här är skogen flerskiktad och
varierad och flitigt använd av boende i närheten. Skogen runt omkring
är idag hårt brukad. En gammal stig leder genom hela området från
bostadsområdet upp till det kommunala koloniområdet. Skogen ligger
i direkt anslutning till villabebyggelsen, skola och förskolor men även
till ett särskilt boende.
Utveckling
Området har en stor utvecklingspotential. Skogen bör få utvecklas som
en naturvärdeskog med inriktning på rekreation med anordningar för
besökare. En bättre gång/cykelväg till koloniområdet kan fungera som
ett förstärkt promenadstråk och en trivsam länk mot Ånäs, Andersvik
och S. Lövåsen.
68
Klass: R2/3 N1, Nyckelbiotop (Solbacken)
Nedanför Omvägen och Utvägen ligger några djupa raviner med värdefull och spännande skog. Det är relativt otillgängligt idag och få
människor letar sig ner till Bottenån. Det har också visat sig vara ett
problem med erosion där dagvatten mynnar i ravinen. I den sydligaste
ravinen har man gjort stor åverkan när man i stort sett fyllt ut hela
ravinen med sprängsten. I den mellersta ravinen har man löst erosionsproblemen på ett betydligt försiktigare sätt. Dagvattnet behöver hanteras på ett sätt som inte orsakar erosion i ravinkanterna.
Söder om Stegeborg ligger ett lövrikt område med tre ravinfåror. Den
norra ravinen är grandominerad med grova träd och rikligt med död
ved. På de gamla granarna växer bland annat gammelgranslav. Lite
längre ner ligger en lövskog med inslag av äldre träd. Söder om lövskogen ligger två ravinfåror med relativt ungt trädskikt och kärlväxter
som strutbräken, blåsippa och trolldruva.
Längre norr ut längs Bottenån finns en nyckelbiotop, Solbacken.
Utveckling
Det här området kan bli en knutpunkt och samlingsplats. Gångståk
kan anläggas längs ån från Prästbron. En broförbindelse från Hagaberg
kan läggas här och samordnas med utbyggnad av gångstråk. Genom att
leda människor ner till vattnet och där anordna grillplatser kan boende
i området få kontakt med vattnet på nära håll. Samtidigt får människor
uppleva spännande skogsmiljöer och ett rikt fågelliv.
18. Bottenån
Klass: R2 N2 K
Bottenån rinner som en livsnerv från Råsvalen ner till Lindessjön.
Sommartid är båttrafiken tät. Miljön är frodig och spännande. Längs
ån finns flera badställen och badplatsen Norsviken som är populär.
Gusselbyvägen slingar sig längs ån.
Bottenån är en gammal transportled, inte minst för malm och kalk
som gick till Dahlkarlshyttans bruk på pråmar.
Utveckling
För att utyttja vattnet som resurs bör promenadstråk och rastplatser
utvecklas längs Bottenån. En separerad gång- och cykelväg bör
anläggas mot Gusselby. Gärna hela vägen men åtminstone till badplatsen Norsviken. En bro över ån skulle föra stadsdelar närmare varandra och göra det möjligt att gå runt båda sidor av ån.
69
19. Ånäs
Klass: R2
Vid Ånäs har båtklubben sin klubbstuga, grillplats och en gästbrygga.
Här samlas båtfolket i Lindesberg. Norr om stugan finns en gammal
strandskog med tall som bör bevaras.
20. Norsviken
Klass: R2
Populärt bad i Bottenån. Lätt att nå med såväl bil som cykel. Säkrare
cykelmöjlighet skulle vara värdefullt för besökare.
21. Talbomsbäcken
Klass: R2 N2 och N3
Direkt öster om Bondskogen sträcker sig ett skogsområde som till
större delen ägs av kommunen. Här finns Skolstigen, vackra hällmarker, spännande lövmiljöer och ett fornminne med det fantasieggande namnet Strutstäppan. Området ligger bra till för
Björkhagaskolan och Grönsiskans förskola.
Utveckling
Med mer inbjudande entréer, tydliga gångstråk och kanske en rastplats
i lä av Strutstäppans imponerande stenmurar skulle fler människor
kunna hitta hit.
22. Rå
Klass: R2 N2, Nyckelbiotop
Rå ligger vid Dalkarlshytteåns mynning. Längs åstranden går fiskestigar och skogen är relativt orörd. I den norra delen vid ån finns en
nyckelbiotop med högre naturvärden. Det är en lövrik barrnaturskog
med gamla träd av främst sälg. I området finns även rikligt med block
och död ved. Vid vägens slut ligger torpet Rå som används som jaktstuga.
Utveckling
Området är lämpligt att lyfta fram för besökare till golfbanan.
70
23. Trallingen
Klass: R2 K
Mitt i Lindesjön ligger ön Trallingen som ett nav i omgivande landskap. I utblickarna över sjön syns Trallingen från alla håll. Människor
har gärna gått iland här med sina båtar och när man åker skridskor
passar det fint att äta sin matsäck vid stranden.
Denna lilla ö hette från början Hållandsö men kom att kallas Trallingen efter romanen Ottar Tralling av Fredrik Cederborg. Till ön kom
ofta fattigt folk för att stjäla virke och ved för att elda med. Ön var
redan då ett utflyktsmål där man kunde gå iland under sin färd på
sjön.
Utveckling
Trallingen behöver städas upp och en brygga kan gärna anläggas för att
underlätta landstigning. Det är mycket viktigt att bevara ön trädbevuxen för att inte förstöra den vackra siluetten på sjön.
24. Galgberget
Klass:R3 N3 K
Från Galgberget har man en vacker utsikt mot Lindesjöns södra del.
Berget är ganska öppet med släta berghällar. En kraftledning går över
berget.
Flera tätorter har så kallade galgbackar eller galgberg där avrättningar
genomfördes genom hängning. Enligt gamla kartor låg det en galgbacke även här i Lindesberg. Den sista avrättningen ska ha skett under
1800-talet.
Utveckling
Man kan enkelt visa människor till detta utsiktställe.
25. Blåbärsskogen
Klass: R2 N3
Vid Stadsskogsskolan ligger en liten skog kallad Blåbärsskogen
eftersom förskolor och skolor brukar plocka blåbär här. Skogen är flerskiktad och ger skogskänsla: Skogen är viktig för skolor och förskolor,
men också som en vildare skog för barn som bor i området.
71
Klass: R3 N3 K
Väster om Stöttestenens förskola finns en fin gles tallhed med bärris dit
barngrupper går för utflykter och att grilla.
27. Stadsskogen
Klass: R3
Bostadsområdet Stadskogen är inbäddat av parkskog. Cykelvägar
slingar genom mellanliggande skog och en ny lekplats är anlagd vid
Musikvägens slut. Närmast Stadsskogsskolan ligger en plan som är
viktig för spontanidrott, som är i behov av rustning.
28. Sjukhusparken
Klass: R3
Sjukhusparken är en liten oas med sittgrupper där man kan promenera
eller slå sig ner för att njuta av grönskan. Viktig för patienter och besökare.
29. Äventyrslekplatsen
Klass: R2
Lekplatsen på Lövstavägen är stadens mest frekventerade lekplats. Här
finns olika lekredskap, men också en liten pulkabacke. Närheten till
skogen är en tillgång och skogen bör utvecklas till en spännande lekskog för barnen. På själva lekplatsen saknas skuggande träd.
30. Slåtterängarna vid Lövstavägen
Klass: R3 N3
Mellan Lövstarakan och Gusselbyvägen ligger ett område med ängsmark och gamla lövträd. Mitt i området ligger en ödetomt. Området
är populärt för hundpromenader. Ängsmarken visar fortfarande spår av
slåtter genom förekomst av slåttergynnade växter och fjärilar.
Området sköts idag med slaghack vilket håller på att utarma ängsvegetationen. Området används även som snötipp vilket skräpar ner.
Utveckling
Området bör skötas genom slåtter och snötippningen bör begränsas till
mindre känsliga områden.
72
Klass: R2 N3
Denna lilla skogsdungen mellan Tranbärsvägen och Hallonvägen
används flitigt av barngrupper. För förskolan Tallen är det, det enda
fungerande området de kan nå med sina yngsta grupper.
32. Vita stigen
Klass: R3 N3
Stråket mellan hyreshusen och villorna på Hagaberg kallas Vita stigen.
Det sammanlänkar två skogpartier ett vid vattentornet i norr och ett i
söder gränsande mot lekplatsen. Det norra partiet är ett varierat
bestånd med stort lövinslag. Området används av barngrupper. Det
södra skogspartiet är gallrat på senare år och präglas av uppväxkande
sly som röjts någon gång. Kvarlämnade småstubbar har gjort området
mycket svårtillgängligt för barngrupper. Genom röjningar kan det
skapas en lövdominerad skog för rekreation. I anslutning till lekplatsen
finns en pulkabacke.
I hela området bör extra hänsyn tas till barns behov av t.ex. klätterträd
och kojbyggen.
33. Aspens äng
Klass: R3
Det stora skogområdet väster om Aspens äng har en lång tradition som
rekreationsområde. Det är privatägt av många små markägare.
Området genomkorsas av välanvända stigar. Tackjärnshällarna med gles
tallskog på hällmark är ett mer bevarat parti av skogen. Tidigare har
skidspår anlagts i skogen och en slänt mot Talbomsbäcken i den nordvästra delen användes som slalombacke. Skogen är intressant för rekreation i stadens östra delar.
Söder om skogen ligger ett privat ridhus och en brukshundsklubb.
34. Nedre Oxhagen
Klass: R3 N3
Skogområdet söder om golfbanan är brukat men med en inriktning att
gynna löv. På sikt kan området bli attaktivt om det tillåts utvecklas till
naturvärdesskog. Genom området går en grusväg, som leder från golfbanan till Svarttjärn. Vägen används för promenader och cykelturer.
Utveckling
Naturstigar skulle kunna märkas upp och bli en tillgång för golfbanans
besökare och andra.
73
35. Trollstenen
Klass: R3 N2
Trollstenen ligger i södra änden av detta lilla spännande område med
blandskog. Det finns mycket lövträd, även ek och några mycket gamla
tallar. Branta svackor i skogen är troligtvis spår efter täktverksamhet
men gör landskapet spännande. Området kan få större betydelse vid
etablering av ett nytt bostadsområde i Sörlunda.
36. Fingerbo äng
Klass: R3 Möjlig plats för dagvattenfördröjning.
Fingerbo äng har blivit ett populärt område på sommaren sedan minigolfen kom till. På de öppna gräsytorna har Kristinaskolan verksamhet.
Här mynnar också dagvatten. Vid utveckling av platsen bör möjlighet
till att fördröja dagvatten ges. Båtklubben har inhägnade bryggor vid
vattnet.
37. Pälsärmen
Klass: R2 K
Pälsärmen är benämningen på passagen mellan stora och Lilla Lindessjön. Här låg förr en krog som kallades Pälsärmen där sista supen, före
resan vidare söderut, togs. Mitt på denna långsträckta rullstensås ligger
en populär badplats. Här finns brygga och en badflotte på djupt
vatten. En trappa leder ner från vägen där några bilar får plats att parkera. Standen är liten men fungerar ändå som samlingsplats varma
sommardagar
38. Persbäcken
Klass: R3 N3
Skogsområdet mellan Lindesby och Lindeshyttans industriområde
kallas Persbäcken. Här löper ett frekvent nyttjat gång- och cykelstråk
till Fritidsbyn. Vältrampade stigar genomkorsar området. Skolan och
förskolan har verksamhet här. Linde Energi har köpt den norra delen
som är planlagd för industri.
Skogen i väster och sydost består av relativt orörd hällmarkstallskog
och mellan dessa höjder är det sumpskog. I nordost finns lövdominerad igenväxande odlingsmark.
I framtiden är det troligt att industriområdet kommer att utvidgas
söderut in i detta skogsområde. Det är då viktigt att spara skyddande
skog mot bebyggelsen i söder och skapa nya attraktiva gång- och cykelstråk. Stråken bör då läggas så att hällmarkstallskogen bevaras och med
en buffert mot framtida industriområde.
74
39. Norra Stadsskogen
R3
Skogen på norra Stadsskogen är hårt brukad skog med låga naturvärden. Området har betydelse för människor på Stadsskogen. Många
promenerar på de små grusvägarna och det är därför angeläget att
värna miljön längs promenadvägarna. I framtida röjningar bör det tas
hänsyn genom att skapa siktbrytare för att skärma av trafikmiljön.
Utveckling
Rekreationsvärdet kan förstärkas genom att utveckla ett längre stråk
som utnyttjar viadukterna under riksväg 68 och förlänger promenadstråket norr om vägen och genom Råsvalens naturreservat och Andersvik. På det sättet skulle Stadskogsborna få ett trevligt utflyktsmål.
75
Arbetsversion
10 september 2015
Ordlista
Allmänna intressen
Allmänning - större öppen gräsyta som kan nyttjas av alla invånare för t.ex.
spontanidrott, lek eller picknick.
Barriäreffekt
Biologisk mångfald
Ekosystem
Ekosystemtjänst
Grönstruktur
Grönt stråk
Grönområde - vitt begrepp som innefattar alla icke bebyggda eller hårdgjorda
ytor, kan vara allt från vild natur till anlagd park, impedimentytor eller enskilda
små planteringar.
Grönyta
Hotade arter
Landskapsbild
Lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD) - innebär att dagvatten hanteras
nära källan istället för belasta dagvatten- eller avloppssystemet. Det kan bland
annat ske genom att man låter dagvatten få filtrera genom en gräsyta eller
plantering eller samlas upp i små permanenta eller tillfälliga dammar i den
närmaste utemiljön.
Multifunktionell grönyta
Park - en typ av grönområde som är anlagd och därför kräver en viss skötsel för
att upprätthålla sin karaktär.
Skolskog
Spridningskorridor
Siktbrytare
76
Referenser
Arbetsversion
10 september 2015
Tryckta källor
Bergslagens miljö- och byggförvaltning 2011. Lindesby trädgård. Bevarande och
utveckling av en historisk parkmiljö.
Boverket, 2007. Bostadsnära natur – inspiration och vägledning.
Boverket, 2010. Mångfunktionella ytor. Klimatanpassning av befintlig bebyggd miljö i
städer och tätorter genom grönstruktur.
Helsingborgs stad. Remisshandling 2013-05-23. Grönplan. Fördjupningsprememoria
om Helsingborgsstads grönstruktur.
Folkhälsoinstitutet. Sveriges elva folkhälsomål.
Lindesbergs kommun, 2009. Naturvårdsprogram.
Lindesbergs kommun. Tätortsnära natur – ett ArcView projekt.
Lindesbergs kommun, 2013. Utvecklingsstrategi. Vision 2025. År 2014-2016.
Ljungby kommun, 2000. Grönstrukturplan för Ljungby stad.
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), 2011. Slutrapport: Identifiering
av områden med
betydande översvämningsrisk - Steg 1 i förordningen (2009:956) om översvämningsrisker
preliminär riskbedömning.
Silvaskog 2011. Utredning skog i Lindesbergs, Nora, Hällefors och Ljusnarsbergs kommuner.
Statens folkhälsoinstitut, 2009. Grönytor för fler – en vägledning för bedömning av närhet
och attraktivitet för bättre hälsa
Södertälje kommun, 2011. Grönplan för Södertälje tätort.
Örebro kommun, 2006. Program för Örebro grönstruktur.
Digitala källor
www.miljomal.se
Översvämningskartering Arbogaån: http://www.lansstyrelsen.se/orebro/SiteCollectionDocuments/Sv/miljo-och-klimat/vatten-och-vattenanvandning/oversv%C3%A4mning-ochdammsakerhet/Oversvamningskartering_Arbogaan.pdf (Hämtad 2014-12-05)
Inventeringar
----
GIS- och kartmaterial
77
Arbetsversion
10 september 2015
Bilagor
Bilaga 1 Stadens stadsdelar
(under bearbetning )
78
Arbetsversion
10 september 2015
79
Arbetsversion
10 september 2015
Bilaga 2. Gällande lagstiftning
Utdrag ur Plan- och bygglag (PBL) 2010:900
2 kap. Allmänna och enskilda intressen
1 § Vid prövningen av frågor enligt denna lag ska hänsyn tas till både allmänna
och enskilda intressen.
2 § Planläggning och prövningen i ärenden om lov eller förhandsbesked enligt
denna lag ska syfta till att markoch vattenområden används för det eller de
ändamål som områdena är mest lämpade för med hänsyn till beskaffenhet, läge
och behov. Företräde ska ges åt sådan användning som från allmän synpunkt
medför en god hushållning. Bestämmelserna om hushållning med markoch
vattenområden i 3 och 4 kap. miljöbalken ska tillämpas.
3 §/Träder i kraft I:2014-01-01/ Planläggning enligt denna lag ska med hänsyn
till natur- och kulturvärden, miljö- och klimataspekter samt mellankommunala och
regionala förhållanden främja
1. en ändamålsenlig struktur och en estetiskt tilltalande utformning av bebyggelse, grönområden och kommunikationsleder,
2. en från social synpunkt god livsmiljö som är tillgänglig och användbar för alla
samhällsgrupper,
3. en långsiktigt god hushållning med mark, vatten, energi och råvaror samt goda
miljöförhållanden i övrigt,
4. en god ekonomisk tillväxt och en effektiv konkurrens, och
5. bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet.
Även i andra ärenden enligt denna lag ska hänsyn tas till de intressen som anges
i första stycket 1–5. Lag (2013:867).
4 § Vid planläggning och i ärenden om bygglov eller förhandsbesked enligt
denna lag får mark tas i anspråk för att bebyggas endast om marken från allmän
synpunkt är lämplig för ändamålet.
5 § Vid planläggning och i ärenden om bygglov eller förhandsbesked enligt
denna lag ska bebyggelse och byggnadsverk lokaliseras till mark som är lämpad
för ändamålet med hänsyn till
1. människors hälsa och säkerhet,
2. jord, berg- och vattenförhållandena,
3. möjligheterna att ordna trafik, vattenförsörjning, avlopp, avfallshantering,
elektronisk kommunikation samt samhällsservice i övrigt,
4. möjligheterna att förebygga vatten- och luftföroreningar samt bullerstörningar,
och
5. risken för olyckor, översvämning och erosion.
Bebyggelse och byggnadsverk som för sin funktion kräver tillförsel av energi ska
lokaliseras på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till energiförsörjningen och
energihushållningen.
6 § Vid planläggning och i ärenden om bygglov enligt denna lag ska bebyggelse
och byggnadsverk utformas och placeras på den avsedda marken på ett sätt
som är lämpligt med hänsyn till
1. stads- och landskapsbilden, natur- och kulturvärdena på platsen och intresset
av en god helhetsverkan,
2. skydd mot uppkomst och spridning av brand och mot trafikolyckor och andra
olyckshändelser,
3. åtgärder för att skydda befolkningen mot och begränsa verkningarna av
stridshandlingar,
4. behovet av hushållning med energi och vatten och av goda klimat- och
hygienförhållanden,
5. möjligheterna att hantera avfall,
80
6. trafikförsörjning och behovet av en god trafikmiljö,
7. möjligheter för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga att
använda området, och
Arbetsversion
10 september 2015
8. behovet av framtida förändringar och kompletteringar.
Första stycket gäller också i fråga om skyltar och ljusanordningar.
Vid planläggning och i andra ärenden enligt denna lag ska bebyggelseområdets
särskilda historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden
skyddas. Ändringar och tillägg i bebyggelsen ska göras varsamt så att befintliga
karaktärsdrag respekteras och tillvaratas.
7 § Vid planläggning enligt denna lag ska hänsyn tas till behovet av att det inom
eller i nära anslutning till områden med sammanhållen bebyggelse finns
1. gator och vägar,
2. torg,
3. parker och andra grönområden,
4. lämpliga platser för lek, motion och annan utevistelse, och
5. möjligheter att anordna en rimlig samhällsservice och kommersiell service.
8 § Vid planläggning och i ärenden om bygglov enligt denna lag ska byggnadsverk som placeras under markytan i skälig omfattning utformas så att det inte
försvårar användningen av marken ovanför.
9 § Planläggning av mark och vattenområden samt lokalisering, placering och
utformning av byggnadsverk, skyltar och ljusanordningar enligt denna lag får inte
ske så att den avsedda användningen eller byggnadsverket, skylten eller
ljusanordningen kan medföra en sådan påverkan på grundvattnet eller omgivningen i övrigt som innebär fara för människors hälsa och säkerhet eller
betydande olägenhet på annat sätt.
10 § Vid planläggning och i andra ärenden enligt denna lag ska miljökvalitetsnormerna i 5 kap. miljöbalken eller i föreskrifter som har meddelats med stöd av 5
kap. miljöbalken följas.
11 § Planläggning och annan prövning enligt denna lag som avser en användning
av ett mark- eller vattenområde som också har prövats eller ska prövas enligt
annan lag ska samordnas med det andra arbetet, om det lämpligen kan ske.
Utdrag ur Miljöbalk (MB) 1998:808
3 kap. Grundläggande bestämmelser för hushållning med mark-
81
Arbetsversion
10 september 2015
och vattenområden
1 § Mark- och vattenområden skall användas för det eller de ändamål för vilka
områdena är mest lämpade med hänsyn till beskaffenhet och läge samt
föreliggande behov. Företräde skall ges sådan användning som medför en från
allmän synpunkt god hushållning.
2 § Stora markoch vattenområden som inte alls eller endast obetydligt är påverkade av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön skall så långt möjligt
skyddas mot åtgärder som kan påtagligt påverka områdenas karaktär.
3 § Mark- och vattenområden som är särskilt känsliga från ekologisk synpunkt
skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan skada naturmiljön.
4 § Jord- och skogsbruk är av nationell betydelse.
Brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhälls-intressen och
detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt
genom att annan mark tas i anspråk.
Skogsmark som har betydelse för skogsnäringen skall så långt möjligt skyddas
mot åtgärder som kan påtagligt försvåra ett rationellt skogsbruk.
5 § Mark- och vattenområden som har betydelse för rennäringen eller yrkesfisket eller för vattenbruk skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan
påtagligt försvåra näringarnas bedrivande.
Områden som är av riksintresse för rennäringen eller yrkesfisket skall skyddas
mot åtgärder som avses i första stycket.
6 § Mark- och vattenområden samt fysisk miljö i övrigt som har betydelse från
allmän synpunkt på grund av deras naturvärden eller kulturvärden eller med
hänsyn till friluftslivet skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan
påtagligt skada natur- eller kulturmiljön. Behovet av grönområden i tätorter och i
närheten av tätorter skall särskilt beaktas.
Områden som är av riksintresse för naturvården, kulturmiljövården eller
friluftslivet skall skyddas mot åtgärder som avses i första stycket.
7 § Mark- och vattenområden som innehåller värdefulla ämnen eller material
skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra utvinningen av dessa.
Områden som innehåller fyndigheter av ämnen eller material som är av
riksintresse skall skyddas mot åtgärder som avses i första stycket.
8 § Mark- och vattenområden som är särskilt lämpliga för anläggningar för
industriell produktion, energiproduktion, energidistribution, kommunikationer,
vattenförsörjning eller avfallshantering skall så långt möjligt skyddas mot
åtgärder som kan påtagligt försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av sådana
anläggningar.
Områden som är av riksintresse för anläggningar som avses i första stycket
skall skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av anläggningarna.
9 § Mark- och vattenområden som har betydelse för totalförsvaret skall så långt
möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt motverka totalförsvarets
intressen.
Områden som är av riksintresse på grund av att de behövs för totalförsvarets
anläggningar skall skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra tillkomsten
eller utnyttjandet av anläggningarna.
10 § Om ett område enligt 5-8 §§ är av riksintresse för flera oförenliga ändamål,
skall företräde ges åt det eller de ändamål som på lämpligaste sätt främjar en
långsiktig hushållning med marken, vattnet och den fysiska miljön i övrigt.
Behövs området eller del av detta för en anläggning för totalförsvaret skall
försvarsintresset ges företräde.
Beslut med stöd av första stycket får inte strida mot bestämmelserna i 4 kap.
82
Bilaga 3. Berörda nationella miljö- och
folkhälsomål
Arbetsversion
10 september 2015
Folkhälsomål 3 Barn och ungas uppväxtvillkor
Trygga och goda uppväxtvillkor är avgörande för barns och ungdomars hälsa och
för folkhälsan på lång sikt. Trygga och goda uppväxtvillkor skall därför utgöra ett
särskilt målområde.
Den ökande psykiska ohälsan bland barn och ungdomar bör uppmärksammas
särskilt, liksom utvecklingen av barns och ungdomars levnadsvanor.
Folkhälsomål 9 Ökad fysisk aktivitet
Fysisk aktivitet är en förutsättning för en god hälsoutveckling. Ökad fysisk
aktivitet ska därför utgöra ett särskilt målområde.
Målet för de samlade insatserna inom detta område ska vara att samhället
utformas så att det ger förutsättningar för en ökad fysisk aktivitet för hela befolkningen. Detta ska främst ske genom insatser som stimulerar till:
• mer fysisk aktivitet i förskola, skola och i anslutning till arbetet,
• mer fysisk aktivitet under fritiden,
• att äldre, långtidssjukskrivna och funktionshindrade aktivt erbjuds möjligheter
till motion eller träning på sina egna villkor.
Miljömål 8 Levande sjöar och vattendrag
”Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika
livsmiljöer ska bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald,
kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion
ska bevaras, samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas.” – Riksdagens
definition av miljökvalitetsmålet.
Miljömål 12 Levande skogar
”Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion ska skyddas
samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och
sociala värden värnas.” – Riksdagens definition av miljökvalitetsmålet.
Miljömål 13 Ett rikt odlingslandskap
”Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och
livsmedelsproduktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och
kulturmiljövärdena bevaras och stärks.” – Riksdagens definition av miljökvalitetsmålet.
Miljömål 15 God bebyggd miljö
”Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam
livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska
lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god
hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas.” – Riksdagens
definition av miljökvalitetsmålet.
Miljömål 16 Ett rikt växt och djurliv
”Den biologiska mångfalden ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för
nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt
deras funktioner och processer ska värnas. Arter ska kunna fortleva i
långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. Människor ska
ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som
grund för hälsa, livskvalitet och välfärd.”
83
Arbetsversion
10 september 2015
711 80 Lindesberg
0581-810 00
kommun@lindesberg.se
84
p.2015.3388
2015-09-10
Dnr.
2015/410
FÖRSLAG
TILL
BESLUT
BMB
Bergslagens
Miljö- och Byggförvaltning
Hällefors Lindesberg
Ljusnarsberg Nora
2015-09-09
Sidan 1 av 2
Dnr 2015-M0972-1
Tillväxtutskottet
Miljökontoret
Ingrid Andrén
Tfn. 0581-81138
info@bmb.se
Lindesbergs Kommun
Förslag att ställa ut grönplan för Lindesbergs tätort för
samråd
Förslag till beslut
Tillväxtutskottet föreslås besluta att ställa ut förslag till grönplan för
Lindesbergs tätort på samråd hösten 2015. Efter remisstiden bearbetas
remissupplagan och en version för beslut tas fram i början av 2016.
Bakgrund
Grönplanen ”Vårt gröna Lindesberg” är ett inriktnings- och
planeringsdokument för utveckling av Lindesbergs gröna värden.
Dokumentet ska användas som underlag till fysisk planering, i olika
beslutsprocesser och vid utveckling av park- och naturmark.
Grönplanen omfattar Lindesbergs tätort och delar av det omgivande
landskapet. Den täcker in tätortsnära natur- och rekreationsområden samt
kopplingarna till dessa från tätorten.
Grönplanen består av 3 delar. Del 1. Lindesbergs gröna framtid, med
visioner och mål visar hur Lindesbergs kommun kan jobba med gröna
frågor för att skapa en attraktiv och grön stad. Tanken är att målsättningen
antas som en bindande del.
Del 2. Lindesbergs gröna möjligheter presenterar förslag och ger inspiration
till utveckling. Lindesberg kan utveckla de gröna miljöerna som en viktig
del av staden som skapar hållbarhet, attraktivitet och livskvalité. Planen ger
stöd i prioriteringar gällande var staden ska byggas och vilka kvalitéer som
ska utvecklas i park- och naturmark.
Del 3. beskriver Våra värdefullaste rekreationsoch naturområden.
Till planen tas fram en bilaga med utvecklingsförslag i Lindesbergs gröna
stadsdelar. Här analyseras varje stadsdel utifrån sina förutsättningar och
förslag till utveckling av en bra grönstruktur ges.
Postadress
Besöksadress
Telefon / fax
E-post / www
Organisationsnr:
Kungsgatan 41
711 30 Lindesberg
Kungsgatan 41
Gamla Kirurgen
0581-810 00 vxl
0581-169 72 fax
info@bmb.se
http://www.bmb.se
212000-2015
Sidan 2 av 2
Dnr 2015-M0972-1
Arbetet med grönplanen för Lindesberg inleddes under 2012, med insamling
av underlagsmaterial och inventeringar. På projektmöten har sedan
materialet diskuterats och analyserats. Under 2015 har materialet
kompletterats och sammanställts av Ingrid Andrén BMB. Synpunkter och
texter från Arne Tschenscher BKT och Peter Ljungné BMB har arbetats in.
Ingrid Andrén
Kommunekolog
Postadress
Besöksadress
Telefon / fax
E-post / www
Organisationsnr:
Kungsgatan 41
711 30 Lindesberg
Kungsgatan 41
Gamla Kirurgen
0581-810 00 vxl
0581-169 72 fax
info@bmb.se
http://www.bmb.se
212000-2015
3. Ansökan om bidrag till Förstudie för Norslunds Ridanläggning
Jonas Andersson 9.30
Ärendebeskrivning
Tillväxtutskottet beslutade den 12 februari 2015 till tillväxtförvaltningen att:
•
•
Utreda vilka alternativa lösningar andra kommuner har använt sig av och vilka
olika modeller av lösningar som kan vara aktuella för ridskoleverksamheten i
Lindesbergs kommun.
Utreda om föreningen Linde Ridskola tillsammans med allmänna arvsfonden
kan hitta finansieringsförslag till ett nytt ridhus.
Föreningen Linde Ridskola har under våren bytt styrelse och påbörjat arbetet med att få till
stånd ett nytt ridhus. De arbetar med en ansökan till allmänna arvsfonden och har arbetat
fram en utvecklingsplan och tidsplan för byggnation av nytt ridhus.
Föreningen Linde Ridskola ansöker i en skrivelse inkommen den 10 september 2015 om
40 000 kr i kommunalt bidrag till en förstudie om byggnation av ett nytt ridhus i Norslund.
Föreningen har redan blivit beviljade 40 000 kr i bidrag av Sparbanksstiftelsen Bergslagen,
under förutsättning att Lindesbergs kommun ger lika mycket i bidrag. Hela förstudien
beräknas kosta 110 000 kr.
Fritidskonsulent Jonas Andersson föreslår i en tjänsteskrivelse daterad den 11 september
2015 att utskottet ska bevilja Föreningen Linde Riskolans ansökan om bidrag.
3.1. Handlingar
Bidragsansökan Linde Ridskola 150911.pdf (inkluderad nedan)
Beslut Sparbanksstiftelsen Linde Ridskola.pdf (inkluderad nedan)
Ansökan om bidrag för förstudie Norslunds ridanläggning.pdf (inkluderad nedan)
Sida 4 av 20
TJÄNSTESKRIVELSE
2015-09-11
Tillväxtförvaltningen
Jonas Andersson
0581-811 66
jonas.andersson@lindesberg.se
p.2015.3404
2015-09-11
Dnr 2015/413
Tillväxtutskottet.
Ansökan från Föreningen Linde Ridskola om bidrag till
en förstudie om byggnation av ett nytt ridhus i Norslund
Förvaltningen föreslår utskottet besluta
 Att bevilja ansökan med 40 000 kr.
Ärendebeskrivning
Föreningen Linde Ridskola ansöker om 40 000 kr i kommunalt bidrag
till en förstudie om byggnation av ett nytt ridhus i Norslund. Föreningen
har redan blivit beviljade 40 000 kr i bidrag av Sparbanksstiftelsen
Bergslagen under förutsättning att Lindesbergs kommun ger lika mycket
i bidrag. Hela förstudien beräknas kosta 110 000 kr.
Förvaltningens ståndpunkt/motivering till beslutet
Förstudien kommer att ge föreningen och Lindesbergs kommun ett bra
beslutsunderlag på förutsättningarna för ett nytt ridhus i Norslund.
Jonas Andersson
Fritidskonsulent
Bilagor:
Föreningens ansökan samt beslut från Sparbanksstiftelsen Bergslagen.
Postadress
Lindesbergs kommun
711 80 Lindesberg
Besöksadress
Stentäppsgatan 5
711 35 Lindesberg
Telefon/fax
0581-810 00 vxl
0581-131 29 fax
E-post/www
http://www.lindesberg.se
Giro
Bankgiro 821-3134
Organisationsnr:
212000-2015
p.2015.3403
2015-09-10
Dnr. 2015/413
p.2015.3402
2015-09-10
Dnr. 2015/413
4. Svar på medborgarförslag om förändring av kommunens
bidragspolicy
Ärendebeskrivning
Stefan Klingberg i Frövi föreslår i ett medborgarförslag, daterat den 2 mars 2015, att en
revidering av Regler och villkor för föreningsbidrag ska genomföras. I dagens Regler
och villkor för föreningsbidrag får inte bidrag beviljas för religiös, social eller politisk
verksamhet. Stefan Klingberg föreslår att religiös verksamhet ska ges möjlighet att beviljas
bidrag.
Kommunfullmäktige beslutade den 14 april 2015 att överlämna medborgarförslaget till
kommunstyrelsen.
Medborgarförslaget remitterades den 26 juni 2015 till tillväxtutskottet för yttrande.
Fritidskonsulent Jonas Andersson inkom med en tjänsteskrivelse daterad den 3 september
2015 där det framkommer att tillväxtförvaltningen delar ut bidrag till föreningar som
bedriver kulturoch fritidsverksamhet. I de allmänna villkoren punkt 13 framgår det att
bidrag inte utgår till religiös, politisk eller social verksamhet. Det finns inga hinder för
föreningar verksamma inom religion och politik att söka kommunala bidrag för kulturoch
fritidsverksamhet som inte har religiösa eller politiska syften. Däremot kan inte bidrag
sökas för t.ex. gudstjänster, bibelstudier, konfirmationsläger och politiska möten.
Förvaltningen föreslår att tillväxtutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta:
•
•
Att bidrag inte utgår till religiös, politisk och social verksamhet ska kvarstå i de
allmänna villkoren för kommunalt bidrag för kulturoch fritidsverksamhet med
ett förtydligande om att det avser verksamhet och inte förening.
Att föreningar verksamma inom religion eller politik kan söka kommunala bidrag
för kulturoch fritidsverksamhet, om verksamheten saknar religiöst eller politiskt
innehåll och mål, förutsatt att föreningen i övrigt uppfyller de allmänna villkoren
för att vara bidragsberättigad.
Sida 5 av 20
4.1. Handlingar
Medborgarförslag om förändring av kommunens bidragspolicy.pdf (inkluderad nedan)
Svar på medborgarförslag om förändrad bidragspolicy.pdf (inkluderad nedan)
Sida 6 av 20
TJÄNSTESKRIVELSE
2015-09-03
Jonas Andersson
0581-811 66
p.2015.3345
2015-09-03
Dnr 2015/102
Tillväxtutskottet.
Svar på medborgarförslag från styrelsen för Equmenia
Frövi om förändring av kommunens bidragsregler
gällande bidrag till religiös, politisk och social verksamhet


Att bidrag inte utgår till religiös, politisk och social verksamhet
ska kvarstå i de allmänna villkoren för kommunalt bidrag för
kulturoch fritidsverksamhet med ett förtydligande om att det
avser verksamhet och inte förening.
Att föreningar verksamma inom religion eller politik kan söka
kommunala bidrag för kulturoch fritidsverksamhet, om
verksamheten saknar religiöst eller politiskt innehåll och mål,
förutsatt att föreningen i övrigt uppfyller de allmänna villkoren
för att vara bidragsberättigad.
Ärendebeskrivning
Styrelsen för Equmenia Frövi lämnade in ett medborgarförslag 2015-0305 om att tillåta kommunala bidrag till religiös, politisk och social
verksamhet. De hänvisar till punkt 13 i de allmänna villkoren för att
söka kommunala bidrag för kulturoch fritidsverksamhet som lyder
”Bidrag utgår inte till religiös, politisk eller social verksamhet”.
Medborgarförslaget vänder sig emot att kommunen inte behandlar alla
medborgare lika och yrkar på att skrivelsen religiös verksamhet tas bort i
punkt 13 i de allmänna villkoren för kommunalt bidrag för kulturoch
fritidsverksamhet.
Tillväxtförvaltningen delar ut bidrag till föreningar som bedriver kulturoch fritidsverksamhet.
I de allmänna villkoren punkt 13 framgår att bidrag inte utgå till religiös,
politisk eller social verksamhet. Det finns inga hinder för föreningar
verksamma inom religion och politik att söka kommunala bidrag för
kulturoch fritidsverksamhet som inte har religiösa eller politiska syften.
Däremot kan inte bidrag sökas för t.ex. gudstjänster, bibelstudier,
konfirmationsläger och politiska möten,
Postadress
Lindesbergs kommun
711 80 Lindesberg
Besöksadress
Stentäppsgatan 5
711 35 Lindesberg
Telefon/fax
0581-810 00 vxl
0581-131 29 fax
E-post/www
Giro
Bankgiro 821-3134
Organisationsnr:
212000-2015
Därför bör skrivelsen i punkt 13 kvarstå eftersom den reglerar
verksamhet och inte organisation. Punkten bör kompletteras med ett
förtydligande.
Socialförvaltningen i Lindesbergs kommun hanterar bidrag till
föreningar som bedriver social verksamhet.
Jonas Andersson
Fritidskonsulent
2
5. Fördelning av aktivitetsbidrag för våren 2015
Ärendebeskrivning
Totalt fördelas 438 233 kronor till 35 föreningar för redovisade aktiviteter som avser
första halvåret 2015. För varje sammankomst (aktivitetet) betalas 22 kronor och varje
deltagartillfälle betalas med 7 kronor.
Fördelningen av aktivitetsbidraget bygger helt på föreningarnas redovisning av aktiviteter.
Beloppen är sedan tidigare fastställda av tillväxtutskottet.
Fritidskonsulent Jonas Andersson inkom med en tjänsteskrivelse daterad den 3 september
2015 med en fördelning av aktivitetsbidrag som tillväxtutskottet föreslås fastställa.
5.1. Handlingar
Tjänsteskrivelse aktivitetsbidrag våren 2015.pdf (inkluderad nedan)
Sida 7 av 20
TJÄNSTESKRIVELSE
2015-09-03
Jonas Andersson
0581-811 66
p.2015.3349
2015-09-07
Dnr 2015/404
Tillväxtutskottet.
Fördelning av aktivitetsbidrag för våren 2015
 Att fastställa aktivitetsbidraget för våren 2015 enligt förslaget.
Ärendebeskrivning
Totalt fördelas 438 233 kronor till 35 föreningar för redovisade
aktiviteter som avser första halvåret 2015. För varje sammankomst
(aktivitetet) betalas 22 kronor och varje deltagartillfälle betalas med 7
kronor.
Fördelningen av aktivitetsbidraget bygger helt på föreningarnas
redovisning av aktiviteter. Beloppen är sedan tidigare fastställda av
tillväxtutskottet. Fördelningen ser ut enligt bifogad bilaga.
Jonas Andersson
Fritidskonsulent
Bilagor:
Aktivitetsbidrag våren 2015.
Postadress
Lindesbergs kommun
711 80 Lindesberg
Besöksadress
Stentäppsgatan 5
711 35 Lindesberg
Telefon/fax
0581-810 00 vxl
0581-131 29 fax
E-post/www
Giro
Bankgiro 821-3134
Organisationsnr:
212000-2015
Lindesbergs kommun
Aktivitesbidrag våren 2015
Sammankomst: 22 kr/st. Deltagartillfällen: 7 kr/st
Förening
Sam
Aspa Gusselby Skytteförening
18
Fellingsbro Allmänna Idrottsklubb
28
Fellingsbro Bordtennisklubb
15
Fellingsbro Frövi Idrottsklubb
62
Fellingsbro GOIF
210
Fellingsbro Gymnastikförening
53
Fellingsbro Innebandysällskap
11
Friluftsfrämjandet i Lindesberg
6
Frövi Gymnastikförening
44
Frövi Idrottsklubb
266
Frövi Judoklubb
235
Frövi Volleybollklubb
17
Föreningen Linde Ridskola
113
Grönbo Idrottsförening
74
Guldsmedshyttan Stråssa BK
136
Guldsmedshytte Sportklubb
58
IFK Lindesberg
454
JUNIS 336 Framtidshoppet
14
LIF Lindesberg
715
Lindebygdens Orienteringsklubb
37
Lindesberg Volleybollklubb
292
Lindesbergs Allmänna Gymnastikförening
198
Lindesbergs Folketshus och parkförening
16
Lindesbergs Handikapp Hästklubb
36
Lindesbergs Simsällskap
82
Lindesbergs Tennisklubb
119
Lindlövens IF
227
Löa Sportklubb
79
Nyckelby Idrottsförening
56
Storå Bordtennisklubb
91
Storådalens Skidklubb
23
Stråssa Gymnastikförening
377
Wedevågs Idrottsförening
252
Vedevågs Skytteförening
58
WSK Lindesberg Innebandy
433
Totalt
4 905
Deltagartillfällen
Pojkar
Flickor
78
35
49
524
2 018
116
44
32
289
1 942
2 136
18
43
189
299
494
3 571
12
4 331
205
20
852
79
29
138
297
3 330
215
228
326
143
0
1 471
157
2 989
26 699
55
187
23
54
372
419
29
32
156
1 746
1 647
76
421
210
1 032
32
1 315
73
3 318
129
1 990
1 085
20
123
510
170
24
373
0
5
347
2 399
685
58
1 382
20 497
Totalt
133
222
72
578
2 390
535
73
64
445
3 688
3 783
94
464
399
1 331
526
4 886
85
7 649
334
2 010
1 937
99
152
648
467
3 354
581
228
331
490
2 399
2 156
215
4 371
47 189
Belopp att
utbetala
1 327
2 170
834
5 410
21 350
4 911
753
580
4 083
31 668
31 651
1 032
5 734
4 421
12 309
4 958
44 190
903
69 273
3 152
20 494
17 915
1 045
1 856
6 340
5 887
28 472
5 805
2 828
4 319
3 936
25 087
20 636
2 781
40 123
438 233
6. Information om pågående detaljplaner
Jesper Almlöf 10.20
Ärendebeskrivning
F.d. Planerings och utvecklingsutskottet har efterfrågat löpande information gällande
pågående detaljplanearbete i Lindesbergs kommun. Detta för att få en överblick över
aktuella planer, deras fortskridande samt inom vilken tidsram dessa förväntas bli klara för
antagande.
Mark- och exploateringsingenjör Jesper Almlöf inkom med en tjänsteskrivelse daterad den
3 september 2015, där det framkommer att pågående detaljplaner är:
•
•
•
•
•
•
•
Vändplan Guldsmedshyttan
Tallen
Kv. Strandskolan
Bagaren.
Tivoliplan
Lindesby
Sörlunda
Kv Bulten
Mariedal 1:1
Planerade detaljplaner:
•
•
•
•
Centrumutveckling
Industrimark Frövi.
”Rakan”
Nord och sydöstra Kvadranten
Fritidsbyn.
Bostadsområde Lindesberg
6.1. Handlingar
Information om detaljplaner TU september.pdf (inkluderad nedan)
Sida 8 av 20
TJÄNSTESKRIVELSE
2015-09-03
Näringsliv och Utveckling
Jesper Almlöf
0581-811 27
Jesper.almlof@lindesberg.se
p.2015.3347
2015-09-03
Dnr 2014/45
Tillväxtutskottet
Information gällande pågående detaljplaner i Lindesbergs
kommun.
Ärendebeskrivning
F.d. Planerings och utvecklingsutskottet har efterfrågat löpande
information gällande pågående detaljplanearbete i Lindesbergs kommun.
Detta för att få en överblick över aktuella planer, deras fortskridande
samt inom vilken tidsram dessa förväntas bli klara för antagande.
Pågående detaljplaner.
Dp Vändplan Guldsmedshyttan
Planen är överklagad till mark och miljödomstolen. .
Dp Tallen.
Detaljplanen påbörjas på nytt under hösten 2015 med en annan
utformning på byggrätten. Påbörjande beror något på resursfördelning på
planavdelningen.
Dp Kv. Strandskolan
Planen är antagen och överklagad under juli. Länsstyrelsen har som
ambition att svara inom tre månader, varför ett avgörande
förhoppningsvis inkommer under oktober.
Dp Bagaren.
Ny detaljplan gällande Bagaren med inriktning bostäder är inte
framkomligt. Planen bromsad i väntan på ny inriktning.
Postadress
Lindesbergs kommun
711 80 Lindesberg
Besöksadress
Stentäppsgatan 5
711 35 Lindesberg
Telefon/fax
0581-810 00 vxl
0581-131 29 fax
E-post/www
Giro
Bankgiro 821-3134
Organisationsnr:
212000-2015
2
Dp Tivoliplan
Planen är färdig för antagande och beräknas gå till KF under Dec. 2015
DP Lindesby.
Två granskningar har genomförts av planen, efter flertalet inkomna
synpunkter, samt en kompletterande arkeologisk undersökning
(förundersökning). Förhandsbeskedet gällande denna är att inget av vikt
påträffats, men inväntar länsstyrelsens slutgiltiga besked. Större åtgärer
har efterfrågats i ett sent skede av länsstyrelsen p.g.a. den salamander
som lever i området. Dessa kommer eventuellt inkräkta på framtida
planerade områden i enlighet med FÖP:en.
Val av inriktning krävs.
DP Sörlunda.
.
Vattenfall arbetar med projektering och ansökan gällande förläggning av
sin ledning genom området.
Fortsatt planarbete när utredningar samt ledningsprojektering kommit
längre fram.
Kv Bulten
Ute på samråd 09-04, ligger ute i tre veckor.
Mariedal 1:1
Ny detaljplan för nydragning av väg för att förflytta tung trafik från
Frövi till Industriväg till korsnäs.
Byte av planförfarande på grund av extra granskning ger viss
förskjutning på planen samt förseningar på projektering osv. Planeras att
antas i Dec av KF.
Planerade detaljplaner
Centrumutveckling
Planeras att påbörjas i jan 2016. Innefattar i stort området för det tidgare
projektet ”bergis.
Detaljplan ind.mark Frövi.
En förstudie påbörjad som ska utreda området, VA, vägar; ev
industrijärnvägsspår. Beställs och leds av NoU beroende på beslut av KS
den 30 september 2014. Förstudien ska sedan till grund för
detaljplanearbetet med mera.
DP ”Rakan”
Förändringar av industriområdet, framförallt utbredningen av prickmark.
3
.
Dp Nord och sydöstra Kvadranten. Detaljplanerna har legat vilande i
väntan på besked gällande Fotbollsgatan.
Dp Fritidsbyn.
Se ovan
Bostadsområde Lindesberg
i Lindesbersg tätort finns det i dagsläget endast 1 st. kommunal tomt för
småhusbyggnation, på Stadsskogen. Eventuella nya områden bör ses
över.
Ärendets beredning
Näringslivsenheten
BMB, stadsarkitektkontoret.
Merit Almlöf
Näringslivschef
Jesper Almlöf
Mark och Exploateringsingenjör
7. Riskhanteringsplan för Lindesberg med tillhörande
miljökonsekvensbeskrivning enligt förordning (2009:956) om
översvämningsrisker
Jesper Almlöf 10.30
Ärendebeskrivning
Länsstyrelsen i Örebro län har tagit fram ett samrådsunderlag för Riskhanteringsplan
Lindesberg som en del av arbetet enligt EU:s översvämningsdirektiv. Samrådsunderlaget
skickas till flertalet instanser för intagande av synpunkter.
Samrådsunderlaget har remitterats till tillväxtutskottet för yttrande.
Mark- och exploateringsingenjör Jesper Almlöf inkom med en tjänsteskrivelse daterad
den7 september 2015 där det framkommer att
tillväxtförvaltningen har ett flertal synpunkter gällande Riskhanteringsplanen.
Delar av planen, framförallt konsekvenser vid översvämningar är ej tydligt definierade.
Målen i riskhanteringsplanen är högt ställda och delmål bör därför definieras och
fastställas. Även motsträviga mål finns. Målen bör vara realistiska och genomförbara
för att den slutgiltiga planen inte ska bli en papperstiger. Planen bör fokusera på
genomförbara åtgärder samt planerande insatser gällande skydd av utsatt infrastruktur/
samhällsviktiga byggnader. När en översvämning väl är ett faktum skall det vara klart för
alla instanser var åtgärder i första hand skall sättas in, samt för invånare och företag var
insatser prioriteras.
Påverkan vid utförande av föreslagna åtgärder kan ge positiva och negativa effekter när
föreslagna förändringar sker. Vilka kan dock sägas innan åtgärdsförslag tagits fram.
Samtliga synpunkter från tillväxtförvaltningen framkommer i tjänsteskrivelsen från den 7
september 2015.
7.1. Handlingar
Remissvar om riskhanteringsplan för Lindesberg.pdf (inkluderad nedan)
Sida 9 av 20
Riskahnteringsplan LST Miljökonsekvensbeskrivning Lindesberg.pdf (inkluderad
nedan)
Riskhanteringsplan Lindesberg samrådsunderlag(2).pdf (inkluderad nedan)
Riskahnteringsplan LST Missiv Lindesberg.pdf (inkluderad nedan)
Sida 10 av 20
Jesper Almlöf
Jesper.almlof@lindesberg.se
TJÄNSTESKRIVELSE
p.2015.3343
2015-09-07
Dnr 2015/330
Tillväxtutskottet
Remissvar om riskhanteringsplan för Lindesberg
Sammanfattning
Länsstyrelsen i Örebro län har tagit fram ett samrådsunderlag för
Riskhanteringsplan Lindesberg som en del av arbetet enligt EU:s
översvämningsdirektiv. Samrådsunderlaget skickas till flertalet
instanser för intagande av synpunkter.
Lindesbergs kommun, utvecklingsenheten har ett flertal synpunkter
gällande Riskhanteringsplanen.
Delar av planen, framförallt konsekvenser vid översvämningar är ej
tydligt definierade. Målen i riskhanteringsplanen är högt ställda och
delmål bör därför definieras och fastställas. Även motsträviga mål
finns. Målen bör vara realistiska och genomförbara för att den
slutgiltiga planen inte ska bli en papperstiger. Planen bör fokusera
på genomförbara åtgärder samt planerande insatser gällande skydd
av utsatt infrastruktur/samhällsviktiga byggnader. När en
översvämning väl är ett faktum skall det vara klart för alla instanser
var åtgärder i första hand skall sättas in, samt för invånare och
företag var insatser prioriteras.
Påverkan vid utförande av föreslagna åtgärder kan ge positiva och
negativa effekter när föreslagna förändringar sker. Vilka kan dock
sägas innan åtgärdsförslag tagits fram.
Uppdraget
Länsstyrelsen efterfrågar i första hand synpunkter på:






MÅL
Är målen relevanta och rätt formulerade?
Behövs andra mål för att minska översvämningsrisken?
Åtgärder
Är åtgärderna relevanta för att uppnå målen med
riskhanteringsplanen?
Vilken tidsplan är realistisk för åtgärderna?
Genomför eller planerar er organisation åtgärder som kan bidra till
uppfyllelse av resultatmålen och som i så fall kan lyftas in i
riskhanteringsplanen?
Är ansvarig aktör för åtgärdena korrekta?
Vilka åtgärder vill er organisation prioritera?
Miljökonsekvensbeskrivning
Är det något ytterligare som bör beaktas i bedömningen av
riskhanteringsplanensmiljökonsekvenser?
Förslag/reflektioner
Nedan listas ett antal förslag/reflektioner gällande
Riskhanteringsplanen.
4.2.1 Påverkan på människors hälsa
Det nämns i texten att vägar och järnväg översvämmas. Det bör
även tas upp vilka broar som ligger under vatten/nära under vatten.
Då broarna troligtvis ej är dimensionerade för stora sidolaster, t.ex
om träd eller liknande som driver med strömmen hindrar/stoppar
flödet bör detta uppmärksammas. Vilka broar ligger i riskzonen,
erosionproblem vid fundament samt sidolaster.
4.2.2 Påverkan på miljön.
Stycket bör utökas med vad det är för verkstadsindustrier. Enligt
utbredning på översvämning på BHF så torde t.ex Linde maskiner
vara en bit under markytan. De har pressverktyg, skärande verktyg
och liknande i sin process varför skäroljor etc. bör finnas på
området. Även Statoil ligger under vatten. Beroende på
förankring/fyllnadsgrad på underjordiska cisterner torde risk för
upptryckning finnas med läckage som följd. De risker med
oljeutsläpp till vatten som nämns bör ju företrädesvis härstamma
från industri/bensinbolag.
4.2.3 Påverkan på kulturarvet.
Bland annat sundsbron nämns, med tillägget att betong står emot
översvämningar bra. Dock bör bron bedömningsvis vara
dimensionerad för laster ovanifrån, och inte alltför stora sidolaster.
Vid översvämning finns risk att träd och liknande kilar fast i de
relativt korta spannen och tillskapar stora sidolaster med bråttrisk
som följd.
Detta gäller även på övriga stora flöden med risk för bråte i flödet.
5.3 Mål för människors hälsa
”Inga dricksvattenresurser ska påverkas…”
En definition av ”påverkas” krävs. Kort/lång sikt, inläckage av
vatten i åsen, inläckage av förorenat vatten, etc. För att få svar på
kunskapsmålet bör det definieras tydligare vad Resultatmålet är.
”Inga prioriterade byggnader….”
En definition av ”påverkas väsentligt” krävs. Är funktionen
påverkad väsentligt om t.ex en skola får hålla stängt någon dag,
men byggnaden är intakt? Om vägar till byggnad är översvämmad
men själva funktionen är oförändrad?
”Ingen infrastruktur med riksintresse…”
Då någon kilometer av tågbanan översvämmas vid BHF, samt att
delar av banvallen går igenom Lindesberg betyder detta att
banvallen, samt omkringliggande mark, jmfr tågövergång vid
Köpingsvägen, kräver en betydande höjning. Detta medför en än
större bullerproblematik genom staden. Ett åtgärdsmål, samt
kunskapsmål bör tas fram.
Kunskapsmålet bör ge kunskap om konsekvenser för avstängd
tågtrafik, exakt vilka sträckor/broar som drabbas. Sedan bör en
åtgärdsplan tas fram var det är realistiskt, samhällsekonomiskt att
utföra åtgärder av banvallen. Kritiska områden prioriteras.
Kunskapsmål för översvämningar med medelhög sannolikhet.
Utreda vilka vägar som räknas in som samhällsviktig. Vilka ska
prioriteras, vilka kan man ”släppa” och använda alternativa vägar?
”Högst 300 personers bostäder ska …”
En definition av ”beröras” krävs. Om parkering är översvämmad,
eller vägen dit men inte byggnaden. Är man då berörd? Ett
kunskapsmål bör läggas till där en handlingsplan tas fram. Hur ska
man skydda dessa byggnader, vem ansvarar för detta? Information
ges till de berörda fastighetsägarna var sandsäckar, andra
översvämningsskydd finns. Hur ska dessa bostäder prioriteras i
jämförelse med samhällsviktiga funktioner?
Målen för 100 och 50 årsflödet är motstridiga. Om ingen påverkan
får ske vid 100 årsflöde, är resultatmålet för 50 årsflöde redan
avklarat. Utgår från att evakuering innebär påverkan.
”Översvämningar oavsett återkomsttid…” I Lindesbergs kommun
har den nyligen utförda FÖP:en fastslagit en lägsta nivå som gäller
för bostäder, tillsammans med länsstyrelsen. Detta bör stå. Om
kommunen planerar utifrån FÖP:ens nivåer, men granskning sker
av Länsstyrelsen från BHF kommer framtida planläggning bli
problematisk.
5.4 Mål för miljön
”Inga miljöfarliga verksamheter…”
Kunskapsmål. Detta bör även inkludera en åtgärdsplan. På vilket
sett bör t.ex företag och reningsverket förbereda sig inför en
översvämning. Vad ska prioriteras inför en annalkande
översvämning. Vilka eventuella skyddsvallar permanenta/tillfälliga
bör finnas tillgängliga osv.
”Inga skyddade områden…”
Vad för sorts skada menas. Tillfälliga eller permanenta. Vad räknas
som tillfälliga, tar det 5 år innan området återhämtat sig, är det då
skadat?
5.6 Mål för ekonomisk verksamhet.
”ingen infrastruktur med riksintresse…” se tidigare kommentar 5. 3
Mål för människors hälsa
”Inga industrier/arbetsställen…” Kunskapsmål. Bör tas fram. Vilka
påverkas på ett sådant sätt att det ej är möjligt att ta sig dit, delar av
området svämmas över, produktionsfaciliteter svämmas över.
Strömförsörjning kan brytas etc etc.
Åtgärdsmål. Informera aktuella industrier/arbetsplatser vilka
konsekvenser en översvämning får på infrastruktur/elförsörjning
för att möjliggöra att lokala åtgärdsprogram tas fram av
verksamheter.
Framgent planera industriområden utifrån
översvämningskarteringen.
”Inga prioriterade byggnader med…” Se tidigare kommentar 5.3
Människors hälsa
Åtgärder
6.2 Utifrån de översvämningskartor som finns ta fram vilken
infrastruktur som hotas vid översvämning, påbörja en åtgärdsplan
för 50 års återkomstid och framåt. Åtgärder som genomförs skall
vara utifrån HBF, om det anses samhällsekonomiskt. Se över var
resurserna bör förläggas i första hand. Vilka delar släpps och vilka
bör åtgärdas. Vid översvämning ska en prioriteringslista finnas.
Vattenplanen som står på åtgärder för hälsa, inkluderar den även en
konsekvensanalys för vattenskyddsområden vid översvämning? För
att klara målet som presenterats bör en utredning som påvisar
vilken påverkan en översvämning ger på vattenskyddsområden,
permanenta/stora, små osv.
Prioritering.
I ett första skede bör det prioriteras att ta fram material som sprids
inom de olika myndigheterna samt företag och privatpersoner. Var
är risken för översvämning störst, vad kommer prioriteras med
invallningar etc från myndighetshåll. Så berörda
invånare/företagare och myndigheter vet var ”kraften” skall sättas
in i första hand vid en översvämning. T.ex vissa vägar/elcentraler
broar etc. Då framförallt sådant som kan ge stora följdverkningar
efter översvämningen avtagit. Sedan bör permanenta lösningar tas
fram där så är möjligt, invallningar, flytt, vattensäkra osv.
Miljökonsekvensbeskrivning.
Denna skall belysa förändringar före och efter planerade åtgärder.
Då de åtgärder som planeras är av utredande/planerande karaktär
kommer ingen negativ konsekvens rimligtvis att ske. I sak jämförs
två alternativ där ”ingenting” utförs. Att åtgärderna generellt leder
till stora positiv konsekvens är ej belagt innan utredningarna, etc. är
genomförda. Om det visar sig vid utredning att t.ex inläckage av
”översvämningsvatten” inte sker i grundvattenmagasinen i någon
påverkansbar utsträckning betyder egentligen att åtgärden haft noll
positiv effekt, men i och med utredningen så är det klarlagt.
Att i miljökonsekvensbeskrivningen beskriva, se 5.1.5 Ingen
infrastruktur med riksintresse…, att en utredning gällande
alternativ ger stor positiv konsekvens för måluppfyllelsen är
svårbedömt. Den kan såklart påvisa vilka åtgärder som är möjliga,
och dessa kan sedan ge en stor påverkan på måluppfyllelsen, men
också negativa konsekvenser. Vilka till stor del är omöjliga att se
idag innan åtgärderna tagits fram. Således blir MKB:n mer en
pappersprodukt utan något egentligt syfte.
Merit Israelsson
Förvaltningschef
Jesper Almlöf
Mark- och exploateringsingenjör
Miljökonsekvensbeskrivning
till
Riskhanteringsplan för Lindesberg
Innehåll
1. Inledning .......................................................................................................... 3
2. Avgränsning ...................................................................................................... 4
2.1 Geografisk avgränsning ................................................................................. 4
2.2 Innehållsmässig avgränsning .......................................................................... 4
3. Nollalternativ..................................................................................................... 5
3.1 Hotkartor ..................................................................................................... 5
3.2 Riskkartor .................................................................................................... 6
3.3 Miljöpåverkan av det beräknade högsta flödet vid nollalternativet ....................... 8
3.4 Miljöpåverkan av 100-årsflödet vid nollalternativet ............................................ 8
3.5 Miljöpåverkan av 50-årsflödet vid nollalternativet ............................................. 9
4. Beskrivning av planens påverkan ........................................................................10
4.1 Bedömning av planens åtgärder .....................................................................10
4.1.1 Övergripande åtgärder ............................................................................10
4.1.2 Åtgärder för människors hälsa .................................................................11
5.1.3 Åtgärder för miljön .................................................................................14
5.1.4 Åtgärder för kulturarvet ..........................................................................15
5.1.5 Åtgärder för ekonomisk verksamhet .........................................................15
5. Miljömål ..........................................................................................................17
5.1 Giftfri miljö..................................................................................................17
5.2 Ingen övergödning .......................................................................................17
5.3 Levande sjöar och vattendrag ........................................................................17
5.4 Grundvatten av god kvalitet ..........................................................................17
5.5 Myllrande våtmarker ....................................................................................17
5.6 God bebyggd miljö .......................................................................................18
6. Sammanfattning av miljöbedömningsprocessen ....................................................19
7. Uppföljning och övervakning ..............................................................................20
8. Icke-teknisk sammanfattning .............................................................................21
9. Källförteckning .................................................................................................22
2
1. Inledning
Riskhanteringsplanen omfattas av reglerna för miljöbedömningar för planer och program enligt 6 kap.
11-18§§ Miljöbalken (MB). En myndighet som upprättar eller ändrar en plan eller ett program ska
enligt 6 kap. 11§ MB göra en miljöbedömning av planen, programmet eller ändringen, om dess
genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan.
I Sverige genomförs EUs översvämningsdirektiv (2007/60/EG) genom förordningen om
översvämningsrisker (SFS 2009:956) och MSB:s föreskrifter om riskhanteringsplaner (MSBFS
2013:1). Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) är ansvarig myndighet och genomför
arbetet i nära samarbete med länsstyrelserna. Arbetet genomförs i cykler på sex år, där varje cykel är
uppdelad i tre steg.
I.
Det första steget var en landsomfattande bedömning av översvämningsrisker, som resulterade
i att 18 geografiska områden med betydande översvämningsrisk identifierades. Lindesbergsområdet var ett av dessa 18 områden.
Steg två innebar att man tog fram hotkartor över översvämningshotade områdena och
riskkartor över identifierade risker inom de hotade områdena.
Steg tre innebär att riskhanteringsplaner för de utpekade områdena tas fram. En
riskhanteringsplan ska väga samman de olika aspekterna av hur en allvarlig översvämning ska
hanteras.
II.
III.
Syftet med riskhanteringsplanen är att dra slutsatser utifrån hot- och riskkartorna och identifiera
eventuella behov av utredningar och åtgärder. Särskild vikt läggs på förebyggande arbete samt skydd
och beredskap. Lämpliga mål ska ställas upp för de berörda områdena och riskhanteringsplanen ska
innehålla åtgärder för att uppnå dessa mål. Syftet med miljöbedömningen är att integrera miljöaspekter
i planeringen så att en hållbar utveckling främjas.
Riskhanteringsplanens förhållande till andra planer och program:



Riskhanteringsplanen samordnas med Vattenförvaltningens åtgärdsprogram enligt 13§ i
förordningen om översvämningsrisker.
Den regionala klimatanpassningsplanen för Örebro län, som tagits fram av Länsstyrelsen
under 2014, innehåller avsnitt om översvämningsrisker och om arbetet enligt
översvämningsdirektivet.
Riskhanteringsplanen har en direkt koppling till kommunens arbete med fysisk planering.
Lindesbergs kommuns gällande Översiksplan är från 2007. Man har dock tagit fram en
Fördjupad översiksplan för Lindesbergs stad under slutet av 2014, som innehåller lägsta
golvnivå för bostadsfunktionen med tanke på översvämningsrisken.
3
2. Avgränsning
2.1 Geografisk avgränsning
Slutgiltig geografisk avgränsning av Lindesbergs-området görs när riskhanteringsplanen ska
färdigställas i slutet på 2015 eftersom den styrs av planens åtgärder. Som utgångspunkt används den
avgränsning som gjordes för framtagandet av hotkartorna, men det kan bli aktuellt att utöka området
upp- och/eller nedströms om åtgärder (eller intressen) utanför avgränsningen inkluderas.
Vissa justeringar kommer att göras åt sydost eftersom Lindesbergs avloppsreningsverk ligger strax
nedströms avgränsningen och delar av reningsverkets område påverkas redan av ett 100-årsflöde. Det
är eventuellt även aktuellt att utöka området norrut eftersom både riksväg 68 (ej riksintresse) och
järnväg påverkas av 100-årsflöde och BHF ca 1 km norr om avgränsningen (figur 3).
2.2 Innehållsmässig avgränsning
I MKB:n görs en översiktlig bedömning av riskhanteringsplanens åtgärder och åtgärdsförslag gällande
deras miljöpåverkan och måluppfyllelse. Åtgärderna är i de flesta fall skriva för en eller flera
flödesnivåer, oftast BHF och/eller 100-årsflödet.
4
3. Nollalternativ
Nollalternativet redovisar den miljöpåverkan som en översvämning skulle få inom Lindesbergsområdet om riskhanteringsplanen och dess åtgärder inte genomförs.
3.1 Hotkartor
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har låtit ta fram en översvämningskartering
utmed Arbogaån för sträckan från Ställdalen till Mälaren (MSB 2013). Den innehåller även en
detaljerad kartering av Lindesbergs-området som innehåller vattendjup och flödeshastighet. MSB
använde denna kartering vid framtagande av hotkartor som var det andra steget inom arbetet med
översvämningsförordningen. Hotkartorna visar översvämningens utbredning och djup vid de olika
flödena. Figur 1 och 2 visar hotkartorna för BHF och 100-årsflöde. Samtliga hotkartor finns även
länkade i avsnitt 11 i riskhanteringsplanen.
Figur 1. Hotkarta för det beräknade högsta flödet.
5
Figur 2. Hotkarta för 100-årsflödet.
3.2 Riskkartor
Länsstyrelsen har utifrån hotkartorna tagit fram riskkartor för 50- och 100-årsflöden samt beräknat
högsta flöde. Riskkartorna visar vilka intressen som blir översvämmade vid de olika flödena. BHF och
100-årsflödet finns presenterade nedan i figur 2-3, medan den andra finns länkade i avsnitt 11 i
riskhanteringsplanen.
6
Figur 2. Riskkarta för det beräknade högsta flödet.
Figur 3. Riskkarta för 100-årsflödet.
7
3.3 Miljöpåverkan av det beräknade högsta flödet vid
nollalternativet
En B-anläggning1 påverkas delvis av BHF, Lindesbergs avloppsreningsverk, vilken ligger strax öster
om den ursprungliga avgränsningen. Risk finns därmed att orenat avloppsvatten sprids till
Dalkarlshytteån. I övrigt finns inga miljöfarliga verksamheter eller förorenade områden enligt MSB:s
riktlinjer inom översvämningsområdet. Det finns dock några oklassade objekt (deponier och
verkstadsindustri i drift) och riskklass 2-objekt enligt MIFO2 som skulle kunna innebära en risk för
föroreningsspridning vid en översvämning. Detta kan således påverka den kemiska statusen i vatten
negativt. Risk för att föroreningar sprids från miljöfarlig verksamhet liksom utspädningseffekter är
något som behöver utredas ytterligare. Även den ekologiska statusen i vattnet kan påverkas negativt
av gödningsämnen från översvämmad jordbruksmark och avloppsvatten från översvämmade
byggnader och källare. Kortslutning och andra elfel skulle kunna leda till att även avloppsnäten kan
påverkas.
De två naturreservaten Näset och Tempelbacken påverkas. Näset översvämmas till stor del, men en
viktig del av reservatet är strandängar som regelbundet översvämmas. Vid Tempelbacken
översvämmas endast en liten del av reservatet och påverkan bedöms inte bli så stor. Generellt kan
översvämningar som inte innehåller förorenat vatten vara positiva för naturreservaten och den
biologiska mångfalden. Utöver naturreservaten påverkas även en dricksvattenförekomst enligt
vattenförvaltningsförordningen (VFF)3 och vattenskyddsområdet Lindesberg-Rya av BHF (tabell 1).
Tabell 1. Skyddade områden inom Lindesbergs-området som berörs vid olika flöden.
Namn
Näset
Tempelbacken
Lindesbergsåsen,
Lindeområdet
Rya
Beskrivning
Naturreservat
Naturreservat
Skyddade områden dricksvatten
(VFF)
Vattenskyddsområde
Berörs vid flöde
BHF, 100-årsflöde, 50-årsflöde
BHF
De översvämmade områdena i Lindesbergs tätort kan föra med sig oljeföroreningar och andra
miljögifter ut i Stora och Lilla Lindessjön. Sjöfåglar är speciellt utsatta vid oljeutsläpp i vatten.
Kommer olja i kontakt med fåglarnas fjäderdräkt förstörs dess isolerande förmåga. Vintertid krävs
endast små oljemängder för att fåglar ska dö. Fåglar kan även dö av förgiftning när de putsar sina
förorenade fjäderdräkter.
3.4 Miljöpåverkan av 100-årsflödet vid nollalternativet
En B-anläggning påverkas delvis av 100-årsflödet, Lindesbergs avloppsreningsverk, vilken ligger
strax väster om den ursprungliga avgränsningen. Risk finns därmed att orenat avloppsvatten sprids till
1
En B-anläggning är en miljöfarlig verksamhet som är anmälningspliktig enligt Miljöbalkens 9:e kapitel och
miljöprövningsförordningen (2013:251). Anmälan om miljöfarlig verksamhet görs till generalläkaren,
länsstyrelsen eller kommunen. Ansökan om tillstånd (för en A-anläggning) görs till Mark- och miljödomstolen.
2
Metodik för Inventering av Förorenade Områden (Naturvårdsverkets rapport nr. 4918). Riskklassningen sker i
en skala från 1-4 där 1 innebär ”mycket stor risk för människors hälsa och miljön” och 4 innebär ”liten risk för
människors hälsa och miljön”.
3
Förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön (vattenförvaltningsförordningen, VFF).
8
verkstadsindustri i drift) och riskklass 2-objekt som skulle kunna innebära en risk för
negativt. Även den ekologiska statusen i vattnet kan påverkas negativt av gödningsämnen från
översvämmad jordbruksmark och avloppsvatten från översvämmade byggnader och källare.
Kortslutning och andra elfel skulle kunna leda till att även avloppsnäten kan påverkas.
Naturreservatet Näset översvämmas till stor del, men en viktig del av reservatet är strandängar som
regelbundet översvämmas. Generellt kan översvämningar som inte innehåller förorenat vatten vara
positiva för naturreservat och den biologiska mångfalden. Utöver naturreservatet påverkas även en
dricksvattenförekomst enligt VFF och vattenskyddsområdet Lindesberg-Rya (tabell 1).
3.5 Miljöpåverkan av 50-årsflödet vid nollalternativet
Inga miljöfarliga verksamheter eller förorenade områden enligt MSB:s riktlinjer finns inom
översvämningsutbredningen för 50-årsflödet. (50-årsflödet kan dock påverka mindre delar av Banläggningen Lindesbergs avloppsreningsverk, men eftersom översvämningskartering av detta flöde
saknas utanför den ursprungliga avgränsningen är detta ej klarlagt.) Det finns dock några oklassade
objekt (deponier och verkstadsindustri i drift) och eventuellt även riskklass 2-objekt som skulle kunna
innebära en risk för föroreningsspridning vid en översvämning. Detta kan således påverka den
kemiska statusen i vatten negativt. Även den ekologiska statusen i vattnet kan påverkas negativt av
gödningsämnen från översvämmad jordbruksmark och avloppsvatten från översvämmade byggnader
och källare. Kortslutning och andra elfel skulle kunna leda till att även avloppsnäten kan påverkas.
9
4. Beskrivning av planens påverkan
4.1 Bedömning av planens åtgärder
I nedanstående tabeller är varje åtgärd och åtgärdsförslag länkad till ett eller flera resultatmål. Många
åtgärder kan alltså ge effekter gentemot flera olika resultatmål. De flesta åtgärderna är av utredande
karaktär och medför därför ej negativa konsekvenser för miljön. Många utredningar kan däremot leda
till att beslut tas om mer fysiska åtgärder. Dessa eventuella åtgärder kan innebära negativa
konsekvenser för miljön, men bedöms ej nedan.
4.1.1 Övergripande åtgärder
Resultatmål
Invallningar och andra översvämningsskydd ska finnas tillgängliga vid vissa
prioriterade verksamheter och hos räddnings-tjänsten. Dessa ska prioriteras
enligt: Hälsa, miljö, ekonomi, kulturarv.
Flöde
BHF
Åtgärd
Inventera tillgång till översvämningsskydd
Åtgärdskategori
Skyddsåtgärd M35
Ansvarig aktör
T-sam, Riskhantering i Örebro län?
Genomförande
2016?
Bedömning av åtgärden
Åtgärden bedöms medföra en stor positiv konsekvens för måluppfyllelsen samt ingen negativ
konsekvens.
Resultatmål
Kommunikation och samarbete mellan berörda myndigheter och aktörer är
tydlig.
Flöde
BHF
Åtgärd
Ta fram/uppdatera beredskapsplaner för översvämning
Åtgärdskategori
Beredskapsåtgärd M42
Ansvarig aktör
Länsstyrelsen, Lindesbergs kommun/Nerikes Brandkår
Genomförande
2017?
konsekvens.
10
Resultatmål
Övergripande åtgärd – inget specifikt resultatmål
Flöde
100-årsflöde
Åtgärd
Analysera hur resultaten i rapporten ”Översvämningar i Arbogaån.
Betydelsen av magasinering i de största sjöarna” (Länsstyrelsen i Örebro,
2015) kan användas för att minska översvämningsrisken i Lindesbergsområdet
Åtgärdskategori
Förebyggande åtgärd M24
Ansvarig aktör
Länsstyrelsen
Genomförande
2016
konsekvens.
Resultatmål
Allmänheten är informerad om översvämningsriskerna samt om hur de kan
skydda sig mot en översvämning.
Flöde
BHF, 100-årsflöde
Åtgärd
Informera allmänheten om översvämningsrisk, ansvar, m.m.
Åtgärdskategori
Beredskapsåtgärd M43
Ansvarig aktör
Länsstyrelsen
Genomförande
2016, pågående
Informationsspridning till befolkning och aktörer är av stor vikt och är en ständigt pågående process,
men med extra fokus 2016. Åtgärden bedöms vara av måttlig/stor omfattning. Åtgärden bedöms
medföra en stor positiv konsekvens för måluppfyllelsen samt ingen negativ konsekvens.
4.1.2 Åtgärder för människors hälsa
Resultatmål
Översvämningar oavsett återkomsttid beaktas alltid vid planläggning av nya
bostadsområden.
Översvämningar oavsett återkomsttid beaktas alltid vid planering av nya större
infrastruktur-projekt (vägar, järnvägar).
Ingen infrastruktur med riksintresse ska påverkas av en översvämning, oavsett
återkomsttid.
Flöde
BHF, 100-årsflöde
Åtgärd
Bevaka problematiken med översvämningar i planärenden och ställa krav
enligt PBL (bl.a. enligt riktlinjerna i FÖP för Lindesbergs stad)
Åtgärdskategori
11
Ansvarig aktör
BMB, Länsstyrelsen, Trafikverket
Genomförande
Pågående
Beaktande och åtgärder mot översvämningsrisker kan medföra mera omfattande utredningar och
ökade kostnader för utförande av byggnader och anläggningar. Tidig hänsyn till översvämningsrisker
vid planering av markanvändning och nybyggnation är emellertid ett mycket viktigt och effektivt led i
att minska risker, kostnader och olägenheter i samhället.
Resultatmål
Inga dricksvattenresurser ska påverkas vid en översvämning med en
återkomsttid på 100 år eller oftare.
Flöde
100-årsflöde
Åtgärd
Ta fram en kommunal vattenplan
Åtgärdskategori
Ansvarig aktör
Lindesbergs kommun, BMB, Bergslagens kommunalteknik
Genomförande
2016-2017?
Åtgärden bedöms vara av måttlig/stor omfattning. Åtgärden bedöms medföra en stor positiv
konsekvens för måluppfyllelsen samt ingen negativ konsekvens.
Resultatmål
Inga dricksvattenresurser ska påverkas vid en översvämning med en
återkomsttid på 100 år eller oftare.
Flöde
100-årsflöde
Åtgärd
Ta fram en regional vattenförsörjningsplan
Åtgärdskategori
Ansvarig aktör
Länsstyrelsen
Genomförande
2015-2016
konsekvens.
12
Resultatmål
Inga prioriterade byggnader med samhällsfunktion ska påverkas väsentligt av
en översvämning, oavsett återkomsttid.
Invallningar och andra översvämningsskydd ska finnas tillgängliga vid vissa
prioriterade verksamheter och hos räddnings-tjänsten.
Flöde
BHF, 100-årsflöde
Åtgärd
Utreda behov av och eventuellt tillgång till tillfälliga översvämningsskydd
för Lindesbergs vårdcentrals tillfälliga paviljong inom den västra delen av
kv Bägaren
Åtgärdskategori
Ansvarig aktör
Region Örebro län
Genomförande
2016?
konsekvens.
Resultatmål
Flöde
BHF
Åtgärd
Flytt av vårdcentral inom kv Bägaren till ny vårdcentral inom kv Bulten
Åtgärdskategori
Ansvarig aktör
Region Örebro län, BMB
Genomförande
2017
Åtgärden bedöms vara av stor omfattning. Åtgärden bedöms medföra en stor positiv konsekvens för
måluppfyllelsen. Eventuella negativa konsekvenser ska utredas.
Resultatmål
Inga byggnader med samhällsfunktion ska påverkas väsentligt av en
översvämning med en återkomsttid på 100 år eller oftare.
Flöde
BHF, 100-årsflöde
Åtgärd
Utreda konsekvenserna av översvämningar för samhällsviktiga
verksamheter.
Åtgärdskategori
Ansvarig aktör
BMB, BKT, Länsstyrelsen
13
Genomförande
2018?
konsekvens.
5.1.3 Åtgärder för miljön
Resultatmål
Översvämningar förhindrar inte att god status i vatten kan uppnås.
Inga miljöfarliga verksamheter (A-, B-, IPPC- och Seveso-anläggningar) eller
förorenade områden (riskklass 1) ska påverkas av en översvämning, oavsett
återkomsttid.
Inga skyddade områden (naturreservat, natura 2000-område,
vattenskyddsområde, skyddat område för dricksvatten) ska skadas av en
översvämning, oavsett återkomsttid.
Flöde
BHF, 100-årsflöde
Åtgärd
Ta fram en mer detaljerad studie av förorenade områden och miljöfarliga
verksamheter som kan påverkas av översvämningar
Åtgärdskategori
Ansvarig aktör
Länsstyrelsen
Genomförande
2016?
konsekvens.
Resultatmål
Översvämningar förhindrar inte att god status i vatten kan uppnås.
Inga miljöfarliga verksamheter (A-, B-, IPPC- och Seveso-anläggningar) eller
förorenade områden (riskklass 1) ska påverkas av en översvämning, oavsett
återkomsttid.
Inga skyddade områden (naturreservat, natura 2000-område,
vattenskyddsområde, skyddat område för dricksvatten) ska skadas av en
översvämning, oavsett återkomsttid.
Flöde
Åtgärd
Utreda Lindesbergs Avloppsreningsverks sårbarhet för översvämningar
Åtgärdskategori
Ansvarig aktör
Bergslagens kommunalteknik
Genomförande
2016?
konsekvens.
14
5.1.4 Åtgärder för kulturarvet
Resultatmål
Inga områden som klassas som riksintresse för kulturmiljövården ska ta stora
permanenta skador av en översvämning, oavsett återkomsttid.
Inga fasta fornlämningar ska ta stor permanent skada av en översvämning,
oavsett återkomsttid.
Flöde
BHF
Åtgärd
Ta fram en utredning av vilka kulturarvsobjekt som hotas av
översvämning
Åtgärdskategori
Ansvarig aktör
Länsstyrelsen
Genomförande
2016?
konsekvens.
Resultatmål
Inga områden som klassas som riksintresse för kulturmiljövården ska ta stora
permanenta skador av en översvämning, oavsett återkomsttid.
Inga fasta fornlämningar ska ta stor permanent skada av en översvämning,
Flöde
BHF
Åtgärd
Ta fram en utredning av olika kulturmiljöers sårbarhet för
översvämningar
Åtgärdskategori
Ansvarig aktör
Länsstyrelsen
Genomförande
2017?
konsekvens.
5.1.5 Åtgärder för ekonomisk verksamhet
Resultatmål
återkomsttid.
Flöde
BHF, 100-årsflöde
Åtgärd
Utreda åtgärdsalternativ vid riksväg 50 sydväst om Lindesberg
Åtgärdskategori
Ansvarig aktör
Trafikverket, Lindesbergs kommun
15
Genomförande
2017?
konsekvens.
Resultatmål
återkomsttid.
Flöde
BHF, 100-årsflöde
Åtgärd
Utreda åtgärdsalternativ för järnvägen söderut från Lindesbergs centrum
samt vid Sörängarna norr om Lindesberg
Åtgärdskategori
Ansvarig aktör
Trafikverket, Lindesbergs kommun
Genomförande
2017?
konsekvens.
16
5. Miljömål
Riskhanteringsplanen bedöms kunna påverka och beaktar följande miljökvalitetsmål:
5.1 Giftfri miljö
Översvämningars påverkan på förorenade områden och miljöfarliga verksamheter beaktas enligt
MSB:s riktlinjer och kommer även att studeras i mer detalj i en studie. På sikt kan detta leda till
åtgärder som minskar risken för spridning av miljögifter vid översvämningar.
5.2 Ingen övergödning
Översvämningars påverkan på avloppsreningsverk, enskilda avlopp och avloppsledningar beaktas.
Även översvämningar av jordbruksmark och dess övergödningsrisk behandlas. En åtgärd för att utreda
avloppsreningsverkets känslighet för översvämningar finns med i riskhanteringsplanen. De övriga mer
diffusa övergödningsfrågorna är svårare att komma åt.
5.3 Levande sjöar och vattendrag
Översvämningsrisken i Lindesbergs-området påverkas av de fysiska förhållandena i avrinningsområdet uppströms. Den ekologiska statusen är ej god i många av länets vatten på grund av dammar.
De åtgärder som är aktuella för att komma till rätta med detta kan potentiellt medverka till en ökad
översvämningsrisk eftersom en dammanläggning med aktiv reglering kan ha en dämpande effekt vid
höga flöden. En åtgärd i riskhanteringsplanen är att utvärdera den studie om aktiv reglering i Arbogaån
som tagits fram. Det finns å andra sidan vatten med ej god ekologisk status pga flottningsrensning och
uträtning i jordbrukslandskapet, som med åtgärder kan medverka till minskade översvämningsrisker.
Förslag på åtgärdsprogram för Norra Östersjöns vattendistrikt 2015-2021 (Länsstyrelsen i
Västmanland, 2014) ska samordnas med riskhanteringsplanen och innehåller åtgärder som främst
Jordbruksverket är ansvariga för, som kommer att medverka till både detta miljömål och minskad
översvämningsrisk.
5.4 Grundvatten av god kvalitet
Översvämningars påverkan på Rya vattenskyddsområde och Lindesbergsåsens dricksvattenförekomst
som är skyddad enligt VFF4 beaktas i planen. En regional vattenförsörjningsplan och en kommunal
vattenplan finns med bland riskhanteringsplanens åtgärder.
5.5 Myllrande våtmarker
Översvämningsrisken i Lindesbergs-området påverkas av de fysiska förhållandena i avrinningsområdet uppströms. Välfungerande våtmarker medverkar till att dämpa översvämningar i högflödessituationer. Påverkan av översvämningar på de våtmarker som finns inom Lindesbergs-området tas
också upp, särskilt som vissa ingår i naturreservat.
4
Förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön (Vattenförvaltningsförordningen, VFF).
17
5.6 God bebyggd miljö
Översvämningars påverkan på den bebyggda miljön beaktas fortlöpande i kommunens och
Länsstyrelsens arbete med fysisk planering och beaktas även i riskhanteringsplanen. Kulturarvet är ett
av fyra fokusområden i riskhanteringsplanerna vilket innebär att skydd av kulturellt värdefull
översvämningshotad bebyggelse är prioriterad.
18
6. Sammanfattning av miljöbedömningsprocessen
Miljöbedömningen har utförts i samarbete av vattenvårdshandläggare/klimatanpassningssamordnare
och GIS-samordnare på Länsstyrelsen i Örebro. Under arbetet har det även en hållits en kontinuerlig
dialog med de handläggare på andra länsstyrelser inom Norra Östersjöns vattendistrikt som arbetat
med riskhanteringsplaner.
Länsstyrelsen i Örebro har valt att göra en relativt kortfattad miljökonsekvensbeskrivning där
huvudfokus ligger på vilken miljöpåverkan och vilken måluppfyllelse som riskhanteringsplanens
åtgärder bedöms ha. Då de flesta åtgärderna är av utredande karaktär blir miljöpåverkan liten. En
annan Länsstyrelse bedömde exempelvis, av liknande skäl, att betydande miljöpåverkan ej förelåg.
19
7. Uppföljning och övervakning
Länsstyrelsen ansvarar för att riskhanteringsplanen genomförs och ska även årligen följa upp detta och
rapportera till MSB den 1 februari varje år (MSB, 2014). Uppföljning ska göras av hotkartor,
riskkartor, riskhanteringsplan samt denna miljökonsekvensbeskrivning.
20
8. Icke-teknisk sammanfattning
genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Syftet med miljöbedömningen är att
integrera miljöaspekter i planeringen så att en hållbar utveckling främjas.
Miljökonsekvensbeskrivningen innehåller ett nollalternativ där miljöpåverkan utan planens
genomförande beskrivs, en beskrivning av planens åtgärders påverkan, samt en beskrivning av planens
koppling till miljökvalitetsmålen. Förutom en bedömning av av åtgärdernas miljökonsekvenser
innehåller det avsnittet av MKB:n även en bedömning av åtgärdernas konsekvens för måluppfyllelsen.
Riskhanteringsplanens åtgärder är indelade i fem kategorier; en övergripande och de fyra
fokusområdena människors hälsa, miljö, kulturarv och ekonomisk verksamhet. Då de allra flesta
åtgärderna är av utredande art medför de inga negativa konsekvenser för miljön. Flera av
utredningarna kan däremot leda till beslut om fysiska åtgärder, men miljöbedömning av dessa blir i ett
senare skede.
21
9. Källförteckning
Europaparlamentets och rådets direkt 2007/60/EG om bedömning och hantering av
översvämningsrisker.
Länsstyrelsen i Västmanland, 2014. Förslag på åtgärdsprogram för Norra Östersjöns vattendistrikt
2015-2021.
Länsstyrelsen i Örebro, 2015. Översvämningar i Arbogaån. Betydelsen av magasinering i de största
sjöarna. 2015-03-02.
MSB, 2013. Översvämningskartering utmed Arbogaån. Med detaljerad översvämningskartering för
det identifierade området med betydande översvämningsrisk, Lindesbergs-området, samt detaljerad
kartering för Arboga. Sträckan från Ställdalen till Mälaren. Rapport nr: 16, 2013-12-10.
MSB, 2014. Vägledning för riskhanteringsplaner. Enligt föroreningen om översvämningsrisker (SFS
2009:956) samt MSB:s föreskrift om riskhanteringsplaner (MSBFS 2013:1).
MSBFS 2013:1. Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om länsstyrelsens planer
för hantering av översvämningsrisker (riskhanteringsplaner).
SFS 2009:956. Förordning om översvämningsrisker.
22
23
LÄNSSTYRELSEN I ÖREBRO LÄN
Samrådsunderlag
Publ nr:
Titel
Utgivare
Omslagsfoto
Publ nr.
Länsstyrelsen i Örebro län
Roland Eneflod (Södra infarten, vårfloden 1977).
Kontaktperson
Version
Christian Brun
Samrådsunderlag
Sammanfattning
Riskhanteringsplanen för Lindesberg är framtagen som en del i arbetet enligt EU:s översvämningsdirektiv. I Sverige genomförs direktivet enligt förordningen om översvämingsrisker (SFS 2009:956)
och MSB:s föreskrifter om riskhanteringsplaner (MSBFS 2013:1).
Det övergripande syftet med riskhanteringsplanen är att skapa förutsättningar för att minska riskerna
med och konsekvenserna av översvämningar. Särskild vikt läggs på förebyggande arbete,
kunskapshöjning samt skydd och beredskap. Lämpliga mål ska ställas upp för berörda områden och
riskhanteringsplanen ska innehålla åtgärder för att uppnå dessa mål.
Det första steget i arbetet med översvämningsförordningen var att Lindesberg utpekades som ett av de
18 områden i landet med betydande översvämningsrisk. Därefter har hot- och riskkartor tagits fram för
översvämningar av olika omfattning; 50-årsflöde, klimatanpassat 100-årsflöde och beräknat högsta
flöde. Hotkartorna visar översvämmade områden och vattendjup medan riskkartorna visar påverkade
intressen inom de översvämningshotade områdena. Riskhanteringsplanen är således det tredje och
avslutande steget som ska beskriva de mål och åtgärder som har identifierats utifrån kartorna.
Sammanlagt 16 åtgärder och åtgärdsförslag har tagits fram i riskhanteringsplanen. Då de flesta
åtgärder är av utredande karaktär kommer många att leda till ytterligare åtgärder baserat på resultaten
från utredningarna. De åtgärder och åtgärdsförslag som tagits fram riktar sig till flera olika aktörer:
Lindesbergs kommun, Bergslagens miljö- och byggförvaltning, Bergslagens kommunalteknik, Region
Örebro län, Trafikverket, Länsstyrelsen i Örebro län och några samverkansgrupper.
11-18§§ miljöbalken, vilket innebär att en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) har tagits fram
tillsammans med planen. Då riskhanteringsplanens åtgärder främst är av utredande art bedöms planens
miljöpåverkan vara relativt liten, vilket även innebär att MKB:n blir ganska kortfattad.
Riskhanteringsplanen ska vara ute på samråd i minst två månader och ska därefter vara färdig senast
den 22 december 2015 för att sedan levereras till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
(MSB). Länsstyrelsen ansvarar för att planen genomförs och kommer årligen att följa upp arbetet.
All information om arbetet enligt översvämningsförordningen finns på Länsstyrelsens webbplats1.
1
Länsstyrelsen i Örebro län, 2015: http://www.lansstyrelsen.se/orebro/Sv/miljo-och-klimat/vatten-ochvattenanvandning/oversvamning/Pages/oversvamningsdirektivet.aspx
3
Innehåll
Sammanfattning ............................................................................... 3
1. Bakgrund ..................................................................................... 6
2. Betydande översvämningsrisk i Lindesberg ...................................... 8
3. Karta med avgränsning .................................................................. 9
4. Slutsatser från hot- och riskkartorna samt utdrag ur dessa som är
viktiga för riskhanteringsplanen ........................................................ 10
4.1 Bakgrundsinformation .................................................................................. 10
4.1.1 Ekologisk och kemisk status i vattenförekomsterna (2013) ...................................................... 10
4.2 Slutsatser för det beräknade högsta flödet ...................................................... 11
4.2.1 Påverkan på människors hälsa .............................................................................................. 11
4.2.2 Påverkan på miljön ............................................................................................................. 12
4.2.3 Påverkan på kulturarvet....................................................................................................... 14
4.2.4 Påverkan på ekonomisk verksamhet...................................................................................... 14
4.3 Slutsatser för 100-årsflödet .......................................................................... 16
4.4 Slutsatser för 50-årsflödet ............................................................................ 18
5. Mål för arbetet med riskhanteringsplanen ...................................... 20
5.1 Målstruktur ................................................................................................. 20
5.1.1 Övergripande mål ............................................................................................................... 20
5.1.2 Resultatmål ........................................................................................................................ 20
5.1.3 Åtgärdsmål ........................................................................................................................ 20
5.1.4 Kunskapsmål ...................................................................................................................... 20
5.2 Mål – övergripande ...................................................................................... 21
5.3 Mål för människors hälsa .............................................................................. 22
5.4 Mål för miljön .............................................................................................. 23
5.5 Mål för kulturarvet ....................................................................................... 23
5.6 Mål för ekonomisk verksamhet ...................................................................... 24
6. En redovisning av åtgärder som föreslås och hur prioriteringar
genomförts .................................................................................... 25
6.1 Övergripande åtgärder ................................................................................. 25
6.2 Åtgärder för människors hälsa ....................................................................... 25
4
6.3 Åtgärder för miljön ...................................................................................... 26
6.4 Åtgärder för kulturarvet ................................................................................ 26
6.5 Åtgärder för ekonomisk verksamhet ............................................................... 26
6.6 Prioritering av åtgärder ................................................................................ 26
6.7 Åtgärdskategorier ........................................................................................ 27
7. En redovisning av åtgärder som vidtas enligt 5 kap MB, 6 kap MB, och
lagen om att förebygga storskaliga kemikalieolyckor (Sevesolagen) som
har anknytningar till översvämningar ................................................ 28
7.1 Åtgärder enligt 5 kap Miljöbalken ................................................................... 28
7.2 Åtgärder enligt 6 kap Miljöbalken ................................................................... 28
7.3 Åtgärder enligt Sevesolagen .......................................................................... 28
8. Sammanfattning av miljöbedömningen och MKB:n som tagits fram i
arbetet .......................................................................................... 29
9. Sammanfattning av samråd och justeringar efter samråd ................ 30
10. Beskrivning av uppföljning av planen och MKB:n ........................... 31
10.1 Uppföljning av hotkartor ............................................................................. 31
10.2 Uppföljning av riskkartor ............................................................................. 31
10.3 Uppföljning av riskhanteringsplanen ............................................................. 31
10.3.1 Uppföljning av miljökonsekvensbeskrivningen ....................................................................... 31
11. Länkar till kartor ....................................................................... 32
11.1 Hotkartor – MSB ........................................................................................ 32
11.2 Riskkartor – Länsstyrelserna ....................................................................... 32
12. Källförteckning .......................................................................... 33
Bilaga
Miljöbedömning av riskhanteringsplanen
5
1. Bakgrund
Efter flera stora översvämningar i Europa antog EU under 2007 ett direktiv som reglerar hanteringen
av översvämningsrisker. EU:s översvämningsdirektiv (2007/60/EG) genomförs i Sverige genom
förordningen om översvämningsrisker (SFS 2009:956) och MSB:s föreskrifter om
riskhanteringsplaner (MSBFS 2013:1). Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) är
ansvarig myndighet och genomför arbetet i nära samarbete med länsstyrelserna. Arbetet sker i cykler
på sex år, där varje cykel är uppdelad i tre steg (figur 1):
1. Steg 1 utfördes under 2010-2011 av MSB och innebar en landsomfattande bedömning av
översvämningsrisker. Utifrån denna bedömning har 18 geografiska områden identifierats där
betydande översvämningsrisk föreligger (MSB, 2011). Två av dessa områden ligger i Örebro
län, Lindesberg och Örebro.
2. Steg 2 slutfördes i december 2013 och innebar att två typer av kartor utarbetades för de
områden där det föreligger betydande översvämningsrisk. Hotkartor över de
översvämningshotade områdena samt riskkartor med översvämningsrisker inom de hotade
områdena. Hotkartorna togs fram utifrån MSB:s översvämningskartering av Arbogaån (MSb,
2013). Länkar till kartorna finns i avsnitt 11.
3. Steg 3 startade i början av 2014 och innebär att riskhanteringsplaner för de utpekade orterna
tas fram. Ansvarig länsstyrelse är den inom vars län respektive område med betydande
översvämningsrisk ligger. Det innebär alltså att Länsstyrelsen i Örebro ansvarar för
framtagandet av riskhanteringsplaner för Lindesberg och Örebro. Riskhanteringsplanerna ska
färdigställas i december 2015.
Figur 1. Förordningen om översvämningsrisker genomförs i cykler om sex år, där varje cykel är uppdelad i tre
steg. Varje steg avslutas med en rapportering till EU-kommissionen. (MSB, 2012)
6
Riskhanteringsplanen är således det avslutande steget i den första cykeln av genomförandet av EUs
översvämningsdirektiv. En riskhanteringsplan ska väga samman de olika aspekterna av hur en
allvarlig översvämning hanteras. Genom att dra slutsatser utifrån hot- och riskkartorna identifieras
behov av utredningar och åtgärder. Det övergripande syftet med riskhanteringsplanen är att skapa
förutsättningar för att minska riskerna med och konsekvenserna av översvämningar. Särskild vikt
läggs på förebyggande arbete, kunskapshöjning samt skydd och beredskap. Lämpliga mål ska ställas
upp för de berörda områdena och riskhanteringsplanen ska innehålla åtgärder för att uppnå dessa mål.
7
2. Betydande översvämningsrisk i Lindesberg
I steg 1 i översvämningsförordningen identifierades Lindesberg som ett av landets 18 områden med
betydande översvämningsrisk. Urvalet baserades bland annat på hur många som är bosatta och hur
många som arbetar inom översvämningshotade områden. Man tog även hänsyn till hur de fyra
fokusområdena påverkas av en översvämning, samt om området drabbats av någon översvämning.
Inom det område i Lindesberg som berörs vid en översvämning i nivå med det beräknade högsta flödet
bor 752 personer (2011). Dessutom berörs 66 arbetsställen och 532 personer har sina arbetsplatser
inom området. Exempelvis kan ett naturreservat, teknisk infrastruktur, fornminnen och miljöfarlig
verksamhet översvämmas. I Lindesberg har det tidigare inträffat flera översvämningar med omfattande
konsekvenser.
Figur 2. Översvämning i Lindesberg våren 1977, södra infarten med Gamla Sundsbron i förgrunden. Foto:
Roland Eneflod.
8
3. Karta med avgränsning
Slutgiltig avgränsning av Lindesbergs-området görs när riskhanteringsplanen ska färdigställas i slutet
på 2015 eftersom den styrs av planens åtgärder. Som utgångspunkt används den avgränsning som
gjordes för framtagandet av hotkartorna, men det kan bli aktuellt att utöka området upp- och/eller
nedströms om åtgärder (eller intressen) utanför avgränsningen inkluderas.
Vissa justeringar kommer att göras åt sydost eftersom Lindesbergs avloppsreningsverk ligger strax
nedströms avgränsningen och delar av reningsverkets område påverkas redan av ett 100-årsflöde. Det
är eventuellt även aktuellt att utöka området norrut eftersom både riksväg 68 (ej riksintresse) och
järnväg påverkas av 100-årsflöde och BHF ca 1 km norr om avgränsningen (figur 3).
Figur 3. Karta med geografisk avgränsning av riskhanteringsplanens område (svart heldragen linje är
hotkartornas ursprungliga avgränsning och streckad linje är preliminär ny avgränsning).
9
4. Slutsatser från hot- och riskkartorna samt utdrag ur
dessa som är viktiga för riskhanteringsplanen
De hotkartor som MSB tog fram i översvämningsförordningens steg 2A visar vilka områden som
skulle påverkas vid en översvämning med en viss omfattning eller återkomsttid. Där finns även
vattendjup och flödeshastighet över de översvämmade områdena. På de riskkartor som tagits fram av
Länsstyrelsen i förordningens steg 2B visas förutom översvämningens utbredning även olika
riskobjekt eller intressen som skulle påverkas av översvämningen. Dessa är t.ex. befolkning,
byggnader med samhällsfunktion, miljöfarliga verksamheter, skyddade områden, infrastruktur och
kulturarvsobjekt. Hot- och riskkartorna för Lindesbergs-området är baserade på
översvämningskarteringar för tre olika flödesnivåer:



Översvämning med hög sannolikhet, 50-årsflöde.
Översvämning med medelhög sannolikhet, 100-årsflöde, som är klimatanpassat för år 2098.
Översvämning med låg sannolikhet, beräknat högsta flöde (BHF), vilket är statistiskt beräknat
och motsvarar ungefär ett 10 000-årsflöde.
Som mått på översvämningsrisken används alltså begreppet återkomsttid, vilket innebär den
genomsnittliga tiden mellan två översvämningar av samma omfattning. Begreppet kan dock vara lite
missvisande eftersom det anger sannolikheten för ett enda år och inte den sammanlagda sannolikheten
för en period av flera år. Den sammanlagda sannolikheten för att ett flöde med en viss återkomsttid ska
överskridas under en längre tidsperiod visas i tabell 1. Ett flöde med en återkomsttid på 100 år har till
exempel 63 % sannolikhet att inträffa under en 100-årsperiod medan ett flöde med återkomsttiden 10
000 år har 1 % sannolikhet att inträffa under en 100-årsperiod.
Tabell 1. Sannolikhet för ett visst flöde uttryckt i % under en period av år (MSB, 2013).
Flöde
20-årsflöde
50-årsflöde
100-årsflöde
200-årsflöde
1 000-årsflöde
10 000-årsflöde
10 år
40
18
10
5
1
0,1
50 år
92
64
40
22
5
0,5
Period av år
100 år 200 år 500 år
99
100
100
87
98
100
63
87
99
39
63
92
10
18
39
1
2
5
1 000 år
100
100
100
99
63
9,5
4.1 Bakgrundsinformation
4.1.1 Ekologisk och kemisk status i vattenförekomsterna (2013)
Arbogaån mellan Råsvalen och Stora Lindessjön: Ekologisk vattenstatus: God. Kemisk vattenstatus:
Uppnår ej god. Miljöproblem är främst miljögifter (metaller) och fysik påverkan.
Stora Lindessjön: Ekologisk vattenstatus: Otillfredsställande. Kemisk vattenstatus: Uppnår ej god.
Miljöproblem är främst miljögifter (metaller), fysisk påverkan och övergödning.
Dalkarlshytteån (Arbogaån) mellan Stora Lindessjön och Björkasjön: Ekologisk vattenstatus: Måttlig.
Kemisk vattenstatus: Uppnår ej god. Miljöproblem är främst miljögifter (metaller) och fysisk
påverkan.
10
Lindesbergsåsen, Lindeområdet: Kemisk status grundvatten: God. Miljöproblem är främst miljögifter
(bekämpningsmedel).
4.2 Slutsatser för det beräknade högsta flödet
Vid en översvämning med omfattningen ett beräknat högsta flöde (BHF) påverkas 375 personer
(nattbefolkning). 19 byggnader med samhällsfunktion översvämmas liksom 172 byggnader med
huvudändamål bostad/industri. Två distributionsbyggnader och två skolor påverkas. Lindesbergs
avloppsreningsverk översvämmas delvis. Lasarettet klarar sig men den enda vårdcentralen i tätorten
påverkas (figur 4 och 5). Två andra vårdcentraler finns inom Lindesbergs kommun, men det är 15-20
km till Storå respektive Frövi.
Figur 4. Ett urval av intressen i norra Lindesberg som påverkas av BHF. Lindesbergsåsen som är skyddad enligt
Vattenförvaltningsförordningen (VFF) är ej utmarkerad.
Delar av infrastrukturen påverkas och sammanlagt översvämmas 9 km vägar och järnvägar. Utanför
den ursprungliga avgränsningen översvämmas ytterligare ca 1 km järnväg och några kilometer mindre
väg. Även ett flertal broar överströmmas. Framkomligheten på vägarna kommer alltså att påverkas
vilket kan innebära problem för t.ex. räddningstjänst, ambulans och polis att nå behövda.
Det är alltså stor risk för att samhällets förmåga att upprätthålla administration, sjukvård och annan
samhällsservice som är viktigt för männsikors hälsa kommer att minska.
11
Figur 5. Intressen i Lindesbergs centrum som påverkas av BHF. Vattenskyddsområdet Rya och Lindesbergsåsen
som är skyddad enligt VFF är ej utmarkerad.
4.2.2 Påverkan på miljön
En B-anläggning2 påverkas delvis av BHF, Lindesbergs avloppsreningsverk, vilken ligger strax öster
om den ursprungliga avgränsningen (figur 6). Risk finns därmed att orenat avloppsvatten sprids till
verkstadsindustri i drift) och riskklass 2-objekt enligt MIFO3 som skulle kunna innebära en risk för
negativt. Risk för att föroreningar sprids från miljöfarlig verksamhet liksom utspädningseffekter är
något som behöver utredas ytterligare. Även den ekologiska statusen i vattnet kan påverkas negativt
av gödningsämnen från översvämmad jordbruksmark och avloppsvatten från översvämmade
byggnader och källare. Kortslutning och andra elfel skulle kunna leda till att även avloppsnäten kan
påverkas.
2
En B-anläggning är en miljöfarlig verksamhet som är anmälningspliktig enligt Miljöbalkens 9:e kapitel och
miljöprövningsförordningen (2013:251). Anmälan om miljöfarlig verksamhet görs till generalläkaren,
länsstyrelsen eller kommunen. Ansökan om tillstånd (för en A-anläggning) görs till Mark- och miljödomstolen.
3
Metodik för Inventering av Förorenade Områden (Naturvårdsverkets rapport nr. 4918). Riskklassningen sker i
en skala från 1-4 där 1 innebär ”mycket stor risk för människors hälsa och miljön” och 4 innebär ”liten risk för
människors hälsa och miljön”.
12
Figur 6. Ett urval av intressen i östra Lindesberg som påverkas av BHF. Lindesbergs avloppsreningsverk samt
påverkat industriområde vid Dalkarlshytteån. Lindesbergsåsen som är skyddad enligt VFF är ej utmarkerad.
De två naturreservaten Näset och Tempelbacken påverkas (figur 7). Näset översvämmas till stor del,
men en viktig del av reservatet är strandängar som regelbundet översvämmas. Vid Tempelbacken
översvämmas endast en liten del av reservatet och påverkan bedöms inte bli så stor. Generellt kan
översvämningar som inte innehåller förorenat vatten vara positiva för naturreservaten och den
biologiska mångfalden. Utöver naturreservaten påverkas även en dricksvattenförekomst enligt
vattenförvaltningsförordningen (VFF)4 och vattenskyddsområdet Lindesberg-Rya av BHF (tabell 2).
Tabell 2. Skyddade områden inom Lindesbergs-området som berörs vid olika flöden
Namn
Näset
Tempelbacken
Lindesbergsåsen,
Lindeområdet
Rya
Beskrivning
Naturreservat
Naturreservat
Skyddade områden dricksvatten
(VFF)
Vattenskyddsområde
Berörs vid flöde
BHF
De översvämmade områdena i Lindesbergs tätort kan föra med sig oljeföroreningar och andra
miljögifter ut i Stora och Lilla Lindessjön. Sjöfåglar är speciellt utsatta vid oljeutsläpp i vatten.
Kommer olja i kontakt med fåglarnas fjäderdräkt förstörs dess isolerande förmåga. Vintertid krävs
4
Förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön (vattenförvaltningsförordningen, VFF).
13
endast små oljemängder för att fåglar ska dö. Fåglar kan även dö av förgiftning när de putsar sina
förorenade fjäderdräkter.
4.2.3 Påverkan på kulturarvet
Varierande vattennivåer är naturliga och en stor del av den äldre bebyggelsen och fornlämningar ligger
på de höjder och platser som har ansetts säkra för högre vattenstånd. Dock finns det fornlämningar och
byggnader med koppling till vatten som då naturligtvis blir mer utsatta när vattnet stiger. Det sena
1800-talet och framförallt 1900-talets utvidgade stadsmiljöer med bebyggelse och grönområden tar
annan mark i anspråk och påverkas därmed även i högre grad av översvämningar.
Lindesbergs småstadsmiljö är riksintresse för kulturmiljövården. Staden ligger nära vatten och har en
hög andel träbebyggelse. Större delen av bebyggelsen ligger på högre nivåer men de delar som ligger
närmast vattnet är känsliga och kan komma att skadas i och med ett högre vattenstånd (figur 5).
Gamla Sundsbron är byggnadsminne och en av de första betongbroarna (figur 5 och 7). Betong är
tåligt och står emot översvämningar relativt bra.
Inom Lindesbergs-området finns även 3 fasta fornlämningar som påverkas av BHF. Fornlämningar
påverkas främst av vattnets eroderande egenskaper som kan dra med sig stora mängder av jordmassor.
Även förorenat vatten kan genom försurning påverka kulturlagrens bevarandeegenskaper.
Återkommande vattenpåverkan medför en ökad risk för ökade skador.
4.2.4 Påverkan på ekonomisk verksamhet
Figur 7. Ett urval av intressen i söder om Lindesbergs centrum som påverkas av BHF. Vattenskyddsområdet Rya
och Lindesbergsåsen som är skyddad enligt VFF är ej utmarkerad.
14
En översvämning till BHF skulle påverka fastighetsägare och orsaka ekonomisk skada då 191
byggnader översvämmas. Översvämningen påverkar även 193 personer (dagbefolkning) och 17
arbetsställen.
Infrastrukturen påverkas vid BHF och sammanlagt översvämmas 9 km vägar och järnvägar. Riksväg
50 påverkas sydväst om Lindessjön vid Stackerud/Dalskogen, totalt 250 m översvämmas. Järnvägen
översvämmas 1500 m söder om Lindesberg (figur 7). Utöver detta finns ca 1 km norr om den
ursprungliga avgränsningen ett område där järnvägen översvämmas i 1000 m, samt även riksväg 68 (ej
riksintresseväg) i totalt 700 m (figur 3). Även ett flertal broar överströmmas.
Lindesbergs avloppsreningsverk översvämmas delvis och 2 distributionsbyggnader översvämmas.
Två hektar industrimark översvämmas vid BHF. Området ligger vid Dalkarlshytteån precis före
kraftverket och tre av verkstadsindustrins byggnader drabbas (figur 6). En översvämning kan resultera
i produktionsstopp och skador på byggnader och inredning vilket kan medföra stora kostnader för
företagen.
Översvämning av jordbruksmark orsakar skördebortfall. Den översvämmade åkerarealen är 53 ha,
vilket utgör endast 0,3 % av kommunens totala åkerareal. Kortvariga översvämningar av skogsmark
beräknas inte ge några nämnvärda skador på skogen. Längre eller återkommande perioder av
översvämningar kan påverka skogstillväxten eller kan även leda till att skogen dör. Den
översvämmade skogsmarken inom riskkarteområdet är 62 ha, vilket utgör endast 0,06 % av
kommunens totala skogsareal.
15
4.3 Slutsatser för 100-årsflödet
Figur 8. Intressen i norra Lindesberg som påverkas av 100-årsflödet. Lindesbergsåsen som är skyddad enligt
VFF är ej utmarkerad.
Vid en översvämning med omfattningen ett 100-årsflöde påverkas 3 personer. 1 byggnad med
samhällsfunktion översvämmas liksom 57 byggnader med huvudändamål bostad/industri.
Vårdcentralen i tätorten touchas precis av översvämningen (figur 8 och 9).
Delar av infrastrukturen påverkas och sammanlagt översvämmas 1,6 km vägar (främst mindre vägar).
Utanför den ursprungliga avgränsningen översvämmas ytterligare ca 300 m järnväg och några
kilometer mindre väg. Framkomligheten på vägarna kommer alltså att påverkas vilket kan innebära
problem för t.ex. räddningstjänst, ambulans och polis att nå behövda.
Det är alltså risk för att samhällets förmåga att upprätthålla administration, sjukvård och annan
samhällsservice kommer att minska.
16
Figur 9. Intressen i Lindesbergs centrum som påverkas av 100-årsflödet. Vattenskyddsområdet Rya och
Lindesbergsåsen som är skyddad enligt VFF är ej utmarkerad.
En B-anläggning påverkas delvis av 100-årsflödet, Lindesbergs avloppsreningsverk, vilken ligger
strax väster om den ursprungliga avgränsningen. Risk finns därmed att orenat avloppsvatten sprids till
verkstadsindustri i drift) och riskklass 2-objekt som skulle kunna innebära en risk för
negativt. Även den ekologiska statusen i vattnet kan påverkas negativt av gödningsämnen från
översvämmad jordbruksmark och avloppsvatten från översvämmade byggnader och källare.
Kortslutning och andra elfel skulle kunna leda till att även avloppsnäten kan påverkas.
17
närmast vattnet är känsliga och kan komma att skadas i och med ett högre vattenstånd (figur 9).
Gamla Sundsbron är byggnadsminne och en av de första betongbroarna (figur 9). Betong är tåligt och
står emot översvämningar relativt bra.
Inom Lindesbergs-området finns även 2 fasta fornlämningar som påverkas av 100-årsflödet.
Fornlämningar påverkas främst av vattnets eroderande egenskaper som kan dra med sig stora mängder
av jordmassor. Även förorenat vatten kan genom försurning påverka kulturlagrens
bevarandeegenskaper. Återkommande vattenpåverkan medför en ökad risk för ökade skador.
En översvämning med omfattningen ett 100-årsflöde skulle påverka fastighetsägare och orsaka
ekonomisk skada då 58 byggnader översvämmas. Översvämningen påverkar ej dagbefolkning eller
arbetsställen.
Järnvägen översvämmas en kort sträcka ca 1km söder om järnvägsbron över Dalkarlshytteån. Totalt är
det en sträcka på ca 1,2 km som ligger helt i kant med översvämningsområdet. Utöver detta finns ca 1
km norr om den ursprungliga avgränsningen ett område där järnvägen översvämmas i ca 300 m, samt
även riksväg 68 (ej riksintresseväg) i ca 350 m.
0,1 ha industrimark översvämmas. Det lilla området ligger vid Dalkarlshytteån precis före kraftverket
och en av verkstadsindustrins byggnader drabbas. En översvämning kan resultera i produktionsstopp
och skador på byggnader och inredning vilket kan medföra stora kostnader för företaget.
översvämmade skogsmarken är 17 ha, vilket utgör endast 0,02 % av kommunens totala skogsareal.
4.4 Slutsatser för 50-årsflödet
Vid en översvämning med omfattningen ett 50-årsflöde påverkas 3 personer. 46 byggnader med
huvudändamål bostad/industri översvämmas, ingen byggnad med samhällsfunktion.
Framkomligheten på vägarna utmed strandkanten kommer att påverkas.
Det finns en liten risk för att samhällets förmåga att upprätthålla administration, sjukvård och annan
samhällsservice kommer att minska vid en översvämning.
Inga miljöfarliga verksamheter eller förorenade områden enligt MSB:s riktlinjer finns inom
översvämningsutbredningen för 50-årsflödet. (50-årsflödet kan dock påverka mindre delar av Banläggningen Lindesbergs avloppsreningsverk, men eftersom översvämningskartering av detta flöde
18
saknas utanför den ursprungliga avgränsningen är detta ej klarlagt.) Det finns dock några oklassade
objekt (deponier och verkstadsindustri i drift) och eventuellt även riskklass 2-objekt som skulle kunna
innebära en risk för föroreningsspridning vid en översvämning. Detta kan således påverka den
kemiska statusen i vatten negativt. Även den ekologiska statusen i vattnet kan påverkas negativt av
gödningsämnen från översvämmad jordbruksmark och avloppsvatten från översvämmade byggnader
och källare. Kortslutning och andra elfel skulle kunna leda till att även avloppsnäten kan påverkas.
närmast vattnet är känsliga och kan komma att skadas i och med ett högre vattenstånd.
Gamla Sundsbron är byggnadsminne och en av de första betongbroarna. Betong är tåligt och står emot
översvämningar relativt bra.
Inom Lindesbergs-området finns även 2 fasta fornlämningar som påverkas av 50-årsflödet.
Fornlämningar påverkas främst av vattnets eroderande egenskaper som kan dra med sig stora mängder
av jordmassor. Även förorenat vatten kan genom försurning påverka kulturlagrens
bevarandeegenskaper. Återkommande vattenpåverkan medför en ökad risk för ökade skador.
En översvämning med omfattningen ett 50-årsflöde skulle påverka fastighetsägare och orsaka
ekonomisk skada då 46 byggnader översvämmas. Översvämningen påverkar ej dagbefolkning eller
arbetsställen.
Järnvägen översvämmas ej men en sträcka på ca 1,2 km ligger helt i kant med översvämningsområdet
(kring Dalkarlshytteån och söderut).
0,1 ha industrimark översvämmas. Det lilla området ligger vid Dalkarlshytteån precis före kraftverket
och en av verkstadsindustrins byggnader drabbas. En översvämning kan resultera i produktionsstopp
och skador på byggnader och inredning vilket kan medföra stora kostnader för företaget.
översvämmade skogsmarken är 16 ha, vilket utgör endast 0,01 % av kommunens totala skogsareal.
19
5. Mål för arbetet med riskhanteringsplanen
5.1 Målstruktur
5.1.1 Övergripande mål
Målen i riskhanteringsplanen bygger på MSB:s vision: ”Ett säkert samhälle vid en omfattande
översvämning.” MSB har även tagit fram förslag på vägledande och övergripande mål för fyra
fokusområden:
 Människors hälsa ska inte påverkas väsentligt av en översvämning.
 Miljön och naturvärden inom skyddade områden ska inte förorenas vid en översvämning.
 Kulturarvet ska skyddas så att värdefulla lämningar och kunskap inte förloras vid en
översvämning.
 Ekonomisk verksamhet som bidrar till samhällets funktion ska inte utsättas för långvariga
avbrott i verksamheten vid en översvämning.
Länsstyrelserna i Norra Östersjöns vattendistrikt har valt att utgå från dessa övergripande mål vid
framtagandet av de mer precisa resultatmålen. Länsstyrelserna ser fördelar med att använda samma
målstruktur och övergripande mål inom vattendistriktet för att undvika motstridigheter inom samma
avrinningsområde.
5.1.2 Resultatmål
Resultatmålen är vägledande för arbetet med att identifiera behov av åtgärder. De är även ett stöd i att
identifiera vilka funktioner som ska upprätthållas vid en omfattande översvämning för att undvika
betydande påverkan på människors hälsa, miljön, kulturarvet och ekonomisk verksamhet. Resultatmålen ska ange en önskad nivå på förmågan att hantera en översvämning och en precisering av vilken
påverkan på samhället som kan accepteras.
5.1.3 Åtgärdsmål
Åtgärdsmål har tagits fram för att förenkla identifiering och prioritering av åtgärder. De visar på vilka
funktioner i samhället som behöver förstärkas för att uppnå resultatmålen.
5.1.4 Kunskapsmål
Kunskapsmål behövs för att förtydliga vilka frågor som behöver studeras ytterligare. Det kan dels
handla om att vi inte vet om resultatmålen uppnås redan, men det kan även behövas mer kunskap för
att kunna prioritera mellan olika möjliga åtgärder. Kunskapsmålen bör vara uppfyllda under nästa
sexårscykel (senast 2021) enligt MSB:s vägledning (MSB, 2014).
20
5.2 Mål – övergripande
Resultatmål
Översvämningar
med låg sannolikhet
(BHF)
Allmänheten är
informerad om
översvämningsriskerna samt om
hur de kan skydda
sig mot en
översvämning.
Invallningar och
andra översvämningsskydd ska
finnas tillgängliga
vid vissa
prioriterade
verksamheter och
hos räddningstjänsten. Dessa ska
prioriteras enligt:
Hälsa, miljö,
ekonomi, kulturarv.
Resultatmål
Översvämningar
med medelhög
sannolikhet
(100-årsflöde)
Resultatmål
Översvämningar
med hög
sannolikhet
(50-årsflöde)
Kommunikation och
samarbete mellan
berörda myndigheter
och aktörer är tydlig.
Åtgärdsmål
Rutiner för
kommunikation och
samarbete
finns i
beredskapsplaner hos
berörda
myndigheter
och aktörer.
Det finns en
beredskap för att
tidigt få indikationer
på höga flödessituationer i
vattendragen, samt
att tidigt varna
allmänheten om
sådana situationer.
21
Kunskapsmål
Senast år 2016 ska
det finnas kunskap
om tillgängliga
översvämningsskydd
hos aktuella aktörer.
(I en lättillgänglig
förteckning ska
prioriteringen finnas
där man kan se vilka
områden eller
verksamheter de ska
skydda. Här ska även
finnas information
om ytterligare
regionala och
nationella resurser.)
5.3 Mål för människors hälsa
Resultatmål
Översvämningar
(BHF)
Inga prioriterade*
byggnader med
samhällsfunktion ska
påverkas väsentligt
av en översvämning,
Ingen infrastruktur
med riksintresse ska
påverkas av en
översvämning,
Översvämningar
oavsett återkomsttid
beaktas alltid vid
planering av nya
större infrastrukturprojekt (vägar,
järnvägar).
Högst 300 personers
bostäder ska beröras
av en översvämning
enligt BHF.
Resultatmål
Översvämningar
med medelhög
sannolikhet
(100-årsflöde)
Inga dricksvattenresurser ska
påverkas vid en
översvämning med
en återkomsttid på
100 år eller oftare.
Resultatmål
Översvämningar
med hög
sannolikhet
(50-årsflöde)
Åtgärdsmål
Inga byggnader
med samhällsfunktion ska
av en översvämning med en
återkomsttid på 100
år eller oftare.
Ingen
samhällsviktig
infrastruktur ska
påverkas av en
översvämning med
Inga bostäder ska
beröras av en
översvämning med
Inga bostäder
ska behöva
evakueras vid en
översvämning
med en
återkomsttid på
50 år eller
oftare.
Översvämningar
oavsett återkomsttid
beaktas alltid vid
planläggning av nya
bostadsområden.
*=Prioriterade byggnader med samhällsfunktion är t.ex. vårdcentraler, skolor och
distributionsbyggnader.
22
Kunskapsmål
Konsekvenser av
översvämningar på
dricksvattenresurser
utreds genom en
regional vattenförsörjningsplan
2016 och en
kommunal vattenplan senast år 2017.
Konsekvenserna av
översvämningar på
aktuella
samhällsviktiga
verksamheter är
utredda senast 2018.
5.4 Mål för miljön
Resultatmål
Översvämningar
(BHF)
Översvämningar
förhindrar inte att
god status i vatten
kan uppnås.
Resultatmål
Översvämningar
med medelhög
sannolikhet
(100-årsflöde)
Resultatmål
Översvämningar
med hög
sannolikhet
(50-årsflöde)
Åtgärdsmål
Resultatmål
Översvämningar
med hög
sannolikhet
(50-årsflöde)
Åtgärdsmål
Kunskapsmål
Påverkan från
förorenade områden
och miljöfarliga
verksamheter utöver
de som ingår i
MSB:s riktlinjer är
utredd senast år
2016.
Påverkan från
och miljöfarliga
verksamheter utöver
de som ingår i
MSB:s riktlinjer är
utredd senast år
2016.
Inga miljöfarliga
verksamheter (A-, B, IPPC- och Sevesoanläggningar) eller
(riskklass 1) ska
påverkas av en
översvämning,
Inga skyddade
områden
(naturreservat,
natura 2000-område,
vattenskyddsområde,
skyddat område för
dricksvatten) ska
skadas av en
översvämning,
5.5 Mål för kulturarvet
Resultatmål
Översvämningar
(BHF)
Inga områden som
klassas som
riksintresse för
kulturmiljövården
ska ta stora
permanenta skador
Resultatmål
Översvämningar
med medelhög
sannolikhet
(100-årsflöde)
Kunskapsmål
Senast år 2016 ska
det finnas kunskap
om vilka
kulturarvsobjekt som
hotas av
översvämningar.
Senast 2017 ska det
finnas kunskap om
olika kulturmiljöers
sårbarhet för
översvämningar.
23
Inga fasta
fornlämningar ska ta
stor permanent skada
Senast år 2016 ska
det finnas kunskap
om vilka
kulturarvsobjekt som
hotas av
översvämningar.
Senast 2017 ska det
finnas kunskap om
olika kulturmiljöers
sårbarhet för
översvämningar.
5.6 Mål för ekonomisk verksamhet
Resultatmål
Översvämningar
(BHF)
Ingen infrastruktur
med riksintresse ska
påverkas av en
översvämning,
Inga industrier/arbetsställen ska
utsättas för ett
långvarigt avbrott i
verksamheten pga en
översvämning,
Inga prioriterade*
byggnader med
samhällsfunktion ska
Resultatmål
Översvämningar
med medelhög
sannolikhet
(100-årsflöde)
Ingen samhällsviktig infrastruktur
ska påverkas av en
översvämning med
Resultatmål
Översvämningar
med hög
sannolikhet
(50-årsflöde)
Åtgärdsmål
Inga byggnader
med samhällsfunktion ska
av en översvämning med en
återkomsttid på 100
år eller oftare.
*=Prioriterade byggnader med samhällsfunktion är t.ex. vårdcentraler, skolor och
distributionsbyggnader.
24
Kunskapsmål
6. En redovisning av åtgärder som föreslås och hur
prioriteringar genomförts
6.1 Övergripande åtgärder
Åtgärd
Inventera tillgång till
översvämningsskydd.
Ta fram/uppdatera
beredskapsplaner för
översvämning.
Analysera hur resultaten i
rapporten ”Översvämningar i
Arbogaån. Betydelsen av
magasinering i de största sjöarna”
(Länsstyrelsen i Örebro, 2015)
kan användas för att minska
översvämningsrisken i
Lindesbergs-området.
Informera allmänheten om
översvämningsrisk, ansvar, m.m.
Åtgärdskategori
Skyddsåtgärd M35
Beredskapsåtgärd
M42
Förebyggande åtgärd
M24
Beredskapsåtgärd
M43
Ansvarig aktör
T-sam, Riskhantering i
Örebro län?
Länsstyrelsen,
kommun/räddningstjän
st
Länsstyrelsen
Genomförande
2016?
Länsstyrelsen
2016
2017?
2016
6.2 Åtgärder för människors hälsa
Åtgärd
Bevaka problematiken med
översvämningar i planärenden
och ställa krav enligt PBL (bl.a.
enligt riktlinjerna i FÖP för
Lindesbergs stad).
Ta fram en kommunal vattenplan.
Åtgärdskategori
M21
Ansvarig aktör
BMB, Länsstyrelsen
Genomförande
Pågående
M24
2016-2017?
Ta fram en regional
vattenförsörjningsplan.
Utreda behov av och eventuellt
tillgång till tillfälliga
översvämningsskydd för
Lindesbergs vårdcentrals
tillfälliga paviljong inom den
västra delen av kv Bägaren.
Flytt av vårdcentral inom kv
Bägaren till ny vårdcentral inom
kv Bulten.
Utreda konsekvenserna av
översvämningar för
samhällsviktiga verksamheter.
M24
M24
Lindesbergs kommun,
BMB, Bergslagens
kommunalteknik
(BKT)
Länsstyrelsen
Region Örebro län
2016?
M22
Region Örebro län,
BMB
2017
Förebyggade åtgäd
M24
BMB, BKT,
Länsstyrelsen
2018?
25
2015-2016
6.3 Åtgärder för miljön
Åtgärd
Ta fram en mer detaljerad studie
av förorenade områden och
miljöfarliga verksamheter som
kan påverkas av översvämningar.
Utreda Lindesbergs
Avloppsreningsverks sårbarhet
för översvämningar.
Åtgärdskategori
M24
Ansvarig aktör
Länsstyrelsen
Genomförande
2016?
M24
Bergslagens
kommunalteknik
2016?
Åtgärdskategori
M24
Ansvarig aktör
Länsstyrelsen
Genomförande
2016?
M24
Länsstyrelsen
2017?
6.4 Åtgärder för kulturarvet
Åtgärd
Ta fram en utredning av vilka
kulturarvsobjekt som hotas av
översvämning.
Ta fram en utredning av olika
kulturmiljöers sårbarhet för
översvämningar.
6.5 Åtgärder för ekonomisk verksamhet
Åtgärd
Utreda åtgärdsalternativ vid
riksväg 50 sydväst om
Lindesberg.
Utreda åtgärdsalternativ för
järnvägen söderut från
Lindesbergs centrum samt vid
Sörängarna norr om Lindesberg.
Utreda konsekvenserna av
översvämningar för
samhällsviktiga verksamheter.
(Samma som för människors
hälsa.)
Åtgärdskategori
M24
Ansvarig aktör
Trafikverket,
Lindesbergs kommun
Genomförande
2017?
M24
Trafikverket,
Lindesbergs kommun
2017?
Förebyggade åtgäd
M24
BMB, BKT,
Länsstyrelsen
2018?
6.6 Prioritering av åtgärder
Prioritering av åtgärder kommer att genomföras utifrån åtgärdernas bedömda måluppfyllelse samt de
ansvariga aktörernas planering och möjligheter. Eftersom det i denna samrådsversion av
riskhanteringsplanen både finns beslutade åtgärder och förslag på åtgärder har Länsstyrelsen i detta
skede inte gjort någon prioritering.
26
6.7 Åtgärdskategorier
Tabell 3. Beskrivning av de åtgärdskategorier som används i riskhanteringsplanen (MSB, 2014).
Förebyggande
åtgärder
M21
M22
M24
Skyddsåtgärder
M35
Beredskapsåtgärder
M42
M43
Beskrivning
Separerar översvämningsrisken och det hotade värdet,
exempelvis flytt av hotad verksamhet.
Åtgärd för att undvika översvämningshotat område.
Åtgärd vidtas för att förhindra placering av nya eller
kompletterande verksamheter och bebyggelse i
översvämningshotade områden, t.ex. fysisk planering,
politiska beslut eller annan relevant reglering.
Borttagning eller flytt av byggnad eller verksamhet.
Åtgärder för att avlägsna verksamheter från
översvämningshotade områden eller byggnader. Kan vara
att flytta verksamheter till områden med lägre sannolikhet
för översvämningar och/eller lägre risknivå.
Förebyggande åtgärd övrigt. Annan åtgärd för att
förbättra förebyggande av översvämningsrisker. Kan
inkludera framtagande av beslutsstöd och studier, t.ex.
modellering av översvämningsrisker, framtagande av
beslutsunderlag, fördjupade sårbarhetsanalyser,
framtagande av underhållsprogram för system och
verksamheter etc.
Vidtar skyddsåtgärder för att reducera översvämningshot,
sårbarhet eller konsekvens.
Skydd övrigt. Annan åtgärd för att förbättra skyddet mot
översvämningar, vilket kan omfatta program för
översvämningsskydd via underhåll eller politiska
inriktningsbeslut.
Förberedelser för en översvämningshändelse i form av
tidig varning, planer, övningar, utbildningar.
Räddningstjänst och beredskapsplanering. Åtgärd för att
upprätta eller förbättra beredskapen för en översvämning,
institutionell planering, planering och förberedelse för
räddningsinsatser.
Allmänhetens medvetenhet och beredskap. Åtgärd för att
upprätta eller förstärka allmänhetens medvetenhet och
beredskap för översvämningar.
27
7. En redovisning av åtgärder som vidtas enligt 5 kap
MB, 6 kap MB, och lagen om att förebygga storskaliga
kemikalieolyckor (Sevesolagen) som har anknytningar
till översvämningar
7.1 Åtgärder enligt 5 kap Miljöbalken
Förslag på åtgärdsprogram för Norra Östersjöns vattendistrikt 2015-2021 (Länsstyrelsen i
Västmanland, 2014) innehåller åtgärder som behöver genomföras för att miljökvalitetsnormerna för
vatten ska kunna följas. De åtgärder ur åtgärdsprogrammets huvuddokument som har anknytning till
översvämning och som bedöms vara relevanta för riskhanteringsplanen för Örebro-området är:



MSB behöver fortsätta att utveckla riktlinjer för undersökande övervakning i samband med
inträffade olyckor eller naturhändelser som kan påverka vattenförekomsters ekologiska,
kemiska eller kvantitativa status (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, åtgärd 1).
Naturvårdsverket behöver utveckla en nationell strategi för hantering av markavvattningar,
samt verka för en generell översyn av befintlig lagstiftning som berör frågor kring avledning
av vatten (Naturvårdsverket, åtgärd 7).
Några åtgärder med huvudfokus att minska övergödningen inom jordbruket bidrar även till
minskade översvämningsrisker; anläggning av våtmarker för näringsretention, skyddszoner
och tvåstegsdiken (främst Jordbruksverket, åtgärd 3j).
De övre delarna av Arbogaån har inget eget detaljerat åtgärdsprogram, vilket många andra
avrinningsområden har. Åtgärder enligt 5 kap MB i Arbogaåns avrinningsområde uppströms
Lindesberg har potential att innebära åtminstone en viss effekt på översvämningsrisken i Lindesbergsområdet. Det är dock svårt att kvantifiera effekten.
7.2 Åtgärder enligt 6 kap Miljöbalken
Inga åtgärder som har effekt på översvämningsrisken inom Lindesbergs-området, och kräver MKB för
planer och program eller MKB för verksamheter och åtgärder, är aktuella utifrån nuvarande
avgränsning av flöden.
7.3 Åtgärder enligt Sevesolagen
Inga verksamheter som omfattas av lag (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa
följderna av allvarliga kemikalieolyckor (Sevesolagen) finns inom Lindesbergs-området. Inga åtgärder
är därför aktuella.
28
8. Sammanfattning av miljöbedömningen och MKB:n
som tagits fram i arbetet
genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Syftet med miljöbedömningen är att
integrera miljöaspekter i planeringen så att en hållbar utveckling främjas.
Miljökonsekvensbeskrivningen innehåller ett nollalternativ där miljöpåverkan utan planens
genomförande beskrivs, en beskrivning av planens åtgärders påverkan, samt en beskrivning av planens
koppling till miljökvalitetsmålen. Förutom en bedömning av av åtgärdernas miljökonsekvenser
innehåller det avsnittet av MKB:n även en bedömning av åtgärdernas konsekvens för måluppfyllelsen.
Riskhanteringsplanens åtgärder är indelade i fem kategorier; en övergripande och de fyra
fokusområdena människors hälsa, miljö, kulturarv och ekonomisk verksamhet. Då de allra flesta
åtgärderna är av utredande art medför de inga negativa konsekvenser för miljön. Flera av
utredningarna kan däremot leda till beslut om fysiska åtgärder, men miljöbedömning av dessa blir i ett
senare skede.
29
9. Sammanfattning av samråd och justeringar efter
samråd
Under sommaren och början av hösten 2014 var ett underlagsmaterial för riskhanteringsplanen ute på
tidigt samråd. Syftet med det tidiga samrådet var att få råd och synpunkter från berörd kommun inför
det fortsatta arbetet med riskhanteringsplanen, särskilt när det gällde planens resultatmål och
avgränsning. Synpunkterna från det tidiga samrådet handlade främst resultatmålens generella natur
och har tagits i beaktande i det fortsatta arbetet med riskhanteringsplanen.
30
10. Beskrivning av uppföljning av planen och MKB:n
Länsstyrelsen ansvarar för att riskhanteringsplanen genomförs och ska även årligen följa upp detta och
rapportera till MSB den 1 februari varje år (MSB, 2014). Uppföljning ska göras av hotkartor,
riskkartor, riskhanteringsplan och miljökonsekvensbeskrivning.
10.1 Uppföljning av hotkartor
Hotkartorna kan behöva uppdateras om hydrologin i området förändrats avsevärt, t.ex. efter
omfattande åtgärder. Länsstyrelsen ser över detta årligen och meddelar MSB om en uppdatering
behövs.
10.2 Uppföljning av riskkartor
Riskkartorna är levande dokument, som inte behöver ändras vid mindre förändringar i t.ex.
befolkningstal. Vid väsentliga förändringar som har inverkan på målen i riskhanteringsplanen krävs
dock revideringar. Länsstyrelsen ser över detta årligen.
10.3 Uppföljning av riskhanteringsplanen
Genomförda åtgärder och eventuella förändringar i planen rapporteras till MSB årligen, med start i
februari 2017.
10.3.1 Uppföljning av miljökonsekvensbeskrivningen
Då arbetet med riskhanteringsplanen och miljökonsekvensbeskrivningen ska vara en integrerad
process kommer även MKB:n att revideras om åtgärder och annat av betydande vikt i planen
förändras.
31
11. Länkar till kartor
11.1 Hotkartor – MSB
https://www.msb.se/sv/Forebyggande/Naturolyckor/Oversvamning/Oversvamningsdirektivet/Steg-2Hot--och-riskkartor/Lindesberg/
50-årsflödet:
https://www.msb.se/Upload/Forebyggande/Naturolyckor_klimat/oversvamning/Oversvamningsdirekti
vet/Hotkartor/Lindesberg/Lindesberg_Q50.pdf
100-årsflödet:
vet/Hotkartor/Lindesberg/Lindesberg_Q100.pdf
BHF:
vet/Hotkartor/Lindesberg/Lindesberg_BHF.pdf
11.2 Riskkartor – Länsstyrelserna
http://www.lansstyrelsen.se/vastmanland/Sv/manniska-ochsamhalle/krisberedskap/oversvamningsdirektivet/Pages/riskkartor.aspx
50-årsflödet:
http://www.lansstyrelsen.se/vastmanland/SiteCollectionDocuments/Sv/manniska-ochsamhalle/krisberedskap/Riskkartor/LindesbergQ50.pdf
100-årsflödet:
http://www.lansstyrelsen.se/vastmanland/SiteCollectionDocuments/Sv/manniska-ochsamhalle/krisberedskap/Riskkartor/LindesbergQ100.pdf
BHF:
http://www.lansstyrelsen.se/vastmanland/SiteCollectionDocuments/Sv/manniska-ochsamhalle/krisberedskap/Riskkartor/LindesbergQBHF.pdf
32
12. Källförteckning
Europaparlamentets och rådets direkt 2007/60/EG om bedömning och hantering av
översvämningsrisker.
Länsstyrelsen i Västmanland, 2014. Förslag på åtgärdsprogram för Norra Östersjöns vattendistrikt
2015-2021.
Länsstyrelsen i Örebro, 2015. Översvämningar i Arbogaån. Betydelsen av magasinering i de största
sjöarna. 2015-03-02.
MSB, 2011. Identifiering av områden med betydande översvämningsrisk. Steg 1 i förordningen
(2009:956) om översvämningsrisker – preliminär riskbedömning. Diarienummer 2011-2996.
MSB, 2012. Förordningen om översvämningsrisker – Sveriges genomförande av EU:s
översvämningsdirektiv. Publ.nr. MSB384.
MSB, 2013. Översvämningskartering utmed Arbogaån. Med detaljerad översvämningskartering för
det identifierade området med betydande översvämningsrisk, Lindesbergs-området, samt detaljerad
kartering för Arboga. Sträckan från Ställdalen till Mälaren. Rapport nr: 16, 2013-12-10.
MSB, 2014. Vägledning för riskhanteringsplaner. Enligt föroreningen om översvämningsrisker (SFS
2009:956) samt MSB:s föreskrift om riskhanteringsplaner (MSBFS 2013:1).
MSBFS 2013:1. Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om länsstyrelsens planer
för hantering av översvämningsrisker (riskhanteringsplaner).
SFS 2009:956. Förordning om översvämningsrisker.
33
34
www.lansstyrelsen.se/orebro
Besöksadress: Stortorget 22
Postadress: 701 86 Örebro
Telefon: 010-224 80 00
E-post: orebro@lansstyrelsen.se
p 2015.2677
2015-06-11
2015/330
8. Svar på motion från Agneta Lindkvist (V) om parkeringsplatser på
Kullgatan i Lindesberg
Gunnar Jaxell 10.40
Ärendebeskrivning
Agneta Lindkvist (V) föreslår i en motion daterad den 16 juni 2015 att en eller flera
parkeringsplatser för personer med funktionsnedsättning uppförs i närheten av Kullgatan.
Kommunfullmäktige beslutade den 16 juni 2015 att remittera motionen till
kommunstyrelsen.
Motionen remitterades den17 augusti till tillväxtutskottet för yttrande.
Stabsekonom Gunnar Jaxell inkom med en tjänsteskrivelse daterad den 4 september
2015 där det framkommer att motionen berör mark som inte ägs av kommunen.
Kommunen hyr lokaler i aktuell fastighet parallellt med andra hyresgäster. Även
parkeringsplatserna hyrs.
Tillväxtförvaltningen föreslår att tillväxtutskottet ska föreslå kommunstyrelsen föreslå
kommunfullmäktige besvara motionen med yttrande från stabsekonomen, daterat den 4
september 2015.
8.1. Handlingar
Yttrande - svar på motion om parkeringsplatser Kullgatan.pdf (inkluderad nedan)
Motion från Agneta Lindkvist (V) om parkeringsplatser på Kullgatan i Lindesberg(2).pdf
(inkluderad nedan)
Sida 11 av 20
p.2015.3342
2015-09-04
Näringsliv och Utveckling
Gunnar Jaxell
Tfn: 0581-812 03
gunnar.jaxell@lindesberg.se
Dnr 2015/338
Kommunstyrelsen
Svar på motion om parkeringsplatser på Kullgatan
Kommunstyrelsen föreslås besluta föreslå kommunfullmäktige besluta att denna
skrivelse får utgöra svar på motionen och att annan åtgärd inte görs då aktuell mark
inte tillhör kommunen.
Ärendebeskrivning
Från Kommunstyrelsen har inkommit begäran om yttrande med anledning av en
motion inlämnad av Agneta Lindkvist (V) som berör tillgänglighetsfrågor.
Ärendets beredning
Motionen är inlämnad till Kommunfullmäktige i Lindesbergs kommun och
Tillväxtutskottet har ombetts att yttra sig i frågan.
Som ansvarig tjänsteman för infrastrukturfrågor i Lindesbergs kommun förs frågor
fram till TU som rör olika infrastrukturåtgärder på Kommunal mark. Det kan röra
sig om åtgärder på hållplatser för bland annat handikappanpassning och anläggande
av väderskydd. I andra fall kan det gälla trafiksäkerhetsåtgärder, Gång- och
Cykelvägar samt åtgärder på kommunala vägar eller anläggande av industriområden.
Den aktuella motionen berör mark som inte ägs av kommunen. Kommunen hyr
lokaler i aktuell fastighet parallellt med andra hyresgäster. Även parkeringsplatserna
hyrs.
Förvaltningens ståndpunkt
Näringslivsavdelningen handlägger bland annat infrastrukturfrågor som berör
kommunal mark. I det aktuella fallet, där motionären uppmanar kommunen att
anlägga särskilda parkeringsplatser med parkeringstillstånd, på annans mark än
kommunens, hamnar frågan utanför förvaltningens och därmed kommunens
ansvarsområde.
Tillväxtförvaltning anser därför att motionens intention inte kan genomföras då
aktuellt markområde inte ägs av kommunen.
Merit Israelsson
Förvaltningschef
Gunnar Jaxell
Stabsekonom
9. Ekonomisk redovisning
Anette Persson 10.50
Sida 12 av 20
10. Åtgärder avseende kommunens konst och konsthantering
Kristina Öster
Ärendebeskrivning
Revisorerna i Lindesbergs kommun inkom med en revisionsrapport om intern kontroll
daterad den 11 september 2014. I revisionsrapporten granskades ett av kulturoch
fritidsnämndens ansvarsområden: konst och konsthantering.
Revisionsrapporten presenterade följande utvecklingsområden:
•
•
•
Sedan några år tillbaka pågår ett arbete med att registrera kommunens konst
i en databas, men databasen är inte komplett då det saknas ett antal objekt
samt att uppgifterna inte alltid är fullständiga för en del av de objekt som är
registrerade.
Det saknas samlad dokumentation om särskilt värdefull konst i kommunens
ägo, och det är okänt om kommunens grundförsäkring täcker värdet för konsten
vid eventuell förlust eller skada.
Ansvarsfördelningen för konsten behöver tydliggöras, samt vilka rutiner som
ska gälla när konst utplaceras, flyttas, vid eventuell extern utlåning eller
skrotning/reparationsbehov.
Kultursekreteraren, Gunilla Dovsten informerade dåvarande kulturoch fritidsnämnden
vid deras sammanträde den 23 oktober 2014 om förvaltningens arbete med konst och
kosthantering. Den 23 oktober 2014 uppdrog kulturoch fritidsnämnden till Gunilla
Dovsten att sammanställa ett svar på revisionsrapporten, samt förslag till åtgärder.
Gunilla Dovsten föreslog följande åtgärder:
•
•
Anställda inom kommunen ska informeras om vad som gäller vid utlåning av
konst till kontorsutrymmen genom det interna nätverket Linnet och genom
direktinformation till förvaltningschefer.
Ansvarsfördelning och vilka rutiner som gäller när konst utplaceras, flyttas,
behöver repareras eller skrotas ska tydliggöras.
Sida 13 av 20
•
•
•
•
•
All konst i Lindesbergs kommuns ägo ska identifieras, inenteras, märkas,
fotografteras och registreras. Det är ett arbete som beräknas ta tre månader
på heltid och bör utföras vid sidan av ordinarie tjänster. Att göra en så stor
grundinventering och samtidigt sköta alla övriga förekomande arbetsuppgifter
låter sig inte göras. Den som utför inventeringen ska ha god konstkännedom
och ha kännedom om kommunens lokaler.
När inventeringen genomförts ska det digitala konstregistret tillgängliggöras
inom förvaltningarna för att underlätta exempelvis årliga inventeringar.
Den fasta konsten och konst som är placerad utomhus ska presenteras på
kommunens webbplats med bild och informationstext. För bildpublicering
behövs avtal med Bildkonst upphovsrätt i Sverige (BUS). Lindesbergs kommun
har i dagsläget ett sådant avtal och rapportering av verk på webbplatsen, i
trycksaker med mera redovisas årligen.
Ett råd bör tillsättas bestående av ledamöter från Bergslagens miljöoch byggförvaltnings plan- och mätkontor, stadsarkitekten, markoch
exploateringsavdelningen, Linde Stadshus AB samt kulturkontoret för att
vitalisera arbetet med det offentliga rummet.
Konstansvarig får i uppdrag att sammankalla berörda instanser (punkt sex) som
arbetar fram ett förslag till plan för hur kommunen ska hantera den konstnärliga
gestaltningen av det offentliga rummet.
Gunilla Dovsten föreslog vid kulturoch fritidsnämndens sammanträde den 18 december
2014 att nämnden skulle besluta att godkänna svaret på åtgärder och därmed godkänna
föreslagna åtgärder i sin helhet, i enlighet med sin tjänsteskrivelse daterad den 13
november 2014:
Den föreslagna inventeringen av konst, som beräknas ta tre månader, kostar 45 000
kronor per månad. Förslaget är att nämnden avsätter de medel som behövs.
Kultur- och fritidsnämnden beslutade den 18 december 2014 att besvara
revisionsrapporten med kultursekreterarens tjänsteskrivelse daterad den 13 november
2014, och överlämna ärendet till tillväxtutskottet.
Tillväxtutskottet beslutade den 10 mars 2015 att återremittera ärendet till förvaltningen för
att presentera förslag till finansiering samt undersöka om någon inom Kom i jobb eller en
student med rätt profession har möjlighet att utföra inventeringen. Återrapportering ska ske
till utskottets sammanträde i maj 2015.
Sida 14 av 20
10.1. Handlingar
Till revisorer och nämnd Förslag till åtgärder för intern kontroll av kommunens konst
och konsthantering.pdf (inkluderad nedan)
TU beslut konst och konsthantering.pdf (inkluderad nedan)
Sida 15 av 20
p.2015.855
2015-03-05
Dnr 2015/991
Förslag till åtgärder för intern kontroll av kommunens
konst och konsthantering
Dagsläge
Löskonst
Den konst som finns i kommunens ägo och som införskaffats under många år utgör en exposé
över skiftningar i trender och smak. Att värdera en kommuns konstinnehav är svårt. Verk av
nationellt och internationellt erkända konstnärer är enklare att värdera för att få fram ett
försäkringsvärde.
Lindesbergs kommun äger ca 2000 konstverk placerade på förvaltningar, skolor etc. Av dessa
är drygt 1000 registrerade i databasen Cumulus. Lite mer än hälften är fotograferade och ännu
färre är märkta.
Den konstansvariga i kommunen har inte tydligt inskrivet i tjänstebeskrivningen hur stor del
av arbetstiden som ska ägnas åt konsten.
Inköpet av löskonst sker idag vid behov och budgeten är 40 000 kr till inköp och reparationer.
Beslut om vad som köps in tas av ansvarig tjänsteman. Konsten köps i första hand in från
utställningar i Konstrummet, Lindesbergs stadsbibliotek. Eftersom konstinköpsanslaget är
förhållandevis lågt är det inte motiverat att ha ett inköpsråd, som man hade under 1980-talet
när konstanslaget var större.
Så gott som all kommunens konst är idag utplacerad på förvaltningarna. Det finns ett fåtal
bilder på lager som för tillfället inte placerats. Därför är det av största vikt att anställda är
medvetna om att konst som tagits ner pga ommöbleringar eller andra skäl, måste återlämnas
till konstansvarig så att konsten kan rotera till olika platser.
Beställd fast konst
I december 1971 (Dnr 190/71) togs beslut om att tillsätta en utredningskommitté, efter en
motion om att införa den s.k. 1 % regeln till konstinköp vid nybyggnationer. Kommittén
bestod av 6 ledamöter från kommunstyrelsen, byggnadsnämnden och kulturnämnden.
Under 1980-talet fanns ett konstråd som ansvarade för konstinköp och som deltog vid
upphandling av konst i samband med nybyggnationer.
Idag kan det upplevas som om hanteringen av offentlig utsmyckning vid nybyggnation inte är
ett högt prioriterat område. Undantaget är byggnationen av Lindesberg Arena, då kommunen
genomförde ett samarbetsprojekt med Statens Konstråd kring utsmyckning.
Enligt samtal med LIBO/ Lindestadshus AB, avsätts idag 1 % av byggkostnaden*, upp till
2
max 1 miljon, vid nybyggnation. Men det finns ingen plan för hur medlen ska användas eller
vilka som bör vara involverade i besluten.
En förutsättning för att kunna arbeta på ett bra sätt med konsten i det offentliga rummet är att
de konstnärliga aspekterna kommer in på ett mycket tidigt stadium i processen, dvs redan i
samband med planeringen. En avgörande faktor för ett lyckat arbete är samverkan mellan
planerare, byggare och sakkunniga inom konstområdet.
I kulturoch fritidsnämndens viljeinriktning 2013-2016, sid 6 (Bil.1) står ”Vid all planering
för framtiden ska kulturoch fritidsförvaltningen medverka för att goda livsmiljöer skapas för
boende. Miljöer som innebär att fler vill bosätta sig i Lindesberg.”
I den bild- och formstrategi som antagits av kulturoch fritidsnämnden 2013-09-12 (Bil. 2)
står ”I framtagande av ny offentlig konst medverkar kulturoch fritidsförvaltningen
rådgivande. Vi arbetar för att påverka kommunens fastighetsbolag att budgetera för
konstnärlig utsmyckning vid ny- och ombyggnation, försäljning, rivning samt övrig
exploatering av kommunala fastigheter beläggs efter enprocentregeln med en avgift som
samlas i en pott för konstnärliga uppdrag. Riktlinjer för arbetet med konst i det offentliga
rummet ska tas fram, liknande Rådet för konstnärlig gestaltning i Karlstad”.**
Hur den konstnäriga miljögestaltningen ska skötas framöver bör ingå i förslaget för
kommunens konsthantering och förankras i kommunens fördjupade översiktsplan.
Hanteringen av löskonst och hanteringen av konst i det offentliga rummet hänger intimt
samman.
Förslag till åtgärd
1. I arbetsbeskrivning för kultursekreterare ska skrivas in att 10% avsätts till hantering av
kommunens löskonst.
2. Anställda inom kommunen ska informeras om vad som gäller vid utlåning av konst till
kontorsutrymmen och gemensamma utrymmen genom det interna nätverket Linnet
och genom direktinformation till förvaltningschefer.
3. Ansvarsfördelning och vilka rutiner som gäller när konst utplaceras, flyttas, behöver
repareras eller skrotas ska tydliggöras.
4. All konst i Lindesbergs kommuns ägo ska identifieras, inventeras, märkas,
fotograferas och registreras. Det är ett arbete som beräknas ta 3 månader på heltid (6
månader på halvtid) och bör utföras vid sidan av ordinarie tjänster. Att göra en så stor
grundinventering och samtidigt sköta alla övriga förekommande arbetsuppgifter låter
sig inte göras. Den som utför inventeringen ska ha god konstkännedom och kännedom
om kommunens lokaler.
5. När inventering genomförts ska det digitala konstregistret tillgängliggöras inom
förvaltningarna för att underlätta vid tex årlig inventering.
3
6. Den fasta konsten och konst som är placerad utomhus ska presenteras på kommunens
hemsida med bild och informationstext. För bildpublicering behövs avtal med BUS
(Bildkonst upphovsrätt i Sverige). Lindesbergs kommun har i dagsläget ett sådant
avtal och rapportering av verk på hemsidor, i trycksaker etc redovisas årligen.
7. Ett råd bör tillsättas bestående av ledamöter från BMBs plan- och mätkontor,
stadsarkitekt, Mark och exploateringsavdelningen, Linde Stadshus AB och
Kulturkontoret för att vitalisera arbetet med det offentliga rummet
8. Konstansvarig får i uppdrag att sammankalla berörda instanser (punkt 6) som arbetar
fram ett förslag till plan för hur kommunen ska hantera den konstnärliga gestaltning av
det offentliga rummet.
Tidsplan
Vår 2015, punkt 1 – 2, 6-7
Höst2015, punkt 4-5
*Den s.k. enprocentsregeln är ett principbeslut som riksdagen beslutade om 1937 i samband med tillkomsten av
Statens Konstråd. Enprocentregeln har sedan dess utgjort ett riktmärke som rekommenderar att minst en procent
av kostnaden för offentliga ny-, till- och ombyggnationer ska gå till konstnärlig gestaltning. Regeln gäller
exempelvis vid exploatering av nya bostadsområden, anläggande av nya gator, ny- och ombyggnader av skolor,
äldreboenden och andra offentligt ägda byggnader.
** Från och med 2009 är ett råd för konstnärlig gestaltning med och påverkar konsten på och vid nya byggen.
Rådet lämnar bland annat förslag på vilka byggen som är aktuella, hur mycket pengar som ska satsas på olika
projekt, vilken inriktning konstverken ska ha och vilken konstnär som är mest lämpad för uppdraget.
Karlstads kommun har beslutat att från och med 2009 avsätta 1 procent av byggkostnaderna vid alla större
investerings- och exploateringsprojekt i kommunal regi till konstnärlig gestaltning. Det gäller större projekt med
en budget över 5 miljoner kronor. Den ”pott” som detta skapar ska fördelas på lämpliga projekt där konstnärlig
gestaltning anses särskilt viktigt. En ansvarig konstnär ska upphandlas för varje utvalt projekt. Konstnären tar i
samverkan med kommunen fram ett gestaltningsförslag som sedan genomförs integrerat i den ordinarie
byggprocessen.
För att hantera denna satsning på offentlig konst i Karlstad har ett Råd för konstärlig gestaltning bildats.
Rådet är sammansatt av tre representanter från de berörda kommunala förvaltningarna (teknik- och
fastighetsförvaltningen, kulturoch fritidsförvaltningen och stadsbyggnadsförvaltningen), tre externa
representanter med kompetens inom konstområdet och en extern representant med stadsplaneringskompetens.
LINDESBERGS KOMMUN
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Tillväxtutskottet
2015-03-10
Sammanträdesdatum
TU § 28
1
Dnr. 2015/99
Åtgärder avseende kommunens konst och konsthantering
Beslut
Ärendet återremitteras till förvaltningen för att presentera förslag till
finansiering samt undersöka om någon inom Kom i jobb eller en student
med rätt profession har möjlighet att utföra inventeringen. Återrapportering
ska ske till utskottets sammanträde i maj 2015.
Ärendebeskrivning
Revisorerna i Lindesbergs kommun inkom med en revisionsrapport om
intern kontroll daterad den 11 september 2014. I revisionsrapporten
granskades ett av kulturoch fritidsnämndens ansvarsområden: konst och
konsthantering.
Revisionsrapporten presenterade följande utvecklingsområden:



Sedan några år tillbaka pågår ett arbete med att registrera
kommunens konst i en databas, men databasen är inte komplett då
det saknas ett antal objekt samt att uppgifterna inte alltid är
fullständiga för en del av de objekt som är registrerade.
Det saknas samlad dokumentation om särskilt värdefull konst i
kommunens ägo, och det är okänt om kommunens grundförsäkring
täcker värdet för konsten vid eventuell förlust eller skada.
Ansvarsfördelningen för konsten behöver tydliggöras, samt vilka
rutiner som ska gälla när konst utplaceras, flyttas, vid eventuell
extern utlåning eller skrotning/reparationsbehov.
Kultursekreteraren, Gunilla Dovsten informerade dåvarande kulturoch
fritidsnämnden vid deras sammanträde den 23 oktober 2014 om
förvaltningens arbete med konst och kosthantering. Den 23 oktober 2014
uppdrog kulturoch fritidsnämnden till Gunilla Dovsten att sammanställa
ett svar på revisionsrapporten, samt förslag till åtgärder.
Gunilla Dovsten föreslog följande åtgärder:



Justerande
Anställda inom kommunen ska informeras om vad som gäller vid
utlåning av konst till kontorsutrymmen genom det interna nätverket
Linnet och genom direktinformation till förvaltningschefer.
Ansvarsfördelning och vilka rutiner som gäller när konst utplaceras,
flyttas, behöver repareras eller skrotas ska tydliggöras.
All konst i Lindesbergs kommuns ägo ska identifieras, inenteras,
märkas, fotografteras och registreras. Det är ett arbete som beräknas
Utdragsbestyrkande
LINDESBERGS KOMMUN
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Tillväxtutskottet
2015-03-10




Sammanträdesdatum
2
ta tre månader på heltid och bör utföras vid sidan av ordinarie
tjänster. Att göra en så stor grundinventering och samtidigt sköta
alla övriga förekomande arbetsuppgifter låter sig inte göras. Den
som utför inventeringen ska ha god konstkännedom och ha
kännedom om kommunens lokaler.
När inventeringen genomförts ska det digitala konstregistret
tillgängliggöras inom förvaltningarna för att underlätta exempelvis
årliga inventeringar.
Den fasta konsten och konst som är placerad utomhus ska
presenteras på kommunens webbplats med bild och
informationstext. För bildpublicering behövs avtal med Bildkonst
upphovsrätt i Sverige (BUS). Lindesbergs kommun har i dagsläget
ett sådant avtal och rapportering av verk på webbplatsen, i
trycksaker med mera redovisas årligen.
Ett råd bör tillsättas bestående av ledamöter från Bergslagens miljöoch byggförvaltnings plan- och mätkontor, stadsarkitekten, markoch exploateringsavdelningen, Linde Stadshus AB samt
kulturkontoret för att vitalisera arbetet med det offentliga rummet.
Konstansvarig får i uppdrag att sammankalla berörda instanser
(punkt sex) som arbetar fram ett förslag till plan för hur kommunen
ska hantera den konstnärliga gestaltningen av det offentliga
rummet.
Gunilla Dovsten föreslog vid kulturoch fritidsnämndens sammanträde den
18 december 2014 att nämnden skulle besluta att godkänna svaret på
åtgärder och därmed godkänna föreslagna åtgärder i sin helhet, i enlighet
med sin tjänsteskrivelse daterad den 13 november 2014:
Den föreslagna inventeringen av konst, som beräknas ta tre månader, kostar
45 000 kronor per månad. Förslaget är att nämnden avsätter de medel som
behövs.
Kultur- och fritidsnämnden beslutade den 18 december 2014 att besvara
revisionsrapporten med kultursekreterarens tjänsteskrivelse daterad den 13
november 2014, och överlämna ärendet till tillväxtutskottet.
Ledamöternas förslag till beslut
Irja Gustavsson (S) föreslår att ärendet återremitteras till
tillväxtförvaltningen för att undersöka om någon inom Kom i jobb eller en
student med rätt profession har möjlighet att utföra inventeringen eftersom
inga medel är budgeterande för detta.
_________
Meddelas för åtgärd:
Justerande
Utdragsbestyrkande
11. Redovisning av gallringssystem för bibliotekets böcker
Kristina Öster
Sida 16 av 20
12. Beredningen för kulturoch fritidsfrågor
Sida 17 av 20
13. Information: Masugnen
13.1. Handlingar
Sammanfattning Kom i jobb 11 juni.pdf (inkluderad nedan)
Sida 18 av 20
Kom i jobb 2014/2015
Sammanfattning
Uppstart
• 2014-01-01 startade vi upp Kom i jobb. 5
miljoner avsatt för 2014. 5 miljoner för 2015.
• Pengarna har gått till löner, arbetskläder,
kompetensutvecklingsinsatser för de anställda
inom Kom i jobb.
• Arbetsgivarstöd i form av Nystartsjobb, Särskilt
anställningsstöd, Lönebidrag från
Arbetsförmedlingen har nyttjats i stort sett alla
anställningarna
• Alla anställningar var initialt 6 månader
• Alla anställningarna har individanpassat och matchats
utifrån individens intresse och de platser vi haft.
• Alla har genomgått en intervju och fått introduktion ute
på arbetsplatsen av AME-personal samt befintlig
handledare på plats ute på enheterna.
• Inga enheter får ersättning för att ta emot en Kom i
jobbare. Arbetsplatserna ser det som en resurs att få en
Kom i jobbare.
• Alla har följts upp av AME under sin 6 mån
anställningstid
• Vissa individer förlängdes 6 månader (ex, startade i
början på mars 2014, förlängs i september avslut inte
skett än utan de jobbar ännu), dessa har vi inget
avslutsresultat på ännu.
Resultat fram till 11/6 2015
• 100 personer har startats upp för ett Kom i jobb ärende. 92
personer erbjöds en anställning under året.
• Lön inom Kom i jobb 17 750kr/månad. De flesta hade stora
underskott på försörjningsstöd, flera fanns inte på AF.
• 75 avslut hitintills (11/6 -14).
• 15 gick direkt till arbete (arbete med stöd), 4 direkt till
studier, efter avslut.
• Flera har studier efter någon månad och flera deltidsjobbar,
någon timjobbar på sin tidigare Kom i jobb-plats via
vikarieförmedlingen.
• Flera avslutar med a-kassa ca 40 personer, vilket minskar
underskott på försörjningsstöd. Grundbelopp a-kassa ca
5.000 kr/månad x antal avslut är en besparing för
försörjningsstöd varje månad.
• I mars 2015 var 59% av de som hade avslutat
Kom i jobb inte kvar på försörjningsstöd efteråt.
• I juni 2015, av 27 avslut januari-juni var 22 EJ
aktuella på försörjningsstöd.
• Eftersom anställningarna startade succesivt
under 2014, 2015 innebär det att alla inte hunnit
avsluta än.
• Under 2014 sänktes försörjningsstöd totalt med
drygt 500 000 kr.
Ekonomi
• Snittsumma i underskott på försörjningsstöd
per person som startat Kom i jobb = 7.500 kr.
Allt från 1000 – 19.000 kr.
• 6 månaders anställning/ person = 45.000 kr
per anställd som försörjningsstöd har minskat
per person och månad (minskat försörjningsstöd under
Kom i jobb perioden hitintills = drygt 4 miljoner)
• 19 personer som har jobb/studier direkt
efteråt = 142.000 kr/månad som
försörjningsstöd sparar.
14. Övriga frågor
Vid tillväxtutskottets sammanträde den 11 augusti 2015 ställde Pär-Ove Lindqvist (M) en
fråga han fått en från Caravan Club vid badplatsen Annorlunda i Gusselby. De undrar om
det finns någon möjlighet att få bidrag för skötsel av den allmänna badplatsen.
Tillväxtutskottet uppdrog till förvaltningschef, Merit Israelsson, att återkomma med svar till
utskottets sammanträde i september.
Vid tillväxtutskottets sammanträde den 11 augusti 2015 ställde Jonas Bernström (S) en
fråga han fått från medborgare i Storå och Guldsmedshyttan. De undrar om det finns
någon möjlighet att promenadstråket Vita stigen mellan Guldsmedshyttan och Storå kan
röjas på sly.
Tillväxtutskottet uppdrar till förvaltningschef, Merit Israelsson, att återkomma med svar till
utskottets sammanträde i september.
Sida 19 av 20
15. Meddelanden
15.1. Handlingar
HAMED2015-09-10.pdf (inkluderad nedan)
Sida 20 av 20
Lindesbergs kommun
Kansliavdelningen
Riktning
Info
Notering
In
Bearbetad version av Örebro läns
kulturplan efter remissvar, Region
Örebro län
Winess 4.02-482
© Bardeli Datasystem 1986-2012
MEDDELANDEN (händelser)
Tillväxtutskottet 2015-09-15
Ärendemening
Handläggare
Sida 1 (1)
Hid
Diarienr
Besl.inst
Sammtr.dat
2015.3089
Remiss Örebro Läns kulturplan 2016- 2015/249 AKK
2019
TU
2015-09-15
2015-09-10
Antal:1
07:55
HAMED

Lindesberg_granskningsversion_150908 - senaste

Transcription

Similar documents

Akutmottagning Väntetid till läkare (minuter) Kalix 23 St Göran

Öppet hus i Fanthyttan!

Lindesbergs lasarett – det lilla sjukhuset med det stora hjärtat

Vi söker kalkylator

PIZZA GRILL KIOSK SPEL

Läs detta nummer som PDF