docinformationsunderlag för alternativa ledningsstråk
download 
Report Transcription
informationsunderlag för alternativa ledningsstråk
Samrådsunderlag Framtidssäkring av elnätet på sträckan Midskog Verksmon, 130 kV ledning Innehåll Bakgrund Tillståndsprocessen Tillvägagångssätt Projektbeskrivning Nulägesbeskrivning Omgivningseffekter Kommande arbete Lämna dina synpunkter Jämtkraft Elnät AB 4 5 6 7 10 10 13 13 3 Samrådsunderlag Bakgrund Jämtkraft Elnät planerar en ny 130 kV kraftledning på sträckan från Midskog till Verksmon, Östersund. Detta för att framtidssäkra strömförsörjningen till Östersund. I dagsläget finns en 130 kV kraftledning från Midskog till Verksmon. Den nya kraftledningen skall fördubbla överföringskapaciteten. Jämtkraft Elnät AB inledde projektet med den nya kraftledningen under 2013 då bland annat samråd genomfördes. Jämtkraft ska nu gå vidare med projektet, men då det gått ett par år sedan senast genomförda samråd skall nya samråd hållas, där även ett ytterligare alternativ på kraftledningssträcka presenteras. Alternativ 1 går parallellt med befintlig kraftledning från Midskog till det aktuella området i Verksmon, Östersund. Alternativ 2 följer en befintlig 400 kV-ledning från Midskog ner till väg 87 där den senare följer väg 87 till Verksmon. Röd linje visar Alternativ 1, vilket löper parallellt med befintlig kraftledningssträcka hela vägen från Midskog till Verksmon. Blå linje visar Alternativ 2 som löper parallellt med befintlig 400 kV-ledning fram till väg 87, vilken den till största del följer fram till Verksmon. Jämtkraft Elnät AB 4 Samrådsunderlag Tillståndsprocessen Koncession För att bygga och driva en elektrisk starkströmsledning krävs tillstånd enligt ellagen, så kallad nätkoncession. Ellagen samt tillhörande förordningar (elförordningen och starkströmsförordningen) anger regelverket runt detta. Enligt ellagen får nätkoncession meddelas endast om anläggningen är lämplig från allmän synpunkt samt inte strider mot detaljplan eller områdesbestämmelser. Nätkoncession får endast beviljas den som från allmän synpunkt är lämplig att utöva nätverksamhet. Jämtkraft Elnät kommer att ansöka om nätkoncession för att bygga den ledning som ska säkra den framtida elförsörjningen i Östersund. Ansökan lämnas till Energimarknadsinspektionen som gör prövningen och lämnar tillstånd för denna typ av ledningar. I vissa fall beviljas nätkoncession av regeringen. En beviljad koncession gäller tillsvidare. Vid prövningen tillämpas miljöbalkens bestämmelser avseende allmänna hänsynsregler, bestämmelser om hushållning med mark och vatten, miljökvalitetsnormer samt alternativ lokalisering och utformning. För processen gäller även miljöbalkens krav (kap. 6) på samråd och miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Förundersökningstillstånd När en preliminär ledningssträckning har beslutats behövs ett förundersökningstillstånd för de fältarbeten som behöver genomföras. Arbetena innefattar bland annat utstakning och inmätning av ledningsprofilen för att därefter kunna göra en lämplig stolpplacering. Ibland krävs en enklare form av markundersökning vid stolpplatserna. Därutöver görs en värdering av det intrång som kraftledningen medför och stämpling av träd som behöver avverkas. Ledningsrätt För att uppföra och driva en kraftledning krävs rätt att nyttja den mark som berörs av ledningsgatan. Denna säkras genom ledningsrätt, vilket innebär att marken fastighetsrättsligt upplåts för kraftledningen med tillhörande ledningsgata. Ledningsrätten tillkommer genom beslut av Lantmäterimyndigheten. Fastighetsägaren ersätts för intrång på den mark som tas i anspråk för ledningen med ett engångsbelopp. Jämtkraft Elnät AB 5 Samrådsunderlag Tillvägagångssätt Metodik För att identifiera lämplig ledningssträckning, upprätta en miljökonsekvensbeskrivning och lämna in en koncessionsansökan har Jämtkraft Elnät AB en utarbetad metodik: 1. Definiera ett utredningsområde. 2. Undersöka förekomst av natur-och kulturvärden 3. Informera berörda och myndigheter om anslutningspunkter och utredningsområde samt samla in information. 4. Genomföra inventeringar i fält 5. Beskriva tänkbara stråk 6. Hålla samråd med sakägare och myndigheter. 7. Upprätta en miljökonsekvensbeskrivning 8. Lämna in en koncessionsansökan. Utredningsområdet är väl definierat utifrån givna projektförutsättningar; genom att den planerade kraftledningen skall byggas i samma ledningsgata som den befintliga. Förekomsten natur-och kulturvärden undersöks inom det aktuella området och information från myndigheter och berörda samlas in. För Alternativ 1 har natur-och kulturvärden, samt fågellivet inventerats i fält i området utöver skrivbordsstudie. För Alternativ 2 har inventeringen skett med hjälp av GIS-skikt för kända natur-och kulturvärdena i området. Dock finns befintlig infrastruktur i området, varför förekomster i området bör vara relativt kända. Utifrån det informationsunderlag som tagits fram kommer beslut gällande ledningens utformning att fattas. Samråd kommer att hållas och en miljökonsekvensbeskrivning upprättas. Jämtkraft Elnät sammanställer därefter en koncessionsansökan och den lämnas in tillsammans med miljökonsekvensbeskrivningen till Energimarknadsinspektionen. Jämtkraft Elnät AB 6 Samrådsunderlag Information Samråd MKB Koncession Information Tidigare har ett informationsunderlag skickats ut om projektet då Jämtkraft Elnät AB vill informera alla som känner sig berörda och även få in värdefulla åsikter. Dessa åsikter har använts som underlag i det fortsatta arbetet. Samråd, MKB och koncession Inför ansökan om tillstånd (nätkoncession) för att få uppföra och driva de planerade kraftledningarna kommer Jämtkraft Elnät AB att samråda med länsstyrelse, kommun, berörda markägare, samt vissa sektorsmyndigheter och organisationer enligt miljöbalken 6 kap 4. Detta dokument utgör samrådsunderlag för det aktuella ledningsprojektet. Förutom denna skriftliga information kommer kommunikation ske genom annonsering, samrådsmöten och via vår webbplats. Samrådsmöten kommer hållas med länsstyrelsen, kommun, samt berörda samebyar och allmänheten. Efter genomförda samråd upprättar Jämtkraft Elnät AB en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) där de synpunkter som framförts skriftligt under samrådstiden har sammanställts tillsammans med Jämtkraft Elnäts bemötande. Miljökonsekvensbeskrivningen bifogas ansökan om nätkoncession som lämnas in till Energimarknadsinspektionen. Projektbeskrivning Förutsättningar Den nya 130 kV kraftledningen som Jämtkraft Elnät planerar för ska anslutas i Midskog fördelningsstation. Två alternativa sträckningar för denna anslutning har tagits fram. I Alternativ 1 följer kraftledningen befintlig ledningsgata för att sedan avslutas till Verksmon fördelningsstation. I Alternativ 2 så löper kraftledningen parallellt med befintlig 400 kV-ledning fram till väg 87, vilken den till största del följer fram till Verksmon. Kraftledningen kommer att byggas och drivas av Jämtkraft Elnät. Fördelningsstationerna ägs och drivs av Jämtkraft Elnät. Jämtkraft Elnät AB 7 Samrådsunderlag Utformning av ledningarna Portalstolparna kommer i normalfallet att vara ca 16-18 meter höga och ledningsgatans bredd blir för dubbel ledning i portalstolpar ca 60 meter, vilket innebär att befintlig ledningsgata behöver breddas från 40 meter till 60 meter för Alternativ 1. Används komposit eller stål stolpar bli höjden på stolparna cirka 20-25 meter och bredden på ledningsgatan 50 meter. För Alternativ 2 gäller samma bredd på ledningsgatan under den sträcka kraftledningen följer befintlig ledningsgata, i övriga områden skapas en ny ledningsgata med en bredd på 40m. De nya ledningarna planeras som luftledningar och inte som markkabel. Det finns för- och nackdelar med luftledning respektive markkabel. Den mest uppenbara skillnaden är att en luftledning syns i det omgivande landskapet medan en markkabels visuella påverkan är mycket liten. En markkabel kan anses ha en mindre påverkan på omgivning under driftskedet, men har istället en större total naturpåverkan än en luftledning under byggskedet. När det gäller driftsäkerhet har markkabel en hög driftsäkerhet, men vid ett fel är det svårt och tidskrävande att lokalisera och avhjälpa felet. Det kan ta flera månader att åtgärda felen och det kan bli aktuellt att byta ut långa kabelsträckor. En luftledning är betydligt enklare att komma åt för inspektion, felsökning och reparation, vilket minskar avbrottstiden vid eventuella fel. De aktuella ledningarna byggs trädsäkra vilket innebär att de klarar svåra oväder utan att skadas av fallande träd. Vid ett eventuellt framtida behov av ökad överföringskapacitet kan det för en luftledning tillgodoses genom enkla förändringar, medan en markkabel måste ersättas med en helt ny kabel. Att anlägga en luftledning är också ekonomiskt fördelaktigt jämfört med markkabel, dels genom lägre tillverkningskostnad och dels genom en lägre bygg- och anläggningskostnad. Vid en samlad bedömning av ovan nämnda skäl där driftsäkerheten väger särskilt tungt, anser Jämtkraft Elnät att markkabel inte är rimligt att använda i det aktuella fallet. Jämtkraft Elnät AB 8 Samrådsunderlag De aktuella stolpalternativen. Den översta bilden till vänster visar en enkel 130 kV kraftledning, vilket är den befintliga i dagsläget. Den vänstra bildens visar två parallella 130 kV portalstolpar, vilket är ett av de aktuella alternativen för nybyggnationen. Nederst i bild ser vi alternativet med komposit eller stål stolpe, både som enkel och som två parallella 130 kV kraftledningar. Avgränsning av alternativ För inventering av berörda intressen har bland annat kommunala översiktsplaner, Länsstyrelsens, Skogsstyrelsens och Riksantikvarieämbetets digitala planeringsunderlag samt Lantmäteriets kartmaterial använts. Fältinventeringar har skett för Alternativ 1 2013. Till detta kommer sedan den information som framkommer vid kontakt med markägare och myndigheter. Jämtkraft Elnät kommer för Alternativ 1 att utreda förutsättningarna för att ta fram två breddningsalternativ för den nya ledningen vilket är det första steget i arbetet med att hitta en lämplig sida av befintligt stråk. Efter att utredningen är slutförd kommer Jämtkraft Elnät att fatta beslut om breddningsval. Vid val av breddningsalternativ är strävan att minimera påverkan på natur- och kulturmiljö, närboende, pågående markanvändning samt andra intressen. Breddningen anpassas till befintlig bebyggelse inom utredningsområdet så att byar och Jämtkraft Elnät AB 9 Samrådsunderlag sammanhållen kommer att undvikas så långt som möjligt. Även tekniska och ekonomiska aspekter är styrande vid lokalisering av lämpliga stråk Områden och objekt som är värdefulla ur natur- och kulturmiljösynpunkt kommer så långt som möjligt undvikas vid framtagande av alternativa stråk. Nulägesbeskrivning Lokalisering Ledningen planeras i Alternativ 1 att sträcka sig från Midskogs kraftstation, Ragunda kommun, till Verksmons industriområde, Östersunds kommun. Ledningen planeras i nordöstlig-sydvästlig riktning längs med Jämtkraft Elnät AB:s befintliga 130 kV ledning, IL9S2. För Alternativ 2 följer kraftledningen istället en befintlig 400 kV-kraftledning fram till väg 87 vilken den sedan följer till Verksmon. Omgivningsbeskrivning Landskapets karaktär Landskapet kring utredningsområdet för både Alternativ 1 och Alternativ 2 är skogslandskap med stort inslag av våtmarker och vattendrag. Det dominerande trädslaget är gran och skogsmarken är starkt påverkat av det moderna skogsbruket vilket medför en mycket liten andel opåverkad skogsmark. Terrängen växlar från flack skogsmark till mer kuperad mark närmare Midskogs kraftstation. Jordarten är kalkrik. Detta har sin grund i den Jämtländska kambrosiluren. Den kalkrika joden påverkar växtsamhällena på marken, vilka består av mycket hög-och lågörter. Längre mot Midskogs kraftstation övergår marken till något fattigare och risvegetation dominerar. Sjöar och vattendrag Kraftledningsgatan för Alternativ 1 passerar ett antal mindre åar och bäckar. Dessa mynnar ut i Indalsälven. Sännån rinner från Sännsjön och norrut. Gällerån cirka 3 km öster om Bringåsen mynnar ut i Mosjön, Östersunds kommun. Alla våtmarksområden genomkorsas av diken och i landskapet kring ledningsområdet finns ett fåtal sjöar, men inga som berörs direkt av ledningen. Alternativ 2 korsar Mörttjänen och passerar över Sännsjön. Även mindre bäckar såsom Storflonbäcken, Brynjebäcken och Tjärnbäcken passeras. Omgivningseffekter Eftersom projektet ännu befinner sig i ett tidigt skede redovisas miljöeffekter översiktligt här. Miljöpåverkan av byggandet respektive drift av den planerade ledningen kommer att beskrivas närmare i den miljökonsekvensbeskrivning (MKB) som kommer att upprättas till koncessionsansökan. Generell påverkan under driftskedet Permanent mark- och naturpåverkan Jämtkraft Elnät AB 10 Samrådsunderlag De huvudsakliga miljökonsekvenser som uppförande av kraftledningen i de aktuella alternativen bedöms medföra är påverkan på landskapsbild och pågående markanvändning, vilket i detta fall huvudsakligen består av skogsbruk. I Alternativ 1 planeras dock ledningen i befintlig ledningsgata, som enbart behöver breddas vilket endast innebär en liten påverkan genom produktionsbortfall för skogsbruket. Alternativ 2 följer också en befintlig ledningsgata ner till väg 87, där kraftledningen sedan följer väg 87 fram till Verksmon, Östersund. Även här innebär ledningen enbart ett litet produktionsbortfall då kraftledningsträckningen följer befintligt infrastruktur. Ledningsgatan måste hållas fri från träd under hela ledningens drifttid. Utanför ledningsgatan kan det bli aktuellt att fälla enstaka höga träd, så kallade kantträd som annars kan riskera att falla över ledningen. Avverkningen för ledningsgatan medför en viss påverkan på naturmiljön då den trädfria zonen förändrar levnadsbetingelserna för djur och växter lokalt. Då ytan blir mer utsatt för sol och vind förändras växtsamhällets artsammansättning då arter anpassade för skogsmiljö inte trivs i den nya miljön. Nya arter som är bättre anpassade för en sådan miljö kommer därför att etablera sig i ledningsgatan. Hydrologiska förhållanden kan förändras på grund av avverkningen vilket kan vara skadligt för känsliga våtmarker där växterna anpassat sig till platsens specifika förhållanden. För att inte göra skada på känsliga områden har dessa så långt som möjligt undvikits i planeringen av de olika stråken. Berörda miljöintressen Jämtkraft Elnät ser gärna att berörda parter delar med sig av sina synpunkter och upplysningar gällande olika intressen i området och vilka konflikter som de olika alternativen kan medföra. Identifierade intressen i området redovisas här översiktligt. Rennäring Ett område av riksintresse för rennäringen berörs oberoende av vilket alternativ som väljs. Betesområden utgörs av de årtidsland som rennäringens livscykel bland annat bygger på. Även områden som uppfyller andra behov för renen är viktiga, t ex trivselområden, kalvningsland och hänglavs- områden. Inom detta område återfinns vinterland och förvinterland. Inom området finns även ett trivselland. En flyttled passerar under kraftledningsgatan. Flyttlederna visar de flyttningar som företas med renhjordarna mellan olika betesområdevid de olika årstiderna. Naturskyddsvärden I anslutning till kraftledningsgatan där Alternativ 1 planeras finns nyckelbiotoper, sumpskogar och andra mindre områden med höga naturvärden utpekade av länsstyrelsen, skogsstyrelsen och större skogsbolag. Flera av nyckelbiotoperna inom inventeringsområdet kring Alternativ 1 är avsatta som kalkbarrskogar och rikkärr. Utredningsområdet för Alternativ 1 berör och angränsar till skyddsvärda områden i form av nyckelbiotoper, ett biotopskyddat område, två naturvårdsavtalsområden samt ett antal klassade myrmarker. De större våtmarksområdena bedömts hysa höga naturvärden enligt den nationella våtmarksinventeringen (VMI) samt rikkärrsinventeringen. Utredningsområdet berör endast ett Jämtkraft Elnät AB 11 Samrådsunderlag riksintresseområde, Riksintresse för rennäringen.. Även för Alternativ 2 berörs ett antal nyckelbiotpeer, rikkärr och värdefulla våtmarksområden enligt den nationella våtmarksinventeringen VMI. Fågelliv Ur fågelbiotopperspektiv finns det få skyddsvärda områden längs Alternativ 1. Kraftledningar medför en störning och även förändringar i habitatet genom avverkning för ledningsgatan. Fågelinventeringen utförd i området visar att det finns få skyddsvärda fågelbiotoper eller enskilda fågelarter längs den kraftledningsgatan mellan Midskog och Östersund. Rödlistade arter observerade i område under inventering var Göktryta, Bivråk, Videsparv och Törnskata. Alternativ 2 har inte inventerats i fält för fågel, men området har liknande karaktär som Alternativ 1 och bedöms hysa liknande fågelbiotoper. Kulturvärden Fasta fornlämningar är skyddade enligt kulturminneslagen, lagen (1988:950) om kulturminnen m.m. Om ledningsbyggnationen medför ingrepp i en fast fornlämning krävs tillstånd från länsstyrelsen. Länsstyrelsen kan med stöd av kulturminneslagen besluta att en särskild arkeologisk utredning ska utföras för att fastställa om fasta fornlämningar kan komma att beröras av de planerade ledningarna. Fornlämningar benämnda som övrig kulturhistorisk lämning har inte något skydd som fornlämning enligt Kulturminneslagen. Dessa skyddas istället av Skogsvårdslagens hänsynsparagraf vilket i korthet innebär att tilltänkta arbeten eller byggnationer ska planeras så att så lite skada som möjligt åsamkas kulturmiljön. Vid utförd fältinventering av sträckan för Alternativ 1 registrerades 4 lämningar. Med tidigare registreradelämningar är det 8 lämningar som finns närmre än 20 m på båda sidor om befintlig kraftledningsgata. Av dessa är 2 bedömda som fasta fornlämningar (Lit 191:1, Lit 191:2, fångstgropar), 4 som övrig kulturhistorisk lämning (Kyrkås 80:1, flottningsränna, Kyrkås 155, torvtäkt, Kyrkås 157, grustäkt och Östersund 62, fäbod) samt 1 som ej kulturhistorisk lämning (Kyrkås 156, fångstgropsliknande lämning). Alternativ 2 har inventerats via Riksantikvariatämbetets GIS-skikt. Här återfinns 6 stycken lämningar, varav 4 stycken är fasta fornlämningar. De fasta fornlämingarna utgörs av fångstgroparna Lit 191:1 och Lit 191:2, fångstgropssystemet Lit 158:1 samt vägmärket Kyrkås 26:1. De övriga kulturhistoriska lämningarna utgörs av fäboden Lit 416:1, samt täkten Kyrkås 155. För Alternativ 2 Landskapsbild Alternativ 1 planeras i befintlig ledningsgata, som dock kommer att breddas. Ledningen kan exponeras mot omgivande landskap vid öppna ytor såsom till exempelvis vägar, sjöar, myrmarker och vattendrag. Alternativ 2 planeras till största del följa väg 87, vilket innebär att den följer befintlig infrastruktur. Dock kommer kraftledningen innebära ett nytt inslag i landskapsbilden. Markanvändning Markanvändningen är till största del skogsbruk, vilket påverkas av en något reducerat produktiv yta oavsett val av kraftledningsgatan. Jämtkraft Elnät AB 12 Samrådsunderlag Friluftsliv Det rörliga friluftslivet kan definieras som människors möjlighet att besöka ett område till fots, med cykel, båt eller med bil för att tälta, bada eller ströva omkring i naturen. I området närmast Verksmon finns skidspår som används frekvent året runt. Skogen har även rekreationsvärde för de boende. I området finns även en grusväg som används för att träna travhästar på. Här finns också Gräfsåsens skoterområde som fungerar som ett nav för skoterintresserade med samlingslokal, grillplatser, skoterstadion samt ett flertal skoterleder. Boende Bringåsen, som är närmsta bebyggelse för Alternativ 1, ligger drygt 400 meter från kraftledningsgatan på motsatt sida om väg 87. Närmsta bostadshus från Alternativ 2 finns ca 200 meter bort. Alternativ 2 hamnar överlag närmare bebyggelse än Alternativ 1. Elektromagnetiska fält Elektromagnetiska fält alstras kring en kraftledning och forskning har länge pågått om fältens eventuella påverkan på människors hälsa. Svenska myndigheter har arbetat fram en försiktighetsprincip som innebär att: Om åtgärder, som generellt minskar exponeringen, kan vidtas till rimliga kostnader och konsekvenser i övrigt bör man sträva efter att reducera fält som avviker starkt från vad som kan anses normalt i den aktuella miljön. När det gäller nya elanläggningar och byggnader bör man redan vid planeringen sträva efter att utforma och placera dessa så att exponeringen begränsas. Jämtkraft Elnät följer denna försiktighetsprincip och kommer att ta hänsyn till bebyggelse vid utformningen och placeringen av den nya ledningen. Påverkan under byggskedet Uppförandet av planerade ledningar kommer att innebära avverkning av skog samt bortforsling av virke. I anslutning till stolpplatser för ledningarna kan det bli aktuellt med mindre schakt-, sprängnings- och fyllningsarbeten, vilka kan medföra störning. Under byggskedet förekommer övergående störningar i form av buller och avgaser från maskiner och anläggningstrafik. I möjligaste mån kommer befintliga vägar att nyttjas. I och med anslutning till ledningsgatan kan även markskador uppstå till följd av terrängkörning. Kommande arbete Med de synpunkter som Jämtkraft Elnät får från berörda sakägare under samrådet väljs ett förstahandsalternativ ut som ansökan sedan baseras på. Jämtkraft Elnät bedömer att en formell ansökan kommer att lämnas in under juni 2015. Lämna dina synpunkter Jämtkraft Elnät AB vill få reda på vilka specifika intressen som kan finnas kring den planerade ledningsdragningen mellan Midskog och Verksmon. Informationen från berörda är viktig i det fortsatta arbetet med ledningssträckningen. Du är välkommen med dina synpunkter till oss! Jämtkraft Elnät AB 13 Samrådsunderlag Har du frågor kontakta: Jessica Raftsjö-Lindberg, jessica.raftsjolineberg@sweco.se, 063-685 50 58 Ronny Asplund, ronny.asplund@jamtkraft.se, 063-14 93 48 Jämtkraft Elnät AB 14 Samrådsunderlag
