Judendomen
Transcription
Judendomen
Judendomen Judarna i världen. Judendomen är en av världens äldsta religioner. Det finns sammanlagt ca 16 miljoner judar i världen. Större judiska grupper finns i USA och i Ryssland. Enbart i USA finns det nästan dubbelt så många judar som i Israel. I staden New York bor det ca 2-3 miljoner judar. I Israel finns det knappt 6 miljoner judar. Ur judendomen har religionerna kristendomen och islam bildats. Abraham. Judarnas historia började för över 4 000 år sedan i Mesopotamien (nuvarande Irak). I Bibeln berättas det om en man som hette Abraham. Gud uppenbarade sig för Abraham och utsåg honom och hans efterkommande till sitt utvalda folk. Gud sade till Abraham att han och hans familj skulle bege sig till Kanaans land (nuvarande Israel eller Palestina). Gud slöt ett förbund (överenskommelse) med Abraham. Förbundet innebar att Gud skulle skydda judarna, som hade blivit utvalda att sprida budskapet om Gud i hela världen. Överenskommelsen innebar också att judarna skulle följa Guds lag. Abraham och hans ättlingar gav upphov till Israels tolv stammar. Mose. Judendomens egentlige grundare hette Mose. Ibland markerar judarna det genom att man ibland kallar sig för mosaiska trosbekännare i stället för judar. Mose levde på 1500-talet f.Kr. Som vuxen fick han i uppdrag att leda sitt folk ur Egypten, där de levde i slaveri. Generationer efter Abraham hade slutat att tro på Gud, därför hamnade de bland annat i slaveri i Egypten. Under ökenvandringen mötte han Gud på berget Sinai. På berget Sinai slöt Gud ett nytt förbund med judarna. Där fick han ta emot en lag av Gud. Dess kärna var det som kallas tio Guds bud. Fortfarande har de flesta av jordens kulturer sin grund i dessa budord. Det nya förbundet innebar att judarna skulle följa de regler Mose fick av Gud, och i gengäld skulle Gud beskydda dem. Den judiska tron. Judarna tror på en enda Gud. De uppfattar Gud som personlig, men inte i den betydelsen att han skulle se ut som en människa. Gud är en ande, anser judarna. Han är god och kräver av människorna att de också ska vara goda. Människan är enligt judendomen skapad till Guds avbild och de som följer Guds bud kommer att belönas för detta. De som är onda kommer att straffas. Judarna anser inte att Jesus var Messias. De väntar fortfarande på en Messias som i framtiden kommer att förena alla folk under Guds herravälde och som ska bringa evig fred. Vem är jude? Vilka är egentligen judar? Denna fråga har vållat många debatter. En definition säger att den person som bekänner sig till den judiska religionen är en jude. Enligt ortodox uppfattning ska var och en som har en judisk mor räknas som jude, även om den personen inte själv är religiös. Ett sätt att leva och tänka. För många judar är judendomen inte bara en religion, utan också ett sätt att leva och tänka. Judarna anser att Gud har en plan för det som sker i världen. Därför spelar historien en stor roll inom judendomen. 1 Guds plan går ut på att det en gång skall bli fred och lycka på jorden. När så sker är Messias rike här. För att nå målet har Gud utsett det judiska folket att hjälpa honom, därför betraktar judarna sig själva som det utvalda folket. Genom att bära sitt lidande, följa Guds bud och visa kärlek sprider det judiska folket kunskap om Gud till hela världen. De heliga skrifterna. Den judiska Bibeln innehåller de fem Moseböckerna, som bland annat beskriver Mose liv och verk. Den kallas Tora och det är här grunden för det judiska livet i helg och vardag finns nedtecknad. I Toran finns 613 bud och förbud. Genom att följa dem blir man Guds medhjälpare i hans strävanden att göra världen god. Talmud. En annan viktig skrift är Talmud. Det är en samling av böcker som tolkar levnadsreglerna i Tora. Den omfattar mer än sex tusen sidor och där finns det hundratals regler om hur ett judiskt liv ska levas i stort och smått. I Talmud finns massor av regler som de renläriga judarna (ortodoxa) följer. Det är t.ex. förbjudet att göra upp eld under sabbaten eller att koka mat. Inte heller får man rosta bröd, för då bryter man mot eldförbudet. Man får inte skriva något, inte ens en namnunderskrift. Talmud säger att man bara får skriva två bokstäver på sabbaten. Judisk mat. Judarna följer gamla testamentets bestämmelser angående mat. Gamla testamentet tillåter alla vegetariska livsmedel för människan, men man får inte äta vilket kött som helst, utan bara köttet från växtätande djur. Reglerna är mycket klara. De ska vara idisslare och ha delade klövar. Därmed får man inte äta gris, eftersom de inte är idisslare. Djur ska slaktas på ett visst sätt om rättrogna judar ska äta köttet. Djuren får inte var bedövade då de slaktas. Vid slakten ska en speciellt utbildad person göra ett skarpt snitt över djurets strupe. Blodet får därefter rinna av djuret som dör mycket snabbt. Denna metod som kallas skäktning är förbjuden i Sverige. Det innebär att en rättrogen jude i Sverige måste köpa skäktat kött från utlandet. Innan köttet tillreds ska det läggas i saltvatten för att fullständigt befrias från blod. Blodet anses synonymt med själen eller livet. Kött som fortfarande innehåller blod anses inte vara rent kött eftersom djuret då inte betraktas som ett dött djur. Tillåten mat kallas för kosher och förbjuden mat för treiff. Synagogan. Synagogan är en lokal där man håller gudstjänst, studerar och träffar bekanta. Det viktigaste i synagogan är arken, det är skåpet där Torarullarna förvaras. Det står mot den vägg som vetter mot Jerusalem. Innan männen går in i en synagoga måste de ta på sig små mössor som kallas kippa Olika former av judendom. Judarna kan indelas i tre olika grupper. De ortodoxa (renläriga) håller fast vid judiska traditioner och vill inte veta av några förändringar. De följer alla Torans regler. Man känner igen männen på deras svarta hattar, korkskruvslockar, bönemantlar och bönekapslar. En bönekapsel är en liten dosa med bibelcitat i, som de fäster på armen och pannan med läderemmar. De ortodoxa följer alla sabbatsregler och äter endast koschermat. 2 Reformjudar ser positivt på förändringar. De följer inte matlagarna eller sabbatsreglerna så noga. De konservativa judarna går en medelväg mellan ortodoxa och reformjudar. Deras mål är att bevara det äkta och nödvändiga i judisk tro. Böner. En jude ska läsa sina böner tre gånger om dagen. Om det sker i synagogan måste minst tio män vara närvarande för att man ska kunna läsa alla böner. Toraläsningen är tillrättalagd så att den ska räcka ett helt år. Den dagen man läser slutet av sista delen, börjar man också läsa ur den första boken. Så fortsätter det från år till år. Det är rabbinen som leder gudstjänsten. Han är församlingens ledare och lärare. Även om predikan förekommer under gudstjänsten är läsningen ur Torarullarna det viktigaste inslaget. Gudstjänsterna har inte förändrats mycket under de senaste 2 000 åren. Sabbaten. Var sjunde dag firar judarna sabbat. Den inleds på fredag kväll och varar i 24 timmar tills skymningen faller på lördagskvällen. Enligt Bibeln skapade Gud världen på sex dagar. Den sjunde dagen vilade han. Den dagen var en lördag, och därför ska människorna också vila på lördagar. Sabbaten är en glad och festlig familjehögtid. Då har familjens kvinnor städat hemmet och lagat god mat medan männen och pojkarna går till synagogan. När de kommer hem är matbordet dukat med god mat, ljus och sabbatsbröd. Sabbatsljusen skall tändas ca 20 minuter innan solen går ner, och oftast är det mamman i huset som utför denna uppgift. Den person som har tänt ljusen skall också läsa en välsignelse. Sedan hälsar man de närvarande med orden shalom shalom, som betyder ”God sabbat”. Pappan i huset brukar också läsa bönen kidush, som betyder ”helgande”. Efter detta bryter pappan i huset ett stycke av sabbatsbrödet, doppar det i salt, läser en välsignelse över det och äter brödbiten. Därefter får var och en en av de andra kring bordet sin bit av brödet med salt. Därmed är sabbaten invigd och helgad. Bland judar är sabbaten veckans stora glädjedag då man har tid att umgås med varandra. Många anser att det är sabbatsfirandet som hållit ihop judarna. Allt onödigt är förbjudet under sabbaten, då ska man umgås med familj och vänner i lugn och ro. Allt onödigt arbete är förbjudet under sabbaten. I Talmud finns mängder av regler om vad man får och inte får göra. Judiska påsken. Pesach, den judiska påsken, är en av årets främsta högtider. Judarna firar påsken till minnet av befrielsen ur slaveriet i Egypten för mer än 3 000 år sedan. Påskhögtiden inleds med sedermåltiden, som omfattar en mängd speciella maträtter. På bordet ska det finnas grönsaker, bittra örter (t.ex. pepparrot), malda äpplen, nötter, ett stekt märgben av får och ett kokt ägg som bränts på skalet. På bordet ska det också finnas vin och osyrat bröd. 3 Alla dessa saker ska påminna om judarnas tid i Egypten då de var slavar i. I firandet ingår sånger, böner och uppläsningar som följer en bestämd ordning. Ordet seder betyder just ordning. Efter denna inledning serveras en god måltid. Jom Kipur. Jom Kipur är försoningsdagen och den infaller tio dagar efter nyårsdagen. Detta är en mycket allvarlig högtid. Då skall de troende fasta ett dygn, bekänna sina synder och på nytt söka försoning med Gud. Samtidigt skall man lova att försöka leva enligt Guds vilja. Sukot. Sukot är lövhyddofesten. Det är en glad skördefest som varar i åtta dagar. Den firas till minne av israeliternas fyrtioåriga ökenvandring, när de fick bo i enkla hyddor. Gud. Judarna tror på en enda Gud. De uppfattar Gud som personlig, men inte i den betydelsen att han skulle se ut som en människa. Gud är ande, anser judarna. Han är god och kräver av människorna att de också ska vara goda. Människan är enligt judendomen skapad till Guds avbild och de som följer Guds bud kommer att belönas för detta. De som är onda kommer att straffas. Kärleken till nästan har framhållits som det viktigaste i judendomen. Därför är denna religion i grunden ljus, glad och hoppfull. Judarna anser att människan är skapad för ett liv i glädje. Judarna tror på ett liv efter döden. Men det är dock livet före döden som är det väsentliga för dem, eftersom den värld som Gud har skapat är god, och då bör inte människorna avstå från livets goda. Judeförföljelser Förföljelserna av judarna har pågått i flera tusen år. Redan på Josuas tid fick judarna slåss för det land som Abraham gjort till deras. När kristendomen blev en världsreligion förföljdes judarna eftersom de betraktades som de som var skyldiga till Jesu korsfästelse och död, även om det var en romersk ståthållare som dömde honom. När den kristna kyrkan blev stark isolerades judarna. Påven Gregorius den store skrev omkring år 600 ned reglerna för kyrkans hållning mot judarna. Enligt påven borde de kristna försöka omvända judarna, men inte med tvång. Påven fastslog att det var judarna som orsakade Jesus död, men eftersom de var bärare av Gamla testamentets tro, skulle de ha frihet att dyrka sin Gud och de fick behålla sina synagogor. Men judarna fick inte värva folk till sin tro och de fick inte heller ha offentliga tjänster. Under korstågstiden satte korsriddarna igång massmord på judarna. Överallt där korstågen drog fram ställdes judarna inför valet att döpas eller dö. De flesta judar valde döden. Bara under det första korståget mördades 12 000 judar längs vägen. När korsriddarna kom fram till Jerusalem utrotades den judiska församlingen. Judarna brändes inne i sin synagoga. Under 1100-och 1200-talen spreds vanvettiga rykten om att judar mördade kristna pojkar för att blanda deras blod i påskbröden. Flera judiska församlingar massakrerades för dessa påstådda brott. År 1215 infördes en lag av påven Innocentius III som tvingade judarna att bära judetecknet på kläderna. Judarna tvingades att bära tygmärket på bröstet eller på ryggen. Judemärket var en rund lapp som symboliserade Judas silverpenningar. Straffet för en jude som inte bar judetecknet var döden. År 1347 kom digerdöden till Europa och då drabbades många personer av panik. Judarna beskylldes 4 nu för att vara orsaken till farsoten. Under tortyr tvingades judarna bekänna att de hade förgiftat brunnar och källor och på så sätt spridit pesten. Tusentals judar brändes på bål. Den 12 juli 1555 utfärdade påven Paulus IV en bulla, där det framkom att judarna skulle bo avskilda från de kristna kvarter isolerade från staden genom en mur. Påven bestämde också att judarna skulle bära judetecknet. Dessutom skulle männen ha en gul hatt och kvinnorna bära en slöja. Ordet getto kommer från Venedig. Där placerades judarna på en ö där det fanns ett gammalt gjuteri som på italienska heter geto. 1543 kom Martin Luther ut med boken ”Judarna och deras lögner”. I boken anklagade Luther judarna för ritualmord, svartkonst och spioneri. Han ansåg att judarnas hus borde brännas och att alla pengar borde tas ifrån dem. Under denna tid fördrevs judarna från många länder. På 1600-talet tvingades många judar fly från Sverige, eftersom de inte ville döpas. Under 1830-talet fick judarna mänskliga och juridiska rättigheter i de flesta västeuropeiska länder. Samtidigt växte en antisemitism fram som vände sig mot judarna som ”ras”. Den var inte inriktad på deras tro. Det blev grunden för nazismens planer på total utrotning av judarna. Hitler. När Hitler kom till makten 1933 införde han en lag som innebar att alla judar i offentlig tjänst skulle avskedas.Samtidigt försökte nazisterna bojkotta judiska affärsmän, läkare och advokater. I november 1938 organiserade myndigheterna de dittills värsta judeförföljelserna. Det var den sk Kristallnatten, efter alla de fönster som krossades. Det medförde att flera judar mördades, att judisk egendom plundrades och att många synagogor stacks i brand. Samtidigt fördes ca 30 000 judar till koncentrationsläger. Nu övertog staten alla judiska företag vilket innebar att judarna var helt utestängda från det ekonomiska livet. Det otäcka var att omvärlden inte protesterade mer kraftigt mot denna judeförföljelse. Man var mitt inne i en ekonomisk kris, och därför ville man inte helst ta emot judar som sökte sig från Tyskland. 1942 tog nazisterna beslut om ”den slutgiltiga lösningen av judeproblemet”. Det innebar att man skulle utrota alla judar. De 30 största koncentrationslägren kompletterades med en rad utrotningsläger. Totalt avrättade nazisterna cirka 6 miljoner judar. De flesta kom från Polen, Sovjetunionen, Tjeckoslovakien och Rumänien 5 Instuderingsfrågor 1.Nämn fakta om judarna i världen. 2. Vilka religioner har bildats ur judendomen? 3. Vad innebar förbundet med Abraham och Gud? 4. Nämn fakta om Moses möte med Gud på berget Sinai? 5. Hur uppfattar judarna Gud? 6. Vad anser judarna om Messias? 7. Vem är jude? Förklara. 8. Vad är Guds plan enligt judarna? 9. Nämn fakta om den judiska Bibeln. 10. Nämn fakta om Talmud. 11. Nämn fakta om förbuden under sabbaten. 12. Nämn fakta om den judiska maten. 13. Varför får det inte finnas blod i köttet? 14. Nämn fakta om synagogan. 15. Vilka tre grupper av judar finns det? 16. Nämn fakta om bönestunderna. 17. När firas sabbaten? 18. Ge exempel på att sabbaten är en glad högtid. 19. Vad får man inte göra under sabbaten? 20. Till minne av vad firas påsken? 21. Nämn fakta om Jom Kipur. 22. Beskriv judarnas syn på Gud. 23. Vad anser judarna om livet? 24. Varför började man förfölja judarna? 25. Vad för slags lag införde påven Innocentius III år 1215? 26. Hur kom ordet getto till? 27. Vad ansåg Martin Luther om judarna? 28. Vad gjorde Hitler 1933? 29. Vad hände 1938? 30. Vad hände 1942? 6