Yttrande - Medborgarförslag om ändring av gällande skolplaceringar

Tjänsteskrivelse
2015-09-24
1 (15)
BUN 2014.0251
Handläggare
Hans Åfeldt
Barn- och utbildningsnämnden
Yttrande - Medborgarförslag om ändring av gällande
skolplaceringar
Sammanfattning
I ett medborgarförslag väcks frågor kring kommunens rutiner för
erbjudande om skolplats. Förslagsställaren vill att man ska införa en s.k.
syskonförtur.
Majoriteten av alla barn i Karlskoga önskar inför skolgången placering i
förskoleklass, trots att förskoleklassen är frivillig. Det innebär att den
placering som sker till förskoleklass är med enstaka undantag också
barnets kommande grundskoleplacering. Placeringen i förskoleklass är
därmed av avgörande vikt för en förälder som önskar påverka sitt barns
placering inom förskoleklassen och den kommande grundskolan.
Huvudregeln enligt 9 kap. 15 § första stycket och 10 kap. 30§ skollagen
(2010:800) är att en elev ska placeras vid den av kommunens skolenheter
där elevens vårdnadshavare önskar att eleven ska gå.
Huvudregeln kan dock inte tillämpas om en annan elevs berättigade krav
på placering vid en skolenhet nära hemmet åsidosätts. Det är detta som
är grunden för den s.k. närhetsprincipen och den utgör den juridiska
utgångspunkten för kommunala skolor vid rättslig tvist. Definitionen på
vad skollagen avser med begreppet nära är dock ej uttytt i skollagen.
Kommunen har på grund av egna skäl rätt att göra avsteg från
huvudregeln och närhetsprincipen. Det kan vara begränsningar i
organisationen som gör att kommunen kan hänvisa till 9 kap. 15 § eller
10 kap 30§ andra stycket skollagen, där begreppet organisatoriska eller
ekonomiska svårigheter återfinns. Ett exempel på dessa svårigheter är att
det finns fler önskemål till placering på en skola än vad det finns
placeringsplatser. I detta fall är det nödvändigt att anvisa en annan nära
(närmast möjligt) hemmet belägen skola till den elev som enligt särskilda
skäl och närhetsprincipen för andra barn inte får plats på den önskade
skolan.
För fristående skolor finns något vidare möjligheter att placera barn i
förskoleklass och i grundskolan genom olika prioriteringsregler i det fall
alla barn som önskar gå på en viss skola inte får plats där. Här kan
Tjänsteskrivelse
2015-09-24
2 (15)
BUN 2014.0251
begreppet syskonförtur finnas som en av Skolverket och
Skolinspektionen accepterad grund för placeringsprioritering.
Det finns också skäl för kommunen att vid placering av elever inom
förskoleklass och grundskolan beakta konsekvenserna av den gjorda
placeringen med utgångspunkt från elevers rätt till skolskjuts. Den av
barn- och utbildningsförvaltningen gjorda placeringsplanen, där alla
förskoleklassbarn i kommunen fått en placering på den närmast möjligt
hemmet belägna skolan, den s.k. placeringsskolan, innebär också att
behovet av skolskjuts enligt gällande regler minimeras. Därmed
minimeras också kommunens kostnader för behoven av skolskjuts för
olika elever.
Frågor om placering på skolenhet kan överklagas till Skolväsendets
överklagandenämnd. Av de rättsfall som barn- och utbildningsnämnden
hittills berörts av framgår att ”närhetsprincipen” och
organisatoriska/ekonomiska svårigheter har varit entydiga juridiskt
avgörande skäl som kommunal skola i de fall när en vårdnadshavare inte
fått sina önskemål tillgodosedda.
Vissa kommunala skolor har infört placeringsprioritering även utifrån
syskonförtur. Önskemål om så kallad syskonförtur undantar dock inte
kommunens skyldighet att beakta närhetsprincipen, likabehandlingsprincipen, vad som i sammantaget är bäst för samtliga inblandade elever
och sina egna organisatoriska/ekonomiska svårigheter i första hand.
Inom ramen för föräldrars önskemål om omplacering inom Karlskoga
kommun tillgodoses enligt dagens placeringssystem utifrån främst
närhetsprincipen 99-100 %, vilket innebär att i stort sett alla önskemål
från föräldrar, inklusive ”syskonskäl” tillgodoses redan idag.
Förvaltningen ser därför inte att ett kommunalt system med en styrande
syskonförtur skulle kunna öka andelen av beviljade föräldraönskemål
med utgångspunkt från dagen nära 100% tillgodosedda önskemål men
främst utifrån närhetsprincipens juridiska utgångspunkter. Barn- och
utbildningsförvaltningen rekommenderar barn- och utbildningsnämnden
att avslå förslaget om syskonförtur.
Beslutsunderlag
Barn- och utbildningsförvaltningens tjänsteskrivelse den 24 september
2015 Medborgarförslag KS 2014.0186
Kommunstyrelsens beslut KS 2014-0186. KS § 34 7 januari 2015
Barn- och utbildningsnämndens beslut BUN 2014.0251. BUN § 101 den
20 oktober 2014
Barn- och utbildningsförvaltningens tjänsteskrivelse den 8 oktober 2014
Medborgarförslag KS 2014.0186 maj 2014
Tjänsteskrivelse
2015-09-24
3 (15)
BUN 2014.0251
Utgångspunkter
Det är kommunen som avgör hur många elever som får plats vid varje
skolenhet. När antalet elever som vill gå på en skola är större än det antal
platser skolan erbjuder, måste kommunen därför bedöma vilka elever
som har störst rätt till en plats på skolan.
Kommunen är genom geografiska eller trafikmässiga omständigheter
uppdelad i södra, västra/centrala och östra skolområdet. Inom dessa
större skolområden fördelas med idag rådande arbetsordning 6-åringar
och grundskoleelever beroende på totala antalet barn, antal barn med
särskilda skäl, elevers närhet till (närmast) hemmet belägna skolan, antal
skolplatser, föräldrars önskemål och de kommunala
ekonomiska/organisatoriska skäl som kan uppstå.
Barn som väljer att gå på Lonnhyttan-Granbergsdals friskola tillhör
organisatoriskt de olika större skolområdena beroende på
folkbokföringsadress och återkommer för skolgång i åk 7-9 inom
respektive skolområdes högstadieskola. Vid en återgång till den
kommunala skolan tidigare än till högstadiet ska även en tidigare elev vid
friskola ha garanterad placering på den nära (närmast möjligt) hemmet
belägna skolan enligt närhetsprincipen.
För att garantera kommuninnevånares rättssäkerhet och acceptans för
regelverket måste kommunens system och rutiner kring placering av
sexåringar inom förskoleklass och som placerad elev inom grundskolan
uppfylla krav på lagföljsamhet, likabehandlingsprincipen, transparens
och förutsägbarhet. Som förälder måste man ha möjlighet att veta vilka
regler som gäller kring placeringen i förskoleklassen och i grundskolan.
Det är också viktigt för föräldrars förförståelse kring placeringsprocessen
att närhetsprincipen gäller inom ett större skolområde och inte utifrån en
viss skola då antalet elevers boenden kring en viss skola varierar under
åren. Det kan därför uppstå situationer att en elev som bor mycket nära
en skola, ändock inte ryms där på grund av att så många andra elever,
som också bor mycket nära, har större rätt att bil placerade på skolan.
Utgångspunkten för placering inom förskoleklass och grundskolan är
skollagen (2010:800) 9 kap 15 § och 10 kap 30§.
Utgångspunkterna, med koppling till detta ärendets frågeställning, är här
föräldrars önskemål och den så kallade närhetsprincipen. Här fastslås
också, som en konsekvens av närhetsprincipen, att alla barn har lika rätt
till en nära (närmast) hemmet belägen skola. På grund av organisatoriska
och ekonomiska skäl kan det ändock vara kommunen som, utifrån olika
elevers särskilda skäl och närhetsprincipen, bestämmer ”placering av
eleven vid en annan skolenhet” för det enskilda barnet vid t.ex. platsbrist.
Det finns också skäl för kommunen att vid placering av elever inom
förskoleklass och grundskolan beakta konsekvenserna av den gjorda
placeringen med utgångspunkt från elevers rätt till skolskjuts. Det
handlar då om kommunen organisatoriska och ekonomiska svårigheter
som en konsekvens av hur placeringen av elever till förskoleklass och
Tjänsteskrivelse
2015-09-24
4 (15)
BUN 2014.0251
grundskolan sker. Den av barn- och utbildningsförvaltningen gjorda
övergripande placeringsplanen, där alla förskoleklassbarn i kommunen
fått den möjligaste närmast (nära) hemmet belägna skolan, den s.k.
placeringsskolan, innebär också i sin konsekvens att behovet av
skolskjuts enligt gällande regler minimeras. Därmed minimeras också
som en konsekvens kommunens kostnader för behoven av skolskjuts för
olika elever.
Barn- och utbildningsförvaltningen (BUF) har tillsammans med
samhällsbyggnadsförvaltningen (SBF) utvecklat ett IT-administrativt
verktyg (MyCarta) för att kunna ha en initial IT-baserad översikt på var
de kommande 6-årsbarnen är folkbokförda och med deras
uppmätningsbara avståndsrelation till närmast hemmet belägna skolor .
Mätningen av avståndet mellan hemmet och en skola görs i det enskilda
fallet längs en tänkt närmaste gång- eller cykelväg eller bilväg om så är
lämpligast. Mätningen görs på ett likformigt sätt för alla elever.
BUF gör utifrån detta underlag en initial bedömning av hur
förskoleklassbarnen enligt närhetsprincipen ska fördelas på de olika
skolorna beroende på antal barn och antal platser på de olika skolorna.
De enskilda skolornas "upptagningsområden" kommer därigenom att
ändras varje år beroende på hur många barn som bor inom skolområdet
och hur de olika barnen bor i relation till de olika skolorna inom de större
skolområdena.
Föräldrar erbjuds utifrån den gjorda BUF-placeringsplanen plats vid
placeringsskolan. Vill vårdnadshavaren inte ha den erbjudna platsen ges
möjlighet att välja annan skola, men med den tydliga informationen att
detta val kring omplacering kan påverka möjligheten till skolskjuts om
sådan rätt skulle uppstå utifrån gällande regler.
Alla önskemål om ändrad skolplacering sammanställs av BUF och en
omfördelning sker så att så många som möjligt medges byte av skola. I
stort sett har 99-100 % av alla ca 300-330 stycken 6-åringar under
perioden 2012-2015 fått den placering som vårdnadshavarna önskat. I de
fall omplacering ej kunnat medges handlar det om att antalet platser på
en aktuell skola inte räckt till och att andra barns rätt till placering på
skolan har bedömts som större. 0-3 stycken omplaceringsärenden per år
har de senaste tre åren gått vidare som överklaganden vid
Förvaltningsrätten, varvid kommunen i samtliga fall fått rätt i sin
bedömning utifrån skollagens skrivning.
När ett barn väl har fått sin skolplacering har eleven rätt att gå kvar på
placeringsskolan även om familjen flyttar inom kommunen. En familjs
barn (ett yngre barns syskon) kan därigenom komma att ha olika skolor
för familjens olika barn. Ett äldre syskon kan således gå på en skola som
inte ligger (närmast möjligt) nära hemmet för en kommande 6årsplacering.
Tjänsteskrivelse
2015-09-24
5 (15)
BUN 2014.0251
BUF har idag inget IT-administrativt verktyg som kan generera text- och
kartunderlag för förvaltningens planeringsarbete om olika syskon i en
familj som går på olika skolor i samband med en 6-årsplacering.
Sammanfattningsvis gör barn- och utbildningsförvaltningen den
bedömningen att det helt avgörande antalet 6-åringar med dagens system
"närhetsprincipen" placeras på den av vårdnadshavaren önskade skolan.
Denna placeringsprocess sker också med tillgång till ett nödvändigt och
effektivt IT-administrativt system för att ha goda text- och kartunderlag
för en överblick i placeringsprocessen.
Beskrivning av ärendet
I ett medborgarförslag väcker förslagsställaren frågor kring kommunens
rutiner för erbjudande om skolplats. Förslagsställaren vill att man frångår
de rättsliga grundprinciper som kommunen i sin kommunala skola följer
där särskilda skäl och (närmast möjliga) närhet mellan hem och skola är
rättsligt avgörande för vilken skola som ska anvisas. Istället vill
förslagsställaren att kommunen ska införa en s.k. syskonförtur. Detta för
att förhindra att syskon erbjuds olika skolor beroende på andra föräldrar
har samma önskemål om placering av deras barn vid en viss skola och då
elevantalet vid skolan överträffar det bedömda högsta möjliga elevantal
på den önskade placeringsskolan.
Med syskonförtur menas här att ett yngre syskon som ska börja skolan
och har ett äldre syskon, som tidigare är elev på den skola dit
vårdnadshavarna vill att barnet ska gå, garanteras en plats på den skolan.
Detta för att inte syskonen ska gå på olika skolor. Ofta framförs
trygghetsskäl, men många gånger också rent praktiska skäl som grund för
önskemålet.
Enligt 9 kap. 15 § första stycket skollagen (2010:800) ska en elev
placeras vid den av kommunens skolenheter där elevens vårdnadshavare
önskar att eleven ska gå. Om den önskade placeringen skulle medföra att
en annan elevs berättigade krav på placering vid en skolenhet nära
hemmet åsidosätts, ska dock kommunen placera eleven vid en annan
skolenhet.
Av 9 kap. 15 § andra stycket skollagen framgår att kommunen får frångå
elevens vårdnadshavares önskemål endast om den önskade placeringen
skulle medföra betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter
för kommunen.
Rättsligt sett finns det inget stöd i skollagens nuvarande skrivning att
syskon vid en kommunal skola skulle ges en större rätt till en viss
placering jämfört med andra barn. En faktisk ”syskonförtur” innebär att
ett annat barns, enligt skollagens ”närhetsprincip”, rätt till placering på
(närmast) nära hemmet belägen skola kan åsidosättas. Vid ett
överklagande från en i detta fall ”förfördelad” familj skulle kommunen
helt säkert förlora den rättsliga prövningen om syskonförtur har
Tjänsteskrivelse
2015-09-24
6 (15)
BUN 2014.0251
tillämpats som en hög prioritering vid placeringen av elever i den
kommunala skolan.
Lagstiftningen innehåller inga förbehåll för den typen av undantag,
syskonförtur, som förslagsställaren föreslår inom den kommunala skolan.
Huvudregeln
Som huvudregel vid placering vid skolenhet framgår i 9 kap. 15 § första
stycket skollagen att en elev ska placeras vid den av kommunens
skolenheter där elevens vårdnadshavare önskar att eleven ska gå.
Huvudregeln ska inte tillämpas om en annan elevs berättigade krav på
placering vid en skolenhet nära hemmet åsidosätts. Det är detta som
utgör den s.k. närhetsprincipen.
Avsteg från huvudregeln
Kommunen har rätt att göra avsteg från huvudregeln. Det kan vara
begränsningar i organisationen som gör att kommunen kan hänvisa till
9 kap. 15 § andra stycket skollagen, där begreppet organisatoriska eller
ekonomiska svårigheter återfinns.
I förarbetena (prop. 1992/93:230 s. 73) anges bl.a. följande om
innebörden av begreppet organisatoriska eller ekonomiska svårigheter.
"Om ett önskemål skulle leda till betydande organisatoriska eller
ekonomiska svårigheter för kommunen skall kommunen kunna bortse
från önskemålet. För att kommunen skall kunna bortse från önskemålet
måste svårigheterna vara betydande. Det självklara fallet är att skolan
inte har plats för alla som vill gå där."
Närhetsprincipen
Närhetsprincipen innebär att om fler barn än vad som bedöms få plats på
en skolenhet önskar enheten är det de barn som bor (närmast) nära skolan
som har förtur.
I 9 kap. 15 § första stycket skollagen (2010:800) anges ”om den önskade
placeringen skulle medföra att en annan elevs berättigade krav på
placering vid en skolenhet nära hemmet åsidosätts, ska dock kommunen
placera eleven vid en annan skolenhet.”
Rättsläget för den kommunala skolan
Frågor om placering på skolenhet kan överklagas till Skolväsendets
överklagandenämnd. Av de yrkanden som nämnden hittills gjort framgår
att ”närhetsprincipen” och ekonomiska/organisatoriska svårigheter är
rättsligt helt avgörande skäl i de fall när inte vårdnadshavare fått sina
önskemål tillgodosedda.
I en dom gällande Lunds kommun från Högsta Förvaltningsdomstolen i
Stockholm, mål nr 7810-13, den 15 september 2015 genomgås det
rättsliga läget kring placering av barn till förskoleklass utifrån skollagens
9 kap 15 § första stycket dvs ”att en förälders önskemål ska vara
Tjänsteskrivelse
2015-09-24
7 (15)
BUN 2014.0251
utgångspunkten för placeringen av barnet i förskoleklass”. I en utökad
konsekvens av detta konstaterande måste därmed förstås samtliga
föräldrars önskemål vilket också är utgångspunkten för nuvarande
placeringprocess inom Karlskoga kommun.
När det gäller skollagens 9 kap 15 § andra stycket konstaterar HFD att det
som i den nu gällande skollagen avses med uttrycket ”nära hemmet inte är
närmare definierat vare sig i lagen eller i dess förarbeten. Innebörden får
antas vara beroende av de lokala förhållandena, varför det i första hand får
anses ankomma på varje kommun att för sig bestämma vilka kriterier som
ska gälla, med beaktande av faktorer som t.ex. elevernas ålder och avståndet
mellan hemmet och olika tillgängliga skolor”.
HFD finner vidare att bestämmelsen för placering i förskoleklassen i 9 kap.
15 § andra stycket inte kan anses ge utrymme för att de elever som bor
närmast en viss skola enbart av detta skäl ges företräde framför andra
sökande i kommunen. I en utökad konsekvens av detta konstaterande
måste därmed förstås att närhetsprincipen inte är överordnad samtliga
andra föräldrars önskemål eller kommunens organisatoriska/ekonomiska
svårigheter vilket också är utgångspunkten för nuvarande
placeringprocess inom Karlskoga kommun.
HFD konstaterar vidare att om kommunen måste göra ett urval av de elever
som måste anvisas plats i en annan skola än den önskade. Av skollagens
bestämmelse framgår dock inte närmare hur ett sådant urval ska gå till.
Kommunen har därmed en viss frihet att bestämma vilka kriterier som ska
läggas till grund för prioriteringen. Ett grundläggande krav är emellertid att
urvalet sker på ett
1. objektivt
2. sakligt
3. icke-diskriminerande sätt
4. och med hänsyn tagen till vad som sammantaget är bäst för samtliga
inblandade elever (jfr prop. 1990/91:115 s. 58 ff. och prop.
1992/93:230 s. 57 f. och 73).
Sammanfattar man HFD´s konstateranden kring skollagens 9 kap 15 §
första och andra stycken framkommer att tillämpningen av lagen utifrån
dessa både avseenden inte kan ses enskilt i vart och ett fall för sig utan
måste ses i en sammantagen bedömning av möjligheterna att placera alla
barn utifrån de framkomna önskemålen och det bedömda totalantalet
platser på en skola.
När det gäller (närmast möjliga) nära avstånd från hemmet till en skola
tillämpas i flera kommuner, dock ej i Karlskoga kommun, en ”relativt
närhet” istället för den direkta närhetsprincipen. Relativ närhet bedöms
genom att jämföra avståndet för en elevs avstånd till de två, eller flera,
närmaste skolorna med en annans elevs motsvarande avstånd till de två,
eller flera, närmaste skolorna. På detta sätt kan man i gränsfall avgöra
vad som sammantaget är bäst för båda eleverna om bara en av dem är
möjlig att placera på en viss skola.
Tjänsteskrivelse
2015-09-24
8 (15)
BUN 2014.0251
I ett läge där antal elevplatser på en viss skola inte räcker för att
tillgodose alla föräldrars önskemål måste dock slutligen en
helhetsbedömning göras för enskilda elever. Här har kommunen
möjlighet att bedöma att placeringen av en ytterligare specifik elev
medför organisatoriska och ekonomiska svårigheter. Det kan t.ex handla
om ren lokalbrist som skulle vara mycket kostsam att åtgärda.
I flera av Karlskoga kommuns överklagandeärenden kring placering i
förskoleklass har kommunen anfört organisatoriska och ekonomiska
svårigheter pga lokalbrist, vilket också har godtagits av den rättsliga
instansen.
Förvaltningspraktiska omständigheter
Det är inte alls säkert att alla aktuella familjer har önskemålet att det
yngre syskonet ska placeras på samma skola som det äldre syskonet. Det
kan ur en vårdnadshavares perspektiv finnas skäl att få en placering av 6åringen på en annan skola. Kommunen kan inte utgå från eller ha
förkunskap om vilka syskon som vill placeras med syskonförtur på en
viss skola. Vårdnadshavaren måste således bli tillfrågad om den önskar
syskonförtur eller inte.
En förfrågan till vårdnadshavare från kommunens sida om önskemål
finns till syskonförtur ligger inte långt ifrån dagens system med
närhetsprincip och samtliga föräldrars möjlighet att tacka Nej till
erbjuden placering. Eftersom det rättsligt sett i den kommunala skolan
inte går att kräva förtur pga syskonskäl blir dagens ”Erbjudande om
placering” i stort sett likställt med en förfrågan om syskonförtur önskas. I
många fall anges just ”syskonargumentet” i önskemålet om en
omplacering av barnet till förskoleklass. Det innebär att BUF´s idag
använda system för placering enligt närhetsprincipen tillgodoser 99-100
% av familjernas önskemål och då även de med önskemålet
”syskonförtur”. Skulle tillräckligt många elevplatser finnas på de olika
skolorna skulle 100% av alla önskemål, däribland önskemål om
syskonförtur kunna erbjudas.
Om syskonförtur för placering av barn i förskoleklass skulle tillämpas i
Karlskoga kommun innebär det dessutom att frågan om placeringsskola
och skolskjuts inte initialt bygger på att minimera skolvägen för barnet
och därigenom minimera barnets behov av skolskjuts. Detta kan ge
kommunen ökade kostnader för skolskjuts.
Sammanfattning av olika kommunala skolors placering av
barn till förskoleklass och till grundskolan.
Av bilagan nedan redovisas några olika exempel på
placeringsprioriteringar inom några olika kommuner med skolval.
När det gäller den rent juridiska avvägningen hur ett barn placeras i
förskoleklass är det följande prioritetsordning som har skolagens stöd och
som avgör vad som juridiskt sett kan anföras från en kommuns sida vid
överklaganden av placering inom den kommunala skolan.
Tjänsteskrivelse
2015-09-24
1.
2.
3.
4.
9 (15)
BUN 2014.0251
alldeles särskilda skäl, tillgänglighet mm
föräldrarnas önskemål
andra barns rätt via ”närhetsprincipen”
kommunens organisatoriska/ekonomiska svårigheter.
Den stund en kommunal skola har fler platser än ”sökande” är det lättare
att ha ett system med ”syskonförtur” vilket eventuellt kan förklara varför
syskonförtur tillämpas inom vissa kommuner med stor konkurrens om
eleverna från fristående skolor och därmed många lediga elevplatser på
olika kommunala skolor.
För Karlskoga kommuns del klaras idag att tillgodose 99-100% av alla
önskemål från föräldrarnas sida och därmed även de flesta familjers
önskemål på grund av ”syskonskäl”.
När det är färre platser än ”sökande” blir det urvalskriterierna ovan som
måste styra om kommunen juridiskt sett ska kunna hävda att tillämpad
placeringsprocess är i enlighet med vad lagen föreskriver.
Urval av barn till förskoleklass och grundskola fristående
skolor
När det gäller fristående skolor gäller särskilda urvalskriterier.
Enligt skollagen 9 kap om urval gäller
1. 18 § Om det inte finns plats för alla sökande till en skolenhet med
förskoleklass, ska urvalet göras på de grunder som Statens
skolinspektion godkänner, om inte annat följer av ett beslut som
har fattats med stöd av 6 a §. Lag (2014:1013).
2. Om det inte finns plats för alla sökande, får den fristående skolan
göra ett urval bland de sökande. Det får dock bara ske enligt de
principer som Skolinspektionen godtar.
För fristående grundskolor har Skolinspektionen i första hand accepterat
följande urvalsgrunder:
 Syskonförtur
 Elever som gått i skolans förskoleklass
 Kötid
 Närhetsprincip
Den fristående skolan behöver inte använda alla grunderna, utan kan
välja en eller flera av dem. Skolan måste dock vara tydlig med vilka
urvalsgrunder som används och i vilken ordning de kommer.
Detta innebär också att den fristående skolan måste följa de fastställda
urvalsreglerna. De kan inte i enskilda fall göra undantag från sina
urvalsgrunder eller väga in andra faktorer utifrån den enskilde sökandes
behov och förutsättningar.
Tjänsteskrivelse
2015-09-24
10 (15)
BUN 2014.0251
Sammanfattning av dagens tillämpade placeringssystem
Sammanfattningsvis kan en bedömning göras att det helt avgörande
antalet 6-åringar, med dagens system i Karlskoga kommun utifrån
"närhetsprincipen", placeras på den av vårdnadshavaren önskade
kommunala skolan och då också utifrån förälderns framförda önskemål
om placering på grund av syskon på skolan.
En ovillkorlig syskonförtur i Karlskoga kommuns kommunala skolor
skulle innebära att kommunen i sin placeringsprocess ej tillämpar de
regler som skollagen anger.
Barn och utbildningsförvaltningen saknar idag ett IT-administrativt
antagningsprogram som skulle medge en placeringsprocess för 6åringarna till förskoleklass utifrån syskonförtur som första
prioriteringsordning.
En ovillkorlig syskonförtur kan också komma att medföra ökade
kostnader för skolskjuts då syskonförtur inte bygger på en placering på
närmast hemmet belägna skolan.
Överväganden
Lagstiftningen är tydlig. Det är vårdnadshavarnas önskemål som ska var
styrande. De undantag som finns är i lagstiftningen ska tillämpas med
restriktivitet. I de fall där fler barn vill ha plats på en skola än det finns
utrymme är det närhetsprincipen som ska tillämpas. En så kallad
syskonförtur skulle inte undanta kommunens juridiska skyldighet att
beakta andra föräldrars önskemål, närhetsprincipen eller kommunens
egna organisatoriska eller ekonomiska svårigheter.
Förvaltningen ser utifrån detta ingen möjlighet att föreslå att
medborgarförslaget beviljas.
Barn- och utbildningsförvaltningens förslag till beslut
Barn- och utbildningsnämnden beslutar av juridiska skäl att föreslå
kommunstyrelsen att avslå medborgarförslaget att införa en syskonförtur
vid skolplacering till förskoleklass och till grundskolan.
Per Blom
Förvaltningschef
Expedieras till
Kommunstyrelsen
Hans Åfeldt
Intendent
Tjänsteskrivelse
2015-09-24
11 (15)
BUN 2014.0251
Bilaga. Olika exempel på syskonförtur i några olika
kommuner
Exempel på kommuner med syskonförtur
Det finns ett antal kommuner som tillämpar syskonförtur enligt särskilt
beslutade ”antagningsregler” vid placering av 6-åringar till förskoleklass.
Syskonförturen tillämpas som en av flera prioriteringar vid
skolplaceringen. Vid platsbrist på en aktuell skola är dock prioriteringen i
princip enligt a) särskilda skäl b) närhetsprincipen, c) syskonförtur d)
andra önskemål.
Göteborgs Stad har denna prioriteringsordning:
1. Bor i skolans närområde (”närhetsprincipen”).
2. Bor i stadsdelen i skolans närområde och har syskon som går i
årskurs 1–9 på den aktuella skolan det läsår barnet ska börja i
förskoleklass (syskonförtur).
3. Bor i stadsdelen men inte i skolans närområde och har syskon
som går i årskurs 1–9 på den aktuella skolan det läsår barnet ska
börja i förskoleklass (syskonförtur).
4. Bor i stadsdelen men inte i skolans närområde
5. Bor i annan stadsdel och har syskon som går i årskurs 1–9 på den
aktuella skolan det läsår barnet ska börja i förskoleklass
(syskonförtur).
Stockholms stad. Urvalsgrunder för ansökan till förskoleklass eller
direkt till årskurs 1 (141104)
Huvudregel är att ett barn/en elev ska placeras i den skola där
barnets/elevens vårdnadshavare önskar att barnet ska gå. Om en skola har
färre platser än sökande går platserna i tur och ordning till följande
sökande:
1. Barn i behov av särskilt stöd av pedagogisk eller social karaktär
som har behov av att placeras vid en viss skolenhet.
2. Barn som bor inom 2 kilometers gångavstånd och har syskon som
går i årskurs 1–3 (anm. ändring av beslut 150824 från t.o.m. klass
5 tidigare) på den aktuella skolan det läsår barnet ska börja i
förskoleklass. Om ditt barn bor längre bort än 2 kilometers
gångavstånd till närmsta skola gäller syskonförturen till barnets
skolpliktsbevakande skola.
3. Barn som bor i skolpliktsbevakningsområdet.
4. Övriga barn enligt närhetsprincipen.
Skolval till förskoleklass i kommunala skolor i Danderyd
De kommunala skolorna tar alltid in elever från Danderyd före elever
från andra kommuner.
Tjänsteskrivelse
2015-09-24
12 (15)
BUN 2014.0251
Huvudprincipen i skolvalet är vårdnadshavarnas förstahandsval av skola.
När skolvalet är avslutat fördelas platserna först bland de som har skolan
som förstahandsval.
Ibland är det dock fler förstahandssökande än det finns platser. Vilka
principer ska då skolorna följa?
1. Om det är fler förstahandssökande än det finns platser ges förtur
till de som har ett äldre syskon på skolan.
2. Om det är fler med syskonförtur än det finns platser fördelas
platserna efter närheten till skolan bland de med syskonförtur.
Övriga förstahandssökande hänvisas då till andrahandsvalet.
3. Om det finns platser för samtliga med syskonförtur tas de in på
skolan. Därefter fördelas platserna till förstahandssökande utan
syskonförtur utifrån närhetsprincipen.
4. Om det finns platser kvar efter att förstahandssökande tagits in
övergår antagningen till de med andrahandsval.
Antagningsordningen blir i val till förskoleklass:
1. Syskonförtur med förstahandsval
2. Förstahandsval utan syskonförtur
3. Andrahandsval
4. Tredjehandsval
5. Danderydselev som inte har någon plats
6. Elev från annan kommun
7. Den högsta prioriteten i alla skolval har dock elev med särskilda
skäl. Det händer mycket sällan att en elev får särskilda skäl
beviljade.
Observera att syskonförturen endast gäller för förstahandsvalet.
Huddinge kommun. Rätten att önska skola.
Eleven kan önska vilken skola hen vill i mån av plats. Det är rektorn som
beslutar hur många elever en skola kan ta emot. För Huddinge kommuns
kommunala skolor finns det dessutom principer för mottagande enligt
följande prioritetsordning:
1. Syskonförtur (syskon som samtidigt går i årskurserna F–3)
2. Relativ närhet. När Huddinge kommun arbetar med
skolplaceringsärenden är det centrala att inget barn ska få orimligt
långt till sin skola. Vid placeringen tar kommunen därför hänsyn
till en närhetsprincip, där man utgår från något som kallas relativ
närhet.
Exempel på relativ närhet
Skola Y ligger närmast för både elev A och B, men elev B har relativt
närmast till skola Y, eftersom det skulle bli orimligt långt till skola X.
Tjänsteskrivelse
2015-09-24
13 (15)
BUN 2014.0251
I det fall avståndet till skola X blir längre för eleven A än för eleven B,
hänvisas eleven B till skola X även om det, som i exemplet ovan, kan
anses orimligt långt.
Om eleven i sin ansökan inte anger något önskemål av skola erbjuder
kommunen en plats i en av Huddinges kommunala skolor. Avståndet
mellan hemmet och skolan är utgångspunkt för erbjudandet, men i vissa
områden finns det många barn och då är det inte säkert att eleven blir
erbjuden den närmsta skolan. Vårt mål är att alla barn ska ha gångavstånd
till skolan.
Uppsala kommun. Antagningsregler till förskoleklass och
grundskola.
1. Relativ närhet. I de nuvarande reglerna finns en oklarhet i begreppet
relativ närhet då det beskrivs som att det faktiska avståndet gäller upp
till avstånden 2 och 4 km. Det har också visat sig svårt att applicera
denna definition i praktiken. I de regler som finns i förslaget finns en
tydligare beskrivning av relativ närhet utan begränsande avstånd och
det beskrivs hur urvalet i praktiken går till.
2. Syskonförtur. En uppföljning av 2014 års skolval visar att
syskonförturen ibland inneburit att elever som bor långt ifrån skolan i
vissa fall fått förtur framför elever som bor mycket nära skolan. Detta
beror på att kriteriet syskonförtur i nuvarande regler gått före
närhetsprincipen, men också att vissa skolor fått så många ansökningar
att de inte ens kunnat ta emot hälften av de som sökt skolan. En stor del
av dessa skolors platser har därför gått till elever med syskon på skolan
och ett mycket litet antal platser har då funnits kvar till de elever som
har relativt närmast till denna skola. En genomgång av placeringarna i
senaste skolvalet visar dock att merparten av de syskon som fått önskad
plats också hade fått plats om relativ närhet varit enda kriteriet och att
det lilla antal som inte skulle fått plats har bott mycket nära en annan
skola än den som sökts. Den uppstådda situationen är mycket
problematisk eftersom skollagen inte ger utrymme för att syskonförtur
går före närhet vid konkurrens om platser på en skola. För att
säkerställa att nämnden tillgodoser alla elevers rätt till en skola nära
hemmet är det därför rimligt att syskonförtur tas bort som urvalsprincip
vid antagning till grundskolan.
3. Särskilda skäl. Den första urvalsprincipen om särskilda skäl har
motiverats av att vissa elever skulle kunna ha ett större behov av
att gå i en viss skola om denna skola erbjuder kompetenser
specialiserade på elevens behov. Dessa elever skulle i så fall, ur
ett rättviseperspektiv, ha rätt att gå i dessa skolor före de elever
som har möjlighet att välja mellan många fler skolor. Eftersom
de specialiserade kompetenser som kommunen erbjuder är
organiserade i resursenheter och eftersom placering vid dessa
avgörs av pedagogiska bedömningar och resonemang med
vårdnadshavarna, behövs dock inte detta urval vid val av skola.
En uppföljning av årets skolval visar också att urvalskriteriet
särskilda skäl medfört att flera vårdnadshavare framfört många
olika skäl vilka enligt rektorernas bedömningar inte haft med
barnets behov att göra. Det har även medfört ett merarbete för
rektorerna att motivera de avslag på särskilda skäl som de varit
Tjänsteskrivelse
2015-09-24
14 (15)
BUN 2014.0251
skyldiga att meddela vårdnadshavarna i samband med
skolplacering. På samma sätt som i fallet med syskonförtur är
kriteriet särskilda skäl mycket problematisk eftersom skollagen
inte ger utrymme för att särskilda skäl går före närhetsprincipen.
För att säkerställa att nämnden tillgodoser alla elevers rätt till en
skola nära hemmet är det därför rimligt att särskilda skäl tas bort
som urvalsprincip vid antagning till grundskolan.
Nacka kommun. Urval om fler sökande än platser
Kommunfullmäktiges mål är att minst 95 procent av föräldrarnas
förstahandsval av skola ska tillgodoses. Förälderns och dess barns val ska
ges absolut högsta prioritet.
Huvudregel
1. Alla elever ska få plats i den skola vårdnadshavarna har valt.
2. Undantag Om en skola har fler sökande än platser får ett urval
göras. Urval görs när skolan, trots ansträngningar, inte kan ta
emot alla dem som valt skolan. Det är rektor för skolan som
avgör vilka sökande som får plats. Hur urvalet görs
beror på om skolans huvudman är kommunal eller fristående:
Kommunala skolor
Fristående skolor
Om det inte finns plats för alla
Om det inte finns plats för alla
sökande, får en fristående skola
sökande gör de kommunala
göra ett urval enligt de
skolorna i Nacka ett urval med
urvalsprinciper som
hänsyn till närhet och ska då ta
Skolinspektionen har godkänt,
hänsyn till elevernas skolväg.
oftast kötid och syskonförtur.
Urvalet baseras på första stycket
Skolan måste vara tydlig med
i 9 kap. 15 § (förskoleklass) eller
vilka urvalsgrunder som används
10 kap. 30 § (grundskola)
och i vilken ordning de kommer.
skollagen.
Riktlinjer för placering av barn i förskoleklass i Vellinge
kommun
1. Inför varje nytt läsår beslutar berörda rektorer var gränserna
mellan skolornas upptagningsområden ska gå och därmed var
gränserna för respektive barns närskola finns. Eftersom antalet
barn i årskullarna varierar mellan åren, kan gränserna för
skolornas upptagningsområden förändras från ett läsår till ett
annat.
2. För barn som ska börja i förskoleklass från och med höstterminen
2012 gäller syskonförtur. Syskonförtur omfattar även barn som
inte är biologiska syskon, men boende i samma hushåll och
folkbokförda på samma adress. Syskonet som går på den sökta
skolan, måste ha en placering på skolan under kommande läsår
för att syskonförtur skall gälla.
3. Vårdnadshavare lämnar in önskemål om skola. Man kan önska
skola i första och andra hand.
Tjänsteskrivelse
2015-09-24
15 (15)
BUN 2014.0251
4. Om den skola du väljer inte har plats för alla barn som önskar gå
där, gäller i första hand syskonförtur och i andra hand kortaste
avståndet (fågelvägen) mellan hemmet och skolan. Elever som
bor närmast skolan har förtur.
5. Om det finns fler barn med syskon som vill ha plats på en skola
än vad skolan har plats för, har elever som bor närmst skolan
förtur (kortaste avståndet /air distance/ mellan hemmet och
skolan).
6. Om det finns fler önskemål om platser på en skola än vad skolan
kan ta emot, placeras barnen i ett kösystem där turordningen går
efter syskonförtur enligt riktlinjerna samt kortaste avstånd mellan
hemmet och skolan. Kösystemet inför nytt läsår görs upp efter
sista dagen för inlämnande av inskrivningshandlingar.
7. Inflyttade barn, barn som byter adress inom kommunen eller har
önskemål om byte av skola under läsåret, inplaceras i den
uppgjorda kön efter regeln med syskonförtur och kortaste
avståndet (fågelvägen) mellan hemmet och skolan, om den
önskade skolan inte kan ta emot barnet på grund av platsbrist.
8. Om rektor bedömer att alldeles särskilda skäl finns för att ett barn
skall placeras vid en namngiven skola får rektor göra undantag
från de lokala riktlinjerna.
KAi< KGGA KOr·/I~.~UN
r~:. tyre:sen
1014 -04- 1 4
~ KARLSKOGA
. d.
MEDBORGARFÖRSLAG
KOMMUN
.............
Förslag
~~ C-\ \{
C'" M(i\... 'o~\f
C\.5
~ ~
O
VV\'I . .' \
c,""
'oC ~V ~ ~ v\ CA
VV\~ "" \:..0 \fV\ 'JV\ \JV\
\"'\ \
VV\ AV\.
ave ~ '"
\J \"'
0..("
S~C\ ~\et C~ ~-i. "'Cj ~V\.
~ V\ () C \tA \ . ~ o \IV\. VV\.\.J\f'-e.- V\
\OCQ'* S~'\aJZ
VVl..Y';, c.\.. c::k
'"
~~ V~\o...
0..., \'
\v;
V\ V- ­
'\wo 0\-'<"" \A
'\.Å-\
~ o--\\- k
c
' " ~ '\ ,,~-t\
~\\- 5;;" 'Y CZ ~ \(VI. \.IV\. c::A.. ".:>\-0\0...., !) ~ \t\~\
o c 'v\
\J\.J\.LV\ LA
~>\\\J..c" \l'A.o\. o.J..\O\
V~;\.'.d-e<\V\ttJfA, \CA.~
v«
o c\', \IV\. \ ' " \{V\ CA."'- ' " 0\.'\ tfJ&,.\ \ CV\~
-\o.-~' \ \ o
~u~'\~\-\.c)\/\ - ~:~~O\.., Vt~x~
\o,cv v -\ ~'<-~C\LAcge..
-\-6-c. ,\\c"-t?\CA."'v 'SOW\. "\~ 0.., v i.~\:- ­
<= o&(~~, S~d\J~ ~ O\lC'\:..\ ~v)tA'c~V\!'
eN
v.~.e:oc::...
0\.\.1\0...,,",,,­
~\~.
Härmed godkänner jag att Karlskoga kommun behandlar de personuppgifter jag lämnar enligt
personuppgiftslagen (PUL 1998:214). Jag godkänner även att mitt medborgarförslag/ärende publiceras på
kommunens hemsida.
I samband med publicering av mitt medborgarförslag/ärende på www.karlskoga.se godkänner jag att mina
namnuppgifter får publiceras (kryssa i ja eller nej):
JA
~
NEJ
POSTADRESS
691 83 KARLSKOGA
FAKTURAADRESS
Fakturahantering
TELEFON
0586-61000
E·POSTADRESS
kommunslyrelsen@kar1skoga.se
PLUSGIRO
122780.0
BESÖKSADRESS
Katrinedalsgatan 2-4
Box 50755
20271 MALMÖ
TELEFAX
0586-53050
VQ:BBADRESS
wwW:kar1skoga.se
ORG NR
212000-1991
Dc:\- v~
\.-,"'-
~O\(V\ \/V\ '-N'
c::f\\
Av.
cJ.e-
~\\)"'~
M\ ~-e.--\\A.CA \
0,\\
\i'\
\j
\00' de_
~~C:\ ~\c...CC'~ ~~\ - \x:\ '<::lO, C"~
~3. cl..e", S·~- ~,V\o.., ~d~~\~V\c..~ V C ",,'
~\"'\A~
C \A oc_\-cCk
O~
VCJo.,.'\:':'"
d..o..~
",cC","
~c, \"
~O\C\~O\ck.
OC"'­
~\:-o.....
\c)\...:(v~\ \-
~ C\<\\o c
SZ-- ~
'--':::; €~~~ ö
~O\..I'-.
\~C~S~"
~'6&'c.O'"
~
C C\I\
~ o-A
~~
~-rö\o\c~
'"
~V~
~\I\/\V" ~
'So ~s\C:lV\.
~;;'v~SS\-o\~V\
~"<-v\ \ ~
\tÄ..i\. ~
~ ~~~
'c.~~'-i
-\-Ö,
.
~,~ V"C, \:-O,,~\IV'\.\')~C~
~~CA..
\oCA'V"-
~\c",--C\~~
~G'C~\o.~o...N'\..cA..
V\.\A..
CA.\\ V\'~\j'"":\CA...
e\- ~ cM. .s:. , '-1'\\,/'\ ~
So'v~
00.."
C""
-c:ö\S.\tA.~ ,;., ~
~0 '\ CA... ~'" o...V'o\,1. \I\.~
bo""'-
,V\\<=-
v",
c>.:\..~~
'v'\~\
CCJO'
o~
i,'V'\V\.S e~ '"' S~~"-OV\\;-C(C"cAcge..-
v~\ck~-\:- 'o<::SV~\:."'CA..
oc\A,