Lidingö och Botkyrka – Kommunala framgångsexempel i

Lidingö och Botkyrka
– Kommunala framgångsexempel i trygghetsarbetet
Nya lösningar behöver hittas innan medborgare eller deras förtroende för samhället som
trygghetsgarant, skadas på allvar. En god början för att vända utvecklingen är att studera
de exempel från verkligheten där kommunerna varit framgångsrika i sitt säkerhets- och
trygghetsarbete. Vilka faktorer är det som gjort att just dessa kommuner blivit bättre och
vad kan vi lära oss av deras arbete?
Olika men lika
Botkyrka och Lidingö tillhör båda kommungruppen ”förortskommuner till storstäder” och
har haft positivt trygghetsutveckling de senaste åren. De två kommunerna har både olika
förutsättningar och utmaningar på området. Trots detta har båda kommunerna valt
liknande strategier för att skapa trygghet i kommunerna. Genom att bredda samarbetet
och involvera företagen i det proaktiva trygghetsarbetet tillsammans med polis,
räddningstjänst och andra myndigheter, har mycket vunnits i det dagliga arbetet.
Fokus på kvalitet gav tydliga resultat för Botkyrka
kommun
I Botkyrka kommun står trygghets- och säkerhetsfrågorna högt upp på agendan. I
dag arbetar fem personer med frågorna och ger stöd till kommunens åtta
förvaltningar. Lena Maria Fritzberg är säkerhetssamordnare i kommunen och
arbetar tillsammans med kommunens säkerhetschef med trygghets- och
säkerhetsfrågorna i Botkyrka.
Botkyrka kommun har idag avtal med
säkerhetsföretaget Cubsec. Avtalet med Cubsec slöts
för ett par år sedan efter det att kommunen valt att testa
en helt ny typ av upphandling för bevakningstjänster.
- Vi viktade upphandlingskriterierna så att kvalitet blev
tyngst vägande med 70 procent av viktningen, medan
prisets vikt minskades till 30 procent. Vi lade också
mycket tid på att ta fram ett genomtänkt
förfrågningsunderlag. Att låta kvalitet väga så tungt
verkar kanske riskabelt, men tack vare att vi vågade göra just det har
vi en annan typ av bevakning idag, berättar Lena Maria Fritzberg.
Foto: Botkyrka kommun
I förfrågningsunderlaget framgick att kommunens säkerhetsföretag skulle arbeta med att
bygga relationer med kommunens medborgare, framförallt de unga. De leverantörer som
kvalificerade sig i den första omgången fick två timmar på sig att presentera sig för
kommunen och berätta hur de tänkte genomföra uppdraget i Botkyrka. Totalt träffade
Botkyrka kommun sex olika leverantörer innan valet föll på Cubsec, som idag verkar ute i
kommunen på platser där ungdomar och andra nyckelgrupper finns. Cubsec jobbar även
integrerat med polis och räddningstjänst.
- Stockholm växer snabbt och det ställer högre krav på alla aktörer som arbetar med
trygghets- och säkerhetsfrågor. Det går inte att vänta sig att vi enskilt ska kunna hantera
alla utmaningar på området själva. För att täcka in de vita fläckarna som uppstår mellan
våra respektive ansvarsområde måste vi samverka, menar Lena Maria.
Att låta kvalitet och inte pris vara en bärande variabel, och låta säkerhetsföretagen arbeta
med att bygga relationer med medborgarna, visade sig vara ett framgångsrikt recept.
- Våra trygghetsvärdar från Cubsec är på plats ute i kommunen. De äter lunch med
ungarna i skolan och finns plats hela tiden, inte bara när det hänt något. Vi märker tydligt
att kontinuiteten och relationsbyggandet ger resultat. Där trygghetsskapande personer
finns på plats och känner våra medborgare sker också färre incidenter, berättar Lena
Maria Fritzberg.
I Cubsecs uppdrag för kommunen ingår också att samverka med andra aktörer som
arbetar med trygghets- och säkerhetsfrågor, så som polis, räddningstjänst och
nattvandrare. Att trygghetsvärdarna är ute i kommunen ger också andra vinster. De bidrar
till en bättre lägesbild även för de andra aktörerna.
- Våra trygghetsvärdar fungerar som våra förlängda armar och ben där ute. Genom dem
får polis och räddningstjänst reda på sådan information som annars kanske inte nått fram.
Idag har vi daglig dialog. Väktarna deltar aktivt och kommer själva med förslag på hur vi
kan använda resurserna på bästa sätt, berättar Lena Maria.
Idag delar Cubsecs personal lokal med räddningstjänsten – en liten förändring som
underlättade det gemensamma arbetet.
- Tidigare har trygghetsvärdarna utgått från city. Vi såg att det fanns en poäng i att ha en
lokal samlingspunkt. Slumpen föll sig så att det fanns plats över på brandstationen, vilket
visade sig vara ett lyckokast. När man värmer matlådorna tillsammans faller det sig
naturligt att man pratar och lär sig av varandra. Det var en liten förändring som gav stor
utdelning, säger Lena Maria.
Lena Maria ser positivt på framtiden och tror att samarbetet mellan olika aktörer på
trygghets- och säkerhetsarenan kommer att bli ännu viktigare i framtiden.
- I framtiden hoppas jag på ett ännu närmre samarbete. Jag hoppas också att vi jobbar
ännu närmre sjukvården och civilsamhället och fått med dem i samverkansekvationen,
avslutar Lena Maria.
Botkyrka kommuns tips för ett bättre säkerhets- och trygghetsarbete tillsammans
med säkerhetsföretagen

Se säkerhetsföretaget som en resurs för hela kommunen. Säkerhetsföretagen
befinner sig ute i kommunen och kan fungera som flera förvaltningars ”ögon och
öron” på marken.

Lägg tid på upphandlingen och våga ställa krav. Att upphandla kvalitet
behöver inte vara svårt men kräver tid. Den som anstränger sig får dock lön för
mödan.

Avsätt tid för förändringsarbetet. Att jobba mer integrerat med
säkerhetsleverantörer är en omställning som kräver tid. Se till att kommunen har
möjlighet att vara tillgänglig för polis, räddningstjänst och säkerhetsföretag och
är en aktiv part i arbetet.

Att tänka nytt behöver inte alltid betyda att tänka stort. Ibland är det små
förändringar som ger de största effekterna.

Låt säkerhetsföretagen vara en resurs i relationsskapandet med
medborgarna. Engagerade medborgare ger en säkrare kommun.
”Ju tryggare kommun, desto större anledning att satsa
på säkerhets- och trygghetsarbetet”
Lidingö stad är en av landets tryggaste kommuner. För fem år sedan gjorde
kommunen en granskning som visade att det fanns utrymme för förbättringar i
kommunens systematiska säkerhets- och krisberedskapsarbete. Sedan dess har
mycket hänt.
- Lidingö har varit en trygg miljö länge, men Stockholm växer och vi kommer allt närmre
staden. När allt går enligt plan är det kanske lättare att bortprioritera frågorna eftersom
man upplever att det kanske är tryggt ändå. Vi har försökt vända på det resonemanget och
vår devis är nu att vi eftersom vi har så bra utgångsläge också måste vara bäst i klassen,
menar Jesper Arkinger, säkerhetschef för Lidingö Stad.
Sedan granskningen har Lidingö tagit ett nytt helhetsgrepp kring säkerhets- och
trygghetsfrågorna. En viktig förändring låg i att säkerhetsansvaret flyttades upp i
organisationen och lades på stadsledningsnivå. Ett annat viktigt steg var ett ökat fokus på
samverkan med andra aktörer inom trygghets- och säkerhetsområdet. Ett år efter
granskningen började kommunen med en ny rutin - regelbundna lägesbildskonferenser
där kommun, polis, räddningstjänst och bevakningsföretag sedan dess konfererar
regelbundet för att byta lägesbild.
- Det låter kanske som en liten sak, men att samla alla parter för ett gemensamt samtal är
ett enkelt och kostnadseffektivt sätt att säkerställa att alla som arbetar med säkerheten i
vår kommun vet vad som gäller. Det gör det både enklare för de inblandade att förstå
varandra, men också att prioritera sina resurser på bästa sätt. Vi ser idag att polis och
säkerhetsföretagen jobbar bra ihop och har nytta av varandra. Det finns många exempel
på bra historier där man tack vare närvaron av säkerhetsföretagens personal hindrat
skadegörelse, mobbing och bråk eller bistått socialförvaltningen, berättar Jesper.
Grannsamverkan och andra frivilliginitiativ är andra viktiga byggstenar i trygghetsarbetet
i kommunen, men även här är samverkan viktigt för ett effektivt och säkert
medborgarengagemang.
- Vår uppgift är att se till att initiativ som grannsamverkan verkligen får den stöttning som
behövs från polisen och vårt bevakningsföretag. Särskilt bevakningsföretagen är aktiva i
detta arbete så att de medborgare som är engagerade kan bidra på ett säkert sätt och har
rätt lägesbild för ögonen när de är ute och jobbar, säger Jesper.
Lidingö kommun har idag ett nytt avtal med Securitas. Inför upphandlingen av avtalet
valde kommunen att tänka nytt och göra på lite annorlunda sätt jämfört med tidigare.
- Vårt förfrågningsunderlag för upphandlingen skiljde sig mot tidigare. Både bredd och
omfattning var annorlunda, men framförallt var vi tydliga kring hur vi ville arbeta
tillsammans med säkerhetsföretaget. Vi var tydliga med att vi sökte en helhetslösning,
inte bara enstaka bevakningstimmar. Vårt mål var att hitta en partner i säkerhetsarbetet
som skulle kunna jobba både trygghetsfrämjande och brottsförebyggande och dessutom
finnas på plats dygnet runt eftersom vi ville ha en säkerhetsleverantör som är med oss
hela tiden - inte bara när larmet går, säger Jesper Arkinger.
Genom utformningen av det nya avtalet med säkerhetsleverantören Securitas, är
kommunen idag med och styr hur säkerhetsföretaget använder resurserna operativt.
- Idag finns våra väktare där de behövs som bäst vid varje enskilt tillfälle. De är ute i de
olika verksamheterna och möter vår personal i vardagen samt våra invånare. Det gör att
de bygger en unik relation till verksamheten och medborgarna som är värdefull när de väl
sker incidenter, menar Jesper.
Att vara en nära partner till kommunen ställer också krav på säkerhetsleverantören. Att
säkerhetsföretagets personal både är rätt utbildad och socialt kompetent är en
förutsättning. För att säkerställa att personalen har rätt förkunskaper och ingångsvärden i
arbetet, är kommunen själva med och utbildar säkerhetsföretagens personal, bland annat
genom en 50 timmar lång introduktionsutbildning där säkerhetspersonalen lär sig om
kommunens organisation och syn på trygghet och säkerhet. Att vara en kompetent
beställare handlar om mer än att bara titta på priset enligt Jesper. Mer innehåll behöver
inte per definition bli dyrare för beställaren om upphandlingen görs på rätt sätt och
samarbetet utvecklas kontinuerligt.
- Visst blev det dyrare i absoluta tal med en dygnet-runt-lösning, men när vi räknade på
investeringen såg vi att det blivit betydligt kostsammare i längden med ett fastuppdrag
som kompletteras av extrabeställningar vid behov. Den totala ekonomiska investeringen
sammanräknat är idag ungefär detsamma som tidigare, samtidigt som vi har betydligt
mycket bättre utväxling på resurserna eftersom vi var så specifika och tydliga i vår
beställning, avslutar Jesper Arkinger.
Lidingö kommuns tips för ett bättre trygghets- och säkerhetsarbete tillsammans
med säkerhetsföretagen

Våga tänka nytt - Nya lösningar kan kräva större kostnader initialt, men kan ge
stora besparingar i längden.

Utmana säkerhetsbranschen – som beställare har man ett stort ansvar att ställa
krav som motsvarar sina förväntningar och behov för att utmana leverantören att
förändra sig.

Var noggrann i valet av leverantör - Att jobba integrerat och nära kommunen
är inte något för alla. Se till att välja en säkerhetsleverantör som är lyhörd och
vågar och vill jobba på nya, oväntade sätt.

Lyft upp trygghets- och säkerhetsfrågorna högt i organisationen - Det ger en
bättre helhetsbild och gör att trygghets- och säkerhetsperspektivet genomsyrar
alla delar av verksamheten.

Planera för framtiden - Brottsförebyggande och trygghetsfrågor blir allt
viktigare ju större en region blir och frågorna blir allt mer komplexa. Att ha ett
långsiktigt och brett perspektiv i säkerhetsarbetet blir allt viktigare.

Börja samverka, även små förändringar gör skillnad. Att jobba integrerat
tillsammans med polis, räddningstjänst och säkerhetsföretag behöver inte vara
svårt eller komplext. Ofta är de enklaste idéerna som ger den största utdelningen.
Hej…
… Milad Naghei arbetar som väktare på Cubsec som levererar
trygghetstjänster till kunder inom både offentlig och privat sektor.
Du jobbar som trygghetsväktare i
kommunen. Vad innebär det?
Vi skyddar kommunala objekt. Det
innebär att vi vaktar allt från offentliga
miljöer som parker och torg till
kommunens medborgare. I uppdraget att
skydda kommunens medborgare ingår
även att jobba med förebyggande
åtgärder. Det innebär att vi genom att
göra det som vi är bäst på också
gör det enklare för polis och
räddningstjänst att göra sitt jobb på bästa
och mest effektiva sätt.
På vilka sätt skiljer sig att arbeta
med bevakning för kommunen istället för företag?
Det är stor skillnad gentemot traditionell bevakning. Först och främst har de personer
som jobbar kommunalt genomgått särskilda utbildningar som skräddarsytts för
uppdraget. Bland annat är räddningstjänsten med och utbildar oss. Under
specialutbildningen lär vi oss jobba så att vi på bästa sätt kan bistå polis och
räddningstjänst.
Arbetet omfattar mycket samverkan med andra aktörer – Vi har stående dialog med
både polisen, socialtjänsten, räddningstjänsten och kommunen för att underlätta deras
arbete. Det kan exempelvis handla om att inkomma med lägesrapporter om vad som
händer i området vi bevakar. Ibland händer det till exempel att polisen ber oss hålla
särskild uppsikt över ett visst område, och då kan vi fungera som en extra resurs i
spaningsarbetet. Vi jobbar även med avvikelserapportering, vilket också kan hjälpa
polisen att förhindra brott på ett tidigt stadium.
Vi bistår också socialtjänsten i deras förebyggande arbete genom att rapportera om
ungdomar som kan vara i riskzonen och ha en dialog med dem om detta.
Foto: Cubsec
Som väktare i kommunen har vi lokalkännedom och kan fungera som ett extra par
ögon. Genom att finnas på plats ute på gatorna och torg och ha en dialog med polisen,
socialtjänst och räddningstjänst om vad vi ser, kan vi bidra till att de finns på plats där
de behövs som mest.
Har du några exempel?
Förra året bidrog bland annat våra väktare här i området till att tre bränder kunde
stoppas i ett tidigt skede. Det handlade då om att vårt folk fanns på plats och kunde
stoppa förloppet innan branden hann sprida sig. Vid ett annat tillfälle upptäckte en
väktare en brand. Han larmade räddningstjänsten och eftersom vi är utbildade i att
hantera just sådana situationer, kunde han dessutom ge en lägesrapport till brandkåren
om vad som skedde och förbereda inför deras ankomst. Väktaren rev ner ett staket så
att brandbilarna snabbt kom åt branden och tack vare den första lägesrapporten var
det enkelt för räddningstjänsten att uppskatta hur många brandbilar som behövdes
skickas till platsen
För mer information, kontakta Björn Ericsson, branschexpert:
Email: bjorn.ericsson@almega.se
Tel: +46 (0)8 762 68 50
Mobil: +46 (0)70 672 68 50
www.almega.se