Göteborg Energi Nät AB 2014

Transcription

Göteborg Energi Nät AB
Årsredovisning 2014
Förvaltningsberättelse
____________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________
Innehåll
Finansiella rapporter
Resultaträkningar
Balansräkningar
Rapport över förändring i eget kapital
Kassaflödesanalyser
Noter
Revisionsberättelse
Granskningsrapport
3
7
7
8
10
11
12
21
22
Om inte särskilt anges, redovisas alla belopp i tusentals kronor (tkr).
Uppgifter inom parentes avser föregående år.
2
GÖTEBORG ENERGI NÄT AB
____________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________
Styrelsen och verkställande direktören för Göteborg
Energi Nät AB, organisationsnummer 556379-2729,
avger härmed årsredovisning för räkenskapsåret
2014-01-01 – 2014-12-31. Göteborg Energi Nät AB är
ett helägt dotterföretag till Göteborg Energi AB
(organisationsnummer 556362-6794), som i sin tur
ägs av Göteborgs Stadshus AB (organisationsnummer 556537-0888).
Information om verksamheten
Företaget bedriver elnätsverksamhet inom sitt koncessionsområde genom att ställa elektriska starkströmsledningar till
förfogande för överföring av ström. Till verksamheten hör
också projektering, byggande och underhåll av ledningar,
ställverk och transformatorer, anslutning av elektriska
anläggningar, mätning av överförd effekt och energi samt
annan verksamhet som behövs för att överföra ström på det
elektriska nätet.
Företaget äger elanläggningar inom företagets nätkoncessionsområde och har cirka 257 000 nätavtal.
Verksamheten är ett reglerat monopol och nätverksamhet kan först bedrivas efter att tillstånd i form av
koncession för linje respektive område har beviljats
företaget. Koncessioner har erhållits för de linjer och
områden där elnätsverksamhet bedrivs och Energimarknadsinspektionen (Ei) övervakar verksamheten.
Styrelsen och verkställande direktören bedömer att
verksamheten är i linje med kommunens ändamål med
sitt ägande av företaget och att företaget har följt de
principer som framgår 3 § i bolagsordningen.
Väsentliga händelser under året
Den 1 januari 2014 trädde beslutet om omstrukturering av
elnätsverksamheten ikraft. Innebörden av beslutet var att
företagets personalantal ökade från ca 60 till 160 medarbetare genom att personal togs över från moderföretaget samt att en ny organisationsstruktur började
gälla. Personalgrupper som distributionselektriker,
projektörer och anslutningsingenjörer med flera yrkeskategorier anställdes av företaget. Dessutom skedde
geografisk förflyttning av ett antal medarbetare i syfte att
öka effektiviteten i verksamheten. Ekonomi- och
avräkningstjänster köps från och med den 1 januari ifrån
moderföretaget. Under året har en uppföljning av
omstruktureringen genomförts som visar att effektmålen
för omstruktureringen till stor del är uppfyllda.
Leveranserna till våra kunder har under året varit
mycket stabila. Medelavbrottstiden för 2014 blev den
lägsta på flera år.
Under året har företaget fortsatt att förstärka leveransoch personssäkerheten i våra anläggningar. Framförallt
har detta skett genom uppgradering av 10 kV ställverk i
en station i Tynnered.
Styrelsen fattade i slutet av året beslut om att fortsätta förstärka
leveransoch personsäkerheten genom ombyggnad av två
ytterligare stationer. En av dessa stationer kommer att
konverteras från 50 kV till 130 kV, detta beslut var ett viktigt
steg på vägen mot att helt bygga bort företagets befintliga 50
kV nät.
Företaget har under året implementerat en
storstörningsorganisation. Syftet är att förbättra krishanteringen
vid storstörningar och är en del av företagets säkerhetsarbete.
Storstörningsorganisationen ger en förbättrad struktur och ett
bättre tydliggjort ansvar för att uppnå företagets målbild inom
säkerhet, avbrottstid och information.
Styrelsen fattade i december månad beslut om att inleda en
förvärvsprocess av Sörred Energis elnät. Tidigare har detta elnät
bedömts vara ett industrinät men i dagsläget bedöms det i
nuvarande form vara ett koncessionspliktigt nät. Beslut om att
eventuellt förvärva det aktuella nätet förväntas fattas under 2016.
Styrelsen beslutade under året att genomföra en
kartläggning av eventuella brister i de så kallade
åtskillnadsreglerna. Åtskillnadsreglerna syftar till att säkerställa
elnätsföretagens fristående ställning i en koncern som också
handlar eller producerar el. Resultatet av kartläggningen
förväntas vara klart under 2016.
Under året har en ny styrelseordförande tillsatts. Magnus
Hedgran som är ny ordförande är tillika tillförordnad chef för
verksamhetsområde Distribution inom moderföretaget.
Ei inledde i april 2014 ett tillsynsärende avseende
intäktsramen för perioden 2012 – 2015. Under året har Ei
begärt in kompletterande information. I skrivande stund har
företaget ännu inte fått resultatet av tillsynen.
Ei meddelade under oktober 2011 beslut om företagets
tillåtna intäktsram för perioden 2012 – 2015. Företaget
överklagade Eis beslut till Förvaltningsrätten, som meddelade
dom i målet den 11 december 2013. Konsekvensen av
domslutet innebär att företagets möjliga intäktsram för nämnda
period höjs från 4 035 mkr till 5 615 mkr. Ei överklagade den
23 december 2013 Förvaltningsrättens domslut till Kammarrätten. Den 10 november 2014 avgjorde Kammarrätten i tre
pilotmål där rätten gick på elnätsföretagens linje. Ei lämnade
den 27 november 2014 in överklaganden av Kammarrättens
domar och avvisningsbeslut till Högsta förvaltningsdomstolen.
Regeringen fattade den 4 september beslut om att införa en
förordning om en ny metod för att beräkna nätföretagens
ersättningar för kapitalkostnader. Dessa ersättningar utgör en
stor andel av elnätsföretagens intäktsram. Den nya metoden
innebär på sikt att elnätsföretagen inte får några intäkter för nät
som är äldre än 50 år. Inom ramen för den nya metoden finns
en övergångsregel som innebär att anläggningar som är äldre
än 38 år eller saknar åldersuppgift betraktas vara 39 år vid
reglerperiodens början, detta medför att efter 12 år får
företagen inga intäkter för dessa anläggningar. Den nya
reglermodellen ska börja tillämpas för tillsynsperioden
2016 – 2019.
3
____________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________
Fastställande av avgifter för nättjänster
Fastställande av avgifter för företagets nättjänster ska ske
utifrån kravet på kostnadsriktighet i den bemärkelsen att
varje kundkategori ska betala en avgift som motsvarar de
kostnader den föranleder. Det är däremot inte tillåtet att
differentiera avgifterna inom ett nätområde med hänsyn till
var inom området uttaget av el sker. Merparten av
kostnaderna för nätet är beroende av den kapacitet i form
av överförd effekt som ställs till kundernas förfogande.
Kostnaderna för nätets överföringsförluster är energiberoende medan den kostnadsdel som avser mätning och
debitering i stort sett är oberoende av elanvändningen.
Vid en jämförelse med andra elnätsföretag har
företaget totalt sett låga avgifter. Under 2014 gjordes en
avgiftshöjning på 2,5 procent. Styrelsen beslutade också
om en genomsnittlig höjning på 2 procent för 2015.
Prisjusteringen sker utifrån företagets beslutade
prissättningsstrategi.
Den långsiktiga målsättningen är att samtliga kunder
ska ha effekt som en avgiftskomponent i tariffen.
Nya redovisningsprinciper
Detta är Göteborg Energi Nät ABs första årsredovisning
upprättad enligt BFNAR 2012:1 Årsredovisning ("K3"). Se
not 1 för ytterligare information.
Väsentliga händelser efter årets
utgång
Företaget märker också ett ökat intresse för eldrivna
transporter. Flera företag har aviserat att de tänker installera
infrastruktur för elladdning i området. På stadens gator rullar
även eldrivna bussar där de testas skarpt inom den reguljära
kollektivtrafiken. Volymerna är ännu små och påverkar
företaget i väldigt liten utsträckning såväl finansiellt som
tekniskt.
Det planeras många stora infrastrukturprojekt i Göteborg
under en lång tid framöver. Detta kommer innebära att
företaget tvingas flytta på anläggningar med risk för stora
kostnader som följd. För att minimera framtida flyttkostnader
genomförs ett arbete med att säkra anläggningarnas befintliga
lägen. Under året har företaget också i samarbete med övriga
ledningsägare inom koncernen ökat fokus på västsvenska
paketet. En ny projektstruktur har arbetats fram som syftar till
att koordinera insatserna från Göteborg Energis sida på ett
effektivare sätt.
EU har beslutat att skapa en inre marknad för el med en
gränsöverskridande handel och för detta behövs nya spelregler
för hur el ska överföras och handlas på ett säkert, effektivt och
ekonomiskt sätt, mellan medlemsländerna. Dessa spelregler
ska beakta konsumentintresset, bidra till att uppnå EUs mål för
förnyelsebar elproduktion samt bibehålla försörjningstryggheten. Ett exempel på sådana spelregler, som EU nu
arbetar fram, är de så kallade ”Nätkoderna”. Koderna kommer
att påverka hela elbranschen och blir legalt bindande för alla
medlemsländer.
Verksamhetens påverkan på miljön
Inga händelser har inträffat efter räkenskapsårets utgång
före undertecknandet av denna årsredovisning som är att
beteckna såsom väsentliga.
Förväntad framtida utveckling
Dagens och framtidens samhälle förväntar sig en hög
tillgänglighet avseende överföring av el. Samtidigt lever vi
med ett åldrande elnät som med tiden kommer att behöva
förnyas. Ett åldrande elnät innebär sannolikt att antal fel
kommer att öka. Företaget behöver därför förbereda för
stora reinvesteringar i elnäten där nuvarande reinvesteringsbehov fördubblas om 10 år och om 20 år är det
fyrdubblat jämfört med dagens nivåer.
Under 2014 har elpriset varit rekordlågt. Tillgången på
olja har ökat genom nya utvinningsmetoder samtidigt som
efterfrågan är relativt svag vilket sätter förutsättningarna
för energimarknaden. Året har också varit varmt samtidigt
som tillgången i det nationella elproduktionssystemet varit
gott. För företaget innebär detta bland annat lägre
kostnader för elnätsförluster.
Intresset för småskalig elproduktion har under året
fortsatt att öka och företaget märker också en ökning av
installation av småskalig elproduktion. Vid årsskiftet
trädde statens skatterabatt på egenproducerad överskottel ikraft. Volymerna är ännu små och påverkar
företaget i väldigt liten utsträckning såväl finansiellt som
tekniskt.
Företaget arbetar kontinuerligt med att minska den
miljöpåverkan som orsakas av verksamheten och för att
organisera detta är företaget sedan år 2001 certifierat enligt
ISO 14001.
Företaget arbetar kontinuerligt med att modernisera
eldistributionsnätet, till exempel byta ut gamla transformatorer,
höja spänningen på så kallade transportledningar. Detta medför
bland annat lägre överföringsförluster som är en betydande
miljöpåverkan och resursanvändningen blir mer effektiv.
Under 2014 har riktade åtgärder utförts för att reducera
risker för exponering av magnetfält. Antalet kemikalier som
företaget använder har reducerats, i första hand mer farliga
ämnen. Ett nytt bränsle, med mindre miljöpåverkan, har ersatt
dieselolja för drift av reservkraftgenerator.
Företaget har gjort en avsättning motsvarande 0,5 mkr (1)
för framtida miljöskulder.
Personal
Föregående år hade delar av organisationen ett väldigt lågt
resultat i medarbetarundersökningen och vi har under året
genomfört en rad aktiviteter som syftat till att höja resultatet.
Företaget har på samtliga områden gått framåt i jämförelse
med motsvarande organisation förra året. På vissa delar till och
med kraftigt framåt, bland annat inom området arbetsmiljö. Vi
landar totalt in på ett HME (Hållbart medarbetarindex) på 70.
Generellt är nivån fortfarande alldeles för låg. Vi ligger
4
____________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________
exempelvis fortfarande lägre än koncernen för de flesta
områdena.
Vi kommer fortsätta att vidta åtgärder under 2015 i
syfte att ytterligare stärka resultatet och skapa en ännu
bättre arbetsplats. Ett första steg är att respektive chef
kommer att gå igenom resultatet med sina medarbetare.
Vi kommer utifrån detta att ta fram en handlingsplan.
Ekonomisk översikt
Resultat
Företagets resultat före finansiella intäkter och kostnader
uppgick till 189 mkr (142) vilket är 47 mkr bättre än
föregående år. Efter finansiella poster uppgick resultatet
till 173 mkr (126).
Nettoomsättningen har totalt gått upp med 33 mkr av
vilken överföringsintäkterna sammantaget har ökat med
2 mkr. Förklaringen till den bättre nettoomsättningen är att
den omstrukturering, som företaget genomförde den
1 januari 2014, innebar att företaget numera utför tjänster
till framförallt andra företag i koncernen som tidigare
utfördes av moderföretaget. Övriga intäkter som ingår i
nettoomsättningen avser intäkter från skrotförsäljning och
koncerninterna tjänster och har ett liknande utfall som
föregående år.
Intäkterna för anslutningsavgifter har minskat med
2 mkr beroende på färre små servisanslutningar under
året.
Kostnaderna för överföring och inköp av kraft är
19 mkr lägre än föregående år. Kostnaderna för
transitering från regionnätsägarna har minskat med 7 mkr
och kostnaderna för lokal produktion har minskat med
7 mkr. Kostnaderna för nätförluster har gått ned med
5 mkr och beror på inköp av lägre volym samt ett lägre
pris per kWh jämfört med 2013.
Övriga externa kostnader har minskat med 36 mkr och
förklaras till största del av den omstrukturering som
nämns ovan och som bland annat innebar att man
numera har personalgrupper som distributionselektriker,
projektörer och anslutningsingenjörer med flera
yrkeskategorier anställda av företaget. Detta innebär att
företaget inte längre köper dessa tjänster från
moderföretaget utan utför dem själva.
Personalkostnaderna har ökat med 65 mkr och
förklaras av att företaget har cirka 100 personer fler
anställa 2014 än under 2013.
Kostnaderna för planenlig avskrivning har ökat med
6 mkr mellan åren som en konsekvens av genomförda
investeringar.
Avkastningen på totalt kapital uppgick till 8,4 procent
(6,7), samt på eget kapital till 10,4 procent (8,1).
Soliditeten uppgår till 58,2 procent (57,6).
Investeringar
Årets investeringsutgifter uppgick till 152 mkr (189) vilket är en
minskning med 37 mkr jämfört med 2013.
Investeringarna fördelades enligt följande. Serviser för lågoch högspänning inklusive nya utbyggnadsområden 60 mkr
(63), debiteringsmätare och insamlingsutrustning 8 mkr (6),
lokal utbyggnad och upprustning 0,4-24 kV 52 mkr (86),
strategiska investeringar, övertagna områden 1 mkr (4),
investering i 130 kV- och 50 kV-anläggningar 28 mkr (25) samt
övriga investeringar 3 mkr (5).
Det enskilt största investeringsärendet under året har varit
ombyggnationen av station K10 Tynnered med nytt 10 kVställverk. Vi har under året fortsatt vårt arbete med att förstärka
och framtidssäkra överföringsmöjligheterna i nordost med ny
130 kV-kabel. Resurser har också lagts på att bygga om
kabelskåp och nätstationer till ett mer personsäkert utförande.
Elöverföring
Under året har 4 333 GWh (4 433) el överförts till kunder inom
det område där företaget har nätkoncession. Av överföringen
utgör 491 GWh (483) överföring inom koncernen Göteborg
Energi. Överföringsförlusterna beräknas uppgå till 134 GWh
(139). Av den totala volymen har 303 GWh (636) producerats
lokalt i koncernen Göteborg Energis produktionsanläggningar.
Väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer
En väsentlig risk och osäkerhetsfaktor i företagets verksamhet
är Eis intäktsreglering och tillsyn av elnätsföretagen. Metoden
för ekonomisk reglering av elnätsverksamhet, som gäller från 1
januari 2012, innebär en förhandsprövning av elnätsföretagens
intäkter. Ei fastställer således i förväg de samlade intäkter
genom en så kallad intäktsram, som företaget får ta ut från
elnätsverksamheten under en tillsynsperiod på fyra kalenderår.
Eis beslutade intäktsram för perioden har medfört att företaget
inte fullt ut får täckning för skäliga kostnader och rimlig
avkastning på det kapital som krävs för att bedriva
elnätsverksamhet. Företaget överklagade Eis beslut till
Förvaltningsrätten, som meddelade dom i målet den
11 december 2013. Konsekvensen av domslutet innebär att
företagets möjliga intäktsram för nämnda period höjs från
4 035 mkr till 5 615 mkr. Ei överklagade den 23 december 2013
Förvaltningsrättens domslut till Kammarrätten. Den
10 november 2014 avgjorde Kammarrätten tre pilotmål där
rätten gick på elnätsföretagens linje. Ei lämnade den
27 november 2014 in överklaganden av Kammarrättens domar
och avvisningsbeslut till Högsta förvaltningsdomstolen.
Regeringen fattade den 4 september beslut om att införa en
förordning om en ny metod för att beräkna nätföretagens
ersättningar för kapitalkostnader. Dessa ersättningar utgör en
stor andel av elnätsbolagens intäktsram. Den nya metoden
innebär på sikt att elnätsbolagen inte får några intäkter för nät
som är äldre än 50 år. Inom ramen för den nya metoden finns
en övergångsregel som innebär att anläggningar som är äldre
än 38 år eller saknar åldersuppgift betraktas vara 39 år vid
reglerperiodens början, detta medför att efter 12 år får företaget
inga intäkter för dessa anläggningar. Den nya reglermodellen
ska börja tillämpas för tillsynsperioden 2016 – 2019.
5
____________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________
Reglerna för åtskillnad av elnätsverksamhet har
skärpts de senaste åren. Förutsättningarna för att bedriva
elnätsverksamhet förändras kontinuerligt och i snabb takt.
Ytterligare en risk är att nätet behöver uppgraderas för
att anpassas till de så kallade ”Nätkoderna”. Exempelvis
kan investeringar behöva ske i nya system och en
anpassning behöva göras i näten för att uppnå beslutad
elkvalitet.
Vidare hänvisas till not 27 Finansiella och andra risker.
Förslag till vinstdisposition
Till årsstämmans förfogande står följande vinstmedel (kr):
Balanserad vinst
Årets resultat
Summa
131 558 212
353 925
131 912 137
Styrelsen föreslår att vinstmedlen disponeras så att:
I ny räkning överförs
Summa
131 912 137
131 912 137
Koncernbidrag har lämnats till moderföretaget med
94 572 615 kr.
För företagets resultat och ställning vid
räkenskapsårets utgång hänvisas till efterföljande
finansiella rapporter.
6
________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________
Resultaträkningar
Resultaträkningar
Finan siella r apporter
Belopp i tkr
Not
2014
2013
Rörelsens intäkter
Nettoomsättning
2
992 047
959 336
Anslutningsavgifter
3
36 140
38 264
Aktiverat arbete för egen räkning
Summa rörelsens intäkter
9
33 975
1 198
1 062 162
998 798
Rörelsens kostnader
Överföring och inköp av kraft
Övriga externa kostnader
Personalkostnader
-270 555
-289 372
25, 26
-386 114
-422 012
4
-105 126
-40 386
-110 845
-105 201
-872 640
-856 971
189 522
141 827
339
448
Avskrivningar av immateriella och materiella anläggningstillgångar
Summa rörelsens kostnader
9
RÖRELSERESULTAT
Resultat från finansiella poster
Ränteintäkter och liknande resultatposter
5
Räntekostnader och liknande resultatposter
6
RESULTAT EFTER FINANSIELLA POSTER
-16 561
-16 210
173 300
126 065
Bokslutsdispositioner
7, 28
-172 794
-126 100
Skatt på årets resultat
8, 28
-152
-65
354
-100
ÅRETS RESULTAT
7
Balansräkningar
___________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________
Balansräkningar
Belopp i tkr
Not
2014-12-31
2013-12-31
TILLGÅNGAR
ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR
Immateriella anläggningstillgångar
Dataprogram
10
3 661
-
Ledningsrätter
11
31 280
28 092
Förskott avseende immateriella anläggningstillgångar
12
1
3 060
34 942
31 152
Summa immateriella anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar
Byggnader och mark
13
186 860
182 800
Distributionsanläggningar
14
1 814 168
1 724 260
Inventarier, verktyg och installationer
15
2 299
1 444
Pågående nyanläggningar och förskott avseende
materiella anläggningstillgångar
16
50 053
107 013
2 053 380
2 015 517
109
261
109
261
2 088 431
2 046 930
Råvaror och förnödenheter
7 425
3 035
Summa varulager
7 425
3 035
Summa materiella anläggningstillgångar
Finansiella anläggningstillgångar
Uppskjuten skattefordran
8
Summa finansiella anläggningstillgångar
SUMMA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR
OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR
Varulager
Kortfristiga fordringar
Fordringar hos koncernföretag
Fordringar hos övriga koncernföretag
Övriga fordringar
25 289
-
3 584
26
10 495
2 415
1 659
1 659
108 291
105 589
Summa kortfristiga fordringar
149 318
109 689
SUMMA OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR
156 743
112 724
2 245 174
2 159 654
Övriga skattefordringar
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
17
SUMMA TILLGÅNGAR
8
____________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________
Balansräkningar
Balansräkningar, forts
Belopp i tkr
2014-12-31
2013-12-31
Aktiekapital
10 000
10 000
Reservfond
2 000
2 000
12 000
12 000
131 658
Not
EGET KAPITAL OCH SKULDER
EGET KAPITAL
Bundet eget kapital
Summa bundet eget kapital
Fritt eget kapital
Balanserad vinst
28
131 558
Årets resultat
28
354
-100
Summa fritt eget kapital
131 912
131 558
SUMMA EGET KAPITAL
143 912
143 558
18
1 489 765
1 411 543
19
496
1 184
496
1 184
517 231
517 231
517 231
517 231
41 389
34 746
8 995
23 958
OBESKATTADE RESERVER
AVSÄTTNINGAR
Övriga avsättningar
SUMMA AVSÄTTNINGAR
LÅNGFRISTIGA SKULDER
Skulder till moderföretag
20
SUMMA LÅNGFRISTIGA SKULDER
KORTFRISTIGA SKULDER
Leverantörsskulder
Skulder till koncernföretag
22
Skulder till övriga koncernföretag
Övriga skulder
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
21
SUMMA KORTFRISTIGA SKULDER
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER
1 303
37
10 717
2 190
31 366
25 207
93 770
86 138
2 245 174
2 159 654
Inga
Inga
Inga
Inga
POSTER INOM LINJEN
Ställda säkerheter
Ansvarsförbindelser
24
9
____________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________
Bundet eget kapital
Belopp i tkr
Belopp vid årets ingång 2013-01-01
Aktiekapital
Reservfond
10 000
2 000
Disposition av föregående års resultat
Fritt eget kapital
Balanserat
resultat Årets resultat
Summa eget
kapital
94 761
36 897
36 897
-36 897
-
-100
-100
Årets resultat
143 658
Belopp vid årets utgång 2013-12-31
10 000
2 000
131 658
-100
143 558
Belopp vid årets ingång 2014-01-01
10 000
2 000
131 658
-100
143 558
-100
100
-
354
354
354
143 912
Disposition av föregående års resultat
Årets resultat
Belopp vid årets utgång 2014-12-31
10 000
2 000
Aktiekapitalet består av 100 aktier.
10
131 558
________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________
Belopp i tkr
Not
2014
2013
189 522
141 827
110 845
105 201
-688
-297
-
422
Den löpande verksamheten
Rörelseresultat
Justering för poster som inte ingår i kassaflödet:
- Avskrivningar
- Avsättningar
- Övriga poster
339
448
Erlagd ränta
-16 561
-16 210
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital
283 457
231 391
Erhållen ränta
Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital
Ökning (-)/Minskning (+) av varulager
-4 390
-462
Ökning (-)/Minskning (+) av kortfristiga fordringar
46 268
13 661
-51 330
-42 468
-9 452
-29 269
274 005
202 122
Ökning (+)/Minskning (-) av kortfristiga skulder
Summa förändring av rörelsekapital
Kassaflöde från den löpande verksamheten
Investeringsverksamheten
Investeringar i immateriella anläggningstillgångar
Investeringar i materiella anläggningstillgångar
-4 362
-10 376
-148 138
-178 759
Försäljning av materiella anläggningstillgångar
-
64
Kassaflöde från investeringsverksamheten
-152 500
-189 071
-45 476
-50 004
Finansieringsverksamheten
23
Reglering av koncernbidrag avseende tidigare år
Ökning (-)/Minskning (+) av koncernkonto hos moderföretaget
22
Kassaflöde från finansieringsverksamheten
-76 029
36 953
-121 505
-13 051
ÅRETS KASSAFLÖDE
Likvida medel vid årets början
22
-
-
Likvida medel vid årets slut
22
-
-
Företagets likvida medel redovisas i ett koncernförhållande med moderföretaget och redovisas i balansräkningen bland
fordringar hos koncernföretag. Behållningen uppgick vid årsskiftet till 36 941 tkr (-39 088).
11
Noter
________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________
Noter
1
är aviserade och med stor säkerhet kommer att fastställas.
För poster som redovisas i resultaträkningen, redovisas
även därmed sammanhängande skatteeffekter i
resultaträkningen. Skatteeffekter av poster som redovisas
direkt mot eget kapital, redovisas mot eget kapital.
Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden på
alla temporära skillnader som uppkommer mellan
redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och
skulder. I företaget redovisas på grund av sambandet
mellan redovisning och beskattning den uppskjutna
skatteskulden på obeskattade reserver som en del av de
obeskattade reserverna. Uppskjutna skattefordringar och
skatteskulder kvittas när det finns en legal kvittningsrätt för
aktuella skattefordringar och skatteskulder samt när
uppskjutna skatter avser samma skattemyndighet.
Redovisnings- och värderingsprinciper
Årsredovisningen har upprättats i enlighet med
Årsredovisningslagen (1995:1554) och Bokföringsnämndens allmänna råd BFNAR 2012:1 Årsredovisning
och koncernredovisning (”K3”).
K3 tillämpas för första gången
Detta är första året företaget tillämpar K3 och övergångsdatum har fastställts till den 1 januari 2013. Företaget
tillämpade tidigare Årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens rekommendationer.
Fordringar
Vid övergången till K3 har bestämmelserna i kapitel 35
Första gången detta allmänna råd tillämpas, tillämpats
vilka kräver att företag tillämpar K3 retroaktivt. Detta
innebär att jämförelsesiffrorna för 2013 är omräknade
enligt K3. Det finns emellertid ett antal frivilliga och
obligatoriska undantag från denna generella regel vilka
syftar till att underlätta övergången till K3. En beskrivning
av hur företaget tillämpat dessa undantag, inklusive en
beskrivning av hur resultat och finansiell ställning
påverkats av övergången till K3 samt en sammanfattning
av de förändringar som gjorts av redovisningsprinciperna
framgår av not 28.
Fordringar med förfallodag mer än 12 månader efter balansdagen redovisas som anläggningstillgångar, övriga som
omsättningstillgångar. Fordringar upptas till det belopp som
efter individuell prövning beräknas bli betalt.
Varulager
Varulagret värderas, med tillämpning av först-in först-utprincipen, till det lägsta av anskaffningsvärdet och det
verkliga värdet på balansdagen. Erforderligt avdrag för
inkurans görs.
Materiella anläggningstillgångar
Intäkter
Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde minskat med avskrivningar enligt plan och eventuella
nedskrivningar. Avskrivningar sker systematiskt över
tillgångens bedömda nyttjandeperiod. Den fastställda
nyttjandeperioden prövas löpande. Om en ny bedömning
väsentligt avviker från tidigare bedömningar justeras
avskrivningsbeloppen för innevarande och framtida
perioder. När tillgångarnas avskrivningsbara belopp
fastställs beaktas i förekommande fall tillgångens restvärde.
Försäljning av varor och tjänster redovisas vid leverans till
kunden i enlighet med försäljningsvillkoren. Försäljning
redovisas netto efter mervärdesskatt. Företaget intäkter
avser i huvudsak överföring av el. Övriga intäkter redovisas
enligt följande:
•
•
•
Uthyrningsintäkter – i den period uthyrningen avser
Avgifter och ersättningar – i enlighet med den aktuella
överenskommelsens ekonomiska innebörd
Ränteintäkter – i enlighet med effektivräntemetod
Då skillnaden i förbrukningen av en materiell
anläggningstillgångs betydande komponenter bedöms vara
väsentlig, delas tillgången upp på dessa komponenter som
avskrivs separat över dess nyttjandeperioder.
Koncernen Göteborg Energi tillämpar koncern-fakturering
vilket innebär att endast moderföretaget Göteborg Energi
AB utställer fakturor till koncernens kunder. Detta sker på
uppdrag av de produktägande företagen i koncernen,
vilket framgår av fakturan. Företaget redovisar därför inte
någon utestående kundfordran vid faktureringstillfället
utan en fordran på moderföretaget. Vid utebliven
betalning från extern kund kvarstår risken för kreditförluster hos företaget.
Vid beräkning av förväntade framtida kostnader för
återställande av den plats där en tillgång varit installerad
eller uppförd, tillämpas principen att någon återställningskostnad normalt inte beräknas då elanläggningarna
permanent byggs in i samhällets infrastruktur. När den
tekniska livslängden har uppnåtts görs normalt en
ombyggnation av tillgången på den plats där den är uppförd.
I anskaffningsvärdet ingår ej ränta under byggnadstiden.
Denna ränta kostnadsförs löpande.
Inkomstskatter
Redovisade inkomstskatter innefattar skatt som ska
betalas eller erhållas avseende aktuellt år, justeringar
avseende tidigare års aktuella skatt samt förändringar i
uppskjuten skatt. Värdering av samtliga skatteskulder/fordringar sker till nominella belopp och görs enligt de
skatteregler och skattesatser som är beslutade eller som
Linjär avskrivningsmetod används för samtliga typer av
tillgångar och påbörjas det år då anläggningen tas i drift.
12
________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________
relation till den nytta som kunderna har av sina anslutningar.
Tarifferna bygger på uttagen eleffekt och elenergi för varje
kund och är inte kopplade till de fysiska platser i elnätet där
respektive kund är ansluten. Varje kund med ett visst
uttagsmönster betalar således efter samma nättariff
oberoende av var i nätet denne är ansluten. Mot denna
bakgrund kan således inte enskilda tillgångar eller grupper
av tillgångar värderas var för sig. Eventuellt nedskrivningsbehov bedöms därför utifrån företagets samlade tillgångar
som sätts i relation till företagets beräknade framtida
kassaflöde.
Följande avskrivningstider tillämpas:
Byggnader
Markanläggningar
Noter
År
33
20
6 – 30
3 – 10
För de av moderföretaget övertagna anläggningstillgångarna,
avseende elnätsverksamheten, som övertogs 1996-01-01,
sker inte avskrivning på företagets faktiska anskaffningsvärden utan på moderföretagets ursprungliga anskaffningsvärden. Detta innebär att för byggnader och mark,
distributionsanläggningar och inventarier, verktyg och
installationer anskaffade till och med år 1989 tillämpas
faktiska anskaffningsvärden i den kommunala förvaltningen
och för anläggningar anskaffade åren 1990 – 1995 tillämpas
moderföretagets anskaffningsvärden.
Om det skäl som låg till grund för nedskrivning inte
längre föreligger ska nedskrivning återföras.
Fram till och med år 2003 inkluderades även
avskrivning motsvarande årets erhållna anslutningsavgifter som planenlig avskrivning dock ej med mer än
årets faktiska investeringsutgift. I de fall engångsavskrivning gjordes motsvarande erhållna anslutningsavgifter beräknades samtidigt planenlig avskrivning på
nettot av anskaffningsvärdet och direktavskrivningen.
Företaget har inga större åtaganden avseende
framtida investeringar i materiella anläggningstillgångar.
Statliga stöd som hänför sig till förväntade kostnader
redovisas som förutbetalda intäkter. Stödet intäktsförs i den
period då de kostnader uppkommer som det statliga stödet
avser att kompensera. Statliga stöd för anskaffning av
materiella anläggningstillgångar reducerar tillgångens
redovisade värde.
Statliga stöd
Statliga stöd redovisas till verkligt värde när det finns rimlig
säkerhet att stödet kommer att erhållas och att företaget
kommer att uppfylla alla därmed sammanhängande villkor.
Leasingavtal
Ett finansiellt leasingavtal är ett avtal enligt vilket de
ekonomiska risker och fördelar som förknippas med
ägandet av en tillgång i allt väsentligt överförs från
leasegivaren till leasetagaren. Övriga leasingavtal
klassificeras som operationella leasingavtal. Samtliga
leasingavtal redovisas enligt reglerna för operationell
leasing. Leasingavgifter vid operationella leasingavtal
kostnadsförs linjärt över leasingperioden, såvida inte ett
annat systematiskt sätt bättre återspeglar användarens
ekonomiska nytta över tiden.
Immateriella anläggningstillgångar
Utgifter för förvärvade ledningsrätter redovisas till
anskaffningsvärde minskat med avskrivningar enligt plan
och eventuella nedskrivningar. Rättigheterna är erhållna
på obegränsad tid och skrivs av linjärt över 100 år.
Bedömda nyttjandeperioder och avskrivningsmetoder
omprövas om det finns en indikation på att dessa har
förändrats jämfört med uppskattningen vid föregående
balansdag.
Nedskrivningar av immateriella och materiella
anläggningstillgångar
Finansiella instrument
En finansiell tillgång eller finansiell skuld redovisas i
balansräkningen när företaget blir part till instrumentets
avtalsenliga villkor. Ska en skuld betalas inom ett år från
balansdagen klassificeras den som en kortfristig skuld
medan skuld som betalas senare klassificeras som
långfristig skuld. En finansiell tillgång bokas bort från
balansräkningen när den avtalsenliga rätten till kassaflödet
från tillgången upphör, regleras eller när företaget förlorar
kontrollen över den. En finansiell skuld, eller del av finansiell
skuld, bokas bort från balansräkningen när den avtalade
förpliktelsen fullgörs eller på annat sätt upphör.
I samband med årsbokslut prövas om det finns en
indikation på att en tillgång eller en grupp av tillgångar
minskat i värde. I de fall det redovisade värdet överstiger
det beräknade återvinningsvärdet skrivs det redovisade
värdet omedelbart ner till detta återvinningsvärde.
Återvinningsvärdet är det högsta av det verkliga värdet
eller nyttjandevärdet av tillgången.
Företaget är enligt ellagen skyldigt att förse varje
elkund inom koncessionsområdet med elkraft och måste
således ha ett heltäckande elnät inom området för att med
kort varsel kunna möta upp kundernas nuvarande och
förväntade behov. Elnätet måste vara tekniskt dimensionerat så att det alltid har en tillräcklig kapacitet för att
tillgodose det rådande behovet. I detta ligger också att
nätet måste innehålla en viss normalt outnyttjad reservkapacitet för att kunna klara planerade och oplanerade
driftstörningar och avbrott. Intäkterna från elnätsverksamheten är baserade på nättariffer som ska sättas i
Finansiella instrument redovisas initialt till anskaffningsvärde vilket motsvarar verkligt värde med tillägg av
transaktionskostnader. Finansiella instrument som
redovisas i balansräkningen inkluderar fordringar,
rörelseskulder och upplåning.
Vid det första redovisningstillfället värderas omsättningstillgångar och kortfristiga skulder till anskaffningsvärde.
Långfristiga fordringar samt långfristiga skulder värderas vid
13
Noter
________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________
Avsättningar
det första redovisningstillfället till upplupet anskaffningsvärde. Låneutgifter periodiseras som en del i lånets
räntekostnad enligt effektivräntemetoden.
En avsättning definieras som en skuld vilken är oviss till
belopp eller den tidpunkt då den ska regleras. Redovisning
sker då det finns ett åtagande till följd av en inträffad
händelse, en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras
och det är troligt att ett utflöde av resurser kommer att ske.
Med upplupet anskaffningsvärde avses det belopp till
vilket tillgången eller skulden initialt redovisades med
avdrag för amorteringar, tillägg eller avdrag för ackumulerad periodisering enligt effektivräntemetoden av den
initiala skillnaden mellan erhållet/betalat belopp och
belopp att betala/erhålla på förfallodagen samt med
avdrag för nedskrivningar.
Ersättning till anställda
Ersättningar till anställda i form av löner, bonus, betald
semester och betald sjukfrånvaro m m samt pensioner
redovisas i takt med intjänandet. Pensioner klassificeras
som avgiftsbestämda eller förmånsbestämda
pensionsplaner. Det finns inga övriga långfristiga
ersättningar till anställda.
Effektivräntan är den ränta som vid en diskontering av
samtliga framtida förväntade kassaflöden över den
förväntade löptiden resulterar i det initialt redovisade
värdet för den finansiella tillgången eller den finansiella
skulden.
Företagets pensionsåtaganden redovisas i enlighet med
tjänstepensionsplanen PA-KFS 09. Planen gäller från och
med år 2009 och omfattar anställda födda år 1954 och
senare. PA-KFS 09 är ett helt avgiftsbestämt system och
innehåller såväl ålderspension som efterlevandepension
och de betalda premierna belastar årets resultat. Arbetstagare födda år 1953 och tidigare fortsätter däremot att
omfattas av det gamla avtalet PA-KFS som är ett
förmånsbestämt system. Åtagandena är tryggade genom
försäkring och de betalda premierna belastar årets resultat.
Nedskrivning av finansiella anläggningstillgångar
Vid varje balansdag utvärderar företaget om det finns
indikationer på att en eller flera finansiella anläggningstillgångar minskat i värde.
För finansiella anläggningstillgångar som värderas till
upplupet anskaffningsvärde beräknas nedskrivningen som
skillnaden mellan tillgångens redovisade värde och
nuvärdet av företagsledningens bästa uppskattning av
framtida kassaflöden. Diskontering sker med en ränta
som motsvarar tillgångens ursprungliga effektivränta. För
tillgångar med rörlig ränta används den på balansdagen
aktuella räntan.
De förmånsbestämda pensionerna redovisas i enlighet
med de förenklingsregler som finns i K3 kapitel 28 punkt 18.
Koncernföretag
Med koncernföretag menas de företag som ingår i
koncernen med Göteborg Energi AB som moderföretag.
För finansiella anläggningstillgångar som inte värderas
till upplupet anskaffningsvärde beräknas nedskrivningen
som skillnaden mellan tillgångens redovisade värde och
det högsta av verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader och nuvärdet av företagsledningens bästa
uppskattning av de framtida kassaflödena tillgången
förväntas ge.
Övriga koncernföretag
Med övriga koncernföretag menas de företag som ingår i
koncernen med Göteborgs Stadshus AB som moderföretag
med undantag för företag ingående i koncernen Göteborg
Energi.
Lånekostnader
Uppgifter om moderföretag
Samtliga lånekostnader redovisas i företaget som en
kostnad i resultaträkningen för den period de hänförs till.
Göteborg Energi Nät AB är ett helägt dotterföretag till
Göteborg Energi AB (organisationsnummer 556362-6794)
med säte i Göteborg, som i sin tur ingår i koncernen med
Göteborgs Stadshus AB (organisationsnummer 5565370888) som moderföretag. Göteborg Energi Nät AB ingår i
koncernredovisning som upprättas av såväl Göteborg
Energi AB som Göteborgs Stadshus AB.
Kassaflödesanalyserna upprättas enligt indirekt metod.
Med likvida medel avses kassa och banktillgodohavanden. Företagets likvida medel redovisas i ett
koncernförhållande med moderföretaget och redovisas i
balansräkningen bland skulder hos moderföretaget.
Koncernbidrag och aktieägartillskott
2
Lämnade respektive erhållna koncernbidrag redovisas
som bokslutsdispositioner i resultaträkningen. Erhållna
aktieägartillskott redovisas direkt mot fritt eget kapital.
Omräkning av poster i utländsk valuta
Nettoomsättningens fördelning
2014
2013
Intäkter avseende överföring av el
Skadestånd och försäkringsersättningar m m
Övriga intäkter
950 105
3 496
38 446
948 494
3 566
7 276
Summa
992 047
959 336
Företagets redovisningsvaluta är svenska kronor. Endast
marginella inköp kan ske i annan valuta.
14
________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________
3
Anslutningsavgifter
7
Anslutningsavgifter tas ut som engångsersättningar i
samband med att nya kunder ansluts till företagets nät.
4
Summa
Ledningsrätter
2014
2013
782
728
69 695
32 713
(191)
(9 326)
26 667
12 303
(142)
(2 794)
103 190
39 698
Summa
Koncernbidrag lämnat
Summa
8
Medelantal anställda
Medelantal anställda, antal
Fördelning kvinnor, %
Fördelning män, %
Styrelseledamöter, antal
Fördelning män, %
Verkställande direktör och andra
ledande befattningshavare, antal
Fördelning män, %
1 291
79 268
97
66
78 221
94 573
80 625
45 475
172 794
126 100
2014
2013
Uppskjuten skattekostnad avseende
temporära skillnader
152
65
152
65
2014
2013
506
-35
Redovisat resultat före skatt
-111
8
-47
-78
6
5
-152
-65
2014
2013
Avsättning framtida miljöskulder
109
261
Summa
109
261
Skatt enligt gällande skattesats 22 %
Skatteeffekt av ej avdragsgilla kostnader
2014
2013
142
13
87
59
15
85
Skatteeffekt av ej skattepliktiga intäkter
Skatt på årets resultat enligt
resultaträkningen
2014
2013
5
20
80
5
40
60
6
17
83
5
100
9
Ränteintäkter och liknande
resultatposter
Inköp och försäljning mellan
koncernföretag
2014
2013
Försäljning till företag i koncernen
Göteborg Energi
64 026
50 369
Försäljning till övriga koncernföretag
(definition se not 1)
67 343
23 471
494 426
585 240
9 270
541
Inköp från företag i koncernen
Göteborg Energi
2014
2013
339
(311)
448
(286)
Inköp från övriga koncernföretag
(definition se not 1)
10 Dataprogram
Räntekostnader och liknande
resultatposter
Räntekostnader
(varav till moderföretag)
1 476
76 648
Uppskjutna skattefordringar
Styrelseledamöter och ledande
befattningshavare
6
2013
Skillnad mellan redovisad skattekostnad
och skattekostnad baserad på gällande
skattesats
Utöver i ovanstående tabell redovisade kostnader
ingår i totala personalkostnader kostnader för utbildning,
konferenser, fritidsverksamhet, friskvård, personalrekrytering och intern traktering med 1 936 tkr (688).
Ränteintäkter
(varav från moderföretag)
2014
Arvode har inte utgått till styrelsens ledamöter. VD har
inga andra anställningsförmåner än vad övriga anställda
har.
5
Skillnad mellan bokförda avskrivningar
och avskrivningar enligt plan avseende:
Medelantal anställda och
personalkostnader
Löner och andra ersättningar till VD
Löner och andra ersättningar till övriga
anställda
Sociala kostnader
(varav pensionskostnader till VD)
(varav pensionskostnader till övriga anställda)
Noter
2014
2013
16 561
(16 582)
16 210
(16 194)
Årets aktiverade utgifter
Utgående ackumulerade
anskaffningsvärden
Årets avskrivningar
Utgående ackumulerade avskrivningar
Utgående planenligt restvärde
15
2014-12-31 2013-12-31
3 922
3 922
-
261
261
-
3 661
-
Noter
________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________
11 Ledningsrätter
Ingående anskaffningsvärden
Årets aktiverade utgifter
anskaffningsvärden
Ingående avskrivningar
15 Inventarier, verktyg och installationer
2014-12-31 2013-12-31
29 345
22 028
3 499
7 317
32 844
1 253
29 345
990
311
263
1 564
31 280
1 253
28 092
Inventarier, verktyg och installationer utgörs av kontorsinventarier samt övriga inventarier som inte avser
distributionsanläggningar.
2014-12-31 2013-12-31
Försäljningar och utrangeringar
Överfört från pågående nyanläggningar
10 426
-1
1 691
10 777
-944
593
12 116
8 982
834
1
10 426
9 130
594
-742
9 817
8 982
2 299
1 444
anskaffningsvärden
12 Förskott avseende immateriella
2014-12-31 2013-12-31
Ingående balans
3 060
-
Under året utgivna förskott
4 362
3 060
Under året överfört till dataprogram
-3 922
-
Under året överfört till ledningsrätter
-3 499
-
1
3 060
Utgående balans
16 Pågående nyanläggningar och
förskott avseende materiella
2014-12-31 2013-12-31
13 Byggnader och mark
2014-12-31 2013-12-31
318 746
-
311 659
-105
anskaffningsvärden
13 714
7 192
332 460
318 746
135 946
126 707
9 654
-
9 329
-90
145 600
186 860
135 946
182 800
18 789
19 336
Varav värde avseende mark och
markanläggningar
Ingående balans
107 013
74 207
Årets anskaffningar
148 138
178 759
Under året överfört till byggnader och mark
-13 714
-7 192
-189 693
-138 168
Under året överfört till
distributionsanläggningar
Under året överfört inventarier, verktyg och
installationer
-1 691
-593
Utgående balans
50 053
107 013
17 Förutbetalda kostnader
och upplupna intäkter
2014-12-31 2013-12-31
14 Distributionsanläggningar
Till distributionsanläggningar hänförs i huvudsak ledningar
och kablar, mätare, ställverk och transformatorer,
reservkraftsaggregat och annan elutrustning för
elnätsverksamheten.
För de ledningar, som har överförts från moderföretaget
och som moderföretaget i sin tur övertog från Göteborgs
kommun per 1989-01-01, gäller att när moderföretaget
övertog verksamheten överfördes även ledningar i kommunens
mark för vilka sakrättsligt skydd huvudsakligen saknades.
2014-12-31 2013-12-31
Förutbetalda hyres- och leasingkostnader
Upplupna nätavgifter för överföring av el
Övriga poster
505
105 089
2 697
563
104 264
762
Utgående balans
108 291
105 589
18 Obeskattade reserver
2014-12-31 2013-12-31
Ackumulerad skillnad mellan bokförda avskrivningar
och avskrivningar utöver plan fördelat på:
Ledningsrätter
10 683
9 207
1 475 626 1 398 977
Inventarier, verktyg och andra installationer
3 456
3 359
Utgående balans
anskaffningsvärden
3 383 425
189 693
3 250 282
-5 025
138 168
3 573 118
1 659 165
99 785
-
3 383 425
1 567 708
95 015
-3 558
1 758 950
1 659 165
Ingående balans
1 814 168
1 724 260
Periodens förändring
1 489 765
1 411 543
19 Övriga avsättningar
Avsättning framtida miljöskulder
2014-12-31 2013-12-31
Utgående balans
16
1 184
-688
1 481
-297
496
1 184
________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________
Avsättningar görs för miljörelaterade åtgärder och åtaganden
inom ramen för den verksamhet som företaget bedriver eller
har bedrivit.
25 Leasingavgifter
20 Skulder till moderföretag
Avtalade framtida leasingavgifter
Räkenskapsårets betalda leasingavgifter
2014-12-31 2013-12-31
Ingående balans
517 231
517 231
Utgående balans
517 231
517 231
På lånet utgår marknadsmässig ränta. Lånet har ingen
fastställd återbetalningstid.
2014-12-31 2013-12-31
18 855
17 800
Upplupna lönekostnader, sociala avgifter
och löneskatter med mera
6 613
3 336
Övriga poster
5 898
4 071
31 366
25 207
Summa
Företagets likvida medel redovisas i ett koncernkontoförhållande med moderföretaget och redovisas i balansräkningen bland fordringar/skulder hos moderföretag.
Förändringen av behållningen på kontot redovisas som en
separat post under finansieringsverksamheten i kassaflödesanalysen. Utgående saldo uppgick till 37 mkr (-39) på
balansdagen och företagets limit uppgick till 150 mkr (150).
Kassaflöde
2014-12-31
-39 088
76 029
36 941
Skulder till
moderföretag
-517 231
Summa räntebärande
nettofordran/-skuld
-556 319
2014
Förfaller till betalning inom ett år
Förfaller till betalning senare än efter ett år men inom fem år
Förfaller till betalning senare än efter fem år
31 614
123 571
31 824
Summa
187 009
26 Ersättning till revisorer
23 Förändring av räntebärande
nettoskuld
2013-12-31
2013
11 284
Leasingavgifterna fördelas linjärt över hela leasingperioden. Tillgångar som leasas/hyrs är fordon, lokaler och
mark för stationer, kontors- och förrådslokaler samt kontorsutrustning. Därtill kommer hyra för de tre kvarstående
fastigheter som i samband med överlåtelsen av elnätsverksamheten från moderföretaget inte kunde överföras
innan avstyckning har skett.
22 Likvida medel
Likvida medel,
koncernkonto
2014
31 846
Hyresbeloppen för respektive år redovisas utan indexuppräkning. De tre kvarstående fastigheter som i samband
med överlåtelsen av elnätsverksamheten från moderföretaget inte kunde överföras innan avstyckning har skett,
beräknas överföras under 2015 och ingår därmed inte i
sammanställningen efter detta år. Inga nya leasingavtal av
väsentlig storlek har tecknats under 2014 utöver vad som
har övertagits i samband med omstruktureringen
2014-01-01. Årets resultat har belastats med kostnader för
hyrda tillgångar, så kallad operationell leasing.
21 Upplupna kostnader och förutbetalda
intäkter
Upplupen kostnad för överföring
och inköp av kraft
Noter
2014
2013
Deloitte AB
Revisionsuppdrag
Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget
Skatterådgivning
Övriga tjänster
90
-
94
7
-
Summa
90
101
27 Finansiella och andra risker
Principer för riskhantering
-517 231
24 Ansvarsförbindelser
Företaget utsätts genom sin verksamhet endast för ett
mindre antal finansiella risker. Koncernen Göteborg Energis
riskhantering sköts av en central finansavdelning enligt
principer som godkänts av styrelsen för företaget.
Eventualförpliktelser
Valutarisk
Enligt ellagen har kunder som varit strömlösa i mer än
12 timmar rätt till ersättning enligt en trappa som kompensation för avbrott. Under räkenskapsåret har -344 tkr (1 159)
bokförts som ersättning vilket beror på att det belopp
företaget vid bokslutet 2013 avsatte till drabbade kunder för
avbrott i samband med stormen Sven var för högt räknat.
Exponering i utländsk valuta är inte tillåtet enligt koncernens
finansiella anvisningar.
76 029
-480 290
Ränterisk
Med ränterisk avses risken för att förändringar i den
allmänna räntenivån omedelbart får väsentlig påverkan på
koncernens resultat. Moderföretaget utgör koncernbank och
tillhandahåller lån till dotterföretagen. Koncernen lånar med
tre månaders räntebindning och använder räntederivat för
17
Noter
________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________
Den nya metoden innebär på sikt att elnätsbolagen inte
får några intäkter för nät som är äldre än 50 år. Inom ramen
för den nya metoden finns en övergångsregel som innebär
att anläggningar som är äldre än 38 år eller saknar åldersuppgift betraktas vara 39 år vid reglerperiodens början,
detta medför att efter 12 år får företaget inga intäkter för
dessa anläggningar. Den nya reglermodellen ska börja
tillämpas för tillsynsperioden 2016 – 2019. I skrivande stund
pågår ett mer fördjupat analysarbete kring de ekonomiska
effekterna av regeringens beslut. I den bedömning vi hittills
har kunnat göra finns flera osäkerheter. Den största
ekonomiska effekten får anses vara kopplad till ålderbestämning av företagets anläggningar och Eis kommande
föreskrifter avseende regler för detta.
räntesäkring. Ränteexponeringen utgörs av räntebärande
skulder och tillgångar samt derivat och beräknas såsom
den genomsnittliga räntebindningstiden som tillåts vara
inom intervallet 24 till 84 månader, med ett riktvärde på
30 månader. Hanteringen styrs via koncernens Finansiella
Anvisningar.
Räntebärande skulder vid räkenskapsårets utgång är
ett långfristigt lån hos moderföretaget på 517 mkr (517).
Kreditrisk
Företaget har ingen väsentlig koncentration av kreditrisker. Koncernen Göteborg Energi har fastställda riktlinjer
för att säkra att försäljning sker till kunder med lämplig
kreditbakgrund.
Dagens och framtidens samhälle förväntar sig en hög
tillgänglighet avseende överföring av el. Samtidigt lever vi
med ett åldrande elnät som med tiden kommer att behöva
förnyas. Ett åldrande elnät innebär sannolikt att antalet fel
kommer att öka. Företaget behöver därför förbereda för
stora reinvesteringar i elnäten där nuvarande reinvesteringsbehov fördubblas om 10 år och om 20 år är det fyrdubblat
jämfört med dagens nivåer.
Finansieringsrisk
Med refinansieringsrisk avses risken att finansiering inte
kan erhållas. Koncernens finansiella risker hanteras av
moderföretagets finansfunktion som också är koncernens
internbank. Refinansieringsrisken är mycket liten.
Råvarurisk
EU har beslutat att skapa en inre marknad för el med en
gränsöverskridande handel och för detta behövs det nya
spelregler för hur el ska överföras och handlas med, på ett
säkert, effektivt och ekonomiskt sätt, mellan medlemsländerna. Dessa spelregler ska beakta konsumentintresset,
bidra till att uppnå EUs mål för förnyelsebar elproduktion
samt bibehålla försörjningstryggheten. Ett exempel på
sådana spelregler som nu arbetas fram är de så kallade
”Nätkoderna”. De kommer att påverka hela elbranschen.
Företaget köper in el för att täcka överföringsförluster i
nätet. En finansiell anvisning för råvaruinköpen har
beslutats av styrelsen. Den innebär att en prissäkring görs
enligt en pristrappa vilket gör att hela volymen är prissäkrad innan förbrukningsperiodens start. Eftersom avrop
görs mellan 1 – 36 månader innan förbrukningstillfället
erhålls en utjämning av prisförändringarna på marknaden.
Kostnader för överföringsförluster i nätet omfattas av
säkringsstrategi där finansiell prissäkring sker via
derivatkontrakt. Inriktningen för den finansiella
prissäkringen av el ska följa fastställd säkringsnorm.
28 Övergång till K3
Företaget har tidigare tillämpat Årsredovisningslagen och
Bokföringsnämndens rekommendationer. Från och med den
1 januari 2014 upprättar företaget årsredovisning enligt
BFNAR 2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning
(”K3”). Övergången till K3 har fastställts till den 1 januari
2013. Övergången redovisas i enlighet med kapitel 35
Första gången detta allmänna råd tillämpas. Huvudregeln i
K3 kapitel 35 kräver att ett företag tillämpar samtliga råd
retroaktivt vid fastställande av ingångsbalansen. Dock finns
vissa tvingande och frivilliga undantag från den retroaktiva
tillämpningen. Företaget har valt att inte omräkna koncernbidrag före tidpunkten före övergång till K3 såsom frivilligt
undantag enligt kapitel 35 punkt 22.
Finansiella derivatinstrument
På balansdagen fanns inga derivatinstrument i företaget.
Volymrisk
Med volymrisker avses förändringar främst i väderlek
samt konjunktur. Företagets överföringsförluster påverkas
av dessa faktorer. Under vintermånaderna januari till mars
och under november och december sker den största
delen av företagets överföring. Förändringar i väderlek
under dessa månader får en påverkan på företagets
resultat.
Nedan specificeras förändringarna som har påverkat
resultat- och balansräkning för jämförelseåret.
Övergången till nytt regelverk har enbart påverkat
redovisning av koncernbidrag.
Framtida risker
Regeringen fattade den 4 september beslut om att införa
en förordning om en ny metod att beräkna nätföretagens
ersättningar för kapitalkostnader. Dessa ersättningar utgör
en stor andel av elnätsbolagens intäktsram.
18
________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________
Resultaträkning januari-december 2013
Belopp i tkr
Resultat efter finansiella poster
Tidigare redovisningsEffekt vid
principer övergång till K3
126 065
effekt koncernbidrag K3
-80 625
Summa bokslutsdispositioner
Årets resultat
K3
126 065
-45 475
-80 625
-45 475
-80 625
-45 475
-126 100
-10 070
35 370
10 005
-35 470
-65
-100
Tidigare redovisningsprinciper
Effekt vid
2013-12-31 övergång till K3
2013-12-31
enligt K3
Balansräkning, förkortad
Belopp i tkr
Eget kapital
Bundet eget kapital
Aktiekapital
10 000
10 000
Reservfond
Summa bundet eget kapital
2 000
12 000
2 000
12 000
Fritt eget kapital
Balanserad vinst
Årets resultat
Summa fritt eget kapital
Summa eget kapital
96 188
35 370
35 470
-35 470
131 658
-100
131 558
143 558
-
131 558
143 558
19
Noter
Göteborg den 9 februari 2015
Magnus Hedgran
Styrelsens ordförande
Johanna Ståhlberg
Jan Skärberg
Niklas Karlsson
Lars Lövström
Per-Anders Gustafsson
Verkställande direktör
Vår revisionsberättelse har lämnats
den 9 februari 2015.
Deloitte AB
Hans Warén
Auktoriserad revisor
Vår granskningsrapport har lämnats den 9 februari 2015.
Eshag Kia
Av kommunfullmäktige
utsedd lekmannarevisor
Elisabet Olin
Av kommunfullmäktige
20
___________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________
Till årsstämman i Göteborg Energi Nät AB
organisationsnummer 556379-2729
Rapport om årsredovisningen
Vi tillstyrker därför att årsstämman fastställer
resultaträkningen och balansräkningen.
Vi har utfört en revision av årsredovisningen för Göteborg
Energi Nät AB för räkenskapsåret 2014-01-01 2014-12-31.
Rapport om andra krav enligt lagar
och andra författningar
Styrelsens och verkställande direktörens ansvar för
årsredovisningen
Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även
utfört en revision av förslaget till dispositioner beträffande
bolagets vinst eller förlust samt styrelsens och
verkställande direktörens förvaltning för Göteborg Energi
Nät AB för räkenskapsåret 2014-01-01 - 2014-12-31.
Styrelsens och verkställande direktörens ansvar
Det är styrelsen och verkställande direktören som har
ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en
rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och för den
interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören
bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning
som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa
beror på oegentligheter eller på fel.
Styrelsens och verkställande direktörens ansvar
Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till
dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust, och
det är styrelsen och verkställande direktören som har
ansvaret för förvaltningen enligt aktiebolagslagen.
Revisorns ansvar
Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen på
grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt
International Standards on Auditing och god revisionssed i
Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska
krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig
säkerhet att årsredovisningen inte innehåller väsentliga
felaktigheter.
Revisorns ansvar
Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om
förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller
förlust och om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi
har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige.
En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta
revisionsbevis om belopp och annan information i
årsredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska
utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för
väsentliga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa
beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna
kontrollen som är relevanta för hur bolaget upprättar
årsredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att
utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med
hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett
uttalande om effektiviteten i bolaget interna kontroll. En
revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och
av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens
uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av
den övergripande presentationen i årsredovisningen.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga
och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag
till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har
vi granskat om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.
Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi
utöver vår revision av årsredovisningen granskat väsentliga
beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna
bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande
direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även
granskat om någon styrelseledamot eller verkställande
direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga
och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Uttalanden
Vi tillstyrker att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget
i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och
verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
Uttalanden
Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i
enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla
väsentliga avseenden rättvisande bild av Göteborg Energi
Nät ABs finansiella ställning per den 31 december 2014
och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året
enligt årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är
förenlig med årsredovisningens övriga delar.
Deloitte AB
Hans Warén
Auktoriserad revisor
21
Granskningsrapport
___________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________
Granskningsrapport
Till årsstämman i Göteborg Energi Nät AB
organisationsnummer 556379-2729
Till Göteborgs kommunfullmäktige för kännedom
Vi, av fullmäktige i Göteborgs kommun utsedda lekmannarevisorer, har granskat Göteborg Energi Nät AB:s
verksamhet under år 2014.
En sammanfattning av utförd granskning har överlämnats
till bolagets styrelse och vd. Granskningen har genomförts
med den inriktning och omfattning som behövs för att ge
rimlig grund för vår bedömning.
Styrelse och verkställande direktör ansvarar för att
verksamheten bedrivs i enlighet med lagar och föreskrifter,
bolagsordning samt ägardirektiv.
Vi bedömer att bolagets verksamhet har skötts på ett
ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt och att bolagets interna kontroll har varit
tillräcklig.
Vårt ansvar är att granska och bedöma om bolagets
verksamhet har skötts på ett ändamålsenligt och från
ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt samt att bolagets
interna kontroll har varit tillräcklig.
Granskningen har utförts enligt aktiebolagslagen,
kommunallagen, kommunens revisionsreglemente, god
revisionssed i kommunal verksamhet och med beaktande
av de beslut kommunfullmäktige och årsstämman fattat.
Eshag Kia
av kommunfullmäktige
22
Elisabet Olin
av kommunfullmäktige
Göteborg Energi Nät AB • Box 53 • 401 20 Göteborg • Telefon 020-62 62 62 • www.goteborgenergi.se

Göteborg Energi Nät AB 2014

Transcription

Similar documents

Göteborg Energi Din El AB 2014

BTH 150428 kopia

Absolent Group Delarsrapport Q2 2015

File - Brf Södra Friluftstaden 3

Sjöberga Samfällighetsförening Årsredovisning 2012/2013

Årsredovisning 2011 Valkyrian 5 upa

Affärsplan 2010–2012

Erfarenheter som ny emittent av kommuncertifikat

Företag X - Bokoredo

Finansiella rapporter, Kraftringen 2014

Entreprenör - Svenskt Näringsliv

Ridsporten i siffror - Svenska Ridsportförbundet

Årsredovisning 2014 (PDF 608kB)

Årsredovisning Bohlinsgruppen 2013/2014

Delta Minerals AB (publ)

Årsredovisning 2014

Corem Finansiella Rapporter 2014

JUDN09 Rosenkvist Henrik - Juridiska fakulteten

lexington arsredovisning 2014 150402

Vasallens Års- och Hållbarhetsredovisning 2014

MTG Årsredovisning 2014

Årsredovisning 2014