Personligt ansvar

Rekvisit för
personligt ansvar
Tova Bennet, Doktorand i straffrätt
tova.bennet@jur.lu.se
tova.bennet@jur.lu.se
Det allmänna skuldkravet (B1)
• Uppsåt (dolus) eller oaktsamhet (culpa)
• Säger något om gärningspersonen!
• Personlig culpa – bedömningen görs utifrån
gärningspersonens position och med beaktande av
gärningspersonens samtliga egenskaper.
Jfr Gärningsculpa – som bara handlar om
gärningen.
tova.bennet@jur.lu.se
Skuldkravet och brottsrekvisiten
• Handling/underlåtenhet – skuldkravet är automatiskt uppfyllt
i och med att det föreligger gärningsculpa.
 En kontrollerad handling är automatiskt uppsåtlig.
• Omständigheter – GP kan ha olika kunskap (kognitiv
inställning) i förhållande till en omständighet.
– T.ex. tror, antar, vet, misstänker eller inte alls tänkt på saken.
• Följder/effekter – GP kan ha olika
– uppfattning om hur sannolikt det är att följden inträffar.
– inställning/attityd till att följden inträffar.
tova.bennet@jur.lu.se
BrB 1:2
En gärning skall, om inte annat är särskilt föreskrivet,
anses som brott endast då den begås uppsåtligen.
Har gärningen begåtts under självförvållat rus eller var
gärningsmannen på annat vis genom eget vållande tillfälligt från
sina sinnens bruk, skall detta inte föranleda att gärningen inte
anses som brott.
tova.bennet@jur.lu.se
BrB 1:2
En gärning skall, om inte annat är särskilt föreskrivet,
anses som brott endast då den begås uppsåtligen.
Har gärningen begåtts under självförvållat rus eller var
gärningsmannen på annat vis genom eget vållande tillfälligt från
sina sinnens bruk, skall detta inte föranleda att gärningen inte
anses som brott.
tova.bennet@jur.lu.se
Uppsåtskravet
• Vad är uppsåt?
tova.bennet@jur.lu.se
Uppsåtskravet
• Vad är uppsåt?
Ivar Agge, 1961:
”att gärningsmannen med sitt psyke omfattat det objektiva
skeendet på ett sådant sätt, att detta kan sägas utgöra ett
uttryck för en samhällsskadlig vilja eller en tydlig
likgiltighet för de krav som lagen ställer på medborgarnas
handlande”
Kriminalrättens grunder, 2013:
”en medveten, kontrollerad handling/underlåtenhet”
tova.bennet@jur.lu.se
Uppsåtskravet
Tre former av uppsåt har utformats (i praxis och doktrin):
1. Avsiktsuppsåt – gärningen utförs med en viss avsikt. GP
begår gärningen “för att” en viss följd ska inträffa.
– ex. A knivhugger B till döds för att A vill att B ska dö.
Avsiktsuppsåt föreligger även om gärningen utförs som ett
”genomgångsled” för att uppnå ett annat mål.
– ex. A dödar B för att få ut ett arv.
Avsiktsuppsåt kan endast föreligga i förhållande till en viss
följd.
tova.bennet@jur.lu.se
Uppsåtskravet
Tre former av uppsåt har utformats (i praxis och doktrin):
2. Insiktsuppsåt – GP inser (eller är praktiskt taget säker på)
att en viss omständighet föreligger eller att en viss följd
kommer att inträffa.
– ex. A begår ett sprängattentat på sin arbetsplats för att
slippa gå till jobbet. A är praktiskt taget säker på att några
av hennes kollegor kommer att dödas eller skadas. Att
någon ska dö eller skadas är dock inte syftet med
sprängningen och inte heller nödvändigt för att A ska uppnå
sitt mål.
Insiktsuppsåt kan föreligga i förhållande till en följd eller en
omständighet.
tova.bennet@jur.lu.se
Uppsåtskravet
Tre former av uppsåt har utformats (i praxis och doktrin):
3. Likgiltighetsuppsåt (NJA 2004 s.176)
– är den lägsta formen av uppsåt (jfr eventuellt uppsåt).
Prövas i två steg:
a) GP inser att det finns en risk för att handlandet kommer
att orsaka en viss effekt, och
b) GP förhåller sig likgiltig till riskens förverkligande, alltså att
effekten inträffar.
Likgiltighetsuppsåt kan föreligga i förhållande till en följd eller
en omständighet.
tova.bennet@jur.lu.se
Oaktsamhet
Oaktsamt handlande betraktas som mindre klandervärt än
uppsåtligt handlande – och är bara kriminaliserat då det anges
särskilt ( BrB 1:2).
Det finns två former av oaktsamhet.
1. Medveten oaktsamhet – GP inser att det finns en risk för
t.ex. att en viss följd kommer att inträffa, men är inte likgiltig
inför riskens förverkligande.
– ex. A knuffar B från en höjd. A inser att detta kan leda till att
B skadas, men hoppas att han ska klara sig.
tova.bennet@jur.lu.se
Oaktsamhet
2. Omedveten oaktsamhet – Föreligger då GP inte insåg att en viss
följd skulle kunna inträffa (eller att en viss omständighet förelåg) –
men hade skälig anledning att anta detta, eller borde ha förstått.
Bedömning i två led:
1. Orsaksledet – vad kunde GP gjort för att komma till insikt? Hade GP
förmåga och tillfälle att göra detta?
– T.ex. tänka efter, vara mer uppmärksam, skaffa information, utöva
självkontroll.
2. Kan det begäras av GP att hen skulle ha gjort detta?
– Normativ bedömning utifrån personlig förmåga, kunskaper,
yrkesroll mm.
tova.bennet@jur.lu.se
Skuldform
Avsiktsuppsåt
(direkt uppsåt)
Insiktsuppsåt
(indirekt uppsåt)
Kognitivt element
(kunskap)
Insikt/vetskap/visshet om att
handlandet orsakar en viss
effekt
Likgiltighetsuppsåt
Medveten oaktsamhet
Omedveten oaktsamhet
Insikt/vetskap/visshet om
risken att handlandet kan
orsaka en viss effekt
GP inser inte att det föreligger
en risk, men borde ha insett
det.
Voluntativt element
(inställning)
Vilja/avsikt att åstadkomma
effekten
Effekten är inte syftet med
handlandet, men effekten
godtas
Åtminstone likgiltighet inför
att effekten inträffar
Ej likgiltig inför effekten: om
GP insett att effekten skulle
inträffa hade han/hon
avstått från handlingen
…
tova.bennet@jur.lu.se
Skuldform
Avsiktsuppsåt
(direkt uppsåt)
Insiktsuppsåt
(indirekt uppsåt)
Kognitivt element
(kunskap)
Insikt/vetskap/visshet om att
handlandet orsakar en viss
effekt
Likgiltighetsuppsåt
Medveten oaktsamhet
Omedveten oaktsamhet
Insikt/vetskap/visshet om
risken att handlandet kan
orsaka en viss effekt
GP inser inte att det föreligger
en risk, men borde ha insett
det.
Voluntativt element
(inställning)
Vilja/avsikt att åstadkomma
effekten
Effekten är inte syftet med
handlandet, men effekten
godtas
Åtminstone likgiltighet inför
att effekten inträffar
Ej likgiltig inför effekten: om
GP insett att effekten skulle
inträffa hade han/hon
avstått från handlingen
…
tova.bennet@jur.lu.se
Skuldform
Avsiktsuppsåt
(direkt uppsåt)
Insiktsuppsåt
(indirekt uppsåt)
Kognitivt element
(kunskap)
Insikt/vetskap/visshet om att
handlandet orsakar en viss
effekt
Likgiltighetsuppsåt
Medveten oaktsamhet
Omedveten oaktsamhet
Insikt/vetskap/visshet om
risken att handlandet kan
orsaka en viss effekt
GP inser inte att det föreligger
en risk, men borde ha insett
det.
Voluntativt element
(inställning)
Vilja/avsikt att åstadkomma
effekten
Effekten är inte syftet med
handlandet, men effekten
godtas
Åtminstone likgiltighet inför
att effekten inträffar
Ej likgiltig inför effekten: om
GP insett att effekten skulle
inträffa hade han/hon
avstått från handlingen
…
tova.bennet@jur.lu.se
Skuldform
Avsiktsuppsåt
(direkt uppsåt)
Insiktsuppsåt
(indirekt uppsåt)
Kognitivt element
(kunskap)
Insikt/vetskap/visshet om att
handlandet orsakar en viss
effekt
Likgiltighetsuppsåt
Medveten oaktsamhet
Omedveten oaktsamhet
Insikt/vetskap/visshet om
risken att handlandet kan
orsaka en viss effekt
GP inser inte att det föreligger
en risk, men borde ha insett
det.
Voluntativt element
(inställning)
Vilja/avsikt att åstadkomma
effekten
Effekten är inte syftet med
handlandet, men effekten
godtas
Åtminstone likgiltighet inför
att effekten inträffar
Ej likgiltig inför effekten: om
GP insett att effekten skulle
inträffa hade han/hon
avstått från handlingen
…
tova.bennet@jur.lu.se
Skuldform
Avsiktsuppsåt
(direkt uppsåt)
Insiktsuppsåt
(indirekt uppsåt)
Kognitivt element
(kunskap)
Insikt/vetskap/visshet om att
handlandet orsakar en viss
effekt
Likgiltighetsuppsåt
Medveten oaktsamhet
Omedveten oaktsamhet
Insikt/vetskap/visshet om
risken att handlandet kan
orsaka en viss effekt
GP inser inte att det föreligger
en risk, men borde ha insett
det.
Voluntativt element
(inställning)
Vilja/avsikt att åstadkomma
effekten
Effekten är inte syftet med
handlandet, men effekten
godtas
Åtminstone likgiltighet inför
att effekten inträffar
Ej likgiltig inför effekten: om
GP insett att effekten skulle
inträffa hade han/hon
avstått från handlingen
…
tova.bennet@jur.lu.se
Bevisfrågor
Det är svårt att bevisa uppsåt…
Beviskrav: Bortom rimligt tvivel.
Utgångspunkt: Vårt sätt att handla säger något om vad vi förstår
och vad vi försöker göra.
“Handlandets yttre kännetecken” jfr RH 2008:90
– “Medvetenhet” är en förutsättning för uppsåt.
– Försök till mord eller grov misshandel?
Likgiltighetsuppsåt
– Insikt om en mycket stor risk  att handla ändå = likgiltigt
tova.bennet@jur.lu.se
Ursäktande omständigheter
För att en person ska kunna hållas straffrättsligt ansvarig för en
gärning krävs:
• Brottsbeskrivningenlighet – att det föreligger en kontrollerad
gärning och att övriga gärningsrekvisit är uppfyllda (A1)
• Frånvaro av rättfärdigande omständigheter (A2)
• Att GP har haft uppsåt eller varit oaktsam (B1)
Men, också:
Att det inte föreligger någon ursäktande omständighet:
ex. straffrättsvillfarelse, frivilligt tillbakaträdande, tillfällig
sinnesförvirring (?).
tova.bennet@jur.lu.se
Sammanfattning
För att en person ska kunna hållas straffrättsligt ansvarig för en
gärning krävs:
• Brottsbeskrivningenlighet – det föreligger en kontrollerad
gärning och övriga gärningsrekvisit är uppfyllda (A1)
• Frånvaro av rättfärdigande omständigheter (A2)
• GP har haft uppsåt eller varit oaktsam (B1)
• Frånvaro av ursäktande omständigheter (B2)
 A + B = BROTT
Täckningsprincipen: Huvudsaklig överensstämmelse ska råda
mellan uppsåt/oaktsamhet och den faktiska rättsstridiga
gärningen.
tova.bennet@jur.lu.se
tova.bennet@jur.lu.se