Programguide smärtrehab

Programbeskrivning
Smärthanteringsprogram
Postadress: Box 1223, 351 12 VÄXJÖ
Telefon: 0470-59 22 50
Besöksadress: J F Liedholms väg 14, Växjö
Telefax: 0470-59 22 05
E-post: rehabkliniken@ltkronoberg.se
Revideras i samarbete med ledningsgruppen
Senaste rev: 2015-05-05
Innehållsförteckning
Inledning ............................................................................................................................. 3
Smärthanteringsprogram ........................................................................................... 4
Målgrupp och syfte .................................................................................................................. 4
Diagnosbeskrivning ................................................................................................................. 4
Kriterier .................................................................................................................................... 4
Beskrivning av patientgruppen i programmet .......................................................................... 5
Rehabiliteringsprocessen.......................................................................................................... 6
Vårdnivåer ............................................................................................................................... 6
Programmets längd och Intensitet ........................................................................................... 6
Professioner ............................................................................................................................. 6
Inriktning och metoder ............................................................................................................. 7
1. Remiss och kallelse .......................................................................................................... 7
2. Utredningsfas ................................................................................................................... 8
3. Rehabiliteringsfas ............................................................................................................. 8
Rehabkurs ......................................................................................................................... 8
Tillämpning ...................................................................................................................... 9
Uppföljnings-/avslutningsdag .......................................................................................... 9
4. Uppföljningsfas ................................................................................................................ 9
Kommunikation i smärthanteringsprogrammet ....................................................................... 9
Dokumentation ......................................................................................................................... 9
Samverkan .............................................................................................................................. 10
Övrig information................................................................................................................... 10
Lab-analyser, röntgen, konsultation mm ............................................................................... 10
Kostnader och avgifter ........................................................................................................... 10
Sjukresor: ............................................................................................................................... 10
Parkering: .............................................................................................................................. 10
Resultat, utvärdering och kvalitetssäkring ............................................................................. 11
2
Inledning
Detta är en beskrivning av smärthanteringsprogrammet på rehabiliteringskliniken i Växjö.
I ”Guide för rehabiliteringskliniken, Växjö” ges en övergripande bild av klinikens verksamhet; vad
specialiserad rehabilitering är, klinikens plats i vårdkedjan, ideologi och värdegrund, organisation
m.m.
Programbeskrivningar har tagits fram i syfte att ge patienter, närstående och andra intresserade
information om hur rehabiliteringen bedrivs i de olika programmen.
Vid frågor eller synpunkter kring innehållet, kontakta klinikens reception: 0470-59 22 50
Programbeskrivningar och guider som finns tillgängliga;
 Guide för rehabiliteringskliniken, Växjö


Slutenvårdsprogram Hjärnskaderehab
Öppenvårdsprogram Hjärnskaderehab


Slutenvårdsprogram Neurorehab
Öppenvårdsprogram Neurorehab

Smärthanteringsprogram

Sammanfattande programbeskrivning med praktisk information inför inskrivning till program
Guide och programbeskrivningar kan hämtas på klinikens hemsida: Landstinget Kronoberg Rehabiliteringskliniken. Kontakta klinikens reception: 0470-59 22 50 om önskemål finns att få
beskrivningar skickade.
3
Smärthanteringsprogram
Mål, syfte och målgrupp
Målet för programmet är att patienten ska få bättre livskvalitet samt ökad möjlighet till aktivitet och delaktighet i olika
livssituationer.
Den specialiserade rehabiliteringen ska bedrivas enligt riktlinjer för multimodal rehabilitering och i interdisciplinära team.
Rehabiliteringen bedrivs mestadels i kursform.
Målgruppen för smärthanteringsprogrammet är patienter med långvarig icke-malign smärta som utvecklat eller riskerar
att utveckla ett tillstånd som innebär att smärtan till stor del styr patientens livsföring.
Diagnosbeskrivning
I Sverige och Europa räknar man med att ungefär 20 procent av befolkningen har svår långvarig smärta. Smärta är en
mycket vanlig anledning till att människor söker vård. Långvarig smärta medför ett flertal negativa samhälleliga
konsekvenser i form av ökade sjukskrivningstal, funktionsförluster och minskad delaktighet i samhället. Förutom smärtan i
sig medför långvarig smärta ofta påtagligt lidande i form av stressreaktioner, nedstämdhet, ångest, sömnproblem,
trötthet, påverkade sociala relationer och minskad livskvalitet.
Det är vanligt att patienter med långvarig smärta upplever nedsatt kognitionsförmåga. Nedsättningar kan till exempel
vara begränsad förmåga gällande koncentration och minnes, nedsatt problemlösningsförmåga och svårighet att starta
eller avsluta aktiviteter.
Kriterier
Inklusionskriterier
från 18 års ålder, företrädesvis i arbetsför ålder
långvarig ickemalign smärta
medicinskt färdigutredd, så långt det är möjligt
cirkulatoriskt stabil
förstå och göra sig förstådd på svenska
individuella rehabiliteringsåtgärder av enstaka profession i primärvården har givits och multimodal rehabilitering
i primärvården har bedömts vara otillräckligt
kunna delta i dagvårdsverksamhet 3 timmar per dag 3 dagar per vecka under 8 veckor
vara motiverad till att genomföra en beteendeförändring
kunna fungera och lära sig färdigheter i grupp
ha en målsättning som är adekvat i förhållande till rehabiliteringsprogrammets syfte
hållbar förbättring kan förväntas efter rehabilitering
ska självständigt kunna klara av deltagande i kurs utan assistans av annan person
ska klara av personlig vård
Exklusionskriterier
uttalad/akut psykisk sjukdom, akut kris eller suicidrisk
aktivt och känt missbruk av tabletter, alkohol eller narkotika
om adekvata åtgärder tidigare har givits i stor omfattning utan hållbar förbättring är deltagande i
smärthanteringsprogrammet i regel ej indicerad
överhängande socioekonomiska svårigheter
svårigheter att tillgodogöra sig rehabiliteringen av andra skäl till exempel sociala faktorer, eller pågående
försäkringsmedicinsk process
pågående medicinsk utredning
smärta i huvudsak på grund av osteoartros och rheumatoid artrit
Kriterier för att fortsätta i programmet
Patienten bedöms kunna uppnå sina mål i programmet och att inga kriterier för exklusions/ överflyttnings eller
utskrivningskriterier uppstår.
Utskrivningskriterier (vid utskrivning före planerat programavslut)
- ett eller flera av exklusionskriterierna uppstår eller uppmärksammas under pågående rehabiliteringsperiod
4
-
om patienten upplever sig ha fått tillräckliga smärthanteringskunskaper under utredningsfasen
om patienten inte längre önskar fortsätta rehabiliteringsperioden
patienten medverkar inte aktivt i utformningen eller genomförandet av den individuella rehabiliteringsplanen
vid frånvaro, som är så frekvent att deltagaren inte bedöms tillgodogöra sig programmets innehåll (mer än 2
dagar). Bedömning görs individuellt.
störande beteende i den omfattning, till exempel vid personlighetsstörning, att rehabiliteringen för övriga
deltagare i gruppen äventyras
Överflyttningskriterier (överflyttning till annan vårdgivare)
- om teamet bedömer att patienten inte kan tillgodogöra sig programmet på grund av behov av behandling på
annan vårdenhet, t.ex psykiatrisk enhet
Om rehabiliteringen avbryts på teamets eller patientens begäran är det viktigt att utreda och informera om orsaken till
avbrytandet så att eventuella missförstånd eller missförhållanden kan rättas till. Patienten erbjuds hjälp och stöd i att
planera för perioden efter utskrivningen.
Patient som överförs till annan vårdgivare informeras så snart det är möjligt om eventuella möjligheter att återuppta
rehabiliteringen.
Beskrivning av patientgruppen i programmet
Nedan presenteras en sammanställning av demografisk information för patienterna i programmet. Data insamlas inför
utredning till rehabiliteringsprogram.
2011
2012
2013
2014
Genus
2011
2012
2013
2014
50
46
46
47
73%
58%
11%
7%
76%
75%
3%
16%
Annat land
27%
Högsta avslutade utbildningen
Grundskola
31%
Gymnasium eller
50%
yrkesutbildning
Universitet/högskola
19%
Dagar sedan smärtdebut
6174
median
Dagar sedan sist i arbete
2021
median
Försörjning
Arbete/studier,omfattning
0%
54%
<25%
25-<50%
4%
50-<75%
12%
75-<100%
19%
100%
12%
Sjukpenning 100%
15%
24%
20%
6%
16%
56%
8%
68%
19%
56%
27%
4805
20%
2925
25%
2066
1732
2081
1107
71%
72%
69%
2%
7%
7%
13%
27%
8%
4%
16%
20%
Sjuk-/aktivitetsersättning
100%
Andra viktiga variabler
Ångest sannolik
Depression sannolik
Smärtintensitet
Vitalitet
Upplevd hälsa (EQ-5D
VAS)
Hälsorelaterad
livskvalitet (EQ-5D index)
23%
7%
4%
16%
27%
32%
4,2
30
44
43%
48%
4,3
21
41
26%
37%
4,5
19
45
50%
50%
4,9
17
36
0,320
0,296
0,332
0,163
Ålder
Andel kvinnor
Andel män
73%
27%
78%
22%
68%
32%
81%
19%
Sjukhus
Distriktsläkare inkl.
privata
Företagsläkare
Privat (ej allmänläkare)
Direktsökande
Övrigt
27%
69%
27%
67%
20%
72%
13%
78%
4%
4%
6%
3%
Remittent
2%
4%
Huvudsaklig smärtlokalistation
Hals och/eller nacke
15%
7%
12%
6%
Axel/skuldra och /eller
arm
Nedre del av rygg
Värsta området varierar
Beteendepåverkan
MPI- profil
Adaptive coper
Dysfunktionel
Interpersonal distressed
15%
2%
12%
6%
19%
46%
27%
47%
24%
28%
13%
56%
24%
42%
33%
24%
44%
32%
25%
63%
12%
18%
49%
34%
Engagemang i aktivitet
trots smärta
Villighet att känna
smärta utan åtgärd
Egenkontroll
Sjukvårdskonsumtion
≥4 ggr/år
< 4ggr/år
31
26
24
22
18
19
19
19
3
3
2,8
2,2
68%
32%
69%
31%
74%
26%
88%
12%
medel
Födelseland
Sverige
Annat nordiskt land
Europeiskt utom norden
6%
13%
13%
34%
5
Rehabiliteringsprocessen
Vårdnivåer
Smärthanteringsprogrammet bedrivs som dagrehabilitering och mottagning. Inom mottagningen sker delar av
utredningen, ”Second opinion” och individuella insatser under programmet.
Programmets längd och Intensitet
Utredningsfas:
Grundkurs: 4 dagar (måndag till torsdag), 5-6 timmar/dag.
Individuell utredning: Inleds med läkarutredning vid ett tillfälle och om rehabiliteringsprogram bedöms aktuellt går
patienten vidare till fortsatt utredning av arbetsterapeut, psykolog, sjukgymnast under en dag (6 timmar inklusive
pauser).
Rehabfas:
Rehabkurs:
8 veckor: måndag till fredag 3-4 timmar/dag; 24 dagar förläggs på kliniken och 16 dagar är i tillämpningsdagar hemmet.
Tillämpning:
12 veckor. Daglig tillämpning i vardagsmiljö. Individuellt anpassad behandling eller andra åtgärder sker huvudsakligen på
kliniken.
Avslut:
1 dag ca 3 månader efter rehabkurs
Professioner
Läkaren har det övergripande medicinska ansvaret för patienten under rehabiliteringsprogrammet, genomför
smärtanalys, optimerar medicinering och ger så långt det är möjligt en förklaring till smärtans orsaker i det enskilda fallet
och förmedlar generell kunskap om den långvariga smärtans mekanismer och konsekvenser. Läkaren hanterar
försäkringsmedicinska frågor, utfärdar intyg och samverkar med andra aktörer när det gäller planering av arbete, studier
eller sysselsättning. Bedöma socioekonomiska hinder för deltagande i rehabiliteringsprogram.
Sjukgymnasten handleder deltagarna i tillämpad smärthantering genom kroppskännedomsträning och teori. Introduktion
teori i fysisk träning och kognitiv rehabiliteringsterapi. Syftet med behandlingen är att upptäcka, förstå och stärka egna
inneboende resurser. Sjukgymnasten arbetar med rörelse som huvudsakligt medel för att främja hälsa och minska ohälsa.
Sjukgymnasten leder tillsammans med arbetsterapeuten även kroppskännedom i aktivitet, som syftar till att föra över
kunskapen till det dagliga livet.
Arbetsterapeuten handleder deltagarna i tillämpad smärthantering avseende strategier för att prioritera och planera
aktivitetsutförandet (inom personlig vård, hem/arbete och fritid) utifrån sina resurser. Syftet är att hitta en lämplig balans
mellan olika aktiviteter och mellan aktivitet och vila. Utifrån kroppskännedom arbetar arbetsterapeuten, tillsammans med
sjukgymnasten, för att implementera kunskapen i individens vardagliga aktiviteter. Individuella insatser kan göras ex. i
form av arbetsplatsbesök för att stödja arbetsåtergång.
Psykiatrisjuksköterkan introducerar och handleder patienterna i olika metoder i grupp och individuellt, både teoretiskt
och i praktisk tillämpning. Har reflekterande samtal i grupp och individuellt. Har stödsamtal vid krisreaktioner. Ger smärt/stresslindring med taktil beröring samt NADA (national acupuncture detoxification association). Arbetar med
medicinnedtrappning och bedömning vid misstänkt missbruk.
Psykologen arbetar utifrån ett kognitivt beteendeterapeutiskt perspektiv med en inlärningsteoretisk syn på smärta.
Denne utreder psykologiska aspekter av smärtan och ansvarar för utredning av bakomliggande psykologiska faktorer som
kan försvåra deltagande i rehabilitering (t.ex neuropsykiatrisk problematik, personlighetsstörningar, osv.). Andra områden
som läggs stor vikt vid är patientens motivation för att arbeta aktivt med sina mål, samt förutsättningar och hinder som
finns för ett framgångsrikt förändringsarbete. Psykologen hjälper patienten att uppmärksamma dysfunktionella strategier
och mönster som bidrar till lägre livskvalitet. Fokus ligger på att utöka patientens beteenderepertoar genom bl a
psykoedukation, exponering och färdighetsträning.
6
Rehabassistenten arbetar med att stödja patienten till förbättrade levnadsvanor gällande fysisk aktivitet och att öka
medvetenheten kring matvanor och dess betydelse för hälsan.
Ger individuellt stöd vid behov gällande regelbundenhet, variation, balans och planering kring mat. Ger smärt-/stress
lindrande behandling med Taktil Stimulering. Har även en administrativ funktion med ansvar för inmatning av NRS
(Nationellt register över smärtrehabilitering) samt uppdatering av kursscheman och lokalbokningar.
Inriktning och metoder
Då smärtan i sig enbart är en del av det lidande patienter med långvarig smärta upplever, råder det idag enighet - både
internationellt och nationellt - om att både analys och behandling av långvariga icke maligna smärttillstånd bör ske
interdisciplinärt, med representanter från ett flertal professioner med gemensamma målsättningar.
Vid behandling av långvarig smärta är det viktigt att undersöka på vilket sätt olika strategier att hantera smärtupplevelsen
påverkar livsföringen. Olika sätt att hantera smärtan får olika konsekvenser. Vissa människor blir avsevärt begränsade
inom olika områden i livet, medan andra anpassar sig till nya förutsättningar så att smärtan inte allvarligt hindrar dem i
deras livsföring.
Forskningen har visat att personer med långvariga smärttillstånd gagnas av rehabilitering i grupp. Gruppdeltagarna lär sig
genom sådant förfarande av varandra och deras erfarenheter kan bidra till ökad kunskap hos den enskilde individen. Att
möta andra som befinner sig i samma situation skapar också en igenkänning, fungerar normaliserande och ger bekräftelse
av den enskildes reaktioner.
Genom forskning har vi fått ökade kunskaper om mekanismerna bakom långvariga smärttillstånd. Idag vet vi att smärta
orsakad av enbart psykiska faktorer, så kallad psykogen smärta, är mycket ovanlig. Långvarig smärta har som regel både
en fysiologisk och en psykisk förklaring. Därför måste patientens upplevelse tas på största allvar, även om det inte finns
någon tydlig bakomliggande orsak.
Smärthanteringsprogrammet utgår från att såväl biologiska, psykologiska, sociala som existentiella faktorer i olika grad
samverkar vid uppkomsten och vidmakthållandet av ett långvarigt smärttillstånd. Vår människosyn präglas av respekt för
individen och vår utgångspunkt är att de flesta patienterna är kapabla att själva ta ansvar för sin situation och att göra
självständiga val. Människosynen har flera praktiska konsekvenser för såväl vårt förhållningssätt till patienterna, som för
innehållet i programmet. Teamets arbetssätt är kognitivt - beteendeterapeutiskt inriktat, med fokus på hur deltagaren
fungerar i vardagssituationer.
Genom smärthanteringsprogrammet får patienterna hjälp till självhjälp; de får lära sig hur de kan hantera sitt
smärttillstånd och sin livssituation.
Flödesschema
Remiss
Utredningsfas
Accepterad
remiss
”Second opinion”
Rehabiliteringsfas
Grundkurs (4 dagar)
Rehabkurs (8 veckor)
Individuell utredning
(1 dag)
Tillämpning 3 månader
Uppföljningsfas
Tillämpning av färdigheter
och strategier.
1-årsuppföljning
Uppföljningsdag/avslut
(1 dag)
Smärthanteringsprogram
1. Remiss och kallelse
Patienter med långvarig smärta genomgår medicinsk utredning i primärvården och vid behov även vid
specialistmottagning som exempelvis ortoped-, eller reumatologmottagning för att diagnostisera, behandla
bakomliggande sjukdom och utesluta malign process. Rehabiliteringsåtgärder ges i första hand i primärvården vid
individuell kontakt med sjukgymnast, arbetsterapeut och/eller psykosocial resurs. Vid behov finns möjlighet till
deltagande i multimodalt rehabiliteringsprogram i primärvården.
7
Om rehabiliteringsmöjligheterna inom primärvården bedöms vara otillräckliga, kan patienten remitteras till Rehabkliniken
för specialiserad smärtrehabilitering.
Vid oklarhet när det gäller diagnos eller behandling, kan patienten remitteras till rehabiliteringskliniken för second
opinion av läkare
De flesta remisserna kommer från primärvården. Patienten kan även söka på egenremiss.
Kallelse tillsammans med praktisk information och frågeformulär skickas till patienten två till tre veckor före planerad
programstart/second opinion. Frågeformuläret ska fyllas i och skickas in före grundkursen respektive före second opinion.
2. Utredningsfas
Syfte
1. Fastställa smärtmekanism och smärtdiagnos
2. Kunskap om individens smärttillstånd och dess konsekvenser
3. Strukturerad planering och rekommendationer för fortsatt rehabilitering
Grundkurs i smärthantering
Smärthanteringsprogrammet inleds med 4 dagars grundkurs i smärt-och stresshantering. Syftet med grundkursen är att
ge patienten grundläggande kunskap om mekanismer vid långvarig smärta, strategier för smärthantering samt att få
pröva metoder som ingår i kursen i rehabiliteringsfasen. Grundkursen är inledningen på en förändringsprocess där
patienten även börjar fundera över sina egna mål med rehabiliteringen. Kursen bedrivs i grupp om max 12 personer.
Ibland deltar även auskulterande sjukvårdspersonal.
Deltagarna får prova på olika smärt- och stressreducerande träningsmetoder i grupp, såsom Basal Kroppskännedom,
Mindfulness, gympa, stavgång och rehabgym. De teoretiska delarna består av grundläggande kunskap om smärta, stress
och mental hälsa (KBT; kognitiv beteendeterapi). Genomgång av aktivitetsbalans och målformulering kring egna rehabmål
ingår. Inga individuella behandlingar eller utredningar görs i grundkursen.
Efter genomgången grundkurs får patienten ta ställning till om han/hon vill delta i fortsatt smärthanteringsprogram.
Individuell utredning
Utredningen syftar till en medicinsk- och funktionsinriktad smärtanalys samt en kartläggning av smärtans konsekvenser
fysiskt, socialt, psykologiskt och arbets-/studiemässigt. Vid teamkonferens sammanfattas utredningen, beslut fattas om
patienten ska erbjudas plats i rehabkurs eller om annan åtgärd ska rekommenderas. Vid beslut om deltagande i rehabkurs
läggs stor vikt patientens motivation, mål för rehabiliteringen samt förutsättningar för att genomföra programmet.
Vid rehabutredningen träffar patienten läkare, psykolog, arbetsterapeut och sjukgymnast. Efter patientens medgivande
görs en genomgång av tidigare journaler för att få en samlad bild av sjukdomsförlopp, tidigare gjorda utredningar och
givna behandlingar. Som del i utredningen används även valida och reliabla självskattningsinstrument.
3. Rehabiliteringsfas
Syfte
- Förbättrad upplevd hälsa, fysiskt och psykiskt
- Ökad förmåga att delta i olika vardagliga aktiviteter genom förbättrad hantering av den långvariga smärtan och dess
konsekvenser
- Minskad sjukvårdskonsumtion
- Stärka förutsättningar för arbetsåtergång
Rehabkurs
Rehabiliteringsfasen inleds med en rehabkurs under 8 veckor. Kursen har tonvikt på ökad kunskap, hjälp till självhjälp och
har ett hälsofrämjande förhållningssätt, dvs. ser till deltagarens friska sidor förmågor och resurser. Kursen omfattar fysisk,
praktisk och psykologisk träning och utförs i grupp med individuell anpassning. Kursen betonar betydelsen av värdestyrda
beteenden, dosering i aktivitet/avspänning och balans mellan olika aktiviteter och vila.
8
Rehabkursen innehåller teoretiska och praktiska lektioner. De teoretiska lektionerna består bland annat av: Smärtteori,
stressteori, sömn, kost/hälsa, anatomi, mål och motivation. Därtill varvas teori och praktiskt övande i bland annat: Basal
Kroppkännedom, ergonomi, ACT (acceptance and commitment therapy). Mindfulness och tidsstruktur. Under icke
schemalagda dagar arbetar patienten med individuella hemuppgifter.
Under kursen lägger deltagaren tillsammans med delar av teamet upp en rehabplan, utifrån det målformuleringsarbete
som påbörjats under grundkursen. Rehabplanen anpassas efter deltagarens förutsättningar, behov och rehabteamets
resurser. Den innehåller såväl långsiktiga mål, som delmål och planerade åtgärder för den aktuella
rehabiliteringsperioden. Patientenkät angående tillfredsställelse med rehabiliteringsprogrammet besvaras skriftligt vid
avslut (anonymt).
De närståendes engagemang och medverkan är en viktig förutsättning för rehabiliteringen. Närstående kan av deltagaren
inbjudas till närståendeträff med information och diskussion om hur de på bästa sätt kan bidra till deltagarens
rehabilitering.
Tillämpning
Under tillämpningsperioden som varar ca 3 månader efter kursavslut, rekommenderas deltagaren att aktivt fortsätta
tillämpa de kunskaper och strategier man tillägnat sig under kursen. Den träning och de individuella behandlingsinsatser
som kan ges under denna tid är kopplade till de rehabmål som man har angett i rehabplanen.
Under tillämpningsperioden ordnas ett planeringsmöte där handläggare från försäkringskassa, arbetsförmedling,
arbetsgivare, företagshälsovård, remitterande läkare och närstående kan närvara om deltagaren samtycker. Vid mötet
sker en fortsatt planering gällande sjukskrivning, fortsatt behandling, arbetsträning, studier, arbete etc.
Uppföljnings-/avslutningsdag
Vid tillämpningsperiodens slut samlas gruppen för en kursdag (avslutningsdag) som återknyter till tidigare kursinnehåll.
Utvärdering av rehabiliteringen görs i form av ifyllning av ett frågeformulär som också ligger till grund för ett nationellt
kvalitetsregister. I samband med detta träffar coachen patienten för uppföljning av rehabplanen. Vid detta coachsamtal
ligger fokus på måluppfyllelse och fortsatt planeringen efter rehabiliteringsperiodens avslut. Efter tillämpningsperioden
skickas remissvar till den läkare som har ansvar för patientens fortsatta uppföljning. Kontakten med
rehabiliteringskliniken avslutas därmed.
4. Uppföljningsfas
Året efter programavslut tillämpar patienten de färdigheter och strategier som erhållits under programmet. Ett år efter
avslutat sker en uppföljning där frågeformulär ingår.
Kommunikation i smärthanteringsprogrammet
För att säkerställa att rehabiliteringsprocessen fortsätter enligt rehabiliteringsplanen är kommunikationen i teamet
mycket viktig. Detta görs genom att teamets professioner träffas varje vecka. Dessutom diskuteras rehabiliteringsprocess
tillsammans med patienten vid fyra tillfällen.
Kommunikation med andra intressenter sker huvudsakligen vid planeringsmötet i anslutning till tillämpningsperioden.
Syftet är att tillsammans med patienten skapa förutsättningar för arbetsåtergång och möjligheter att upprätthålla
beteendeförändringar som patienten påbörjat under rehabiliteringskursen.
Under rehabkursen bjuds närstående in till ett informationstillfälle. Syftet är att ge ökad kunskap till närstående och
således skapa förutsättningar för att rehabiliteringsprocessen fortsätter även efter avslutad kurs.
Dokumentation
All personal har skyldighet att följa patientdatalagen (2008:355) och Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2008:14). All
journalföring är sekretessbelagd och personalen har tystnadsplikt. Landstinget använder ett vårdinformationssystem Cambio Cosmic – för vårddokumentation.
9
Vid behov och efter patientens medgivande överlämnas information till andra instanser i vårdkedjan till exempel
primärvård. Patienter har rätt att vårdas under sekretess.
Samverkan
För att på bästa sätt stödja patienten samverkar kliniken med olika instanser.
Vi samverkar bland annat med:
- Annan specialistvård
- Privata vårdgivare
- Arbetsgivare
- Arbetsförmedling
- Försäkringskassa
- Kommunen, t ex socialsekreterare
- Företagshälsovård
Övrig information
Lab-analyser, röntgen, konsultation mm
Rehabiliteringskliniken ingår i landstingsvården och använder den lab-service, specialistverksamhet mm som finns på
lasaretten. Patientansvarig läkare lämnar besked om resultat till patienten. Rehabiliteringskliniken har daglig service från
apoteket för läkemedelsleversanser.
Kostnader och avgifter
Verksamheten är skattefinansierad. Patientavgifter, högkostnadsskydd mm finns beskrivna på Landstingets hemsida;
Patientavgifter i Kronoberg. Landstingets kundtjänst kan besvara eventuella frågor om detta, tel 0470-589650. Mat och
läkemedel ingår inte i avgiften. Behandlingshjälpmedel är kostnadsfria under pågående rehabilitering. Kostnader för intyg,
fritidsverksamhet och materialkostnader kan tillkomma.
Sjukresor:
Landstinget kan ge ersättning för resor till och från sjukvården inom länet. Läs mer på Landstingets hemsida. Vid frågor
kontakta receptionen på kliniken: 0470-59 22 50.
Serviceturen Sigfrid:
Servicetur finns mellan Växjö Lasarett och Sigfridområdet. Turerna bokas i förväg, senast en timme innan avresetid. Resan
beställs via Serviceresor 0775-77 77 00.
Om patienten har lång resväg till kliniken kan boende på patienthotell erbjudas.
Parkering:
Rehabiliteringskliniken erbjuder flera avgiftsfria platser i nära anslutning till lokalerna.
Det finns 7 stycken handikapparkeringsplatser på klinikens område.
10
Resultat, utvärdering och kvalitetssäkring
Smärthanteringsprogrammet ingår i ett nationellt kvalitetsregister över smärtrehabilitering (NRS). Information tas
regelbundet fram ur registret, med avsikt att utvärdera insatsers effektivitet och följa patientgruppens demografi.
Resultaten datorbearbetas, utvärderas och återförs till team och ledning. Möjlighet till nationella jämförelser finns.
Förändringar i programmet baseras på utvärderingsresultat, forskningstillämpningar, olika intressenters synpunkter,
ekonomiska omständigheter och andra strategiska överväganden på sektions- och organisationsnivå. Härigenom sker
kontinuerligt förbättringar av rehabiliteringsprogrammet i syfte att öka graden av måluppfyllelse för patienterna och
smärthanteringsprogrammets prestation och kvalitet.
Mätbara målfaktorer avseende rehabiliteringsresultat:
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
Smärtupplevelse (Enkät i NRS)
Vitalitet (SF36 (VT))
Fysisk rollfunktion (SF36 (RP))
Hantera livssituationen (Enkät i NRS)
Social funktion (SF36 (SF))
Arbete/studier omfattning (reg NRS)
Adaptive coper (MPI- profil)
Sjukvårds-konsumtion (reg NRS)
Övriga målområden:
1.
2.
3.
4.
5.
Synpunkter från patienter och andra intressenter
Remisshantering
Avbruten rehab
Väntetid i program
Antalet kurser
Utvärderingsinstrument
SF-36 The Short Form (36) Health Survey
MPI
Multidimensional Pain Inventory
HAD
Hospital Anxiety and Depression Scale
CPAQ Cronic Pain Acceptance Questionnaire
EQ-5D EuroQol 5-Dimensions
TSK-SV Tampa Scale for Kinesiophobia - Swedish Version
Utvärdering frågeformulär
Grad av sjukskrivning / sjukersättning / aktivitetsersättning
Omfattning arbete/studier
Smärtnivå NRS (Numeric Rating Scale)
Sjukvårdskonsumtion
Utvärdering patientsynpunkter av rehabiliteringen utifrån
- bemötande
- delaktighet i planering av rehabiliteringen
- anhörigas deltagande i rehabiliteringen
- påverkan på smärtupplevelsen
- påverkan på förmågan att hantera livssituationen
- information om praktiska saker
- samarbetet i rehabiliteringsteamet
11
Resultatredovisning 2014
I nedanstående diagram presenteras resultatet för rehabiliteringsprogram som avslutats under perioden 2012-09-01 och 2013-08-31. Ingångsvärde, värde efter avslutat program samt
värde vid 1-årsuppföljning anges. Programmets syfte är att initiera en förbättring som sedan förväntas öka efterhand.
Smärtlokalisation
Sjukvårdskonsumtion det
senaste året ≥4 ggr
SF-36 Hälsoenkät
SF=fysisk funktion RP=rollfunktion fysiska orsaker BP=smärta GH=allmän hälsa VT=vitalitet
SF=social funktion RE=rollfunktion emotionella orsaker MH=psykiskt välbefinnande
EQ-5D Index Hälsorelaterad livskvalitet
1,0= full hälsa. Normalvärde svensk population 0,84
EQ-5D Hälsorelaterade frågor
”Huvudsakliga aktiviteter” innebär till exempel arbete, studier, hushållssysslor
MPI självskattning av psykosociala och beteenderelaterade konsekvenser vid
långvarig smärta
Smärtintensitet, inverkan på aktivitet, känslomässig obalans höga värden vid större svårighet
Egenkontroll, aktivitetsindex höga värden vid mindre svårighet
Skillnad 0,6 eller mer indikerar kliniskt förändring av betydelse.
HAD Risk för ångest
HAD Risk för depression
MPI- Profil Smärtthanteringsstrategi
Adaptive Coper – Funktionella smärthanteringsstrategier
Dysfunctional – Icke funktionella smärthanteringsstrategier
Interpersonal Distressed – Upplevelse av bristande stöd från omgivningen
CPAQ
Högre värden indikerar högre grad av acceptans.
Engagemang i aktivitet trots smärta (skala 0-66)
Villighet att känna smärta utan åtgärd (skala 0-54)
13