Handlingar 2015-10-13 - Arvidsjaurs Energi AB Startsida

Transcription

Arvidsjaurs kommun
Árviesjávrien kommuvdna
Kallelse/föredragningslista
Offentligt sammanträde
Kommunstyrelsen kallas till sammanträde
Allmänheten är välkommen att närvara vid
kommunstyrelsens sammanträde under
punkterna 1-18.
Plats: Förvaltningsbyggnaden, Arvidsjaur, Solstrålen
Tid:
Tisdag 13 oktober, 2015, Kl 08.00
Ledamöter kallas
Ersättare underrättas
Samåkning till sammanträdet ska ske i största möjliga
mån.
Kl 08.00-09.00
Kl 09.30-10.30
Kl 10.30-11.00
Kl 11.00
Branchmöte (bygg) – Företagarna
Redovisning - HVB-hemmen Kråkan och Korpens kompetensbas,
internbudget – Margareta Persdotter
Kommunchefens rapport och bolagsinformation
Rapport från kommunstyrelsens ordförande
Sammanträde
Dagordning
1.
2.
3.
4.
5.
6.
Upprop
Anmälan av jäv
Val av protokolljusterare
Anmälan av beslut i delegerade ärenden
Meddelandeärenden
Redovisning – Förskola/barnomsorg på obekväm arbetstid – Ulrika Hallnor
Ärenden som ska beslutas av kommunstyrelsen
7. Delårsbokslut 2015-08-31 - Kommunstyrelsen
8. Remiss – ”En kommunallag för framtiden” SOU 2015:24
9. Arbetsgrupp för översyn av kommunens flyktingmottagande
10. Riktlinjer för Trafikskolan
11. Avgifter för körkortsundervisning vid Trafikskolan
12. Trafikskolan som egen affärsverksamhet
13. Turistplan för Arvidsjaurs kommun
14. Deltagande i nationella nätverket SmåKom
15. Medfinansiering av EU-projekt ”Gemensam e-tjänsteplattform”
16. Delegationsordning för avrops- och inköpsberättigade inom kommunstyrelsens
verksamhetsområde
17. Framåtsyftande åtgärder gällande intern kontroll för kommunstyrelsens verksamhetsområden
18. Rapport - Flytta sopstation som är placerad i hörnet av Hedgatan och Gamla Landsvägen
(Medborgarförslag)
forts.
forts.
Ärenden som inte är offentliga
Ärenden som ska beslutas av kommunfullmäktige
19. Delårsbokslut 2015-08-31 - Hela kommunen
20. Redovisning - Revisionsrapport - Granskning av effektiviteten inom avfallsenheten
21. Redovisning - Revisionsrapport Granskning av grundskolans effektivitet
22. Redovisning –Revisionsrapport Granskning av effektiviteten inom äldreomsorgens särskilda
boenden
23. Redovisning –Revisionsrapport - Granskning av socialnämndens ledningssystem för systematiskt
ledningsarbete
24. Motion - Återinförande av Flitpengen i socialnämndens verksamhet
25. Samverkan mot våld – Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot
kvinnor och våld i nära relation
26. Utredning av taxa för miljö-, bygg- och hälsoskyddsnämndens verksamhet inom miljöområdet
27. Taxor och avgifter inom omsorgen om äldre och funktionshindrade
28. Remiss - Betänkandet Högre utbildning under 20 år (SOU 2015:70)
29. Tillägg till arbetsordning för Rådet för funktionshindrade och pensionärer
Arvidsjaur 2015-10-05
LOTTA ÅMAN
Ordförande
Inga Sandström
Sekreterare
ARVIDSJAURS KOMMUN
Kommunstyrelsen
Sammanträdesprotokoll
Sammanträdesdatum
Blad
2015-10-13
4
Ks §
I
Delegeringsbeslut som anslagits på kommunens anslagstavla
Anmälan av beslut i
delegerade ärenden
Kommunstyrelsens personal- och arbetsutskott
II
§§
23-24
2015
§§
19-24
2015
Projektingenjör Johan Åberg
Bostadsanpassningsbidrag upp till två basbelopp §§
46-48
2015
Övriga delegeringsbeslut
Socialchef Ann-Sofi Levander
Tillsvidareanställning
II
Justerandes sign
Övriga delegeringsbeslut
Beslutsunderlag
Utdragsbestyrkande
ARVIDSJAURS KOMMUN
Sammanträdesdatum
Kommunstyrelsen
Blad
2015-10-13
5
Ks §
Meddelandeärenden
III Meddelandeärenden
*
-
Cirkulär 15:24 - Budgetpropositionen för år 2016
Sveriges Kommuner och Landsting
*
Cirkulär 15:25 - Avtal om notkopiering inom de kommunala musik/kulturskolorna läsåret 2015/2016
*
*
-
Justerandes sign
Expedierat per e-post om inget annat anges.
Cirkulär 15:26 - Överenskommelse om lön och anställningsvillkor för
räddningstjänstpersonal i beredskap (RiB 15) med Vision
Cirkulär 15:28 - Preliminära utfall av 2016 års kommunala
utjämningssystem och LSS-utjämning
Utdragsbestyrkande
ARVIDSJAURS KOMMUN
Kommunstyrelsen
Sammanträdesdatum
Blad
2015-10-13
6
Ks §
Redovisning
- Förskola/barnomsorg på
obekväm arbetstid
Dnr 00175/2013
714
Kommunfullmäktige beslutade 2014-04-14 § 57 att införa förskola/barn
omsorg på obekväm arbetstid från och med 1 september 2014.
Kostnad för igångsättande av verksamheten för september-december 2014
var beräknad till 413 500 kronor inklusive 50 000 kr för att utrusta
lokalerna. Kommunfullmäktige beslutade att 300 000 kronor skulle
omfördelas från kommunstyrelsens ram till barnoch utbildningsnämnden.
Ekonomiskt utfall och närvarostatistik 2015-01-01--2015-08-31 redovisas.
Sammanfattning
Nettokostnaden för Nattis har uppgått till 669 tkr för perioden januariaugusti. Verksamhetskostnaderna ligger högre än budgeterat. Intäkterna
består av statsbidrag som beräknas att uppgå till 69 tkr på helårsbasis. Total
nettokostnad för att bedriva nattisverksamheten beräknas under året uppgå
till ca 1 Mkr.
16 barn är inskrivna i Nattisverksamheten, 15 av dessa barn har även en
plats inom ordinarie förskole- och fritidsverksamheten eftersom behoven av
omsorg även dagtid föreligger. Under januari-augusti har verksamheten varit
öppen 187 dagar och av dessa har det varit barn på plats 125 dagar, vilket
motsvarar en beläggning på 67%. De dagar som det varit öppet och barn har
varit på plats så har det i medeltal har det varit 3 barn per dag, som mest 7
barn och som minst 1 barn.
Justerandes sign
Beslutsunderlag
Bun 2015-09-30
Redovisning - Ulrika Hallnor
Kf 2014-04-14 § 57
Utdragsbestyrkande
BA
ARN‐ OCH UTBILDNINGSNÄMND
DEN Datum
m
Arvidssjaurs kom
mmun
Árviessjávrien koommuvdnaa
2015--09-21
Inkom:
2
2015-09-21 Dnr Handläggarre
Ulrika Halllnor
0004
49/2015 -714
4 Barn-- och utbildniingsnämnden
n
Uppfö
öljningO
Omsorg
gpåobek
kvämtid
d(Nattis)
Bakgru
undinföra
ande
Barnom
msorg på obeekväm tid (N
Nattis) införrdes genom beslut i Kom
mmunfullm
mäktige 20144-04-14
§57.
Kommun
nfullmäktige
es beslut 1. Försskola/barnom
msorg på obeekväm arbetsstid införs fråån 1 sept. 20
014. 2. Om antalet inskrrivna barn un
nderstiger 5, ska skolcheff omgående utreda det frramtida beho
ovet ‐ på m arbetstid. Redovisning ska ske vid kkommunstyrrelsens kortt och lång sikkt ‐ av omsorgg på obekväm
närm
maste sammanträde. 3. För att täcka kosstnaden för 2
2014 omförd
delas 300 000
0 kronor från
n kommunstyyrelsens verkksamhet till n‐ och utbildningsnämnden. barn
4. Försskola/barnom
msorg på obeekväm arbetsstid ska redo
ovisas som en
n egen verksaamhet. Ekonom
misktutfa
all2015‐0
08‐31
Personal
Verksam
mhet
Internhyyror
Summa kostnader
Intäkter
Netto
Årsbudgett Utfall peeriod Utfaall fg år Prrognos Årrsavvikelse
1 1755
651
0
1 015
160
200
29
0
45
-25
344
23
0
34
0
1 2299
703
0
1 094
135
-688
-34
0
-69
1
1 1611
669
0
1 025
136
Nettokostnaden för Nattis har uuppgått till 6669 tkr för pperioden jannuari-augustti.
mhetskostnaaderna ligger högre än bbudgeterat. IIntäkterna bbestår av staatsbidrag som
m
Verksam
beräknas att uppgå till 69 tkr påå helårsbasiis. Total netttokostnad fö
för att bedrivva nattisverkksamheten
beräknas under årett uppgå till cca 1 Mkr.
Statistik
16 barn är inskrivnaa i Nattisverrksamheten,, 15 av dessa barn har även
ä
en plats inom ordinarie
förskolee- och fritidssverksamhetten eftersom
m behoven av
a omsorg ääven dagtid föreligger. U
Under
januari-aaugusti har verksamhetten varit öpppen 187 daggar och av ddessa har dett varit barn ppå plats
125 dagar, vilket m
motsvarar en beläggningg på 67%. De dagar som
m det varit öppet och baarn har
varit på plats så harr det i medelltal har det vvarit 3 barn per dag, som
m mest 7 baarn och som
m minst 1
barn.
Januari Antal barn *) Antal barn*)
Februari Mars 1 stängt 1 2 2 2 3 4 3 4 0 4 5 6 5 6 0
6
1 2 3 4 5 6 0 stängt stängt stängt 6 4 7 0 7 8 9 10 5 0 5 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 5 5 5 0 5 stängt stängt stängt 5 0 0 4 5 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 5 1 (17.30‐
19.30) 4
1(17‐19) 4 (1 st 17‐
19.30) 2 stängt
stängt stängt 2 3 0 1 5 5 0 1 24 25 26 27 28 0 0 0 4 4 24 25 26 27 28 2 6 0 stängt
stängt 7 2 7 Antal barn*)
0 2 0 2 2 2
3 (2 st 17‐
19) 8 9
10 2 0
7 (1st 18‐20)
8 9 10 0 5 (17‐20)
stängt 11 12 13
14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 1 0 stängt
stängt stängt 1 0 2 1 5 5 0 0 3 (2 st 16.30‐
19.30) 4 4 stängt
stängt 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 stängt stängt 4
4 0 0 5 5 0 2 2 1 (17‐20.30)
0 24 25 26 27 28 stängt stängt stängt 2
1 2 (16.30‐
20.30) 6 24 25 26 27
28 Antal barn *) April stängt 1 2 2 1 3 0 4 5 5 0
6 29 29 stängt 29 30 stängt 30 2 30 31 stängt 31 1 *) Värden inom parantes, i kolumnen för antalet, är tider när barnen bara varit under kvällen och ej natt. Maj 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 Antal barn stängt stängt 0 5 0 0 7 7 2 0 2 st 17‐19 4 0 stängt stängt stängt 3 3 4 4 0 2 2 4 4 2 (1 st 17‐
21) 27 4 27 2 27 0 27 0 28 5 28 2 28 2 st 17‐19 28 stängt 29 0 29 0 29 0 29 stängt 30 3 30 0 30 2 st 17‐19 30 stängt 31 5 31 stängt *) Värden inom parantes, i kolumnen för antalet, är tider när barnen bara varit under kvällen och ej natt. Antal barn 0 2 2 5 5 2(1 st 17‐21) 0 stängt stängt stängt 2 st 17‐19 4 0 1 6 4 4 2 3 6 4 stängt stängt stängt 6 0 Juni 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 Antal barn 4 7 0 2 stängt stängt stängt 4 5 1 st 17‐21 0 6 6 3 2 3 st 17‐20 5 0 stängt stängt stängt 0 3 st 17‐20 4 0 0 Juli 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 Antal barn 1 0 stängt stängt stängt 0 2 st 17‐19 0 0 0 0 0 1 2 st 17‐19 0 1 stängt stängt stängt 0 3 0 0 0 1 1 Augusti 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 ARVIDSJAURS KOMMUN
Kommunstyrelsens ekonomiutskott
Sammanträdesdatum
Blad
2015-09-29
7
Eku §
Dnr 00256/2015
042
Delårsbokslut 2015-08-31 Delårsbokslut för kommunstyrelsen perioden 2015-01-01--2015-08-31 har
- Kommunstyrelsen
upprättats.
Ekonomiutskottets förslag till kommunstyrelsen 2015-10-13
1.
Delårsbokslut 2015-08-31 för kommunstyrelsens verksamheter
godkänns.
_____
Justerandes sign
Beslutsunderlag
Ekonomiutskottet 2015-09-29
Delårsredovisning 2015-08-30
Utdragsbestyrkande
ARVIDSJAURS KOMMUN
Sammanträdesdatum
Blad
2015-09-29
8
Eku §
Remiss – ”En
kommunallag för
framtiden” SOU 2015:24
Dnr 00177/2015
109
Finansdepartementet har överlämnat remiss till betänkandet ”En
kommunallag för framtiden” SOU 2015:24.
Utredningen om en kommunallag för framtiden överlämnade den 23 mars
2015 sitt betänkande " En kommunallag för framtiden." till regeringen.
Utredningen har haft i uppdrag att föreslå en modernisering av
kommunallagen. Utgångspunkter för uppdraget har bl.a. varit att
kommunallagen även fortsättningsvis ska vara en ramlag och att utredaren
ska utgå från ett medborgarperspektiv.
Regeringens sammanfattning av förslaget:
Förbättrade förutsättningar för en professionell verksamhet
• Kommun- och landstingsstyrelsen ska kunna ges rätt att fatta beslut som
rör andra nämnders verksamhet
• Verksamhet i egen regi ska följas upp på samma sätt som verksamhet
som utförs av privata utförare
• De anställda ska ges en tydligare roll i lagen
• Kommun- och landstingsdirektörens uppgifter ska i varje kommun och
landsting fastställas i en instruktion
• Möjligheterna att utse styrelseledamöter utan partipolitisk bakgrund i
kommunala aktiebolag ska öka
Stärkt rättssäkerhet och kontroll
• Företag och ideella föreningar ska kunna överklaga kommunala beslut
genom laglighetsprövning
• Lagen ska skärpas så att olagliga beslut inte verkställs
• Förtroendevalda revisorer ska vara kvar, men ordförande som utses ska
väljas från den politiska minoriteten
• Beslut ska anslås på en anslagstavla på den kommunala webbplatsen i
stället för på en fysisk anslagstavla
En tydligare koppling mellan EU och kommunerna
• Kommuners och landstings möjligheter att tillhandahålla tjänster av
allmänt intresse ska förtydligas
• Det ska tydliggöras att kommuner och landsting ska verka för
konkurrensneutralitet och följa EU:s statsstödsregler
Justerandes sign
Beslutsunderlag
Tjänsteskrivelse Kerstin Olla Grahn
Betänkandet ”En kommunallag för framtiden
Utdragsbestyrkande
ARVIDSJAURS KOMMUN
Sammanträdesdatum
Blad
2015-09-29
forts 8
forts. Eku §
Försöksverksamhet med majoritetsstyre
• Kommuner och landsting ska under nästa mandatperiod på försök kunna
införa majoritetsstyre. Förslaget är till viss del en anpassning till rådande
praxis. Bland annat föreslås ett slopande av skyldighet till information i
ortstidningar, när anslagstavlan blir digital. Som nämns föreslås
kommundirektörens grundläggande uppgifter anges i lagen, under ett nytt
kapitel med rubriken ”Anställda”. Det konstateras också i utredningen att
samverkan mellan kommuner är vanlig och ökar i omfattning. Inga nya
instrument för samverkan föreslås dock, utöver dem som finns, främst
gemensamma nämnder och kommunalförbund.
Finansdepartementet har överlämnat remiss angående ”En kommunallag för
framtiden” SOU 2015:24.
Kommunchef Kerstin Olla Grahn har i juni 2015 deltagit i en
remisskonferens anordnad av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL).
Remissmaterialet är omfattande och remissinstanserna många och
kommunerna har därför blivit ombedda att skriva mycket kortfattade
remissvar. Kommunchefen har upprättat förslag till yttrande för Arvidsjaurs
kommun.
Kommunchef Kerstin Olla Grahn har upprättat förslag till yttrande.
1.
2.
Upprättat yttrande antas.
Till kommunstyrelsens sammanträde 13 oktober ska även SmåKoms
yttrande delges ledamöterna.
_____
Justerandes sign
Beslutsunderlag
Betänkandet ”En kommunallag för framtiden
Utdragsbestyrkande
MISSIV
Arvidsjaurs kommun
Á
Árviesjávrieen kommuvvdna
KO
OMMUNSTYRELSEN
2015-09-22
2
Inkom
m:
Dnr
Handläggare
2015-09
9-22
00177/2015
5 -109
Kerstin Olla
Kommunsstyrelsen
Rem
miss – ”En kommu
unallag fö
ör framtid
den” (SOU
U 2015:24
4)
(Dnrr 00177/2015
5 – 109)
Arviidsjaurs kom
mmun har bberetts möjliighet att svaara på remisssen till betäänkandet ”E
En
kom
mmunallag för
f framtidenn” (SOU 20
015:24). Jag
g har i juni 22015 deltag
git i en
remiisskonferen
ns anordnad av Sveriges Kommuneer och Landdsting (SKL
L).
Rem
missmateriallet är omfatttande och reemissinstan
nserna mångga och vi haar därför blivvit
ombbedda att skrriva myckett kortfattadee remissvar.
Efteersom förslaaget till remi
missvar är så pass kortfaattat så kan ddet vara svåårt för den
som
m inte läst heela betänkanndet att sättaa sig in i allla föreslagnna förändring
gar. Jag
kom
mmer därför att hålla enn muntlig fö
öredragning där jag lite mer fördjup
pat beskriveer
de ändringar
ä
so
om föreslås. Det finns sedan
s
möjlig
ghet för er ssom styrand
de att ta bortt
ellerr lägga till saker
s
i yttranndet. Detta kan vi ordn
na direkt på sammanträädet.
Medd förslaget till yttrande följer ett prressmeddelaande från sttatens särskiilda utredarre
samtt en sammaanfattning avv förändring
garna i lageen, sammansställda sv SKL.
Försslag till beslut
Kom
mmunstyrelssen beslutarr
att anta
a upprättaat remissvarr och översäända det tilll Finansdeppartementet.
Kerrstin Olla Grahn
G
Kom
mmunchef
Postadress
Telefon
Telefax
x
E-post
Plussgiro
933 81 ARVID
DSJAUR
0960-155 00, växel
0960-12
29 40
kommun@arrvidsjaur.se
600 68-4
Utredningen om en kommunallag för
framtiden (Fi 2012:07)
Pressmeddelande
2015-03-23
Johan Höök
Särskild utredare
08-405 37 98
070-671 93 56
En kommunallag för framtiden
Utredningen lämnar i dag sitt slutbetänkande En kommunallag för
framtiden (SOU 2015:24) till civilministern Ardalan Shekarabi och
presenterar sitt förslag till en ny kommunallag.
– Lagen är utformad utifrån ett medborgarfokus och ska bidra till en mer
professionell och effektiv kommunal verksamhet, säger den särskilde
utredaren Johan Höök.
Förbättrade förutsättningar för en professionell verksamhet
•
•
•
•
•
Kommun- och landstingsstyrelsen ska kunna ges rätt att fatta
beslut som rör andra nämnders verksamhet
Verksamhet i egen regi ska följas upp på samma sätt som
verksamhet som utförs av privata utförare
De anställda ska ges en tydligare roll i lagen
Kommun- och landstingsdirektörens uppgifter ska i varje
kommun och landsting fastställas i en instruktion
Möjligheterna att utse styrelseledamöter utan partipolitisk
bakgrund i kommunala aktiebolag ska öka
Stärkt rättssäkerhet och kontroll
•
•
•
•
Företag och ideella föreningar ska kunna överklaga kommunala
beslut genom laglighetsprövning
Lagen ska skärpas så att olagliga beslut inte verkställs
Förtroendevalda revisorer ska vara kvar, men ordförande som
utses ska väljas från den politiska minoriteten
Beslut ska anslås på en anslagstavla på den kommunala
webbplatsen i stället för på en fysisk anslagstavla
En tydligare koppling mellan EU och kommunerna
•
•
Kommuners och landstings möjligheter att tillhandahålla tjänster
av allmänt intresse ska förtydligas
Det ska tydliggöras att kommuner och landsting ska verka för
konkurrensneutralitet och följa EU:s statsstödsregler
Försöksverksamhet med majoritetsstyre
•
Kommuner och landsting ska under nästa mandatperiod på försök
kunna införa majoritetsstyre
2015
5-02-24
1 (9)
Jurridiska avdelning
gen
Hellena Linde
Ann
na Lindström
En komm
munallag för fra
amtiden
n
Uttredningen ”En
” kommu
unallag för fframtiden” har
h överläm
mnat sitt sluttbetänkandee
1
(SO
OU 2015:244) den 23 mars
m 2015 .
Beetänkandet har
h remitterrats till samttliga komm
muner, landstting och reggioner.
Reemisstiden utgår
u
den 30
0 oktober.
Uttredaren harr haft två fassta referenssgrupper; deen ena parlaamentariskt sammansattt den
anndra beståennde av företrrädare för civilsamhälle och näring
gslivsorgannisationer. Till
T
utrredningen har
h också kn
nutits en exppertgrupp om 22 person
ner (däriblaand SKL).
Uttredaren harr också undeer arbetets ggång besöktt arbetsutskottet vid tree tillfällen.
SK
KL har bjuddit in till tre remisskonfferenser; dells en den 24
4 juni i Stocckholm (som
m
också kommeer att webbsändas) sam
mt ytterligaree två efter so
ommaren, dden 21 augu
usti i
Maalmö respekktive en den
n 1 septembber i Stockholm.
Beetänkandet – som beståår av två dellar – omfattar drygt 110
00 sidor utggör en
genomlysningg av hela ko
ommunallaggen.
Uttredningsförrslaget innebär sammannfattningsviis följande.
Orrganisatio
onsfrågor
1. Styrelssens ställnin
ng stärks
Fullmäktigge föreslås fåå besluta att sstyrelsen skaa kunna fatta beslut om viissa frågor so
om rör
andra nämnnders verksaamhet. Det skka dock inte kunna gälla nämndernas
myndighettsutövning elller ärenden ssom i övrigt rör enskilda.
2. Möjligghet till underställd näm
mnd tas bortt
Fullmäktigge föreslås in
nte längre kunnna besluta att
a en nämnd
d ska vara und
nderställd en annan
nämnd. Fuullmäktige sk
ka inte längree kunna föresskriva att en lokal nämndd eller en näm
mnd
som är undderställd en annan
a
nämndd inte får väcka ärenden i fullmäktige .
3. Utrym
mmet för besställar-utförrarnämnder förtydligas
Förtydligannde som inneebär att fullm
mäktige föresslås få beslutta att en näm
mnd ska
tillhandahåålla tjänster åt
å en annan nnämnd. Fullm
mäktige föresslås också få möjlighet attt
besluta att en nämnd in
nte ska anvisaas några med
del, d.v.s. hän
nvisas till neettoanslag.
1
A
Arbetet omffattar också ett delbetännkande; ”Prrivata utföraare – kontrooll och insyn
n”
(SO
OU 2013:53). Förslageen i delbetännkandet harr lagts till grrund för laggstiftning geenom
proopositionenn ”Privata uttförare av kkommunal verksamhet”
v
” (prop. 201 3/14:118). Dessa
änndringar har trätt i kraft per den 1 j anuari 2015
5, lag (2014
4:573).
Sve
eriges Kommuner och Lands
sting
Posst: 118 82 Stockkholm, Besök: Hornsgatan
H
20
Tfn
n: växel 08-452 70
7 00, Fax: 08-4
452 70 50
Org
g nr: 222000-03
315, info@skl.se
e, www.skl.se
2015
5-02-24
4. Försök
ksverksamh
het med maj oritetsstyre
En lag om försöksverkssamhet med majoritetssty
yre i kommu
uner och landdsting föreslåås.
Möjligheteen föreslås gäälla för manddatperioden 2018–2022.
2
Enligt förslaaget ska
fullmäktigee garantera in
nsyn för de ppartier som finns
f
represen
nterade i fulllmäktige, meen som
inte har leddamöter i sty
yrelsen genom
m ett reglemeente. I detta ska klargöraas ska att allaa
partier ska ges en god tillgång
t
till innformation om
o styrelsenss arbete, påggående ärendeen och
administrattivt stöd i öv
vrigt.
5. Prograam om mål och riktlinjeer
En skyldigghet för fullm
mäktige att föör varje mand
datperiod antta ett program
m för mål occh
riktlinjer föör uppföljnin
ng av verksam
mhet som beedrivs av priv
vata utförare har införts och
o
trätt i kraftt.
I slutbetänkkandet föresllås programsskyldigheten
n utvidgas tilll all sådan veerksamhet so
om
kommunenn eller landsttingen själv bbedriver – men som också kan bedrivvas av privataa
utförare.
Enligt förslaget ska dett i programm
met också ang
ges hur sådan
na mål och riiktlinjer sam
mt
föreskrifterr i lag eller annan
a
författnning ska följas upp.
6. Instru
uktion för direktören
Styrelsen ska
s utse en diirektör. Direektören ska ha
h den ledand
de ställningenn bland perso
onalen
och vara chhef för den förvaltning
fö
soom finns und
der styrelsen.. Styrelsen fåår besluta attt
direktören ska ha en an
nnan benämnning.
Direktörenn ska ansvaraa för att det fi
finns ett undeerlag till beslut i samtligaa ärenden som
m
styrelsen skka behandla och svarar fö
för att styrelsens beslut veerkställs.
Styrelsen ska
s i en instru
uktion faststäälla hur direk
ktören ska leeda förvaltninngen under
styrelsen. Instruktionen
I
n ska också ffastställa direektörens övriiga uppgifterr.
7. Delegaation
Nämnden ska
s besluta om
o i vilken uutsträckning beslut
b
som har
h fattats meed stöd av
delegation ska anmälass till den. Besslut som intee anmäls ska protokollförras särskilt, om
o
beslutet fårr överklagas genom lagliighetsprövnin
ng.
I kommunaallagen ska införas en mööjlighet för nämnderna
n
attt delegera beeslutanderättt till
sina presiddier.
8. Bisysslor
I kommunaallagen ska det
d finnas en hänvisning till
t bestämmelsen i regerringsformen om
skyldigheteen för den so
om utför offeentliga förvalltningsuppgifter att iakttaa saklighet och
opartiskhett. Det ska också i lagen ffinnas en hän
nvisning till bestämmelse
b
erna om bisyssslor i
lagen om offentlig
o
ansttällning.
9. Beman
nning i bolagsstyrelser
Fullmäktigge ska kunna besluta att m
minoriteten av
a ledamötern
na i en styrellse i ett
Hur ledamötter ska
kommunalt aktiebolag ska kunna uttses på annan
n än partipollitisk grund. H
utses ska reegleras i särsskilda riktlinj
njer.
2 (9)
2015
5-02-24
EU
U-rätt, kon
nkurrens och
o markn
nader
1. Förhållandet till EU-rätten
E
förrtydligas
m
aatt utöva sinaa
Det skaa förtydligass att kommunnernas och laandstingens möjligheter
befogeenheter kan begränsas
b
av EU-rätten. De
D gäller om
m inte annat fö
följer av regleerna
om staatsstöd.
2. Tjänstter av allmän
nt intresse – i förhålland
de till kompetensen
Det skaa i kommunaallagen ange s att kommu
uner och land
dsting inom ssina befogenh
heter
får tillhhandahålla tjänster av alllmänt intresse enligt unio
onens fördragg.
3. Betydeelsen av att verka
v
konkurrrensneutrallt
I komm
munallagen ska
s föras in eett målsättnin
ngsstadgandee. Enligt det ska kommun
ner
och lanndsting, när de
d agerar på en marknad, verka för attt uppträda kkonkurrensneeutralt.
Detta ska
s gälla om inte annat fööljer av lag eller
e
annan fö
örfattning.
4. Vägleddningsfunktiion hos upph
handlingsstö
ödet förslås
Upphaandlingsstödeet ska ges upp
ppgiften att vägleda komm
muner och laandsting som
m avser
att ge ett
e stöd. Utreedningen föreeslår att fem miljoner kro
onor avsätts ttill den
verksamheten fr.o.m
m. budgetåreet 2016.
Uttvidgat me
edlemskap
p
1. Ett förretag med fasst driftställe föreslås bli kommunmeedlem
Juridisska personer som bedriveer näringsverrksamhet från
n ett fast drifftställe i en
kommuun eller i ett landsting skka vara medleem i den kom
mmunen ellerr landstingett.
2. En ideeell förening med verksam
mhet föreslå
ås bli kommu
unmedlem
Ideell förening
f
ska vara medlem
m i kommun och i landsting, om förenningens styrelse
har sätte i kommuneen eller i lanndstinget ellerr om förenin
ngen bedriverr verksamhett där.
orgare (som
3. Vissa unionsmedb
u
m inte får folk
kbokföras) föreslås
f
få m
medlemskap…
…
En uniionsmedborg
gare som är bbosatt i komm
munen eller landstinget m
men enligt
folkbokföringslageen inte ska foolkbokförs däär, ska ocksåå vara medlem
m i kommun
nen
eller laandstinget. Fu
ullmäktige få
får besluta attt en sådan un
nionsmedborrgare också ska
s
kunna lämna medb
borgarförslagg.
… och
h rösta i kom
mmunala folkkomröstning
gar
Lagen om kommun
nala folkomrröstningar sk
ka ändras så att
a en unionsm
smedborgare som
nen eller landdstinget men
n inte ska folk
kbokföras däär, också ska kunna
är bosaatt i kommun
delta i kommunala folkomröstnningar.
3 (9)
2015
5-02-24
La
aglighetsp
prövning
1. Större möjlighet till laglighetspprövning av budgetbeslu
ut
Enligt dagens regleer går det intee – med hänv
visning till att
a ett beslut iinnebär ett
befogeenhetsöverskrridande ellerr strider mot lag – att lagllighetspröva beslut med
hänvisning till krav
v på god ekoonomisk hush
hållning, balaanskravet elller reglerna för
f
resultaatutjämningsrreserver. Denn begränsnin
ng i vilka prö
övningsgrundder som kan
tillämppas vid laglig
ghetsprövninng för vissa budgetbeslut
b
ska tas bort. Nuvarande
prövningsgrunder ska
s behållas men förtydliigas och rediigeras språklligt.
la överklagad
de beslut
2. Snävarre utrymme att verkställa
Reglerrna om verkställighet ochh rättelse av beslut
b
i komm
munallagen sska skärpas. Att ett
beslut inte kan rättaas ska vara eett skäl för attt beslutet intte ska få verkkställas förrään det
fått lagga kraft.
An
nslagstavlan digitalliseras
1. Det skaa på en anslaagstavla på reespektive ko
ommuns, land
dstings eller
kommuunalförbundss webbplats ttillkännages att protokolllet över ett bbeslut justerats. Där
ska ockkså fullmäktiges sammannträden tillkäännages. Den
n fysiska ansslagstavlan sk
ka
utgå.
2. Tillkännnagivanden av delegatioonsbeslut som
m inte ska an
nmälas till näämnd, ska an
nslås
på kom
mmunens, lan
ndstingets elller kommunaalförbundets anslagstavlaa.
3. Föredrragningslistor inkl. kallelssen till fullm
mäktige och nämnder
n
får aanslås på
anslagsstavlan. Den
n digitala ans lagstavlan fåår användas också
o
för annnan informattion
som skkull meddelats på en fysissk anslagstav
vla.
4. Komm
muner, landstiing och kom
mmunalförbun
nd ska på ansslagstavlan i den utsträck
kning
de besttämmer publlicera justeraade protokolll som förts viid ett sammaanträde med
fullmäkktige eller en
n nämnd, om
m det inte finn
ns hinder i laag eller annann författning
g, dvs.
främst regler om seekretess och skydd för peersonuppgifteer. Det ska ppå anslagstav
vlan
m överklagaar beslut enliigt kommunaallagen.
upplyssas om hur man
5. Anslaggstavlan ska vara lättillgäänglig och ku
unna särskiljaas från övriggt innehåll påå
kommuunens, landstingets eller kommunalfö
örbundets weebbplats.
6. Komm
muner, landstiing och kom
mmunalförbun
nd ska i sina lokaler ellerr på annan pllats ge
allmännheten möjlig
ghet att ta de l av innehålllet på anslagsstavlan.
7. Nuvaraande skyldig
ghet att lämnaa en kungöreelse till varje ledamot ochh ersättare sk
ka
benäm
mnas som en skyldighet
s
attt kalla var och en av dessa till sammaanträde.
8. Skyldigheterna att i ortstidningg kungöra fulllmäktiges saammanträdenn och tillkänn
nage
justerinng av landstiingens besluttsprotokoll ska upphöra.
4 (9)
2015
5-02-24
9. Regelnn om att beviis om anslagssdagen ska teecknas på protokollet elleer utfärdas särskilt
ska tass bort.
10. I komm
munalförbund med förbuundsdirektion
n ska det sam
mmanträde viid vilket budg
geten
fastställls tillkännag
ges på komm
munalförbund
dets anslagstaavla minst enn vecka före
sammaanträdesdageen.
11. Lagen om vissa anslag på komm
muns anslagstavla ska up
pphävas.
12. Lagen om kommun
nala indelninngsdelegerad
de ska ändras till följd av utredningens
förslagg om bl.a. anslagstavlan. Tillkännagiv
vanden om saammanträdenn ska ske på de
kommuunala anslagstavlorna ochh inte i ortstiidning. Ledaamöterna skaa på valfritt sätt
kallas till
t sammantträdena.
13. Lagen om finansielll samordninng av rehabiliiteringsinsatsser ska ändraas med anled
dning
av utreedningens förrslag om webbbaserad ansslagstavla. Tillkännagivan
anden om
samorddningsförbun
ndens sammaanträden och
h justerade prrotokoll ska sske på en förr
samorddningsförbun
ndet egen weebbaserad an
nslagstavla. I förbundsorddningen ska
regleraas på vilken webbplats
w
soom samordniingsförbundeets anslagstavvlaska finnass, dvs.
på en egen
e
eller på någon av dee samverkand
de kommuneernas eller lanndstingens.
14. Bestäm
mmelserna i PBL
P
om tillkkännagivandee av beslut om
o att anta, äändra eller up
pphäva
en regiionplan ska ändras
ä
så att det ska ske på
p förbundetts anslagstavlla enligt
bestäm
mmelserna i kommunallag
k
gen.
Re
evision
1. Beredn
ningsansvaret för revisorrernas budg
get
Fullmääktiges presid
dium föreslåås uttryckligeen ges ansvarret för att berreda förslageet till
budgett för revisoreer.
2. Obligaatorisk yttran
nderätt för reevisorernas sakkunniga
De sakkkunniga skaa alltid beredaas tillfälle att yttra sig näär fullmäktigee behandlar
revisioonsberättelsen
n. De ska ockkså ha rätt tiill upplysning
gar från näm
mnder och
fullmäkktigeberedniingar.
3. Ordförranden i reviisionen alltidd väljas ur minoriteten
m
Om enn revisor utsees till ordföraande bland reevisorerna sk
ka denna utsees från den
politiskka minoriteteen.
4. ”Speglling” av valb
barhetshindrret för reviso
orer
Idag ärr fullmäktigees ledamöter och ersättaree inte valbaraa som revisoorer. Nu föreslås
motsvaarade valbarh
hetshinder occkså gälla om
mvänt. Revissorer föreslåss därmed intee
heller vara
v valbara som ersättarre eller ledam
mot i fullmäk
ktige.
5. Handlläggning i fu
ullmäktige avv årsredovisn
ning och anssvarsfrihet i omvänd ord
dning
Godkäännande av årrsredovisninngen föreslås ske innan fu
ullmäktige tar
ar ställning till
frågan om ansvarsffrihet.
5 (9)
2015
5-02-24
6. Möjligghet att fyllna
adsvälja reviisor utvidgass
Avgår en revisor so
om valts propportionellt id
dag kan fylln
nadsval inte sske. Den
inskrännkningen förreslås nu tas bbort.
7. Begrepppsjustering
Begrepppet årsboksllut ska ersätttas med årsreedovisning.
La
agteknisk översyn
1. En gen
nomgripandee teknisk beaarbetning avv kommunalllag föreslås..
Det innnebär fyra ny
ya kapitel; ettt för de anstäällda, ett för medborgarnna. Ett om
kommuunal samverk
kan och ett oom överlämn
nande av kom
mmunala anggelägenheter.
2. Effekteen av att vallbarhet upph
hört förslås fördröjas
f
Enligt dagens regleer upphör ettt förtroendeu
uppdrag direk
kt när en förtr
troendevald inte
i
längre är valbar. Det
D händer exxempelvis om
m personen folkbokförs
f
i en annan
kommuun. Nu föreslås en uppmjjukning som
m innebär att uppdraget
u
skka upphöra
automaatiskt först effter det fullm
mäktigesamm
manträde som
m inträffar eft
fter det att
valbarhheten upphörrt. Det ger fuullmäktige litte längre tid att utnyttja m
möjligheten att
a
beslutaa att den förtrroendevalde får ha kvar sitt
s uppdrag för återstodeen av mandatttiden.
3. Tidigaare tillträde efter
ef omval ooch extraval
Fullmääktige föreslåås få besluta att de förtroendevalda so
om väljs efteer det att ett omval,
o
mmanräknin
ett extrra val eller en
n förnyad sam
ng har hållits, kan tillträdaa vid en tidig
gare
tidpunkkt än två mån
nader efter aatt omvalet, extra
e
valet eller sammanrräkningen
avslutaats. De förtro
oendevalda vvars uppdrag upphör i och
h med att om
mvalet, extra valet
eller saammanräknin
ngen har avsslutats, upphö
ör vid den tid
dpunkt de nyyvalda
förtroeendevalda tilllträder sina uuppdrag.
4. Ersättaarna i en styyrelse föreslåås vara minsst fem.
Förslagget innebär en
e skärpning av dagens reegel som säg
ger att styrelssen bör beståå av
minst fem
f ledamöter och lika m
många ersättaare.
5. Klargöörande av attt nämndbereedningar kan
n bestå av an
ndra än förtr
troendevalda
a
Det skaa uttryckligeen framgå attt nämnden tilll en nämndb
beredning fårr välja även andra
a
än förttroendevalda.
6. Mindrre justeringarr i reglerna om kommun
nalförbunds förbundsorddningar föreeslås
Kravenn på vad kom
mmunalförbuundens förbundsordningaar ska innehål
ålla bör ändraas i
vissa begränsade
b
av
vseenden.
7. Krav på
p att budgetthandlingar och årsredo
ovisning ska finnas
f
på weebbplatsen
Krav på
p att årsredo
ovisningen occh förslaget till
t budget sk
ka hållas tillggängliga för
allmännheten på kom
mmunernas ooch landsting
gens webbplatser föreslåss införas.
8. Alla fööreslås kunn
na använda ttiteln borgarrråd, men må
åste vara vallbara i komm
munen
En förttroendevald som fullgör sitt uppdrag på heltid elleer betydandee del av heltid får
benäm
mnas borgarrååd. En sådan förtroendevaald ska uppfy
ylla de villkoor för valbarh
het
som gääller för andrra förtroendeevalda i komm
munallagen. Utöver borggarråd får
6 (9)
2015
5-02-24
kommuunalråd, land
dstingsråd m
m.fl. tidigast väljas
v
av fullm
mäktige vid första
sammaanträdet efterr det att val aav fullmäktig
ge har hållits i hela landett.
9. Enhetllig reglering
g för borgarrråd och komm
munal resp. landstingsrååd
Utöverr borgarråd ska kommunaalråd, landstiingsråd m.fl. som inte är ledamot i
fullmäkktige närvaraa vid fullmäkktiges sammanträde. De får delta i övverläggningarna
och fraamställa förslag men intee delta i beslu
uten.
10. Iställett för att angee att Stockhoolms kommu
un ska ha 10
01 ledamöterr i fullmäktig
ge
knyts kravet
k
till an
ntalet röstberrättigade sam
mtidigt som gränsen
g
höjss så att enda
ast
Stockh
holms komm
mun träffas
I komm
muner med över
ö
600 0000 röstberättigaade ska antallet fullmäktiggeledamöterr
bestäm
mmas till min
nst 101.
11. Termin
nologin i kom
mmunallageen justeras.
a. Begreppen
n anslå och bbehörighet fö
örslås utgå.
b. Vissa begrepp föreslås moderniseraas;
c. funktionshiinder föreslåås ersättas med funktionsn
nedsättning,
d. förrätta occh äga rum fö
föreslås ersätttas med hålla
a,
e. han föreslåås ersättas m
med mer könsneutrala begrepp; dock innte hen (!)
f. vunnit laga
a kraft föresllås ersättas med
m fått laga kraft, och
g. vård föresllås ersättas m
med skötsel.
h. Begreppen
n föreskrifter,, lag eller an
nnan författning och kunggöra bör anv
vändas
mer stringeent.
i. Även begreepp som uttrrycker lagenss personkretssar bör använndas mer striingent,
bl.a. föreslås nyttjarna ersättas med
d brukarna.
m kapitelind
delningen occh förändrin
ngar inom respektive ka
apitel
Om
Föörsta kapitlet anger grund
derna för den kommunalaa verksamheten och tar uppp de mest
gruundläggandee principerna om kommunnal självstyreelse och dem
mokrati. En nny bestämmeelse
om
m att beslutannderätten utö
övas av valdaa församlingaar tillförs kap
pitlet. En häänvisning till
reggeringsformeens regler om
m saklighet ooch opartiskh
het förs in.
nala angelägeenheter samllar bestämmeelserna, ellerr hänvisningaar till
Anndra kapitlet om kommun
besstämmelsernna om den ko
ommunala koompetensen och
o kommun
nala principer
er. Bestämmeelser
som
m kopplar koommunallageen till EU-räätten förs in i kapitlet.
Treedje kapitlet handlar om organisationn och verksam
mhetsformerr för kommunner och landsting
tilllsammans enn översikt av kommunalaa organ och verksamhetsf
v
former.
Fjäärde kapitlet samlar likso
om tidigare bbestämmelserrna om de förtroendevaldda.
Parrtistödsregleerna flyttas till detta kapittel.
Fem
mte kapitlet samlar likso
om tidigare bbestämmelserrna om fullm
mäktige. Ävenn bestämmellserna
om
m fullmäktigees uppgifter ska
s finnas i ddetta kapitel..
Sjäätte kapitlet samlar
s
bestäm
mmelser om
m styrelsen occh övriga näm
mnder så sam
mma sätt som
m
tiddigare.
7 (9)
2015
5-02-24
Sjuunde kapitlett är nytt och behandlar dee anställda. Där
D finns de nya bestämm
melserna om
dirrektören. Tiddigare bestäm
mmelser om aanställdas vaalbarhetshind
der flyttas, jääv för de ansttällda
ochh bestämmellserna om deelegation till anställda fly
yttas till dettaa kapitel. Deet ska också finnas
f
en hänvisning till
t de (oföräändrade) mateeriella bestäm
mmelserna om
o skyldigheet för anställd
da att
läm
mna upplysningar vid fullmäktiges saammanträden
n och till reviisorer samt oom bisysslor för
ansställda. Bestäämmelserna om partssam
mmansatta orrgan och närv
varorätt för ppersonalföretträdare
bliir kvar i kapiitel sju.
I ddet nya kapitllet om medborgarna ska ssamlas bestäämmelserna om
o medborggarnas möjlig
gheter
att påverka, dvvs. regler om medlemskapp, medlemmaarnas rättigheter, rösträtt,,
meedborgarförslag, folkinitiiativ, brukariinflytande, sjjälvförvaltnin
ngsorgan, möötesoffentlig
ghet,
hanndlingsoffenntlighet, anslaagstavlan, tilllkännagivan
nde av protok
koll, kommunnala föreskriifter,
inssyn och inforrmation. Kap
pitlet föreslåss innehålla de
d materiella bestämmelseerna eller
hännvisningar tiill de materieella bestämm
melserna som
m reglerar dessa frågor.
I ddet nya kapitllet om komm
munal samverrkan ska sam
mlas bestämm
melserna om kommunalfö
örbund
ochh gemensam
m nämnd.
I ddet nya kapitllet om överläämnande av kkommunala angelägenheeter ska samllas
besstämmelsernna om överläm
mnande till kkommunala bolag,
b
stiftelser och förenningar samt till
t
priivata utföraree, som i huvu
udsak träddee i kraft den 1 januari 201
15.
I ekonomikapittlet ska anges i en tydligaare tidsordnin
ng än i nuvarande komm
munallag, gen
nom att
besstämmelsernna om budgett kommer förrst, därefter regler
r
om bl..a. hanteringg av över- och
h
underskott ochh slutligen haanteringen avv räkenskaperrna.
I reevisionskapiitlet samlas bestämmelser
b
rna om den kommunala
k
revisionen.
r
B
Bestämmelseerna
om
m revisionenss uppgifter pllaceras före bbestämmelseerna som reg
glerar hur revvisorerna väljjs.
Jävvsbestämmellserna ska an
npassas till vaad som gälleer för övriga förtroendevaalda.
I kkapitlet om laaglighetspröv
vning inarbettas bl.a. de förändringar
fö
som
s hänger ssamman med
d det
utvvidgade meddlemskapet.
Häänvisningar till
t nuvarandee kommunalllag eller besttämmelser i den ska ersät
ättas med
hännvisningar tiill den föreslagna kommuunallagen elller bestämmeelser i den. H
Hänvisningen
ni
bibbliotekslagenn till nuvaran
nde 2 kap. 1 § KL om den
n allmänna kommunala
k
kkompetensen
n ska
änddras till att hänvisa
h
till 2 kap. 1 och 2 §§ i den förreslagna kom
mmunallagenn. Hänvisning
garna
tilll kommunalllagens delegaationsbestäm
mmelser i 26 kap.
k 7 § miljjöbalken, 12 § lagen om skydd
moot olyckor, 144 § livsmedeelslagen, 15 § lagen om foder
f
och aniimaliska biprrodukter, 8 § lagen
om
m kontroll av skyddade beeteckningar ppå jordbrukssprodukter occh livsmedell, 26 § lagen om
braandfarliga occh explosiva varor, 6 § laagen om konttroll av ekolo
ogisk produkktion och 9 § lagen
om
m sprängämnnesprekursoreer ska göras eenhetligare när
n de ändrass och hänvisnningar görs till
t den
nya kommunalllagen. Hänvisningen i 6 kap. 5 § lageen om vissa kommunala
k
bbefogenheter till
s avse 6 kaap. 37 § och 7 kap. 5 § i den föreslagn
gna
nuvvarande 6 kaap. 33 § KL ska
kom
mmunallageen. Hänvisningar till juriddiska person
ner enligt nuv
varande 3 kapp. 16–18 b §§ KL
skaa ändras till 10 kap. 2–5 och 7 §§ i deen föreslagnaa kommunalllagen.
8 (9)
2015
5-02-24
Övvergångsbesstämmelser
Deen nya komm
munallagen sk
ka träda i kraaft den 1 janu
uari 2018. Genom
G
lagen upphävs
kom
mmunallageen (1991:900) och lagen ((1970:462) om
o vissa ansllag på komm
muns anslagsttavla.
Beestämmelsernna om att fullmäktige får välja förtroeendevalda so
om fullgör sittt uppdrag påå
helltid eller betyydande del av
a heltid vid fförsta sammanträdet efteer det att val aav fullmäktig
ge har
hålllits i hela lanndet, ska docck tillämpas första gångeen i andra kommuner än SStockholms
kom
mmun och i landstingen efter det att nästa ordinarie val har håållits i landett.
Beestämmelsernna om att förrtroendevaldaa som fullgör sitt uppdrag
g på heltid elller betydand
de del
av heltid ska upppfylla valbaarhetsvillkorren för att blii valda, ska dock
d
tillämpaas första gång
gen
eftter det att nässta ordinarie val har hålliits i landet.
Beestämmelsernna om att en revisor inte kkan bli valbaar som ledam
mot i fullmäkktige, ska docck
tilllämpas förstaa gången efteer det att nässta ordinarie val har hållitts i landet.
Beestämmelsernna om när fullmäktige fårr besluta att de
d nyvalda förtroendeval
f
lda ska tillträäda
sinna förtroendeeuppdrag efteer ett omval, extra val elller förnyad saammanräkniing, ska dock
k
tilllämpas förstaa gången efteer det att nässta ordinarie val har hållitts i landet.
Beestämmelsernna om att förrtroendevaldaa som fullgör sitt uppdrag
g på heltid elller betydand
de del
av heltid ska näärvara vid fu
ullmäktiges ssammanträdeen och möjlig
gheten för deem att framsttälla
förrslag men intte delta i besluten, ska doock tillämpass första gången i andra koommuner än
Stoockholms koommun och i landstingen efter det att nästa ordinaarie val har hå
hållits i landet.
Beestämmelsernna om antalet ersättare i sstyrelsen, skaa dock tilläm
mpas första gåången efter det
d att
nässta ordinarie val har hålliits i landet.
Beestämmelsernna om ordförrande i revisiionen, ska do
ock tillämpass första gånggen efter det att
a
nässta ordinarie val har hålliits i landet.
Äldre bestämm
melser gäller fram till desss nästa ordin
narie val har hållits i landdet för undersställda
näm
mnder som fullmäktige
f
beslutat
b
om fföre ikraftträd
dandet.
Äldre bestämm
melser gäller fram till desss nästa ordin
narie val har hållits i landdet om att
fulllmäktige fårr föreskriva att
a en lokal nnämnd inte fåår väcka ären
nden i fullmääktige.
melser gäller fortfarande fför överklagaande av beslu
ut som har tiillkännagetts före
Äldre bestämm
ikrraftträdandet.
Laagen om försööksverksamh
het med majooritetsstyre ska
s träda i kraft den 1 julii 2017 och gälla
tilll den 31 deceember 2022.
Änndringarna i lagen
l
om follkomröstninggar, lagen om
m kommunala indelningsddelegerade och
o
laggen om finannsiell samord
dning av rehaabiliteringsin
nsatser och öv
vriga följdänndringar i and
dra
förrfattningar skka träda i kraaft den 1 januuari 2018.
9 (9)
YTTRANDE
Arvidsjaurs kommun
Á
2015-09-22
2
1 (2)
K
KOMMUNST
TYRELSEN
Inkkom:
Dnnr
Handläggare
2015--09-22
00177/20
015 -109
Kerstin Olla Grahn
Finansdep
paretementtet
103 33 Stockholm
Yttrande öveer remiss – ”En ko
ommunalllag för fraamtiden”
”
(SO
OU 2015:2
24)
(Fi 2015/1581)
2
Sam
mmanfattning
Arviidsjaurs kom
mmun yttrarr sig härmed i valda deelar av ovannstående bettänkande.
Sam
mmanfattningsvis vill vii lyfta fram vikten av att
a den komm
munala självstyrelsen
inte inskränks samt
s
att kom
mmuner måste ges störrre möjligheeter att erbju
uda tjänster av
allm
mänt intressee liksom mööjligheten tiill generell samverkan
s
vvia avtal.
Ställlningstagan
nden till vaalda delar av
a betänkandet
Orgganisationsffrågor
 Vi instämm
mer i förslagget om att kommunstyr
k
relsen ges enn starkare ställning i
förhållandee till övriga nämnder. Detta
D
för att underlätta för kommu
unstyrelsen att
a
styra och leeda verksam
mheten utan
n att övriga nämnder
n
avvskaffas.

Vi avstyrkeer förslaget om den utv
vidgade prog
gramskyldiggheten för verksamhet
v
som komm
munen bedrivver själv – men
m som occkså kan beddrivas av prrivata
utförare. Det
D blir ett onnödigt tidsk
krävande mo
oment för een liten kom
mmun om
programsky
yldigheten uutvidgas.

Vi ställer oss
o positiva till förslageet om att dirrektören skaa ges en insttruktion om
m
hur hen skaa leda förvaaltningen un
nder styrelseen samt att ddet i instruk
ktionen ocksså
fastställs diirektörens öövriga uppg
gifter. Detta är ett vitkiggt led i att reeglera det
gränsområd
de som finnns mellan po
olitik och fö
örvaltning.

Vi ställer oss
o positiva till att fullm
mäktige ges möjlighet aatt besluta om
o att en
minoritet i en bolagssttyrelse ska kunna
k
utsess på annan ään partipolittisk grund.
Detta för attt möjliggörra för de ko
ommunala bolagen att ffå in strategiskt viktig
kompetens.
Postadress
Telefon
Telefax
x
E-post
Plussgiro
933 81 ARVID
DSJAUR
0960-155 00, växel
0960-12
29 40
600 68-4
2 (2))
EU--rätt, konku
urrens och marknadeer
 Vi tillstyrk
ker att det i kkommunallaagen anges att kommunner och land
dsting inom
m
sina befogeenheter får ttillhandahållla tjänster som
s är av alllmänt intreesse enligt
unionens fö
ördrag. Flyggtrafik är ettt exempel på
p detta. Det
et är av störssta vikt att
kommuner kan säkersttälla driften
n av lokala flygplatser
f
ooch flygtraffik i glest
befolkade områden.
o
Frrågan om en
n utvidgning av kommu
munernas kom
mpetens bör
belysas ytteerligare likssom kommu
unernas möjjligheter tilll generell saamverkan via
avtal.
Utviidgat medlemskap
 Vi ställer oss
o tveksamm
mma till försllaget om attt företag meed driftställee i kommunnen
och förenin
ngar med veerksamhet i kommunen
n ska bli kom
mmunmedleemmar. Dettta
medför en ökad adminnistrativ börrda samt ökaade kostnadder för komm
munerna.
Lagglighetspröv
vning
 Vi avslår fö
örslaget om
m större möjlighet till laaglighetspröövning av bu
udgetbeslut.
Detta skulle innebära een allvarlig inskränknin
ng i den kom
mmunala sjjälvstyrelsenn.
Ansslagstavlan digitaliseraas
 Vi tillstyrk
ker förslagett i sin helhett gällande digitalisering
d
g av anslagstavlan.
Förslaget in
nnebär en eeffektiviserin
ng av verkssamheten däär kostnaderrna för
kommunen
n kan minskkas genom användande
a
av digitala lösningar.
Revvision
 Vi tillstyrk
ker förslagett i sin helhett gällande förändringar
f
r i kapitlet om
o revisionen.
Besllutande insstans
I dettta ärende har
h kommunnstyrelsen i Arvidsjaur 2015-10-133 beslutat attt lämna
ovannstående ytttrande till F
Finansdeparttementet som svar på rremissen om
m ”En
kom
mmunallag för
f framtidenn”.
G
Kerrstin Olla Grahn
Kom
mmunchef
ARVIDSJAURS KOMMUN
Sammanträdesdatum
Blad
2015-09-29
9
Eku §
Arbetsgrupp för översyn
av kommunens
flyktingmottagande
Dnr 00000/2015
000
Sveriges kommuner står inför ett kraftigt ökat flyktingmottagande.
Mottagandet inkluderar även de ensamkommande barnen.
Med hänsyn tagit till den stora utmaning det innebär bör kommunen se över
den politiska strategin och formerna för det ökade mottagandet.
Förslag har lagts om att utse en politisk arbetsgrupp för översynen.
1.
Till arbetsgrupp för översyn av kommunens flyktingmottagande utses:
Ylva Stråhle Andersson (s), sammankallande
Bjarne Hald (c)
Britt-Inger Hedman (v)
2.
Till arbetsgruppen tillförs även ärendet om fördelning av de pengar
som kommunen återsöker för flyktingverksamhet och
ensamkommande barn (361/2011) samt ärendet om politiska riktlinjer
för mottagandet av nyanlända (311/2012).
Ärendena med dnr 361/2011 och 311/2012 avslutas.
3.
_____
Justerandes sign
Beslutsunderlag
Utdragsbestyrkande
ARVIDSJAURS KOMMUN
Sammanträdesdatum
Blad
2015-09-29
10
Eku §
Dnr 00227/2015
101
Riktlinjer för Trafikskolan Kommunfullmäktige beslutade 2014-06-30 § 113 att fusionera Arvidsjaur
Test & Training (ATT) in i Arvidsjaur Flygplats AB (AFAB). Fusionen
innebar att Trafikskolan, som tidigare varit en verksamhet hos ATT,
flyttades över till kommunstyrelsen och arbetsmarknadsenheten (AME).
Kommunstyrelsen beslutade 2015-06-09 § 142 att uppdra till personal- och
arbetsutskottet att ta fram riktlinjer för trafikskolan.
Personal- och arbetsutskottet beslutade 2015-09-08 § 21 att utse en
arbetsgrupp bestående av Mats Åhman (s), Bjarne Hald (c), och Britt-Inger
Hedman (v) som får uppgiften att ta fram riktlinjer för trafikskolan.
Förslag till riktlinjer har upprättats.
1.
2.
Justerandes sign
Riktlinjer för Trafikskolan i Arvidsjaur antas.
Riktlinjerna börjar gälla 2016-01-01.
Beslutsunderlag
Förslag till riktlinjer
Utdragsbestyrkande
Arvidsjaurs kommun / Árviesjávrien kommuvdna
Förslag – Riktlinjer för Trafikskolan
Fastställt av kommunstyrelsen 2015-
Bakgrund
Bestämmelser om verksamhetens bedrivande regleras i körkortslagen (1998:488),
körkortsförordningen (1998:980), lagen om trafikskolor (1998:493), förordningen om trafikskolor
(1998:978 och Trafikverkets föreskrifter om trafikskolor (VVFS 2006:65).
Trafikskolan har av Transportstyrelsen erhållit nödvändiga tillstånd och tilldelats skolkod:
600589. Start med ny organisationstillhörighet skedde 2015-03-01.
Riktlinjer
Arvidsjaurs Trafikskola ska erbjuda utbildning i körkort/förarbevis, Eco Driving- och
riskutbildning, handledarutbildning inför körkortsutbildning samt möjligheten att skriva
teori- och ta körprov i Arvidsjaur.
Verksamheten ska bedrivas med hög servicenivå och så långt möjligt erbjuda kunderna
efterfrågad utbildning.
Verksamheten ska genomföras på affärsmässig grund med koncerntänk, det vill säga intäkterna
ska motsvara kostnaderna.
_____
ARVIDSJAURS KOMMUN
Sammanträdesdatum
Blad
2015-09-29
11
Eku §
Avgifter för körkortsundervisning vid
Trafikskolan
Dnr 00231/2015
051
Kommunfullmäktige beslutade 2014-06-30 § 113 att fusionera Arvidsjaur
Test & Training (ATT) in i Arvidsjaur Flygplats AB (AFAB). Fusionen
innebar att Trafikskolan, som tidigare varit en verksamhet hos ATT,
flyttades över till kommunstyrelsen och arbetsmarknadsenheten (AME).
Kommunstyrelsen har att besluta om avgifter för körkortsundervisning.
1.
Till ekonomiutskottets sammanträde 20 oktober ska ärendet
kompletteras med
Budget i balans för Trafikskolan för 2016
I taxeförslaget ska anges om moms är inkluderat eller exkluderat.
_____
Justerandes sign
Beslutsunderlag
Förslag till priser
Utdragsbestyrkande
KOMMUNSTYRELSEN Inkom:
2015-09-17 Priser Trafikskolan från och med 2014-12-01
B-BEHÖRIGHET
Inskrivningsavgift
Bokpaket B (körkortsbok, körhäften, teorihäften, vägmärken)
Webbcom (teorifrågor via nätet)Giltighetstid är 1 år
Körlektion á 40 min
Teorilektion á 40 min
Omkörningslektion
Risk 1 (inskriven på trafikskolan)
Risk 1
Risk 2 (halkbana)
Lån av bil vid prov
BE-BEHÖRIGHET
Inskrivning ny behörighet
B-bok
BE-bok
Webbcom (teorifrågor via nätet) Giltighetstid är 1 år
Syntest
2 st lärarledda lektioner på de delar som utgör den nya
behörigheten
Lån av bil och släp vid prov
UTÖKAD B 96
Inskrivning
BE-bok
1 st teorilektion 60 min
3 st körlektioner á 660 kr
Repetitionsmöte
Lån av bil och släp vid körprov
C-BEHÖRIGHET
B-bok
Tungboken
Webbcom (teorifrågor via nätet) Giltighetstid är 1 år
behörigheten
Lån av lastbil vid prov
Dnr 00231/2015 -108 500 Kr
500 Kr
900 Kr
490 Kr
400 Kr
390 Kr
650 Kr
800 Kr
2100 Kr
600 Kr
650 Kr
300 Kr
350 Kr
900 Kr
100 Kr
0 Kr
660 Kr
400 Kr
1100 Kr
60 Kr
350 Kr
600 Kr
1980 Kr
0 Kr
1100 Kr
4090 Kr
650 Kr
300 Kr
450 Kr
900 Kr
0 Kr
950 Kr
400 Kr
1900 Kr
CE-BEHÖRIGHET
B-bok
Tungboken
Webbcom (teorifrågor via nätet) Giltighetstid är1 år
behörigheten
Lån av lastbil + trailer vid prov
650 Kr
300 Kr
450 Kr
900 Kr
0 Kr
1200 Kr
400 Kr
2100 Kr
SNÖSKOTERUTBILDNING
15 timmar teori och körning
(Grundkurs, teorimaterial, manöverkörning samt teoriprov ingår)
Transportstyrelsen avgift för förarbevis
1900 Kr
150 Kr
TRAKTOR KÖRKORT
B-bok, traktorbok, Webbcom (teorifrågor via nätet)
1600 Kr
HANDLEDARUTBILDNING/
INTRODUKTIONSUTBILDNING
Teoretisk utbildning 3½ timmar, handledarbok, fika
600 Kr/p
ARVIDSJAURS KOMMUN
Sammanträdesdatum
Blad
2015-09-29
12
Eku §
Trafikskolan som egen
affärsverksamhet
Dnr 00000/2015
000
Trafikskolan övergick 2014 från Arvidsjaur Test & Training till
kommunstyrelsen och arbetsmarknadsenheten (AME).
Förslag har lagts om att Trafikskolan ska utgöra en egen affärsverksamhet.
1.
Trafikskolan ska från och med 2016-01-01 betraktas som en egen
affärsverksamhet.
_____
Justerandes sign
Beslutsunderlag
Utdragsbestyrkande
ARVIDSJAURS KOMMUN
Sammanträdesdatum
Blad
2015-09-29
13
Eku §
Dnr 00279/2013
841
Turistplan för Arvidsjaurs Ett medborgarförslag har inlämnats med följande innehåll:
kommun
” Har de senaste 1,5 åren blivit lovad att det ska tas fram en plan för
hur man vill utveckla turismen i kommunen. Men inget händer och
eftersom kommunen ligger ”risigt till” kan vi inte jobba i slowmotion och utan turistplan.
Vill att kommunstyrelsen ger näringslivschefen 30 dagar att ta fram
planen och sedan kollar att det blir gjort. ”
Kommunfullmäktige beslutade 2013-10-28 § 121 att överlämna
medborgarförslaget till kommunstyrelsen för beredning.
Kommunstyrelsen beslutade 2014-05-05 § 99 att ge kommunchefen i
uppdrag att upprätta förslag till turistplan.
Kommunfullmäktige informerades vid sammanträde 2014-11-24 § 189 om
att arbetet med en turistplan har påbörjats.
Kommunchef Kerstin Olla Grahn har 2015-09-21 inlämnat tjänsteyttrande i
ärendet.
1.
Rapportering till kommunstyrelsen ska ske när den lokala planen är
färdigställd – dock senast 2016-06-30.
_____
Justerandes sign
Beslutsunderlag
Kf 2014-11-24 § 189
Ks 2014-11-05 § 224
Medborgarförslag
Utdragsbestyrkande
Datum
Arvidsjaurs kommun
2015-09-21
2013-01-10 Dnr Handläggare
00279/2013 -841 Kerstin Olla Grahn
Kommunstyrelsen
Direktval
0960-15504
Medborgarförslag om turistplan
(Dnr 00279/2013 – 841)
Kommunfullmäktige beslutade 2014-11-24 att bifalla ett medborgarförslag om att
en särskild turistplan skulle tas fram. Förslagsställaren underrättades om detta och
arbetet har sedan dess pågått inom ramen för turistbyråns verksamhet.
De som arbetat med planen har inväntat den nya EU-programperioden och att
projektet ”Destination Capacity Building” skulle starta. Då det projektet nu är igång
fortsätter arbetet med att ta fram en turistplan inom ramen för det Destinationsråd
där kommunen och näringsidkare inom besöksnäringen träffas.
Som turistplan för samtliga deltagande kommuner gäller projektbeskrivningen för
Destination Capacity Building. Den lokala turistplanen – eller annat namn som
planen ges – ska ses som en fördjupning av det länsövergripande projektet. Enligt
destinationsstrateg och projektledare Peter Manner beräknas den fördjupade
turistplanen bli klar under 2016. Förslagsställaren till medborgarförslaget är
underrättad om arbetets fortsatta gång.
Förslag till beslut
att rapportering till kommunstyrelsen ska ske när planen är klar
– dock senast 2016-06-30.
Kerstin Olla Grahn
Kommunchef
ARVIDSJAURS KOMMUN
Sammanträdesdatum
Blad
2015-09-29
14
Eku §
Deltagande i nationella
nätverket SmåKom
Dnr 00000/2015
000
De till befolkningen mindre kommunerna i Sverige, som ytmässigt tillhör
denna kommungrupp de största kommunerna landet har, har sedan 1989
samverkat i det nationella nätverket SmåKom
Syftet med nätverket är att bättre kunna hävda sina intressen och föra en
dialog om små kommuners angelägenheter med myndigheter, regering och
riksdag. SmåKom hade i april 2015 drygt 66 medlemmar.
SmåKom anordnar varje vår en rikskonferens, som arrangeras i olika
kommuner. Kommunernas ledande politiker och tjänstemän träffas på de
nationella konferenserna. SmåKom har sin föreningsstämma i samband med
rikskonferensen.
De frågor som SmåKom drivit mest aktivt under åren är;











de regionala fördelnings- och utvecklingsfrågorna
utformningen av skatteutjämningssystemet
den statliga regionalpolitiken
byggandet i gles miljö
landsortsregionernas krav på en bra offentlig service
IT-utbyggnaden och andra stora kommunikationsfrågor
de mindre kommunernas miljö- och demokratifrågor
strandskyddsfrågan
frågan om polisverksamheten på landsbygden
bankfrågorna och landsbygdens finansiella infrastruktur
offentlig upphandling och rättvisa villkor för även små företag
SmåKom behandlar också årligen 5-10 större remisser, nu senast med
remissvar till "En kommunallag för framtiden".
Kostnaden för medlemskap är en grundavgift på 5 000 kronor per år samt
tillkommande 2 kronor per invånare. För Arvidsjaurs kommun blir det en
årlig kostnad på ca 18 000 (6484 inv 31/12 2014).
1.
Arvidsjaurs kommun ansöker om medlemskap i SmåKom från och
med 2016-01-01.
2. Kostnaden täcks ur kommunstyrelsens verksamhetsbudget,
Ansvar 11, Verksamhet 006.
_____
Justerandes sign
Beslutsunderlag
Stadgar SmåKom
Utdragsbestyrkande
1
Bilaga 1 till protokoll 2013-01-22
Antagna
2013-04-24
SmåKom
Stadgar
Antagna vid SmåKoms Föreningsstämma i
i Rättvik 2013.
2
Stadgar för
SmåKom
Ingress
SmåKom är en partipolitiskt oberoende ideell förening med syfte att stärka de till befolkningstalet
små kommunerna.
§ 1. Ändamål.
SmåKom har till ändamål:
a) att främja ett brett samarbete mellan de små kommunerna
b) att underlätta för de små kommunerna att uppnå gemensamma lösningar
c) att vara ett språkrör för de små kommunerna på i första hand nationell nivå
d) att disponera och prioritera användningen av föreningens avgifter.
§ 2. Sammansättning och säte
SmåKom består av de kommuner som upptagits som medlemmar.
SmåKom har sitt säte i Habo.
§ 3. Beslutande organ
SmåKoms beslutande organ är föreningsstämman, extra föreningsstämma, höstmöte och dess
emellan styrelsen.
§ 4. Firmateckning
SmåKoms firma tecknas av styrelsen eller om styrelsen så beslutar av två styrelseledamöter i
förening eller av en eller flera särskilt utsedda personer.
§ 5. Verksamhets- och räkenskapsår
SmåKoms verksamhets- och räkenskapsår omfattar perioden 1.1. t.o.m. 31.12.
§ 6. Stadgetolkning m.m.
Om det uppstår tvekan om tolkningen av dessa stadgar eller om fall förekommer som inte är
förutsedda i stadgarna, hänskjuts frågan till nästkommande föreningsstämma.
I brådskande fall får styrelsen avgöra frågan.
§ 7. Stadgeändring
För ändring av dessa stadgar krävs beslut av den årliga föreningsstämman med minst två
tredjedelar av antalet avgivna röster.
§ 8. Upplösning av SmåKom
För upplösning av SmåKom krävs beslut av föreningsstämman med minst två tredjedelar av
antalet avgivna röster. Eventuella tillgångar betalas vid en upplösning av föreningen tillbaka till
medlemmarna i proportion till tidigare inbetalade medel.
3
§ 9. Medlemskap
Kommuner vars invånarantal understiger eller är ungefär lika med 11000 invånare, och som
accepterar de punkter som anges i ändamålsparagrafen, kan beviljas medlemskap i SmåKom.
Medlemskap beviljas efter skriftlig ansökan. Efter skriftlig ansökan kan även något större
kommuner beviljas medlemskap.
Beslut att bevilja eller avslå ansökan om medlemskap ska fattas av styrelsen. Styrelsen ska vara
enig när man beslutar om medlemskap. Om ett avslag överklagas av en sökande kommun sker
detta genom skriftlig anmälan till nästkommande årliga föreningsstämma.
§10. Utträde m.m.
Kommun som önskar utträda ur SmåKom ska skriftligen anmäla detta till styrelsen senast den
15 oktober varefter utträde sker i samband med räkenskapsårets slut.
Ett utträde får dock ske tidigast ett år efter inträdet.
Styrelsen kan utesluta medlem som har försummat att betala av vänföreningen beslutade
avgifter eller uppenbart motarbetat föreningens ändamål. Vid beslut om utreslutning ska
styrelsen vara enig.
En utesluten medlem kan hänskjuta frågan om uteslutning till föreningsstämman genom att
anmäla detta till styrelsen inom en månad från det att meddelande om uteslutning skickades till
medlemmen.
§11. Medlems rättigheter och skyldigheter
Medlem:
Har rätt att delta i sammankomster som ordnas för medlemmarna.
Har rätt till kontinuerlig information om SmåKoms angelägenheter.
Ska följa SmåKoms stadgar och beslut som fattas av dess beslutande organ
Ska betala avgift som faktureras årligen.
Har lägre avgifter vid konferenser och andra aktiviteter än icke medlemmar.
§12. Föreningsstämma, höstmöte och extra föreningsstämma
Föreningsstämman, som är SmåKoms högsta beslutande organ, hålls i samband med
SmåKoms årliga rikskonferens före utgången av april på tid och plats som styrelsen bestämmer.
Kallelse till föreningsstämman och höstmötet ska via styrelsen sändas till medlemmarna senast
tre veckor före stämman eller mötet. Verksamhets- och förvaltningsberättelse samt styrelsens
förslag och inkomna motioner med yttrande ska finnas tillgängliga för medlemmarna senast två
veckor före föreningsstämman.
§13. Förslag att behandlas av föreningsstämman
Såväl medlem som styrelsen får avge förslag att behandlas på föreningsstämman. Förslag från
medlem eller medlemmar ska vara styrelsen tillhanda senast sex veckor före stämman. Styrelsen
ska avge skriftligt yttrande över förslaget som presenteras vid föreningsstämman.
§14. Rösträtt samt yttranderätt
Medlem som betalat avgift har rösträtt. Varje medlem har en röst.
4
§15. Beslutsmässighet
Den årliga föreningsstämman, höstmötet eller den extra stämman är beslutsmässig med det
antalet röstberättigade medlemmar som är närvarande på stämman.
§16. Beslut och omröstning
Beslut fattas med acklamation eller om så begärs med votering. Alla frågor utom stadgefrågor
avgörs med enkel majoritet. Val avgörs däremot med relativ majoritet (den som erhållit högsta
antalet röster vid respektive val). Omröstning sker alltid öppet.
När omröstningar inte gäller val av ledamöter ska vid lika röstetal det förslag som biträds av
ordföranden gälla. Målet vid omröstningar och val av personer bör vara att eftersträva
konsensus.
§17. Valbarhet
Valbara till styrelsen är de personer som medlem eller medlemmar nominerar. Till styrelse,
valberedning och revisorer kan endast nomineras personer som tillhör en kommun som är
medlem i SmåKom. Ledamot i styrelsen bör i första hand utses ur medlemskommunernas
politiska ledning. Varje medlemskommun kan representeras av endast en person.
§18. Ärenden vid den årliga föreningsstämman
Vid föreningsstämman ska följande behandlas och protokollföras:
1. Fråga om stämman har utlysts på rätt sätt
2. Fastställande av röstlängd
3. Fastställande av föredragningslista
4. Val av ordförande och sekreterare för mötet
5. Val av två protokolljusterare tillika rösträknare för stämman
6. Behandling av styrelsens årsredovisning inklusive resultat- och balansräkning för
det senaste verksamhetsåret
7. Revisorernas berättelse över styrelsens förvaltning
8. Fråga om ansvarsfrihet för styrelsen gällande aktuell period
9. Fastställande av avgifter
10. Behandling av inkomna motioner och styrelsens förslag
11. Beslut om ersättningar till styrelseledamöter och revisorer
12. Val av ordförande för en tid av ett år
13. Val av tre övriga ordinarie styrelseledamöter för en tid av två år
14. Val av två revisorer och två revisorssuppleanter för en tid av två år
15. Val av valberedning för en tid av ett år
16. Övriga frågor
17. Avslutning.
§ 19. Stämmopreciseringar
Årsrevisionen ska vara verkställd och berättelse däröver inlämnad till styrelsen senast fyra
veckor före ordinarie stämma. Styrelsens årsredovisning ska avlämnas till revisorerna senast
sex veckor före stämman.
§20. Val av styrelse
Vid val av styrelse ska eftersträvas att ledamöterna ska täcka en så god geografisk spridning
över landet som möjligt. Föreningens styrelse ska bestå av sju ordinarie ledamöter inklusive
ordförande. Ordföranden väljs för en tid av ett år. Övriga styrelseledamöter väljs på
föreningsstämman för en tid av två år. Hälften av ledamöterna väljs år 1 och hälften påföljande
5
år. De på föreningsstämman valda styrelseledamöterna utser inom sig vice ordförande samt
arbetsutskott.
Styrelsebeslut fattas med enkel majoritet och vid lika röstetal beslutas i enlighet med den
uppfattning som ordföranden biträder. Styrelsen är beslutsmässig med det antal ledamöter som
är närvarande på styrelsemötet. Vid beslut om antagande eller uteslutning av medlemskommun
ska styrelsen vara enig.
§21. Ersättningar till styrelseledamöter
Styrelseledamöter har rätt till ersättning för omkostnader och förlorad arbetsförtjänst för de
Förrättningar som styrelsen beslutar om.
§22. Höstmöte
Höstmöte, endast för medlemmar i SmåKom, genomförs årligen under november månad.
Styrelsens förslag till verksamhetsplan och budget för kommande år ska finnas tillgängliga för
medlemmarna senast två veckor före höstmötet.
Vid höstmötet ska följande ärenden behandlas och protokollföras:
1. Fråga om höstmötet har utlysts på rätt sätt
2. Fastställande av röstlängd
3. Fastställande av föredragningslista
4. Val av ordförande och sekreterare för mötet
5. Val av två protokolljusterare tillika rösträknare för stämman
6. Fastställande av verksamhetsplan för kommande år
7. Fastställande av budget för kommande år
8. Övriga frågor
9. Avslutning
Kallelse och rösträttsregler gäller enligt vad som sägs ovan i §§ 12, 14, 15 och 16.
§23. Extra föreningsstämma
Styrelsen kan kalla medlemmarna till extra föreningsstämma. Skyldighet att kalla till extra
föreningsstämma gäller när revisorerna så begär eller när minst en tredjedel av medlemmarna
begär det.
Framställan om extra föreningsstämma ska ske skriftligt och innehålla skälen för den extra
stämman. När styrelsen har mottagit en sådan skrivelse skall styrelsen inom 14 dagar kalla till
ett sådant möte och det ska hållas inom 1 månad från kallelsen.
Kallelse om extra föreningsstämma ska vara medlemmarna tillhanda senast sju dagar före
stämman. Den extra stämman ska enbart handla om det eller de spörsmål som föranlett
stämman. Rösträttsregler gäller enligt vad som sägs ovan i § 14, 15 och 16.
ARVIDSJAURS KOMMUN
Sammanträdesdatum
Blad
2015-09-29
15
Eku §
Medfinansiering av EUprojekt ”Gemensam
e-tjänsteplattform”
Dnr 00237/2015
008
Norrbottens e-nämnd har ansökt om extern finansiering från Tillväxtverket
strukturfond, programmet Övre Norrland och delen ”Att öka tillgången till,
användningen av och kvaliteten på informations- och kommunikationsteknik / Utbyggnaden av e-tjänster”. Projektet är benämnt ”Gemensam etjänsteplattform”
En extern finansiering hjälper till att resurssätta och skynda på tidplanen för
varje kommun i e-nämnden.
Projektets uppdrag är att upphandla och införa en gemensam e-tjänsteplattform som kan användas av alla kommuner för att uppnå skalfördelar vad
gäller drift samt ett utbyte av gemensamma verksamhetsprocesser.
Plattformen skall stödja de vanligaste funktionerna kring e-tjänster samt
erbjuda möjlighet till integration mot verksamhetssystem. I projektet skall
kostnad för att migrera befintliga lösningar beaktas. Vidare ska
projektledaren och verksamhetsutvecklaren arbeta med utveckling och
införande av e-tjänster, både ur ett verksamhetsmässigt och tekniskt
perspektiv. Genom en gemensam plattform och resurs kan likvärdiga
e-tjänster erbjudas till alla medborgare och företagare i kommuner inom
Norrbottens e-nämnd.
Tanken är att projektet ska övergå i en etablerad normal utvecklings- och
förvaltningsorganisation. Projektet är ett sätt att stärka införandet under
några år.
Som en komplettering till ansökan kräver nu Tillväxtverket ett
medfinansieringsintyg från varje kommun i Norrbottens e-nämnd.
Medfinansierings storlek är kommunernas årliga avgift till nämnden, vilket
innebär att inga extra pengar efterfrågas från kommunerna. Den externa
finansieringen möjliggör en dubblering av alla kommuners del i
Norrbottens e-nämnd under 2,5år.
Arvidsjaurs medfinansiering fördelar sig enligt nedan:
2016
116 600
2017
119 000
2018
60 700 (halvår)
Medfinansieringen sker med kommunernas avgift till nämnden.
Justerandes sign
Beslutsunderlag
Beskrivning av projekt samt utökad organisation
Utdragsbestyrkande
ARVIDSJAURS KOMMUN
Sammanträdesdatum
Blad
2015-09-29
forts 15
Eku § , forts.
Kommunfullmäktige beslutade 2013-04-15 beslut om deltagande i nämnden
samt godkände reglemente och avtal.
Under ekonomiutskottets sammanträde ifrågasattes medfinansieringens
storlek, eftersom den inte motsvarar det grundbelopp som reglerats i avtal
2013 mellan e-nämnden och Arvidsjaurs kommun.
1.
2.
E-nämnden uppmärksammas på att medfinansieringens storlek inte
stämmer överens med upprättat avtal med Arvidsjaurs kommun gällande
grundbelopp och tjänsteorganisation.
Innan beslut om medfinansiering fattas måste nytt avtal upprättas där
tjänsteorganisationen och därmed grundbeloppets storlek stämmer
överens med nu rådande situation. Beslut om nytt avtal fattas av
kommunfullmäktige.
_____
Justerandes sign
Beslutsunderlag
Beskrivning av projekt samt utökad organisation
Utdragsbestyrkande
KOMMU
UNSTYRELSEN
N 201
15-09-23 IInkom:
D
Dnr 00237
7/2015 -008
8 Gemensame‐ttjänstepla
attformo
ochVerk
ksamhetsutvecklaare
e‐tjän
nsterProjjektbesk
krivningssamtbud
dget
ng Projekttbeskrivnin
Projekteets uppdrag äär att upphan
ndla och infööra en gemensam e‐tjänssteplattform
m som kan an
nvändas av alla ko
ommuner fö
ör att uppnå skalfördelar vad gäller drift samt ett utbyte av geemensamma
a verksam
mhetsprocessser. Plattform
men skall stö dja de vanliggaste funktio
onerna kring e‐tjänster sa
amt erbjuda möjlighet till integration mot verksam
mhetssystem
m. I projektett skall kostnaad för att migrera beaktas. Vida
are ska projeektledaren, V
Verksamhetssutvecklare ee‐tjänster arb
beta med befintliga lösningar b
utvecklin
ng och införaande av e‐tjä
änster, både ur ett verksaamhetsmässigt och tekniiskt perspekttiv. Genom een gemensam
m plattfrom och resurs kkan likvärdigaa e‐tjänster e
erbjudas till alla medborgare och företagaare i kommun
ner inom Norrbottens e‐‐nämnd. Övergrip
pande funktio
oner som ko
ommer att in föras för me
edborgarana och företagaare är: 


Inloggning SSkapa ärenden och anmä
älningar unktionalitett för att följaa sina ärende
en Mina sidor fu
Övergrip
pande funktio
oner som ko
ommer att in föras för kom
mmunerna o
och medarbeetarna är: 


Inloggning Handläggarvvy för att han
ntera ärendeen, återkoppling till medb
borgarana occh företagare
e Funktionaliteet för att ska
apa formulärr och ärenden flöden, e‐ttjänster Norrbotten
ns e‐nämnd Postadresss: Luleå kommun,, 971 85 Luleå Besöksadreess: Residensgataan 18, 971 87 Luleå Fakturaadrress: Luleå komm
mun, Box 50001, 9
973 21 Luleå e‐post: dan
niel.ahlqvist@luleea.se, Telefon: +4
46 (0) 72‐ 549 18 10 Projekttbudget
Projektb
budgeten besstår av en ge
emensam ressurs, Verksam
mhetsutveckklare e‐tjänstter, som kom
mmer att driva pro
ojektet med att upphand
dla och införaa en gemenssam e‐tjänste
eplattform saamt vidare a
arbeta med utvveckling och iinförande avv e‐tjänster, bbåde ur ett vverksamhetsmässigt och tekniskt perrspektiv. 2015 Budget Verksamhetsutvecklare e‐tjänsster, 795 800
0 kr Lönekostnader (inkl. 44% lönebikkost.) 6695 800 kr
330 000 kr Kontor Dator/Teeknik 220 000 kr Omvärdssbevakning/utb/resor 550 000 kr Sum
mma 7795 800 kr *Finansieras enligt fö
ördelningsmodellen 35 0000kr + 1,5krr/invånare/kommun *För 20115 blir kostnaaden endast 8 månader ddå rekrytteriing blev förd
dröjd till maj 2015 2016 Budget Verksamhetsutvecklare e‐tjänsster, 811 800
0 kr d 2% jämfört med 2015 *En uppräkning med
2017 Budget Verksamhetsutvecklare e‐tjänsster, 828 100
0 kr d 2% jämfört med 2016 *En uppräkning med
Tveka inte att kontakkat mig om d
du har några frågor. Med vän
nlig hälsning Daniel A
Ahlqvist Norrbotten
ns e‐nämnd Postadresss: Luleå kommun,, 971 85 Luleå Besöksadreess: Residensgataan 18, 971 87 Luleå Fakturaadrress: Luleå komm
mun, Box 50001, 9
973 21 Luleå e‐post: dan
niel.ahlqvist@luleea.se, Telefon: +4
46 (0) 72‐ 549 18 10 KOMMUNSTYRELSEN
Inkom: 2015-09-23
Dnr 00237/2015 -008
Typ
EU-medel/Investeringar för tillväxt och sysselsättning/Övre Norrland/Att
öka tillgången till, användningen av och kvaliteten på informations- och
kommunikationstekniken
Status
Sparad
Sparad
2015-08-31
Mottagare
Tillväxtverket
1. Uppgifter om projektet
1.1 Projektets namn
Gemensam etjänstplattform Norrbottens e-nämnd
1.2 Datum för projektstart
2015-05-07
1.3 Datum för projektslut
2017-12-31
Ändrat, se sista sidorna
1.4 Län och kommuner som omfattas av projektets verksamhet
Norrbotten
Arjeplog
Arvidsjaur
Boden
Gällivare
Haparanda
Jokkmokk
Kalix
Luleå
Pajala
Piteå
Älvsbyn
Överkalix
Övertorneå
Typ av projekt
Samverkansprojekt
Har projekt sökt finansiering ur minst två programområden?
Nej
2. Uppgifter om sökande
2.1 Organisationsnummer
2120002742
2.2 Organisationsnamn
Luleå Kommun, Norrbottens e-nämnd
2.3 Juridisk form
Kommuner
2.4 Organisationens postadress
Box 50001
2.5 Organisationens postnummer
973 21
2.6 Organisationens postort
Luleå
2.7 Arbetsställenummer
1922-4427
2.8 Arbetsställenamn
Norrbottens e-nämnd, Luleå Kommun
2.9 Besöksadress
Residensgatan 18
2.10 Postnummer
971 87
2.11 Postort
Luleå
2.12 Är er organisation momsredovisningsskyldig för projektets
verksamhet?
Ja
2.13 Omfattas er organisation av Lagen om offentlig upphandling (LOU) Ja
eller annan upphandlingslagstiftning, t.ex. LUF?
2.14 Eventuellt beviljat stöd utbetalas till ert
Bankgiro
Ange nummer för valt betalningssätt
369-5483
2.15 Kontaktperson
Namn
Daniel Ahlqvist
Telefon
072-5491810
Epost
daniel.ahlqvist@lulea.se
2.16 Projektledare
Namn
Robert Karlsson
Telefon
072-7150554
Epost
robert.karlsson@lulea.se
2.17 Ekonomi
Namn
Carina Andersson
Telefon
0920-453894
Epost
cristina.andersson@lulea.se
3. Samverkansparter
4. Bakgrund och omvärld
Bakgrund
Människor förväntar sig i allt högre grad att via digital kontaktvägar hantera
sina ärenden med samhället, samt givitvis få tillgång till relevant information.
Digitaliseringen och utvecklingen av e-förvaltning är en förutsättning för
hantera dessa förväntningar och samtidigt klara av att hantera andra
samhällsutmaningar så som urbaniseringen och människors miljöpåverkan
inom offentlig sektor.
Genom att utnyttja IT och information på ett smart sätt kan servicen
förbättras, kvaliteten och effektiviteten höjas, innovationskraften och
delaktigheten stödjas. e-Förvaltning inom offentlig förvaltning måste
utvecklas genom strategisk verksamhetsutveckling med stöd av IT.
Kommunerna kommer att ha svårt att göra detta på egen hand utan måste i
större grad samverka för att möta dessa utmaningar kring e-förvaltning.
Idag kan bara 3 av 14 kommuner i Norrbotten erbjuda privatpersoner och
företag serviceservice, e-tjänster. Utvekligen inom e-förvalting går trögt.
Kommunikationen och tillgängligheten av kommunerna sker på kommunens
villkor, inte medborgarens eller företagarnas villkor.
SKL (Sverige Kommuner och Landsting) har tagit fram en nationell strategi
för e-samhället som handlar om utvecklingen av e-förvaltning och att
använda informationsteknik (IT) i ett socialt, samhällsekonomiskt och legalt
perspektiv. Det förenklar för privatpersoner och företag, stödjer effektivitet,
kvalitet och samverkan. Det bidrar till att utveckla demokrati, organisationer
och arbetssätt.
Strategin strävar mot tre övergripande mål för framtidens e-samhälle:
¿En enklare vardag för privatpersoner och företag.
¿Smartare och öppnare förvaltning stödjer innovation och delaktighet.
¿Högre kvalitet och effektivitet i verksamheten.
Kommunerna i Norrbotten har antagit denna strategi.
Behovet av att utveckla e-förvaltning och erbjuda likvärdiga e-tjänster till
alla medborgare i alla kommuner oavsett förutsättningar är gemensamt.
Behovet av nya innovativa sätt för att hantera samhällsutvecklingen gör att
kommunikationen och tillgången till kommunernas service och tjänster blir
alltmer viktigt för fortsatta tillväxt, konkurrens- och sysselsättning i
Norrland.
Juni 2013 beslutade 13 kommuner i Norrboten att skapa en gemensam
organisation och ett politiskt beslutande organ för e-förvaltningsfrågor,
Norrbottens e-nämnd bildades. 2015 fattade även nämnden beslut att införa
en gemensam plattfrom för e-tjänsteutveckling.
Omvärld och samverkan
Vi lever redan idag i en värklighet där företagens och myndigheternas service
och tjänster erbjuds digitalt, via internet. Vi utför allt från att boka biobesök,
göra bankärenden, resebokning till att deklarera vi Internet. Vi, medborgarna
och företagen är redan där.
Offentlig sektor och i synnerlighet kommunerna har inte hunnit så långt.
Utmaningen i stort för kommunerna är att frigöra resurser för att jobba med
utveckling i from av tid och pengar, där samverkan är en av lösningarna.
Varje kommun har svårt att själva utveckla e-förvaltning, utan en gemensam
lösning med standardiserade arbetssätt måste utvecklats parallellt för att
sedan integreras i kommunernas operativa verksamhet.
Liknande initiativ med gemensamt e-kontor och e-tjänsteutveckling finns på
några ställen i Sverige. Ett exempel är Värmland där Karlstad är drivande
kommun i deras samverkan runt e-förvaltning.
I Norra Norrland och Norrbotten är Norrbottens e-nämnd det gemensamma
initiativet e-förvaltning. Kommunerna vill med samlad kraft samordna
utvecklingen. Vi kommer även att samverka med andra regionala initiativ
och organisationen för att säkerhetsställa att skalfördelar, erfarenhet och
kunskap inom området nyttjas.
Koppling till det regionala näringslivet
Tillgängligheten till kommunernas service och tjänster digitalt är en nyckel
till förenklad och strukturerad kommunikation med kommunerna för
näringslivet. Då ärenden och anmälningar kan ske på näringslivets villkor.
Den digitala tekniken, tillgängligheten till e-tjänster näst intill eliminerar
såväl fysiska som ekonomiska och sociala avstånd.
Dessutom kommer e-tjänsteutvecklingen främja och stärka
bredbandsutbyggnaden då fler och fler tjänster erbjuds i nätet.
Sedan öppnar även projektet möjligheterna för näringslivet att enklare
levererar innovativa lösningar och produkter för att främja denna utvecklig
av e-förvaltning då man får tillgång till alla kommuner inom Norrbotten enämnd.
EU's strategi för Östersjöregionen
5. Mål och resultat
EU:s strategi för Östersjöregionen hanteras inte i projektet.
Mål
Det långsiktiga målet är att implementera regeringens intentioner för esamhället.
¿En enklare vardag för privatpersoner och företag.
¿Smartare och öppnare förvaltning stödjer innovation och delaktighet.
¿Högre kvalitet och effektivitet i verksamheten.
Det övergripande målet inom projektet att införa en e-tjänsteplattfrom där 13
av 13 kommuner inom Norrbottens e-nämnd har tillgång till en plattform och
organisation för smart e-tjänsteutveckling.
Första delmålet blir att upphandla och etablera en organisation för att hantera
utvecklingen. Det andar delmålet blir att införa en del för att hantera etjänsteutvecklingen rent tekniskt. Det tredje delmålet blir att utveckla ett antal
bas e-tjänster som varje kommun kan erbjuda sina medborgare och
näringsliv. Det sista delmålet blir att publicera och tillgängliggöra dessa etjänster för medborganda och näringslivet.
Målgrupp(er)
Den primära målgruppen är medborgare och närigliv - En enklare vardag för
privatpersoner och företag, smartare och öppnare förvaltning stödjer
innovation och delaktighet.
Den sekundära målgruppen är Kommunernas intern organisation - Högre
kvalitet och effektivitet i verksamheten.
Förväntat resultat vid projektavslut
Efter projekt avslut kommer samtliga kommuner ha:
¿Tillgång till en gemensam e-tjänsteplattfrom.
¿Tillgång till ett antal bas e-tjänster att erbjuda medborgare och näringsliv.
¿Tillgång till en gemensam organisation som jobbar med e-förvaltning och etjänsteutveckling.
Genom detta projekt och samverkan kommer vi öka tillgången till,
användningen av och kvaliteten på informations- och
kommunikationstekniken för kommunerna i Norrbotten. Genom
grundläggande digital tillgång till kommunernas service och tjänster kan
fortsatt arbete förenklas då en grundläggande strategi och plattfrom finns
tillgänglig.
Förväntade effekter på lång sikt
Den långsiktiga effekten på att etablera en gemensam e-tjänsteplattfrom och
utvecklingsorganisation, samt stärka och utöka samarbetet mellan
kommunerna är att säkerhetsställa utvecklingen av e-förvaltning. Gemensam
utvecklige av e-förvaltningen kommer att gå fortare och vi medborgare klan
ta del av kommunen tjänster och service på ett mycket förenklat sätt.
Företagare kan prioritera sin tid på ett annat sätt då kommunikationen i större
utsträckning kan ske digitalt.
Kommunerna kan i sin tur via ett stärkt organiserat samarbete säkerhetsställa
arbetet kring e-förvaltning samt utöka arbetet till andra prioriterade områden
så som skola och omsorg.
Efter projektavslutet är avsikten är att projektorganisationen uppgår i en
gemensam utvecklingsorganisation för e-förvaltningsfrågor för kommunerna
i Norrbottens e-nämnd. Norrbottens e-nämnd kommer även att förvalta
funktionen som utvecklas inom projektet.
Ett annat perspektiv är även att detta grundar för mångfald och integration,
samt miljömässigt hållbar utveckling då både transporter kan minskas och
anpassningar för minirotesgrupper kan samordnas.
Länsstyrelsen skriver i sin Regional utvecklingsstrategi för hållbar framtid i
Norrbotten 2020 om att avgörande för regionens tillväxt är att det finns
arbetskraft och kompetens som matchar arbetslivets behov. Med även att en
allt äldre befolkning ökar försörjningsbördan och det blir allt tyngre att
upprätthålla välfärden med minskade skatteunderlag samt vikten av att bättre
nyttja bredbandsnätet i länet och stimulera utvecklingen av ett brett
tjänsteutbud av e-tjänster.
Genom att förenkla och tillgängliggöra kommunikationen med kommunerna
för medbordage och företag på ett nytt sätt kan näringslivet fokusera på ett
effektivare sätt. Arbetskraften kan nyttjas för att skapa tillväxt istället för att
administrera kommunikationen.
6. Organisation och genomförande
Projektorganisation
Projektägare: e-samordnare Norrbottens e-nämnd
Projektledare: Verksamhetsutvecklare e-tjänster, Norrbottens e-nämnd
Styrgrupp: IT-chefer 13 kommuner i Norrbotten
Projektledning: Robert Karlsson
Ekonomi och administration: Cristina Andersson (Hyra tjänst från Luleå
kommun)
Inköp/upphandling: Lollo Vikman Luleå kommun (Hyra tjänst från Luleå
kommun)
Arbetsgrupp:
3 personer från kommunernas IT-kontor
1 person med kompetensen kommunikation/webb
En verksamhetsutvecklare kommer att anställas för att driva löpande
utveckling av e-tjänster tillsammans med verksamhetskunniga från
kommunernas förvaltningar. Rekrytering är planerad att genomföras under
2016.
Arbetssätt
Arbetet under aktiviteten Kravspecifikation kommer att bedrivas av en
arbetsgrupp bestående av verksamhetsutvecklare och systemutvecklare från
IT-kontor samt kommunikationskontor. Ytterligare kompetens kring ex
teknik, nätverk etc kommer att kallas som referens allt eftersom behov
uppstår.
Avrapportering av progress sker på e-nämndens sammanträden var tredje
månad. Styrgruppsmöten hålls varannan månad i samband med ITchefsmöten eller vid behov då beslutpunkter infaller.
Projektet kommer att använda e-delegationens ¿Metod för Utveckling i
Samverkan¿ som projektmodell. Då detta är e-nämndens första projekt av
större storlek kommer även arbete att läggas på att utvärdera och vid behov
anpassa modellen så att den passar e-nämndens typ av projekt.
Under projektets gång kommer processer och rutiner att utarbetas för support
och förvaltning av plattformen samt utveckling av nya e-tjänster. Detta arbete
kommer att ligga till grund för en permanent organisation som stödjer alla
kommunernas framtida e-tjänsteutveckling.
Eftersom det är stor geografisk spridning på inblandade i projektet kommer
videokonferenser att användas i stor utsträckning för att spara tid och minska
miljöpåverkan.
7. Aktiviteter
Aktivitet
Startdatum
Slutdatum
Extern kommunikation och
resultatspridning
2015-10-01
2017-03-03
Kostnad
Beskrivning
Delaktivitet
Startdatum
Slutdatum
Kommunikationsplan
2015-10-31
2016-02-01
Information till allmänheten
2016-09-01
2017-03-03
Möten med webbansvariga
2016-09-01
2017-03-03
115 000 Besök hos kommunikationskontor eller liknande för att informera och hjälpa till att
planera kring hur e-tjänsteplattformen ska integreras i resp kommuns webb.
Besök hos förvaltningar
2016-09-01
2017-03-03
172 000 Besök hos kommunernas förvaltningar för att marknadsföra den nya lösningen och lägga
upp planer för kommande utveckling av e-tjänster.
Aktivitet
Startdatum
Slutdatum
Avslutsarbete
2017-03-27
2017-08-25
439 000 Extern kommunikation och resultatspridning
Kostnad
Beskrivning
114 000 Framtagning av kommunikationsplan.
92 000 Information enligt sidan:
http://eu.tillvaxtverket.se/planera/grundlaggandeforutsattningar/informationsansvarochko
mmunikation.4.7fbf624914b100155a64c5a7.html
Kostnad
Beskrivning
1 356 000 Insamling av synpunkter och erfarenheter från personer direkt inblandade i projektet.
Insamling av synpunkter från intressenter som e-nämndsledamöter och IT-chefer med
tonvikt på hur väl projektets informationsspridning har fungerat.
Ta fram slutrapport för Tillväxtverket.
Presentera slutrapport för e-nämndens ledamöter samt beredningsgrupp
Aktivitet
Startdatum
Slutdatum
Utvärdering och lärande
2015-08-31
2017-03-26
Kostnad
Beskrivning
Delaktivitet
Startdatum
Slutdatum
Projektuppföljning
2015-08-31
2017-03-26
228 000 Löpande uppföljning av progress i projektet. Rapportering till Tillväxtverket samt på enämndsmöten och IT-chefsråd.
Utvärdering projektmodell
2016-08-31
2017-03-26
92 000 Uppföljning och utvärdering av vald projektmodell inom e-nämnden för att dra nytta av
erfarenheter till kommande projekt.
Aktivitet
Startdatum
Slutdatum
Initiering av projekt
2015-05-07
2015-08-30
Delaktivitet
Startdatum
Slutdatum
Omvärldsbevakning
2015-05-07
2015-06-21
263 000 Skapa en samlad bild av status inom e-förvaltning 2015. Utförs genom att träffa ett antal
leverantörer av e-tjänsteplattformar samt studiebesök hos olika kommuner som jobbar
med e-tjänster.
Projektmodell
2015-06-22
2015-08-02
246 000 Ta fram/välja en projektmodell för användning i detta och kommande projekt som
genomförs i e-nämndens regi.
Planering av projekt/organisation
2015-08-03
2015-08-03
285 000 Bemanning av projekt, planering av aktiviteter samt former för projektarbete och
beslutsgångar.
Aktivitet
Startdatum
Slutdatum
Teknisk plattform
2015-08-31
2016-04-04
Delaktivitet
Startdatum
Slutdatum
Kravspecifikation
2015-08-31
2015-12-25
902 000 Utredning och val av lösningsalternativ (köpa färdig lösning/bygga själv, egen
drift/molndrift). Sätta scope för den tekniska lösningen och definiera gränsytor mot
interna system inom kommunerna samt externa tjänster
Upphandling
2016-01-04
2016-04-04
628 000 Ta fram nödvändiga underlag inför upphandling. Genomföra upphandling med
annonsering och tilldelning.
Aktivitet
Startdatum
Slutdatum
Införande
2016-04-05
2017-03-04
320 000 Utvärdering och lärande
Kostnad
Kostnad
Beskrivning
Beskrivning
794 000 Initiering av projekt
Kostnad
Kostnad
Beskrivning
Beskrivning
1 530 000 Kravställning och upphandling av teknisk plattform.
Kostnad
Kostnad
Beskrivning
Beskrivning
3 159 000 I denna huvudaktivitet ingår att driftsätta/konfigurera den tekniska plattformen samt
utveckla ett par färdiga e-tjänster som kan användas för test, demo och utgångspunkt för
alla anslutande kommuner.
I varje steg ingår även att genomföra nödvändiga tester för att säkerställa korrekt
funktion.
Delaktivitet
Startdatum
Slutdatum
Konfiguration/utbildning
2016-04-05
2016-05-20
Kostnad
Beskrivning
405 000 Konfiguration av vald lösning. Anpassning av design mot respektive kommuns grafiska
profil/webb. Beroende på vald lösning kan även ingå aktiviter för inbyggnad i befintliga
CMS.
Utbildning i formulärbyggarverktyg och ärendehanteringsfunktion för ett antal utvalda
personer.
Basfunktioner
2016-06-06
2016-07-08
354 000 Uppsättning och verifiering av kopplingar till externa funktioner som ex
federationstjänster för inloggning, e-legitimation, betallösningar
Integrationer
2016-07-09
2016-08-26
514 000 Konfigurering och test av integrationsplattform. Konfigurering av koppling mot
Regionnavet för att hämta personuppgifter. Konfigurering och test av ev färdiga
kopplingar mot verksamhetssystem som vald leverantör erbjuder.
Utveckling av e-tjänster
2016-08-29
2017-01-30
Överlämning till förvaltning
2017-01-31
2017-01-31
1 532 000 Utveckling av ett antal färdiga e-tjänster som kan användas för test, demo och som även
finns färdiga för kommuner att börja använda direkt då plattformen lanseras i produktion.
354 000 Framtagande av rutiner för support och teknisk förvaltning. Överlämning till övriga
inblandade parter (IT-kontor etc) hos kommunerna som inte ligger under e-nämndens
regi.
7.2 Innebär någon/några av aktiviteterna i projektet att projektet bekostar insatser som är riktade till enskilda företag?
Nej
Om ja, vilken/vilka aktiviteter?
Om ja, ange budgeterad kostnad
7.3 Finns aktiviteter av socialfondskaraktär?
Nej
7.4 Genomförs aktiviteter i projektet utanför det programområde som denna ansökan gäller, men ska finansieras genom denna ansökan?
Nej
8. Indikatorer
8.1 Ange investeringsprioritering
Stärka IKT-tillämpningar för e-förvaltning, e-lärande, e-integration, e-kultur och e-hälsa.
8.2 Kvantifiera projektets bidrag i
följande aktivitetsindikatorer
Kommentar till indikatorerna
Antal organisationer som får stöd
13 organisationer
13 kommuner ingår i projektet och
alla kommer få tillgång till en
gemensam lösning och organisation
Antal nya digitala tjänster
20 digitala tjänster
Att samtliga 13 kommun har
möjlighet till att publicera 20
gemensamma digital e-tjänster
8.3 Ange programspecifikt mål
Användningen av digitala tjänster ska utvecklas för att öka den digitala delaktigheten
9. Budget
Kostnadsslag
2015
2016
2017
Totaler
1501000
2532000
2669000
6702000
- e-samordnare
735000
755000
790000
Projektledare/Verksamhetsutv
ecklare
490000
755000
790000
- Verksamhetsutveklare
0
735000
790000
- Administration (50%)
276000
287000
299000
0
0
0
0
Resor och logi
100000
150000
150000
400000
- Resor och logi
100000
150000
150000
Personal
Extern sakkunskap och
externa tjänster
Investeringar materiel och
externa lokaler
150000
200000
200000
- Kontor och IT-arbetsplats
50000
50000
50000
50000
50000
50000
0
50000
50000
550000
50000
50000
50000
Investeringar i portföljbolag
0
0
0
0
Schablonkostnader
0
0
0
0
Enhetskostnad
0
0
0
0
Avgår projektintäkter
(negativ kostnad)
0
0
0
0
1751000
2882000
3019000
7652000
Offentligt bidrag i annat än
pengar
0
0
0
0
Privat bidrag i annat än
pengar
0
0
0
0
Summa, bidrag i annat än
pengar
0
0
0
0
1751000
2882000
3019000
7652000
Summa, faktiska kostnader
Summa, kostnader
Finansiär
Beskrivning
Offentlig
kontantfinansiering
- Arjeplog
- Arvidsjaur
Ändrat, se sista sidorna
2015
2016
2017
Totaler
871300
1306950
1306950
3485200
55850
83775
83775
58600
87900
87900
- Boden
75050
112575
112575
- Gällivare
67650
101475
101475
- Haparanda
61150
91725
91725
- Jokkmokk
57500
86250
86250
- Kalix
66150
99225
99225
- Luleå
112000
168000
168000
- Pajala
58450
87675
87675
- Piteå
85500
128250
128250
- Älvsbyn
59900
89850
89850
- Överkalix
56250
84375
84375
- Övertorneå
57250
85875
85875
0
0
0
0
871300
1306950
1306950
3485200
Offentligt bidrag i annat
än pengar
0
0
0
0
Privat bidrag i annat än
pengar
0
0
0
0
Summa, bidrag i annat
än pengar
0
0
0
0
Summa,
medfinansiering
871300
1306950
1306950
3485200
Europeiska regionala
utvecklingsfonden
879700
1575050
1712050
4166800
50,24 %
54,65 %
56,71 %
54,45 %
Privat
kontantfinansiering
Summa, kontant
medfinansiering
Andel av faktiska
kostnader
9.4 Förväntas projektet generera nettoinkomster efter projektavslut?
Nej
Om osäker, kommentera
9.5 Söker ni förskott på eventuellt beviljat stöd?
Om ja, belopp
Om ja, motivering
Kommentar till budget
Nej
10. Bilagor
Namn
Beskrivning/Kommentar
Beslut projekt Gemensam e-tjänsteplattfrom 20140516.pdf
Beslut projekt Gemensam e-tjänsteplattfrom
Riskanalys.xlsx
Riskanalys
Reglemente för Norrbottens e-nämnd.pdf
Reglemente för gemensam nämnd för utveckling av e-förvaltning
Samverkansavtal Norrbottens e-nämnd 20130225.pdf
Samverkansavtal Norrbottens e-nämnd
Signatur
Saknas
Reviderad budget, inskickad efter ansökan Några kompletteringar är gjorda efter att ansökan lämnats in. Tyvärr tillåter Tillväxtverkets e‐tjänst inte utskrift av kompletteringarna. Det som är kompletterat är: * Start och slutdatum för projektet (2016‐01‐01 – 2018‐06‐30) * Aktivitetsplanen, datumen, eftersom att projektperioden är justerad * Budgeten (Den kompletterande budgeten finns bifogad.) Fyll endast i
HELTAL
Kommun
2016
2017
2018
* tom 2018-06-30
Arjeplog
Arvidsjaur
Boden
Gällivare
Haparanda
Jokkmokk
Kalix
Luleå
Pajala
Piteå
Älvsbyn
Överkalix
Övertorneå
Summa
111 100
116 600
149 300
134 500
121 600
114 400
131 600
222 900
116 300
170 200
119 200
111 900
113 900
113 400
119 000
152 300
137 200
124 100
116 700
134 300
227 400
118 700
173 700
121 600
114 200
116 200
57 800
60 700
77 700
70 000
63 300
59 600
68 500
116 000
60 500
88 600
62 100
58 300
59 300
1 733 500
1 768 800
902 400
Total b
budget ARVIDSJAURS KOMMUN
Sammanträdesdatum
Blad
2015-09-29
16
Eku §
Delegationsordning för
avrops- och
inköpsberättigade inom
kommunstyrelsens
verksamhetsområde
Dnr 00326/2014
100
Kommunens inköpspolicy har reviderats och fastställts av
kommunfullmäktige hösten 2014. Det har genom kommunstyrelsens egen
internkontroll visat sig att delar av verksamheten inom kommunstyrelsens
förvaltning brustit i efterlevnad av reglerna i inköpspolicyn. Mot bakgrund
av det föreslås nu kommunstyrelsen formellt fatta beslut om en
delegationsordning för avrops- och inköpsberättigade inom
kommunstyrelsens förvaltning.
När kommunstyrelsen fastställt delegationsordningen för avrops- och
inköpsberättigade utses i nästa led de personer som har rätt att göra avrop
eller inköp i enlighet med delegationsordningen. En förteckning över dessa
personer ska finnas uppdaterad hos upphandlarna på ekonomikontoret.
Av de personer som ges befogenhet att avropa eller göra inköp ska en person
från varje av nedanstående verksamheter också delta i den
kommunövergripande gruppen för samordning av upphandling och inköp.
-
Serviceenheten
Personalkontoret
Ekonomikontoret
IT-enheten/Stadsnät
Arbetsmarknadsenheten
Kultur- och fritid
Näringslivskontoret
Tekniska kontoret
1.
Delegationsordning för avrops- och inköpsberättigade inom
kommunstyrelsens verksamhetsområde fastställs.
_____
Justerandes sign
Beslutsunderlag
Eku 2015-09-29
Förslag till delegationsordning
Utdragsbestyrkande
Datum
Arvidsjaurs kommun
Á
2015-09-21
Handläggare
Kerstin Olla Grahn
Kommunstyrelsen
Dellegationso
ordning föör avropss- och inköpsberätttigade ino
om
kom
mmunstyrrelsens fö rvaltning
g
(Dnrr 000/2015 – 000)
Kom
mmunens inköpspolicy haar reviderats och fastställtts av kommuunfullmäktig
ge hösten
20144. Det har genom kommuunstyrelsens egen internk
kontroll visatt sig att delarr av
verkksamheten ino
om kommunnstyrelsens fö
örvaltning brrustit i efterleevnad av reglerna i
inköpspolicyn. Mot
M bakgrundd av det föreslås nu komm
munstyrelsenn formellt fattta beslut
om en
e delegation
nsordning förr avrpos- och
h inköpsberäättigade inom
m kommunsty
yrelsens
förvaaltning.
När kommunstyr
k
relsen faststäällt delegationsordningen för avrops- och inköpsb
berättigade
utsess i nästa led de
d personer ssom har rätt att göra avro
op eller inköpp i enlighet med
m
deleggationsordningen. En förrteckning öveer dessa perssoner ska finnnas uppdaterrad hos
upphhandlarna på ekonomikonntoret.
Av de
d personer som
s
ges befoogenhet att av
vropa eller göra inköp skka en person från varje
av needanstående verksamheteer också deltta i den komm
munövergrippande gruppeen för
samoordning av upphandling ooch inköp.
-
Serviceenh
heten
Personalko
ontoret
Ekonomik
kontoret
IT-enheten
n/Stadsnät
Arbetsmarrknadsenheteen
Kultur- occh fritid
Näringsliv
vskontoret
Tekniska kontoret
k
Försslag till beslu
ut
att fastställa
f
deleegationsordnning för avrop
ps- och inköpsberättigadde inom
kom
mmunstyrelsen
ns förvaltninng att gälla frrån och med 2015-10-13..
Kersstin Olla Grahn
Kom
mmunchef
Postadress
Telefon
Telefax
x
E-post
Plussgiro
933 81 ARVID
DSJAUR
0960-155 00, växel
0960-12
29 40
600 68-4
AVROPS‐ OCH INKÖPSBERÄTTIGADE INOM KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING DELEGATIONSORDNING – gäller från och med 2015‐10‐15 Typ av inköp
Görs som
Typ av beslut
Beslutsnivå i organisationen
Dokumentation Serviceenheten Köp där ramavtal finns Köp över disk/beställning per telefon/digitalt Verkställighet Fakturan Köp där ramavtal inte finns 1‐100 000 kr Köp över disk/beställning per telefon/digitalt Verkställighet Köp mellan 100 000 – 28% av tröskelvärdet Direktupphandling Verkställighet Mellan 28% av tröskelvärdet och tröskelvärdet för tecknande av ramavtal och separata köp Över tröskelvärdet Upphandling Delegation Upphandling Delegation Budgetansvarig: Kommunchef Kerstin Olla Grahn Avropsberättigade: Personal inom enheten som utses av kommunchef Budgetansvarig: Kommunchef Kerstin Olla Grahn Inköpsberättigade: Personal inom enheten som utses av kommunchef Budgetansvarig: Kommunchef Kerstin Olla Grahn I samarbete med upphandlare Budgetansvarig: Kommunchef Kerstin Olla Grahn I samarbete med upphandlare Budgetansvarig: Kommunchef Kerstin Olla Grahn I samarbete med upphandlare efter anmälan till kommunstyrelsen Fakturan Dokumentationsplikt Dokumentationsplikt Dokumentationsplikt AVROPS‐ OCH INKÖPSBERÄTTIGADE INOM KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING DELEGATIONSORDNING – gäller från och med 2015‐10‐15 Typ av inköp
Görs som
Typ av beslut
Dokumentation Personalkontoret Köp där ramavtal finns Köp över disk/beställning per telefon/digitalt Verkställighet Fakturan Köp där ramavtal inte finns 1‐100 000 kr Köp över disk/beställning per telefon/digitalt Verkställighet Köp mellan 100 000 – 28% av tröskelvärdet Direktupphandling Verkställighet Mellan 28% av tröskelvärdet och tröskelvärdet för tecknande av ramavtal och separata köp Upphandling Delegation Över tröskelvärdet Upphandling Delegation Budgetansvarig: Personalchef Ulrica Lundgren Avropsberättigade: Personal inom enheten som utses av personalchef Budgetansvarig: Personalchef Ulrica Lundgren Inköpsberättigade: Personal inom enheten som utses av personalchef Budgetansvarig: Personalchef Ulrica Lundgren I samarbete med upphandlare Budgetansvarig: Personalchef Ulrica Lundgren Beslut om upphandling: Kommunchef Kerstin Olla Grahn I samarbete med upphandlare Budgetansvarig: Personalchef Ulrica Lundgren Beslut om upphandling: Kommunchef Kerstin Olla Grahn I samarbete med upphandlare efter anmälan till kommunstyrelsen Fakturan Dokumentationsplikt Dokumentationsplikt Dokumentationsplikt AVROPS‐ OCH INKÖPSBERÄTTIGADE INOM KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING DELEGATIONSORDNING – gäller från och med 2015‐10‐15 Typ av inköp
Görs som
Typ av beslut
Dokumentation Ekonomikontoret Köp där ramavtal finns Köp över disk/beställning per telefon/digitalt Verkställighet Fakturan Köp där ramavtal inte finns 1‐100 000 kr Köp över disk/beställning per telefon/digitalt Verkställighet Köp mellan 100 000 – 28% av tröskelvärdet Direktupphandling Verkställighet Mellan 28% av tröskelvärdet och tröskelvärdet för tecknande av ramavtal och separata köp Upphandling Delegation Över tröskelvärdet Upphandling Delegation Budgetansvarig: Ekonomichef Sara Eklund Avropsberättigade: Personal inom enheten som utses av ekonomichef Budgetansvarig: Ekonomichef Sara Eklund Inköpsberättigade: Personal inom enheten som utses av ekonomichef Budgetansvarig: Ekonomichef Sara Eklund I samarbete med upphandlare Budgetansvarig: Ekonomichef Sara Eklund Beslut om upphandling: Kommunchef Kerstin Olla Grahn I samarbete med upphandlare Budgetansvarig: Ekonomichef Sara Eklund Beslut om upphandling: Kommunchef Kerstin Olla Grahn I samarbete med upphandlare efter anmälan till kommunstyrelsen Fakturan Dokumentationsplikt Dokumentationsplikt Dokumentationsplikt AVROPS‐ OCH INKÖPSBERÄTTIGADE INOM KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING DELEGATIONSORDNING – gäller från och med 2015‐10‐15 Typ av inköp
Görs som
Typ av beslut
Dokumentation IT‐enheten Köp där ramavtal finns Köp över disk/beställning per telefon/digitalt Verkställighet Fakturan Köp där ramavtal inte finns 1‐100 000 kr Köp över disk/beställning per telefon/digitalt Verkställighet Köp mellan 100 000 – 28% av tröskelvärdet Direktupphandling Verkställighet Mellan 28% av tröskelvärdet och tröskelvärdet för tecknande av ramavtal och separata köp Upphandling Delegation Över tröskelvärdet Upphandling Delegation Budgetansvarig: IT‐chef Glen Eriksson Avropsberättigade: Personal inom enheten som utses av IT‐chef Budgetansvarig: IT‐chef Glen Eriksson Inköpsberättigade: Personal inom enheten som utses av IT‐chef Budgetansvarig: IT‐chef Glen Eriksson I samarbete med upphandlare Budgetansvarig: IT‐chef Glen Eriksson Beslut om upphandling: Kommunchef Kerstin Olla Grahn I samarbete med upphandlare Budgetansvarig: IT‐chef Glen Eriksson Beslut om upphandling: Kommunchef Kerstin Olla Grahn I samarbete med upphandlare efter anmälan till kommunstyrelsen Fakturan Dokumentationsplikt Dokumentationsplikt Dokumentationsplikt AVROPS‐ OCH INKÖPSBERÄTTIGADE INOM KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING DELEGATIONSORDNING – gäller från och med 2015‐10‐15 Typ av inköp
Görs som
Typ av beslut
Dokumentation Kultur‐ och fritidskontoret Köp där ramavtal finns Köp över disk/beställning per telefon/digitalt Verkställighet Fakturan Köp där ramavtal inte finns 1‐100 000 kr Köp över disk/beställning per telefon/digitalt Verkställighet Köp mellan 100 000 – 28% av tröskelvärdet Direktupphandling Verkställighet Mellan 28% av tröskelvärdet och tröskelvärdet för tecknande av ramavtal och separata köp Upphandling Delegation Över tröskelvärdet Upphandling Delegation Budgetansvarig: Kultur‐ och fritidschef Kristina Grubbström Avropsberättigade: Personal inom enheten som utses av kultur‐ och fritidschef Budgetansvarig: Kultur‐ och fritidschef Kristina Grubbström Inköpsberättigade: Personal inom enheten som utses av kultur‐ och fritidschef Budgetansvarig: Kultur‐ och fritidschef Kristina Grubbström I samarbete med upphandlare Budgetansvarig: Kultur‐ och fritidschef Kristina Grubbström Beslut om upphandling: Kommunchef Kerstin Olla Grahn I samarbete med upphandlare Budgetansvarig: Kultur‐ och fritidschef Kristina Grubbström Beslut om upphandling: Kommunchef Kerstin Olla Grahn I samarbete med upphandlare efter anmälan till kommunstyrelsen Fakturan Dokumentationsplikt Dokumentationsplikt Dokumentationsplikt AVROPS‐ OCH INKÖPSBERÄTTIGADE INOM KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING DELEGATIONSORDNING – gäller från och med 2015‐10‐15 Typ av inköp
Görs som
Typ av beslut
Dokumentation Näringslivskontoret Köp där ramavtal finns Köp över disk/beställning per telefon/digitalt Verkställighet Fakturan Köp där ramavtal inte finns 1‐100 000 kr Köp över disk/beställning per telefon/digitalt Verkställighet Köp mellan 100 000 – 28% av tröskelvärdet Direktupphandling Verkställighet Mellan 28% av tröskelvärdet och tröskelvärdet för tecknande av ramavtal och separata köp Upphandling Delegation Över tröskelvärdet Upphandling Delegation Budgetansvarig: Näringslivschef Stina Johansson Avropsberättigade: Personal inom enheten som utses av näringslivschef Budgetansvarig: Näringslivschef Stina Johansson Inköpsberättigade: Personal inom enheten som utses av näringslivschef Budgetansvarig: Näringslivschef Stina Johansson I samarbete med upphandlare Budgetansvarig: Näringslivschef Stina Johansson Beslut om upphandling: Kommunchef Kerstin Olla Grahn I samarbete med upphandlare Budgetansvarig: Näringslivschef Stina Johansson Beslut om upphandling: Kommunchef Kerstin Olla Grahn I samarbete med upphandlare efter anmälan till kommunstyrelsen Fakturan Dokumentationsplikt Dokumentationsplikt Dokumentationsplikt AVROPS‐ OCH INKÖPSBERÄTTIGADE INOM KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING DELEGATIONSORDNING – gäller från och med 2015‐10‐15 Typ av inköp
Görs som
Typ av beslut
Dokumentation Arbetsmarknadsenheten Köp där ramavtal finns Köp över disk/beställning per telefon/digitalt Verkställighet Fakturan Köp där ramavtal inte finns 1‐100 000 kr Köp över disk/beställning per telefon/digitalt Verkställighet Köp mellan 100 000 – 28% av tröskelvärdet Direktupphandling Verkställighet Mellan 28% av tröskelvärdet och tröskelvärdet för tecknande av ramavtal och separata köp Upphandling Delegation Över tröskelvärdet Upphandling Delegation Budgetansvarig: Chef Arbetsmarknadsenheten Bengt Norén Avropsberättigade: Personal inom enheten som utses av arbetsmarknadschef Budgetansvarig: Chef Arbetsmarknadsenheten Bengt Norén Inköpsberättigade: Personal inom enheten som utses av Chef Arbetsmarknadsenheten Budgetansvarig: Chef Arbetsmarknadsenheten Bengt Norén I samarbete med upphandlare Budgetansvarig: Chef Arbetsmarknadsenheten Bengt Norén Beslut om upphandling: Kommunchef Kerstin Olla Grahn I samarbete med upphandlare Budgetansvarig: Chef Arbetsmarknadsenheten Bengt Norén Beslut om upphandling: Kerstin Olla Grahn I samarbete med upphandlare efter anmälan till kommunstyrelsen Fakturan Dokumentationsplikt Dokumentationsplikt Dokumentationsplikt AVROPS‐ OCH INKÖPSBERÄTTIGADE INOM KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING DELEGATIONSORDNING – gäller från och med 2015‐10‐15 Typ av inköp
Görs som
Typ av beslut
Dokumentation Lärcentrum Köp där ramavtal finns Köp över disk/beställning per telefon/digitalt Verkställighet Fakturan Köp där ramavtal inte finns 1‐100 000 kr Köp över disk/beställning per telefon/digitalt Verkställighet Köp mellan 100 000 – 28% av tröskelvärdet Direktupphandling Verkställighet Mellan 28% av tröskelvärdet och tröskelvärdet för tecknande av ramavtal och separata köp Över tröskelvärdet Upphandling Delegation Upphandling Delegation Budgetansvarig: Kommunchef Kerstin Olla Grahn Avropsberättigade: Personal inom enheten som utses av kommunchef Budgetansvarig: Kommunchef Kerstin Olla Grahn Inköpsberättigade: Personal inom enheten som utses av kommunchef Budgetansvarig: Kommunchef Kerstin Olla Grahn I samråd med upphandlare Budgetansvarig: Kommunchef Kerstin Olla Grahn I samråd med upphandlare Budgetansvarig: Kommunchef Kerstin Olla Grahn I samråd med upphandlare efter anmälan till kommunstyrelsen Fakturan Dokumentationsplikt Dokumentationsplikt Dokumentationsplikt AVROPS‐ OCH INKÖPSBERÄTTIGADE INOM KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING DELEGATIONSORDNING – gäller från och med 2015‐10‐15 Typ av inköp
Görs som
Typ av beslut
Dokumentation Stadsnät ‐ affärsverksamhet Köp där ramavtal finns Köp över disk/beställning per telefon/digitalt Verkställighet Fakturan Köp där ramavtal inte finns 1‐100 000 kr Köp över disk/beställning per telefon/digitalt Verkställighet Köp mellan 100 000 – 28% av tröskelvärdet Direktupphandling Verkställighet Mellan 28% av tröskelvärdet och tröskelvärdet för tecknande av ramavtal och separata köp Upphandling Delegation Över tröskelvärdet Upphandling Delegation Budgetansvarig: Stadsnätschef Glen Eriksson Avropsberättigade: Personal inom IT‐ enheten som utses av stadsnätschef Budgetansvarig: Stadsnätschef Glen Eriksson Inköpsberättigade: Personal inom IT‐enheten som utses av stadsnätschef Budgetansvarig: Stadsnätschef Glen Eriksson I samarbete med upphandlare Budgetansvarig: Stadsnätschef Glen Eriksson Beslut om upphandling: Kommunchef Kerstin Olla Grahn I samarbete med upphandlare Budgetansvarig: Stadsnätschef Glen Eriksson Beslut om upphandling: Kerstin Olla Grahn I samarbete med upphandlare efter anmälan till kommunstyrelsen Fakturan Dokumentationsplikt Dokumentationsplikt Dokumentationsplikt AVROPS‐ OCH INKÖPSBERÄTTIGADE INOM KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING DELEGATIONSORDNING – gäller från och med 2015‐10‐15 Typ av inköp
Görs som
Typ av beslut
Dokumentation Tekniska kontoret Köp där ramavtal finns Köp över disk/beställning per telefon/digitalt Verkställighet Fakturan Köp där ramavtal inte finns 1‐100 000 kr Köp över disk/beställning per telefon/digitalt Verkställighet Köp mellan 100 000 – 28% av tröskelvärdet Direktupphandling Verkställighet Mellan 28% av tröskelvärdet och tröskelvärdet för tecknande av ramavtal och separata köp Upphandling Delegation Över tröskelvärdet Upphandling Delegation Budgetansvarig: Teknisk chef Heikki Kairento Avropsberättigade: Personal inom enheten som utses av kommunchef Budgetansvarig: Teknisk chef Heikki Kairento Inköpsberättigade: Personal inom enheten som utses av kommunchef Budgetansvarig: Teknisk chef Heikki Kairento I samarbete med upphandlare Budgetansvarig: Teknisk chef Heikki Kairento Beslut om upphandling: Kommunchef Kerstin Olla Grahn I samarbete med upphandlare Budgetansvarig: Teknisk chef Heikki Kairento Beslut om upphandling: Kerstin Olla Grahn I samarbete med upphandlare efter anmälan till kommunstyrelsen Fakturan Dokumentationsplikt Dokumentationsplikt Dokumentationsplikt ARVIDSJAURS KOMMUN
Sammanträdesdatum
Blad
2015-09-29
17
Eku §
Framåtsyftande åtgärder
gällande intern kontroll
för kommunstyrelsens
verksamhetsområden
Dnr 00000/2015
000
Kommunstyrelsen antog 2015-02-11 § 37 internkontrollplan för 2015.
I samband med delårsbokslut 2015-04-30 samt 2015-08-31 har uppföljning
av avtalstrohet skett. Uppföljningen har visat avvikelser från policy och LOU
(Lagen om offentlig upphandling).
Med anledning av avvikelserna har kommunstyrelsen beslutat att uppföljning
av avtalstrohet ska anses prioriterad och behandlas vid varje sammanträde.
Ekonomiutskottet har diskuterat frågan om hur man ska gå vidare med
framåtsyftande åtgärder för kommunstyrelsens interna kontroll.
Definition av intern kontroll:
”Intern kontroll kan övergripande definieras som en process, där såväl den
politiska som den professionella ledningen samt övrig personal samverkar,
vilken utformas för att med rimlig grad av säkerhet kunna uppnå följande
mål:
• ändamålsenlig och kostnadseffektiv verksamhet
• tillförlitlig finansiell rapportering och information om verksamheten
• efterlevnad av tillämpliga lagar, föreskrifter, riktlinjer m.m.”
Ett förslag att arbeta vidare med är COSO-modellen som omfattar intern
kontroll med följande komponenter:
•
•
•
•
•
kontrollmiljö
riskanalys
kontrollfunktioner
information och utbildning
uppföljning och utvärdering
1.
2.
3.
Arbetet med kommunstyrelsens interna kontroll ska ses över med
COSO-metoden som modell.
Att ovanstående arbete startar innebär att frågan om avtalstrohet inte
längre behöver lyftas vid varje kommunstyrelsesammanträde.
Frågan om efterlevnad av inköpspolicyn ska även fortsättningsvis
rapporteras till kommunstyrelsen i samband med kommunchefens
rapport.
_____
Justerandes sign
Beslutsunderlag
Eku 2015-09-29
Utdragsbestyrkande
ARVIDSJAURS KOMMUN
Kommunstyrelsen
Sammanträdesdatum
Blad
2015-10-13
18
Ks §
Rapport - Flytta sopstation
som är placerad i hörnet av
Hedgatan och Gamla
Landsvägen
(Medborgarförslag)
Dnr 00195/2014
456
Ett medborgarförslag inlämnades 2014 med begäran att flytta sopstationen
som är placerad i hörnet av Hedgatan och Gamla Landsvägen.
Kommunstyrelsen beslutade 2014-11-05 § 206 att avslå medborgarförslaget
eftersom ändrade städrutiner hade införts av ägaren för återvinningsstationen.
Kommunstyrelsen beslutade också att rapport ska lämnas till
kommunstyrelsen i oktober 2015 om hur städningen efterlevs.
Avfallschef Johan Åberg har 2014-10-07 lämnat tjänsteyttrande i ärendet.
Justerandes sign
Utdragsbestyrkande
Datum
Arvidsjaurs kommun
2015-10-04
2015-10-04 Dnr 00195/2014 -456 Handläggare
Kommunstyrelsen
Johan Åberg
Direktval
0960-155 40
Återkoppling ang. städning återvinningsstation,
Dnr 195/2014-456
Ett medborgarförslag lämnades tidigare in till kommunen, innehållande önskemål om en
flytt av ÅVS vid Hedgatan/Gamla landsvägen pga av att det var skräpigt runt stationen.
Kontakt togs av kommunen med FtiAB som ansvarar för insamlingen/städning/tömning
av dessa stationer, varpå de ökade städningen.
Medborgarförslaget avslogs, med tanke på ändrade städrutiner. Återkoppling om hur
städningen efterlevs ska enligt beslut inkomma i oktober 2015.
Undertecknad har haft stationen under uppsikt och ser inga brister i städningen det
gångna året. FtiAB har samhall som städentreprenör flera gånger i veckan samt att
kommunens personal också hållit koll på stationen.
Det finns en skylt med telefonnummer till FtiAB på varje station, tycker man att stationen
är i behov av städning, kan man ringa och informera dem om detta, FtiAB kan då skicka
ut en extra städinsats.
Johan Åberg
Avfallschef
ARVIDSJAURS KOMMUN
Sammanträdesdatum
Blad
2015-09-29
19
Eku §
Delårsbokslut
2015-08-31
- Hela kommunen
Dnr 00257/2015
042
Delårsbokslut för Arvidsjaurs kommun perioden 2015-01-01--2015-08-31
har upprättats.
Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige
1.
Delårsbokslut 2015-08-31 för Arvidsjaurs kommun godkänns.
_____
Justerandes sign
Beslutsunderlag
Delårsredovisning 2015-08-31
Utdragsbestyrkande
ARVIDSJAURS KOMMUN
Socialnämnden
Sammanträdesdatum
Blad
2015-09-28
23
Bilaga
Sn § 1
Delårsrapport 2015-08-31
- Socialnämnden
Dnr 00234/2015
042
Delårsrapport januari-augusti för socialnämnden år 2015 har upprättas.
Socialnämnden ser ut att gå mot ett underskott på 606 tkr på helårsbasis.
Socialnämndens beslut
Bilaga ./.
1. Delårsrapport 2015-08-31 för socialnämndens verksamheter godkänns.
2. Informera kommunfullmäktige att socialnämnden kan konstatera att det
förväntade överskrivande beror på faktorer inom individ och
familjeomsorgen och avdelningen för funktionshindrade som inte är
möjliga att styra över. Socialnämnden bedömer inte heller att
besparingsåtgärder inom äldreomsorgen är möjlig för att täcka det
förväntade underskottet.
_____
Beslutet skickas till:
Kommunstyrelsen
Kommunfullmäktige
Revisorer
Justerandes sign
Utdragsbestyrkande
ARVIDSJAURS KOMMUN
Kommunstyrelsen
Sammanträdesdatum
Blad
2015-10-13
20
Ks §
Redovisning Revisionsrapport
- Granskning av
effektiviteten inom
avfallsenheten
Dnr 00103/2015
007
Kommunens revisorer har granskat effektiviteten inom avfallsenheten.
Kommunfullmäktige har vid flera olika tillfällen betonat vikten av att
kommunens verksamhet bedrivs på ett effektivt sätt, det vill säga samband
mellan förbrukade resurser och redovisad kvalitet.
I styrelse och nämnders uppdrag ingår att se till att verksamheten bedrivs i
enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt.
Vår granskning visar att arbetet med att effektivisera avfallsenheten bedrivs
varken på ett ändamålsenligt sätt eller med tillräcklig intern kontroll. Av
granskningsresultatet framgår emellertid att verksamheten i vissa avseenden
bedrivs på ett ekonomiskt tillfredsställande sätt.
För framtiden lämnas följande rekommendationer:
•
•
•
Kommunstyrelsen och avfallsenheten implementerar
kommunfullmäktiges styrmodell och antar mål som kan styra och följa
upp verksamheten utifrån effektivitet
Förvaltningen/avfallsenheten prövar om omfördelning av arbetsgifter
(läs: hantering av bostadsanpassningsbidrag) kan skapa förutsättningar för
att utveckla styrningen av avfallsenheten
Kommunstyrelsens initierar en uppdatering av kommunens avfallsplan.
I den reviderade versionen bör det bland annat regleras formerna för hur
planen ska följas upp och utvärderas av politik och förvaltning
Kommunfullmäktiges presidium har berett ärendet och lämnat förslag till
beslut.
Kommunfullmäktige beslutade 2015-06-23 § 99 att ge kommunstyrelsen i
uppdrag att med beaktande av revisorernas rekommendationer inkomma med
svar till kommunfullmäktige i november 2015 hur bristerna åtgärdas.
Avfallschef Johan Åberg har inlämnat tjänsteyttrande i ärendet.
Justerandes sign
Beslutsunderlag
Tjänsteskrivelse – Johan Åberg
Revisionsrapport
Utdragsbestyrkande
1 (2)
Datum
2015-09-28
Arvidsjaurs kommun
Á
Handläggare
Kommunsty
yrelsen
Heikki kaireento
Johan Åbergg
KOMMUNSTYRELSEN
N
Direktval
0960-155677
0960-155400
IInkom:
D
Dnr
2015-09-28
00103/2015 -007
ktiviteten in
nom avfallssenheten - Svar
S
på huur brister kan
k åtgärdaas,
Granskniing av effek
Ärende Kff § 99, Dnr 00103/20155
1.
Baakgrund/sammanfattn
ning
Kommuneens revisoreer har granskkat effektiv
viteten inom
m avfallsenheeten.
Kommunffullmäktige har vid flerra tillfällen betonat viktten av att koommunens verksamhett
bedrivs påå ett effektiv
vt sätt, det vvill säga sam
mband mellaan förbrukaade resurser och
redovisad kvalitet.
a arbetet m
med att effek
ktivisera avffallsenhetenn bedrivs vaarken på ett
Granskninngen visar att
ändamålseenligt sätt elller med tilllräcklig inteern kontroll. Av granskkningsresultatet framgåår
emellertidd att verksam
mheten i visssa avseendeen bedrivs på
p ett ekonoomiskt tillfrredställandee
sätt.
des följandee rekomendaationer:
För framtiiden lämnad

Komm
munstyrelseen och avfalllsenheten im
mplementerrar kommunnfullmäktiges styrmodeell
och anntar mål som
m kan styraa och följa upp
u verksam
mheten utifråån effektiviitet.

Förvaaltningen/Av
vfallsenheteen prövar om
m omfördellning av arbbetsuppgifteer(läs:
hanterring av bosttadsanpassnningsbidrag)) kan skapa förutsättninngar för att utveckla
styrniingen av avffallsenhetenn.

Komm
munstyrelseen initierar een uppdaterring av kom
mmunen avfaallsplan. I den
d revideraade
versioonen bör dett bland annaat regleras formerna
f
fö
ör hur planenn ska följass upp och
utvärdderas av pollitik och förrvaltning.
Ovanståennde rekomen
ndationer annses relevan
nta. Tid är det
d huvudsaakliga problemet. Kan
mer tid friigöras för av
vfallsarbetee, kommer ovanstående
o
e rekomendaationer att kunna
k
genomföraas.
Postadrress
Telefon
Telefax
E-po
ost
Plusgiro
933 81 ARVIDSJAUR
09960-155 00, växeel
0960-129 40
komm
mun@arvidsjaur..se
600 68-4
2 (2)
2.
Ekonomisk analys
25% av avfallschefens lön betalas av KS med avseende på Bostadsanpassning. Tiden
som Bostadsanpassningen kräver är cirka 50 % av en heltid.
En driftingenjör/tekniker avses anställas på fastighetskontoret för att avlasta
fastighetschefen som inte hinner med sina arbetsuppgifter. Denna driftingenjör ska förutom
att arbeta åt fastighetskontoret, och kanske åt andra delar av kommunkoncernen, även
kunna arbeta med Bostadsanpassning på 25 %. Dessa 25 % bör finansieras via
Bostadsanpassningens budget.
3.
-
Miljöaspekt
4.
-
FN:s barnkonvention
5.
Övrigt
De rekomendationer som lämnats av revisorerna anses relevanta. I dagsläget är tiden
problemet. Den tid som finns används till att hålla versamheterna flytande. Arbetet med
bostadsanpassningsbidraget kan periodvis vara väldigt krävande och tidsödande. Om vi
tittar framåt kommer bostadsanpassningsansökningarna sannolikt att öka då vi har en allt
äldre befolkning i vår kommun. Allt mindre tid kommer således att kunna läggas på
avfallsenheten.
En anställning av en driftingenjör som delvis ska arbeta med Bostadsanpassning bör lösa
problemet.
Vår avfallsplan är föråldrad och borde varit uppdaterad för flera år sedan, då vårt målarbete
i huvudsak gällde fram till år 2012.
Ett samtal pågår med Arjeplog om att starta upp ett arbete med att revidera vår
gemensamma avfallsplan till en aktuell plan med aktuellt innehåll. Ett förslag till ny
avfallsplan bör tas fram under 2016. Nya mål för verksamheten med bäring på
Kommunfullmäktiges övergripande mål bör tas fram i samband med avfallsplanen.
6.
Slutsats samt förslag till beslut
I och med anställandet av en driftingenjör bör nedanstående beslut kunna effektueras:
Förslag till beslut: Ny avfallsplan samt mål för verksamheten tas fram under 2016. I
avfallsplanen ska formerna för uppföljning och utvärdering anges.
Heikki Kairento
Teknisk Chef
Johan Åberg
Avfallschef
ARVIDSJAURS KOMMUN
Kommunstyrelsen
Sammanträdesdatum
Blad
2015-10-13
21
Ks §
Granskning av
grundskolans effektivitet
Dnr 00341/2014
007
Kommunens revisorer har gjort en granskning av effektiviteten inom
grundskolan. Kommunfullmäktige beslutade 2015-02-24 § 11 att ge barnoch utbildningsnämnden i uppdrag att med beaktande av revisorernas
rekommendationer
• upprätta en handlingsplan för hur effektiviteten inom grundskolan ska
öka.
• resultatet av arbetet med handlingsplanen ska redovisas skriftligt vid
kommunfullmäktiges sammanträden i juni och november 2015.
Barn- och utbildningsnämnden har 2015-04-22 § 32 antagit en
handlingsplan för hur effektiviteten i grundskolan ska öka.
Kommunfullmäktige har 2015-06-23 § 113 godkänt handlingsplanen.
Barn- och utbildningsnämnden har 2015-09-30 § 93 behandlat ärendet.
Justerandes sign
Beslutsunderlag
Ks § 163 2015-06-09
Protokoll Kf presidium
Revisionsrapport
Utdragsbestyrkande
Bun 2015-09-30 § 93
BunB 2015-09-09
Redovisning – Ulrika Hallnor
ARVIDSJAURS KOMMUN
Barn- och utbildningsnämnden
Sammanträdesdatum
Blad
2015-09-30
112
Bilaga
Bun § 93
Dnr 00087/2015
007
grundskolan. Kommunfullmäktige beslutade 2015-02-24 § 11 att ge barnoch utbildningsnämnden i uppdrag att med beaktande av revisorernas
rekommendationer
Revisionsrapport
Granskning av
effektiviteten inom
grundskolan
- Redovisning av
handlingsplan
• upprätta en handlingsplan för hur effektiviteten inom grundskolan ska
öka.
• resultatet av arbetet med handlingsplanen ska redovisas skriftligt vid
kommunfullmäktiges sammanträden i juni och november 2015.
Barn- och utbildningsnämnden har 2015-04-22 § 32 antagit en
handlingsplan för hur effektiviteten i grundskolan ska öka.
Uppföljning av handlingsplanen föreligger.
Barn- och utbildningsnämndens beslut
Bilaga ./.
1.
Redovisningen godkänns och överlämnas till kommunfullmäktige.
_____
. Kommunfullmäktige
. Revisorer
Justerandes sign
Beslutsunderlag
Ks § 163 2015-06-09
Revisionsrapport
Utdragsbestyrkande
BunB 2015-09-09
Redovisning – Ulrika Hallnor
Bilaga till barnoch utbildningsnämndens protokoll 2015-09-30 § 93.
1 (3)
Uppföljning‐handlingsplanförökadeffektivitetenigrundskolan
Bakgrund
Kommunens revisorer har granskat effektiviteten inom grundskolan och har lämnat följande
rekommendationer:


Förbättra tydligheten i målarbetet och tydliggör fullmäktiges direktiv rörande effektivisering av
verksamheten. Målarbetet ska även avspegla hur grundskolans verksamhet ska bedrivas enligt lagar
och förordningar.
Nämnden ska besluta om intern kontroll för en fungerande styrning, så att lagkrav och fullmäktiges
mål kan följas/nås på ett ändamålsenligt och kostnadseffektivt sätt.
Kommunfullmäktiges beslut 2015-02-24 § 11
1. Barn- och utbildningsnämnden får i uppdrag att med beaktande av revisorernas rekommendationer
 Upprätta en handlingsplan för hur effektiviteten inom grundskolan ska öka.
 Resultatet av arbetet med handlingsplanen ska redovisas skriftligt vid kommunfullmäktiges
sammanträden i juni och november 2015.
Barn-och utbildningsnämnden har 2015-04-22 § 32 antagit en handlingsplan för hur effektiviteten i
grundskolan ska öka.
Uppföljninghandlingsplan
Åtgärd:
Införa effektivitetsmål
Beskrivning: Att införa effektivitetsmål när nämnden beslutar om nya nämndsmål kopplade till Kf:s
övergripande mål i styrkortet.
Ansvarig:
Barn-och utbildningsnämnden
Barn-och utbildningsnämnden har i Mål-och resursplanen 2016 beslutat att införa ett effektivitetsmått som
är utarbetat av SKL (Sveriges Kommuner och Landsting). Effektivitetstalet utgörs av samtliga
resultatindikatorer i Öppna Jämförelser - Grundskola, med undantag för ämnesproven i årskurs 5 och
Dagens Nyheters nutidsorientering, samt den procentuella avvikelsen från standardkostnaden.
Indikatorerna har standardiserats och vägts samman så att kostnadsindikatorn väger i stort sett lika mycket
som resultatindikatorerna. Barn-och utbildningsnämndens mål är att öka 10 placeringar i ranking mot 2013
års placering som var 188 av 290 kommuner.
2 (3)
Åtgärd:
Utveckla den interna kontrollen
Beskrivning: Utveckla internkontrollplanen genom att införa fler kontrollmiljöer där den inre och yttre
effektiviteten stäms av.
Ansvarig:
Skolchef
Barn-och utbildningsnämnden antog 2015-05-27 § 55 Internkontrollplan för 2015. Identifiering av tio
riskområden har skett utifrån lagar och kommunala styrdokument (Skollagen, Personalpolitiskt
handlingsprogram och Inköpspolicy för Arvidsjaurs kommun). En riskanalys med bedömning sannolikhet
och väsentlighet har genomförts på de identifierade riskområdena.
Utifrån riskbedömningen valde Barn-och utbildningsnämnden att följa upp följande tre riskområden i
internkontrollplanen 2015:
Mål/Styrdokument:
Riskområde:
Kontrollmoment:
Skollagen 7 kap 2§-3§, 20§-23§
Barn och elevers rätt till utbildning följs inte
Avstämning av folkbokförda skolpliktiga elever i kommunen och aktuella
klasslistor
Mål/Styrdokument:
Riskområde:
Kontrollmoment:
Skollagen 6 kap Åtgärder mot kränkande behandling
Barn och elevers värdighet kränks
1.Analys av inrapporterade kränkningar
2.Redovisning av anmälningar till skolinspektionen
Mål/Styrdokument:
Riskområde:
Kontrollmoment:
Skollagen 6 kap 2 §-4 §
Barn och elever skadas
Rapportering av tillbud och olyckor från alla enheter redovisas.
Åtgärd:
Utveckla det systematiska kvalitetsarbetet
Beskrivning: Enligt skollagen ska ett systematiskt kvalitetsarbete bedrivas både på huvudmannanivå och
på förskole- och skolenhetsnivå. Syftet är att säkerställa verksamhetens kvalitet och
likvärdighet med utgångspunkt i skollag, läroplan och andra skolförfattningar.
Aktiviteter: Utforma en gemensam struktur för kvalitetsarbetet, implementera strukturen för
kvalitetsarbetet i alla verksamheter och säkerställa att kvalitetsarbetet fungerar på enhetsnivå
och huvudmannanivå.
Ansvarig:
Skolchef
Barn-och utbildningsnämnden antog 2015-05-27 § 60 följande årshjul för det systematiska kvalitetsarbetet
på huvudmannanivå:
Början av mars, första nämndssammanträdet:
 Årsbokslut med våra förutsättningar tex. lärartäthet, elevantal, gruppstorlekar, lärarbehörighet m.m
 Internkontrollplanen följs upp
 Redovisning på huvudmannanivå utifrån varje enhets kvalitetsarbete, övergripande analys av resultat
samt genomförda aktiviteter (förskola, förskoleklass, fritidshem, grundskola och gymnasium)
 Beslut om nya utvecklingsområden som kan påverka budgetäskanden för kommande år
 Mål och resursplan kommande år
3 (3)
Slutet av maj, andra nämndssammanträdet
 Delårsbokslut (januari-april)
 Redovisning av öppna jämförelser grundskola inkl förskoleklass föregående läsår samt trender och
analys av statistiken över tid.
 Interkommunala avgifter för gymnasieskolan för kommande år
Slutet av september, tredje nämndssammanträdet
 Delårsbokslut (januari-augusti)
 Redovisning och analys av SKL:s mjuka värden, redovisning och analys av hälsosamtal, analys av
kränkningar/tillbud/olyckor
Månadsskifte november/december, fjärde nämndssammanträdet
 Läsårsplan för nästkommande år
 Redovisning av öppna jämförelser gymnasium, analys och trender.
 Beslut om internbudget för respektive verksamhet nästkommande år.
Skolförvaltningens ledningsgrupp har tagit fram en mall för dokumentation och en gemensam
grundstruktur för det systematiska kvalitetsarbetet på enhetsnivå. Arbete pågår med att implementera
arbetssättet på respektive enhet. För att effektivisera kvalitetsuppföljningen vore det önskvärt att införa ett
digitalt kvalitetsledningssystem som borde vara gemensamt för hela kommunen och alla dess
verksamheter.
_____
ARVIDSJAURS KOMMUN
Sammanträdesdatum
Kommunstyrelsen
Blad
2015-10-13
22
Ks §
Granskning av
effektiviteten inom
äldreomsorgens särskilda
boenden
Dnr 00342/2014
007
äldreomsorgens särskilda boenden. Kommunfullmäktige beslutade 2015-0224 § 12 att ge socialnämnden i uppdrag att med beaktande av revisorernas
rekommendationer
•
•
upprätta en handlingsplan för hur effektiviteten inom äldreomsorgens
särskilda boenden ska öka
resultatet av arbetet med handlingsplanen ska redovisas skriftligt vid
kommunfullmäktiges sammanträden i juni och november 2015
Socialnämnden har 2015-04-20 § 29 antagit en handlingsplan för hur
effektiviteten inom äldreomsorgens särskilda boende ska öka.
Kommunfullmäktiges beslutade 2015-06-23 §114 att godkänna
redovisningen.
Socialnämnden har 2015-09-28 § 66 behandlat ärendet.
Justerandes sign
Beslutsunderlag
Ks § 164 2015-06-09
Revisionsrapport
Utdragsbestyrkande
Sn 2015-09-28 § 66
ARVIDSJAURS KOMMUN
Socialnämnden
Sammanträdesdatum
Blad
2015-09-28
105
Bilaga
Sn § 66
Revisionsrapport
Granskning av
effektiviteten inom
äldreomsorgens särskilda
boenden
- Redovisning av
handlingsplan
Dnr 00084/2015
007
äldreomsorgens särskilda boenden. Kommunfullmäktige beslutade 2015-0224 § 12 att ge socialnämnden i uppdrag att med beaktande av revisorernas
rekommendationer
•
•
upprätta en handlingsplan för hur effektiviteten inom äldreomsorgens
särskilda boenden ska öka
resultatet av arbetet med handlingsplanen ska redovisas skriftligt vid
kommunfullmäktiges sammanträden i juni och november 2015
Socialnämnden har 2015-04-20 § 29 antagit en handlingsplan för hur
effektiviteten inom äldreomsorgens särskilda boende ska öka.
Socialchef Ann-Sofi Levander har i tjänsteskrivelse utfört en uppföljning av
handlingsplanen.
Bilaga ./.
1.
2.
Redovisning av arbetet med uppföljning av handlingsplanen
överlämnas till kommunfullmäktige.
Nästa uppföljning i socialnämnden sker i samband med bokslutet 2015.
_____
. Revisorer
Justerandes sign
Beslutsunderlag
Kf 2015-06-23 § 114
Kf 2015-02-24 § 12
Revisionsrapport
Utdragsbestyrkande
Tjänsteskrivelse Ann-Sofi Levander
Bilaga till socialnämndens protokoll 2015-09-28 § 66.
1 (2)
Datum
Arvidsjaurs kommun
2015-09-28
Uppföljning av handlingsplan för att uppnå effektivitet inom
äldreomsorgens särskilda boenden
Kommunens revisorer har granskat effektiviteten inom äldreomsorgens särskilda boenden
och funnit brister. Kommunfullmäktige beslutade 2015-02-24 att ge socialnämnden i
uppdrag att upprätta handlingsplan för ökad effektivitet samt att resultatet av
handlingsplanen ska redovisas till fullmäktige i juni och november.
Socialnämnden fattade beslut om handlingsplan 2015-04-20. Handlingsplanen bygger på
socialnämndens antagna mål för kommande period då arbetet med effektivisering är något
som måste pågå under en längre period för att ge önskat resultat.
Ekonomisk analys
Äldreomsorgens totala kostnader har minskat mellan åren 2012-2014. Utfallet för 2015 är
ännu inte klart men allt pekar mot att äldreomsorgen inklusive hemsjukvården klarar sin
budget.
Vård och omsorgsboendenas andel av budgeten har minskat successivt, det beror på att vi
minskat andelen boendeplatser.
Budget
2012
2013
2014
2015
62 614 700
63 848 400
60 081 700
57 808 800
Utfall
67 163 700
62 028 600
58 422 500
Hemsjukvården övertogs av kommunen februari 2013, det gjorde att omfattningen av
kommunens ansvar ökade. Den totala budgeten samt utfall, för äldreboenden, hemtjänst,
hälso och sjukvård inkl hemsjukvård ser ut såhär över åren 2012-2015
2012
2013
2014
2015
Budget
88 051 700
90 130 000
86 843 300
89 073 700
Utfall
92 724 100
87 775 700
87 033 100
??????
Kostnaderna har minskat eller åtminstone stannat av trots ett ökat antal personer som är
över 80 år i kommunen, alltså den ålder som är mest vårdkrävande.
2 (2)
Kostnadseffektiviteten i äldreboendena påverkas av att verksamheten har stora ytor och
förhållandevis höga lokalkostnader:
Bruttokostnad för lokaler i säbo
Bruttokostnad lokaler äldreomsorg, kr/inv Arvidsjaur
Kommuner i glesbefolkad region (ovägt medel)
Liknande kommuner äldreomsorg, Arvidsjaur, 2014
2012
2 422
1 218
1 652
2013
2 468
1 284
1 543
2014
2 636
1 390
1 537
Socialnämnden kan inte välja att höja hyrorna för att kompensera för de höga
lokalkostnaderna. Höjning skulle påverka de övriga intäkterna negativt då varje person
ska ha kvar en viss summa efter att hyror och avgifter är betalda, det s.k.
förbehållsbeloppet.
Uppföljning utifrån handlingsplanen







Genomförandeplan: Boendecheferna håller på med att få fram uppgifterna
Personal enligt budget, riktmärke 67 % fram till 0831: Ringelsta ligger på 63 %,
Länsmansgården 69% ( har överanställt under sommaren vilket till stor del
bekostats med pengar från AF, ligger som en intäkt med ca 150 tkr över
budgeterad intäkt)
Ekan 61 %
Krehab 62 %
Utbildning : Fler än 85 % har fått utbildning i bemötande
Utbildning i PPP: genomförs i november
Arbetsordning och medicinvagnar för att minska avvikelser: Nya arbetsordningar
har tagits fram där det bedömts nödvändigt, bl a på Björken. Medicinvagn har
prövats på Länsmansgården D med gott resultat. Vi inför vagn på hela
Länsmansgården under året.
Bristerna i patientsäkerhetsberättelsen följs upp kontinuerligt. Resultatet visar sig
först vid nästa rapport, i början av 2016
Brukarnöjdheten. Resultat från brukarundersökning kommer i november.
Internkontrollen har förbättrats under senare år, bättre följsamhet till ingångna avtal. På
grund av nedläggning av boendeplatser har vi minskat inköp av livsmedel från 620 500
under jan-aug 2012 till 395 600 under 2015. De livsmedel som köps är till största delen
från det avtal som finns i kommunen, avser frukost, mellanmål och kvällsmål inom
enheterna Länsmansgården, Ekan och Krehab. Behovet av inventarier har till stor del
tillgodosett genom att vi tagit tillvara det som ”blivit över” i samband med nedläggningar
av boendet Borgargården.
Vet ännu inte om målet att ha nöjda brukare och anhöriga är uppnått. Däremot vet vi att
bemanningstalet i våra boenden inte är högre än i jämförbara kommuner.
Lokalkostnaderna är högre, det är svårt att påverka. Under hösten inledes arbetet att med
hjälp av statliga stimulansmedel bemanna upp på de tider som anses särskilt krävande för
personalen och där vi tror att brukarna har störst nytta av att få mera personaltid. Kvällstur
och morgontur införs för att få större valfrihet för brukarna när det gäller tider för
uppstigning och att gå till säng.
_____
ARVIDSJAURS KOMMUN
Kommunstyrelsen
Sammanträdesdatum
Blad
2015-10-13
23
Ks §
- Granskning av
socialnämndens ledningssystem för systematiskt
ledningsarbete
Dnr 00179/2015
007
Kommunens revisorer har i 2015 års revisionsplan beslutat granska
ledningssystemet för systematiskt kvalitetsarbete inom socialnämndens
verksamhetsområde. Området är reglerat i Socialstyrelsens tvingande
föreskrifter (SO SFS 2011:9). Valet av granskningsinsats har skett utifrån en
bedömning av risk och väsentlighet.
Revisorernas granskning visar att arbetet med kvalitetsledningssystemet inte i
tillräcklig omfattning sker på ett ändamålsenligt sätt eller med tillräcklig
intern kontroll. Resultat och underlag för gjorda bedömningar redovisas i
bifogad rapport.
Ett kvalitétledningssystem är ett kontinuerligt och långsiktigt sätt för
socialnämnden att utveckla och säkra verksamheten kvalitet genom ett
systematiskt kvalitetsarbete. Systemet kan med fördel utformas som en del av
ett integrerat system för ledning och uppföljning av både verksamhet och
ekonomi.
•
•
•
Socialnämnden fastställer en plan och avsätter resurser för
kvalitetsarbetet. Ansvar bör även tydliggöras för att säkerställa en samsyn
kring kvalitetsledningssystemets omfattning och inriktning, samt
medarbetarnas medverkan i kvalitetsarbetet
Socialnämnden intensifierar arbetet med riskanalys. Detta arbete kan med
fördel integreras/samordnas med arbetet rörande internkontroll
Socialnämnden definierar när och hur en uppföljning av det systematiska
kvalitetsarbetet ska ske.
Kommunfullmäktiges beslutade 2015-06-23 § 100 beslut att ge
socialnämnden i uppdrag att med beaktande av revisorernas
rekommendationer inkomma med svar till kommunfullmäktige i november
2015 hur bristerna åtgärdas.
Socialnämnden har 2015-09-28 § 67 behandlat ärendet.
Justerandes sign
Beslutsunderlag
Revisionsrapport
Utdragsbestyrkande
ARVIDSJAURS KOMMUN
Socialnämnden
Sammanträdesdatum
Blad
2015-09-28
106
Bilaga
Sn § 67
Revisionsrapport
- Granskning av
socialnämndens ledningssystem för systematiskt
ledningsarbete
Dnr 00233/2015
007
Kommunens revisorer har i 2015 års revisionsplan beslutat granska
ledningssystemet för systematiskt kvalitetsarbete inom socialnämndens
verksamhetsområde. Området är reglerat i Socialstyrelsens tvingande
föreskrifter (SO SFS 2011:9). Valet av granskningsinsats har skett utifrån
en bedömning av risk och väsentlighet.
Revisorernas granskning visar att arbetet med kvalitetsledningssystemet inte
i tillräcklig omfattning sker på ett ändamålsenligt sätt eller med tillräcklig
intern kontroll. Resultat och underlag för gjorda bedömningar redovisas i
bifogad rapport.
Ett kvalitétledningssystem är ett kontinuerligt och långsiktigt sätt för
socialnämnden att utveckla och säkra verksamheten kvalitet genom ett
systematiskt kvalitetsarbete. Systemet kan med fördel utformas som en del
av ett integrerat system för ledning och uppföljning av både verksamhet och
ekonomi.
•
•
•
Socialnämnden fastställer en plan och avsätter resurser för
kvalitetsarbetet. Ansvar bör även tydliggöras för att säkerställa en
samsyn kring kvalitetsledningssystemets omfattning och inriktning, samt
medarbetarnas medverkan i kvalitetsarbetet
Socialnämnden intensifierar arbetet med riskanalys. Detta arbete kan
med fördel integreras/samordnas med arbetet rörande internkontroll
Socialnämnden definierar när och hur en uppföljning av det
systematiska kvalitetsarbetet ska ske.
Kommunfullmäktige har 2015-06-23 § 100 beslutat att socialnämnden får i
uppdrag att med beaktande av revisorernas rekommendationer inkomma
med svar till kommunfullmäktige i november 2015 hur bristerna åtgärdas.
Socialchef Ann-Sofi Levander har 2015-09-18 lämnat yttrande i ärendet.
forts.
Justerandes sign
Beslutsunderlag
Tjänsteskrivelse Anns-Sofi Levander
Kf § 100 2015-06-23
Revisionsrapport
Utdragsbestyrkande
ARVIDSJAURS KOMMUN
Socialnämnden
Sammanträdesdatum
Blad
2015-09-28
107
Bilaga
forts. Sn § 67.
1. Socialnämnden har 2012-05-28 § 45 fattat beslut om införande av
ledningssystem för kvalité.
Plan för kvalitetsarbetet fastställs enligt följande:
- Äska medel hos kommunfullmäktige till personal och system under
2017 då verksamheten bedömer att det inte går att klara inom
befintlig ram.
- Äskandet bör omfatta extra personalresurs i socialtjänstens ledning, 6
månader på heltid ca 250 000, samt konsulttjänst, produkt mm för
ytterligare 250 000.
- Ansvar för införandeprojektet läggs på socialtjänstens ledning med
socialchef som ansvarig och med stöd av en projektledare enligt
ovan.
- I socialnämndens plan för uppföljning ligger redan
patientsäkerhetsberättelsen som redovisas vid sammanträdet i mars.
Uppföljningen kompletteras med redovisningar från övriga
verksamheter.
- För att säkerställa samsyn föreslås att punkten riktlinjer och rutiner
införs som stående punkt på alla personalmöten.
- Punkten internkontroll finns redan med i ledningsmötena.
2. Kommunfullmäktige delges ovanstående plan för kvalitetsarbetet.
_____
Beslutet skickas till
. Revisorer
Justerandes sign
Beslutsunderlag
Kf § 100 2015-06-23
Revisionsrapport
Utdragsbestyrkande
ARVIDSJAURS KOMMUN
Kommunstyrelsen
Sammanträdesdatum
Blad
2015-10-13
24
Ks §
Motion
- Återinförande av
Flitpengen i
socialnämndens
verksamhet
Dnr 00183/2015
009
Socialdemokraternas fullmäktigegrupp har via Peter Rydfjäll lämnat in
följande motion:
Återinför "Flitpengen"!
Den som haver minst, drabbas oftast mest.
Ett tyvärr alldeles för sant uttryck.
Lite bakgrundsfakta:
Ca 40 personer med funktionshinder finns inom kommunens försorg genom
bland annat A-Service m.m. där man utför enklare arbeten.
Dessa arbeten har tidigare "avlönats" med den sk. "Flitpengen", en
symbolisk summa som kommit dessa personer tillgodo.
Då kommunen tidigare hade en STARKT ansträngd ekonomi, beslöts att
denna ersättning skulle tas bort. Detta, fullt förståeligt, med dåvarande
ekonomiska läge.
Konsekvens:
Den lilla "morot"/"guldkorn"/"be1öning" dessa personer tappat, har inneburit
en stor sänkning av både livskvalitet och motivation. Två kriterier som är
väldigt viktiga för dessa individer, med tanke på den ekonomiskt utsatta
situation många av dessa befinner sig i.
Ekonomi:
Många andra kommuner som också tagit bort denna "flitpeng", har numera
återinfört den. Vissa har till och med höjt den!
En beräkning för Arvidsjaur Kommun, (gjord av personal vid
Socialkontoret), tyder på att ett återinförande skulle kosta ca 165 tkr per år.
Då ekonomisk politik har som huvudregel att ekonomiska medel skall
komma så många som möjligt tillgodo, med så bra utfall som möjligt, anser
undertecknad att denna smärre ekonomiska kostnad är VÄL motiverad, med
tanke på det stora numerära (ca 40 st) antal personer "Flitpengen” berör.
Kommunfullmäktige har 2015-06-23 § 89 överlämnat motionen till
kommunstyrelsen för beredning.
Socialnämnden har 2015-09-28 § 55 lämnat yttrande i ärendet.
Justerandes sign
Beslutsunderlag
Motion
Utdragsbestyrkande
ARVIDSJAURS KOMMUN
Socialnämnden
Sammanträdesdatum
Blad
2015-09-28
93
Bilaga
Sn § 55
YttrandeMotion - Återinförande av
Flitpengen i
socialnämndens
verksamhet
Dnr 00199/2015
009
Socialdemokraternas fullmäktigegrupp har via Peter Rydfjäll lämnat in
följande motion:
Återinför "Flitpengen"!
Den som haver minst, drabbas oftast mest.
Ett tyvärr alldeles för sant uttryck.
Lite bakgrundsfakta:
Ca 40 personer med funktionshinder finns inom kommunens försorg genom
bland annat A-Service m.m. där man utför enklare arbeten.
Dessa arbeten har tidigare "avlönats" med den sk. "Flitpengen", en
symbolisk summa som kommit dessa personer tillgodo.
Då kommunen tidigare hade en STARKT ansträngd ekonomi, beslöts att
denna ersättning skulle tas bort. Detta, fullt förståeligt, med dåvarande
ekonomiska läge.
Konsekvens:
Den lilla "morot"/"guldkorn"/"be1öning" dessa personer tappat, har inneburit
en stor sänkning av både livskvalitet och motivation. Två kriterier som är
väldigt viktiga för dessa individer, med tanke på den ekonomiskt utsatta
situation många av dessa befinner sig i.
Ekonomi:
Många andra kommuner som också tagit bort denna "flitpeng", har numera
återinfört den. Vissa har till och med höjt den!
En beräkning för Arvidsjaur Kommun, (gjord av personal vid
Socialkontoret), tyder på att ett återinförande skulle kosta ca 165 tkr per år.
Då ekonomisk politik har som huvudregel att ekonomiska medel skall
komma så många som möjligt tillgodo, med så bra utfall som möjligt, anser
undertecknad att denna smärre ekonomiska kostnad är VÄL motiverad, med
tanke på det stora numerära (ca 40 st) antal personer "Flitpengen” berör.
Kommunfullmäktige har 2015-06-23 § 89 överlämna motionen till
kommunstyrelsen för beredning. Kommunstyrelsen har skickat motionen till
socialnämnden för yttrande.
forts.
Justerandes sign
Beslutsunderlag
Motion
Utdragsbestyrkande
ARVIDSJAURS KOMMUN
Sammanträdesdatum
Socialnämnden
Blad
2015-09-28
94
Bilaga
forts. Sn § 55
Socialchef Ann-Sofi har 2015-08-26 lämnat tjänsteyttrande i ärendet.
1.
Följande yttrande avges:
Socialnämnden har inte möjlighet att i befintlig budget för 2015 eller i
preliminärt fastställd budget för 2016 återinföra flitpengen. Om
flitpengen ska återinföras måste kommunfullmäktige anslå pengar till
detta.
_____
. Kommunstyrelsen
Justerandes sign
Beslutsunderlag
Kf 2015-06-23 § 89
Motion
Utdragsbestyrkande
Datum
Arrvidsjaurs kommun
Árrviesjávrieen kommuvvdna
150820
KOMMUN
NSTYRELSE
EN
Inkom:
Dnr
20015-08-26
001999/2015 -009
Handläggare
Ann-Sofi L
Levander
nden
Socialnämn
Direktval
0960-1577 18
Remissvar till försslaget om åtterinförand
de av ”flitpeengen” Kf § 89 Dnr 00
0183/2015
mmanfattniing
1. Bakgrund/sam
många besp
paringsåtgärd
der under åreens lopp förr att få en
Socialnäämnden har genomfört m
ekonom
mi i balans , flitpengen
f
tiillhörde kateegorin bespaaringar som aansågs kunn
na genomförras.
Det var mellan 30-4
40 brukare ssom omfattades av indraagningen, enn del hade haalv flitpeng, d
v s 20 :--/dag , andraa hade hel fllitpeng, 40:-//dag. Störrree delen, idagg 27 personeer, har beslutt
om dagllig sysselsätttning i form
m av LSS(Laag om stöd och service) bbeslut, 6-7 personer
p
harr
beslut i form av SoL
L(Socialtjännstlagen).
Under åren
å
som gåttt har ansvarriga inte märrkt någon direkt minsknning av perso
oner som
kommerr till dagverk
ksamheten, i alla fall ing
gen minskniing som beroor på indrag
gen flitpeng.
Möjligtvvis kan någrra som har S
SoL beslut ha
h valt att intte vara med,, eller minsk
kat antalet
dagar dee deltar.
Ingen person i målg
gruppen har,, såvitt det går
g att få fram
m, blivit i beehov av förssörjningsstödd
på grund av indrageen flitpeng.
Socialdeemokraternaas partigruppp har lämnatt in en motio
on om återinnförande av flitpengen.
Socialnäämndens delårsbokslut 150430 visaar på förvänttat överskriddande av bud
dgeten och i
den prelliminära bud
dgeten för 20016 finns in
nga pengar avsatta för åtterinförande av flitpeng..
Ett återrinförande sk
kulle därför betyda att socialnämnd
s
den tvingas sspara in på något
n
annat.
Besparingarna undeer år som gåått har varit så
s pass omfaattande att de
det är svårigh
heter att skärra
ned utann att lagstad
dgad verksam
mhet drabbas. Flitpengen
n är inte laggstadgad utan
n ca 80 % avv
landets kommuner har
h någon foorm av flitpeeng, 20 % har det inte.
De meddel som tillfö
örs från stateen under 201
15-2018 är inriktade moot ökad bemaanning i
äldrevårrden och ifall man gör nnedskärningaar inom äldrreomsorgen som innebärr besparingaar
på persoonal kommeer detta att innnebära att pengarna
p
fråån staten intee betalas ut.
konomisk an
nalys
2. Ek
Återinföörande beräk
knas kosta cca 165 000:-//år, då är intte admnistraation av flitp
pengen
inräknadd.
utsats samt förslag till b
beslut
3. Slu
Socialnäämnden har inte möjlighhet att i befiintlig budgett för 2015 elller prelimin
närt fastställdd
budget för
f 2016 åteerinföra flitppengen. Om flitpengen ska återinföra
ras måste fulllmäktige annslå
medel tiill det.
Socialnäämnden föreeslås lämna remissvarett till fullmäk
ktige.
Ann-Soofi Levander
Socialchhef
Postadress
Telefon
Telefax
E-post
Plusgirro
933 81 ARVIIDSJAUR
0, växel
0960-155 00
4
0960-129 40
kommun@aarvidsjaur.se
600 68-4
ARVIDSJAURS KOMMUN
Kommunstyrelsen
Sammanträdesdatum
Blad
2015-10-13
25
Ks §
Samverkan mot våld –
Basnivå avseende
samverkansmyndigheters
insatser vid mäns våld mot
kvinnor och våld i nära
relation
Dnr 00254/2015
730
Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god
kvalitet i hela länet, med en likvärdig rättsäkerhet, skydd, stöd och
behandling, oavsett i vilken kommun brottet aktualiseras.
Samverkansmyndigheterna i Norrbotten har upprättat en gemensam och
tydlig basnivå avseende insatser vid våld i nära relation.
Kommunförbundets styrelse har 2015-06-11 beslutat rekommendera
medlemskommunerna att anta ”Samverkan mot våld, reviderad basnivå ”.
Dokumentet innehåller basnivå för kommunen, för landstinget, för
åklagarkammaren, för Region Nord-polisområde Norrbotten samt basnivå
för samverkan.
Socialnämnden föreslår 2015-09-28 § 56 att kommunfullmäktige antar ”
Samverkan mot våld, reviderad basnivå”
Justerandes sign
Beslutsunderlag
SnB 2015-09-07
Beslut från kommunförbundet Norrbotten
Utdragsbestyrkande
Sn 2015-09-28 § 56
ARVIDSJAURS KOMMUN
Socialnämnden
Sammanträdesdatum
Blad
2015-09-28
95
Bilaga
Sn § 56
Samverkan mot våld –
Basnivå avseende
samverkansmyndigheters
insatser vid mäns våld mot
kvinnor och våld i nära
relation
Dnr 00204/2015
730
Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god
kvalitet i hela länet, med en likvärdig rättsäkerhet, skydd, stöd och
behandling, oavsett i vilken kommun brottet aktualiseras.
Samverkansmyndigheterna i Norrbotten har upprättat en gemensam och
tydlig basnivå avseende insatser vid våld i nära relation.
Kommunförbundets styrelse har 2015-06-11 beslutat rekommendera
medlemskommunerna att anta ”Samverkan mot våld, reviderad basnivå ”.
Dokumentet innehåller basnivå för kommunen, för landstinget, för
åklagarkammaren, för Region Nord-polisområde Norrbotten samt basnivå
för samverkan.
Socialchef Ann-Sofi Levander har 2015-08-28 lämnat tjänsteskrivelse i
ärendet.
Socialnämndens förslag till kommunfullmäktige
1. Samverkan mot våld, reviderad basnivå antas.
_____
Beslutet skickas till;
Justerandes sign
Beslutsunderlag
SnB 2015-09-07
Beslut från kommunförbundet Norrbotten
Utdragsbestyrkande
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Sammanträdesdatum
Styrelsen
2015-06-11
Sida 79 (91)
§ 56
Samverkan mot våld, reviderad basnivå
Föreligger förslag enligt rubrik. Ändringar jämfört med nuvarande basnivå är markerade med rött.
Socialberedningen samt Barn- och utbildningsberedningen har 2015-0506 beslutat föreslå styrelsen bifalla förslaget.
./.
Bilaga.
Ordföranden föreslår att förslaget bifalls och att medlemskommunerna
rekommenderas anta Samverkan mot våld, reviderad basnivå.
Styrelsen beslutar
Att
____
medlemskommunerna rekommenderas anta ”Samverkan mot våld,
reviderad basnivå”
Basnivå avseende
samverkansmyndigheters insatser vid
mäns våld mot kvinnor och våld i nära
relation
Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med
god kvalitet i hela länet, med en likvärdig rättsäkerhet, skydd, stöd
och behandling, oavsett i vilken kommun brottet aktualiseras. I syfte
att uppnå god kvalitet i hela länet och med möjlighet till uppföljning
har samverkansmyndigheterna i Norrbotten upprättat en gemensam
och tydlig basnivå avseende insatser vid våld i nära relation.
Reviderad 23 mars 2015
Beslut av länsstyrgruppen april 2015
Basnivå för kommuner i Norrbotten insatser
Basnivån för kommunens insatser utgår dels från Socialtjänstlagen 5 kap §11 och
Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd för socialnämndens arbete med våldsutsatta
kvinnor och barn som bevittnar våld (SOSFS 2014:4), dels från socialstyrelsens handbok Våld.
Socialnämnden har ansvar för att ta ett helhetsgrepp när det gäller frågan om våld i nära
relationer.

Socialnämnden ska ha en handlingsplan och i den fastställa uppföljningsbara mål
avseende våld i nära relation, enligt föreskrifter och allmänna råd SOSFS 2014:4.

Lättillgänglig information på kommunens hemsida om vart personer utsatta för
våld i nära relationer, våldsutövare och närstående kan vända sig för stöd och
hjälp.

Personal inom socialtjänstens samtliga verksamhetsområden ska ha adekvat
kompetens och medvetenhet om våldsutsatthet, inklusive särskilda behov hos
sårbara grupper. Den personal som direkt ansvarar för att genomföra insatser ska
ha fördjupad kompetens.

Anställda inom kommunens verksamheter som omfattas av hälso- och
sjukvårdslagen ska ha kunskap om våld och andra övergrepp av eller mot
närstående och förmåga att omsätta kunskaperna praktiskt.

Personal inom utbildningsområdet behöver särskild kunskap vid oro/misstanke om
att barn far illa på grund av upplevelser av våld i nära relationer.

Vid utredning av den våldsutsatta vuxna och barn som bevittnat våld behov av stöd
och hjälp ska särskilda utredningsmodeller och bedömningsinstrument användas
som stöd i arbetet.

Utsatta vuxna och barn som bevittnat våld ska erbjudas särskilda insatser mot våld
som kan behöva kombineras med socialtjänstens övriga bistånd. Socialtjänsten ska
kunna erbjuda följande särskilda insatser riktade mot våld:
-
Skyddat boende.
Tillfälligt boende för den våldsutsatta vuxna med kvalificerad personal och som har
skyddsanordningar, t.ex. larm och lås.
-
Information om skydd, råd, stöd, behandling och polisanmälan ska ges i så tidigt
skede som möjligt. Information behöver bl.a. vara tillgänglig för personer med olika
funktionsnedsättningar, på lätt svenska och olika språk. Information riktad till barn
ska anpassas efter barnets mognad och förmåga.
-
Råd, stöd och behandling, individuellt eller i grupp, särskilt riktad mot våld ska
erbjudas utsatta vuxna och barn samt barn som bevittnat våld.
-
Hjälp vid kontakt med andra myndigheter och förmedling av kontakt med
frivilligorganisationer.
-
Socialnämnden och barnoch utbildningsnämnden ska gemensamt utforma rutiner
för att säkerställa barns skolgång i samband med vistelse i tillfälligt boende eller
skyddat boende, som bedrivs av ideell organisation eller inom ramen för kommunal
verksamhet.

Våldsutövare ska erbjudas stöd och behandling individuellt eller i grupp.
Att erbjuda och ge insatser till dem som utövar våld är en viktig del i arbetet för att
förebygga och motverka våld.

Socialnämndens insatser för den enskilde ska vid behov utformas och genomföras i
samverkan med myndigheter och andra aktörer och nämnden ska aktivt verka för
att samverkan kommer till stånd.

Kartläggning av omfattningen av våld i nära relation.
Socialnämnden ska analysera om utbudet av insatser och andra sociala tjänster som
erbjuds våldsutsatta och barn som bevittnat våld svarar mot behoven i kommunen
(SOSFS 2014:4).
Den kartläggning av omfattningen av våld eller andra övergrepp mot kvinnor av
närstående och barn som bevittnat våld som socialnämnden regelbundet ska göra
(SOSFS 2014:4), är ytterligare ett område där socialtjänstens samverkan med
myndigheter och andra aktörer är viktig, bl.a. när det gäller att genomföra olika slags
datainsamlingar.
Basnivå för Norrbottens läns landsting
Basnivån för landstingets insatser utgår från Patientlagen, SOSFS 2014:4 och Sveriges
kommuner och landstings positionspapper ”För kvinnofrid – mot våld i nära relationer” samt
rekommendationer från Nationellt centrum för kvinnofrid vid Uppsala universitets.

Landstinget har en anvisning för arbetet med våld i nära relation.

Personal inom landstingets verksamheter: primärvård, akutsjukvård, barnsjukvård,
samt vuxenpsykiatri ska ha grundläggande kompetens och medvetenhet om
våldsutsatthet. Den personal som direkt ansvarar för att genomföra insatser ska ha
fördjupad kompetens.

Frågan om utsatthet av våld i nära relation ska rutinmässigt ställas och
dokumenteras i journalen.

Landstinget har ett ansvar att identifiera utsatta barn. Barnen ska erbjudas
omedelbara och förstärkta insatser utifrån barnets specifika behov. Arbetet sker i
samverkan mellan landsting, kommun och rättsväsendet.

Personal inom hälso- och sjukvården har skyldighet att vid oro/misstanke om att
barn far illa, omedelbart göra en skriftlig anmälan enligt Socialtjänstlagen kap14 § 1
samt Hälso- och sjukvårdslagen § 2c, § 2f samt § 2g.

Vid undersökning av våldsutsatta kvinnor och barn, samt barn som bevittnat våld
ska upprättande riktlinjer och rutiner följas.

Dokumentation av våldsutsatthet ska genomföras enligt upprättade riktlinjer och
rutiner.

Landstinget ska erbjuda följande särskilda insatser riktade mot våld:
-
Information om polisanmälan, skydd, råd, stöd och behandling.
Lättillgänglig information på landstingets hemsida om vart våldsutsatta, våldsutövare
samt anhöriga till våldsutövare kan vända sig för stöd och hjälp till behandling.
Information till barn enligt hälso- och sjukvårdslagen § 2g.
Information ska finnas på webbportalen Råd om vård 1177.
Utsatta kvinnor och barn samt barn som bevittnat våld ska erbjudas råd och stöd,
samt vid behov behandling särskilt riktad mot våld. Detta sker individuellt eller i
grupp.
Hjälp vid kontakt med andra myndigheter och förmedling av kontakt med
frivilligorganisationer.
-
-
Basnivå för Åklagarkammaren
Åklagaren leder alltid och ansvarar för utredningar om misstänkt brott mot nära anhörig och
mot målsäganden under 18 år samt utredningar om kontaktförbud. Åklagare tar biträde av
polismyndigheten för att vidta åtgärder under respektive utredning som exempelvis förhör
med olika bevispersoner. Åklagarmyndigheten och polismyndigheten är olika myndigheter
med olika ansvar. Åklagaren arbetar med fokus på såväl brottsoffer som förövare och under
krav på att iaktta objektivitet och rättssäkerhet.

Att utredningarna håller så hög kvalité som möjligt så att lagföring kan ske.

Att åklagare strävar efter närvaro vid förhör med målsäganden under 18 år för en
snabb och rättssäker utredning av misstänkt brott.

Att barn uppmärksammas i utredningar som brottsoffer i brottsskadelagens
mening.

Att barnens situation utreds, dokumenteras och uppmärksammas som försvårande
omständighet vid lagföring.

Att utredning och lagföring sker av brott mot målsäganden under 18 år inom tre
månader.

Att utredning och lagföring sker av brott mot målsäganden över 18 år inom sex
månader.

Att framställan sker till domstol om förordnande av målsägandebiträde, offentlig
försvarare och särskild företrädare för barn sker så snart som möjligt.

Att målsägandens skadeståndstalan förs i domstol.

Att de inblandade parterna bemöts på ett korrekt och empatiskt sätt.

Att pröva ansökningar om kontaktförbud.

Att åklagare medverkar i samverkansgrupper och bidrar med sin kompetens i olika
sammanhang i den utsträckning det är möjligt.
Basnivå för Region Nord – Polisområde Norrbotten insatser vid mäns våld
mot kvinnor och våld i nära relation
Polisen har tillsammans med Åklagarmyndigheten ansvar för brottsutredningen.

Effektivt ingripande, bedömning av risk, skydd av den utsatte. Initial riskanalys ska
göras av den polis som först möter med den utsatte.

Strukturerad riskanalys ska göras i enlighet med RPS riktlinjer och i samband med
bedömd risk erbjuds säkerhetssamtal/motiverande samtal.

Skyndsamt informera om rätten till målsägande biträde vid vissa brott.

Genomföra brottsutredningar på ett effektivt och säkert sätt med beaktande av de
fyra kända framgångsfaktorerna:
-
det finns vittnen som på något sätt styrker den utsattes berättelse,
förmår den utsatte att delta i den fortsatta utredningen,
dokumentera skador,
den misstänkte medger brottet åtminstone till viss del

Rutinmässigt informera, stödja och hjälpa den utsatte att få kontakt med
samhällets stödinstanser som kan ge hjälp vad gäller skyddat tillfälligt boende,
ekonomiskt och socialt stöd för den utsatte.

Vid misstanke om brott i nära relation där barn finns med, ska alltid en anmälan
skyndsamt skickas till Socialtjänsten i enlighet med SoL 14 .

Personal inom polisen Polismyndigheten ska ha grundläggande kompetens och
medvetenhet om våldsutsatthet inklusive särskilda behov hos sårbara grupper.

Lättillgänglig information på polisens hemsida om vad den som utsatts för brott i
nära relation har för rättigheter och hur polisen kan hjälpa den som utsatts.
Basnivå för samverkan i Norrbotten
Alla myndigheter som ingår i Samverkan mot våld och basnivån har ett ansvar att samverka i
enlighet med lagstiftning, föreskrifter och allmänna råd, riktlinjer, rekommendationer samt
Myndighetssamverkansplan i Norrbottens län och andra överenskommelser.
Socialnämnden har det yttersta ansvaret för sammankallande till samverkan och andra
myndigheter tar sitt ansvar genom att medverka i övergripande strategisk samverkan likaså i
specifika operativa samverkansmodeller. Landstinget, polisen och åklagarmyndigheten
agerar utifrån sin unika kunskap och sitt särskilda ansvar och uppdrag i de
samverkansstrukturer som finns tillgängliga.

Stöd till våldsutsatta personer och personer som utövar våld ska förbättras och
förstärkas genom samverkan för ett effektivare och samlat grepp till skydd, stöd
och hjälp för våldsutsatta personer utifrån deras individuella behov.

Strukturerade samverkansmodeller, t. ex enligt Från polisanmälan till stöd och
hjälp samt Anpassa utredningar efter barnens behov eller Samordnad individuell
planering (SIP) används vid operativ samverkan i individärenden mellan
myndigheterna.

Strategisk samverkan sker genom befintliga nätverk på nationell, regional och lokal
nivå;
– Myndigheterna är representerade i nationella nätverk, SKL
– Myndigheterna är representerade i regionala nätverk, t.ex. länsgruppen för
kvinnofrid och specialistgruppen Samverkan mot våld
– Myndigheterna är representerade i lokala nätverk för samverkan, till exempel lokal
myndighetssamverkansgrupp.

Operativ samverkan sker genom ett aktivt deltagande gällande planering,
samordning och utförande av insatser utifrån individens behov och på initiativ av
någon av samverkansparterna, t. ex genom Barnsamråd.
ARVIDSJAURS KOMMUN
Kommunstyrelsen
Sammanträdesdatum
Blad
2015-10-13
26
Ks §
Utredning av taxa för
miljö-, bygg- och
hälsoskyddsnämndens
verksamhet inom
miljöområdet
Dnr 00257/2014
051
Kommunfullmäktige beslutade 2014-11-24 § 191 att anta ny timtaxa för
miljö-, bygg- och hälsoskyddsnämndens verksamhet inom miljöområdet.
Kommunfullmäktige beslutade även i samband med detta att ge miljö-,
bygg- och hälsoskyddsnämnden i uppdrag att till kommunfullmäktiges
novembersammanträde utreda andra möjligheter att ta ut taxa samt att lyssna
med kommunens företagsorganisation om lämpliga tillvägagångssätt.
Miljö-, bygg- och hälsoskyddsnämnden har 2015-06-10 § 56 beslutat att
ställa sig bakom den utredning som upprättats 2015-05-27 och överlämna
den till kommunfullmäktige.
Justerandes sign
Beslutsunderlag
Kf 2014-11-25 § 91
Ks 2014-11-05 § 226
Förslag till taxa
Utdragsbestyrkande
Mbhn 2015-06-10 § 56
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
ARVIDSJAURS KOMMUN
Sa m mantrlidesd:llum
Miljö-, bygg- och hälsoskyddsnämnden
Sida
84
2015-06-10
KOMMUNSTYRELSEN
Inkom: 2015-08-31
Dnr
Mbhn § 56
Utredning av taxa
för miljö-, bygg- och
hälsoskyddsnämndens
verksalllhetinom
miUöområdet
00257/2014
-051
Dnr 2014-647
051
Kommunfullmäktige beslutade 2014-11-24 § 191 att anta ny timtaxa för
miljö-, bygg- och hälsoskyddsnämndens verksamhet inom miljöområdet.
Kommunfullmäktige beslutade även i samband med detta att ge miljö-,
bygg- och hälso skydds nämnden i uppdrag att till kommunfullmäktiges
novembersammanträde utreda andra möjligheter att ta ut taxa samt att lyssna
med kommunens företagsorganisation om lämpliga tillvägagångssätt.
Miljö- och byggchef Åsa Andersson har i en tjänsteskrivelse 2015-05-27
utrett ärendet.
Miljö-, bygg- och hälsoskyddsnämndens beslut
Miljö-, bygg- och hälsoskyddsnämnden ställer sej bakom den utredning
som upprättats 2015-05-27 och överlämnar den till kommunfiJllmäktige.
Exp:
Kommunfullmäktige
Åsa Andersson
Utdragsbestyrkande
Arvidsjaurs kommun
Á
Datum
Reg.nr
2015-05-27
2014-64
47-4
Handläggare
Åsa Andersson
MILJÖ-, BYGGB
OCH
H
HÄLSOSK
KYDDSNÄM
MNDEN
Direktval
0960-157 89
Tjän
nsteskrivelse med anlledning av kommunfu
k
ullmäktigessbeslut
20144-11-24 § 191 om taxaa för miljö--, bygg- och
h hälsoskydddsnämndeens
verk
ksamhet inom miljöom
mrådet
Bak
kgrund
Kom
mmunfullmääktige besluutade 2014
4-11-24 att anta ny ttimtaxa förr miljö-,
byggg- och hälsoskyddsnäm
mndens verrksamhet inom miljöom
mrådet. Av beslutet
fram
mgår även att
a miljö-, bbygg- och hälsoskydds
h
snämnden få
får i uppdraag att till
kom
mmunfullmääktiges samm
manträde i november 2015 utredaa andra mö
öjligheter
att ta ut taxa saamt att lyssnna med kom
mmunens fö
öretagarorgganisation om
m lämpliga tillvägagån
ngssätt.
Utgåångspunkter
Prinncipen att fö
örorenaren sska betala liigger till gru
und för ekoonomiska stäällningstagaanden inom
m miljö- ooch hälsoskyddsområd
det. Princiipen ingår i Riodokuumentet (Po
ollution Payy Principle)) och i EU:s Rom-förddrag. Riksdaagen har
medd detta som
m grund haft
ft som utgån
ngspunkt att myndighheternas verrksamhet
enliggt miljöbalken som hhuvudprincip
p ska vara avgiftsfinaansierad. Det
D finns
förfaattningskrav
v i 7 § tillssynsförordningen att tillsynsmynddigheten skaa ha tillräckkligt med reesurser och kompetens.. För att ha möjlighet aatt hålla de resurser
som
m behövs förr att bedrivva en tillsyn
n med hög kvalitet
k
är ddet viktigt att kommunnerna använ
nder sig av dde möjlighetter som finn
ns till avgift
ftsuttag.
Enliigt kommun
nalrättsliga grundsatserr står det kommunernaa fritt att fiinansiera
sin verksamhet
v
med skatteemedel. Kom
mmunerna är därför innte skyldigaa att ta ut
avgiifter för prö
övning ochh tillsyn enlligt miljöbaalken. Det är från kom
mmunalrättsslig synpunk
kt också goodtagbart attt kommunerrna bara tarr ut avgifterr för viss
prövvning och tillsyn enligtt miljöbalkeen, under förutsättning att det finnss sakliga
skäl för det (jfr.. 2 kap. 2 § kommunalllagen).
En strävan
s
efteer att avgifttsfinansiera tillsynen tiillgodoser ddock intressset av en
meraa likvärdig tillsyn och av konkurrrensneutraliitet. Regerinngen har i propositp
ioneen om miljö
öbalk uttrycckt att mynd
digheternas miljöarbetee så långt so
om möjligt bör
b avgiftsffinansieras ((prop. 1997
7/98:45 del 1 s. 516):
Regeringen vill understtryka vikten
R
n av att myn
ndigheternaas verksamh
het i
m
möjligaste
mån
m avgiftsfi
finansieras. Tillsynen över
ö
hela miiljöbalkens områåde bör so
om idag som
m huvudprrincip vara avgiftsfinaansierad. Reegeriingen bedömer inte attt det finns skäl att, i enlighet
e
meed vad LRF
F anPostadress
Telefon
Telefax
x
E-post
Plussgiro
933 81 ARVID
DSJAUR
0960-155 00, växel
0960-12
29 40
600 68-4
fört, begränsa avgiftsmöjligheten till tillståndspliktig verksamhet. Så
långt det är möjligt bör samma principer gälla för finansiering av tillsynen enligt hela miljöbalken. En tillsynsmyndighet bör således få ta ut
avgift för tillsyn av olika objekt på ett enhetligt sätt oavsett om tillsynen
avser miljöfarlig verksamhet, kemikalieanvändning eller annat som regleras av balkens bestämmelser.
I motiven till miljöbalken för regeringen ett allmänt resonemang om vissa utgångspunkter för avgiftsfinansieringen (prop. 1997/98:45 del 2 s. 288). Avgifterna ska enligt regeringens bedömning omfatta myndigheternas kostnader i
samband med prövning och tillsyn och kostnader i anmälningsärenden. Det är
särskilt viktigt att beakta de begränsningar som finns i regeringsformen när det
gäller bedömningen av vilka kostnader för verksamhet av förebyggande och
stödjande karaktär, t.ex. rådgivning, information och liknande verksamhet, som
kan finansieras genom avgifter, d.v.s. verksamhet som inte kan hänföras till
direkt myndighetsutövning. Det är framförallt när myndigheten arbetar med
förebyggande åtgärder som rådgivning, utredning och uppföljande verksamhet
av mer generell karaktär. En viss schablonisering vid utformningen av avgiftsförordningarna är därför nödvändig. Förordningarna måste dock utformas så att
avgifterna kommer att stå i rimlig proportion till de kostnader som den avgiftsbetalande förorsakar myndigheterna.
För kommunal verksamhet gäller allmänt självkostnadsprincipen, som uttrycks
i 8 kap. 3c § kommunallagen. Kommuner och landsting får inte ta ut högre
avgifter än som svarar mot kostnaderna för de tjänster eller nyttigheter som
kommunen eller landstinget tillhandahåller (självkostnaden).
Av betydelse för avgiftsuttaget i kommunal verksamhet är även likställighetsprincipen, som uttrycks i 2 kap. 2 § kommunallagen. Kommuner och landsting
skall behandla sina medlemmar lika, om det inte finns sakliga skäl för något
annat. Bestämmelsen innebär att särbehandling av vissa kommunmedlemmar
eller grupper av kommunmedlemmar endast är tillåten på objektiva grunder.
Likställighetsprincipen innebär vid fördelning av avgifter att lika avgift ska
utgå för lika prestation eller att kommunmedlemmar som befinner sig i motsvarande läge ska betala samma avgifter. Kommunen får t.ex. inte ta ut andra
avgifter av fritidsboende än av permanentboende för samma handläggning.
Likställighetsprincipen medger heller ingen inkomstfördelande verksamhet.
Däremot finns det inget hinder mot att differentiera avgifterna med hänsyn till
kostnadsskillnader mellan olika prestationer.
Nuvarande taxemodell
Den taxemodell som Arvidsjaurs kommun använder för uttag av avgifter vid
handläggning och tillsyn för miljö-, bygg- och hälsosskyddsnämndens verksamhet inom miljöområdet följer Sveriges Kommuner och Landstings (SKL)
taxemodell – steg 1. Modellen tillämpas av de flesta svenska kommuner. Vad
steg 2 och 3 innebär förklaras i nästa avsnitt.
Nuvarande taxa är timavgiftsbaserad, vilket innebär att även årsavgifterna är
baserade på en tidsfaktor. SKL har i sitt taxeförslag föreslagit vilken tidsfaktor
olika verksamhetstyper enligt miljöprövningsförordningen och förordningen
om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd bör ha. Det innebär att taxan har
både timavgifter och fasta årsavgifter (som bygger på en tidsfaktor). Enbart
timavgift debiteras vid handläggning av anmälnings- och prövningsärenden
samt för mindre tillsynsobjekt med begränsad omfattning och utan regelbunden
uppföljning, i enlighet med SKL:s modell. För uträkning av timtaxan har
SKL:s beräkningsverktyg använts.
Riskbaserad taxa – steg 2 och steg 3
År 2008 presenterade Sveriges Kommuner och Landsting riskklassningsmodellen för att stödja taxesättning av kommunernas verksamhet inom miljöbalkens område. Syftet var att ge kommunerna ett verktyg som ökar möjligheten
att planera tillsynsarbetet och som bygger på verkliga förutsättningar. Syftet
var också att styra tillsynen mot verksamheter där riskerna för människors
hälsa och miljön är som störst, samtidigt som objekt som tar myndighetens tid i
anspråk ska betala för den nedlagda tiden. Modellen för taxesättning är uppbyggd i tre steg.
Den första delen (steg 1) är att placera in verksamheterna branschvis och efter
storlek, vilket ger ett underlag till avgift. Modellens andra steg (steg 2) är en
riskbedömning som går ut på att med stöd av kriterier bedöma hur riskfylld
varje verksamheten är och utifrån denna kunskap placera verksamheten i en
avgiftsklass. Inspektören gör under besöket en bedömning, med hjälp av en
checklista, av hur företaget hanterar riskerna och vilken påverkan verksamheten har på människors hälsa och miljön. Den tredje delen (steg 3) ger kommunen möjlighet att premiera företaget för hur bra man t.ex. arbetar med egenkontroll eller minskad klimatpåverkan från verksamheten. Genom att göra ett bra
miljöarbete, som går längre än vad lagen kräver, ska det finnas möjlighet att
påverka sin tillsynsavgift. En sådan erfarenhetsbedömning gör det möjligt att
premiera verksamheter som ligger i framkant och minskar myndighetens tillsynsbehov.
Modellen ger även förutsättningar att knyta ihop den mera vardagliga tillsynen
med de övergripande nationella miljö- och folkhälsomålen, främst vad gäller
växthusgasernas påverkan och kemikalieanvändningen. Att en verksamhet arbetar utifrån dessa samt har klart uttalade policys och en dokumenterad målmedvetenhet vad gäller ”hållbar utveckling”, ger utslag i det resultat som den
samlade bedömningen ger. En verksamhets lokalisering är också en tung faktor
i modellen, eftersom lokaliseringen i sig kan ge omfattande påverkan på i
första hand närmiljön. I erfarenhetsbedömningen har en verksamhets egenkontroll stor betydelse. Ju bättre man sköter sitt miljö- och hälsoskyddsarbete, utan
att myndigheten behöver ingripa, desto färre tillsynstimmar behövs och tvärtom. Vid bedömningen av tillsynsbehovet tar myndigheten hänsyn till i vilken
utsträckning verksamhetsutövaren känner till sina miljörisker och hur denne
arbetar med att minimera och förebygga dem. Det blir därigenom en morot att
leva upp till kraven på egenkontroll som ställs enligt miljöbalkens 26 kap. 19 §.
Riskbedömning – steg 2
Bedömningen baseras på att verksamheten får riskpoäng utifrån följande faktorer:
- Markförhållanden, lokalisering m.m.
- Kemiska produkter
- Tillägg av riskpoäng för verksamheten
Verksamheten placeras i en avgiftsklass som grundas på verksamhetens tillsynsbehov. Utifrån olika faktorer och bedömningsgrunder kan verksamheten
flyttas till en annan kolumn i en riskbedömningstabell. Tabellen finns beskriven i taxeunderlaget som finns på SKL:s webbplats. Man erhåller då ett annat
tillsynsbehov uttryckt i timmar per år.
Följande faktorer, bedömningsgrunder och riskpoäng används:
Faktor och bedömningsgrund
1. Markförhållanden, lokalisering m.m.
a) Historisk förorening i mark eller byggnad
b) Närhet till bostäder, skola, förskola, sjukhus, vårdlokaler eller inom vattenskyddsområde
c) Påverkar miljökvalitetsnorm
2. Kemiska produkter
Särskilt farliga kemikalier, utfasningsämnen eller prioriterade
riskminskningsämnen
3. Tillägg av riskpoäng
a) Verksamheten berörs av specialbestämmelser
b) Använder ej förnybar energi
c) Särskilt transportintensiv verksamhet
d) Ytterligare delar i en hälsoskyddsverksamhet som medför ökade risker eller ökat tillsynsbehov
Riskpoäng
1
1
1
1
1
1
1
1-6
Erfarenhetsbedömning – steg 3
Utöver bedömningar av verksamhetens inneboende risker, behöver myndigheten ett system för att kontrollera hur verksamhetsutövaren hanterar dessa i det
dagliga arbetet. Erfarenhetsbedömningen bygger på två enkla checklistor, som
inspektören fyller i efter genomförd inspektion. Den första ”Checklista för erfarenhetsbedömning” värderar hur egenkontrollen fungerar samt hur verksamhetsutövaren i övrigt hanterar riskerna för människors hälsa och miljön. Den
andra ”Checklista för bedömning av eventuell premiering” värderar om verksamhetsutövarens arbete med att minimera riskerna för människors hälsa och
miljön utförs på ett sådant sätt att myndighetens generella tillsynstid kan minskas.
Beroende på utfallet av inspektionen erhålls i den första checklistan ett antal
erfarenhetspoäng som varierar från 0 till 7. Erfarenhetspoängen ger underlag
för beräkning av den ytterligare tid som myndigheten i första hand beräknas
behöva lägga ner på återbesök, informationsinhämtning o.s.v. med anledning
av inspektionsunderlaget.
Checklista för erfarenhetsbedömning
Efter varje ordinarie tillsynsbesök görs en erfarenhetsbedömning med ledning
av frågorna i tabellen på nästa sida
.
Frågor med alternativa svar
1. Hur hanterar verksamheten sin egenkontroll?
a) Rutiner för egenkontroll finns och följs
b) Rutiner för egenkontroll finns och följs, men anmärkningar på verksamheten som kan härledas till brister i
egenkontrollen finns.
c) Rutiner för egenkontroll finns, men används inte eller
endast i obetydlig omfattning
d) Rutiner för egenkontroll saknas
2. Erfarenheter sedan senaste tillsynsbesöket
a) Ändamålsenliga åtgärder har vidtagits mot samtliga tidigare avvikelser
b) Ändamålsenliga åtgärder har vidtagits mot vissa, men inte
samtliga, tidigare avvikelser
c) Ändamålsenliga åtgärder har inte vidtagits mot samtliga
tidigare avvikelser
3. Värdering av aktuell inspektion
a) Inga brister upptäcks vid inspektionen
b) Brister upptäcks, men endast smärre ej allvarliga brister,
vilka inte kräver återbesök
c) En eller flera allvarliga brister upptäcks vid inspektionen
av sådan art att de motiverar återbesök
Erfarenhetspoäng
0
1
2
3
0
1
2
0
1
2
Erfarenhetsbedömningens påverkan på tillsynstid och extra avgifter
Erfarenhetspoängen för de olika frågorna summeras efter genomförd inspektion. I erfarenhetsbedömningen kan man få sammanlagt högst 7 erfarenhetspoäng. Det finns en inbyggd ”morot” i erfarenhetsbedömningen som ska stimulera företagaren att sträva efter ständiga förbättringar. Det företag som i erfarenhetsbedömningen erhåller 0 erfarenhetspoäng, ges 2 premiepoäng i premieringssystemet vilket leder till sänkt årsavgift.
Erfarenhetspoäng
0–1
2
3
4
5
6
7
Resultat
Ingen påverkan på tillsynstid eller avgift.
Verksamhetsutövaren får en varning i inspektionsrapporten om
att extra tillsynstid kan påföras om bristerna inte har åtgärdats
inom meddelad tid. Har bristerna inte åtgärdats i tid påförs
timavgift för den tid som den extra kontrollen tar.
Avgift för två timmars extra tillsynstid faktureras efter genomförd inspektion
Avgift för fyra timmars extra tillsynstid faktureras efter genomförd inspektion.
Avgift för sex timmars extra tillsynstid faktureras efter genomförd inspektion.
Avgift för åtta timmars extra tillsynstid faktureras efter genomförd inspektion.
Avgift för tio timmars extra tillsynstid faktureras efter genomförd inspektion.
Checklista för bedömning av eventuell premiering
Efter varje ordinarie tillsynsbesök görs en bedömning av eventuell premiering
med ledning av följande frågor.
Frågor med alternativa svar
1. Vilken är summan av erfarenhetspoängen under frågorna
1, 2 och 3 i ”Checklista för erfarenhetsbedömning”
a) 0 eller 1 erfarenhetspoäng
b) 2 erfarenhetspoäng
c) 3 – 7 erfarenhetspoäng
2. Har verksamheten en dokumenterad miljöinriktad transportstrategi som man följer?
a) Ja
b) Nej
3. Har verksamheten en dokumenterad miljöinriktad energistrategi som man följer?
a) Ja
b) Nej
Premiepoäng
2
0
-2
1
0
1
0
Premiepoängen genererar lägre tillsynsavgifter genom att verksamheten flyttas
ett eller två steg till vänster i riskbedömningstabellen. Mer om premieringen
finns att läsa i bilaga 1.
Läget i andra kommuner
Bromölla kommun håller i en mejllista kallad Timtaxetabellen där landets miljöchefer är med. Bromölla kommun uppdaterar återkommande en förteckning
med kommunernas taxor för miljötillsyn och livsmedelskontroll. I listan finns
för tillfället uppgifter från 197 kommuner och 8 miljöförbund. En fråga om
vilka kommuner som infört riskbaserad taxa (steg 2 och 3) för miljötillsyn
ställdes september 2014 till mejlgruppen. Då svarade åtta kommuner att de
hade infört eller ska införa riskbaserad taxa. Ystad-Österlenregionen svarade
att de införde riskbaserad taxa 2012, men beslutat att upphöra med det från
1 jan 2015 då man upplevde den svår att använda och krävde mycket statistik.
Övriga kommuner som infört riskbaserad taxa var nöjda med det. Ingen kommun har lämnat information att de har andra taxemodeller än den SKL föreslagit för miljötillsynen.
Sveriges Kommuner och Landsting undersöker vart fjärde år handläggningskostnaderna och kostnadstäckningsgraderna inom kommunernas miljö- och
hälsoskyddsförvaltningar. 2014 års enkät hade fokus på finansieringsfrågorna
inom miljöbalks- och livsmedelsområdet. Resultaten visar att fler än nio av tio
kommuner använder delen om avgiftsklasser (steg 1) i SKL:s underlag. Drygt
fem av tio kommuner använder delen om riskbedömning och nästan fyra av tio
tillämpar erfarenhetsbedömningen. Mest använd är delen om inplacering i avgiftsklasser, det vill säga hur mycket tid olika branscher har i årlig tillsynstid.
Trenden är densamma oavsett kommunstorlek.
Riskbedömning, erfarenhetsbedömning och premiering tillämpas till högre
andel av de största kommunerna (50 001 eller fler invånare) än övriga kommunstorlekar (färre än 50 000 invånare). Ändå tillämpar färre än 60 procent av
de största kommunerna erfarenhetsdelen och endast ungefär 40 procent använder premieringen.
Undersökningen som SKL genomfört visar också att ersättningen för handläggningen har ökat vilket visar att kommunerna i allt större grad tar betalt för
den tillsyn de utför. Ett av miljö-, bygg- och hälsoskyddsnämndens förslag till
mål (åren 2016-2018) som överlämnats till kommunstyrelsen är att tillsynsverksamheterna ska vara kostnadseffektiva i enlighet med fullmäktiges övergripande mål om ekonomi.
Andra sätt att ta ut avgift än enligt SKL:s modell
För att utreda andra möjliga sätt att ta ut avgift än vad som följer SKL:s taxemodell har närmare kontakt tagits med miljöchefer och miljöhandläggare i
norr- och västerbotten. Samtliga följer SKL:s taxemodell. I Norrbotten har
Älvsbyn riskbaserad taxa (steg 2), övriga kommuner i norrbotten har liksom vi
steg 1. De vi haft kontakt med (SAMSA-kommunerna, Boden, Jokkmokk,
Kalix, Luleå, Skellefteå, Pajala, Umeå, Övertorneå och Örnsköldsvik) har svårt
att se hur man på ett bättre sätt skulle kunna avgiftsfinansiera tillsynen än den
modell som finns idag.
Vi har diskuterat om det vore möjligt att t.ex. bara ha rörliga avgifter, dvs inga
fasta årsavgifter. Ingen har ansett det vore ett möjligt eller rättvist alternativ.
Av SKL:s underlag till nuvarande taxemodell framgår också att det inte vore
lämpligt av olika anledningar bl.a. pga följande:





Tillsynsverksamheten innehåller arbetsuppgifter och moment som kan
vara svåra att knyta till ett enskilt objekt. Exempel på detta är recipientundersökningar, inventeringar, informationsinsatser, miljöövervakning,
branschspecifika utbildningar m.m. där direkta motparter saknas.
Samtliga kostnader för tillsynsverksamheten går inte att fördela på respektive verksamhet eller objekt för varje år, bl.a. eftersom flera av de
mindre verksamheterna inom respektive bransch kontrolleras vartannat
eller vart tredje år1. Tillsynsavgifterna svarar mot myndighetens kostnad i ett längre perspektiv än ett år och en årlig motprestation i form av
inspektion kan därför inte utkrävas från tillsynsmyndigheten, vilket
SKL anser är viktigt att klargöra för verksamhetsutövarna.
Tiden myndigheten lägger ner på den första verksamheten i branschen
är oftast betydligt längre än den tid som behövs för förberedelser och
efterarbete för den sista verksamheten
Även planering av gemensamma branschvisa tillsynsaktiviteter täcks in
i årsavgiften. I det arbetet tar kommunen fram metoder för tillsynen
genom checklistor, informationsmaterial samt andra typer av förberedelser inför insatsen.
Administrationen ökar då beslut måste fattas efter varje kontroll
Under år 2013 och 2014 har avgifter för livsmedelskontrollen fått särskild
uppmärksamhet i fall där företag fått betala för livsmedelskontroll som inte
utförts. Efter kritik från företagen införde Rättviks kommun ett annat sätt att ta
ut taxa. Man beslutade att alla livsmedelsanläggningar betalar en lika stor fast
årlig avgift på ett fastställt belopp. Därutöver debiteras livsmedelsanläggningarna i efterhand för utförd kontroll. Vi har tittat närmare på den modellen och
1. SKL har föreslagit att företag som betalar för sju timmar eller mer per år normalt
ska få tillsynsbesök minst en gång per år. De företag som betalar för fyra till sex timmar per år ska få ett tillsynsbesök vart annat år och företag som betalar för mindre än
fyra timmar per år ska besökas vart tredje år.
kunnat konstatera att modellen innebär att de mindre företagen i vår kommun
(som idag har 1-2 timmars kontrolltid) skulle få betala mer för sin tillsyn. Det
rör sig idag om 34 av våra 105 livsmedelsverksamheter.
Livsmedelsverket och länsstyrelsen utförde en revision av livsmedelskontrollen
i Rättvik efter att modellen blivit uppmärksammad. Efter revisionen gick
Livsmedelsverket ut med att man är mycket kritisk till modellen av olika anledningar. Livsmedelsverket anser att modellen strider mot gällande lagstiftning och befarar att de kommuner som efterdebiterar delar av kontrollavgiften
får svårigheter att upprätthålla en tillräcklig kontroll och att ha en tillräcklig
och kompetent bemanning. Verket menar även att man i propositionen till
livsmedelslagen (2006:804) framhåller vikten av gemensamma riktlinjer för att
säkerställa en likvärdig tillämpning av avgiftssystemet i Sverige. En kommun
förelades av Livsmedelsverket under år 2014 att ta ut avgift i enlighet med förordning (2006:1166) om avgifter för offentlig kontroll av livsmedel och vissa
jordbruksprodukter. Livsmedelsverket har också meddelat att de kommer att
särskilt uppmärksamma de kommuner som väljer att efterdebitera sina kontrollobjekt.
Under Norrbottens miljöchefs- och ordförandedagar 19-20 maj 2015 deltog
personal från SKL. Det framkom då att man inte avser ändra underlaget till
nuvarande taxemodell för tillsyn inom miljöbalkens områden.
Lyssna med företagen
Av kommunfullmäktiges beslut om att uppdra till miljö-, bygg- och hälsoskyddsnämnden att utreda andra sätt att ta ut taxa framgår även att nämnden
ska lyssna med kommunens företagarorganisation om lämpliga tillvägagångssätt. Det anser vi inte varit möjligt att göra på ett bra sätt utan att det ska uppstå
en jävssituation. De lokala företagare som vi ansett skulle kunnat bidra med
kunskap och information i utredningen är de företagare som själva har verksamheter med miljötillsyn. Dessa företagare får inte vara med och utreda eller
ta beslut om en taxa där de själva skulle kunna få ekonomisk vinning. Vi har
istället valt att göra en omvärldsbevakning om vad landets branschorganisationer anser om taxor för myndighetsutövning. Slutsaten av den är att den viktigaste frågan inte handlar om själva kostnaden eller taxemodellen för tillsyn,
utan att man verkligen får den tillsyn man betalar för. Den synpunkten är även
uppmärksammad av de centrala och regionala myndigheterna liksom SKL.
Svenskt näringsliv har även noterat att skillnaderna mellan kommunerna är
stor.
Vartannat år genomför miljö- och byggenheten enkätundersökningar som
skickas till verksamhetsutövarna inom livsmedels- och miljötillsynsområdena.
Verksamhetsutövarna får frågor om hur nöjda de är med olika områden som
har med tillsynen eller prövningen att göra, möjligheter att lämna egna kommentarer om tillsynen finns också. Rapporterna redovisas för nämnden, kommunfullmäktige och publiceras på kommunens hemsida. I enkäten har en femgradig skala använts. Värde ett (1) är det lägsta värdet och motsvarar ett stort
missnöje medan värde fem (5) motsvarar att vara helt nöjd. Svaren redovisas i
form av medelvärden på den 5-gradiga skalan. På frågan om hur nöjd man är
med tiden mellan kontrollerna blev medelvärdet på båda enkätundersökningarna (livsmedelskontroll och miljötillsyn) 4,0. På frågorna om inspektionens genomförande och omfattning blev medelvärdet 3,8 på miljötillsynsenkäten och
4,2 på livsmedelsenkäten. Miljö- och byggenhetens slutsats utifrån undersök-
ningen är att företagen är nöjda med omfattningen på kontrollerna och med de
intervall som tillsynen genomförts med.
Miljö-, bygg- och hälsoskyddsnämndens tillsynsverksamheter har blivit granskade ett flertal gånger inom områdena miljö- och hälsoskyddstillsyn, dricksvattentillsyn, tobakstillsyn och livsmedelstillsyn, både av Länsstyrelsen och av
Livsmedelsverket. I våra kontrollplaner prioriteras alltid de objekt som betalar
fasta årsavgifter. Verksamheter med de högre avgifterna är högt prioriterade
eftersom de också har det största behovet av tillsyn. Innan ett beslut om avgift
fattas får verksamhetsutövaren möjlighet att lämna sina synpunkter. Besluten
går att överklaga. Vi har granskat våra överklagade beslut de senaste fem åren
och kan konstatera att inget beslut om årsavgift har överklagats.
Slutsats
Nuvarande taxemodell som Sveriges kommuner använder för miljötillsyn är
utredd av SKL som den mest lämpade. Underlaget till taxemodellen är omfattande. Vi har inte de resurser som krävs för att genomföra en lika analyserande
utredning om lämplig taxemodell. Om kommunerna använder samma modell
får man en gemensam och likvärdig tillämpning i landet.
Vi kan konstatera att det inte är så många kommuner som tillämpar steg 2 och
3 i dagsläget, vilket kan bero på att systemet kan verka krångligt och tidskrävande. I vissa fall kanske man antar att arbetet med att göra riskbedömningarna
är alltför omfattande för att man inledningsvis ska kunna klara av det med befintliga resurser. Vilket kan vara anledning till att det framförallt är de större
kommunerna som gått vidare till steg 2 och 3. När systemet väl är infört verkar
de flesta vara nöjda. Till en början kan erfarenhetsbedömningen (steg 3) innebära att de mindre företagen, som inte har samma resurser som de stora företagen, att arbeta med egenkontroll och att hålla sig uppdaterad med de regler som
rör den egna verksamheten, få högre avgifter. Men med en fungerande egenkontroll och i övrigt få avvikelser vid tillsyn minskar kontrollbehovet och därmed avgiften. En fördel med metoden är att man kan identifiera och prioritera
de tillsynsinsatser som krävs. Den ger därför ett mycket bra underlag för tillsynsplaneringen. Tillsynen ska utgå från varje verksamhets förutsättningar och
risker vilket i princip utgör grunden för bedömning av tillsynsbehovet.
Enligt den taxa som vi har idag betalar alla i samma bransch och av samma
storlek lika mycket för sin tillsyn. En riskbaserad taxa innebära att de som behöver få mer tillsyn också får betala mer för den. Det finns för- och nackdelar
med att vara kvar i steg 1 eller gå vidare till steg 2 och 3. Nackdelarna med att
gå vidare är att tillsynen kan bli dyrare för de mindre verksamheterna som vi av
erfarenhet vet har mindre resurser att arbeta med sin egenkontroll och hålla sig
uppdaterad med reglerna och miljöriskerna inom sitt verksamhetsområde. En
riskbaserad taxa kommer också innebära mer administration. Den stora fördelen är dock att tillsynen prioriteras där den är som störst och att det blir tydligare för företagen vad det ställs för krav.
Miljö- och byggenhetens slutsats är att man bör fortsätta använda den modell
som kommunernas branschorganisation arbetat fram. Miljö- och byggenheten
ställer sig också positiv till att gå vidare till att göra riskbedömningar av verksamheterna och därefter placera dem i avgiftsklasser.
För Miljö- och byggenheten
Åsa Andersson
Miljö- och byggchef
BILAGA 1
Premieringssystemets inverkan på den årliga tillsynsavgiften.
Under vissa förutsättningar sker en premiering som resulterar i nedsättning av
den fasta årliga avgiften. Nedsättningen sker genom att företagets ursprungliga
placering i riskkolumn ändras genom en stegvis förflyttning åt vänster. Ett företag kan erhålla högst 2 stegs kolumnförflyttning. Avgiftsnedsättningen träder
i kraft vid nästkommande faktureringstillfälle av den fasta årliga avgiften. Bedömningen görs utifrån resultatet av inspektionen med hjälp av ”Checklista för
erfarenhetsbedömning” och ”Checklista för bedömning av eventuell premiering”.
Ett företag sparar sina intjänade premiepoäng från tidigare tillsynsbesök och
adderar de premiepoäng som det aktuella besöket eventuellt ger upphov till.
Man kan samla högst 4 premiepoäng. Om företaget vid något tillfälle, efter att
man erhållit premiepoäng och kolumnförflyttning åt vänster, får minuspoäng
(orsakas av att man i erfarenhetssystemet erhåller mer än 2 erfarenhetspoäng)
dras dessa ifrån den ihopsamlade premiepoängsumman och företaget flyttas ett
steg åt höger i riskkolumnerna. Den nya placeringen får inte vara högre än den
som erhölls vid grundklassningen.
Ett företag som tidigare inte uppnått någon premiepoäng kan inte få förflyttning åt höger i riskkolumnerna.
1 – 2 premiepoäng ger ett kolumnsteg till vänster
3 – 4 premiepoäng ger två kolumnsteg till vänster
Riskbedömningstabell som visar tillsynstiden i olika avgiftsklasser och riskklasser. T i tabellen innebär att tillsynen av verksamheten sker på timtid. Riskbedömningarna görs om i samband med förändringar i verksamheten.
Avgiftsklass
A
B
0
Riskkolumner2
1
2
3
1
T
T
T
T
2
3
4
5
6
2
T
T
2
3
4
5
6
7
8
3
2
3
4
5
6
7
8
9
10
4
4
5
6
7
8
9
10
11
12
5
6
7
8
9
10
11
12
13
15
6
7
8
9
10
12
13
14
16
18
7
9
10
12
14
15
16
17
20
25
8
12
13
16
18
20
21
23
26
30
9
15
17
20
23
25
26
29
33
40
10
18
20
24
27
30
32
35
39
45
11
21
23
28
32
35
37
40
46
55
12
24
26
32
36
40
42
46
52
60
13
27
30
36
41
45
47
52
59
70
14
30
33
40
45
50
53
58
65
75
15
33
36
44
50
55
58
63
72
85
16
36
40
48
54
60
63
69
78
90
17
39
43
52
59
65
69
75
85
100
18
42
46
56
63
70
74
81
91
105
19
45
50
60
68
75
79
86
98
115
20
48
53
64
72
80
84
92
104
120
21
51
56
68
77
85
90
98
111
130
22
54
59
72
81
90
95
104
117
135
23
57
63
76
86
95
100
109
124
145
24
60
66
80
90
100
106
115
130
150
25
66
73
88
99
110
116
127
143
165
26
72
79
96
108
120
127
138
156
180
27
78
86
104
117
130
137
150
169
195
28
84
92
112
126
140
148
161
182
210
29
96
106
128
144
160
169
184
208
240
30
108
119
144
162
180
190
207
234
270
31
120
132
160
180
200
211
230
260
300
32
135
149
180
203
225
237
259
293
340
33
150
165
200
225
250
264
288
325
375
4
5
6
Tillsynstid
Utifrån klassningen i riskbedömningen erhålls den tillsynstid för vilken företaget ska betala den
fasta årliga avgiften.
2
T= Timavgift
ARVIDSJAURS KOMMUN
Kommunstyrelsen
Sammanträdesdatum
Blad
2015-10-13
27
Ks §
Taxor och avgifter inom
omsorgen om äldre och
funktionshindrade
Dnr 00255/2015
051
Kommunfullmäktige antog 2013-11-25 § 169 taxor och avgifter inom
omsorgen om äldre och funktionshindrade.
Socialnämnden har 2015-09-28 § 65 upprättat förslag till reviderad taxa och
har överlämnat den till kommunfullmäktige för fastställelse.
Justerandes sign
Utdragsbestyrkande
ARVIDSJAURS KOMMUN
Sammanträdesdatum
Socialnämnden
Blad
2015-09-28
104
Bilaga
Sn § 65
Taxor och avgifter inom
omsorgen om äldre och
funktionshindrade
Dnr 00213/2015
051
Kommunfullmäktige antog 2013-11-25 § 169 taxor och avgifter inom
omsorgen om äldre och funktionshindrade.
Förslag föreligger att tillföra en ny avgift för medboendei vård och
omsorgsboende; 700 kr/månad som inkluderar tvätt, städning, larm,
förbrukningsvaror.
Socialchef Ann-Sofi Levander har 2015-09-01 inlämnat tjänsteskrivelse i
ärendet.
Den nya avgiften har införts i dokumentet ”Taxor och avgifter inom
omsorgen om äldre och funktionshindrade. Dokumentet har också reviderats
till 2015 års siffror vad gäller avgiftsbelopp som ska indexuppräknas.
Socialnämndens förslag till kommunfullmäktige
1.
2.
2.
3.
4.
Föreslå kommunfullmäktige att anta reviderat dokument ”Taxor och
avgifter inom omsorgen om äldre och funktionshindrade”
Serviceavgift för medboende i vård och omsorgsboende börjar gälla
från och med 2015-12-01.
Om den sökande inte uppger sin inkomst ska högsta avgift debiteras
inom respektive omsorgsnivå.
Om den sökande inte sökt bostadstillägg ska högsta avgift debiteras
inom respektive omsorgsnivå.
Kommunfullmäktiges beslut 2013-11-25 § 169 upphör att gälla.
_____
Beslutet skickas till;
Justerandes sign
Utdragsbestyrkande
Bilaga till socialnämndens protokoll 2015-09-28 § 65.
1 (13)
Arvidsjaurs kommun
Förslag till
Taxor och avgifter inom omsorgen
om äldre och funktionshindrade
Antagen av kommunfullmäktige 2015-xx
2 (13)
Innehållsförteckning:
Lagtext
sid. 3
Begreppsförklaringar
sid. 3
Sammanfattning
sid. 4
Fastställande av hemtjänst/vårdavgift
sid. 5
Räkneexempel hemtjänst/vårdavgift
sid. 6
Matkostnader, konsumentverkets uträkning
sid. 7
Matkostnader särskilda boenden
sid. 7
Matabonnemang ordinärt boende
sid. 8
Reducering matabonnemang
sid. 8
Avgifter makar
sid. 9
Avgifter för hemtjänst
sid. 9
Taxa för tillfälliga insatser, trygghetslarm
korttidsboende mm
sid 10
Avgiftsbefrielse vid frånvaro
sid. 11
Vårdavgift särskilda boenden/
korttidsboende
Avgifter inom hemsjukvården
sid. 12
Ändring av avgiftsbeslut
sid. 12
Avgifter enligt LSS
sid. 13
3 (13)
Avgifter inom omsorgen om äldre och funktionshindrade
Den 1 juli 2002 och i januari 2003 trädde nya bestämmelser om avgifter inom omsorgen om
äldre och funktionshindrade ikraft. Bestämmelserna innebär i korthet att:




I lagen anges ett högsta belopp som kommunerna får ta ut i avgift för hemtjänst,
kommunal hälso- och sjukvård, dagvård etc. År 2015 är maxtaxan totalt i samlade avgifter
1 780 kr/månad.
Kommunen ska använda ett fastställt förbehållsbelopp vid beräkning av den enskildes
avgift utifrån den enskildes förmåga att kunna betala en avgift. Förbehållsbeloppet består
av ett minimibelopp (5 023 kr/månad för ensamboende år 2015) samt boendekostnad. Om
den enskilde har en varaktig merkostnad t.ex. på grund av färdiglagad mat som levereras
via hemtjänsten, ska kommunen ta hänsyn till detta och då höja förbehållsbeloppet.
I lagen anges hur den enskildes avgiftsgrundande inkomst ska beräknas.
Den enskilde kan överklaga ett avgiftsbeslut genom förvaltningsbesvär.
Bestämmelserna om avgifter innebär inte en garanti mot höjda avgifter. Mellan 0 och 1 780 kr
år 2015 beslutar kommunen själv hur stora avgifterna ska vara för respektive insats.
Bestämmelserna om avgifter innebär att brukarna ska betala avgift för hemtjänst oavsett i
vilken boendeform de bor.
Om kommunen inte jämkar för matkostnader, kan merkostnader för mat medföra att brukare
med låga inkomster och som saknar förmögenhet tvingas spara in på normala
levnadskostnader eller ansöka om ekonomiskt bistånd, enligt Socialstyrelsen uppföljning och
utvärdering av socialtjänstlagens bestämmelser om avgifter inom omsorgen om äldre och
funktionshindrade, som gjordes under våren 2007. (Dnr 00-1838/2002)
Begreppsförklaringar
Hemtjänstavgift: I avgiften ingår service- och omvårdnadsavgift.
Vårdavgift: I avgiften ingår service- och omvårdnadsavgift, hälso- och sjukvård (kommunal)
samt förbrukningsartiklar (inkontinens). (gäller brukare som bor i vård- och omsorgsboende)
Prisbasbelopp: Prisbasbeloppet (tidigare Basbeloppet) enligt lagen om allmän försäkring
(1962:381) räknas fram på grundval av ändringarna i det allmänna prisläget. Flera belopp,
som används vid beräkning av avgifter inom äldre- och handikappomsorgen, är knutna till
prisbasbeloppet. Prisbasbeloppet för år 2015 är 44 500 kronor
Förbehållsbelopp: Det belopp som den enskilde ska ha rätt att behålla av sina egna medel
innan avgiften tas ut för hemtjänst, vård, dagverksamhet och kommunal hälso- och sjukvård.
Förbehållsbeloppet består av ett minimibelopp samt boendekostnad. Förbehållsbeloppet är
ingen garanti för vad den enskilde skall ha i sin börs utan ett räkne- tal.
4 (13)
Minimibelopp år 2015 = 44 500 kr /12 x 1,3546 = 5 023 kr per månad för ensamboende.
*
Minimibeloppet, schabloniserad del skall täcka kostnader för följande poster: livsmedel
(alla måltider), kläder och skor, fritid, hygien, förbrukningsvaror, dagstidning, telefon,
möbler och husgeråd, hemförsäkring, hushållsel, resor, tandvård, öppen hälso- och
sjukvård samt läkemedel.
Avgiftsutrymme: det belopp som återstår när skatt och förbehållsbelopp (minimibelopp plus
boendekostnad ) räknats av brukarens bruttoinkomster.
Högkostnadsskydd: Högsta avgift för insatser inom ramen för hemtjänst i ordinärt och
särskilt boende, dagverksamhet och kommunal hälso- och sjukvård.
Maxavgiften per månad uppgår år 2015 till högst 44 500 kr /12 x 0,48 = 1 780 kr.
Beräkning av avgiftsunderlag: Beräkning skall ske utifrån aktuella förvärvs- och
kapitalinkomster som är skattepliktiga. Bostadsbidrag, bostadstillägg och särskilt
bostadstillägg skall anses som inkomst. Förmögenhet skall inte påverka avgiftsunderlagets
storlek.
Medboende i vård- och omsorgsboende: Avser person som själv inte beviljats vård- och
omsorgsboende enligt Socialtjänstlagen men som väljer att bo tillsammans med närstående
som beviljats vård- och omsorgsboende. Kan själv ha beviljade hemtjänstinsatser.
Sammanfattning
Riksdagsbeslutet reglerar vad kommunerna får ta ut i avgift för vård, omsorg och socialt stöd.
Beräkning av avgifterna sker i två steg.
Steg ett: kontroll om den enskilde har rätt till förhöjt minimibelopp eller om det ska minskas
t e x i särskilda boenden.
Steg två: beräkning görs av den enskildes avgiftsutrymme.
Avgiften bygger på biståndsbeslut enligt Socialtjänstlagen.
Avgiften beräknas individuellt utifrån aktuella förvärvs- och kapitalinkomster.
Bostadsbidrag, bostadstillägg och särskilt bostadsbidrag anses som inkomst. Förmögenhet ska
inte påverka avgiftsunderlaget. Ränteinkomster räknas också till inkomster.
Högkostnadsskyddet, d.v.s. en högsta avgift medför att ingen skall betala mer än
1 780 kr/månad i hemtjänst/vårdavgift år 2015. Detta nationellt fastställda förbehållsbelopp
medför att den enskilde brukaren får behålla medel till normala levnadskostnader innan en
hemtjänst-/vårdavgift får tas ut.
Ändring av beslutad avgift ska göras om förhållandena är förändrade, så att det påverkar
avgiftens storlek. Det kan gälla årlig förändrat prisbasbelopp, ändring av den enskildes
inkomster, bostadstillägg samt ändring av omsorgsnivå.
Den enskilde har rätt att överklaga sitt avgiftsbeslut genom förvaltningsbesvär.
5 (13)
Fastställande av hemtjänst-/vårdavgift
Förbehållsbeloppet består av ett minimibelopp och den faktiska bostadskostnaden.
Minimibeloppet (schablonbelopp) år 2015
Äldre personer
Ensamstående: 5 023 kr
Makar:
4 245 kr
Yngre funktionshindrade
5 525 kr
4 670 kr
10 % högre förbehållsbelopp för yngre funktionshindrade.
Den enskilde ska utöver detta belopp förbehållas medel för sin boendekostnad. Avgiftsbefriad
är den som har nettoinkomster under eller har 5 023 kr/4 245 kr i månaden. Inkomsterna
måste vara högre än förbehållsbeloppet om avgift får tas ut.
Kommunen kan under vissa förutsättningar fastställa förbehållsbeloppet till en högre eller
lägre nivå.
Det kan finnas situationer när den enskilde har fördyrade levnadskostnader, individuella
personliga behov och av varaktig karaktär samt att behovet avser ett inte oväsentligt belopp.
Kommunen skall då höja nivån på minimibeloppet.
Individuella delen kan t.ex. gälla följande:
Högre minimibelopp till följd av ökade kostnader för:
 Fördyrad kost
 Kostnader för god man
 Familje- och arbetssituation
 Kostnader till följd av funktionshinder
Kommunen kan i vissa fall bestämma minimibeloppet till en lägre nivå till följd av att den
enskilde inte har kostnaden.
Lägre minimibelopp till följd av minskade kostnader för:
 Ingår i avgiften för hemtjänst eller dagverksamhet
 Ingår i avgiften eller hyran för särskilt boende
 Tillhandahålls kostnadsfritt (hemförsäkring, hushållsel, förbrukningsvaror som
glödlampor, papper, hygienartiklar)
Avgiftsunderlaget skall beräknas i huvudsak på samma sätt som vid inkomstberäkningen om
bostadstillägg m.fl. (prop. 2000/01:140). Däremot när det gäller den enskildes förmögenhet
skall den inte påverka avgiftens storlek (prop. 2000/01:149 sid. 49). Vid beräkning av
boendekostnad i egen fastighet görs beräkningen på samma sätt som
Pensionsmyndigheten/Försäkringskassan, dvs med schabloner per kvadratmeter boendeyta.
6 (13)
Beräkning av hemtjänst-/vårdavgift per månad - exempel:
Exempel 1
Bruttoinkomst
Skatt
Nettoinkomst
Bostadstillägg
Summa inkomster
Minimibelopp
Merkostnad mat 1x7
Bostadskostnad
Summa utgifter
17 000 kronor
5 100 kronor
11 900 kronor
0 kronor
+ 11 900 kronor
5 023 kronor (se sidan 3)
480 kronor (färdiglagad)
4 500 kronor
- 10 003 kronor
Avgiftsutrymme totalt
+ 1 897 kronor
Om brukaren i ovanstående exempel har insatser från hemtjänsten mer än 5,75 timmar per
vecka samt har matabonnemang 1x7, får han/hon betala hemtjänstavgift 1 780 kronor per
månad år 2015. Brukarens avgiftsutrymme är på 1 897 kronor och därför har han/hon råd att
betala hela avgiften.
Exempel 2
Bruttoinkomst
Skatt
12 400 kronor
3 720 kronor
Nettoinkomst
Bostadstillägg
Summa inkomster
8 680 kronor
970 kronor
Minimibelopp
Merkostnad mat
Bostadskostnad
Summa utgifter
5 023 kronor (se sidan 3)
480 kronor (färdiglagad)
4 250 kronor
+ 9 650 kronor
- 9 753 kronor
Avgiftsutrymme totalt
-103 kronor
Om brukaren i ovanstående exempel har insatser från hemtjänsten mer än 5,75 timmar per
vecka samt har matabonnemang 1x7, blir hans/hennes hemtjänstavgift 1 780 kronor. Avdrag
görs med 1 780 kronor eftersom hon/han har ett negativt avgiftsutrymme. Brukarens
avgiftsutrymme är på – 103 kronor och därför har han/hon inte råd att betala någon
hemtjänstavgift. (år 2015).
7 (13)
Matkostnader samt förhöjt förbehållsbelopp
Konsumentverkets beräkningar av ”skäliga levnadskostnader” per månad
Konsumentverkets uträkning av livsmedelskostnad per månad för äldre över 75 år 2015 är
1 745 kr per person och månad (= vad den enskilde förväntas betala för sitt livsmedel).
2015
Middag 35 %
Lunch 30 %
Frukost 20 %
Mellanmål 15 %
Totalt
= 611 kr per person/månad
=1 745 kr per person/månad
Vid beräkning av hemtjänst- och vårdavgifter ska hänsyn tas till den enskildes merkostnader
gällande t.ex. merkostnader för färdiglagad mat, kostnader för god man etc. genom att höja
förbehållsbeloppet. Detta innebär att när kommunen följer Konsumentverkets
livsmedelskostnader för äldre över 75 år, blir höjningen skillnaden mellan faktiskt matkostnad
kommunen tar ut (max 3 115 kr/mån år 2015) minus Konsumentverkets
livsmedelskostnadstal (max 1 745 kr/mån år 2015 ). Höjningen av förbehållsbeloppet blir
således max 1370 kr år 2015 gällande leverans av färdiglagad mat till den enskilde.
Merkostnaden ska vara varaktig.
SÄRSKILT BOENDE ÅR 2015
Särskilt boende
Matkostnader per person
Förhöjt förbehållsbelopp per person
(3 115 - 1 745 = 1 370 = merkostnad )
3 115 kr/månad
1 370 kr/månad
Matkostnaden som kommunen tar ut per månad ska årligen höjas med samma höjningsbelopp
som konsumentverkets uträkning av livsmedelskostnaden för personer 75 år och äldre. För år
2015 blir det en höjning med 45 kr per månad och person. (1 745 kr – 1 700 kr = 45 kr.)
Uträkning av förhöjt förbehållsbelopp blir skillnaden mellan den kostnad brukaren betalar för
sin mat på boende minus Konsumentverkets uträknade summa för livsmedelskostnad för
personer 75 år och äldre dvs. för år 2015 blir det 3 115 kr – 1 745 kr = 1370 kr per
månad/person.
Merkostnaden för matkostnaden på våra boenden blir således 1370 per månad/person år 2015.
Reducering av matkostnader görs om brukaren varit frånvarande hel dag. Avdrag görs från
första dagen till och med hemkomstdagen. Reducering görs per dag utifrån total matkostnad
per månad delat med 30 dagar.
Vid dödsfall reduceras matkostnaden från och med den dagen brukaren avlidit och resterande
dagar under månaden.
8 (13)
ORDINÄRT BOENDE ÅR 2015
För att få matleverans i eget boende krävs ett biståndsbeslut, där det ska framgå att behovet
inte kan tillgodoses på annat sätt.
För matleveranser till eget boende gäller följande måltidsformer:
Matabonnemang – 7-dagars
Två huvudmål ( 2 x 7 ) varje dag, total matkostnad
Förhöjt förbehållsbelopp, merkostnader
Hemtjänsttaxa tillkommer.
2 025 kr/månad
891 kr/månad
Ett huvudmål ( 1 x 7 ) varje dag, total matkostnad
Förhöjt förbehållsbelopp, merkostnad
1 090 kr/månad
480 kr/månad
Matabonnemang - 5-dagars
Ett huvudmål ( 1x 5 ) alla vardagar mån - fre, total matkostnad
Förhöjt förbehållsbelopp
801 kr/månad
352 kr/månad
OBS! Varje matabonnemang är personligt, vilket innebär bl.a. att makar måste ha var sitt
abonnemang i fall båda har behov av insatsen.
Beräkning av kostnad för respektive matabonnemang
2 x 7 abonnemang = 65 % av heldygnsabonnemang (3 115 kr år 2015) = 2025 kr/mån (30 dag)
1 x 7 abonnemang = 35 % av heldygnsabonnemang (3 115 kr år 2015) = 1 090 kr/mån (30 dag)
1 x 5 abonnemang = 25,7 % av heldygnsabonnemang (3 115 kr år 2015) = 801 kr/mån (22 dag)
Samma procentsatser används vid beräkning av förhöjt förbehållsbelopp på respektive
abonnemang. Dock gäller det procent av den totala merkostnaden dvs. 1370 kr/mån år 2015.
Reducering
Reducering av matabonnemang görs om brukaren varit frånvarande heldag. Avdrag görs från
första dagen till och med hemkomstdagen. Reducering per portion räknat i kronor blir enligt
följande år 2015:
- matabonnemang 2 x 7 = 34 kronor eller 68 kronor per dag
- matabonnemang 1 x 7 = 36 kronor
- matabonnemang 1 x 5 = 36 kronor
Kostnader för matabonnemang som kommunen tar ut per månad via matleveranser, ska
årligen räknas om utifrån fastställda, totala livsmedelskostnaden i våra särskilda boenden, som
år 2015 är 3 115 kr/mån och baseras på Konsumentverkets beräkningar av livsmedelskostnaden för äldre.
9 (13)
Kostnader för enstaka portioner
Leverans av enstaka portioner utan bröd, smör och dryck
55 kr/portion
Leverans av enstaka portioner med bröd, smör och dryck
60 kr/portion
(bröd, smör och dryck ingår inte vid hemleverans inom Arvidsjaurs tätort)
Ingen hemtjänsttaxa debiteras för enstaka måltider om brukaren saknar bistånd för ytterligare
insatser i hemmet i form av serviceinsatser som städ, inköp etc. eller hjälp med personlig
omvårdnad.
Matpriser restaurang:
Kommunkök
Pensionär
Gäster
60 kr/ portion
65 kr/ portion
Avgifter för makar
Vid avgiftsberäkning läggs makarnas inkomster samman och fördelas därefter med hälften på
vardera maken. Det är skäligt med hänsyn till den inbördes lagreglerade
underhållsskyldigheten dem emellan, att deras inkomster räknas som gemensamma vid
bestämmande av omsorgstagarens avgiftsunderlag (prop. 2000/01:149 sid. 49).
Kommunen kan bestämma att inkomsten beräknas på ett sätt som är mer fördelaktigt för den
enskilde. Eftersom biståndsbeslutet gäller för den enskilde personen var för sig och
serviceinsatserna kan variera för vardera maken beräknas också avgiften för varje enskild
person. Barns inkomster skall inte medräknas i avgiftsunderlaget.
Avgifter för hemtjänst
I hemtjänsten ingår dels uppgifter av servicekaraktär och dels omvårdnadsuppgifter.
1.



Serviceinsatser
Städning och tvätt
Inköp, post- och bankärenden
Matlagning/matdistribution
2.


Personlig omvårdnad
Hjälp med att äta, dricka, på- och avklädning
Förflyttning, bryta isolering, känna trygghet
3.
Ledsagning
4.

Avlösning av anhöriga
Avgiften för hemtjänst bygger på biståndsbeslut.
10 (13)
Hemtjänsttaxa fr.o.m. februari år 2015 per månad
Omsorgsnivå
Minst antal
timmar/vecka
Avgift max % av
prisbasbeloppet
delat med 12
2015 års prisnivå
1
2
3
4
5
0,0001
1,1500
2,0700
3,9100
5,7500
16 %
24 %
32 %
40 %
48 %
593 kr
890 kr
1 187 kr
1 483 kr
1780 kr
Prisbasbeloppet år 2015 är 44 500 kr.
Avgiften är max 1 780 kr/mån i 2015 års nivå (44 500/12 x 0,48 = 1 780 kr). Avgifterna får
inte överstiga kommunens självkostnader.
Kommunens självkostnadspris per hemtjänsttimme år 2015 = 395 kronor (beräkning utifrån
nyckeltal i LOV-utredningen 2010).
Taxa för tillfälliga insatser eller för enbart vissa insatser
Dagligvaruinköp:
avgift enligt hemtjänsttaxa.
Tillredning av måltider:
Trygghetslarm:
205 kr/månad för de som har hemtjänstinsatser för år 2015.
245 kr/månad för de som inte har hemtjänstinsatser för år
2015.
Ovanstående avgifter för trygghetslarm höjs årligen med
5 kronor.
Nödsändare:
405 kr/månad för år 2015. Den som har både trygghetslarm
och nödsändare betalar endast för nödsändare.
Avgiften höjs årligen med 5 kronor
Ledsagning:
Dagverksamhet:
kostnad för mat och fika.
Korttidsboende/
avlösning/växelvård:
avgift enligt hemtjänsttaxa. Maxtaxan dividerat med 30 dagar
= 59 kr/dygn samt kostnad för mat 104 kr/dygn år 2015.
Medboende i
vård- och omsorgsboende:
Närståendestöd:
Transport av avlidna
från äldreboenden
serviceavgift 700 kr/månad för tvätt, städning av den
gemensamma bostaden, förbrukningsartiklar samt tillgång till
larm. taxa som årligen räknas upp med konsumentprisindex
med oktoberindex 2015 som bas.
Beloppet avrundas till jämna fem kronor.
835 kronor år 2015, taxa som årligen räknas upp med
konsumentprisindex med oktoberindex 2006 som bas.
Beloppet avrundas till jämna fem kronor.
11 (13)
Avgiftsbefrielse vid frånvaro inom hemtjänsten och särskilda boenden
Är den enskilde bortrest minst 15 dagar i följd reduceras avgiften till hälften och 30 dagar i
följd reduceras avgiften helt. Avdrag på kost reduceras när den enskilde är frånvarande
heldag.
Vårdavgifter vid särskilt boende
Avgiften för särskilt boende beräknas utifrån den enskildes inkomstförhållanden. Avgiften
blir därmed individuell och kan vara i utrymmet från 0 kr till högsta avgift.
Högsta avgiften i 2015 års nivå är 1 780 kr (48 % av prisbasbeloppet per år delat med 12).
I avgiften ska ingå
 Service- och omvårdnadsavgift
 Kommunal hälso- och sjukvård
 Förbrukningsartiklar (inkontinens)
Avgiften beräknas individuellt utifrån aktuella förvärvs- och kapitalinkomster. Bostadsbidrag,
bostadstillägg och särskilt bostadsbidrag anses som inkomst. Ingen ska betala mer än
1780 kr/månad. Förmögenhet skall inte påverka avgiftsunderlagets storlek. Den enskildes
beräknade avgiftsutrymme är avgörande innan avgift för omsorg och vård kan tas ut.
Hyror Länsmansgården och Borgargården utgår idag med 5 194 kr/månad. Hyresförändringar
följer de nivåer som Arvidsjaurhem AB och kommunens fastighetsavdelning förhandlar
fram..
För boende i dubbelrum skrivs hyreskontrakt med vardera boende. Hyran delas lika mellan de
två som bor i dubbelrummet, även kvadratmeteryta delas lika.
Vårdavgift vid korttidsboende i väntan på permanent boendeplats
Lika avgifter som särskilda boenden gällande kost och hemtjänst-/vårdavgift, dock endast
halv hyra, för närvarande 2597 kr per månad år 2015. Hyresförändringar följer de nivåer som
Arvidsjaurhem AB och kommunens fastighetsavdelning förhandlar fram.
Minskning av minimibelopp 2015
I särskilt boende och mellanboende minskas minimumbeloppet med det som kommunen står
för eller ingår i hyran. Det gäller för även för medboende i vård- och omsorgsboende.
I Arvidsjaur görs förslagsvis följande avdrag vid beräkning av vårdavgiften:
Gällande ensamboende:
* Hushållsel 150 kr per månad - konsumentverkets
* Förbrukningsvaror 110 kr per månad - konsumentverkets
* Nyttjande av viss utrustning, hjälpmedel, husgeråd etc. 100 kr per månad
Totalt 360 kr per månad/ensamboende
Gällande makar/sammanboende:
* Hushållsel 220 kr per månad - konsumentverkets
* Förbrukningsvaror 130 kr per månad - konsumentverkets
* Nyttjande av viss utrustning, hjälpmedel, husgeråd etc. 200 kr per månad
Totalt 550 kr per månad/makar/sammanboende
12 (13)
Ökning av minimibelopp 2015
Ökning av minimibelopp blir merkostnader för mat, vilket uppgår år 2015 till 1 370 kr per
person och månad. Merkostnadspriset ändras årligen utifrån Konsumentverkets uträknade
summa för livsmedelskostnad för personer 75 år och äldre.
Avgifter inom hemsjukvården
Kommunens förutsättningar att ta avgifter regleras i Hälso- och sjukvårdslagen samt
Kommunallagen, kommunerna måste också anpassa sitt avgiftsuttag till den s k maxtaxan
som regleras på nationell nivå. Även det så kallade förbehållsbeloppet påverkar
avgiftsuttaget..
Arvidsjaurs kommun tar ut avgift för hembesök samt egenavgift för vissa hjälpmedel enligt
beslut i kommunfullmäktige. Avgifterna följer landstingets riktlinjer för uttag av avgifter.
I särskilt boende ingår besöksavgift för hälso- och sjukvård samt avgift för hjälpmedel i
kommunens beslutade avgift för omvårdnad.
Ändring av avgiftsbeslut
Ändring av beslutad avgift skall göras när förhållandena förändras som t.ex.
ändrade inkomstförhållanden
 Ändrat beslut om bostadstillägg
 Ändrade familjeförhållanden
 Behov av högre eller lägre förbehållsbelopp
Ändringen gäller från och med den månad uppgifterna som föranleder förändrad avgift
inlämnas och/eller information lämnas om att bostadstillägg sökts och det kan bekräftas av
Pensionsmyndigheten/Försäkringskassan
Rätt för den enskilde att överklaga
Individuellt beslut om:
 Avgiftens storlek
 Avgiftsändring
 Beräkning av avgiftsutrymme, boendekostnad samt minimibelopp
Avgift enligt ordinarie taxa
För att beräkning av avgiftsutrymme skall kunna ske måste inkomstuppgifter inlämnas till
kommunen. Om den sökande inte uppger sin inkomst ska högsta avgift debiteras inom
respektive omsorgsnivå.
Om den sökande inte sökt bostadstillägg ska högsta avgift debiteras inom respektive
omsorgsnivå.
13 (13)
Avgifter enligt lag om stöd och service (LSS)
Avgifter inom LSS verksamhetsområde styrs av §§ 18-21.
”18 § Av dem som enligt beslut av Försäkringskassan är berättigade att få
assistansersättning enligt lagen (1993:389) om assistansersättning får avgift för personlig
assistans tas ut inom ramen för sådan ersättning. Lag (2004:826).
19 § Av dem som har hel ålderspension enligt lagen (1998:674) om inkomstgrundad
ålderspension eller hel garantipension enligt lagen (1998:702) om garantipension eller hel
sjukersättning eller hel aktivitetsersättning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring
eller som har annan inkomst av motsvarande storlek får skäliga avgifter för bostad,
fritidsverksamhet och kulturella aktiviteter tas ut enligt de grunder som kommunen
bestämmer. Avgifterna får dock inte överstiga kommunens självkostnader. Kommunen
skall se till att den enskilde får behålla tillräckliga medel för sina personliga behov. Lag
(2002:199).
20 § Om någon som är under 18 år får omvårdnad i ett annat hem än det egna med stöd av
denna lag, är föräldrarna skyldiga att i skälig utsträckning bidra till kommunens kostnader
för omvårdnaden. Kommunen får i sådana fall uppbära underhållsbidrag som avser
barnet.
21 § I andra fall än som anges i 18--20 §§ får avgifter eller ersättning för kostnader inte
tas ut för insatser enligt denna lag.”
Avgifter i samband med boende i bostad med särskild service för barn eller ungdomar
Ungdomar som tillhör LSS personkrets och studerar på gymnasienivå bor för närvarande i ett
ungdomsboende. Ungdomarna vistas där under veckorna och åker hem under helger och
skollov. Under skollov och praktikperioden reduceras avgifter för kost.
Hyra
Kost
1700 kr/mån
1500 kr/mån
Vistelse i korttidshem samt avlastningsfamilj vid övernattning
Avgift för kost – vuxna
Avgift för kost – barn
100 kr/dygn
75 kr/dygn
Avgift för boendestöd
Inkoms
t
Klass
1
2
3
4
5
6
7
_____
Inkomst
Ensamstående
Inkomst
Makar
0-88 000
88 001-105 000
105 001-120 000
120 001-140 000
140 001-165 000
165 001-195 000
195 001-
0-140 000
140 001-160 000
160 001-180 000
180 001-210 000
210 001-240 000
240 001-265 000
265 001-
Avgift kr/mån
174
245
419
522
624
706
849
ARVIDSJAURS KOMMUN
Kommunstyrelsen
Sammanträdesdatum
Blad
2015-10-13
28
Ks §
Dnr 00194/2015
1010
Remiss - Betänkandet
Arvidsjaurs kommun har beretts möjlighet att avge yttrande över
Högre utbildning under 20 betänkandet SOU 2015:70 – Högre utbildning under 20 år.
år (SOU 2015:70)
Utredningens uppdrag har varit att beskriva utvecklingen och
sammansättningen av utbildningsutbudet i högskolan under de senaste
20 åren ur ett helhetsperspektiv.
Arvidsjaurs kommun är en del av kommunalförbundet Partnerskap Inland
– Akademi Norr. Direktionen för Partnerskap Inland har beslutat om och
lämnat yttrande till regeringskansliet.
Kommunstyrelsen har att ta ställning till om Akademi Norrs yttrande även
ska utgöra yttrande för Arvidsjaurs kommun.
Justerandes sign
Beslutsunderlag
Utdragsbestyrkande
Datum
Arvidsjaurs kommun
Á
1(5)
2015-10-13
Handläggare
Egen
Regeringsskansliet
Utbildning
gsdepartem
mentet
10333 STO
OCKHOLM
Direktval
070-62155022
Bettänkandett SOU 20115:70 Högre utbild
dning und
der tjugo år
Sam
mmanfattning
Arviidsjaurs kom
mmun är enn del av Kom
mmunalförb
bundet Partnnerskap Inlaand –
Akaademi Norr, som är en ggränsöversk
kridande sam
mverkan meellan 13 kom
mmuner i fyyra
län. Arjeplog occh Arvidsjaaur i Norrbo
ottens län, Dorotea,
D
Lyccksele, Malå, Norsjö,
Sorssele, Storum
man, Vilhelm
mina och Åsele i Västeerbottens länn, Kramforss och Solleft
fteå
i Väästernorrland
ds län samt Strömsund
d i Jämtlands län.
För de flesta inv
vånarna i noorra Norrlan
nd är det geeografiska aavståndet till högre
utbilldning långtt. Undantaggna är de som bor i näraa anslutningg till regionens
univversitet. Rek
krytering avv arbetskraftt sker i huvu
udsak lokaltt, vilket skaapar en
oballans mellan behov av uutbildad arbeetskraft sam
mt möjlighetter att utbild
da sig.
Utbiildningsnivåån i dessa oområden är låg
l i förhållande till rikket. För att ge
g möjligheet
till individer attt studera äveen när man bildat familj och etabllerat sig på en
e ort, är deet
d
undeerstryka viktten av balanns
viktiigt att skapaa förutsättniingar för deetta. Vi vill därför
melllan utbud occh efterfråggan när det gäller
g
den lo
okala arbetsskraften.
mtida högsk
kolesatsninggar behöver utveckla studieformer,, där de stud
derande sättts i
Fram
fokuus och där alla
a former aav digital teknik använd
ds för att uttveckla nya arbetssätt och
o
utbilldningsmeto
oder. Tillsam
mmans med
d väl avvägda satsningaar på utbild
dningar, som
m
utgåår från tydlig
gt dokumennterade beho
ov blir en såådan framvääxande
högsskoleverksaamhet en vikktig tillgång
g för regionens framtidd.
Vår slutsats av utredningenn är att det måste
m
ställaas krav på enn systematisk samverkan
medd representan
nter från arbbetslivet occh omgivand
de samhällee om dimenssionering occh
inneehåll av hög
gskolans utbbildning. Ettt arbete som
m självklart m
måste följas upp och
utväärderas. Särsskilt fokus bbör läggas på
p att skapa gemensam
mma lösningar för de
kom
mpetenser so
om den lokaala och regio
onala arbetssmarknadenn uppvisar särskilt stortt
behoov utav.
Postadress
Telefon
Telefax
x
E-post
Plussgiro
DSJAUR
933 81 ARVID
0960-155 00, växel
0960-12
29 40
600 68-4
2(5)
Yttrande
Kommunalförbundet Partnerskap Inland – Akademi Norr, en gränsöverskridande
samverkan mellan 13 kommuner i fyra län. Arjeplog och Arvidsjaur i Norrbottens
län, Dorotea, Lycksele, Malå, Norsjö, Sorsele, Storuman, Vilhelmina och Åsele i
Västerbottens län, Kramfors och Sollefteå i Västernorrlands län samt Strömsund i
Jämtlands län. Syftet med bildandet av Akademi Norr (år 2000) var att
tillgängliggöra högre utbildning för invånare bosatta i vår region och som saknar
möjligheter att dagspendla till en universitetsort. Samarbetet har varit mycket
värdefullt och inneburit att viktig kompetens har tillförts näringsliv och offentlig
sektor i våra kommuner.
Kommunerna i Akademi Norr har tillsammans en total befolkning på 102 268
personer och med en befolkningstäthet på 8 innevånare/km2. Skillnaden i
befolkningstäthet mellan kommunerna från Arjeplog och Sorsele med ca 0,5
innevånare/km2 till Kramfors med 12,5 innevånare/km2. Detta skall jämföras med
riksgenomsnittet på ca 22 innevånare/km2. Befolkningen är koncentrerad till
tätorterna samt med en tyngdpunkt mot den södra delen av regionen.
Landsbygd och mindre tätorter i inlandet, som i och för sig har goda
boendebetingelser, kämpar med låga födelsetal, sjunkande servicenivå, brister i
infrastruktur och ett näringsliv på tillbakagång. Den koncentration till redan
befolkningstäta områden som sker av statliga myndigheter såsom
kronofogdemyndighet, skatteverk, försäkringskassa, domstolsväsende spär
ytterligare på den redan ansträngda situationen i regionen.
In- och utflyttningssiffrorna för regionen är huvudsakligen i balans. Det innebär att
den långa period av utflyttning som har ägt rum i princip har avstannat. Minskningen
av befolkningen som fortfarande sker beror på den demografiska situationen med
många i befolkningen i en hög ålder och fortsatt låga födelsetal.
För att stärka tillväxten måste inlandet öka inflödet av personer och kompetens.
Strategiska utbildningsinsatser samt en effektivare integration av invandrare i innebär
en förstärkning av arbetskraften. För att upprätthålla en god ekonomisk tillväxt är
tillgången på arbetskraft med rätt kompetens av central betydelse.
I samtliga medlemskommuner finns ett etablerat lärcentrum. Lärcentrum erbjuder
studeranden och utbildningsleverantörer en fysisk studiemiljö i form av arbetsplatser,
utbildningslokaler och teknik. Lärcentrum tillhandahåller också handledning och
annan service som kan efterfrågas under studietiden.
Obalansen mellan antal arbetslösa samt arbetslösa i program domineras i regionen av
män med kortare utbildning. Företag och offentlig sektor i regionen upplever en
matchningsproblematik mellan arbetsgivare och arbetssökande samt mellan val av
utbildning och efterfrågad kompetens. Rekrytering av arbetskraft sker till
övervägande del lokalt vilket understryker vikten av balans mellan utbud och
efterfrågan när det gäller den lokala arbetskraften. Formella kunskaper behöver
kompletteras med specifik kompetens. För att öka regionens attraktivitet krävs en
differentierad arbetsmarknad med arbetsgivare som kan erbjuda intressanta och
utvecklande arbetstillfällen för både kvinnor och män, oavsett härkomst.
3(5)
Utvecklingen av näringslivet i Norrlands inland är betydligt starkare än i Norrlands
kustland och i riket totalt. Vinnande branscher är framförallt tillverkningsindustrin,
gruvnäringen och byggbranschen. Även besöksnäringen är en växande bransch.
Regionen behöver attrahera såväl inrikes- som utrikesfödda att flytta till
kommunerna. För att klara den utmaningen, är det oerhört viktigt att det i
kommunerna finns välutbildad personal inom skola, vård- och omsorg.
För de flesta invånarna i norra Norrland är det geografiska avståndet till högre
utbildning långt. Undantagna är de som bor i nära anslutning till regionens
universitet. Rekrytering av arbetskraft sker i huvudsak lokalt, vilket skapar en
obalans mellan behov av utbildad arbetskraft samt möjligheter att utbilda sig.
Utbildningsnivån i dessa områden är låg i förhållande till riket. För att ge möjlighet
till individer att studera även när man bildat familj och etablerat sig på en ort, är det
viktigt att skapa förutsättningar för detta. Vi vill därför understryka vikten av balans
mellan utbud och efterfrågan när det gäller den lokala arbetskraften.
Vilket ansvar har våra svenska universitet- och högskolor har att samverka med
den egna regionen och hur utvärderas det?
Utredningen syftar till att bedöma om balansen i högskolans utbildningsutbud är väl
avvägd med hänsyn till studenternas efterfrågan, arbetsmarknadens behov och
samhällets övriga behov.
Vad gäller studenternas efterfrågan används söktrycket som främsta kriterium och
avskriver i stort sett att det kan finnas dolda behov hos presumtiva studenter som inte
hittar den utbildning (eller utbildningsform) de vill ha (s. 233 och 242). Vi vill
ifrågasätta utredningens bedömning då vi vet att det att det finns en dold efterfrågan
på utbildning. Ett exempel är den grundlärarutbildning som tidigare endast funnit att
läsas på Campus i Luleå och som under de senaste åren haft svårt att fylla sina
platser. En distansanpassning av utbildningen inför höstens studiestart resulterade i
att utbildningen fick rekordmånga sökanden!
Vi vill också ifrågasätta högskolorna och universitetens totala frihet att själva besluta
om sitt utbildningsutbud. Trots att examina för ett specifikt program, oavsett lärosäte,
bedöms och värderas enligt samma grundprincip så är det svårt för en enskild student
att byta lärosäte under sin utbildning. Lärarutbildningen är ett tydligt exempel på
detta. Ett universitet menar på att de har ettkulturellt inslag i sina kurser som gör det
svårt för en lärarstudent från ett annat lärosäte att tillgodoräkna sig tidigare studier.
En viss enhetlighet i åtminstone baskurser i olika ämnesområden vore
eftersträvansvärt, främst för studenternas del. Vi vill som tillägg till utredningen
(s. 258) föreslå att lärosätens ska skapa arenor för samverkan och dimensionering av
högskolans utbildning och att de ska verka för mer enhetliga kurser, eller åtminstone
anta en mer flexibel inställning till kurser som lästs på andra universitet.
Vi tycker att det är beklagligt att man i utredningen inte valt att fokusera mer på
att utreda universiteten- och högskolornas så kallade tredje uppgift, det vill säga
samverkan med det omgivande samhället.
4(5)
Utredningen konstaterar att utbildningsutbudet för fort- och vidareutbildning har
minskat under senare år. Utredningen visar också på att distansutbildningen har, trots
färre fristående kurser, ökat kraftigt under den senaste tjugoårsperioden, främst inom
vård och lärarutbildningsområdet. Vi ser ett behov av utökade satsningar inom fler
ämnesområden, som till exempel teknik, för att kunna möta behoven på vår
arbetsmarknad.
Vi ser, tvärtemot utredningen, med stor oro på en generell minskning av
distansutbildningar från Sveriges universitet- och högskolor. Från perioden 2009 –
2011 då utbudet av distansutbildning var som störst har en procentuell minskning
skett med 20 % fram tills idag (källa: svenska högskole- och universitetsrådet). Detta
i en tid då vi har mycket stora behov av kvalificerad arbetskraft för att klara viktiga
samhälleliga funktioner. Näringslivet uttrycker bristen på kvalificerad arbetskraft
som det näst största hindret för tillväxt. Vi anser därför att det krävs särskilda
åtgärder för att regionen ska ha en möjlighet att fortsätta utvecklas på ett positivt sätt.
Det har tidigare förekommit både riktade decentraliserade utbildningssatsningar som
genomförts i nära samarbete med lärcentra och satsningar på distansanpassade
utbildningar där studenterna haft stöd av lärcentra. Båda modellerna visar att
genomströmningen är i samma paritet som för campusutbildningar (Ericsson AJ.
Utlokaliserad högskoleutbildning. Södra Lapplands Forskningsenhet, 2005)
”Programutbildningar på distans har en prestationsgrad i nivå med
program som inte studeras på distans, och självfallet finns det också
kurser med god prestationsgrad, t.ex. sådana med tydlig karaktär av
vidareutbildning. Detta visar att själva distributionsformen för en
utbildning inte är avgörande för prestationsgraden. ” (rapport 2011:2 R)
Utvärderingar av dessa har påvisat ett flertal positiva effekter. Inställningen till högre
utbildning har förändrats i positiv riktning, vilket gäller både allmänhet och
beslutsfattare. Studenterna har, i väldigt hög utsträckning fått jobb efter genomförd
utbildning (Ericsson AJ. Utlokaliserad högskoleutbildning i Norrlands glesbygd - en
uppföljning av studenter efter examen. Södra Lapplands Forskningsenhet, 2005: 245). Merparten av studenterna (80 %) som deltagit i en lokal utbildningssatsning har
också blivit kvar i regionen.
Exempel på utbildningar som genomförts/genomförs är lärarutbildningar,
sjuksköterskor, socionomer, ekonomer, tekniker, receptarier samt ingenjörer.
Framtida högskolesatsningar behöver utveckla studieformer, där de studerande sätts i
fokus och där alla former av digital teknik används för att utveckla nya arbetssätt och
utbildningsmetoder. Tillsammans med väl avvägda satsningar på utbildningar, som
utgår från tydligt dokumenterade behov blir en sådan framväxande
högskoleverksamhet en viktig tillgång för regionens framtid.
5(5)
Vår slutsats av utredningen är att det måste ställas krav på en systematisk samverkan
med representanter från arbetslivet och omgivande samhälle om dimensionering och
innehåll av högskolans utbildning. Ett arbete som självklart måste följas upp och
utvärderas. Särskilt fokus bör läggas på att skapa gemensamma lösningar för de
kompetenser som den lokala och regionala arbetsmarknaden uppvisar särskilt stort
behov utav. Det bör också ligga i nationens intresse att se över och komma till rätta
med de hinder som till exempel identifierats beträffande vård- och
lärarutbildningarna.
För Arvidsjaurs kommun
Lotta Åman
Kommunstyrelsens ordförande
Sammanfattning
1993 års universitets-och högskolereform
1993 års universitets- och högskolereform innebar att i&n med
central planering och dimensionering av högskoleutbildning upplöstes. Istället följde en våg av avreglering och decentralisering. Den
högskolelag som då fastställdes styr i allt väsentligt ännu högskolan.
Det hårt reglerade linjesystemet ersattes med en examensordning
för högskoleutbildning och en examensbeskrivning för varje examen.
I stället för att som tidigare reglera innehållet i varje utbildningslinje
genom nationella utbildningsplaner, så styr statsmakterna genom att
ange examensmål som ska uppnås.
En viktig del av reformen var införandet av ett kursbaserat
utbildningssystem, där kursen utgör en basal enhet i all utbildning
i stället för linjen/programmet. Denna förändring var kongenial
med ideologin att öka friheten i utbildningssystemet genom att i
mycket högre utsträckning bygga på studentens val.
Genom sina val av utbildning skulle studenterna direkt påverka
högskolornas utbildningsutbud. Studenterna förutsattes skaffa sig
information om utbildningars kvalitet och arbetsmarknadsutsikter
och på denna grund välja utbildning. Studenternas efterfrågan blev
den avgörande dimensioneringsprincipen i och med att resurstilldelningssystemet helt kopplades till studenternas deltagande och
prestation. Staten förbehöll sig dock rätten att styra över vissa
viktiga utbildningsområden som lärar-, sjuksköterske- och civilingenjörsutbildning.
De övergripande målen med högskolans utbildning har varit
stabila över tid. Målen kan beskrivas i att förbereda för yrkesverksamhet, att förbereda för forskarutbildning, att ge fortbildning och
vidareutbildning och att utveckla och bilda studenten som individ.
Högskolelagens sätt att utforma målen har förvisso genomgått
13
Sammanfattning
SOU 2015:70
betydande förändringar från 1977 till 2007, men av förarbeten
framgår att de övergripande målen ligger fast. Alltsedan 1993 gäller
att förberedelse för yrke främst uppnås genom en bred, allmänbildande utbildning präglad av generiska kunskaper och färdigheter.
1993 års högskolereforna innebar dock en betydande förskjutning från
att högskolans främsta mål är yrkesutbildning till att istället stödja
individens utveckling och individens möjlighet att välja sin egen
utbildning. Efter den senaste examensreformen, nu gällande, har
balansen i viss mån återställts, framför allt genom högskoleförordningens — särskilt examensordningens — tydliga krav på yrkesförberedelse.
Högre utbildning har ökat i Sverigeoch internationellt
Högre utbildning har ökat såväl i Sverige som i övriga världen.
Mellan 2001 och 2012 har andelen i befolkningen (25-64 år) som
har minst tre års högskoleutbildning ökat från 15 till 24 procent i
OECD-länderna i genomsnitt. I Sverige har andelen ökat från 17
till 27 procent under samma tidsperiod. Utbyggnaden av högskolan
märks tydligast i den yngre delen av befolkningen. I genomsnitt
hade 30 procent av 25-34-åringarna inom OECD en högskoleutbildning år 2012, vilket är en ökning med 10 procentenheter
sedan 2003. Det är ett resultat av att många länder har byggt ut sin
högskoleutbildning under senare år. Även i Sverige har motsvarande ökning skett, från 24 till 34 procent.
Intresset för högre utbildning i Sverige — mätt i antalet sökande
— har varierat över tid. Sedan 2006 har antalet sökande dock ökat
konstant, och andelen som antagits har minskat. De sökande fördelar sig inte jämt, utan konkurrenssituationen varierar mellan
olika utbildningar. Flest behöriga förstahandssökande har civilingenjörs-, sjuksköterske- och juristutbildningarna samt de olika
lärarutbildningarna sammantagna. Utbildningarna till psykolog,
veterinär, läkare, jurist samt fysioterapeut tillhör de utbildningar
som har högst söktryck (antal behöriga förstahandssökande per
antagen).
I Sverige, liksom i de flesta andra OECD-länder, är det en högre
andel av kvinnorna än av männen som har högskoleutbildning. I
Sverige har könsfördelningen i högskolan varit omkring 40 procent
14
SOU 2015:70
Sammanfattning
män och 60 procent kvinnor sedan början av 2000-talet, men ser man
till enskilda utbildningar är könsfördelningen ofta snedare. Läsåret
2012/13 hade endast var fjärde kurs vid universitet och högskolor en
jämn könsfördelning (inom intervallet 40-60 procent).
De senaste tio åren har den svenska studentpopulationen
föryngrats. Mellan läsåren 2004/05 till 2013/14 har medianåldern
minskat bland studenterna från 26,0 år till 24,9 år. Kvinnorna var i
genomsnitt ett år äldre än männen. Fortfarande är studenter med
högutbildade föräldrar överrepresenterade i högskolan. Andelen av
studenterna som har utländsk bakgrund (och som tillhör den
svenska befolkningen) har ökat. Övergången till högskolan bland
personer med utländsk bakgrund skiljer sig beroende på ålder vid
invandring, ursprungsland och föräldrarnas utbildningsnivå.
Utvecklingen av utbildningsutbudet 1994 2013
-
Antalet helårsstudenter vid universitet och högskolor ökade med
31 procent från 228 000 år 1994 till 298 500 år 2013. Högskolorna
har haft den största tillväxten under perioden. Men i absoluta tal är
de traditionella universiteten fortfarande störst, och tillsammans
med nya universitet och fackinriktade universitet utgör de tre
fjärdedelar av högskolan — mätt i antal helårsstudenter.
15
Sammanfattning
Tabell 1
SOU 2015:70
Utvecklingen 1994-2013 i sammanfattning
Antal
univ/högsk
Antal
helårsstudenter
(hst)
Grupp
2013
Riket
48
1994
Procent hst
på program
2013
1994
228 000 298 000
64
Största ämnesområde
Näst största ämnesområde
2013 SUN 1-nivå
73 Samhv, jur, handel,
adm
Tekn o tilly
Trad.
universitet
7
Fackinr.
universitet
5
Nya
universitet
4
Högskolor
14
142 000 148 500
22 000
32 500
29 500
Konstn.
högskolor
4
Enskilda
vårdhögsk.
3
800
11
40
Övr.
enskilda
1 500
32 500
37 500
75 000
2 000
58
96
62
72
100
100
85 000
54 000
adm
47 500
Hälso- o sjukv
23 500
90 Tekn o tillv
19 500
Hälso- o sjukv
5 500
73 Samhy, jur, handel,
adm
12 000
Hälso- o sjukv
7 000
22 500
adm
Hälso- o sjukv
13 500
85 Humaniora o konst
1 500
Pedagogik o lärarutb.
2 000
Hst
2013
98 Hälso- o sjukv
Humaniora o konst
500
2 000
100
600
Källa: SCB:s universitets- och högskoleregister.
Ökningen av antalet helårsstudenter mellan 1994-2013 har skett
inom utbildningsprogram, medan antalet helårsstudenter på
fristående kurser har varit nästan oförändrat. Det innebär att
programutbildningens andel — mätt i helårsstudenter — har ökat
från 64 procent 1994 till 73 procent 2013. Det har alltså skett en
programmifiering av svensk högskola. Framför allt är det generella
program som har ökat. Yrkesinriktade program har däremot haft en
måttlig tillväxt som följer den generella expansionen i högskolan. En
förklaring till att yrkesinriktade program inte har ökat mer är att
lärarutbildning, som är det största yrkesexamensområdet, har
minskat under perioden.
16
SOU 2015:70
Sammanfattning
Fristående kurser har framför allt minskat inom den del av
högskolan som har den största andelen, nämligen traditionella
universitet och i viss mån nya universitet. Att fristående kurser har
minskat beror framför allt på att de har fungerat som ekonomisk
buffert vid ekonomiska neddragningar. (Program omfattar flera år,
tar längre tid att förändra och därmed att få ut spareffekter av.)
Inför utbildnings- och examensreformen 2007 omvandlades också
många terminslånga fristående kurser till generella program. En
hög andel av det fristående kursutbudet erbjuds på deltid. Av
fristående kurser på campus ges 50 procent på deltid, och på distans
ges 80 procent på deltid.
Sommarkurser är av liten omfattning och har, liksom övrigt
fristående kursutbud, minskat de senaste åren. Sommarkurser är sällan
kurser som ingår i examensinriktad utbildning, utan kurser som syftar
till fortbildning och förberedelse för annan högskoleutbildning. De
kan också vara projektarbeten eller säsongsbetonade kurser.
Det är svårt att avgränsa vad som utgör fortbildning och vidareutbildning eftersom syftet med en utbildning bestäms av varje
enskild individ. Fristående kurser som ges på deltid och har äldre
studenter ger dock ett grovt mått på fortbildning och vidareutbildning. Antalet kurser som faller inom dessa kriterier ökade
fram till 2010, och de utgör en allt större del av de fristående
kurserna. Merparten är korta kurser, och ungefär hälften ges på
distans. Sedan 2010 har dock antalet kurser av fortbildningsoch
vidareutbildningskaraktär minskat.
Vad som utgör distansutbildning är svårt att avgränsa, då all högre
utbildning i dag nyttjar olika former av IT-plattformar. Respektive
lärosäte markerar i statistiken vilka utbildningar som är distansutbildningar utifrån definitionen att lärare och studenter i huvudsak är
åtskilda i tid och rum. Distansutbildning har ökat kraftigt från 1994
till 2013 och används i stor utsträckning för fortbildning och
vidareutbildning. Framför allt är det fristående kurser som ges på
distans. Det finns också program som erbjuds på distans, mestadels
utbildningar inom vård- och lärarutbildningsområdet.
Det utbildningsområde (enligt Svensk utbildningsnomenklatur,
SUN 1 ) som har haft flest antal helårsstudenter under hela perioden
1994 2013 är samhällsvetenskap juridik, handel och administration
-
1
Se bilaga 6.
17
Sammanfattning
SOU 2015:70
(85 000 helårsstudenter 2013). Näst störst har hela tiden teknik och
tillverkning varit (54 000 helårsstudenter 2013) . Det utbildningsområde som har haft den största procentuella ökningen är hälsooch sjukvård samt social omsorg som har ökat med 75 procent
mellan 1994 och 2013. Det enda utbildningsområde som har
minskat ärpedagogik och lärarutbildning som minskade från 39 000
helårsstudenter år 1994 till 36 500 år 2013. Fristående kurser
domineras av humaniora och konst, där språk är ett stort inslag,
samt samhällsvetenskap, juridik, handel och administration.
Det har skett en uttunning av undervisningen i och med att
antalet program och kurser har ökat mer än antalet helårsstudenter.
Detta innebär att undervisningstätheten har minskat under perioden. Det ökade kursutbudet utan motsvarande ökning av studenter kan också ses som en fragmentisering.
Högskoleutbildning och arbetsmarknad
Personer med högskoleutbildning har genomgående en god arbetsmarknad — de är generellt sett arbetslösa i lägre utsträckning än de
som bara har en utbildning från grundskolan eller gymnasieskolan.
Flera undersökningar visar också att högskoleutbildade etablerar
sigväl på arbetsmarknaden. Enligt statistik från Eurostat har mer än
90 procent av de svenska studenterna en anställning efter examen,
vilket är tio procentenheter högre än genomsnittet för EU. Det finns
dock en pågående diskussion om matchning på arbetsmarknaden, där
näringslivet påpekar att det finns brister i matchning mellan utbud
och efterfrågan av utbildad arbetskraft.
Det finns många aktörer som gör prognoser om den framtida
arbetsmarknaden. De flesta prognoser som görs ger dock samma
bild av utvecklingen på en övergripande nivå.
Vi har valt att använda de planeringsunderlag för universitet och
högskolor som Universitetskanslersämbetet (UKÄ) återkommande
publicerar. En jämförelse av dessa prognoser över tid visar att för
vissa utbildningsgrupper varierar bedömningen om det framtida
balansläget, medan bedömningen för andra utbildningsgrupper har
varit stabil. Genom att öka eller minska antalet nybörjarplatser på
olika utbildningar har lärosätena till viss del anpassat sig efter
prognoserna, och därigenom påverkat bilden av det framtida
18
SOU 2015:70
Sammanfattning
balansläget. Inom utbildningsområdena hälso- och sjukvård samt
social omsorg samt pedagogik och lärarutbildning har dock flera
utbildningsgrupper under lång tid prognosticerats som bristyrken.
Kopplingen mellan utbildning och ett specifikt yrke är olika
tydlig för olika högskoleutbildningar. Tydligast är kopplingen för
de yrken som är reglerade enligt svensklag — legitimationsyrken — där
en hög andel av de utbildade arbetar inom "målyrket". Det finns dock
också legitimationsutbildningar (apotekarutbildning, biomedicinsk
analytikerutbildning) där många väljer att arbeta inom andra yrken
är "målyrket". De yrkesexamensutbildningar som inte leder till
le gitimationsyrken — t.ex. jurist-, socionom- och ingenjörsutbildningar
— har råndre stark koppling till ett specifikt yrke. Många generella
utbildningar är breda och utbildar till flera yrken. Detta är typiskt för
utbildningar inom humaniora, samhälls- och beteendevetenskap,
biologi och ekonomi.
Utbildningsutbudet — bedömning av balansen
Vår bedömning är att utbildningsutbudet i huvudsak är väl balanserat och att dimensioneringssystemet i huvudsak fungerar väl.
Vi har gjort en bedömning av om balansen i högskolans utbildningsutbud är väl avvägd med hänsyn till 1) studenternas efterfrågan,
2) arbetsmarknadens behov och 3) samhällets övriga behov. Målet att
utbildning i högskolan ska ha hög kvalitet och att studenterna ska
ha möjligheter till progression i utbildningen är ett absolut krav
som inte kan kompenseras eller balanseras mot andra behov eller
krav. Om en utbildning inte tillfredsställer detta krav så ska den
överhuvud inte finnas som utbildning i högskolan.
Studenternas efterfrågan
Vi bedömer att studenters efterfrågan är väl tillgodosedd genom det
dimensioneringssystem och resurstilldelningssystem som infördes
med 1993 års högskolereform och som innebär att det är just
studenters efterfrågan som ska styra utbildningsutbudet.
Även om systemet i grunden är efterfrågestyrt så finns det vissa
fall då studenters efterfrågan inte tillfredsställs. Detta är fallet i ett
flertal dyrbara utbildningar som är starkt eftersökta, exempelvis
19
Samrmnfattning
SOU 2015:70
läkarutbildning, psykologutbildning, veterinärutbildning och skådespelarutbildning. För vissa sådana dyrbara utbildningar har statsmakterna lagt begränsningar i hur många utbildningsplatser som får
finansieras genom tilldelade medel. Begränsningar kan också finnas
på andra sätt, t.ex. i form av begränsad tillgång till verksamhetsförlagd utbildning. Det tycks vara accepterat av alla intressenter att
statsmakterna genom ekonomisk styrning begränsar tillgången till
utbildning som är kostsam att genomföra. Därtill kan lärosätena
hämma studenternas efterfrågan genom att av olika skäl begränsa
översökta utbildningar.
Arbetsmarknadens behov
Vår bedömning är att arbetslivets behov är tillgodosett med viktiga
undantag inom vård- och lärarutbildning. Representanter för arbetsmarknaden har dock uttryckt missnöje med hur de kan påverka
högskolans utbildningsutbud. Såväl arbetsmarknadens representanter
som lärosätena saknar också diskussion kring gemensamma lösningar inom framför allt bristyrkesutbildningar.
Beslut om utbildningsutbud i en långt decentraliserad högskolesektor, där varje lärosäte självständigt beslutar om sitt utbildningsutbud, bör förutsätta dels dialog med företrädare för den arbetsmarknad man utbildar för, dels samverkan med andra lärosäten vars
utbildningsutbud påverkar det egna lärosätet.
Det är angeläget att arenor för återkommande och systematisk
dialog mellan lärosäten och berörda arbetslivsorganisationer finns
både regionalt och nationellt. I den mån det saknas i dag bör de
skapas och i den mån de finns bör de stärkas.
Det är klart att samhällets behov av utbildade för vård och skola
inte tillfredsställs varför det är viktigt att undersöka vilka incitament
som krävs för att fler utbildas inom dessa sektorer. Hindren för
balans är av olika karaktär och kan grupperas i faktorer som högskolan kan påverka respektive faktorer som högskolan har svårt att
påverka och där åtgärdspotentialen istället ligger på andra agenter,
oftast arbetsmarknaden. Till den senare kategorin räknas hinder som
hör samman med verksamhetsförlagd utbildning samt bristande
studentintresse, vilket ofta har sin grund i en icke attraktiv arbetsmar knad.
20
SOU 2015:70
Sammanfattning
Fortbildning och vidareutbildning
Högskolan har flera uppdrag varav det kvantitativt största uppdraget är att utbilda unga människor i en flerårig sammanhållen
utbildning som förbereder för arbets- och samhällslivet. Att den
absolut största delen av utbildningsutbudet består av examensinriktade program är en rimlig avvägning.
Antalet fristående kurser påverkar utrymmet för fortbildning
och vidareutbildning. Vår bedömning är att lärosätena inte ytterligare bör minska utbudet av fristående kurser.
Vi menar att fortbildning och vidareutbildning är ett av högskolans uppdrag och tydligt ska ingå i den strategiska utbildningsplaneringen. Genom att en så stor andel av det totala utbildningsutbudet i högskolan är tillgängligt i form av fristående kurser skapas
en mycket stor potential för individer att ta del av högskolans hela
utbildningsutbud när de vill utöka sin kunskap — dvs. fortbilda eller
vidareutbilda sig. Denna möjlighet har utökats med det ökade
utbudet av fristående kurser som ges på deltid och på distans.
Denna styrka med det svenska systemet bör betonas.
Men den öppenhet och den flexibilitet som präglar den svenska
högskolan och som möjliggör fortbildning och vidareutbildning är
tillgänglig främst för individen. Högskolan bör också i sin strategiska
planering ta hänsyn till återkommande kompetensutvecklingsbehov
med hög efterfrågan och erbjuda kurser för grupper. Utbildningens
distributionsform bör anpassas till individer som studerar i fortbildningsoch vidareutbildningssyfte.
När företag, myndigheter och andra arbetsorganisationer har
behov av fortbildning och vidareutbildning för att systematiskt
kompetensutveckla sin personal så är högskolans normala utbildningsorganisation mindre väl anpassad, utan sådan fortbildning och
vidareutbildning bör ske i form av uppdragsutbildning. Högskolan
bör dock tillgängliggöra spetskunskap, och annan kunskap som
enbart högskolan kan tillhandahålla, i form av fortbildning och
vidareutbildning när sådan efterfrågas.
21
Sammanfattning
SOU 2015:70
Samhällets övriga behov
Utifrån den kunskap vi har är det inte möjligt att bedöma om
högskolans utbildningsutbud tillgodoser samhällets övriga behov,
men vi anser att det heller inte föreligger uppenbara indicier som
talar emot detta.
Behovet av dugliga samhällsmedborgare är ett vitalt krav för ett
fungerande samhälle. Vi menar att detta behov tillfredsställs i högskolans bildningsuppdrag och att bildning ska ses som en dimension i all högskoleutbildning.
Utbildning för den ideella sektorn föruts ätter alltmer profes sionskunskap, men utbildning som krävs för att verka i ideell verksamhet är
svår att bedöma. Ideella organisationer utgör heller inte en stark
påtryckningsgrupp på högskolan vilket bidrar till svårigheten att
bedöma om kriteriet uppfylls.
Alla högskolor verkar också i en regional kontext och utgör
viktiga kraftcentra i sina regioner. Högskoleutbildning (utöver
distansutbildning) är relativt väl spridd i Sverige, men antalet orter
med högskoleutbildning har minskat under senare år. Att i mer
strikt mening bedöma huruvida högskolor i dag tillfredsställer
uppdraget att fungera som motor i regionens näringsliv, samhällsliv
och kulturliv ligger utanför denna utrednings ramar.
Högskolan ska också utgöra en kritisk kraft i samhället genom
att utgöra "friutrymme" för utbildning som skapats oberoende av
kända behov. Denna funktion är vital för samhället och bidrar till
svårigheten att bedöma om enutbildning är omotiverad eller grundlägger en framtida arbetsmarknadsnisch. Det ligger i sakens karaktär
att det är mycket svårt att bedöma om detta kriterium är tillfredss tällt.
Slutsats och förslag utifrån balansbedömningen
Vår slutsats är att de styrningsmekanismer som infördes med
reformen 1993 fungerar och att dimensioneringssystemet i huvudsak är välfungerande. Detta innebär fortsatt tilltro till att studenters
efterfrågan i grunden utgör det bästa sättet att planera utbildningsutbud och att studenter är med och skapar framtidens arbetsmarknad. Det innebär också att vi även fortsatt lägger ansvaret på
den enskilde studenten för att planera sin egen framtid.
22
SOU 2015:70
Sammanfattning
Det är dock uppenbart att dagens dimensioneringssystem inte
tillfredsställer alla behov på arbetsmarknaden och att det därmed
inte är ett perfekt dimensioneringssystem. Åtgärder av justerande
karaktär bör därför vidtas för att bättre tillfredsställa arbetsmarknadens behov.
Vi föreslår att lärosätena ska — i de fall detta inte redan finns —
skapa arenor för regelbunden och systematisk samverkan med såväl
arbetslivets representanter som med andra lärosäten om dimensionering av högskolans utbildning. Utformningen av dessa arenor ska
anpassas till respektive lärosätes profil, behov och arbetslivsintressenter och ta hänsyn till lärosätets regionala, nationella och
internationella uppdrag. Lärosätena ska i årsredovisningen till
regeringen redovisa hur den systematiska samverkan med arbetslivets intressenter genomförs.
Vi föreslår vidare att Ui(Ä ges i uppdrag att utvärdera hur samverkansarenor fungerar ur lärosätets och ur arbetslivets perspektiv
efter tre år. UKÄ bör också i samband med publiceringen av
rapporten Högskoleutbildningarna och arbetsmarknaden samla
högskolorna och andra berörda myndigheter till diskussion i
dimensioneringsfrågor.
Därtill föreslår vi att regeringen samlar högskolans och arbetslivets representanter för att skapa gemensamma upplösningar av de
hinder som identifierats beträffande vårdutbildningar och lärarutbildningar.
Vi menar att lärosätena inte ytterligare bör minska utbudet av
fristående kurser.
Fortbildning och vidareutbildning bör göras tydligare i lärosätenas
strategiska utbildningsplanering. Vi föreslår att lärosätena i årsredovisningen till regeringen redovisar hur fortbildningsoch vidareutbildningsuppdraget har tydliggjorts i planeringen av utbildningsutbudet.
Sommarkurser
—
i syfte att förkorta studietiden
Vår bedömning är att Sverige på grund av överenskommelser inom
Bolognaprocessen inte ensidigt kan förlänga det akademiska året
genom att använda sommaren som utbildningstid. För enskilda
studenter finns dock alltid möjligheten att förkorta sin studietid
23
Sammanfattning
SOU 2015:70
genom att öka sin studieinsats, exempelvis genom att läsa sommarkurser. Det krävs dock att utbudet av sommarkurser ökar och att
det i större utsträckning än i dag består av kurser som normalt sett
ingår i en examensinriktad utbildning. De senaste åren har antalet
sommarkurser minskat, vilket är i likhet med utvecklingen för fristående kurser totalt sett. Utbudet av sommarkurser är olika stort
vid olika lärosäten, och några lärosäten har inget sådant utbud alls.
Om regeringen vill öka utnyttjandet av sommarkurser för att
förkorta studietider föreslår vi att lärosätena ges uppdrag att öka
utbudet av sommarkurser inom ramen för särskilda åtgärder.
Många heltidsutbildningar fyller dock inte studenternas arbetsveckor, dvs. utbildningarna motsvarar inte i realiteten heltidsstudier.
Att ge samtliga studenter som på papperet studerar på heltid också i
realiteten heltidsstudier bedömer vi vara en samhällsekonomiskt
mer angelägen insats än att utöka möjligheterna för studenter att
förkorta sin utbildning genom studier under sommaren.
Examensfrågor
Studenter som inte avlägger examen
Det är stora variationer i examensfrekvens mellan olika yrkesexamensprogram. Generellt sett gäller att examensfrekvensen är högre
i utbildningar som leder till legitimationsyrken. Att mäta genomströmning genom examensfrekvens är relevant för legitimationsutbildningar, men för andra utbildningar innebär låga examensfrekvenser inte per automatik att studenterna inte har fullföljt
utbildningen. I den internationella statistiken mäts genomströmning
genom andelen av högskolenybörjarna som avlagt examen. Detta
innebär att statistiken inkluderar studenter på fristående kurser som
inte alltid studerar för att ta examen, något som är specifikt för
Sverige. Det är en förklaring till att examensfrekvensen är låg i
Sverige jämfört med övriga OECD-länder.
Kvinnor har högre examensfrekvens än män på nästan alla
yrkesexamensprogram. Kvinnor har också en högre prestationsgrad
(andel avklarade poäng av registrerade poäng) än män. Det är svårt
att hitta förklaringar till varför kvinnor generellt presterar bättre än
män. Det kan dock konstateras att detta även gäller inom
24
SOU 2015:70
Sammanfattning
gynmasieskolan, och att denna skillnad mellan könen även finns i
många andra OECD-länder.
Vår bedömning är att den låga examensfrekvensen i huvudsak
beror på att arbetslivet inte efterfrågar examensbevis och att högskoleförordningen stadgar att examensbevis måste initieras av
studenten.
Sverige har en — i förhållande till omvärlden — avreglerad arbetsmarknad med få reglerade yrken, vilket medför att arbetsgivare
efterfrågar examensbevis i låg utsträckning. Även om den svenska
arbetsmarknaden är avreglerad och sällan ställer formella krav på
examensbevis så medför en alltmer internationaliserad arbetsmarknad att en utbildning fullföljs med ett formellt examensbevis.
Vi anser att arbetsgivare och arbetslivets organisationer bör som
norm kräva att examensbevis föreligger vid anställning i de fall
examen från högskolan är relevant.
Processen att utfärda examensbevis utgår från studenten, till
skillnad mot det gängse i omvärlden, lärosätet. Trots att det
svenska utbildningssystemet är kursbaserat — vilket medför att det
finns många vägar fram till examen — är det möjligt att lägga större
ansvar på lärosätena för att utfärda examensbevis, vilket bör leda till
att examensfrekvensen ökar. Vi föreslår att regeringen utreder en
ändring av högskoleförordningen med innebörden att högskolan
ska utfärda examensbevis för yrkesexamen och konstnärlig examen
när studenten har fullgjort fordringarna för examen. På sikt bör
lärosätena utveckla ett system för att ta samma ansvar för generella
examina. Vi föreslår att regeringen fastställer målet att högskolorna
senast 2020 ska ha det fulla ansvaret för att utfärda examina efter
fullgjorda fordringar för examen.
Dubbla examina
Med dubbla examina menas att två examina baseras på (exakt) samma
utbildning, oftast en yrkesexamen som kombineras med en generell
examen. Det är framför allt inom vissa vårdutbildningar och teknikutbildningar som dubbla examina är vanligt förekommande.
Att utfärda dubbla examina är ett utpräglat svenskt fenomen
som växt i omfattning med 2007 års examensreform. De vanligast
förekommande argumenten för möjligheten att ge en generell
25
Sammanfattning
SOU 2015:70
examen utöver yrkesexamen synes bottna i missförstånd: att detta
skulle vara nödvändigt för internationell anpassning och att tillträde
till utbildning på avancerad nivå och forskarnivå kräver generell
examen. Nackdelen med dubbla examina är att både yrkesinriktningen
och den generella inriktningen riskerar att suboptimeras om man
planerar att genomföra båda samtidigt.
Ett av Bolognareformens viktigaste syften var att skapa en
gemensam struktur för examina i Europa. Systemet med dubbla
examina motverkar syftet att skapa internationell jämförelse mellan
utbildningar.
Vår bedömning är att det är olämpligt att mer än en examen
utfärdas på samma studiemeriter. Vi föreslår att regeringen utreder
en ändring av högskoleförordningen med innebörden att lärosätet
inte får utfärda två examina som grundar sig på samma studiemeriter.
Förlängning av utbildningar
Vår bedömning är att det inte förekommer att utbildningar
omotiverat har förlängts. I och med att alla examina fr.o.m. 2007
innehåller ett exakt antal högskolepoäng finns inte längre några
möjligheter att förlänga utbildningar. Tidigare fanns — framför allt
för de generella programmen — endast krav på minst antal poäng i
examen, vilket innebar att många examina innehöll fler poäng än de
nominella. Övergången till den nya utbildnings- och examensstrukturen 2007 har inte medfört någon kraftig ökning av helårsstudenter på utbildningar på avancerad nivå, och därmed kan vi heller
inte se något som tyder på att generella program har förlängts.
Under de senaste tjugo åren har regeringen beslutat att öka
antalet högskolepoäng i åtta yrkesexamina. Därtill har regeringen i
och med förändringar i lärarexamina ökat antalet högskolepoäng i
en examen och minskat antalet högskolepoäng i en examen.
Utbildning till tandhygienist, som enligt examensordningen är
tvåårig, har vid flera lärosäten varit organiserad som en treårig
utbildning. Denna examen är dock för närvarande under utredning
för förlängning. För djursjukvårdarexamen stämmer poängomfattningen enligt examenordningen inte överens med legitimationskraven för den utbildningens målyrke. Det har gjort att utbild-
26
SOU 2015:70
Sammanfattning
ningen istället ges som ett generellt program, och därmed har
utbildningen förlängts. Att legitimationskravet för djursjukskötare
inte motsvaras av en yrkesexamen är ett förhållande som utredningen finner märkligt. Vi föreslår att förordningen för Sveriges
lantbruksuniversitet ändras så att poängomfanningen för djursjukvårdarexamen stämmer överens med legitimationskraven för djursjukskötare, alternativt att det införs en djursjukskötarexamen med
poängomfattning som motsvarar legitimationskravet.
Högskolans gränser
I vårt uppdrag ingår att bedöma om det förekommer utbildningar
inom högskolan som istället bör organiseras i andra utbildningsformer. Det gör vi genom att dels se på kurser som inte specifikt
omfattas av kursfordringarna för någon examen, dels genom att
undersöka gränsdragningen högskola-yrkeshögskola.
UKÄ har under 2011 2014 genomfört fyra granskningar av kurser
som inte specifikt omfattas av kursfordringarna för någon examen,
s.k. enstaka kurser. De brister som UKÄ funnit bland enstaka kurser
som inte uppfyller lagens krav handlar framför allt om att de inte
har tillräcklig vetenskaplig grund.
Yrkeshögskoleutbildning och högskoleutbildning skiljer sig åt
på flera väsentliga punkter. Där högskolan utbildar för långsiktiga
behov utifrån individens efterfrågan utgår yrkeshögskoleutbildningen
från kortsiktiga behov och arbetslivets efterfrågan. En annan skiljelinje
avser arbetslivets deltagande i utbildningen, vilket är en förutsättning
för yrkeshögskoleutbildning men inte för högskoleutbildning.
Enligt vår mening är det dock kriteriet om forskningsanknytning
som är det som framför allt åtskiljer utbildning i högskolan från
utbildning i yrkeshögskolan.
Forskningsanknytning är ickn om ett nära samband mellan
utbildning och forskning, och det används ofta som kriterium på
vad som överhuvud konstituerar universitet och högskolor. Detta
återfinns också i högskolelagen. Dagens massutbildning i högskolan
utmanar dock detta ideal. Det finns ett mycket stort spann i vad som
i dag utgör forskningsanknuten utbildning. Lärosätena hanterar frågan
pragmatiskt och anpassar forskningsanknytningen efter olika behov i
t.ex. utbildning på grundnivå och utbildning på avancerad nivå. Vi
—
27
Sammanfattning
SOU 2015:70
menar dock att lärosätena bör höja och tydliggöra kraven för
kortare utbildningar. Emellertid — frågan om hur långtgående krav
som kan ställas på forskningsanknytning, och därmed gränsdragningen kring vad som hör till högskolans utbildningsansvar, är
i grunden oklar. Vi föreslår att regeringen utreder hur högskolelagens krav på forskningsanknytning ska tolkas. Innan en sådan
tolkning är gjord går det inte att bedöma om det förekommer
utbildningar inom högskolan som bör ges inom andra utbildnings former.
Vi föreslår också att lärosätena och Myndigheten för yrkeshögskolan utvecklar sin samverkani syfte att identifiera utbildningar
som överlappar i alltför hög grad. I de fall en utbildning inom
högskolan synes sammanfalla med en utbildning i yrkeshögskolan,
bör lärosätet visa på vilket sätt utbildningen i högskolan är knuten
till forskning.
28
1
Utredningens uppdrag och
arbete
1.1
Uppdraget— vad det innebär
Vårt kärnuppdrag är att beskriva den svenska högskolans utbildningsutbud de senaste tjugo åren för att därefter bedöma om detta
utbildningsutbud varit väl avvägt "med hänsyn till studenternas
efterfrågan, arbetsmarknadens behov och samhällets övriga behov
och målet att utbildning i högskolan ska ha hög kvalitet". Om vi
finner att balansen ej varit god ska vi föreslå åtgärder.
Bakgrunden till uppdraget är att för drygt tjugo år sedan — 1993
— genomfördes en av de större reformerna i svensk högskola. En
central del i denna reform bestod i att varje lärosäte gavs uppdraget
att själv besluta om sitt utbildningsutbud mot att tidigare ha
beslutats av en central myndighet i Stockholm. När beslut om
utbildningsutbud istället fattades av 30-40 självständiga lärosäten
blev det svårare att få en helhetsbild av svensk högre utbildning.
Det är den helhetsbilden vi uppdragits att återskapa.
Beskrivningen av den svenska högskolan ska ske enligt ett flertal
parametrar, bland annat efter vad som är fristående kurs, program,
arbetsmarknadsförberedande kurs, kurs i bildningssyfte, examensinriktad utbildning och fortbildningsoch vidareutbildning. Att
beskriva högskolan enligt dessa parametrar och lika många till
under tjugo år vid mer än trettio lärosäten är en kvantitativt mycket
omfattande uppgift med metodologiska utmaningar. I uppdraget
efterfrågas viktiga aspekter av den högre utbildningen som också
speglar att högskolan har många mål. Det statistiska underlaget är
emellertid inte utformat så att man lätt kan svara på uppdragets
frågor. Vi har nödgats göra operativa bestämningar för att kunna
analysera det digra materialet och svara på uppdragets frågor.
29
Utredningens uppdrag och arbete
SOU 2015:70
Vi har också funnit det lämpligt att lägga till ytterligare faktorer
varav den viktigaste är helårsstudenter. Uppdraget är att redovisa
utbildning, vars valuta är kurser ochprogram. Emellertid kan denna
valuta vara missvisande när det gäller att bedöma storlek och balans
då en kurs, eller ett program, kan bestå av fem studenter eller av
femhundra studenter. För att skapa en bild av storlek i högskolan
redovisar vi också i den valuta som det statistiska underlaget väl
beskriver, nämligen helårsstudenter.
Syftet med att återskapa tjugo års utbildningsutbud är tvåfalt.
Dels ska den historiska bilden återskapas, dels ska den framtida
bilden skapas. Bakgrundsbilden av tjugo års expansion av högskolan är intressant i sig, men naturligtvis är det av ännu större vikt
hur denna bild kan nyttjas för att i framtiden bättre tillfredsställa
"studenternas efterfrågan, arbetsmarknadens behov och samhällets
övriga behov och målet att utbildning i högskolan ska ha hög
kvalitet."
Uppdraget är att redovisa inte bara den nationella bilden av
utbildningsutbudet utan också per lärosäte. Vi har tolkat uppdraget
så att uppdraget om balans i utbildningsutbudet avser den nationella nivån och att balans inom varje lärosäte ska bedömas av
respektive lärosäte. Det är varken lämpligt eller möjligt att utredningen inom rimliga tidsramar genomför analyser av varje enskilt
lärosäte. Det omfattande materialet kräver att all redovisning per
lärosäte sker elektroniskt. Således redovisas i bilaga 3, lärosätesbilagan, uppgifter om samtliga lärosäten. Bilagan publiceras dels på
ett USB-gem, dels på regeringens hemsida www.sou.gov.se , under
rubriken Avslutade utredningar.
Inom ramen för kärnuppdraget ska vi särskilt utreda frågor
kring sommarkurser och utanför kärnuppdraget vissa examensfrågor (studenter som inte avlägger examen, dubbla examina,
förlängning av utbildning) samt frågor om högskolans gränser.
Direktiven anger två förutsättningar som är av stor betydelse för
hur våra förslag kan utformas. För det första anges att huvudprincipen om lärosätenas ansvar för utbildningsutbudet bör bestå,
för det andra anges att förslag till förändringar ska ske inom ramen
för nuvarande resurstilldelningssystem. Detta innebär att grunden
för hur högskolan dimensioneras och styrs inte ska rubbas.
Detta betänkande har sin tyngdpunkt i beskrivning och analys
av kärnuppdraget. Efter denna beskrivning och analys ska vi också
30
SOU 2015:70
bedöma och "föra ett resonemang om" utbildningsutbudet är väl
avvägt. Det är en svår uppgift att fastställa grunden för vad som är
ett väl avvägt utbildningsutbud. Det kommer nära den klassiska
frågan om högskolans iå och kan inte ges ett säkrare svar utan en
gedigen analys av högskolans uppdrag i dagens samhälle. En sådan
analys ligger utanför utredningens ramar men är, icke desto mindre,
en angelägen uppgift som vi också delvis kommer att beröra. Det
ligger i sakens natur att vi mer kommer att "föra ett resonemang
om" än att "bedöma" högskolans utbildningsutbud. Draget av
resonemang förstärks av att det starkaste styrinstrumentet —
resurstilldelningssystemet — enligt direktiven ej ska förändras.
1.2
Uppdraget
—
vad det inte innebär
En central fråga för utredningen är relationen mellan högre utbildning och arbetsmarknad. När vi bearbetar detta uppdrag utgår vi
från utbildnings- och arbetsmarknadsanalyser genomförda av andra
organisationer, SCB och Universitetskanslersämbetet (UKÄ). Vi
har inte uppdraget att göra egna analyser av bristområden och överutbildning, och ännu mindre uppdraget att föreslå ökning eller
minskning av utpekade utbildningar. Vårt uppdrag är att beskriva
och analysera dimensioneringssystemet och hur detta kan förbättras.
Vi har heller inte uppdraget att analysera utbildningens innehåll vad
avser arbetsmarknadsförberedelse. I dialoger vi haft med arbetslivsrepresentanter uppstår lika ofta diskussion om utbildningens
innehåll som dess dimensionering, men uppdraget rör entydigt
dimensionering. Därmed inte sagt att frågorna är oberoende av
varandra. Utbildningar kan förändras inom ramen för oförändrat
namn och i grunden samma utbildning kan ges olika namn varför
dimensionering och innehåll kan vara intimt sammanknutna. Här
måste vi så långt möjligt skilja dem åt.
1.3
Metodologiska synpunkter
Vårt uppdrag att rekapitulera de senaste tjugo årens utbildningsutbud har varit ett kvantitativt omfattande arbete. En del av arbetet
har bestått i att återskapa förutsättningar och regelsystem som gällt
31
SOU 2015:70
under tiden. Den bild vi återskapat är av vikt för att förstå hur
landets största statliga område har utvecklats och utgör en viktig
grund för beslut om hur högskolan bör utvecklas i framtiden.
Därför bör denna typ av översikt och analys göras kontinuerligt.
Till stor del sker detta genom UKÄ:s årsrapport som är väl ansedd
och nyttjad i högskolesektorn. UKÄ:s årsrapport svarar emellertid
inte fullt ut på de frågor vi besvarat. Vi menar att en kontinuerlig
uppföljning bör göras av våra resultat och att UKÄ bör ges ett
sådant upp dr ag.
Vi har påpekat metodologiska svårigheter i vårt uppdrag. Det
finns inga enkla sätt att i det statistiska underlaget utläsa vad som är
"fristående kurs", "kurser och utbildningar som har en mer direkt
arbetsmarknadsanknytning" eller "utbildningar och kurser som
främst ges i bildningssyfte" eller hur "utbildningar av fortbildningsoch vidareutbildningskaraktär" identifieras. Om det bedöms som
viktigt att kontinuerligt följa dessa faktorer, som är viktiga för att
karakterisera högre utbildning, så måste märkningen i det
statistiska underlaget förändras.
Det finns förvånansvärt få data och undersökningar om relationen
högre utbildning — arbetsmarknad och framför allt få aktuella undersökningar. SCB gör undersökningar om högre utbildning — arbetsmarknad men alltför sällan. Det finns också för lite kvalitativa
analyser. T.ex. är nya faktorer som gränsgångare och migration —
i dag viktiga faktorer som påverkar utbildningens dimensionering —
alltför lite undersökta. För framtiden bör fler analyser högre
utbildning — arbetsmarknad göras.
1.4
Utredningens arbetssätt
Utredningen har arbetat traditionellt genom stöd av och diskussion
med ett flertal organisationer och grupper.
Grundmaterialet har beställts i samråd med och effektuerats av
SCB. Samråd och dialog har också förts med Universitetskanslersämbetet, Universitets- och högskolerådet, Myndigheten för yrkeshögskolan och utredaren för översyn av Myndigheten för yrkeshögskolans uppgifter.
Utredningen har, utöver expertgruppen, utövat samråd och haft
stöd i dels en referensgrupp med representanter för de viktigaste
32
SOU 2015:70
intressenterna, dels en rådgivande grupp med lång och bred
erfarenhet av högskolan. Gruppernas ledamöter anges i bilaga 4.
Under arbetets slutfas har vi kallat till hearings med universitet
och högskolor, arbetslivsorganisationer och studentorganisationer.
Vi har också föredragit vårt uppdrag och delresultat i konferenser i
Sverige och Norden. De viktigaste av dessa möten framgår av bilaga
4. Diskussioner har också förts inom ramen för de uppvaktningar
vi tagit emot.
Utredningens uppdrag omfattar frågor som diskuteras i många
utbildningskulturer. Frågor om effektivitet, utbildning, arbetsmarknad ligger högt på agendan internationellt. Utredningen har i
jämförande syfte besökt de nordiska grannländernas ministerier med
ansvar för högskolan. Det är tydligt att frågorna är lika men lösningarna olika.
Utredningen har samrått med utredningen Försvarsmaktens
personalförsörjning och utredningen En nationell samordnare för
effektivare resursutnyttjande inom hälso- och sjukvården.
Under 2016 kommer en modernisering av yrkeskvalifikationsdirektivet att genomföras. Det kommer också att fattas beslut om
nationellt ramverk för att underlätta jämförelser mellan olika
utbildningar och kvalifikationer i Europa (National Qualification
Framework — NQF). Vi bedömer att dessa beslut ej kommer att
påverka våra förslag.
33
ARVIDSJAURS KOMMUN
Sammanträdesdatum
Blad
2015-09-29
29
Eku §
Dnr 00071/2015
003
Tillägg till arbetsordning Kommunfullmäktiges presidium föreslår ett tillägg till arbetsordningen för
för Rådet för funktions- Rådet för funktionshindrade och pensionärer, innebärande att representanter
hindrade och pensionärer i rådet för föreningar utanför tätorten ska uppbära reseersättning.
Förslag under sammanträdet
Pernilla Granberg (c)
Bifall till förslaget , med tillägget ”… under förutsättning att samåkning
sker”.
Proposition
Ordföranden ställer proposition på förslaget med Pernilla Granbergs
tilläggsförslag, varefter hon förklarat att ekonomiutskottet bifallit bägge
förslagen.
Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige
1.
2.
Arbetsordning för Rådet för funktionshindrade och pensionärer antas.
Fullmäktigs beslut 2015-04-14 § 72 upphör att gälla.
_____
Justerandes sign
Beslutsunderlag
Beslut presidiet
Utdragsbestyrkande
Nytt
Företrädare i rådet för föreningar utanför tätorten är berättigade till reseersättning, under förutsättning att
samåkning sker.

Handlingar 2015-10-13 - Arvidsjaurs Energi AB Startsida

Transcription

Similar documents

2015-01-21 - Arvidsjaur

Mall för styrdokument

Reservation - Vänsterpartiet Vänersborg

KTS-salen, Vita Huset klockan 8.15

KS beslut - Uddevalla kommun

Arvidsjaurs kommun - Arvidsjaurs Energi AB

göteborgs ledning får kraftig kritik - QoG

Sammanträdesprotokoll Anslag / Bevis

Mall för protokoll, vitt, arkivbeständigt, ohålat papper används

14 Yttrande över motion rörande stöd till