Ren fakta från SKL 2015

REN FAKTA
OM KOMMUNER, LANDSTING OCH REGIONER
REN FAKTA
1
REN FAKTA
2
Förord
Det finns många föreställningar och uppfattningar om kommuner, landsting och
regioner och den verksamhet som de ansvarar för. Det är som det ska vara. Vår
gemensamma välfärd är allas vår angelägenhet. Vi både röstar fram den och
betalar för den. På så sätt är vi alla beställare av det välfärdssystem vi har.
Många gånger är uppfattningarna korrekta och relevanta och bidrar till att förbättra våra välfärdstjänster. Andra gånger baseras de på bristfällig fakta, onyanserade resonemang och oproportionerliga slutsatser. Orsaker och verkan, resultat och resursfördelning – det är inte alltid det låter sig förklaras i korta, slagkraftiga rubriker.
Ibland saknas den andra bilden, den som visar att svensk välfärd är bland de
bästa i världen: att vi i Sverige satsar mycket resurser, använder dem effektivt
och har mycket nöjda medborgare.
Diskussionen om vårt gemensamma är viktig och välkommen. Men den
behöver baseras på korrekta antaganden och fakta.
I den här skriften har SKL samlat fakta om kommuner, landsting och regioner i
ett försök att för en gångs skull ge hela bilden – eller i alla fall visa den bild som
vi i vår sektor tycker visas alldeles för sällan.
Stockholm i februari 2015
Anders Knape
Ordförande, Sveriges Kommuner och Landsting
REN FAKTA
3
Innehåll
Inledning ............................................................................................................. 7
Ekonomin ............................................................................................................ 8
Skatten är den största inkomstkällan ................................................................... 8
Utjämningssystemet ger likvärdiga förutsättningar .............................................. 8
Finansieringsprincipen .......................................................................................10
Vart tar pengarna vägen? ..................................................................................10
Diagram 1. Fördelning av kommunernas kostnader för verksamheten 2013
(546 miljarder kronor). ......................................................................................11
Diagram 2. Fördelning av landstingens kostnader för verksamheten 2013 (280
miljarder kronor). ..............................................................................................11
Diagram 3. Fördelning av kommunernas intäkter för verksamheten 2013 (565
miljarder kronor). ..............................................................................................12
Diagram 4. Fördelning av landstingens intäkter för verksamheten 2013 (288
miljarder kronor). ..............................................................................................12
Allt mer pengar satsas på välfärden ...................................................................13
Tabell 1. Kommunsektorns kostnader relativt demografiskt betingade krav. ..14
Det dagsaktuella ekonomiska läget ...................................................................14
De har Sveriges Viktigaste Jobb ...................................................................16
Framtidsbransch .................................................................................................16
Tabell 2. Det framtida rekryteringsbehovet inom hälso- och sjukvården. ........17
Tabell 3. Det framtida rekryteringsbehovet inom skola och förskola. ..............17
Lön......................................................................................................................19
Tabell 4. Genomsnittlig grundlön i Sverige 2013 i kr/mån. ..............................19
Tabell 5. Genomsnittlig grundlön per månad efter yrke och sektor 2013. .......20
Karriär .................................................................................................................20
Arbetsmiljö ..........................................................................................................21
Diagram 5. Andel månadsavlönade hel- och deltidsanställda i kommuner. ....21
Diagram 6. Andel månadsavlönade hel- och deltidsanställda i landsting och
regioner. ...........................................................................................................22
Nio arbetsgivarstrategier ....................................................................................22
Verksamheten ...................................................................................................24
Hälso- och sjukvård ............................................................................................24
Medicinska resultat...........................................................................................24
Diagram 7. Sjukvårdsrelaterad åtgärdbar dödlighet per 100 000 invånare,
2007 eller senast tillgängliga år. Åldersstandardiserade värden. ....................25
Tabell 6. Urval av medicinska kvalitetsmått från OECD, Sveriges position och
land med bästa resultat. ...................................................................................26
Attityder och kundnöjdhet .................................................................................27
Tillgänglighet ....................................................................................................27
Överbeläggningar .............................................................................................27
Patientsäkerheten ............................................................................................28
REN FAKTA
4
Äldreomsorgen ...................................................................................................28
Attityder och kundnöjdhet .................................................................................29
Diagram 8 .........................................................................................................30
Förskolan ............................................................................................................30
Barngruppernas storlek ....................................................................................31
Diagram 9. Antal inskrivna barn, personaltäthet och barngruppsstorlek i
förskolan. ..........................................................................................................31
Skolan ................................................................................................................32
OECD-analys förespråkar decentralisering .....................................................32
Diagram 10. Skillnader i resultat som andel av den totala resultatskillnaden. .33
Reformiver bakom resultatspridning ................................................................33
Kundnöjdheten .................................................................................................33
Ökade resurser.................................................................................................34
Klasstorleken har inte ökat ...............................................................................34
Elevhälsa ..........................................................................................................35
Resultat grundskolan .......................................................................................35
Resultat gymnasieskolan .................................................................................35
Diagram 11. Resultatutveckling i PISA jämfört med nationella prov och betyg i
matematik. ........................................................................................................36
Diagram 12. Resultatutveckling i PISA jämfört med nationella prov och betyg i
svenska. ...........................................................................................................36
Socialtjänst och ekonomiskt bistånd ..................................................................37
Asylmottagande, flyktingmottagande och integration ........................................38
De flesta kommuner tar emot flyktingar ...........................................................38
En investering för framtiden .............................................................................38
Samhällsbyggnad ...............................................................................................39
Boende och byggande .....................................................................................39
Tabell 7. Färdigställda lägenheter i nybyggda hus per tusen invånare 2013. .40
Miljö/energi .......................................................................................................40
Gator, vägar och kollektivtrafik .........................................................................41
Övrig kommunalteknik ......................................................................................41
Räddningstjänst................................................................................................42
Företagande och arbetsmarknad .....................................................................43
Övriga arbetsmarknadsinsatser .......................................................................43
Kultur och fritid .................................................................................................44
Så funkar det .....................................................................................................45
Kommuner ..........................................................................................................45
Landsting och regioner .......................................................................................45
Lång tradition av självstyrelse ............................................................................47
Kommunerna ....................................................................................................47
Landstingen ......................................................................................................48
Så fungerar den kommunala självstyrelsen .......................................................48
Möjlighet till påverkan .......................................................................................49
REN FAKTA
5
Bättre överblick och helhetssyn .......................................................................49
Lokala förutsättningar får styra.........................................................................49
Man kan lära av varandra ................................................................................50
Politiken och politikerna .....................................................................................50
Fullmäktige styr och beslutar ...........................................................................50
Kontroll och tillsyn ............................................................................................51
Att överklaga beslut ..........................................................................................51
Kommunikation med medborgarna ..................................................................51
Källhänvisningar ..............................................................................................52
REN FAKTA
6
Inledning
Kommuner, landsting och regioner står för merparten av den vardagsnära
service som vi medborgare behöver – vården, skolan, omsorgen. Stadsplaneringen, lokaltrafiken och renhållningen. Bland annat.
Sammantaget är sektorn dessutom den största arbetsgivaren i Sverige.
Kommuner, landsting och regioner sysselsätter en fjärdedel av alla yrkesarbetande i Sverige, totalt ungefär en miljon människor.
Det innebär att alla svenskar på något sätt kommer i kontakt med kommunsektorn varje dag – och därmed självklart är både intresserade av och har
synpunkter på vår gemensamma välfärdssektor.
Intresset har olika perspektiv:



Det ekonomiska: vi vill att våra gemensamma skattepengar ska gå till
rätt saker.
Det verksamhetsrelaterade: vi vill att våra välfärdstjänster ska fungera
väl.
Det demokratiska: vi vill att våra valda politiker ska sköta sig bra.
I den här rapporten har SKL samlat fakta och statistik för att ge en helhetsbild
av det arbete som pågår i våra kommuner, landsting och regioner. På så sätt
hoppas vi kunna komplettera den mer fragmentariska bild som vi annars ofta tar
del av i samhällsdebatten.
REN FAKTA
7
Ekonomin
Totalt utgör de offentliga utgifterna ungefär en 25 procent av svensk BNP.
Eftersom kommuner, landsting och regioner står för större delen av
välfärdstjänsterna, står de också för merparten av dessa utgifter – 20 procent.
Det är högre än i något annat land.
Skatten är den största inkomstkällan
Kommunalskatten och landstingsskatten står för ungefär 70 procent av kommunernas och landstingens/regionernas respektive inkomster. Staten bestämmer
vad man får ta ut skatt på. Sedan bestämmer varje kommun och landsting/region
själv hur stor skatten ska vara lokalt och hur pengarna ska fördelas.
Kommunerna, landstingen och regionerna får också statsbidrag från staten.
Vissa statsbidrag är allmänna, andra får bara användas inom särskilda områden
som staten pekar ut. Kommunerna, landstingen och regionerna tar också betalt
för en del tjänster, till exempel äldreomsorg och sjukhusbesök.
Utjämningssystemet ger likvärdiga förutsättningar
För att skapa förutsättningar för alla kommuner och landsting/regioner att kunna
erbjuda sina invånare likvärdig service finns ett skatteutjämningssystem i
Sverige. De lokala skillnaderna i effektivitet, service- och avgiftsnivå ska vara
kopplade till den skattenivå man valt att ha lokalt, och inte till strukturella förhållanden som skillnader i kommuninvånarnas förvärvsinkomster, andel förvärvsarbetande eller åldersstruktur. Utjämningssystemet har setts över och
reviderats många gånger. Det nuvarande skatteutjämningssystemet gäller från
och med 2014.1
Utjämningssystemet består av fem delar: inkomstutjämning, kostnadsutjämning,
strukturbidrag, införandebidrag och regleringsbidrag/avgift.

I inkomstutjämningen sker en utjämning av skatteinkomster mellan
kommuner och mellan landsting/regioner. De vars skattekraft överstiger
en viss nivå betalar till dem med en skattekraft som är lägre än den fastställda nivån. Staten skjuter också till statsbidrag i inkomstutjämningen
så att alla kommuner ska komma upp till minst 115 procent av rikets
skattekraft.
SKL samt Statskontorets skrift ”Det kommunala
Utjämningssystemet – en beskrivning av systemet från 2014.”
1
REN FAKTA
8




I kostnadsutjämningen utjämnas för strukturella kostnadsskillnader. De
kan bero på olika behov eller på olika kostnader. Kostnadsutjämningen
består av tio delmodeller beroende på verksamhet, där exempelvis
äldreomsorg är en delmodell. De kommuner som har gynnsam struktur
inom ett område får betala i kostnadsutjämningssystemet och de
kommuner som har ogynnsam struktur får ersättning från systemet.
Behovet av kommunal verksamhet kan skilja sig åt beroende på den
demografiska sammansättningen – fler äldre innebär till exempel mer
äldreomsorg. Även kostnaden för att producera service varierar över
landet. En skola i en glesbygdskommun är ofta relativt dyr i drift,
eftersom klasserna är mindre och eleverna oftare behöver skolskjuts.
Sedan 2008 räknas även lönenivåer in i de strukturella kostnadsskillnaderna.
Det så kallade strukturbidraget är till för att mildra omställningseffekterna av att vissa delmodeller i det tidigare kostnadsutjämningssystemet togs bort.
Det särskilda införandebidraget bidrar till att fördela intäktsbortfallet
på grund av det nya systemet, över flera år.
Inom ramen för utjämningssystemet finns också ett statligt
regleringsbidrag och en regleringsavgift för att underlätta statens
kontroll över systemet. Dessa används även för andra ekonomiska
regleringar mellan staten och kommunsektorn, som till exempel
finansieringsprincipen (se nedan).
FAKTA
Kommunen med högst skattekraft i Sverige ligger på 176 procent av medelskattekraften i landet. Det motsvarar 71 310 kronor per invånare och år.
Kommunen med lägst skattekraft ligger på 74 procent medelskattekraften,
vilket motsvarar 29 933 kronor per invånare och år.
Utan utjämningssystem skulle det för kommunen med högst skattekraft räcka med
12 procent i kommunalskatt för att nå den genomsnittliga kommunala skatteintäkten. De invånare som bor i kommunen med lägst skattekraft skulle tvingas
betala 28 procent av sina inkomster för att nå upp till samma nivå. Lägger man till
landstingsskatten, skulle skillnaden i skatteuttag hamna på 35 000 kronor per år för
en medelinkomsttagare.
Källa: SKL
REN FAKTA
9
FAKTA
I Knivsta är 118 av 1 000 invånare över 65 år och i Pajala är 307 av 1 000
invånare över 65 år. Utan skatteutjämningen skulle vissa kommuner ha
svårt att erbjuda äldreomsorg utan att ta ut en mycket hög kommunalskatt.
Källa: SKL
Finansieringsprincipen
Finansieringsprincipen är en central princip i kommunernas och landstingens/regionernas ekonomi. Principen omfattar statligt beslutade obligatoriska
åtgärder som direkt tar sikte på kommunal verksamhet. Innebörden är att
kommuner, landsting och regioner inte ska behöva höja skatten eller prioritera
om annan verksamhet för att finansiera nya statliga uppgifter. Finansieringsprincipen är grundläggande för de ekonomiska relationerna mellan staten och
kommunsektorn, och gäller i båda riktningarna.
Finansieringsprincipen är ingen lag men är godkänd av riksdagen och tillämpas
sedan 1993. Sedan den 1 augusti 2014 gäller också att statliga myndigheter
måste ha regeringens godkännande för att besluta om föreskrifter som kan få
kännbara ekonomiska effekter för kommuner, landsting och regioner.
Vart tar pengarna vägen?
Kommunernas, landstingens och regionernas kärnuppgifter vård, skola och
omsorg utgör en betydande del av den totala kostnaden, 80 procent för kommunerna och 88 procent för landstingen. Åldersstrukturen påverkar kostnaderna,
särskilt för kommunerna. Möjligheter att minska kostnaderna när skatteunderlaget viker är dessutom små, eftersom mycket av verksamheten regleras
genom lag. Det enskilt största kostnadsslaget är personalkostnader, som utgör
54 respektive 45 procent.2
På följande sidor redovisas fördelningen av kommunernas och
landstingens/regionernas intäkter respektive kostnader för 2013.
2
REN FAKTA
SKL, 2014
10
Diagram 1. Fördelning av kommunernas kostnader för verksamheten
2013 (546 miljarder kronor).
Diagram 2. Fördelning av landstingens kostnader för verksamheten 2013
(280 miljarder kronor).
REN FAKTA
11
Diagram 3. Fördelning av kommunernas intäkter för verksamheten 2013
(565 miljarder kronor).
Diagram 4. Fördelning av landstingens intäkter för verksamheten 2013
(288 miljarder kronor).
Källa: SKL
REN FAKTA
12
Allt mer pengar satsas på välfärden
Det är en spridd uppfattning att det satsas mindre resurser på välfärden i dag än
tidigare. Sanningen är den motsatta. Det har aldrig lagts så mycket resurser på
vård, skola och omsorg som idag.
När man frågar allmänheten är det bara en av tio som gissar rätt. De allra flesta
tror att höjdpunkten ligger en bit tillbaka i tiden och många tror att de största
satsningarna gjordes för flera decennier sedan.
Mellan 1980 och 2012 har kommunsektorns kostnader ökat med bortemot 60
procent i reala termer. Det motsvarar en tillväxt på i genomsnitt 1,5 procent per
år. Detta beror både på ökad ambitionsnivå och dyrare service när det gäller
såväl barn och unga som äldre och människor med funktionshinder.
Kommunsektorns kostnader inte bara växer över tiden. De växer också snabbare
än vad utvecklingen kräver till följd av förändringar i befolkningens storlek och
ålderssammansättning, framför allt ökningen av antalet barn och äldre. I
genomsnitt och på en övergripande nivå växer kostnaderna årligen ungefär en
procentenhet snabbare än vad de demografiska förändringarna kräver.
Antalet utförda välfärdstjänster riktade till barn och unga har mellan 1980 och
2012 sammantaget ökat med 48 procent. Samma iakttagelse kan göras när det
gäller reformerna för funktionshindrade. När det gäller äldreomsorgen är förhållandena mer oklara. Här har kostnaderna ökat utan att någon motsvarande
ökning skett i antal utförda tjänster, i form av till exempel hemtjänsttimmar och
boendedygn inom äldreomsorgen. 3
Kommunsektorns kostnader har inte bara ökat snabbare än befolkningstillväxten. De har också ökat snabbare än skattebasen. Detta har hittills varit möjligt
genom höjda skatter och ökat statligt stöd. Statens bidrag har dock ofta varit
kopplat till motprestationer, vilket i sin tur lett till att kommunsektorns
kostnader över tid vuxit ännu mer. Övergången till en allmän treårig gymnasieskola, rätten till förskola och förskoleklass, LSS (lagen om stöd och service till
våra funktionshindrade) och LASS (lagen om assistansersättning) är alla statliga
reformer som rest ökade krav på kommunsektorn och därmed varaktigt höjt
kostnaderna.
På nästa sida redovisas sektorns kostnader i relation till de demografiska
kraven.
SKL, ”Välfärdstjänsternas utveckling 1980–2012 – ökande resurser och
växande behov”, 2013.
3
REN FAKTA
13
Tabell 1. Kommunsektorns kostnader relativt demografiskt betingade
krav.
Årlig procentuell förändring
1980-2005
2005-2012
Förskoleverksamhet/skolbarnsomsorg
2,1
0,9
Grundskola
0,4
1,1
Gymnasieskola
1,2
0,9
Särskola
3,0
1,1
Kommunal vuxenutbildning
0,5
– 3,3
– 1,5
– 2,9
Individ- och familjeomsorg
4,1
2,7
Insatser för funktionshindrade
4,6
3,5
Äldreomsorg
0,1
– 0,3
Färdtjänst
2,2
– 0,1
Hälso- och sjukvård
1,0
1,1
Tandvård
0,4
– 1,0
– 0,3
0,9
Totalt
1,0
1,0
Exklusive äldreomsorg
1,1
1,3
Övrig utbildning
Övrig verksamhet
Källa: SKL
Det dagsaktuella ekonomiska läget
Enligt bokslutet för 2013 blev det sammanlagda resultatet för Sveriges
kommuner och landsting 13,5 miljarder kronor. För kommunernas del landar
överskottet på 15,3 miljarder, medan landstingen och regionerna går med ett
underskott på 1,8 miljarder. En bidragande orsak till det sammanlagda positiva
resultatet är en engångsintäkt i form av en återbetalning från AFA Försäkring,
eftersom sjukskrivningarna varit lägre än beräknat.
Samtidigt innebär sänkningen av kalkylräntan för pensionsskuldsberäkningen
(RIPS) att pensionsskulden ökar, vilket dämpar den positiva effekten av den
tillfälliga utbetalningen från AFA.
Bedömningen är att resultatet för 2014 kommer att falla till 9miljarder kronor.
Trots den höga resultatnivån 2013 står många kommuner och landsting inför en
besvärlig situation de kommande åren. Investeringsbehoven och de
demografiska behoven i kommuner och landsting ökar kraftigt, vilket ställer
stora krav på att hålla igen på kostnaderna och anpassa verksamheten.
Trots lågkonjunkturen har tillväxten i skatteunderlaget varit relativt god under
senare år och bedöms även kommande år växa starkt. Skatteintäkterna räcker
ändå inte till för att kunna utveckla välfärden de kommande åren i samma takt
REN FAKTA
14
som hittills. Kostnadsutvecklingen följer bland annat av den medicintekniska
utvecklingen, fler barn i skolverksamheterna och allt fler äldre.
Enligt ekonomernas beräkningar kommer det att krävas såväl statliga tillskott
utöver de redan beslutade, som effektiviseringar och skattehöjningar framöver.
Annars blir det svårt att behålla ett resultat motsvarande 1 procent av skatter och
statsbidrag 2018, vilket är halva nivån för målet om god ekonomisk
hushållning.
Om inte det generella statsbidraget räknas upp blir det svårt för kommuner,
landsting och regioner att höja ambitionen eller öka investeringarna de närmaste
åren.
REN FAKTA
15
De har Sveriges
Viktigaste Jobb
Kommuner, landsting och regioner sysselsätter en fjärdedel av alla yrkesverksamma i Sverige, ungefär en miljon personer. Det gör sektorn till den största
arbetsgivaren i Sverige.
Det finns cirka 400 olika yrken i sektorn. De största yrkesgrupperna är undersköterskor, sjuksköterskor samt lärare och förskollärare. Medarbetare i
kommuner och landsting/regioner är de mest engagerade och motiverade på
arbetsmarknaden. De anser sig ha meningsfulla arbeten och ser fram emot att gå
till jobbet. Trots detta anser de anställda att deras arbetsgivare har ett rykte om
sig att vara sämre än exempelvis privata sektorn.4
Sektorn är kvinnodominerad, 80 procent av de anställda är kvinnor och majoriteten är högskoleutbildade. Andel anställda med högskoleutbildning är 52
procent i kommunerna och 70 procent i landstingen . I landet som helhet är det
40 procent av arbetstagarna som är högskoleutbildade.
Framtidsbransch
De närmaste tio åren behöver kommuner, landsting och regioner anställa
närmare en halv miljon nya medarbetare. Pensionsavgångar, den demografiska
utvecklingen och ökad efterfrågan på välfärdstjänster gör kommunsektorn till en
framtidsbransch.5
Förskollärare, undersköterskor och tekniker är några yrkesgrupper med särskilt
goda framtidsutsikter.
4
Svenskt Kvalitetsindex, 2011.
SKL, rapporterna ”Här finns Sveriges Viktigaste Jobb”, 2012, ”Så möter vi
rekryteringsutmaningarna i vården och omsorgen” 2014, ”Så löser vi
rekryteringsutmaningarna – en rapport om rekryteringsbehoven i skola och
förskola”, 2014.
5
REN FAKTA
16
Tabell 2. Det framtida rekryteringsbehovet inom hälso- och sjukvården.
Rekryteringsbehov
vård och omsorg
2013-2022 oavsett
huvudman
Anställda
2013
Anställda
2022
Pensioneringar
2013-2022
Rekryteringsbehov
2013-2022
Totalt
493 000
581 000
136 000
224 000
Kommuner
295 000
358 000
81 000
144 000
Landsting
198 000
223 000
55 000
80 000
Källa: SKL, 2014
Tabell 3. Det framtida rekryteringsbehovet inom skola och förskola.
Rekryteringsbehov
skola/förskola
oavsett huvudman
Anställda
2013
Anställda
2022
Pensioneringar
2013-2022
Rekryteringsbehov
2013-2022
Totalt
309 000
370 000
92 000
149 000
Förskollärare
69 000
82 000
18 000
30 000
Barnskötare
52 000
61 000
13 000
22 000
Grundskollärare
75 000
91 000
20 000
36 000
Gymnasielärare
35 000
40 000
13 000
18 000
Fritidspedagoger
16 000
19 000
4 000
7 000
Övrigt
lärararbete6
35 000
42 000
15 000
22 000
Källa: SKL, 2014
I den rekryteringsrapport som SKL publicerade 2011 konstaterades också att
socialtjänsten behöver rekrytera många nya medarbetare framöver: 106 000
mellan 2010 och 2019. Detsamma gäller tandvården (10 000), kultur och fritid
(7 000), teknik och samhällsbyggnad (11 000) samt övrig service (37 000).7
Intresset för välfärdsjobben är också stort. En undersökning som Ungdomsbarometern gjort på uppdrag av SKL visar att unga tycker att jobben i välfärdssektorn är meningsfulla och att de gör skillnad. Man tycker att jobben verkar
roliga och spännande med goda framtidsutsikter och schyssta arbetsvillkor. Här
6
Specialpedagoger, speciallärare, lärare i praktiska och estetiska ämnen, SFIlärare, hemspråkslärare.
7
Rapporten ”Här finns Sveriges viktigaste jobb – en rekryteringsprognos för
välfärdssektorn”, SKL, 2011.
REN FAKTA
17
verkar det, tycker de unga, också finnas trevliga kollegor och möjlighet att
träffa mycket människor.8
Undersökningen visar att det finns ett stort intresse hos unga för att jobba i
välfärdssektorn. Intresset täcker väl det beräknade framtida behovet av
arbetskraft – om sektorn förmår att fånga upp ungdomarnas intresse. Närmare
hälften av de tillfrågade ungdomarna kan tänka sig att arbeta som lärare eller
förskollärare och en tredjedel som sjuksköterska. Läraryrkena anses vara de
absolut roligaste och mest utvecklande, medan jobben inom vården anses vara
viktigast.
Totalt är det 60 procent av de tillfrågade som vill ha eller kan tänka sig en
framtid i välfärdssektorn.
Ungdomarnas bild av sektorn är dock också att det saknas karriärmöjligheter,
god arbetsmiljö och bra lön. I nästa avsnitt tittar vi lite närmare på dessa tre
parametrar.
FAKTA
Unga förknippar sektorn med:

Möjlighet att få ”göra skillnad” och hjälpa andra.

Möjlighet att få träffa mycket människor i arbetet.

Trevliga kollegor och bra stämning på arbetsplatsen.

Trygg och säker anställning.

Jämställdhet och mångfald.

Schyssta arbetsvillkor och andra förmåner.

Balans mellan arbete och fritid/familj.
Unga förknippar INTE sektorn med:

Arbetsgivare som har hög status.

Flexibla arbetstider/möjlighet att arbeta hemifrån.

Möjlighet att känna sig stolt över sin arbetsgivare.

Goda karriär- och utvecklingsmöjligheter.

Bra chefer och ledarskap.

Möjligheter till internutbildning/kompetensutveckling.

Hög lön.
Källa: SKL
FAKTA
Hälften av alla unga mellan 15 och 24 år kan tänka sig att jobba som lärare eller
förskollärare. De ser lärarjobbet som det mest utvecklande av alla yrken inom
kommuner och landsting. Ännu fler tycker jobben är viktiga. Lärararyrkena är
till och med det yrke som enligt ungdomarna verkar roligast och mest utvecklande av yrkena i kommuner och landsting. Antalet sökande till lärarutbildningen
har ökat med 20 procent sedan 2012.
Källa: SKL
8
REN FAKTA
SKL, ”Jobb som gör skillnad – vad tycker unga om välfärdens yrken?”, 2013.
18
Lön
Bilden av lönerna i kommuner och landsting/regioner stämmer inte alltid
överrens med verkligheten. Flera undersökningar visar att många tror att de
anställda tjänar mindre än de faktiskt gör.
Den genomsnittliga grundlönen i Sverige ligger på 29 400 kronor i månaden
(2013). Genomsnittslönen i kommuner och landsting/regioner är 25 500
respektive 31 300 kronor. Då har ingen hänsyn tagits till åldersstruktur,
befattning eller extra tillägg. Jobben i kommuner och landsting har ofta
oregelbundna arbets-tider varför grundlönen ofta kompletteras med extra
tillägg. I de stora grupperna i kommuner, landsting och regioner finns ofta
många yngre, vilket påverkar lönestrukturen.9
Tabell 4. Genomsnittlig grundlön i Sverige 2013 i kr/mån.
Alla sektorer
29 400
Offentlig sektor
27 900
Kommun
25 500
Landsting
31 300
Stat
32 900
Privat sektor
30 100
Arbetare privat sektor
23 800
Tjänstemän privat sektor
35 600
Källa: SCB, 2013
En mer rättvis jämförelse är kanske att jämföra samma yrkesgrupper som jobbar
i kommun/landsting med dem som jobbar privat. Man ska då komma ihåg att
AT-läkare, det vill säga de yngre nyutbildade, främst finns i landstingen
(eftersom AT:n är en del av utbildningen) medan äldre erfarna läkare i större
utsträckning jobbar privat.
Kommuner och landsting/regioner har de mest moderna kollektivavtalen på
arbetsmarknaden med uttalad ambition med individuella och differentierade
löner. Ändå är det ett problem att lönerna i många verksamheter fortfarande är
allt för hoppressade, vilket kan påverka möjligheterna till individuell löneutveckling och lön efter måluppfyllelse och prestation.
Lönerna i kommunsektorn är de mest jämställda på svensk arbetsmarknad. Med
hänsyn tagen till yrke, sektor, utbildning, arbetstid och ålder är kvinnors löner i
kommunerna 99,4 procent av männens. I landstingen och regionerna tjänar
kvinnorna 95,6 procent av vad männen tjänar. Det är en högre andel än i både
statlig och privat sektor.10
SKL ”Jobbet och lönen – hur ser det ut i kommuner, landsting och regioner?”,
2013.
10
Medlingsinstitutet, 2013
9
REN FAKTA
19
Tabell 5. Genomsnittlig grundlön per månad efter yrke och sektor 2013.
Yrke
Kommun
Landsting
Privat
Ekonomichefer och
administrativa chefer
52 800
62 400
60 400
Arkitekter och stadsplanerare
35 600
40 400
38 300
Läkare
60 400
55 700
69 900
Distriktssjuksköterska
31 000
31 100
31 800
Gymnasielärare allmänna ämnen
30 800
29 900
29 000
Gymnasielärare yrkesämnen
30 900
31 000
29 900
Förskollärare och
fritidspedagoger
25 900
27 500
26 000
Kockar och kokerskor
23 200
23 300
23 200
Undersköterskor, sjukvårdsbiträden
22 500
22 800
22 600
Vaktmästare
22 300
22 600
20 700
Källa: SCB, lönestrukturstatistiken, hela arbetsmarknaden, 2013.
Karriär
Kommuner, landsting och regioner är stora men ändå relativt platta organisationer. Det finns fördelar med platta organisationer, de anställda har ett kortare
avstånd till chefen. Problemet kan dock vara att personalgrupperna blir alltför
stora. Just detta jobbar kommuner och landsting/regioner en hel del med just nu.
Framöver kommer det att finnas stora möjligheter att göra traditionell karriär,
att klättra uppåt i hierarkin, i sektorn eftersom många chefer går i pension de
närmsta tio åren.
Men att göra karriär behöver inte alltid betyda att man ska bli chef. Att gå
vidare i karriären kan betyda flera saker. Man kan till exempel fördjupa sig och
bli expert, vidga kompetensen och bredda sig genom att byta yrkesområde eller
byta arbetsuppgifter helt för att prova på något helt nytt.
Att skapa alternativa karriärvägar är ett bra sätt att utveckla karriärmöjligheterna
i kommuner och landsting, och även här pågår mycket arbete11. Bland annat
införs just nu två nya karriärsteg i skolan, förstelärare och lektor, som förutom
mer ansvar också innebär ett extra lönepåslag. Staten har avsatt 880 miljoner
kronor för reformen, och inför läsåret 2014/2015 sökte 281 av 290 kommuner
statsbidrag för att inrätta karriärtjänster i skolan.
SKL, ”Jobbet och karriären – Hur ser det ut i kommuner, landsting och
regioner?”, 2013.
11
REN FAKTA
20
Arbetsmiljö
Anställda i kommuner och landsting/regioner ligger i topp när det gäller att se
fram emot att gå till jobbet och känna betydelsen av det man gör. Samtidigt
känner sig offentliganställda ofta mer stressade på jobbet och tycker att det är
svårare att hinna med sitt jobb under arbetstid. Det som många anser vara
fördelen med att jobba i kommuner och landsting – att jobba med människor –
kan också vara det som ibland gör arbetet stressigt och tungt. Det är krävande
att ha ansvar för andra människors välmående. Därför krävs ett systematiskt och
kontinuerligt arbetsmiljöarbete i kommuner och landsting. Enligt de kollektivavtal som finns i sektorn har detta också hög prioritet och det finns en uttalad
ordning för hur arbetsmiljöproblem ska hanteras och prioriteras.12
En sak som ofta tas upp som ett exempel på dålig arbetsmiljö i kommuner och
landsting/regioner är deltidsarbete och delade turer. Kritikerna vill att alla ska få
jobba heltid och slippa håltimmar mellan arbetspassen. Det vill arbetsgivarna
också. Men de två faktorerna kan ibland vara svåra att förena.
De behov som finns i verksamheterna, stämmer kanske inte alltid överrens med
den anställdes behov av sammanhängande arbetstid. Vården, omsorgen och
kollektivtrafiken är ofta särskilt belastade under vissa tider på dygnet, och
arbetsgivaren måste i första hand ta hänsyn till brukarna och att det finns hjälp
när de behöver den. För att en person ska kunna erbjudas heltid, kan
arbetsgivaren därför tvingas att fördela arbetspassen där de behövs – och inte i
första hand när den anställde helst vill jobba.
Det finns cirka en miljon anställda i kommuner och landsting/regioner. Av
dessa är 720 000 heltidsanställda. Ungefär 220 000 är deltidsanställda. Sju av
tio deltidsanställda är anställda på 75 procent eller mer. Sedan år 2000 har
antalet heltider i kommuner och landsting ökat med 81 000. 13
Diagram 5. Andel månadsavlönade hel- och deltidsanställda i
kommuner.
27 %
73 %
Källa: ”Så möter vi rekryteringsutmaningarna i vården och omsorgen”, SKL, 2014
SKL, rapporten ”Jobbet och arbetsmiljön – hur ser det ut i kommuner,
landsting och regioner?”, 2013.
13
SKL, SCB 2014
12
REN FAKTA
21
Diagram 6. Andel månadsavlönade hel- och deltidsanställda i landsting och
regioner.
17 %
83 %
Källa: ”Så möter vi rekryteringsutmaningarna i vården och omsorgen”, SKL, 2014
Nio arbetsgivarstrategier
För att möta de framtida rekryteringsbehoven måste kommuner, landsting och
regioner jobba bredare än bara med rekrytering. SKL har tagit fram nio olika
arbetsgivarstrategier för att möta utmaningarna. Det handlar inte om att välja en
av strategierna, utan kommuner, landsting och regioner behöver använda en
palett av åtgärder, förhållningssätt och nytänkande som tillsammans påverkar
rekryteringsbehoven och utvecklar välfärden.
1. Använda kompetensen rätt
Vem ska göra vad och på vilket sätt? Det gäller att ta tillvara och utveckla den
kompetens som finns på bästa sätt – alla ska inte göra samma sak. När
verksamheten utvecklas måste yrkesrollerna hänga med. Nya eller breddade
välfärdsjobb skapas.
2. Bredda rekryteringen
Såväl män som kvinnor, inrikes som utrikes födda, måste få bidra inom
välfärden. I dag är 80 procent av de anställda i välfärdssektorn kvinnor. Genom
breddad rekryteringsbas kan fler bidra till en väl fungerande välfärd.
3. Låt fler jobba mer
Inom välfärden varierar andelen heltidsanställda stort mellan olika
verksamheter. Det är viktigt att de som vill ska kunna jobba heltid – och att de
som frivilligt jobbar deltid uppmuntras att gå upp i tid.
4. Förläng arbetslivet
Tiden i arbetslivet behöver bli längre. I dag är etableringsåldern på
arbetsmarknaden 26 år och medellivslängden 82 år. Vi lever i genomsnitt 25 år
längre än för hundra år sedan. Med fler år i yrkeslivet kan vi lättare klara
välfärdens uppdrag.
REN FAKTA
22
5. Visa på karriärmöjligheter
Går det att göra karriär inom välfärden? Självklart – och då inte bara genom
chefskap. En bredare syn på karriär och fler typer av karriärtjänster ger
medarbetare chansen att utveckla både sig själva och verksamheten, vilket gör
yrkena mer attraktiva.
6. Skapa engagemang
Engagerade medarbetare som får ta ansvar på jobbet kommer bättre till sin rätt
och bidrar mer på arbetsplatsen. De blir också bättre ambassadörer för sitt jobb.
Ju större engagemang och inflytande, desto större är chansen att medarbetare
vill stanna och utvecklas på sin arbetsplats. Detta kan i förlängningen påverka
både rekryteringsbehovet och möjligheten att rekrytera.
7. Utnyttja tekniken
Tänk nytt, tekniksmart och digitalt. Med nya metoder kan digitaliseringen bidra
till utvecklingen av hela välfärden – skolan, vården och omsorgen. Spännande
tekniska och digitala lösningar kan också bidra till att göra välfärdens
arbetsplatser ännu mer attraktiva.
8. Marknadsför jobben
Tala väl om välfärden! Visa hur intressant, utvecklande och betydelsefullt
arbetet med människor är. Ge unga chansen att prova på jobben. Goda
erfarenheter av praktik och feriejobb lockar fler unga att vilja jobba i välfärdens
verksamheter.
9. Underlätta lönekarriär
Med en tydlig koppling mellan resultatförbättringar och löneutveckling
uppmuntras de skickliga till att utveckla verksamheten. Lönerna ska sättas
lokalt och individuellt.
REN FAKTA
23
Verksamheten
Överlag ligger kommuners, landstings och regioners verksamheter bra till hos
sina kunder, brukarna, patienterna, eleverna. Jämfört med många andra
servicebranscher får vården, skolan och omsorgen högt betyg. Det gäller även
de tekniska delarna av kommunernas ansvar. Kommuner och landsting/regioner
ligger i snitt på 69,1 i det nöjdhetsindex som SKI, Svenskt Kvalitetsindex,
använder. Det kan jämföras med statliga myndigheter som ligger på i
genomsnitt 63,2. Arbetsförmedlingen får bottenbetyg på 43,4 och
Försäkringskassans index ligger på 58,5 i den senaste undersökningen. 14
Brukarundersökningar görs regelbundet i alla verksamheter. Avsändarna kan
variera, förutom Svenskt Kvalitetsindex och den enskilda kommunen,
landstinget eller regionen, kan det även vara Socialstyrelsen, Skolverket,
Nationella patientenkäten eller Sveriges Kommuner och Landsting som vill veta
hur det ligger till med servicen till våra medborgare. Generellt finns det en
diskrepans mellan nöjdheten hos dem som använder sig av tjänsterna i
kommuner och landsting och dem som har en ”allmän bild” av hur tjänsterna
fungerar. Till exempel är föräldrar vars barn går i skolan mycket nöjdare med
skolan än de som inte har barn där. Detsamma gäller sjukvården och
äldreomsorgen. Sannolikt handlar det mycket om vad som är fokus i den
allmänna debatten.
Nedan återfinns en sammanställning av alla de undersökningar och studier som
gjorts inom respektive område.
Hälso- och sjukvård
I den allmänna debatten får vi ibland bilden av att svensk sjukvård är på väg
utför. Men det stämmer inte. Svensk sjukvård är bland den bästa i världen på
många områden.
Medicinska resultat
Vid internationella jämförelser av vårdens resultat används ofta mått som baseras på dödlighet. Ett sådant mycket grovt mått är den så kallade åtgärdbara
dödligheten, som anger dödsrisker i diagnoser och i åldersgrupper där hög dödlighet bedöms vara tecken på brister i sjukvården. En sammanfattande slutsats
är att vad gäller medicinska resultat ligger svensk sjukvård bland de tio bästa av
de 34 OECD-länderna och för många indikatorer bland de fem bästa, medan
14
REN FAKTA
SKI, november 2014.
24
kostnaderna ligger längre ned i rangordningen.15 Detta kan försiktigtvis tolkas
som en förhållandevis hög effektivitet, vi får mycket för pengarna.
Diagram 7. Sjukvårdsrelaterad åtgärdbar dödlighet per 100 000
invånare, 2007 eller senast tillgängliga år. Åldersstandardiserade
värden.
Frankrike
Island
Italien
Japan
Sverige
Holland
Australien
Österrike
Norge
Spanien
Kanada
Luxemburg
Finland
Grekland
Israel
Tyskland
Irland
Nya Zeeland
Storbritannien
Sydkorea
Danmark
Slovenien
OECD
Chile
USA
Portugal
Tjeckien
Mexico
Polen
Slovakien
Ungern
Estland
0
25
50
75
100
125
150
175
Källa: OECD Health Working Paper 55. Åtgärdbar dödlighet enligt Nolte och McKee.
En omfattande studie av mer än 400 000 patienter publicerades i januari 2014 i
den ansedda medicinska tidskriften The Lancet. Studien visar att möjligheten att
överleva en hjärtinfarkt är nästan 30 procent högre i Sverige än i Storbritannien.
I ett pressmeddelande från The Lancet säger en av författarna till studien att ny
teknik och nya behandlingsmetoder mycket snabbare tas i rutinmässigt kliniskt
bruk i Sverige. Studien visar att över 11 000 liv kunde ha räddats om
patienterna fått samma vård i Storbritannien som de skulle ha fått i Sverige.16
Den svenska cancervården har bland de bästa överlevnadsresultaten i världen.
Femårsöverlevnaden i bröstcancer har ökat 5 procent under 2000-talet och är nu
nära 90 procent. Andelen män med prostatacancer mellan-högsrisktyp som
behandlas i botande syfte har ökat från 30 till 58 procent mellan 2000 och 2012.
Också femårsöverlevnaden i tjocktarmscancer har ökat med mer än 10 procent
sedan 90-talet.17
15
OECD, 2013.
Tidskriften The Lancet 2014-01-23.
17
SKL, ”Öppna jämförelser hälso- och sjukvård, 2014”.
16
REN FAKTA
25
200
225
Tabell 6. Urval av medicinska kvalitetsmått från OECD, Sveriges
position och land med bästa resultat.
Kvalitetsmått
Sveriges
position
Bäst
resultat
Femårsöverlevnad vid bröstcancer, 2006-2011
6
USA
Femårsöverlevnad vid kolorektal cancer, 2006-2011
10
Sydkore
a
Femårsöverlevnad vid livmoderhalscancer, 20062011
6
Sydkore
a
Dödlighet inom 30 dagar efter hjärtinfarkt, 201118
3
Norge
Dödlighet inom 30 dagar efter stroke, 2011Fel!
okmärket är inte definierat.
4
Sydkore
a
Källa: Health at a Glance, OECD 2013.
Även medellivslängden, som är ett vanligt mått på god folkhälsa, är hög i
Sverige. Svenska män lever längst av alla efter Island, Schweiz, Japan och
Australien. Svenska kvinnor har också lång medellivslängd, men här ligger
några länder i Sydeuropa före Sverige. För svenskar födda år 2009–2013 är
medellivslängden beräknad till 83,6 för kvinnor och 79,7 år för män.19
De skillnader som finns i medicinska resultat mellan olika landsting redovisas
löpande i SKL:s Öppna jämförelser. Det är ett sätt att tydligt redovisa hur olika
huvudmän hanterar vården och ett sätt att underlätta förbättringar. Enligt den
senaste rapporten20 har resultaten för de största sjukdomsgrupperna förbättrats
över tid på övergripande nationell nivå. Det finns dock variationer mellan
landsting och mellan sjukhus, som tyder på förbättringsmöjligheter för de flesta
indikatorer. En annan generell iakttagelse är att kostnaderna för hälso- och
sjukvården varierar mellan landstingen.
FAKTA

Dödligheten efter sjukhusvårdad hjärtinfarkt har minskat med 11 procent sedan
2008 och med över 35 procent under hela 2000-talet.

Femårsöverlevnaden i bröstcancer har förbättrats med 5 procent under 2000-talet,
och cirka 90 procent av kvinnorna som drabbas av bröstcancer lever minst 5 år
efter att ha fått sin cancerdiagnos.

Dödlighet efter förstagångsstroke minskar.

Antibiotikabehandlingen utvecklas åt rätt håll (minskar).

Ökad medvetenhet om olämpliga läkemedel. 20 000 färre äldre personer använder
olämpliga läkemedel idag, en minskning med 23 procent från 2012.
Källa: SKL:s Öppna jämförelser hälso- och sjukvård, Folkhälsa, Läkemedel 2014.
18
Inklusive dödsfall som sker efter utskrivning från sjukhus.
SKL, ”Öppna jämförelser Folkhälsa”, 2014.
20
SKL, ”Öppna jämförelser Hälso- och sjukvård”, 2014.
19
REN FAKTA
26
Attityder och kundnöjdhet
Undersökningar visar också att svenskarna har ett stort förtroende för
sjukvården. Enligt den senaste Vårdbarometern21som mäter svenska folkets
attityder till vården, anser 78 procent att de har den tillgång till vård som de
behöver. Andelen som har svarat att de har mycket stort eller ganska stort förtroende för vården på vårdcentral är 62 procent. Förtroendet för vården på sjukhus ligger på 70 procent, men skillnaderna är stora mellan olika landsting.
Det är personer med dåligt eller mycket dåligt hälsotillstånd som har lägst förtroende för vårdcentralerna. Skälen som uppges är dålig kompetens hos läkare,
att det är olika läkare varje gång samt att man inte får den hjälp man behöver.
Överlag får dock primärvården gott betyg av dem som gjort ett läkarbesök på en
vårdcentral eller motsvarande, enligt en nationell mätning hösten 2013.22
Andra undersökningar visar till exempel att patienters förtroende för de läkare
och sjuksköterskor som de har mött på landets specialistmottagningar och
avdelningar är stort, och majoriteten anser att de fått ett gott bemötande. 23
Tillgänglighet
Tillgängligheten är också något som brukar diskuteras i vårdsammanhang.
Målen om tillgänglighet brukar beskrivas med sifferserien 0-7-90-90, den
maximala väntetiden enligt vårdgarantin.



När det gäller målet om läkarbesök, som ska ske inom 7 dagar, så
uppfylldes det till 93 procent vid senaste mättillfället.
Målet om att planerat besök i specialiserad vård ska ske inom 90 dagar,
uppnåddes för 91 procent av alla patienter.
Målet om planerad operation i specialiserad vård inom 90 dagar
uppnåddes för 89 procent av patienterna. 24
Överbeläggningar
Ett annat aktuellt område inom sjukvården är diskussionen om överbeläggningar, ofta följt av krav på fler vårdplatser. Färre sängplatser i vården betyder
dock inte automatiskt att det förekommer fler överbeläggningar. Att sjukhusplatserna blivit färre handlar främst om ny teknik och bättre behandlingsmetoder. Färre behöver stanna kvar på sjukhuset.
Antalet vårdplatser har minskat från 25 862 år 2008 till 24 927 år 2012, det vill
säga en minskning med 935 platser i hela riket på fyra år (från 2,8 platser per
1 000 invånare till 2,6 platser)25.
Mätningar visar att det sällan finns en koppling mellan antalet överbeläggningar
och de tidpunkter då antalet vårdplatser är som minst. Snarare tvärtom, när
sjukvården som helhet har minst antal disponibla vårdplatser har sjukhusen ofta
färre överbeläggningar. Enligt SKL:s nationella mätningar 26 klarar sjukhusen
21
Vårdbarometern, 2014.
Källa: Nationell Patientenkät 2013, primärvård
23
Källa: Nationell Patientenkät 2014, somatisk öppen- och slutenvård
22
24
Väntetider i vården: http://www.vantetider.se/sv/veta-mer/vardgaranti/
SKL, Nationella resultat från mätningar av överbeläggningar, utlokaliserade
patienter och disponibla vårdplatser, 2014.
26
SKL, Nationella mätningar av överbeläggningar, utlokaliserade patienter och
disponibla vårdplatser, 2014.
25
REN FAKTA
27
väl av att anpassa vårdplatserna efter helger och ledigheter utan att antalet
överbeläggningar ökar.
Man räknar med tre normalnivåer av disponibla vårdplatser under året:



Vardagar under terminer
Helger
Sommar- och julledigheter
Under helgerna är platserna 7–8 procent färre än under vardagar och under
långa ledigheter är de upp till 25 procent färre. Julafton är den dag på året då det
finns allra minst antal disponibla vårdplatser. Men det är också den dag på året
då antalet överbeläggningar och utlokaliserade patienter, det vill säga inskrivna
patienter som vårdas på annan vårdenhet än den som har medicinskt ansvar för
patienten, är som allra minst. Det här pekar på att problemet med
överbeläggningar inte enbart handlar om vårdens prioriteringar. Det återspeglar
också i vilka lägen som människor söker sig till vården.
Det finns regelbundna svängningar även för överbeläggningarna. Topparna
återfinns generellt i mitten av veckorna.
Patientsäkerheten
Sedan 2008 pågår ett särskilt arbete för att öka patientsäkerheten i vården. Det
har inneburit att landstingen förbättrat sitt långsiktiga och systematiska patientsäkerhetsarbete. Resultatet är bland annat minskad antibiotikaförskrivning.
Sexton landsting har också minskat andelen trycksår, och följsamhet till basala
hygienrutiner och klädregler har ökat i tolv landsting.27




I den allmänna debatten görs ofta kopplingen mellan patientsäkerhet
och brist på personal. Brist på personal finns inom vissa specialiteter
och inom vissa geografiska områden, men Sverige tillhör de länder som
har flest antal sjuksköterskor och läkare per 1 000 invånare.
I Sverige finns det 11,1 sjuksköterskor per 1 000 invånare jämfört med
OECD där snittet är 8,7. Mellan 1995 och 2010 ökade andelen
sjuksköterskor i Sverige med 15 procent. Sverige har 3,9 läkare per
1000 invånare jämfört med 3,2 för OECD. Mellan 1995 och 2010 ökade
andelen läkare med 33 procent. Mellan 2005 och 2010 ökade andelen
med ytterligare 10 procent.
Samtidigt har Sverige minst antal läkarbesök per capita och år (3,0 i
Sverige jämfört med 6,6 för OECD). Antalet patientmöten per läkare
har konstant sjunkit under perioden 2006-2010.
Kostnaden för bemanningsföretag 2013 var 2,7 miljarder (90 procent
läkare) totalt 2,2 procent av landstingens samlade lönekostnader.
Äldreomsorgen
Sedan 2011 har mycket hänt. Läkemedelsbehandlingen har blivit klart
förbättrad. Bättre koll på trycksår, undernäring och fall har lett till färre
allvarliga trycksår. Undernäring minskar och fallen förebyggs i allt högre grad.
SKL, rapporten ”Bedömning – landstingens och regionernas systematiska
patientsäkerhetsarbete”, 2014.
27
REN FAKTA
28
Omvårdnad ersätter sömnmedel. Vård i livets slut förbättras hela tiden. Fler
personer med demenssjukdom tidig och korrekt diagnos och god omvårdnad
ersätter tung medicinering. Fysisk aktivitet på dagtid och ett näringsrikt
kvällsmål gör att färre sömnmedel skrivs ut. Smärtskattningar i livets slut ökar
möjligheten att få smärtbehandling och ett värdigt avslut på livet. 28
Enligt en OECD-rapport29 som presenterades i december 2013 står sig svensk
vård och omsorg mycket väl i jämförelse med övriga OECD-länders. OECD:s
slutsats är att Sveriges generösa hälso- och sjukvård samt äldreomsorg presterar
väl inom de flesta kvalitetsindikatorer och framstår som förebild för de flesta
andra OECD-länder. Man konstaterar dock att vi, liksom övriga OECD-länder,
står inför stora utmaningar på grund av ändrad demografi. Det mest angelägna
för Sverige är att förbättra koordinationen mellan primärvård, sjukhusvård och
kommunal vård.
Attityder och kundnöjdhet
Den absoluta majoriteten av dem som tar del av svensk äldreomsorg är mycket
nöjd med den service de får.30

89 procent av de äldre med hemtjänst är nöjda eller mycket nöjda med
sin hemtjänst.

83 procent av de svarande på särskilda boenden är nöjda eller
mycket nöjda.
Även om majoriteten är nöjda, visar dock siffrorna också att:



En femtedel äldre med hemtjänst eller som bor på särskilda boenden
tycker inte att de kan påverka när de ska få hjälp. Av dem som bor på
särskilda boenden har dock andelen som upplever att de kan påverka
när de får hjälp, ökat något sedan i fjol.
Tre av fyra som bor i särskilt boende tycker att maten smakar bra och
att måltiderna på äldreboendet är en trevlig stund på dagen.
Många äldre känner sig ensamma och två av tre på särskilda boenden
svarar att de då och då besväras av ensamhet, 18 procent känner sig ofta
ensamma. Bland äldre med hemtjänst uppgav 14 procent att de ofta
besväras av ensamhet. Fler än hälften gör det då och då.
Den senaste Öppna jämförelse-rapporten om äldreomsorgen från januari 2015,
visar i stort sett samma sak. Merparten av de äldre är nöjda både med hemtjänsten och med sitt särskilda boende, och generellt sett är omdömen om
äldreomsorgen lika bra som året innan.
Samma gäller möjligheten att komma ut, och upplevelsen av utomhusmiljön i
särskilda boenden. Generellt har dock de förebyggande åtgärderna för att
minska fall, undernäring och trycksår förbättrats.
Resultatet i Öppna Jämförelser visar på stora skillnader i kommunernas resultat,
något som behöver analyseras närmare utifrån lokal och regional kunskap om
verksamheten. Det finns dock inga stora skillnader i upplevd kvalitet mellan
28
SKL, ”Bättre liv för sjuka äldre – stora förbättringar på kort tid”, 2015.
29
OECD ,“Health Care Quality Review of Sweden”, 2013.
Socialstyrelsen, ”Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?”, 2014.
30
REN FAKTA
29
offentliga och enskilda utförare inom äldreomsorgen. Utförarna har överlag
blivit bättre på att informera i förväg om förändringar och att ge äldre möjlighet
att påverka tiderna när hjälpen ska utföras. Även vården i livets slutskede har
förbättrats jämfört med tidigare år, bland annat genom mer effektiv smärtlindring och delaktighet i planeringen av vården.
Diagram 8. Resurser som läggs på äldreomsorgen i respektive land
Källa: OECD
Förskolan
Den svenska förskolan är världsledande. Den kommunala förskolan har stor
andel utbildad personal, personaltätheten är hög och det pedagogiska arbetet
med barnen är av hög kvalitet. När andra länder vill utveckla sina förskolor har
de ofta Sverige som förebild.
Denna bild bekräftas av de enkätsvar som Skolverket fått av 227 000 föräldrar.
Här några resultat:



Fler än nio av tio föräldrar är nöjda med förskolan och nästan lika
många är nöjda med fritidshemmen. Personalen och verksamheten får
mycket högt betyg.
Nästan 90 procent tycker att personalen på förskolan gör ett bra jobb,
att barnen är trygga och att pedagogiken är bra.
Nöjdheten över barngruppernas storlek är större i fristående förskolor
där grupperna är något mindre. 31 Samtidigt har personalen på de
kommunala förskolorna högre utbildning. Andelen av personalen med
förskollärar-utbildning uppgår till 56 procent i de kommunala mot cirka
41 procent i de fristående.
Skolverket, rapporten ”Föräldrars val och inställning till förskola och
fritidshem”, 2013.
31
REN FAKTA
30
Barngruppernas storlek
I den allmänna debatten diskuteras ofta barngruppernas ökande storlek och
bilden är att grupperna har blivit större. Men det stämmer inte. Trots att antalet
inskrivna barn ökat med 138 000 de tio senaste åren har den genomsnittliga
barngruppens storlek varit konstant. På vissa håll har det blivit fler större
grupper men det är ändå vanligare med allt fler grupper med färre barn. Även
personaltätheten per barn är i stort oförändrad. Snittgruppen har 16,8 barn, och
det går 5,3 barn per personal.
Några andra fakta32:




Den allra vanligaste barngruppen har färre än 15 barn, nästan 40
procent av alla barn går i en sådan grupp. Småbarnsavdelningarna
(barn 1-3 år) är generellt mindre, upp till 10 barn, och
personaltätheten är högre än genomsnittet i förskolan som helhet.
Andelen småbarnsgrupper ökar.
83 procent av alla förskolebarn går i en grupp med max 20 barn.
3,5 procent av förskolebarnen går i grupper med 26 barn eller fler,
3 procent i kommunala förskolor och 5 procent i fristående
verksamhet.
Det är vanligt att personal och barn på en avdelning delar upp sig
i mindre grupper under dagen.
Diagram 9. Antal inskrivna barn, personaltäthet och barngruppsstorlek i
förskolan.
Källa: Skolverket
Det finns det ingen optimal gruppstorlek som passar alla barngrupper.
Gruppstorleken kan variera utifrån barnens behov och verksamhetens
förutsättningar. Det finns en rad faktorer att ta hänsyn till, som bland annat
personalens kompetens, personaltäthet, lokalernas storlek, miljöns utformning
samt barnens bakgrund och ålder.
32
REN FAKTA
Skolverkets statistik för 2013, presenterad 2014.
31
Skolan
Skolan är ständigt i fokus för en het debatt. Resultaten från den senaste PISAundersökningen33, där 25 av 34 OECD-länder presterar bättre än Sverige i
matematik och i naturvetenskap och 19 länder är bättre än Sverige i
läsförståelse, har legat till grund för såväl olika tolkningar som reformer.
Skolans resultat har även gett bränsle åt diskussionen om vem som ska vara
huvudman för skolan – staten eller kommunerna. Det finns dock inget belägg
för att ett statligt huvudmannaskap automatiskt skulle leda till bättre resultat.
En kommunal och lokal skola har dessutom fördelar som statligt
huvudmannaskap inte har. Dels är medborgarna närmare sina makthavare,
vilket gör det lättare att påverka beslut som rör skolan. Dels finns kunskap
lokalt om elevernas och skolornas behov, vilket är avgörande för bra beslut och
prioriteringar.
OECD-analys förespråkar decentralisering
Förespråkare av statlig skola preciserar sällan vad ett förstatligande skulle
innebära. Det gör att diskussionen blir förvirrad och inte särskilt konstruktiv. Ett
vanligt argument för statlig skola är försämringar av elevers resultat i den
kommunala skolan. Kritikerna hävdar att likvärdigheten minskar med det
kommunala skolsystemet. Men även om skillnaderna i resultat till viss del har
ökat mellan kommunerna, så ökar skillnaderna främst mellan olika skolor och
mellan olika klassrum. Det visar tydligt att det är undervisningen snarare än
huvudmannaskapet som bör diskuteras för att vi ska kunna höja resultaten i
skolan.34
Samma slutsats hittas i en aktuell analys från OECD. Där ses det
decentraliserade ansvaret och svenska skolors jämförelsevis stora
självbestämmande som en styrka. OECD menar att det vi behöver fokusera på
är förbättringar inom ramen för nuvarande system, framför allt det som händer i
klassrummet.35
Svenska Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering
(IFAU) drar liknande slutsatser i sin studie av hur 1990-talets stora skolreformer
– kommunalisering, fritt skolval och fristående skolor – har påverkat elevers
resultat och likvärdigheten i skolan. Resultatnedgången i den svenska skolan
kan enligt studien inte förklaras av kommunaliseringen av skolan.36
33
PISA 2012, OECD.
SKL, rapporten ”Myter om skolan hindrar utveckling”, 2013.
35
OECD:s preliminära slutsatser presenterades i början på december,
http://www.regeringen.se/content/1/c6/25/10/31/682388fb.pdf Slutrapport
väntas i april.
34
IFAU rapport 2014:25, ”Decentralisering, skolval och fristående skolor:
resultat och likvärdighet i svensk skola",
36
REN FAKTA
32
Diagram 10. Skillnader i resultat som andel av den totala
resultatskillnaden.
Källa: SKL:s beräkningar från Pisa och Skolverket, 2012.
Reformiver bakom resultatspridning
Den största spridningen av resultat mellan elever skedde dessutom åren 1998–
2001, alltså ganska långt efter kommunaliseringen som genomfördes 1990.
Bakom resultatspridningen finns ett stort antal orsaker inom och utanför skolan
de senaste decennierna. Från riksdagens beslut om kommunaliseringen till idag
har skolan berörts av över 50 reformer och andra beslut, exempelvis införande
av målstyrda kurs- och läroplaner, fritt skolval, fristående skolor, samt i
omgångar förändrade betygssystem och lärarutbildningar.
En lärdom är att vi på ett bättre sätt bör utvärdera reformer för att kunna se om
de får de önskvärda effekterna. De senaste åren har varit mycket reformtäta, och
de nya reformerna bör följas, utvärderas och finjusteras de närmaste åren,
snarare än att lägga ytterligare stora organisatoriska reformer på skolan.
Det hävdas också emellanåt att ett förstatligande skulle bidra till höjda
lärarlöner. Det finns dock ingenting som tyder på att staten skulle ha mer pengar
att lägga på lärarlöner än vad kommunerna har. I dag är dessutom SKL och
lärarfacken överens om att löner ska vara individuella – skickliga lärare ska ha
bra betalt. Just detta var ett skäl till att lärarnas anställningar blev kommunernas
ansvar på 1990-talet: som huvudman hade staten använt tarifflöner, och
möjligheter till individuella löner saknades.
Kundnöjdheten
De allra flesta som kommer i kontakt med skolan är nöjda. De som däremot inte
har barn eller själva jobbar i skolan, har oftare en mer negativ bild. De grundar
sannolikt sin bild på den allmänna debatten snarare än på egna erfarenheter.37


Sju av tio föräldrar är nöjda med sitt barns skola.
Åtta av tio elever får den hjälp de upplever att de behöver.
37
Svenskt Kvalitetsindex, Skolverket, Lärarförbundet, Skolledarna, olika
kommuners elevenkäter, SKL.
REN FAKTA
33







Nio av tio elever känner sig trygga i skolan, och inom EU är Sverige det
land där eleverna känner sig tryggast. Åtta av tio elever känner arbetsro.
Nio av tio elever trivs med sina lärare. Åtta av tio har förtroende för
lärarna. Åtta av tio elever upplever höga förväntningar från lärarna.
Åtta av tio elever upplever att de har tydliga mål och att de får bra återkoppling på sitt skolarbete.
Nio av tio elever trivs bra i sin skola och med sina skolkamrater.
Nio av tio lärare tycker att det är meningsfullt att gå till jobbet.
Åtta av tio lärare känner arbetsro. Nio av tio trivs med eleverna. Nästan
tio av tio lärare anser att de oftast möts med respekt från eleverna.
Nio av tio rektorer trivs med sitt arbete.
Ökade resurser
Resurserna i grundskolan har ökat. I snitt satsar kommunerna omkring 40
procent av sin budget på skolan och förskolan. Många länder med bättre resultat
satsar mindre än Sverige. Utmaningen är att använda resurserna på bästa sätt.38





Fördelningen av resurser i grundskolan per elev har ökat.
Antalet lärare har ökat i förhållande till antalet elever de senaste tio
åren. Specialpedagogerna i grundskolan har blivit fem gånger fler de
senaste fem åren.
Sverige satsar totalt 6,3 procent av BNP på utbildning medan OECDländernas genomsnitt är 5,7 procent.
Mellan 1999 och 2009 ökade resurserna till grundskolan i kommunerna
med cirka 15 procent (inflationen borträknad).
Allt fler kommuner fördelar resurser utifrån elevernas bakgrund. Skolor
i utsatta områden kan behöva mer stöd i form av ökad personal och
lärare med specialkompetens.
Klasstorleken har inte ökat
Det finns ingen statistik som pekar på att klasserna har blivit större. Mindre
klasser kan ha betydelse, framför allt för yngre barn. Men det viktigaste för
elevernas resultat är inte hur stor klassen är, utan hur skickliga och engagerade
lärarna är. Det visar forskningen.


Det var länge sedan uppgifter om klasstorlek samlades in på ett
systematiskt sätt. År 2014 presenterade dock Skolverket sådana data,
som visar att den genomsnittliga klassen i grundskolan idag har 19
elever.
Lärartätheten i grundskolan har ökat med åtta procent under 2000-talet.
År 2000 var det 7,6 lärare per 100 elever i grundskolan. 2011 var det
8,3 lärare. Det är bland det högsta i hela EU, särskilt för de yngre
åldrarna.
SKL, rapporten ”Välfärdstjänsternas utveckling 1980–2012 – ökande
resurser och växande behov”, 2014.
38
REN FAKTA
34
Elevhälsa
Statistiken över elevhälsopersonalen i kommunala grund- och gymnasieskolor
visar att antalet anställda inom elevhälsans samtliga yrkesgrupper har ökat
sedan år 2000. Till exempel ökade antalet skolkuratorer med 63 procent och
antalet skolpsykologer med 28 procent mellan år 2000 och 2012. Antalet
skolsköterskor ökade med 31 procent under motsvarande period.
Det finns fortfarande alltför många elever som inte får det stöd de behöver för
att klara kunskapskraven. I dag finns större kunskap än tidigare för att
identifiera de barn som behöver stöd. Nu behövs det mer kunskap om vilket
stöd som ger bäst effekter för olika elever, hur man följer upp stödet som sätts
in och hur man stärker samverkan mellan olika instanser.
Resultat grundskolan
Det finns inte så många mätningar av skolans resultat några decennier bakåt i
tiden. Men vi vet i alla fall följande om dagens situation:






Att 77 procent av alla elever når målen i alla ämnen.
Att det genomsnittliga meritvärdet har ökat under hela 2000-talet och
nu är 214,8.
Att en stor majoritet av eleverna har en positiv syn på skolan och
undervisningen.39
Att andelen elever i PISA-mätningen som inte klarade godkänd nivå i
matematik har ökat från 17 till 27 procent på tio år.
Att i de nationella proven i svenska har 95 procent godkänt och i
engelska närmare 93 procent.
Att den negativa trenden som vi ser i PISA inte syns i betyg och resultat
på de nationella proven, vilket syns i diagram 11 och 12 nedan.
PISA säger alltså inte allt. Till exempel har svenskarna enligt andra
internationella mätningar utmärkta kunskaper i engelska och samhällsvetenskap
– och är dessutom mycket eftertraktade på utländska arbetsmarknader.
Svenskarna toppar också OECD:s undersökning för vuxna, PIAAC, som
presenterades 2013. I den undersökningen dras slutsatsen att vuxna i Sverige
har de färdigheter som krävs för aktivt kunna delta i samhället och på arbetsmarknaden. Vi lever i ett it-samhälle. Därför är det inte oviktigt att vi har hög
kompetens på detta område. I Sverige klarade nio av tio vuxna datortestet,
vilket är det högsta resultaten av alla som deltog.
Resultat gymnasieskolan
Sveriges gymnasister presterar resultatmässigt på ungefär samma nivå som de
senaste åren. Däremot avslutar nästan en fjärdedel gymnasiet utan en fullständig
utbildning. Elever som går studieförberedande program fullföljer sin utbildning
inom fyra år i högre utsträckning än andra, och flickor mer än pojkar. Av de
som fullföljer blir 87 procent behöriga till högskola och universitet.
Skillnaderna i studieframgång mellan könen består. Kvinnor dominerar alltjämt
kraftigt i de indikatorer som mäter betygspoäng, genomströmning och övergång
till högre studier. 40
39
40
REN FAKTA
SKL, Öppna Jämförelser grundskolan, april 2014.
SKL, Öppna jämförelser gymnasieskolan, november 2014.
35
Diagram 11. Resultatutveckling i PISA jämfört med nationella prov och
betyg i matematik.
Källa: Öppna jämförelser grundskola 2014, SKL.
Diagram 12. Resultatutveckling i PISA jämfört med nationella prov och
betyg i svenska.
Källa: Öppna jämförelser grundskola 2014, SKL.
REN FAKTA
36
Socialtjänst och ekonomiskt bistånd
Socialbidraget består av försörjningsstöd och ekonomiskt bistånd.
Förenklat kan man säga att försörjningsstödet är bistånd till försörjning under
vissa villkor. Det finns en nationellt beslutad riksnorm för att öka likabehandlingen. Försörjningsstödet inbegriper de kostnader som är någorlunda lika
för alla, till exempel kostnader för mat, kläder och hygien. Kostnader för
boende och en del andra behov, där variationen kan vara stor, ligger utanför.
Det ekonomiska biståndet kan dock omfatta annat än det som anges i riksnormen, exempelvis arbetsrehabiliterande åtgärder eller annat som ingår i
begreppet ”skälig levnadsnivå”. Det regelverk som i första hand reglerar det
ekonomiska biståndet är socialtjänstlagen (SoL).
Utöver riksnormen har flertalet kommuner egna riktlinjer och/eller
tillämpningsanvisningar inom det ekonomiska biståndet. Syftet är både att säkra
likvärdiga bedömningar och ge stöd och vägledning i arbetet.
Kommunernas frihet vad gäller riktlinjerna begränsas dock av regelverket. Det
måste alltid göras en individuell behovsprövning, även när det gäller kraven
som kan ställas på den biståndssökande. De ska anpassas efter personens egen
förmåga och förutsättningar.
Från att ursprungligen ha fungerat som samhällets yttersta skyddsnät har rollen
genomgått en tydlig förändring. Socialtjänsten ansvarar numera för alltmer av
rent arbetsrehabiliterande insatser och åtgärder.
Denna utveckling tog fart i samband med och efter den ekonomiska krisen i
början av 1990-talet. Under och efter krisåren har allt fler individer fastnat i ett
långvarigt bidragsberoende och haft svårt att komma ut på arbets-marknaden.
De personer som Arbetsförmedlingen med flera myndigheter inte haft förmåga
att hjälpa, eller valt att inte arbeta med, har varit hänvisade till socialtjänsten.
Många kommuner har idag ett stort antal egna insatser och åtgärder av arbetsrehabiliterande karaktär. Socialtjänsten har också fått ökade möjligheter att
ställa krav på den enskildes medverkan.







Under 2013 fick 228 056 hushåll ekonomiskt bistånd, vilket innebär 5,7
procent av alla hushåll i landet.
Totalt utbetalades 10,8 miljarder kronor i ekonomiskt bistånd.
Ekonomiskt bistånd är vanligast bland ensamstående kvinnor med barn.
Under 2013 fick 22 procent av de ensamstående mödrarna ekonomiskt
bistånd, jämfört med 4,3 procent av hela befolkningen.
39 procent av biståndsmottagarna är mellan 18 och 29 år.
Under 2013 bodde 7 procent av Sveriges barn i hushåll som fick
ekonomiskt bistånd, varav 2,7 procent levde i familjer som fick
långvarigt bistånd, det vill säga i minst tio månader under en
tolvmånadersperiod.
Den genomsnittliga bidragstiden per hushåll var förra året 6,6 månader,
och det genomsnittliga beståndsbeloppet var 47 369 kronor.
Antalet hushåll som har långvarigt bistånd har fördubblats sedan 1990,
från 14 till 31 procent.41
SKL, ”Kartläggning av utvecklingsbehov inom verksamhetsområdet
ekonomiskt bistånd”, 2013.
41
REN FAKTA
37
Asylmottagande, flyktingmottagande och integration
Kommun och stat har olika ansvar i asyl- och flyktingmottagandet. Staten har
det ekonomiska ansvaret och ska ersätta kommunerna för de uppdrag som staten
ålägger dem. Statens ekonomiska ansvar omfattar insatser under asyltiden och
de första 3,5 åren efter uppehållstillstånd och mottagning i en kommun.
Under år 2015 beräknas mellan 80 000 och 105 000 personer söka asyl i
Sverige42. Asylsökande kan välja att ordna eget boende (ebo) under tiden för
asylprövningen eller att få plats i ett av Migrationsverkets anläggningsboenden
(abo). Cirka 70 procent väljer abo. Kommunen ansvarar för att erbjuda
asylsökande till exempel förskola, grundskola och gymnasium. Utöver abo
ansvarar Migrationsverket för ett ekonomiskt stöd, dagersättning, och viss
sysselsättning för vuxna.
Av de asylsökande 2015 beräknas omkring 8000 vara ensamkommande barn43.
För dessa ansvarar kommunen genom socialtjänstlagen för placering i ett hem
för vård och boende eller familjehem. Samtliga kommuner kan sedan den 1
januari 2014 anvisas att ta emot ensamkommande barn. 288 kommuner har en
överenskommelse om mottagande av ensamkommande barn44. 40
De flesta kommuner tar emot flyktingar
De asylsökande som fått uppehållstillstånd och deras anhöriga samt
kvotflyktingar som redan har uppehållstillstånd vid ankomsten till Sverige ingår
i flyktingmottagandet. De nyanlända inom flyktingmottagandet kan få hjälp
med en anvisning till en kommun som ordnar ett boende. För 2014 hade 278
kommuner en överenskommelse med länsstyrelsen om sådana
anvisningsplatser.45 De flesta, cirka fyra av fem, inom flyktingmottagandet
ordnar dock boende själva. Det innebär att i stort sett samtliga kommuner har ett
mottagande av nyanlända flyktingar.
I flyktingmottagandet har kommuner särskilt ansvar för praktiskt stöd i
samband med mottagandet, svenskundervisning för invandrare (sfi),
vuxenutbildning och samhällsorientering. Arbetsförmedlingen ansvarar för
nyanländas övriga etableringsinsatser och deras försörjning,
etableringsersättning, under 24 månader.46
En investering för framtiden
Att Sverige och landets kommuner tar emot asylsökande och nyanlända
flyktingar är både en viktig humanitär insats och en investering för framtiden. I
integrationsarbetet finns både möjligheter och utmaningar. För en framgångsrik
integration anser SKL att de statliga ersättningarna på ett bättre sätt än idag
behöver utformas så att kommuner får förutsättningar att ge nyanlända rätt
insatser. Dessutom behövs mer flexibla regler som gör att arbetsförmedling och
kommun tillsammans kan anpassa etableringsinsatserna efter de nyanländas
behov och efter den lokala arbetsmarknaden. Vidare behöver Migrationsverkets
etablering av anläggningsboenden och regelverket för ebo förändras för att bidra
42
Verksamhets- och kostnadsprognos 2014-11-04, Migrationsverket
Verksamhets- och kostnadsprognos 2014-11-04, Migrationsverket
44
Aktuellt om ensamkommande barn och ungdomar januari 2015,
Migrationsverket.
45
Överenskommelser om flyktingmottagande och mottagna 2013 och 2014,
2015-01-07 uppd. 2015-01-20, Migrationsverket
46
Lag (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare.
43
REN FAKTA
38
till en jämnare fördelning och bättre boendesituation för asylsökande och
nyanlända. 47
Samhällsbyggnad
Under begreppet samhällsbyggnad ingår en rad olika verksamheter, som utförs
av våra kommuner. Här byggs det bostäder, här planeras och underhålls VAsystem, gator, vägar och torg. Här ligger också ansvaret för trygghet och
säkerhet i kommunen samt för företagsklimat, kultur och fritid.
Boende och byggande
Det förs ibland fram kritik om att kommunerna hindrar byggandet av nya
bostäder. Det finns dock mycket detaljplanerad mark som inte är bebyggd.
Enligt en studie av 25 kommuner, som SKL låtit göra, påbörjades knappt
14 000 bostäder per år – trots att det fanns en planreserv på totalt närmare 72
000 bostäder. Studien genomfördes i kommuner med en sammanlagd
befolkning på 3,7 miljoner invånare (bland annat Stockholm, Göteborg och
Malmö). Så även om analysen inte ger en bild av situationen i Sveriges samtliga
290 kommuner, indikerar resultatet att det finns en ambition och målsättning
bland kommunerna att upprätthålla en hög planreserv för att möjliggöra för
bostadsbyggande.48 Även andra studier, av bland annat länsstyrelsen i
Stockholm, visar liknande resultat.49
Orsakerna till bristande byggande kan vara flera:





Marknaden och den ekonomiska konjunkturen.
Läget. Det är inte alla lägen som byggherrarna efterfrågar även om
kommunerna anser att de byggklara planer som finns möjliggör
bostadsbyggande i attraktiva lägen.
Myndighetskrav. Regler om buller och riksintressen, liksom risker för
överklaganden.
Byggherrarna är inte benägna att betala det pris som begärs, eftersom de
bedömer viss mark som mindre attraktiv för byggande oavsett vad
marken egentligen är ”värd” med hänsyn till gjorda markförvärv,
investeringar och så vidare.
Byggherrarna avvaktar tills det finns en konkret plan för finansiering
och genomförande av infrastrukturprojekt för det planerade
bostadsområdet. Sådana oklarheter kan förhindra en byggstart.
Även om kommunerna har ansvaret för den fysiska planeringen är andra aktörer
nog så viktiga för att bostadsbyggandet ska öka. Marknadsförutsättningarna för
bostadsbyggande är till exempel beroende av skatteregler och finanspolitiska
regelverk. Ett omfattande regelverk kring nationella och allmänna intressen har
gjort planprocesserna mer komplicerade och beroende av länsstyrelsernas
bedömning. Många gånger beror långa planprocesser på att länsstyrelsernas
handläggning tar tid eller att länsstyrelsen kommer med motstridiga besked i
olika faser av planarbetet.
47
35 åtgärdsförslag för ett hållbart asyl- och flyktingmottagande, SKL 2013-0701.
48
SKL/SWECO, ”Hänger det ihop?”, 2014.
49
Länsstyrelsen Stockholm, rapporten ”Kommunernas planeringsmässiga
förutsättningar att bygga bostäder”, 2013.
REN FAKTA
39
Under 2013 byggde Sverige och Norge fler lägenheter per 1 000 invånare än
året innan medan övriga nordiska länder bygger något färre.
Tabell 7. Färdigställda lägenheter i nybyggda hus per tusen invånare
2013.
Danmark
Finland
Island
Norge
Sverige
Population
Färdigställda
lägenheter
Lägenheter/1 000
inv
5 623501
54 51270
321 857
5051275
9644 864
1 277
29 512
934
27 733
29 225
2,3
5,4
2,9
5,5
3,0
Källa:SCB.
Miljö/energi
Kommuner, landsting och regioner är bra på att effektivisera sin energianvändning. Det visar en sammanställning som SKL har gjort i samarbete med
Energimyndigheten.50 Mellan 2009 och 2013 har kommuner och
landsting/regioner bland annat minskat energianvändningen i sina byggnader
med runt fem procent. Under samma period har det blivit betydligt vanligare att
kollektivtrafiken körs med förnybara drivmedel, och användandet av miljöbilar
har ökat kraftigt. Här ligger sektorn klart före samhället i övrigt.
Energianvändning i lokaler
(kWh/m2)
2009
2013
Kommuner
202
187
Landsting
230
219
160
151
72 %
79 %
38 %
66 %
Kommuner
35 %
44 % (47%)
Landsting
69 % (2010)
71 % (77%)
Energianvändning i bostäder
(kWh/m2)
Kommun- och landstingsägda
bostäder
Andel förnybar energi i
lokaler och bostäder
Kommuner och landsting
Andel förnybara drivmedel i
kollektivtrafiken
Kommuner och landsting
Andel miljöbilar inkl. lätta
lastbilar (äldre def. inom
parentes 2013)
Källa: SKL och Energimyndigheten, 2014
50
REN FAKTA
SKL och Energimyndigheten, rapporten ”Nyckeltal energi och klimat 2014”.
40
Gator, vägar och kollektivtrafik
Allt färre personer omkommer i olyckor i tätortstrafik. Förra året omkom 46
personer på det gatunät som kommunerna har ansvar för. Det är historiskt få.
Antalet omkomna i tätortstrafik har inte varit så lågt sedan första hälften av
1900-talet. Statistik visar att utvecklingen på de kommunala vägnäten har varit
mycket positiv sedan millennieskiftet. År 2001 omkom 139 personer i tätortstrafiken. År 2003 omkom 86 personer. Åren 2010–2012 sjönk antalet till mellan
55 och 75 omkomna per år och 2013 förolyckades alltså 46 personer. 51
När det gäller kollektivtrafiken är drygt hälften av svenskarna nöjda med de
som ansvarar för kollektivtrafik i länet. Bland kunderna, de som reser minst en
gång i månaden, är något fler, 61 procent, nöjda. Åtta av tio kunder är nöjda
med sin senaste resa och ger den högt betyg. Att nöjdheten med dem som
ansvarar för kollektivtrafiken är lägre tyder på ett image- eller statusproblem.52
Övrig kommunalteknik
Kommunerna satsar allt mer resurser på att rusta upp sina va-system. Sedan
1990 har anslagen till vatten- och avloppssystemen ökat med 40 procent i realt
penningvärde. Underhållet möter generellt sett de behov som finns.53 Rörbrotten
i huvudvattenledningarna har blivit färre det senaste decenniet. Antalet stopp i
huvudvattenledningar har minskat sedan år 2000.
En studie som SKL har gjort visar att nästan nio av tio kommuninvånare är
nöjda med kvaliteten på sitt kranvatten.54 Antalet klagomål på dricksvatten har
minskat sedan år 2000. Antalet vattenburna sjukdomsutbrott har minskat under
flera decennier.55
Under våren 2013 gjorde SKL en undersökning i 100 kommuner om hur medborgarna uppfattar kommunens service när det gäller gator, parker, vatten/avlopp samt sophämtning och avfallshantering56. Nedan redovisas några av
svaren:





35 procent tycker att standarden är bra på kommunens gator, vägar och
cykelvägar. I 2010 års undersökning ansåg 40 procent att standarden
var bra.
79 procent av invånarna tycker att det är rent och snyggt på gator och
vägar. I de kommuner som deltog i undersökningen 2010 tyckte
75 procent att det var rent och snyggt.
58 procent att snöröjningen och halkbekämpningen sköts bra. Det är
ungefär samma resultat som 2010 då 54 procent var nöjda.
23 procent av de svarande tycker att den nuvarande trafiksäkerheten är
bra som den är. I de kommuner som deltog i undersökningen 2010 var
siffran 25 procent.
30 procent vill att man ska öka resurserna för belysning och 6 procent
vill att man ska spara på resurserna. 62 procent tycker att det är bra som
det är. Det är ungefär samma resultat som år 2010.
Transportstyrelsen, rapporten ”Trafiksäkerheten i Sverige 2013”.
Svensk Kollektivtrafik, ”Kollektivtrafikbarometern, årsrapport 2013”.
53
SKL, ”Dramatisk ökning av VA-taxan åren 1991–2013, 2013.
54
SKL, rapporten ”Kritik på teknik 2013”.
55
WSP på uppdrag av Maskinentreprenörerna, ”VA-skulden – sanning eller
myt?”, 2013.
56
SKL, rapporten ”Kritik på teknik 2013”.
51
52
REN FAKTA
41





62 procent svarar att parkerna sköts mycket eller ganska bra. Det är
samma resultat som i undersökningen 2010, då 63 procent var nöjda.
Uppfattningar om lekparker kommer mest från barnfamiljer med barn
upp till och med 13 år. I den gruppen är 47 procent nöjda och 23
procent missnöjda. I de kommuner som deltog i undersökningen 2010
var 40 procent nöjda och 28 procent missnöjda.
87 procent tycker att kvaliteten på kranvattnet är bra. Enbart 3 procent
är missnöjda. I de kommuner som deltog i undersökningen 2010 var 90
procent nöjda och 3 procent missnöjda.
81 procent är nöjda med avfallshanteringen och 5 procent är missnöjda.
Boende i småhus är mer nöjda än boende i flerbostadshus. De över 59
år är mer nöjda än de under 60 år.
50 procent av de som haft kontakt med sin kommun är nöjda och 26
procent missnöjda. Det är samma svarsmönster som i undersökningen
2010. Boende i småhus är mer nöjda med sina kontakter än de som bor i
flerbostadshus. De som bor mer centralt är inte lika nöjda som de som
bor utanför en tätort.
Räddningstjänst
Olyckor kräver nästan 3 000 liv per år i Sverige. Det totala antalet döda till följd
av olyckor har legat på ungefär samma nivå de senaste tio åren men varierar
mellan olika olyckstyper. Under ett år läggs 100 000 personer in på sjukhus och
cirka 700 000 uppsöker en akutmottagning till följd av en olyckshändelse.
Kommunerna är skyldiga att se till att det finns förutsättningar för att skapa ett
godtagbart skydd mot olyckor i samhället. Därför utförs både förebyggande
insatser, tillsyn och räddningsinsatser.
Kommunal räddningstjänst rycker ut över 90 000 gånger varje år och över
hälften av dessa utryckningar orsakas av en inträffad olycka. Bränder är orsaken
till cirka 20 000 av räddningsinsatserna och ungefär hälften av dessa, drygt
10 000, sker i byggnader. Den största andelen byggnadsbränder inträffar i bostäder. Av byggnadsbränderna är knappt 6 000 så kallade utvecklade bränder,
vilket är en svag nedgång jämfört med de senaste två åren.
Det pågår en ständig utveckling i kommunernas arbete med skydd mot olyckor.
Utvecklingen bygger i allt högre grad på en bred samverkan mellan olika
aktörer inom trygghets- och säkerhetsområdet.57
En studie som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap gjorde under
2014 visar att nio av tio invånare har ganska eller mycket stort förtroende för
räddningstjänsten. För ambulansen är andelen åtta av tio. Samma studie visar
också att både räddningstjänsten och ambulansen är snabbare på plats än vad
många invånare förväntar sig (se tabell nedan).58
57
58
REN FAKTA
SKL och MSB, ”Öppna jämförelser trygghet och säkerhet 2013”.
SKL och MSB, ”Öppna jämförelser trygghet och säkerhet 2014”.
42
Företagande och arbetsmarknad
Sveriges innovationsförmåga är hög jämfört med många andra länders. I april
2014 släpptes The Innovation Union Scoreboard där EU-ländernas nationella
innovationsförmåga jämförs utifrån 24 olika parametrar59. På första plats återfinns än en gång Sverige. Sverige, Danmark, Tyskland och Finland är
innovationsledande och ligger långt över EU-snittet. Räknar vi även med
ickemedlemmar i EU ligger dock Schweiz före Sverige.
Sommaren 2014 presenterades Global Innovation Index, och här är bilden
densamma. Schweiz är i topp, Sverige kommer trea. Detta index omfattar 143
länder.60.
Fyra av fem kommuner får bra betyg när det gäller kommunernas service
gentemot företag. Det visar den senaste rapporten Öppna jämförelser
Företagsklimat som kom 2013.61 Det totala betyget har ökat något sedan förra
mätningen, vilket främst beror på att företagarna tycker att bemötandet och
informationen till företagen har blivit bättre.
Övriga arbetsmarknadsinsatser
Kommunerna har en rad aktiviteter på arbetsmarknadsområdet. Fler än 200
kommuner har någon form av arbetsmarknadspolitisk verksamhet, och totalt arbetar 4 000 personer med arbetsmarknadspolitiska insatser (att jämföra med
Arbetsförmedlingens 12 000 anställda). Inriktningen på verksamheterna skiljer
sig till viss del åt beroende på lokala behov, men generellt riktar sig kommunernas insatser mot grupper som står längre ifrån arbetsmarknaden62.
Många kommuner satsar också särskilt på kommunala ungdomsanställningar.
En enkät till landets alla kommuner sommaren 2013 besvarades av 229
kommuner visar att var tredje kommun erbjuder kommunala ungdomsEuropeiska kommissionen, ”The Innovation Union Scoreboard 2014”.
WIPO, INSEAD och Cornell University, ”Global Innovation Index 2013”.
61
SKL, ”Öppna jämförelser företagsklimat 2013”.
62
SKL, ”Kommunernas arbetsmarknadsinsatser”, 2012.
59
60
REN FAKTA
43
anställningar63. I hälften av kommunerna får ungdomarna söka dessa tjänster, i
andra kommuner ger man förtur till ungdomar som av olika skäl anses ha stort
behov av en ungdomsanställning.
Dessutom erbjuder kommuner och landsting en möjlighet för ungdomar att
prova på arbetsmarknaden via de feriejobb som utlyses varje år. En ny rapport
64
visar att en klar majoritet av de 83 000 ungdomar som under sommaren 2013
haft ett feriejobb i kommunen eller landstinget är nöjda med sina feriejobbsveckor. Cirka 40 procent kunde tänka sig ett liknande jobb i framtiden. Framför
allt gäller det dem som feriearbetat inom förskolan. Tre av fyra tillfrågade
kunde tänka sig att arbeta inom förskoleverksamheten.
Kultur och fritid
Sedan år 2000 har det tillkommit mer än 200 anläggningar för kultur i
kommunerna, och främst har det byggts bibliotek. Men även konsthallar,
museer och kulturhus har uppförts. Konserthus utgör en mindre del medan nya
teaterhus knappt byggts under det senaste decenniet. Det finns bibliotek i alla
kommuner och i genomsnitt fler än fyra folkbibliotek per kommun. Minst sex
procent av dem har byggts efter år 2000.65






I nästan sju av tio kommuner finns det museer, som utgör den näst
största kategorin, varav minst sju procent uppförts efter år 2000.
Konsthallar finns i nästan hälften av samtliga kommuner. Nästan två av
tio konsthallar har uppförts efter år 2000.
Konserthus finns endast i 15 procent av landets kommuner samtidigt
som det finns ett relativt stort antal, nästan var tionde har byggts efter år
2000. Teaterhus finns i nästan fyra av tio kommuner varav de flesta är
byggda före år 2000. Det finns kulturhus i nästan fyra av tio kommuner,
varav mer än två av tio byggts efter år 2000.
Flest antal fritidsanläggningar har kommunen i kategorierna
fotbollsplaner, idrottshallar och fritidsgårdar. Det byggs även fler
avancerade anläggningar i kommunerna. Antalet konstgräsplaner har
ökat i stor utsträckning samtidigt som det exempelvis har tillkommit
fler stora idrottshallar och ishallar.
Simhallar, ishallar, konstgräsplaner och evenemangsarenor är också
exempel på anläggningar förknippade med relativt stora driftskostnader
där kommuner tar ett stort ansvar.
Det finns relativt många anläggningar för spontanidrott, vilket sannolikt
är ett sätt för kommunerna att försöka möta medborgarnas förändrade
motionsvanor.
Antalet fritidsgårdar har minskat över tid, samtidigt som kostnaderna
har ökat. Mellan 2001 och 2012 har den kommunala driftsbudgeten för
fritidsgårdar ökat från 1 564 miljarder till 2 204 miljarder kronor. Det
motsvarar en ökning i fasta priser på 5,6 procent.
SKL, enkätstudie ”Kommunala tidsbegränsade anställningar för
arbetssökande ungdomar” 2013.
64
SKL, rapporten ”En erfarenhet rikare: ungdomars syn på feriejobben
sommaren 2013”.
65
SKL, rapporten ”Anläggningar för kultur, idrott och fritid 2010”, 2011.
63
REN FAKTA
44
Så funkar det
Det finns 290 kommuner och 20 landsting/regioner i Sverige. Skåne, Halland
och Västra Götaland är formellt landsting men med ett utvidgat ansvar för regional utveckling och med rätt att betecknas som regioner. Gotland är kommun
med landstingsuppgifter och regionalt utvecklingsansvar och har också rätt att
kalla sig region.
Kommuner
Kommunerna ansvarar för en stor del av den samhällsservice som finns där vi
bor. Bland de viktigaste uppgifterna är förskola, skola, socialtjänst och äldreomsorg. Kommunerna är enligt lag skyldiga att ha vissa verksamheter. Andra
verksamheter är frivilliga och beslutas av lokalpolitikerna.
Landsting och regioner
Landstingen och regionerna ansvarar för uppgifter som är gemensamma för
stora geografiska områden och som ofta kräver stora ekonomiska resurser. Till
exempel hälso- och sjukvården och att stärka regionernas tillväxt och
utveckling.
REN FAKTA
45
FAKTA
Obligatoriska åtaganden för kommuner:

Förskoleverksamhet och fritidshem.

Förskoleklass, grundskola, gymnasieskola och särskola.

Kommunal vuxenutbildning.

Svenska för invandrare.

Socialtjänst, inklusive individ- och familjeomsorg.

Omsorg om äldre och funktionshindrade.

Hälso- och viss sjukvård i särskilt boende.

Stadsplanering och byggfrågor.

Hälso- och miljöskydd.

Renhållning och avfallshantering.

Räddningstjänst.

Vatten och avlopp.

Bibliotek.

Krisberedskap.

Kollektivtrafik (tillsammans med landstingen).

Bostadsförsörjning.
Exempel på kommunernas frivilliga åtaganden:

Öppen förskola.

Fritidsverksamhet.

Bygga bostäder.

Energi.

Hälso- och viss sjukvård i hemmet.

Sysselsättning.

Näringslivsutveckling.

Kultur.
Källa: SKL
REN FAKTA
46
Obligatoriska åtaganden för landsting och regioner:

Hälso- och sjukvård.

Tandvård fram till 20 års ålder.

Kollektivtrafik (i några län sköts detta tillsammans med kommunerna).
Exempel på frivilliga åtaganden för landsting och regioner:

Kultur.

Utbildning.

Turism.

Regional utveckling.
Källa: SKL
Lång tradition av självstyrelse
Den kommunala självstyrelsen har en viktig roll i dagens svenska samhälle.
Kommuner, landsting och regioner ansvarar för en stor del av den svenska välfärden och för frågor som står högt på medborgarnas politiska dagordning.
Kommunsektorn svarar för ungefär en fjärdedel av BNP, hälften av den offentliga sektorns utgifter och en fjärdedel av sysselsättningen. Regeringsformen slår
fast att den svenska folkstyrelsen förverkligas genom kommunal självstyrelse.
De främsta motiven för denna decentraliserade samhällsorganisation är demokrati och effektivitet. Självstyrelsen ger människor möjlighet att få insyn i och
påverka politiska beslut i deras vardag. Och den ger lokal frihet att anpassa
verksamheterna efter varierande förutsättningar och behov.
De första svenska kommunalförordningarna trädde i kraft 1863. Då hade
Sverige redan flera seklers erfarenhet av lokalt ansvar och beslutsfattande vid
sockenstämmor och rådstugor. Men i den liberala våg som svepte fram över
Europa under tidigt 1800-tal uppstod en renässans för idén om staden som en
politiskt självstyrande enhet och krav restes på kommunala reformer. Nya
administrativa enheter utformades lokalt, med varierande grader av autonomi.66
Kommunerna
Till en början gällde kommunalförordningarna främst landsbygden. Sverige fick
vänta till 1862 på sina första kommunala förordningar som gällde både stad och
landsbygd. Förordningarna upphöjdes1866 till lagar, i samband med att ståndsriksdagen avskaffades och ersattes av en tvåkammarriksdag.
I dag är kommunernas kärnuppdrag desamma överallt – vården, skolan och
omsorgen. Historiskt sett har dock svenska kommuners uppdrag mer präglats av
mångfald och variationsrikedom. Det har funnits betydande olikheter mellan
både landskommuner, municipalsamhällen, köpingar och städer.
Hela kapitlet bygger på boken ”150 år av självstyrelse”, skriven av Lars
Nilsson, publicerad av Sveriges Kommuner och Landsting 2013.
66
REN FAKTA
47
För städerna var det inledningsvis uppbyggandet av en nödvändig fysisk infrastruktur som var det primära uppdraget. Samtidigt skulle landskommunerna i
första hand vårda sina fattiga.
Med folkhemmet fick kommunerna en central roll för att skapa och utveckla
välfärdstjänster. Skola, vård och omsorg blev centrala områden för alla kommuner. På samma gång krävde urbaniseringen och moderniseringen mer av ny
infrastruktur, vilket blev påtagligt inte minst för landskommunerna. Efter hand
har dessa utmaningar kompletterats med och övergått i krav på en ekologiskt
och socialt hållbar utveckling.
Landstingen
Genom införandet av landstingen ville man återuppliva de gamla landskapstingen, som helt försvann då lagmansrätten upphörde 1849. Landstingen skulle
vara ett forum för att uttrycka folkviljan, vilket låg i linje med tidens liberala
tankar om självstyrelse. Landstingen skulle ha beslutanderätt och inte bara vara
rådgivande organ till landshövdingen. Det skulle vara en regional förankrad
institution som kunde sköta uppgifter som annars lades på staten. Vikten av att
”menigheten” skulle få säga sitt underströks särskilt i riksdagens förslag till
landstingsförordning
Sockenkommunerna på landsbygden, som bedrev hälso- och fattigvård, var ofta
för små och vissa kommunala uppgifter behövde lösas på länsnivå.
Sedan landstingens verksamhet startade 1863 har fokus legat på tre verksamhetsområden – näringar och kommunikation, hälso- och sjukvård samt kultur
och undervisning. Först i landstingslagen 1924 slås fast att hälso- och sjukvård
ska vara ett huvudsakligt ansvar för landstingen.
Sedan dess har landstingens roll som huvudmän för sjukvården renodlats. Men
även om fokus ligger på landstingens hälso- och sjukvårdsuppgifter har insatserna för grundläggande regionalpolitiska initiativ varit påfallande kontinuerliga
under 150 år.
Så fungerar den kommunala självstyrelsen
Det kommunala självstyret är inskrivet i regeringsformen, en av grundlagarna.
Kommuner, landsting och regioner måste följa de ramar som riksdag och regering bestämt, men utöver det ger det kommunala självstyret kommunen rätt att
fatta självständiga beslut och ta ut skatt av invånarna för att kunna sköta sina
uppgifter.
För medborgarna innebär det kommunala självstyret att man – förutom att rösta
i kommun- och landstingsval – kan påverka beslut genom att lämna medborgarförslag eller rösta i folkomröstningar samt att man kan överklaga beslut.
Främst påverkar dock medborgarna den lokala utvecklingen genom att vart
fjärde år välja lokala representanter till kommun-, landstings- eller regionfullmäktige.
Dessa valda företrädare styr sedan – på medborgarnas uppdrag – kommunen
eller landstinget/regionen. Genom majoritetsbeslut i fullmäktige beslutar de
vilken politik som ska föras.
Fullmäktige beslutar även nivån på den skatt som medborgarna ska betala, samt
hur skattepengarna och andra intäkter ska användas. Varje fullmäktige fattar
självständigt beslut om den egna kommunen eller landstinget/regionen och är
politiskt ansvarig enbart inför sina egna invånare.
REN FAKTA
48
Möjlighet till påverkan
Valen till kommun- och landstingsfullmäktige ger medborgarna möjlighet att
påverka vilken politik som ska föras på lokal och regional nivå. Eftersom kommuner, landsting och regioner ansvarar för en stor del av välfärdssektorn, innebär det ett inflytande över vardagsnära tjänster som vård, skola och omsorg.
Närheten gör det också relativt enkelt för medborgarna att påverka beslut även
mellan valen. En begränsad geografisk yta underlättar direktkontakt.
Det är enklare att kontakta den lokala eller regionala företrädaren än riksdagspolitikern för att framföra åsikter och argument. Det gäller även möjligheten att
ta egna initiativ för att bilda opinion i en fråga, som till exempel namninsamlingar eller manifestationer.
Den avgränsade geografiska ytan underlättar också överblick. Det gör att media
lättare kan följa och sätta sig in i varje sakområde på lokal nivå, vilket i sin tur
kan leda till fler välinformerade medborgare.
Invånarna har dessutom egna erfarenheter av de lokala förhållandena, och
intresset är vanligtvis större för frågor som rör den egna kommunen eller
regionen.
Bättre överblick och helhetssyn
Det politiska uppdraget innebär att förtroendevalda fattar beslut å medborgarnas
vägnar. De ska värdera olika synpunkter och förslag, göra avvägningar och
prioriteringar och ta ställning till vad som bäst tillgodoser det samlade medborgarintresset.
Alla förtroendevalda har olika bakgrund och erfarenheter, och möter varje dag
medborgare från olika samhällsskikt, yrkeskategorier och sociala förhållanden.
Det gäller inte minst den stora majoritet som är fritidspolitiker och alltså har ett
annat arbete vid sidan av politiken. På arbetsplatser, i föreningar och i bostadsområden möter de förtroendevalda ständigt medborgarnas frågor och åsikter.
Deras gemensamma totalbild över kommunen eller landstinget/regionen är
därför ganska bra.
Närhet till medborgarna och kunskaper om lokala förhållanden underlättar
helhetssyn när de beslutar om vilken mix av insatser som krävs för att olika
behov ska tillgodoses och lokalsamhället ska fungera.
Lokala förutsättningar får styra
Svenska kommuner och landsting/regioner ser olika ut. Invånarantal, yta,
tätortsgrad, näringslivsstruktur, befolkningssammansättning, kultur och
politiska preferenser skiljer sig åt mellan olika delar av landet och mellan olika
orter.
Det innebär att förutsättningarna för att kunna erbjuda olika tjänster varierar
över landet. När kommuner och landsting/regioner har frihet att utforma sina
egna verksamheter kan de ta hänsyn till dessa varierande förutsättningar, liksom
de egna medborgarnas önskemål.
På så sätt kan skattepengarna användas på det mest effektiva sättet. De lokala
och regionala förtroendevalda kan utnyttja sin lokalkännedom och sina
detaljkunskaper om den egna kommunens och landstingets/regionens förutsättningar.
Dessutom gör närheten till medborgarna att de kan leverera den service som
faktiskt efterfrågas. En nationellt detaljreglerad verksamhet riskerar att leda till
REN FAKTA
49
en betydligt sämre anpassning efter behoven och till mindre kostnadseffektiva
lösningar.
Man kan lära av varandra
Kommuner och landsting/regioner kan själva ta initiativ till förnyelse och förbättringar. Vilka tjänster som ska erbjudas, vilka metoder som ska användas,
hur lokalerna disponeras och hur personalen kompetensutvecklas är sådant man
beslutar om lokalt eller regionalt.
Det egna ansvaret ger utrymme för att pröva nya och kreativa lösningar när det
gäller till exempel resursfördelning, organisation och metoder. Det betyder att
kommuner och landsting/regioner kan bidra till varandras utveckling. När ett
utvecklingsarbete visar sig framgångsrikt kan andra dra nytta av den kunskapen,
precis som när ett försök misslyckas.
Utan självstyrelse skulle en dålig idé kunna genomföras i 290 kommuner eller
20 landsting och regioner, innan det står klart att den inte fungerar. Utan självstyrelsen och möjligheten att pröva sig fram och välja olika modeller, är också
risken stor att goda idéer misslyckas därför att de bara fungerar i vissa miljöer
eller att man avstår från försök av rädsla för att misslyckas
Politiken och politikerna
Kommuner, landsting och regioner styrs av direktvalda politiska församlingar,
kommun- och landstingsfullmäktige. Dessutom finns det politiska uppdrag
inom kommun- och landstingsstyrelser samt i olika nämnder och utskott.
Totalt finns det idag cirka 43 000 förtroendevalda ledamöter i kommuner,
landsting och regioner. De flesta av dem, 97 procent, är fritidspolitiker och sköter sina uppdrag vid sidan av sitt vanliga arbete67. Deras ersättning baserar sig
endast på de möten som de deltar i. Kommunal-, landstings- och regionråd är
ofta hel- eller deltidsengagerade och har därför månatlig ersättning.
Fullmäktige styr och beslutar
Fullmäktige är det högsta beslutande organet i kommuner och landsting/regioner. Här fattas beslut om budget och hur mycket skatt invånarna ska
betala. Fullmäktige beslutar också vilka nämnder som ska finnas och väljer
ledamöter och ersättare till styrelse, nämnder samt de revisorer som ska granska
verksamheten.
Kommun-, landstings- eller regionstyrelsen leder och samordnar allt arbete
inom kommunen eller landstinget/regionen samt ansvarar för ekonomin. Nämnderna ansvarar för det dagliga arbetet och förbereder ärenden inom sina respektive ansvarsområden som ska beslutas av fullmäktige. Här genomförs också
beslut som fattats i fullmäktige.
I praktiken är det inte politiker utan tjänstemän som utför det dagliga arbetet i
nämnderna. Arbetsuppgifterna kan vara att ge byggnadslov, att bevilja
ekonomiskt bistånd eller att organisera äldreomsorgen.
Eftersom kommuner, landsting och regioner själva bestämmer vilka nämnder
som ska finnas, ser det olika ut runt om i Sverige. Men exempel på vanligt förekommande nämnder är miljönämnd, socialnämnd, kulturnämnd,
utbildningsnämnd samt hälso- och sjukvårdsnämnd.
67
REN FAKTA
SCB, siffror från 2012.
50
Kontroll och tillsyn
Kommunernas, landstingens och regionernas verksamhet styrs i första hand av
kommunallagen, men även av andra lagar som socialtjänstlagen, skollagen,
hälso- och sjukvårdslagen samt plan- och bygglagen.
Tillsynsmyndigheterna granskar och stödjer kommunernas och landstingen/
regionernas arbete. Skolinspektionen och Inspektionen för vård och omsorg
(IVO) är exempel på statliga myndigheter som utövar tillsyn inom skola, hälsooch sjukvård samt omsorg. Även länsstyrelserna är exempel på
tillsynsmyndigheter.
Revisorer granskar kommunernas och landstingens verksamhet varje år.
Att överklaga beslut
Beslut som kommuner och landsting fattar kan enligt kommunallagen överklagas genom så kallad laglighetsprövning. Den möjligheten står öppen för bland
andra kommuninvånarna. Grund för sådant överklagande kan till exempel vara
att kommunen eller landstinget har överträtt sina rättigheter eller att beslutet inte
har tillkommit i enlighet med lagen. Vissa kommunala beslut kan i stället överklagas enligt särskilda regler, till exempel byggnadslov eller socialt bistånd. Att
beslut överklagas gör att ärenden ibland tar ganska lång tid.
Det gäller inte minst byggärenden, som kan dra ut på tiden när grannar och
andra har synpunkter på byggplanerna.
Handlar det i stället om att man är missnöjd med vården eller över hur man har
blivit bemött, bör man i första hand vända sig till den vårdinrättning eller verksamhet som man är missnöjd med. Den som har en fråga eller ett problem som
rör hälso- och sjukvården kan också vända sig till den lokala patientnämnden.
Om någon anser att en kommun eller ett landsting har gjort fel, finns inom vissa
områden även möjlighet att göra en anmälan till statliga tillsynsmyndigheter, till
exempel Inspektionen för vård och omsorg eller Skolinspektionen.
Kommunikation med medborgarna
Kommuner, landsting och regioner arbetar aktivt för att utveckla och förbättra
dialogen med medborgarna. I dag använder sig 82 procent av alla kommuner
och landsting/regioner av någon form av medborgardialog. 201 kommuner och
nio landsting har möjligheten till medborgarförslag, som innebär att enskilda
personer kan lämna egna förslag till fullmäktige.
REN FAKTA
51
Källhänvisningar
Denna skrift bygger på många olika källor; offentlig statistik samt enkäter och
undersökningar.
Många av de källor som vi hänvisar till uppdateras regelbundet, dock vid olika
tillfällen och med varierande frekvens.
Den offentliga statistiken från SCB och Medlingsinstitutet uppdateras årligen,
liksom SKL:s personalstatistik och förbundets analyser och beräkningar av den
kommunala sektorns ekonomiska utfall. Även Svenskt Kvalitetsindex genomför
sina kundnöjdsundersökningar en gång per år.
Merparten av SKL:s Öppna jämförelser uppdateras också löpande – även om
inte alla genomförs varje år. Ibland förändras också frågeställningarna i dessa
rapporter från år till år för att bättre komma åt och få svar på aktuella och
relevanta frågeställningar. Det gör att siffrorna inte alltid är jämförbara från ett
år till ett annat.
Det senare gäller i allra högsta grad också många av de enstaka undersökningar
som genomförs av statliga myndigheter, forskningsinstitut eller andra aktörer
som intresserar sig för den kommunala sektorn och välfärden. Vissa av dessa
undersökningar upprepas inte.
Den internationella statistiken i denna skrift består till största delen av OECDunderlag. Även de flesta av dessa rapporter uppdateras regelbundet, dock med
varierande frekvens.
Inom SKL sammanställs och analyseras rapporter, undersökningar och statistik
kontinuerligt inom ramen för det dagliga arbetet. Emellanåt redovisas dessa
slutsatser och sammanställningar i egna rapporter, signerade SKL. I den här
skriften väljer vi att hänvisa till SKL:s egna rapporter – även om de i sin tur
hänvisar till andra källor.
För att kunna vara så aktuella som möjligt trots alla dessa olika källor, har vi
valt att uppdatera den här skriften minst tre gånger per år – höst, vinter och vår.
På baksidan står det när upplagan är reviderad och den senaste versionen finns
alltid på: www.skl.se
REN FAKTA
52
REN FAKTA
OM KOMMUNER, LANDSTING OCH REGIONER
Svensk välfärd är bland de bästa i världen. Vi satsar mycket resurser, använder
dem effektivt och har mycket nöjda kunder. Det är inte alltid den bilden man får
när man tar del av den allmänna rapporteringen. Orsaker och verkan, resultat
och resursfördelning – det är inte alltid det låter sig förklaras i korta,
slagkraftiga rubriker.
I den här skriften har SKL samlat relevant fakta om kommuner, landsting och
regioner i ett försök att ge hela bilden – eller i alla fall visa den bild som vi i vår
sektor tycker visas alldeles för sällan.
Upplysningar om innehållet:
Charlotta Janson Josephsson, cjj@skl.se
Sveriges Kommuner och Landsting, 2015
Reviderad februari 2015
ISBN: 978-91-7585-101-3
Text: Charlotta Janson Josephsson
Beställ eller ladda ner på webbutik.skl.se.
Post: 118 82 Stockholm
Besök: Hornsgatan 20
Telefon: 08-452 70 00
www.skl.se