docprioriteringar Det lettiska ordförandeskapets
download 
Report Transcription
prioriteringar Det lettiska ordförandeskapets
ISSN 1830-6373 Europeiska ekonomiska och sociala kommittén EESO info Europeiska ekonomiska och sociala kommittén en bro mellan EU och det organiserade civila samhället Februari 2015 | SV LEDARE ”Vi är européer” Det Europa som vi känner och älskar har skakats och chockats av en tragedi orsakad av terrorism. Vi inom EESK framför våra kondoleanser till dem som har förlorat nära och kära och tackar dem som bidrar till att skydda våra medborgare mot terroristhotet. EU skapades som ett skydd mot krig. I ett halvt sekel har EU lyckats med sitt uppdrag, och unionen har med stolthet mottagit Nobels fredspris för sina insatser. Men kampen mot terrorism är annorlunda än tidigare krig. Det finns ingen frontlinje, inga enkla mål och ingen enkel militär eller politisk lösning. Utöver de ”fredsbevarande” säkerhetsstyrkorna och ”fredsstiftarna” inom politiken måste svaret inkludera ”fredsbyggarna” i det civila samhället, som arbetar tillsammans för att främja bättre förståelse, ömsesidig respekt och dialog mellan Europas folk. Vi måste stå enade som européer – människor som tror på de värderingar som är EU:s grundstenar: fred, demokrati, jämlikhet, frihet, mänskliga rättigheter, respekt, förståelse, värdighet och tolerans – och försvara dessa värderingar till varje pris. Vi bör vara lika fanatiska i vår medkänsla och kärlek till våra medresenärer på livets resa som de personer som vill blockera vägen för oss. Europas folk måste lära sig leva tillsammans, oavsett kultur, trosuppfattning eller hudfärg. Vi måste försöka respektera varandras uppfattningar, även om vi inte delar dem. Vi måste skydda rätten att vara annorlunda och lära oss förstå varandra. Vi måste bekämpa intolerans, orättvisor och socialt utanförskap så att vi kan dra nytta av den rika mångfald som gör inrättandet av EU till en sådan bedrift. Det civila samhällets organisationer spelar en mycket viktig roll i detta sammanhang. Ungdoms- och kvinnogrupper, arbetsgivarorganisationer, fackföreningar, kyrkor, andra religösa samlingsplatser, utbildnings-, idrotts- och kulturorganisationer bör alla delta i en process som syftar till att vidga sinnena och öppna hjärtana. Världen har blivit global, och vårt tänkande bör anpassas till det. De som förespråkar trångsynthet, sekterism, rasism och hat mot dem som är annorlunda måste överröstas av dem som värnar alla människors liv, jämlikhet och värdighet. ”Förenade i mångfalden” är Europeiska unionens motto. Vi behöver inte omformulera det – bara se till att det hörs klarare och tydligare. Vi är européer! Jane Morrice EESK:s vice ordförande KOMMANDE EVENEMANG 20 februari 2015, Europa i harmoni. Sista dagen för att lämna in bidrag till tävlingen för videoklipp gjorda till melodin ”Hymn till glädjen” (Ode to Joy) 12 mars 2015, Polen: Den icke-vinstdrivande sektorns roll som leverantör av sociala tjänster av allmänt intresse 18–19 mars 2015, EESK, Bryssel: EESK:s plenarsession Det lettiska ordförandeskapets prioriteringar Den 1 januari 2015 övertog Lettland ordförandeskapet för Europeiska unionens råd för första gången i historien. Vid EESK:s 504:e plenarsession presenterade Zanda Kalniņa-Lukaševica, parlamentssekreterare vid Lettlands utrikesministerium, det lettiska EUordförandeskapets arbetsprogram. De främsta prioriteringarna är den digitala tidsåldern, tillväxt, globalisering och klimatförändringar. Kommittén är som företrädare för medborgarna fast besluten att tillsammans med det lettiska ordförandeskapet hjälpa Europa att klara de kommande utmaningarna. Genom att delta i lanseringen av Europaåret för utvecklingssamarbete 2015 i Lettland, visade EESK sin vilja att aktivt medverka i Europaåret för utvecklingssamarbete 2015 och att hjälpa dem som behöver det mest samt att arbeta för global fred och mänsklig värdighet. Under plenarsessionen redogjorde Zanda Kalniņa-Lukaševica för ordförandeskapets prioriteringar, där bl.a. följande ingår: ● Ett konkurrenskraftigt Europa för att främja tillväxt och skapande av arbetstillfällen: För att förbättra EU:s konkurrenskraft är det viktigt att Internationella minnesdagen för förintelsens offer: ”Lära av det förflutna, lära för framtiden” 6 Säkra rutter. Säker framtid. Hur ska man hantera de blandade migrationsströmmarna över Medelhavet? Det första europeiska migrationsforumet vid EESK Varför EU:s utvecklingspolitik är viktig Hur kan det civila samhället göra skillnad under Europaåret för utvecklingssamarbete 2015? EESK lämnade Bryssel för att delta i en EU-omfattande dialog om frågor av intresse för medborgarna: Mitt Europa... I morgon! Zanda Kalniņa-Lukaševica, parlamentssekreterare vid Lettlands utrikesministerium, presenterar det lettiska EU-ordförandeskapets arbetsprogram vid EESK:s plenarsession underlätta investeringar och stärka den inre marknaden. Industripolitiken och energipolitiken måste stå i centrum för unionens insatser under de kommande fem åren. ● Den digitala tidsåldern: Man måste ta till vara de möjligheter som informations- och kommunikationstekniken ger. EU måste fortsätta att ligga i framkant i fråga om nuvarande och framtida tillväxtmöjligheter och se till att man inte lämnar några regioner på efterkälken. ● Globalisering: Man måste främja en verklig politik när det gäller Afrika Zanda Kalniņa-Lukaševica betonade vikten av ett nära samarbete med EESK under ordförandeskapet, särskilt i frågor där det civila samhället är involverat i beslutsprocessen, i syfte att överbrygga klyftor och föra EU-institutionerna närmare den europeiska allmänheten. Med detta mål för ögonen sade Zanda Kalniņa-Lukaševica: ”Vi planerar att blåsa nytt liv i Europa 2020-strategin. Vi vill även engagera medborgare utanför EU och göra möjligheter till direkta kontakter mellan människor till en hörnsten i vårt samarbete inom det östliga partnerskapet och med länderna i Centralasien.” EESK:s ordförande Henri Malosse avslutade med att konstatera att: ”De kommande sex månaderna, med det lettiska ordförandeskapet vid rodret, är mycket viktiga eftersom de erbjuder en möjlighet att visa att EU har fått en ny dynamik som kommer att föra unionen närmare medborgarna.” (hb) ● Invigningen av Europaåret för utvecklingssamarbete i Riga rini, Lettlands premiärminister Laimdota Straujuma och EESK:s ordförande Henri Malosse var några av dem som talade vid invigningen. I DETTA NUMMER 2 3 4 5 och stärka partnerskapet med Medelhavsländerna, samt ta itu med den känsliga frågan om invandring och ett gemensamt asylsystem. ● Klimatförändringar: EU ska spela en ledande roll i förberedelserna inför COP21 i Paris 2015. Henri Malosse, EESK:s ordförande, vid inledningen av Europaåret för utvecklingssamarbete i Riga. Källa: Europeiska kommissionen Europaåret för utvecklingssamarbete (EYD2015) invigdes officiellt i Riga den 9 januari, i samband med att Lettland tog över ordförandeskapet i Europeiska unionens råd. Europeiska kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker, EU:s höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik Federica Moghe- ”Utvecklingspolitik är en mycket viktig fråga. Fattigdom och underutveckling är våra värsta fiender” sade Henri Malosse i sitt tal vid öppningsceremonin. Han uppmanade deltagarna att inte glömma bort att Europeiska unionen bygger på värden som bör utgöra den vägledande principen och grunden för all verksamhet, särskilt vid EU:s insatser utanför unionens gränser. ”Låt oss sluta att bara ge bistånd och i stället arbeta tillsammans för en gemensam utveckling! Den europeiska modellen med regional integration, kulturell dialog och äkta partnerskap måste stå i förgrunden för denna pro- ww www.eesc.europa.eu cess, som en av de bästa metoderna för att driva utvecklingen framåt.” Henry Malosse underströk vikten av att involvera arbetsmarknadens parter och civilsamhällesorganisationerna i EU:s utvecklingspolitik – ”De känner till området och kan ge EU effektiv draghjälp.” I sitt inledningsanförande hyllade kommissionsordförande Jean-Claude Juncker särskilt EESK-ledamoten Andris Gobiņš, som även är ordförande för Europarörelsen Lettland, för att han tagit initiativ till Europaåret för utvecklingssamarbete. EESK har spelat en betydelsefull roll i fastställandet av >>> sidan 2 Internationella minnesdagen för förintelsens offer: ”Lära av det förflutna, lära för framtiden” I samband med 70-årsdagen av befrielsen av fångarna i koncentrationslägret i Auschwitz hedrade EESK förintelsens offer genom att föra samman överlevande, ögonvittnen och ungdomar till en stund av åminnelse och eftertanke. Evenemanget anordnades i samarbete med Europaparlamentet, European Jewish Community Centre (EJCC) och organisationen A Jewish Contribution to an Inclusive Europe (CEJI). ”Att minnas är en historisk skyldighet. Mänsklighetens skyldighet gentemot offren. En skyldighet för oss som lever i en tid där vi ser nya former av grymhet växa fram under en täckmantel av religiös eller sekteristisk fanatism. Som européer måste vi minnas att det europeiska projektet växte fram ur ruinerna av ett antisemitiskt Europa och mot bakgrund av avslöjandena om koncentrationslägrens fasor”, sade EESK:s ordförande även i sina värsta stunder har förmågan att visa godhet.” Även Simon Gronowski, som också överlevde förintelsen, framförde ett budskap om hopp och försoning: ”Försoning är mycket mer värt än hämnd, rättvisa mycket mer värt än vrede. Trots gårdagens och dagens tragiska händelser tror jag på det goda i människan.” Martin Gray, överlevande från förintelsen, vid EESK:s evenemang på den internationella minnesdagen för förintelsens offer Henri Malosse. Martin Gray, som överlevde förintelsen, berättade: ”I lägret såg jag människor som betedde sig som djur. Men jag såg också hur mina nödställda medfångar visade solidaritet, broderskap och kärlek. Liv utan kärlek är ingenting. Vi får aldrig glömma att människan Europaparlamentets vice talman Antonio Tajani, Regionkommitténs ordförande Michel Lebrun, EJCC:s ordförande rabbi Avi Tawil och CEJI:s ordförande Alain Philippson var huvudtalare under minnesceremonin. (cad) ● Mer information finns på http://www.eesc.europa. w.ee eu/?i=portal.en.news.34564 Fo r t s. f r ån sidan 1 I nv i g n i n g e n av E u r o p a å r e t f ö r u t ve c k l i n g s s a m a r b e t e i R i g a 2015 som Europaåret för utvecklingssamarbete. År 2013 antog kommittén ett yttrande om Europaåret för utvecklingssamarbete med Andris Gobiņš som föredragande, och uttryckte starkt stöd för det allra första Europaåret med en stark global och rättighetsbaserad dimension. Idén framfördes konsekvent av EESK tillsammans med andra organisationer i det civila samhället, främst Concord, den europeiska sammanslutningen av ickestatliga organisationer för stöd och utveckling, till dess att Europaåret för utvecklingssamarbete 2015 officiellt godkändes av EU-institutionerna under våren 2014. Den 20 mars 2015 kommer EESK att stå värd för en stor konferens i Bryssel i syfte att sammanföra olika sektorer inom det europeiska organiserade civila samhället för att granska den roll som icketraditionella aktörer spelar inom utvecklingssamarbetet. (sg) ● EESK:s reaktioner på attackerna i Paris i januari 2015 Uttalande från Henri Malosse, EESK:s ordförande Jag kände stor bestörtning när jag hörde om terroristattacken mot Charlie Hebdos redaktion. Som ordförande för Europeiska ekonomiska och sociala kommittén fördömer jag med kraft detta avskyvärda dåd. Det är ett vidrigt och omotiverat angrepp på ett av EU:s grundläggande värden: yttrandefriheten. Det är ett brott mot mänskligheten. © Alex Belomlinsky På EESK:s vägnar vill jag uttrycka mitt deltagande med offren – journalisterna, tidningens anställda, poliserna – samt deras anhöriga. Mina tankar går också till ledningen och de anställda vid Charlie Hebdo och till hela journalistsamfundet. Attacken inträffade i ett spänt läge där skulden ofta läggs på hela den muslimska befolkningen. Under dessa omständigheter är det för sammanhållningens skull mycket viktigt att vi undviker klichéartade föreställningar om människor. Den stora majoriteten muslimer tar också avstånd från denna sammanblandning, eftersom de är de främsta offren för fundamentalister. Européerna måste stå ENADE i kampen mot terrorismen. De vill ha ett EU som kan skydda dem. Vi måste GEMENSAMT arbeta för en starkare och mer sammanhållen utvecklingspolitik i hela världen för att bekämpa den fattigdom och underutveckling som ligger till grund för extremism och terrorism. Inom EU måste vi stärka våra integrations- och sammanhållningsinstrument. För att bli effektiva måste dessa instrument stödjas och genomföras av och tillsammans med det civila samhället. ● EESK info ställde denna fråga till en ledamot från var och en av de tre grupperna. De har alla tidigare arbetat som journalister. Terrorattacken mot ”Charlie Hebdo”: Ett brott begånget av galningar, ett försök att skrämma medier och regeringar eller en provokation? ”Charlie Hebdo” har publicerat karikatyrer av Jesus, påven, rabbiner, premiärministrar och presidenter, afrikanska diktatorer, den kinesiska regimen och Bryssel-eurokrater. De vågar göra det utan att utsättas för hämnd. Den epok då man brände kättare på bål försvann med medeltiden. I ett demokratiskt samhälle är pressen den fjärde statsmakten, ett medel för att övervaka regeringar och en röst som är oberoende av religiösa övertygelser. I diktaturer och fanatiska teokratier är pressen underställd censur, och journalister som uttrycker åsikter som inte överensstämmer med de styrandes världsåskådning fängslas, torteras och dödas. Syftet är att skrämma andra trotsiga och visa att det inte lönar sig att kritisera makten, religionen eller maffian. Men ”Charlie Hebdos” redaktion ligger i ett demokratiskt land i Europas mitt, och journalisterna och tecknarna hade franskt medborgarskap. photo: Michal Dembinski En attack mot det fria ordet och det civila samhället! Vilka följder får Charlie Hebdo-attacken för yttrandefriheten – och vad kan det civila samhället göra i detta avseende? Anna Nietyksza, EESK-ledamot I den digitala ekonomins och de elektroniska mediernas tidevarv kan fanatiker av alla sorter – inte bara islamister – använda cyberattacker för att paralysera de elektroniska medierna eller t.o.m. stänga av strömmen i hela Europa. Vi måste stoppa vågen av extrem intolerans som så lätt leder till våld. En stor roll i det arbetet har de oberoende medierna, som kan förespråka ömsesidig respekt och fredlig samexistens mellan religionerna. I Europa, som har uppnått mycket på integrationsområdet, finns det inte någon plats för radikalism. Det är tid för handling och åtgärder, och drivkraften bör vara de europeiska institutionerna, t.ex. EESK, som företräder det civila samhället, men också Europeiska kommissionen och regeringarna i de europeiska länderna. Anna Nietyksza, medlem i Arbetsgivargruppen, Polen Jag blev tillfrågad om jag kunde besvara denna fråga med högst 200 ord. Det kan jag inte. Attacken är så bisarr och overklig att man måste till gå till djupet av den för att försöka förstå. Men även då skulle jag behöva minst dubbelt så många ord, och det som hände känns ändå omöjligt att begripa. Kommer yttrandefriheten att påverkas? Efter att ha hört de första reaktionerna så betvivlar jag det. Charlie Hebdo trycktes i rekordstor upplaga och bröt mot tabun som aldrig förr, och allmänhetens solidaritetsmanifestationer för tidningen var både imponerande och uppmuntrande. De första reaktionerna är vanligvis känslomässiga och uppriktiga, men vad kommer att hända om dessa inledande känslor mattas av? När omdömesförmåga ersätts av fördomar och den högröstade minoriteten dominerar den allmänna opinionen? De första tecknen på att detta håller på att hända är redan här och de gamla vanliga misstänkta har pekats ut – islam och invandringen. Så vad kan det civila samhället göra – stänga ned alla moskéer i Europa och slänga ut alla muslimer? Är problemet löst då? Är det muslimerna som är problemet? De som jag känner är helt vanliga människor som är rätt väl integrerade i samhället. Självklart finns det en mycket liten minoritet bestående av enskilda personer som inte vill integrera sig och som förkastar våra samhällsvärderingar. Vi måste lösa det problemet. Hur? Jag vet inte, för jag är inte någon expert, men att beskylla muslimerna för allt som gått snett i vårt samhälle och att utestänga dem är helt klart fel väg att gå. Problemet kommer inte att kunna lösas med bara en Martin Siecker, EESK-ledamot enda åtgärd – vi kan komma att behöva en hel uppsättning åtgärder. Innan du väljer vilka, skulle jag vilja föreslå att du besöker utställningen ”Migranter i Europa” i JDEbyggnadens Atrium. Ett av utställningsföremålen är en spegel med texten ”invandringens ansikte”. Migrationen har pågått under de senaste 2,2 miljoner åren och Europa är en enda stor smältdegel av etniska identiteter. Du, jag – alla härstammar vi från eller är invandrare, vare sig vi vill det eller inte. För alla som har modet att se sig själva i denna spegel med ett öppet sinne blir det genast uppenbart att främlingsfientlighet inte är en av de åtgärder som vi behöver. As-salamu alaykum. Martin Siecker, ordförande i facksektionen för inre marknaden, produktion och konsumtion (INT), medlem i Arbetstagargruppen, Nederländerna 2 Det civila samhällets svar på terroristattackerna som drabbat Europas självaste själ och hjärta bör vara präglat av solidaritet. I efterdyningarna av grymheterna i Paris har vi sett miljontals människor på gatorna föregå med gott exempel. Politiska ledare och säkerhetstjänster har en viktig roll att spela för att skydda och försvara människors rättigheter och visa prov på ansvarsfullt ledarskap, men det civila samhället kan spela en avgörande roll. EU-medborgarna bör göra sina röster hörda på religösa samlingsplatser, skolor, arbetsplatser, inom idrotten och inom alla organisationer i det civila samhället där unga och gamla, män och kvinnor samlas. Det är i dessa gräsrotsorganisationer som det förberedande arbetet bör göras för att främja tolerans, ömsesidig respekt och förståelse mellan folken i och utanför Europa. Pressoch mediefriheten har också en roll att spela eftersom toleransens stämma sällan når rubrikerna. Det är dags att vi lär oss att lyssna på dem som står upp för sina åsikter och visar vägen. Jane Morrice, EESK:s vice ordförande, medlem i Övriga intressegrupper, Irland Jane Morrice, EESK-ledamot – a v 5 1 å r 0 g ö ut et f te 2 l a c i aår a r b e e Sp r o p a m Eu gss in l k c e v ut ISSN 1830-6373 Europeiska ekonomiska och sociala kommittén EESO info Europeiska ekonomiska och sociala kommittén en bro mellan EU och det organiserade civila samhället Februari 2015 | SV LEDARE Kära läsare! De gemensamma insatserna av EESK, Europaparlamentet och Concord, det viktigaste nätverket för europeiska icke-statliga organisationer för utveckling, har på ett avgörande sätt bidragit till utnämningen av år 2015 som Europaåret för utvecklingssamarbete. Vissa institutioner, liksom vår egen, och framför allt mycket engagerade medarbetare, har utövat ständiga påtryckningar på de andra institutionerna, särskilt rådet, från projektets lansering 2011 fram till det slutliga beslutet 2014. Europaåret för utvecklingssamarbete innebär en möjlighet att öka effektiviteten inom olika sektorer i det civila samhället i Europa på detta område och att stärka banden med organisationerna i utvecklingsländerna. För EESK är det viktigaste att uppnå konkreta och mätbara resultat. EESK kommer i första hand att delta aktivt i alla högnivåkonferenser som anordnas på EU-nivå, i synnerhet vid öppningskonferensen, som ägde rum i Riga den 9 januari 2015, samt vid avslutningskonferensen i Luxemburg i december. Under våren kommer EESK också att stå värd för en stor konferens i Bryssel i syfte att sammanföra olika sektorer inom det europeiska organiserade civila samhället för att titta närmare på den roll som icke-traditionella aktörer spelar inom utvecklingssamarbetet. De olika aktiviteter som planeras för 2015 inom ramen för EESK:s förbindelser med AVS-länderna, Latinamerika och andra delar av världen kommer att vara kopplade till detta tema. Sist men inte minst kommer samtliga ledamöter att uppmuntras att inom ramen för ”going local”-initiativet engagera sig på lokal nivå inom sina egna organisationer. José María Zufiaur Narvaiza, ledamot av EESK och ordförande i facksektionen för yttre förbindelser (REX) Ett tillfälle för det civila samhället att påverka Andris Gobiņš var föredragande för EESK:s yttrande om Europaåret för utvecklingssamarbete. Här förklarar han varför det civila samhället står i centrum för Europaåret för utvecklingssamarbete 2015 och diskuterar sina förhoppningar för 2015 och framåt. EESK info: Vilka är enligt dig de viktigaste aspekterna på Europaåret för utvecklingssamarbete 2015? Andris Gobiņš: En av årets största framgångar kan vi redan se: att idén uppstått i det civila samhället samt fått stöd och hanterats enligt en nedifrån-och-upp-strategi. En annan framgång är innehållet i Europaåret, som sträcker sig över gränserna. Detta är det första initiativ av detta slag där man uttryckligen ser utanför EU:s geografiska område och strävar efter vår värld vår värdighet vår framtid 2015 Europaåret för utvecklingssamarbete Det civila samhällets roll för att se till att Europaåret för utvecklingssamarbete 2015 blir en framgång Det organiserade civila samhället har spelat en betydelsefull roll i inrättandet av 2015 som Europaåret för utvecklingssamarbete (EYD2015). Idén har konsekvent lyfts fram av EESK tillsammans med andra organisationer i det civila samhället, främst Concord, den europeiska sammanslutningen av icke-statliga organisationer för stöd och utveckling. Europaåret för utvecklingssamarbete 2015 godkändes officiellt av EU-institutionerna i april 2014. Källa: http://www.concordeurope.org/ Sedan dess har det organiserade civila samhället haft ett nära samarbete med kommissionen för att hjälpa till att planera året. EESK har stött inrättandet av en bred allians av civilsamhällesorganisationer, som har lagt fram ett förslag till handlingsprogram för det civila sam- Viktiga evenemang där det civila samhället kommer att delta är bland annat den officiella invigningen av Europaåret för utvecklingssamarbete 2015 den 9 januari i Lettland och Europeiska utvecklingsdagarna den 3–4 juni i Bryssel. En rad Kapuściński-föreläsningar om utvecklingssamarbete kommer att hållas i samtliga 28 medlemsstater. Dessa föreläsningar, som organiseras gemensamt av kommissionen och FN (UNDP), ger EU:s studenter möjlighet att diskutera utvecklingsfrågor. Vad bör Europaåret för utvecklingssamarbete 2015 handla om: utvecklingen av den privata sektorn, stöd till små och medelstora företag...? Jag anser att varje aktör bör fokusera på sina starka sidor. Inom EESK erbjuder det sektorsövergripande samarbetet mellan den privata sektorn, fackföreningarna och andra ekonomiska och sociala aktörer enorma möjligheter, och detta kan och bör utnyttjas bättre. EESK anger i sitt yttrande att olika aspekter bör tas upp under året. Var och en av oss kan bidra till en bättre och rättvisare värld genom vårt agerande som konsumenter, politiska aktörer m.m. Varje organisation, företag eller fackförening kan skapa Andris Gobiņš, EESK-ledamot samverkanseffekter och kopplingar till utvecklingsfrågor. Vad hoppas du ska uppnås med Europaåret för utvecklingssamarbete 2015? Utöver det som nämnts tidigare hoppas jag att året också ska bidra till större framgång när det gäller att uppnå millennieutvecklingsmålen och till en större känsla av ansvar för dagordningen efter 2015. Ur EESK:s samordningsgrupps perspektiv hoppas jag att vi kommer att bygga vidare på det utmärkta samarbetet med Concord och andra som främjar denna idé och att vi får med oss EESK-ledamöterna ombord. ● Varför EU:s utvecklingspolitik är viktig Intervju med Charles Goerens, Europaparlamentsledamot och medlem i Europaparlamentets utskott för utveckling. hället. Detta förslag har en sammanlagd budget på nästan 1 miljoner euro. Viktiga inslag är inrättandet av ett sekretariat för alliansen för europeiska civilsamhällesorganisationer och en mekanism för bidrag som ska betalas vidare till nationella eller regionala civilsamhällessammanslutningar som genomför verksamhet i anslutning till Europaåret. Alla berörda parter kommer att uppdatera det avsnitt på webbplatsen för Europaåret för utvecklingssamarbete som berör det civila samhället. mer än att bara informera människor eller bedriva kampanjer. Året syftar till att öka involveringen och diskussionen, och det civila samhället ställs i centrum för processen. Det ger ett ypperligt tillfälle att gå utanför den traditionella kretsen av aktörer genom att involvera fler berörda parter, också aktörer från den privata sektorn, fackföreningar, konsumenter, miljöaktivister, icke-statliga organisationer m.m. Ett år är dock en mycket kort tid. Under Europaåret för utvecklingssamarbete kommer varje månad att ha ett särskilt tema. Temat för februari är utbildning och mars kommer att handla om jämställdhetsfrågor. Källa: Europeiska kommissionen Målsättningar för det civila samhället Civilsamhällesorganisationerna hoppas att Europaåret för utvecklingssamarbete kan bli ett tillfälle att informera EU:s medborgare om utvecklingssamarbete, främja direkt deltagande och ett aktivt intresse samt öka medvetenheten om fördelarna med ett Europeiskt utvecklingssamarbete. Det är viktigt att medborgarna engageras i utvecklingsfrågor, särskilt eftersom FN för närvarande arbetar för att bygga vidare på millennieutvecklingsmålen och för att utforma en ambitiös utvecklingsagenda för perioden efter 2015. ● EESK info: Vilka är de största fördelarna med EU:s utvecklingspolitik, och var kan EU göra skillnad? Charles Goerens: EU:s utvecklingspolitik baseras på principerna i det europeiska samförståndet om utveckling. I detta hänseende är EU:s utvecklingspolitik en värdebaserad politik. Detta innebär att den inte är givarstyrd, utan i stället syftar till att ge partnerna egenmakt genom bättre styrning och samfinansiering av grundläggande initiativ, projekt och program. Vilka framsteg har du sett till följd av EU:s ansträngningar på utvecklingsområdet? Sedan den europeiska utvecklingspolitikens först introducerades har EU åtagit sig att utrota extrem fattigdom Charles Goerens, i utvecklingsländerna Europaparlamentsledamot genom att finansiera och medlem initiativ, projekt och i Europaparlamentets program inom så kallutskott för utveckling lade grundläggande sektorer som hälsa, sanitet och kvinnors egenmakt. I dag har många människor tillgång till läkarvård. Den kombinerade effekten av EU:s utvecklingspolitik, å ena sidan, och arbetet inom den globala fonden för bekämpning av aids, tuberkulos och malaria, å den andra, ger hopp till människor som lider av dessa sjukdomar. >>> sidan 4 ww www.eesc.europa.eu 3 2015: en milstolpe i det internationella utvecklingsarbetet FN arbetar med regeringar, det civila samhället och andra partner för att skapa en ambitiös global utvecklingsagenda för tiden efter 2015. Ett förslag som innehåller 17 mål för hållbar utveckling har utarbetats. Dessa mål täcker en rad frågor, bl.a. hur man ska få slut på fattigdom och hunger, förbättra hälsa och utbildning och göra städerna mer hållbara. Målet är att se till att alla länder, även industriländerna, sluter upp bakom dessa mål för hållbar utveckling. FN:s generalförsamling 2015 kommer att sammanträda i september 2015 för att anta målen för hållbar utveckling och utvecklingsramen för tiden efter 2015. Förhandlingarna på FN-nivå inför denna inleddes i januari 2015. EESK:s REX-sektion och Observationsgruppen för hållbar utveckling anordnade också ett gemensamt sammanträde den 20 oktober 2014 för att bidra till Europeiska rådets slutsatser om ramarna för perioden efter 2015 vid mötet i december. Att avskaffa fattigdom och svält: ett av målen för hållbar EESK har spelat en central roll när det utveckling. Källa: Europeiska kommissionen handlat om att lägga fram det civila samhällets synpunkter i denna fråga. Ivan Voleš yttrande om den privata sektorns delRådets slutsatser antogs den 16 december 2014. tagande i utvecklingsramen för perioden efter REX-sektionen och observationsgruppen för håll2015 var en viktig milstolpe. Som en uppföljning bar utveckling kommer att fortsätta sina insatser av detta genomförde EESK i februari 2014 en konför att övervaka och om möjligt påverka förhandferens om det europeiska civila samhällets ståndlingsprocessen, framför allt i syfte att se till att det punkter i fråga om ramen för tiden efter 2015, och civila samhället får en roll att spela när den nya i juni anordnade EESK och EU:s FN-delegation tillglobala utvecklingsramen genomförs. ● sammans en lunchdebatt om det civila samhällets syn på agendan efter 2015. Den privata sektorns roll när det gäller att göra Europaåret för utvecklingssamarbete 2015 framgångsrikt ”Europaåret för utvecklingssamarbete 2015 bör utnyttjas för att visa att det är möjligt att kombinera den privata sektorns affärsintressen med utvecklingsmål. Mycket få känner till Ivan Voleš, EESK-ledamot den värdefulla verkoch föredragande för samhet som bedrivs EESK:s yttrande om den av Private Investors privata sektorns roll for Africa, som är en i utvecklingssamarbetet sammanslutning av flera globala företag som tillhandahåller stöd till utvecklingsländer i Afrika. Europaåret för utvecklingssamarbete öppnar vägen för enskilda företagsinitiativ. Många innovativa idéer har förts fram, t.ex. att märka produkter med Europaårets symbol, anordna informationskampanjer om utvecklingsbistånd och tillhandahålla stöd och frivilligarbete när det gäller att coacha lokala små och medelstora företag.” EESK-ledamot Ivan Voleš, Arbetsgivargruppen, föredragande för EESK:s yttrande om den privata sektorns roll i utvecklingssamarbetet Att öka medborgarnas medvetenhet om internationellt samarbete © GLOBAL FOCUS WORLD’s BEST NEWS Europaåret för utvecklingssamarbete innebär en möjlighet för icke-statliga organisationer och andra aktörer i det civila samhället att öka allmänhetens medvetenhet om värdet av internationellt samarbete. Global Focus (Globalt fokus) är Danmarks stödmottagande paraplyorganisation för icke-statliga organisationer, och den ansvarar för att anordna ett antal landstäckande verksamheter under 2015. ”Vårt fokus bör i första hand ligga på att visa allmänheten att internationellt samarbete finns med på EU:s dagordning”, säger Thomas RavnPedersen, chef för den danska icke-statliga organisationen World’s Best News (som är en del av Globalt Fokus). ”Många människor inser inte att EU är en av de största aktörerna i det internationella utvecklingssamarbetet eller ens att EU är en biståndsgivare. Vår uppgift är att visa att vi arbetar tillsammans med andra. Vi måste kunna visa på den europeiska dimensionen.” Styrkan i Europas civila samhälle illustreras av det faktum att inte bara icke-statliga organisationer utan även andra intressenter, exempelvis fackföreningar, näringslivsorganisationer, lantbruksorganisationer osv., är engagerade i utvecklingsprojekt utomlands och tillhandahåller sin expertis och kunskap. ”Det civila samhället som helhet har en viktig roll att spela utanför Europas gränser”, säger Thomas Ravn-Pedersen. ”Europaåret för utvecklingssamarbete 2015 är en möjlighet att visa på detta, genom olika projekt som handlar om allt från utbildning till främjande av anständiga arbetsvillkor.” Fokus på frågor som berör medborgarna 2015 ser ut att bli ett betydelsefullt år. I september förväntas FN:s generalförsamling sätta upp nya utvecklingsmål för de närmaste 15 åren, medan klimatkonferensen COP 21 i december kommer att riktas in på att uppnå ett juridiskt bindande internationellt avtal. Nationella icke-statliga organisationer är väl lämpade att öka medborgarnas medvetenhet om dessa kommande beslut som kommer att påverka alla. ”Vårt mål är att engagera människor och få allmänheten att utöva påtryckningar”, säger Thomas Ravn-Pedersen. ”Under de sex första månaderna inför generalförsamlingen kommer vi att arbeta med ungdomsorganisationer som får besöka gymnasieskolor och starta diskussioner. Vi samarbetar även med danska radio- och tv-bolag. Vi måste engagera allmänheten både innan och efter att dessa utvecklingsmål har fastställts, för att upprätthålla ansvarsskyldigheten mellan politiker och medborgare.” Fördelar med samarbetet Thomas Ravn-Pedersen ser Europaåret för utvecklingssamarbete 2015 som en möjlighet att bringa icke-statliga organisationer, den privata sektorn, det civila samhället, staten och internationella organisationer närmare varandra. ”De mest framgångsrika programmen är just de där dessa olika aktörer bidrar med sina respektive styrkor”, säger han. ”Världens bästa nyhetskampanj bygger t.ex. på att den privata sektorn sprider våra positiva nyheter om internationell utveckling.” ● Fo r t s. f r ån sidan 3 Va r f ö r EU: s u t ve c k l i n g s p o l i t i k är viktig Vad skulle du vilja att EU gör för att stärka utvecklingspolitiken? Enligt min mening är allmän tillgång till social trygghet den viktigaste och mest kraftfulla åtgärd som bör vidtas för att bekämpa ojämlikhet. Vilka möjligheter hoppas du att Europaåret för utvecklingssamarbete 2015 kommer att skapa? Nästan alla EU-medlemsstater lider fortfarande av [den ekonomiska] krisen. Vi bör inte heller glömma att vi fortfarande brottas med en global kris. Det som står på spel är inget mindre än vår värld, vår framtid och vår värdighet. Charles Goerens (Gruppen Alliansen liberaler och demokrater för Europa) är ordförande i samordningsgruppen för Europaåret för utvecklingssamarbete 2015 vid Europaparlamentets utskott för utveckling. Han presenterade den 11 november 2014 Europaparlamentsledamöternas förslag till hur parlamentet kan delta i verksamheten i samband med Europaåret för utvecklingssamarbete. ● Den allmänna opinionen om EU:s utvecklingspolitik I januari 2015 offentliggjorde kommissionen en särskild Eurobarometer-rapport om allmänhetens åsikter inför Europaåret för utvecklingssamarbete. De viktigaste slutsatserna i rapporten var följande: ● Det stora flertalet (85 %) invånare i alla medlemsstater anser att det är viktigt att hjälpa människorna i utvecklingsländerna. ● Något mer än två tredjedelar av de svarande håller med om att bekämpning av fattigdomen i utvecklingsländerna bör vara en av EU:s huvudprioriteringar. ● En betydande andel svarande håller med om att bekämpning av fattigdomen i utvecklingsländerna också påverkar EU-invånarna positivt (69 %) och ligger i EU:s intresse (78 %). ● I hela Europa känner 12 % av de svarande till att 2015 är Europaåret för utvecklingssamarbete. ● Hälften av européerna tror att enskilda personer kan bidra till att bekämpa fattigdomen i utvecklingsländerna. Undersökningen finns på http://ec.europa.eu/ public_opinion/archives/ebs/ebs_421_en.pdf. s/ebs ● Hur kan det civila samhället göra skillnad under Europaåret för utvecklingssamarbete 2015? Jacek Krawczyk, ordförande för Arbetsgivargruppen Under Europaåret för utvecklingssamarbete spelar det civila samhället, i synnerhet arbetsgivarna, en mycket viktig roll. Det är inom den privata sektorn som tillväxt och sysselsättning skapas, och det är fullt möjligt att kombinera affärsintressen med utvecklingsmål. Den privata sektorns roll kan definieras på två sätt. För det första skulle företag från EU:s medlemsstater kunna delta i program som utformats för att uppnå utvecklingsmål i mottagarländerna. För det andra skulle de kunna hjälpa lokala företag i utvecklingsländerna att tjäna som katalysatorer för tillväxt och fattigdomsbekämpning. Det är viktigt att främja de privata företagens delaktighet i utvecklingsprogrammet. Europaåret för utvecklingssamarbete är ett ypperligt tillfälle att visa att den privata sektorns kommersiella intressen kan förenas med utvecklingsmålen. Jacek Krawczyk Ordförande, Arbetsgivargruppen Fackföreningsrörelsen är till sin natur präglad av solidaritet. Vi anser att en balanserad utveckling av alla regioner i världen är en nödvändighet, eftersom alla människor, oavsett var de befinner sig, måste ha anständiga levnads- och arbetsvillkor. Enligt vår uppfattning är demokrati och mänskliga rättigheter en förutsättning för utveckling. I synnerhet gäller detta de fackliga rättigheterna och den kollektiva förhandlingsrätten. Om så krävs, måste det utövas påtryckningar på regeringarna att säkerställa dessa rättigheter. Det civila samhället och i synnerhet EESK har redan gjort stor skillnad, eftersom själva idén om att utnämna 2015 till Europaåret för utvecklingssamarbete kommer från kommittén och därefter fick stöd av Europaparlamentet. Det är första gången som Europaåret handlar om EU:s «yttre åtgärder», och under ett Luca Jahier, ordförande år som kommer att få stor betydelse för Övriga intressegrupper för det internationella utvecklingssamarbetet (fastställande av millennieutvecklingsmålen för tiden efter 2015 och den andra halvtidsöversynen av Cotonouavtalet) har det civila samhället en avgörande roll att spela. Att öka medvetenheten, sprida information, skapa allianser, sätta människor i kontakt med varandra och driva kampanjer, projekt och studier – möjligheterna är oändliga för det civila samhället både i Europa och i Syd. Men 2015 måste också handla om stöd till individen, prioritering av social utveckling, mänskliga rättigheter och familjevärderingar. Året bör också handla om att främja den sociala ekonomin som ett praktiskt sätt att garantera anständigt arbete och en hållbar utveckling. Det civila samhället är en viktig aktör i denna process, och 2015 kommer att vara ett år av både möjligheter och ansvar. Vi hoppas att detta år som ska gå i utvecklingens tecken kommer att ge våra beslutsfattare tillfälle att reflektera över vad solidaritet egentligen innebär. Luca Jahier Ordförande, Övriga intressegrupper Arbetstagare ska inte längre behöva tvingas lämna sina regioner för att försöka undgå arbetslöshet och fattigdom. Det enda sättet att komma till rätta med detta är att främja en global utveckling och att bekämpa den motbjudande praxis som innebär att arbetande fattiga skickas till ställen där levnads- och arbetsvillkoren har förbättrats tack vare kollektiva förhandlingar, i syfte att underminera dessa villkor. Alla arbetstagare måste, på de ställen där de arbetar, kunna åtnjuta samma rättigheter som sina arbetskamrater. Georgios Dassis, ordförande för Arbetstagargruppen Georgios Dassis – Ordförande, Arbetstagargruppen 4 EESK lämnade Bryssel för att delta i en EU-omfattande dialog om frågor av intresse för medborgarna: Mitt Europa... I morgon! Som en första etapp i denna dialog höll EESK tillsammans med universitetet i Graz och det österrikiska institutet för europeisk lagstiftning och politik (Salzburg/Wien/Graz), ett seminarium den 10–11 december 2014. Vid seminariet presenterade EESK sitt splitternya verktyg för medborgarnas e-deltagande, som finslipades under de två dagarna. EESK:s ordförande, Henri Malosse, delade med sig av sina funderingar med projektledaren, professor Johannes W. Pichler: Professor Pichler: Henri Malosse, här vid universitetet i Graz inleder vi tillsammans den EU-omfattande civila dialogen. Du har låtit utveckla ett verktyg för e-deltagande i en medborgardialog. Studenter och ungdomar från Graz, många av dem datorfantaster, arbetar faktiskt med verktyget just nu, för att testa och förbättra det. Henri Malosse: Jag valde den svåra frågan om ungdomssysselsättning som inledning på dialogen, eftersom jag är fast övertygad om att Europa till slut måste agera i enlighet med medborgarnas berättigade förväntningar. Det är vad ungdomsgarantin handlar om. Men det betyder att vi måste ta oss an utmaningen tillsammans med ungdomarna. All arbetslöshet är oacceptabel, men ungdomsarbetslösheten är särskilt beklämmande. Här i Österrike har ni klarat er relativt bra. Det är därför som vi vänder oss till de österrikiska ungdomarna för att uppmana dem att engagera sig och förklara för oss varför ni har klarat er så mycket bättre. Europa har länge intresserat sig för Österrikes föredömliga utbildningsmodell där teoretiska studier varvas med praktik. Professor Pichler: Hjälper det att prata om det? Henri Malosse: Ja, självklart. Innan vi agerar i Bryssel så måste vi veta vad människorna i EU själva tycker. Det finns en enorm kreativ potential hos EU:s 500 miljoner invånare. Så låt oss äntligen börja prata med varandra. industrier, för det går inte att lägga samma vikt vid båda grupper på en och samma gång. Professor Pichler: Det är en god idé. Om man tittar i vår ”konstitution” – artikel 11.1 i fördraget om Europeiska unionen – så har det faktiskt funnits ett krav på en dialog med medborgarna om EU-frågor sedan 2009. Men än så länge har ingen försökt att göra något av detta – varken kommissionen eller parlamentet, som hävdar att det har en så nära kontakt med gräsrötterna. Varför just du? Henri Malosse: Den måste först lyssna till vad folket har att säga. Det är trots allt folket som avgör i slutändan – ingen annan. Europeiska unionen har ingen framtid utan sina medborgare. Henri Malosse: Tack professor Pichler, för att du tackade ja till att tillsammans med mig bli först med ta itu med denna svåra uppgift. Varför just vi? Till Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs uppgifter hör att göra det europeiska civila samhällets röst hörd i Bryssel. Vi anser att detta är grundläggande, eftersom det är ett praktiskt sätt att föra EU och medborgarna närmare varandra. Jag är djupt övertygad om att Europa äntligen måste börja inge människor hopp och blicka framåt. Professor Pichler: Anser du att unionen kommer att ha styrka nog att lyssna till vad vanliga medborgare faktiskt säger? För att kunna göra detta så måste den fly undan det betydligt starkare trycket från välorganiserade lobbygrupper och Låt oss göra vår nya medborgardialog till en diskussion mellan likasinnade människor i Europa. Jacques Delors sade en gång: ”Man kan inte förälska sig i en inre marknad.” Det är sant att det är endast om vi gör det möjligt för människor att ge Europa en själ som européerna själva kommer att engagera sig med själ och hjärta i unionen. En kultur behöver en själ, en känsla av värden – kort sagt, en identitet, vetskap om vem du är. Annars kommer den att falla samman. Men man kan inte införa en själ genom dekret – den måste komma från folket och folket måste prata om den tillsammans. Det har vi alltid varit mycket bra på i Europa. Professor Pichler: Är denna nya medborgardialog verkligen en bred kulturell dialog, där frågor, problem och lösningar tas upp? Det gör mig ännu mer entusiastisk att bidra till den. Henri Malosse: Det verkar som om jag har fått dig med på tåget! Nu behöver vi bara få med oss de övriga ungefär 499 miljonerna – och vi kommer att lyckas med detta. Det är trots allt deras Europa vi talar om. ● INOM KORT PÅ EESK Guldbiljetter! Deltagarna i Ditt Europa, Din mening 2015 har utsetts De 28 lyckliga vinnarskolor som under 2015 kommer att delta i evenemanget Ditt Europa, Din mening drogs i en lottning som hölls den 22 januari. Elever från dessa skolor – som var och en representerar en medlemsstat – kommer nu att bjudas in till EESK:s huvudbyggnad i Bryssel för att delta i detta populära initiativ som i år äger rum den 23–25 april. Ditt Europa, Din mening är ett unikt evenemang där man simulerar det arbete som utförs av EESK:s ledamöter. Varje år sedan 2010 har ett hundratal elever som företräder Europas ungdomar kommit till Bryssel för att diskutera de viktigaste frågorna för ungdomar i relation till EU-medborgarskapet och bidra till strategier och beslut på EU-nivå, t.ex. hur EU kan bidra till att skapa nya arbetstillfällen SAMMANFATTNING AV PLENARSESSIONEN Mot en blomstrande datadriven ekonomi (föredragande: Anna Nietyksza) En bred spridning av it inom alla delar av samhället skapar enorma utvecklingsmöjligheter, men it-relaterad forskning och utveckling inom de tekniska, samhällsrelaterade och ekonomiska vetenskaperna måste också stödjas. EESK beklagar i detta yttrande den ansenliga minskningen av medlen för finansiering av digital infrastruktur inom Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE) och efterlyser helhjärtat att man drar relevanta slutsatser. Omröstning: 213 röster för, 1 röst emot och 1 nedlagd röst Situationen och verksamhetsvillkoren för civilsamhällesorganisationerna i Turkiet (föredragande: Arno Metzler) EESK:s yttrande på eget initiativ bygger delvis på ett undersökningsuppdrag som gällde det civila samhällets organisationer i Turkiet under 2014. Rekommendationerna ger EU-institutionerna vägledning om hur man på ett bättre sätt kan stödja de turkiska civilsamhällesorganisationerna och förbättra deras arbetsvillkor. I dialogen mellan EU och Turkiet bör man ägna särskild uppmärksamhet åt respekten för de grundläggande rättigheterna. Omröstning: 205 röster för, 0 röster emot och 2 nedlagda röster Situationen efter avskaffandet av systemet med mjölkkvoter 2015 (föredragande: Padraig Walshe) EESK föreslår att man utnyttjar andra pelaren i den gemensamma jordbrukspolitiken 2014–2020 och ”mjölkbestämmelserna” för att undvika att småbrukare överger mjölkproduktionen, särskilt i missgynnade områden. EESK anser också att den alltför låga nivån på de ”skyddsnätsmekanismer” som införts i den nya gemensamma jordbrukspolitiken ska ses över så att de på ett tydligare sätt avspeglar de verkliga produktionskostnaderna. Omröstning: 219 röster för, 1 röst emot och 14 nedlagda röster och uppmuntra ungdomar att starta nya företag. De unga deltagarna måste nå samförstånd om dessa centrala frågor. Översynen av strategin EU– Centralasien – Det civila samhällets bidrag (föredragande: Jonathan Peel, medföredragande: Dumitru Fornea) De europeiska ungdomarnas röst Evenemanget ger även unga européer möjlighet att ställa frågor direkt till de politiska ledarna, att uppleva kommitténs arbete och på plats studera hur den representerar det civila samhället i Bryssel. Programmet är också ett idealiskt tillfälle för ungdomarna att möta likasinnade studerande från andra medlemsstater. EESK-ledamöterna Marie Zvolská (Arbetsgivargruppen), Béatrice Ouin (Arbetstagargruppen) och Indrė Vareikytė (Övriga intressegrupper) fick äran att dra de lyckliga vinnarna bland de 408 skolor som registrerat sig. En reservlista över 56 skolor – ytterligare två skolor per medlemsstat – har också upprättats. EESK-ledamöterna Indrė Vareikytė, Marie Zvolská och Béatrice Ouin fick äran att dra de lyckliga vinnarna bland de 408 skolor som registrerat sig En utförlig beskrivning av de 28 utvalda skolorna finns på EESK:s webbplats: http://www.eesc. europa.eu/?i=portal.en.events-and-activities-youreurope-your-say-2015-selected.. (fg (fgr) ● Detta förberedande yttrande ligger i linje med en av det lettiska ordförandeskapets främsta utrikespolitiska prioriteringar. Det syftar till att fördjupa EU:s förbindelser med fem centralasiatiska länder (Kazakstan, Kirgizistan, Tadzjikistan, Turkmenistan och Uzbekistan). EU kan bidra inom områdena sekundärutbildning, infrastruktur, transport och energi. Mot bakgrund av krisen i Ukraina, samt dessa fem länders geostrategiska läge och betydelse, rekommenderar EESK starkt att tjänsten som EU:s särskilda representant återupptas. Omröstning: 180 röster för, 2 röster emot och 18 nedlagda röster (hb) ● Offentlig hearing i observationsgruppen för inre marknaden om ”Självreglering och samreglering inom EU:s rättsliga ram” Den 27 januari 2015 anordnade observationsgruppen för inre marknaden i EESK:s lokaler en offentlig hearing om ”Självreglering och samreglering inom EU:s rättsliga ram” inom ramen för utarbetandet av initiativyttrandet i samma ämne (föredragande: Jorge Pegado Liz, Övriga intressegrupper). Hearingen leddes av Anna Maria Darmanin, ordförande för observationsgruppen för inre marknaden, och Martin Siecker, ordförande för facksektionen för inre marknaden, produktion och konsumtion (INT). Bland de 100 deltagarna fanns företrädare för EU-institutionerna, tankesmedjor och Brysselbaserade intressegrupper samt för arbetsmarknadsparterna. Välkända experter bidrog till en bred diskussion. Evenemanget var ett utmärkt tillfälle att visa hur observationsgruppen för inre marknaden nu samarbetar med kommissionens generalsekretariat om den europeiska databasen för självreglering och samreglering (på grundval av ett samförståndsavtal från 2007) och med GD Kommunikationsnät, innehåll och teknik om dess ”forum för praxis” för bättre självreglering och samreglering. Observationsgruppen samar- betar också med ett antal forskningsinstitut, t.ex. juridiska fakulteten vid Europeiska universitetsinstitutet i Florens, Italien, och Haaginstitutet för internationalisering av lagstiftning (HiiL). Bortsett från det interinstitutionella avtalet ”Bättre lagstiftning” (IIA) från 2003 finns det ingen rättslig grund för EU att utveckla självreglering och samreglering. Det finns emellertid höga förväntningar från olika berörda parter inom det civila samhället, och EESK:s yttrande syftar till att fungera som bidrag till diskussio- nerna om en revidering av IIA före årets slut. Detta kommer att utgöra en viktig utveckling av EU:s uppsättning av lagstiftningsinstrument. I debatten framfördes också ett antal farhågor som visade hur komplex hela frågan kan vara om den granskas kritiskt, med beaktande av alla konsekvenser och alla nödvändiga mått på framgång. Kort sagt enades alla deltagare om att självreglering och samreglering var värda övervägande, men att de måste övervakas noggrant av lagstiftaren. (jpf) ● 5 Det är möjligt att bekämpa klimatförändringarna och samtidigt trygga den ekonomiska tillväxten – detta är den mycket glädjande nyheten i rapporten Better growth, better climate, som publicerades av The Global Commission on the Economy and Climate i september 2014. Samtidigt varnade man i rapporten för att de närmaste 15 åren kommer att bli avgörande för möjligheten att hantera klimatriskerna. minska fattigdomen samtidigt som man bekämpar klimatförändringarna. Dessutom är det endast genom att ta itu med klimatförändringarna på ett systematiskt sätt som vi kan hoppas skapa hållbar tillväxt i Europa och inom den globala ekonomin. Rapporten presenterades den 22 januari på inbjudan av EESK:s observationsgrupp för hållbar utveckling och World Resources Institute (WRI) i kommitténs lokaler i Bryssel. Brendan Burns (Arbetsgivargruppen, Storbritannien) ledde evenemanget och välkomnade Jos Delbeke, generaldirektör för GD Klimatpolitik, Manish Bapna, WRI:s vice ordförande och verkställande direktör, och Jennifer Morgan, WRI:s internationella direktör för klimatprogrammet, som presenterade rapporten. Rapporten innehåller tio specifika rekommendationer till regeringar och företag om hur de kan snabba på övergången till en ekonomi med stark tillväxt och låga koldioxidutsläpp, och den beskriver också de rätta lösningarna. Spara resurser och samtidigt stärka ekonomin Rapporten utarbetades av en kommitté bestående av 24 internationella ledare från 19 länder, och den gör upp med föreställningen att ekonomisk tillväxt och bekämpning av klimatförändringar skulle stå i motsats till varandra. Det är möjligt att skapa tillväxt och arbetstillfällen och ”EESK stöder den planerade övergången till en mer resurseffektiv och klimatvänlig politik, och Europa måste göra mycket mer”, sade Lutz Ribbe (Övriga intressegrupper, Tyskland). EESK ser rapporten som en bekräftelse på kommit- téns egen ståndpunkt i frågan, som kommit till uttryck i ett flertal yttranden (NAT/590: Grön ekonomi – främja hållbar utveckling i Europa, Bryssel, 23 maj 2013, föredragande Joana Agudo i Bataller och Pedro Narro; NAT/620: Marknadsbaserade instrument – en ekonomi med låga koldioxidutsläpp i EU, Bryssel, 25 mars 2014, föredragande Martin Siecker och Lutz Ribbe). Rapporten bör bli en väckarklocka för de europeiska aktörerna, som behöver bli djärvare och omvandla politiska deklarationer till konkreta åtgärder på ett mer handlingskraftigt sätt. Att stödja utvecklingsländerna är att investera i Europas framtid Särskilt under detta år – Europaåret för utvecklingssamarbete – bör Europa hjälpa de framväxande ekonomierna och utvecklingsländerna att växa på ett resurseffektivt sätt. Genom att stödja och dela med oss av vårt europeiska kunnande till dessa ekonomier investerar vi också i våra framtida generationer. (sma) ● I KORTHET Det första europeiska migrationsforumet vid EESK Den 26–27 januari 2015 stod EESK värd för det första sammanträdet inom det europeiska migrationsforumet – en plattform för dialog om migration, asyl och integration av migranter. ”I dagens Europa är det som om en sedelpress är viktigare än att skydda den mänskliga värdigheten”, säger Luis Miguel Pariza Castaños, EESK-ledamot. Det europeiska migrationsforumet bygger på arbetet inom det europeiska integrationsforum som kommissionen i samarbete med EESK inrättade 2009. Mot bakgrund av det europeiska integrationsforumets framgång beslutade man att utvidga verksamhetsområdet till att även omfatta frågor om invandring och asyl. Forumet samlar cirka 140 organisationer och företrädare för EU-institutioner, lokala och regionala myndigheter, EUmedlemsstaterna och internationella organisationer. Det gränsfria EU måste bevaras Den 27 januari 2015 organiserade EESK en konferens med titeln ”Den grundläggande europeiska rätten till fri rörlighet är i fara”. Evenemanget organiserades i samarbete med Europeans Throughout the World (ETTW) och det lettiska EU-ordförandeskapet. Även om denna rättighet räknas som EU:s största framgång bland medborgarna – 88 % säger sig veta om att de har denna rättighet (Flash Eurobarometer 365 från februari 2013) – så har den interna kritiken mot den fria rörligheten växt. Under tre paneldiskussioner vid evenemanget fokuserade man på att klargöra den kommande politiska dagordningen, lägga fram bevis för fördelarna och riskerna med fri rörlighet inom EU:s arbetsmarknad och slå hål på de myter som ofta förknippas med migration. Deltagare i det första europeiska migrationsforumet Vid forumet diskuterade deltagare från den offentliga och privata sektorn samt från den lokala, nationella och europeiska nivån hur man ska hantera de blandade migrationsströmmarna i Medelhavsområdet på ett sätt som gör att man förhindrar mänskliga tragedier. Med tanke på det ständigt ökande antalet personer som försöker komma till EU genom att ta sig över Medelhavet så har denna fråga blivit synnerligen angelägen. Ett av de politiska budskap som växte fram under sammanträdet var att det krävs bästa möjliga samarbete och samordning mellan de olika aktörerna på området om man ska kunna åtgärda problemen i Medelhavsområdet på ett effektivt sätt. Detta bekräftar den roll som det civila samhället och EESK spelar i forumet, och mer generellt vid utformningen av EU:s invandringspolitik. (aw/cad) ● En av talarna vid evenemanget, EESK-ledamoten Andris Gobiņš, sade att ”EU inte längre vore detsamma utan den fria rörligheten. Medlemsstaterna bör avstå från frestelsen att begränsa denna rättighet, även i tider av ekonomisk kris och säkerhetshot. Vi måste röra oss framåt för att nå framsteg, och inte se bakåt.” problem på lokal nivå. Dessa slutsatser kommer att ligga till grund för den högnivåkonferens som ska hållas i Riga den 11–12 maj 2015 under ledning av EU:s lettiska ordförandeskap. (as/cad) ● Professor Gerd Wolf har tilldelats Minervapriset Professor Gerd Wolf (Övriga intressegrupper, Tyskland) och professorerna Chevalier Paul Vandenplas och Marnix van der Wiel har tilldelats Minervapriset av stödföreningen för Jülichs museum för sitt gemensamma arbete om fusionsforskning. De tre pristagarna grundade 1996 ”Trilateral Euregio Cluster” (TEC) som en del av EU:s FoU-program inriktat på att finna metoder för att generera stora mängder ren energi i ett kraftverk genom att efterlikna processer i solen. Syftet med TEC var att ge arbetet i dess laboratorier liksom infrastrukturen en gemensam inriktning (i Belgien, Nederländerna och Tyskland). Samtliga tre TEC-partner bidrog med sin forskning och sina instrument till fusionsexperimentet TEXTOR i Jülich. De vetenskapliga resultaten av detta samarbete har sedan införlivats med internationella projekt, t.ex. Iter – en kärnfusionsreaktor som håller på att byggas i Cadarache, Frankrike – och experimentanläggningen Wendelstein 7-X i Greifswald. Det är elfte gången som Minervapriset delas ut och priset består av en liten statyett föreställande gudinnan med samma namn som man funnit i Jülichområdet. Mottagarna är personer som har lämnat ett framstående bidrag till områdena kultur, vetenskap eller ekonomi i staden och regionen Jülich. (sma) ● © R.-U. Limbach, forskningscentret i Jülich Säkra rutter, säker framtid. Hur ska man hantera de blandade migrationsströmmarna över Medelhavet? Niels Jørgen Thøgersen, ETTW:s ordförande, presenterade ett insatspaket som bland annat omfattade följande åtgärder: mer välgrundad statistik om migrationsströmmarna, ett mer systematiskt tillvägagångssätt för att bekämpa missbruk av systemet, antagande av bindande krav eller förordningar i stället för direktiv samt kollektiva insatser från grupper i det civila samhället och snabbare verkställighetsförfaranden. Konferensen ledde till konkreta slutsatser och belyste behovet av att lägga större vikt vid att försvara denna grundläggande europeiska rättighet. Samtidigt erkände man också behovet av att åtgärda vissa Professor Gerd Wolf tar emot Minervapriset Dessutom finns EESK info tillgänglig på 23 språk i pdf-format påå komm kommitténs webbplats: http://www.eesc.europa.eu/?i=portal.en.eesc-info Redaktionskommitté: Béatrice Ouin – företrädare för EESK:s ledamöter i redaktionskommittén (Arbetstagargruppen, Frankrike) Peter Lindvald Nielsen (chefredaktör) Siana Glouharova (sg) Övergripande samordning: Agata Berdys (ab) Medverkande i denna utgåva: Ana Isabel Sousa Teles De Oliveira (as) Annemarie Wiesma (aw) Caroline Alibert Deprez (cad) Fabiola Giraldo Restrepo (fgr) Henry Borzi (hb) Jean-Pierre Faure (jpf) Milen Minchev (mm) Siana Glouharova (sg) Silvia M. Aumair (sma) EESK info kommer ut nio gånger om året i samband med EESK:s plenarsessioner. Adress: Internet: http://www.eesc.europa.eu/?i=portal.en.eesc-info Europeiska ekonomiska och sociala kommittén Jacques Delors-byggnaden, Rue Belliard 99, 1040 Bryssel, Belgien Tfn +32 25469476 Fax +32 25469764 E-post: eescinfo@eesc.europa.eu Internet: http://www.eesc.europa.eu/ EESK info är inte att betrakta som en officiell sammanfattning av EESK:s arbete. För sådan information hänvisar vi till Europeiska unionens officiella tidning eller andra publikationer från kommittén. Tryckta versioner av EESK info på tyska, engelska och franska kan erhållas gratis från EESK:s presstjänst. Dessutom är EESK info tillgänglig på tjugotre språk i pdf-format på kommitténs webbplats. Innehållet i EESK info får spridas under förutsättning att källan anges och att en kopia skickas till redaktören. Upplaga: 8 230 exemplar. Nästa nummer utkommer i mars 2015. Februari 2015/2 QE-AA-15-002-SV-N Rapport slår fast att färdplanen för 2050 kan uppnås ”med lätthet”
