GASTROKURIREN - Svensk Gastroenterologisk Förening

Transcription

gastrokuriren
Gastrokuriren
tidskrift för svensk gastroenterologisk förening
nummer 5 • år 2015 • volym 20
HUMIRA®
adalimumab
När konventionell
behandling inte räcker
SEHUG150310
Den enda självadministrerade TNF-hämmaren med indikation för
både måttlig till svår, aktiv Crohns sjukdom (CD) och ulcerös kolit (UC)
HUMIRA®, (adalimumab), Rx, F, L04AB04 (TNF-alfa-hämmare), SPC 2015-07-28. Indikationsområden: Måttlig till svår (inkl. svår
progredierande), aktiv reumatoid artrit hos vuxna som har svarat otillräckligt på sjukdomsmodifierande antireumatiska läkemedel
(DMARDs). Aktiv polyartikulär juvenil idiopatisk artrit hos patienter från 2 års ålder, som har svarat otillräckligt på en eller flera
sjukdomsmodifierande antireumatiska läkemedel (DMARDs). Aktiv entesitrelaterad artrit hos patienter, 6 år och äldre, som inte svarat
på eller som inte tolererar konventionell terapi. Svår, aktiv ankyloserande spondylit (AS) hos vuxna som inte svarat tillfredsställande
på konventionell behandling. Behandling av vuxna med allvarlig axial spondylartrit utan radiografiska tecken på AS men med
tydliga tecken på inflammation via förhöjt CRP och/eller MR, som inte har svarat tillräckligt på icke-steroid antiinflammatoriska
läkemedel. Aktiv och progredierande psoriasisartrit hos vuxna när andra sjukdomsmodifierande anti-reumatiska läkemedel
inte haft tillräcklig effekt. Måttlig till svår kronisk plackpsoriasis hos vuxna patienter som inte har svarat på eller som har en
kontraindikation till eller som är intoleranta mot andra systembehandlingar. Svår kronisk plackpsoriasis hos barn och ungdomar
från 4 års ålder som inte har svarat på eller är olämpliga kandidater för topikal behandling och ljusbehandling. Måttlig till svår aktiv
hidradenitis suppurativa (acne inversa) hos vuxna patienter som inte har svarat på konventionell systemisk HS-behandling. Måttlig
till svår, aktiv Crohns sjukdom hos patienter som inte svarat trots fullständig och adekvat konventionell behandling. Svår, aktiv Crohns
sjukdom hos pediatriska patienter, från 6 års ålder, som inte har svarat på konventionell terapi inklusive primär nutritionsterapi, en
kortikosteroid och en immunomodulerare. Måttlig till svår, aktiv ulcerös kolit hos vuxna patienter som svarat otillfredsställande på
konventionell behandling. HUMIRA® finns som injektionsvätska, lösning, förfylld injektionspenna/spruta, 40 mg. För fullständig
information om indikationer, kontraindikationer, försiktighet, biverkningar, pris och dosering, se Fass.se.
AbbVie AB, Box 1523, 171 29 Solna. Tel: 08-684 446 00. www.abbvie.se
Gastrokuriren
MARIE HAR ORDET
TIDSKRIFT FÖR:
Svensk Gastroenterologisk Förening.
Utkommer med 5 nummer per år.
ANSVARIG UTGIVARE:
Marie Carlson
Sekt. för Gastroent. och Hep.
Akademiska Sjukhuset
751 85 Uppsala
Tel 018-611 42 49
marie.carlson@akademiska.se
REDAKTÖR:
Ulrik Lindforss
Gastrocentrum
Karolinska Universitetssjukhuset
171 76 Solna
Tel. 08-517 700 00
ulrik.lindforss@ki.se
PRODUKTION:
Mediahuset i Göteborg AB
LAYOUT:
Eva-Lotta Emilsdotter
lotta@mediahuset.se
TRYCK:
ÅkessonBerg, Emmaboda
Distribueras som posttidning
ISSN 1651-1453 (Print)
ISSN 2001-8096 (Online)
Omslagsbild: Fotolia
UTGIVNINGSPLAN 2015:
Manusstopp
Utgivningsdag
Nr 1 5 februari
13 mars
Nr 2 7 april
8 maj
Nr 3 25 maj
26 juni
Nr 4 14 september 21oktober
Nr 5 22 oktober
27 november
INNEHÅLL:
Ledare ................................................... 1
SILK 30 år..............................................3
Motiverande samtal stärker ett
personcentrerat förhållningssätt...............9
Första skandinaviska kursen i
videokapselendoskopi i Malmö..............15
Bengt Ihre-stipendium 2016.................16
United European
Gastroenterology Week 2015................19
SYG......................................................33
FSGS....................................................39
SEGP....................................................46
Kära Gastrovänner!
E
fter en ovanligt varm och torr oktober känns det närmast overkligt att vi
i skrivandet stund kommit en bit in i november. Ett säkert hösttecken
är UEGW som i år gick av stapel i Barcelona. I samband med UEGW i
år ordnades för första gången ”SGF Svenskafton”. Syftet var att ordna en vetenskaplig sammankomst för de kollegor som besökte UEGW, och få en gemensam
diskussion kring intressanta ämnen som presenterats på kongressen. Moderator
var SGFs vetenskapliga sekreterare Björn Lindkvist och föredragande var Anders
Rönnblom, Per Hellström och Ervin Toth. Evenemanget möjliggjordes genom
ett mycket gott samarbete med tio företag. SGF Svenskaftonen föll väl ut, och
samlade denna premiärgång 56 deltagare. Efter gemensam utvärdering hoppas vi
att konceptet kan återkomma i samband med nästa UEGW eller möjligen redan
vid ECCO-mötet som hålls i Amsterdam till våren. SGF diskuterar även möjligheten till fortsatt samarbete för rapportering av kongressen på hemmaplan för att
möjliggöra god spridning av kunskap. Att hitta nya former för kunskapsspridning
blir extra viktigt framöver då deltagarantalet på de internationella kongresserna
riskerar att minska på grund av nya LIF-avtalet.
Nästa års Gastrodagar kommer för första gången att hållas i Visby. Såväl Kirurgveckan som Svensk Lungmedicinsk förening har med stor framgång ordnat sina
möten i Visby. Förberedelserna är nu i full gång och den lokala kommittén, som
består av kollegorna i Visby och kollegorna från Gastrocentrum vid Karolinska
Universitetssjukhuset, har tagit sig an uppgiften med stor entusiasm och energi.
Nyligen har vår vetenskapliga sekreterare, lokala kommittén, kongressarrangören
och huvudsponsorer varit på plats i Visby för att i detalj kunna fortsätta planeringen. Programmet ser mycket intressant och lovande ut. Noteras också några
nyheter vad det gäller fria föredrag och posterpresentationer, vilket jag hoppas
skall stimulera Er alla till att skicka in abstract, men också och att komma till
Gastrodagarna i Visby.
För att ordna kommande Gastrodagar har styrelsen mottagit ansökningar
från flera intressenter. Vi har den stora glädjen att presentera det som är klart
nämligen: Göteborg 2017, Borås 2018 och Jönköping 2019. SGFs styrelse har
under hösten påbörjat arbetat med att upprätta ett långsiktigt samarbete med en
kongressarrangör. I samband med Congrex konkurs hösten 2013 fick en snabb
upphandling göras för att inte äventyra Gastrodagarna i Linköping, och vi valde
då ett mer kortsiktigt kontrakt. För styrelsen väntar nu en noggrann bedömning
och genomgång av de åtta intressanta anbud vi fått in. I kommande ledare presenteras vilken kongressarrangör som vi kommer ha glädjen att samarbeta med
under 2017-2019.
När detta nummer av Gastrokuriren når Era brevlådor står Advent för dörren
och jag vill passa på att önska Er alla en God Jul och ett Gott Nytt År!
Marie Carlson
NR 5 · 2015 · volym 20
gastrokuriren 5 · 2015
Ordförande
1
MIKROSKOPISK KOLIT PER LUNDBLAD
UP TO THE CHALLENGE OF
SS
IV E
EVALENT
PR
RE
AG G
PROG
R
E
M EN
TI
ON
S
N
SIO
ES
TR
AT
T LI MI
TA
Daklinza® is the most potent in-vitro NS5A inhibitor against GT3,1,2
which in combination with sofosbuvir†, cures the vast majority of
patients with chronic hepatitis C (HCV)3-5
Daklinza is indicated in combination with other medicinal products
for the treatment of chronic HCV infection in adults.4
1. Gao M, Nettles RE, Belema M, et al. Chemical genetics strategy identifies an HCV NS5A inhibitor with a potent
clinical effect. Nature. 2010;465:96-100.
2. Harvoni (ledipasvir/sofosbuvir) Summary of Product Characteristics, Date Accessed May 2015. https://www.
medicines.org.uk/emc/print-document? documentId=29471.
3. Sulkowski MS, Gardiner DF, Rodriguez-Torres M, et al. Daclatasvir plus sofosbuvir for previously treated or
untreated chronic HCV infection. N Engl J Med. 2014;370:211-221.
4. Daklinza Summary of Product Characteristics.
5. Nelson DR, Cooper JN, Lalezari JP, et al. All-oral 12-week treatment with daclatasvir plus sofosbuvir in patients
with hepatitis C virus genotype 3 infection: ALLY-3 phase 3 study. Hepatology. 2015;61(4):1127-1135.
† Daklinza + Sofosbuvir can include Ribavirin
Daklinza® (daklatasvir) filmdragerade tabletter 30 och 60 mg. Virushämmande medel, direkt verkande.
Indikation: Daklinza är avsett att användas i kombination med andra läkemedel för behandling av kronisk hepatit
C-virusinfektion hos vuxna. Daklinza ska inte ges som monoterapi.
Kontraindikationer: Överkänslighet mot den aktiva substansen eller mot något hjälpämne. Samtidig administrering med läkemedel som är starka inducerare av CYP3A4 och P-gp, på grund av risken för lägre exponering och
utebliven effekt av Daklinza.
Förpackningar: 60 mg och 30 mg: 28 filmdragerade tabletter per förpackning.
Ytterligare information: Daklinza är receptbelagt och förmånsberättigat*.
För fullständig information, se www.fass.se. Baserad på produktresumé från september 2015.
▼ Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning.
Bristol-Myers Squibb AB, tel: 08-7047100, www.bms.se
2
WWW.BMS.SE
September 2015
1392SE15PR09035-01
* Daklinza subventioneras vid genotyp 3, fibrosstadium F3 och F4 (enligt skattningsskala Metavir eller Batts och
Ludwig). Subventioneras vid genotyp 3, fibrosstadium F2, där övriga alternativ inte är lämpliga. Subventioneras för
övriga genotyper, fibrosstadium F3 och F4, i de fall Harvoni eller Viekirax/Exviera inte är lämpligt. Subventioneras
även för patienter som, oavsett fibrosstadium, genomgått organtransplantation eller uppvisar svåra extrahepatiska
manifestationer av hepatit C-infektion eller är indicerade för IVF-behandling.
Fibrosstadium fastställs med leverbiopsi eller en kombination av biomarkörer i blod, klinisk bild och leverelasticitetsmätning. Subventioneras för behandling under 12 veckor med undantag för de patienter som utifrån en klinisk
gastrokuriren
5 · 2015
bedömning behöver längre behandlingstid. Subventioneras vid förskrivning
av läkare vid infektionsklinik
eller gastroenterologisk klinik/enhet med erfarenhet av att behandla patienter med kronisk hepatit C-infektion.
SILK PER LUNDBLAD
SILK 30 år
Svensk Internmedicinsk Lever Klubb –
SILK – firar i år sitt 30-årsjubileum. I början
av oktober träffades medlemmarna traditionsenligt för höstmöte under två dagar
i Sjövillan, en konferensanläggning som
ligger strax norr om Stockholm.
O
rdförande i SILK är sedan förra året
Annika Bergquist, som då efterträdde Stefan Lindgren på posten.
– SILK är en grupp forskare som samarbetar kring hepatologisk forskning i Sverige.
Målet med SILK är att bedriva samarbetsstudier inom hepatologi som inte annars skulle
vara möjliga att genomföra. Det finns vissa
krav förknippade med att vara ordinarie
medlem, förklarar Annika.
Man ska ha ett intresse för hepatologi,
bidra till gruppens arbete och projektens
progress och ansvara för något – eller flera –
av de projekt som bedrivs i SILKs regi.
– Självklart innebär det också att man
måste delta aktivt i SILKs möten, berättar
hon.
Leverforskning är kärnverksamheten
Man träffas alltid två gånger per år – på våren
någonstans i Sverige, och på hösten alltid i
Sjövillan. Dessutom har man telefonmöten
inför de fysiska mötena.
– Styrkan är att vi träffas regelbundet och
att vi känner varandra väl. Alla som vill bidra
är välkomna till SILK och vi välkomnar
intresserade personer att komma och prova,
säger Annika.
– Det vi arbetar med och det som syns
utåt är de studier vi gör, med syfte att föra
svensk hepatologi framåt. I det arbetet är den
informella miljön i SILK – som etableras
vid dessa möten – mycket värdefull, säger
Stefan Lindgren.
SILKs kärnverksamhet är, och har alltid
varit, att utföra leverforskning. Styrkan hos
SILK ligger i gruppens möjligheter till att
kunna bedriva studier av ovanliga tillstånd i
en multi-center setting.
Annika exemplifierar med den pågående
FLIS-studien (Fettlever i Sverige), som drivs
av Hannes Hagström, Karolinska Institutet.
– Per Stål, som är ordinarie medlem i
SILK, är Hannes handledare och Hannes
är nu med i SILK som adept. Det innebär
att Hannes har tillgång till SILKs samlade
kompetens.
För att bli ordinarie medlem måste man i
praktiken först ha disputerat.
– Om man efter sin disputation vill fortsätta att fördjupa sig i leverforskning, då är
SILK rätt plats, fortsätter Annika.
Idag är man 14 ordinarie medlemmar i
SILK, och 10 adjungerade. Samtliga universitetssjukhus i Sverige är representerade.
Studie om lågdos alkohols inverkan på
fettlever
SILKs planering inför det vetenskapliga programmet på Gastrodagarna 2016 var en av
punkterna på höstmötets agenda. En av dessa
handlade om vilken internationell föreläsare
som ska bjudas in som årets Ulrika Broomé-föreläsare. En annan punkt som diskuterades var att under framtida Gastrodagar
eventuellt anordna ett öppet SILK-arbetsmöte, där man inbjuder till ”sit-in” – en sorts
auskultation.
Huvuddelen av mötet ägnades dock åt att
diskutera pågående och planerade studier. En
av dessa studier var Hannes FLIS-studie, och
han gav en lägesrapport.
– Det är en prospektiv fettleverstudie. Vi
vet att en del av dessa patienter får fibros.
Frågan är om alkohol i lågdos har betydelse,
och här finns det olika åsikter. En del hävdar
att lågdos alkohol har en skyddande effekt
– andra att även en låg dos av alkohol är
skadligt, förklarade Hannes.
Det är det som studien ska söka svar på.
Man skapar en stor kohort och ta leverbiopsi
och samlar in uppgifter om alkoholvanor,
motion och sockerkonsumtion.
– Syftet är även att samla in dessa uppgifter
Annika Bergquist
– med tillhörande biobank – för framtida
forskning, fortsatte Hannes.
Han kunde rapportera att för alkoholdelen har man satt målet på 150 patienter med
NASH.
– Vi är snart där! Cirka 120 patienter är
rekryterade idag.
De första resultaten skall Hannes redovisa
på nästa vårmöte.
Hur få loss prover?
Mötesdeltagarna enades om att fortsätta
rekryteringen tills dess att Hannes säger till
att antalet är nått. Själv trodde han att målet
150 skulle nås om cirka tre månader.
Hannes berättade också att det finns ett
stort intresse från industrin – för kommande
läkemedelsstudier på fettlever.
– Det finns nu flera intressanta kandidater,
och det är stor sannolikhet för ett godkänt
3
SILK PER LUNDBLAD
läkemedel inom 5 - 10 år.
Han sa även att de vill undersöka alla biopsier centralt. Det råder stor variation mellan
olika patologer i bedömningen om biopsin
visar NASH eller vanlig fettlever.
Detta har dock visat sig vara svårt.
– Hur ska vi göra för att få loss prover
från era patologavdelningar, frågade Annika
deltagarna.
Det blev diskussion. Det är en tidsödande
administrativ process, och ett alternativ är att
Hannes – tillsammans med en patolog – själv
åker runt till olika sjukhus. Alla universitetssjukhus har sin egen biobanksansvarig,
och diskussionen mynnade i att för vissa av
sjukhusen – de som inte har så många prover
– kan det vara mer effektivt för Hannes att
åka dit.
Register kortar ner startsträckan för
studie
Registret över leverbiopserade patienter var
en annan punkt på dagordningen. Hans Verbaan, Lund, var föredragande.
– Det går framåt, kunde Hans rapportera.
Idag finns 1259 patienter i SILKs leverbiopsiprotokoll. Det saknas dock en del uppgifter, och datamaterialet behöver bearbetas.
Man diskuterade variablerna i registret,
samt hur man ska tolka exakt vad det är som
ska fyllas i. Annika ville sedan fortsätta diskussionen med vad registret nu ska användas
till.
– Grundtanken var att vi skulle ha ett prospektivt register, eftersom vi upptäckte att de
data vi hade tillgång till var av dålig kvalitet.
Vi hade inte en direkt funktion i åtanke för
det då, utöver att skapa ett prospektivt kvalitetsregister, sa Stefan.
Han tillade att det faktum att man nu har
en definierad kohort med data, kortar ner
startsträckan för en studie.
– Därför är den bra att ha – även om man
inte hade hypotesen klar från början, fortsatte Stefan.
Mötet enades om att först inventera vilka
diagnoser som i huvudsak är inmatade.
– Nästa steg är att inventera de data vi har
– vilka är de säkra variablerna i registret? Då
har vi en utgångspunkt, och rör oss framåt,
summerade Annika.
11 patienter har fått gallgångscancer
Nästa studie som diskuterades var surveillance-studien vid primär skleroserande kolangit
(PSC).
– Studien syftar till att skapa kunskap
kring värdet av övervakning av den här
patientgruppen, förklarade Annika.
Man skapar en PSC-biobank där man
4
också utför koloskopi och MR-undersökning av patienterna under fem år. Man har
sedan rätt att ta ut data om cancer under
tio år.
– Det går bra för oss. Internationellt talar
man om att göra detta – och vi är redan
igång!
Efter att Annika presenterat studiens
status, beslöt mötet att fortsätta inkluderingen fram till jul, och därefter stänga för
nyrekrytering. Sedan ska de rekryterade
följas under 5 år.
Elva patienter har utvecklat gallgångscancer.
– Dessa patienter har alltså nått endpoint
redan nu, konstaterade Annika.
Datakvaliteten är på det hela taget ganska
god, fortsatte hon.
Missing data ligger på ungefär 10 %. Det
som saknas är t.ex. diagnosdatum, datum
för provtagning, resultat av MR/MRCP och
resultat för ERCP avseende cytologi.
– Jag vill be er om att göra en komplettering. E-CRF behöver kompletteras med
kön, födelsedatum och datum för inklusion.
Dessa saknas i dagsläget nu men finns i papperCRFen så det är viktigt att få med detta,
sa Annika.
Man diskuterade också huruvida man ska
ta kalprotektin på de patienter som inte har
IBD. Förslaget blev att man ska göra det, och
om det är förhöjt ska man ta ett nytt. Är även
det nya värdet förhöjt, ska patienten gå till
koloskopi. Det blir en mindre delstudie som
kan svara på om kalprotektinprovtagning
tidigare kan identifiera en subklinisk IBD.
Lämnar med gott samvete
Vårmötet i Sjövillan 2015 var också det sista
som Stefan Lindgren medverkade vid.
– Jag gick med i SILK under mitten av
80-talet och var sedan ordförande under
sex år – fram till att jag avgick och lämnade
Per Stål och Hannes Hagström
över till Annika förra året, berättar Stefan
för Gastrokuriren.
Han känner sig osentimental inför att
lämna gruppen.
– Jag känner att jag inte längre är nödvändig för SILK, och det gör att jag kan lämna
med gott samvete, förklarar han.
Vi ber Stefan att nämna några höjdpunkter i arbetet under den långa tid han har varit
med.
– Studier på PSC har löpt som en röd tråd
genom åren. Det har varit studier om PSCs
kliniska karaktär och sjukdomsförlopp – och
dessa studier har fått stort internationellt
genomslag, svarar han.
SILK hälsar alltid välkommen
Risken för hepatocellulär cancer vid autoimmun leversjukdom – även här har SILK varit
framgångsrika.
– SILK fortsätter att arbeta med det. Vi
har en av världens största patientkohorter
med autoimmun leversjukdom! Det är ett
signum för gruppen att just kunna arbeta
mycket långsiktigt, framhåller Stefan.
Hepatologin är ett fascinerande område
att engagera sig i, både kliniskt och vetenskapligt, anser han.
– Jag rekommenderar det varmt! Om man
SILK PER LUNDBLAD
är intresserad, kan SILK erbjuda både en
vetenskaplig och en social miljö med goda
förutsättningar att hjälpa en ung, blivande
hepatolog att växa.
Om detta intresse finns, bör man kontakta
någon av SILKs medlemmar och framföra
sitt intresse om att bidra till gruppens arbete.
– SILK hälsar alltid välkommen, avslutar
Stefan.
Per Lundblad
Fotnot
I samband med SILKs 25-årsjubiléum, skrev
Gunnar Järnerot, Åke Danielsson och Stefan
Lindgren en artikel om SILKs historia. Den
publicerades i Gastrokuriren 3/2009. Tidningen finns att läsa på internet. Gå till
www.svenskgastroenterologi.se, och klicka
sedan på Gastrokuriren i menyn på sidans
övre del. Här ligger samtliga nummer från
2004 och framåt samlade.
Publikationer från SILK
1. Olsson R, Lindberg J, Weiland O, Nilsson L &
Members of the Swedish Internal medicine Liver
Club. Chronic active hepatitis in Sweden. The etiologic
spectrum, clinical presentation, and laboratory profile.
Stefan Lindgren
Scand J Gastroenterol 1988; 23: 463-470.
2. Olsson R, Danielsson Å, Järnerot G, Lindström
E, Lööf L, Rolny P, Rydén B-O, Tysk C & Wallerstedt S. Prevalence of primary sclerosing cholangitis
in patients with ulcerative colitis. An epidemiological
study from five areas in Sweden. Gastroenterology 1991;
100: 1319-1323.
3. Lindgren S, Danielsson Å, Olsson R, Prytz H &
Eriksson S. Prednimustin treatment in primary biliary
cirrhosis: a preliminary study. J Intern Med 1992; 231:
139-141.
4. Olsson R, Lööf L, Wallerstedt S & The Swedish
Internal medicine Liver Club. Pregnancy in patients
with primary biliary cirrhosis - a case for dissuasion ?
Liver 1993; 13: 316-318.
5. Lööf L, Adami H-O, Sparén P, Danielsson Å, Eriksson LS, Hultcrantz R, Lindgren S, Olsson R, Prytz H,
Rydén B-O, Sandberg-Gertzén H & Wallerstedt S.
Cancer risk in Primary Biliary Cirrhosis. A population
based study from Sweden. Hepatology 1994; 20: 101-104.
6. Olsson R, Broomé U, Danielsson Å, Hägerstrand I,
Järnerot G, Lööf L, Prytz H, Rydén B-O, Wallerstedt
S & Asztely M. Colchicine treatment and prognostic
value of cholangiography in primary sclerosing cholangitis. In Cholestatic Liver diseases Eds. GP van Berge
Henegouwen B van Hock, J de Groote, S Matern, RW
Stockbrügger, Kluwer Academic Publisher, Dordrecht,
1994, sid 255-261.
Järnerot G, Lööf L, Prytz H, Rydén B-O & Wallerstedt
S. Colchicine treatment in primary sclerosing cholangitis. Gastroenterology 1995; 108: 1199-1203.
8. Olsson R, Hägerstrand I, Broomé U, Danielsson Å,
Järnerot G, Lööf L, Prytz H, Rydén B-O & Wallerstedt
S. Sampling variability in percutaneous liver biopsies
from patients with primary sclerosing cholangitis. J Clin
Pathol 1995; 48: 933-935.
9. Broomé U, Danielsson Å, Järnerot G, Lööf L,
Olsson R, Rydén B-O, Wahren B and SILK. CA 19-9,
CA-50 and CA-242 as tools for diagnosis of cholangiocarcinoma (CC) in patients with primary sclerosing
cholangitis (PSC). J Hepatol 1995; 23 suppl 1: 245.
10. Janczewska I, Olsson R, Hultcrantz R, Broomé U.
Pregnancy in patients with primary sclerosing cholangitis. Liver 1996; 16: 326-330.
11. Broomé U, Olsson R, Danielsson Å, Lööf L, Bodemar G, Hultcrantz R, Prytz H, Sandberg-Gertzén H,
Wallerstedt S & Lindberg G. Natural history and prognostic factors in 305 swedish patients with primary sclerosing cholangitis. Gut 1996; 38: 610-615.
12. Lindgren S, Braun H-B, Michel G, Nemeth A,
Nilsson S, Thome-Kromer B, Eriksson S and Members
of the Swedish Internal Medicine Liver Club. Absence
of LKM-1 antibody reactivity in autoimmune and hepatitis C-related chronic liver disease in Sweden. Scand J
Gastroenterol 1997; 32: 175-178.
13. Eriksson SL, Olsson R, Glauman H, Prytz H,
Befrits R, Lindgren S, Rydén B-O, Wallerstedt S &
Wedén M. Ursodeoxycholic acid treatment in patients
with primary biliary cirrhosis. A Swedish multicentre,
double-blind, randomised controlled study. Scand J
Gastroenterol 1997; 32: 179-186.
14. Sjöberg K, Lindgren S, Eriksson S. Frequent occurence on non-specifik gliadin antibodies in chronic liver
disease. Scand J Gastroenterol 1997; 32: 1162-1167.
Järnerot G, Lööf L, Prytz H, Rydén B-O. Spontaneous
course of symptoms in primary sclerosing cholangitis.
Relationships with biochemical and histological features. Hepato-gastroenterology 1999; 46: 136-141.
16. Hultcrantz R, Olsson R, Danielsson Å, Järnerot G,
Lööf L, Rydén B-O, Wahren B., Broomé U. A 3-year
prospective study on serum tumor markers used for
detecting cholangiocarcinoma in patients with primary
sclerosing cholangitis. J Hepatol 1999; 30: 669-673.
17. Lindgren S, Nilsson S, Nässberger L, Verbaan
H, Wieslander and members of the Swedish Internal Medicine Liver Club (SILK). J. Antineutrophil
cytoplasmic antibodies in patients with chronic liver
diseases: Prevalence, antigen specificity and predictive value for diagnosis of autoimmune liver disease. J
Gastroenterol Hepatol 2000; 15: 437-442
18. Bergquist A, Ekbom A, Olsson R, Kornfeldt D,
Lööf L, Danielsson Å, Hultcrantz R, Lindgren S,
Prytz H, Sandberg-Gertzén H, Almer S, Granath F,
Broomé U. Hepatic and extrahepatic malignancies in
primary sclerosing cholangitis. J Hepatol 2002;36:321327, med Editorial A Stiehl: Primary sclerosing cholangitis: neoplastic potential in bile ducts, colon and
the pancreas? Pp 321-327.
19. Wassermuth R, Depner F, Danielsson Å, Hultcrantz
R, Lööf L, Olsson R, Prytz H, Sandberg-Gertzen H,
Wallerstedt S, Lindgren S. HLA class II markers and
clinical heterogeneity in Swedish patients with primary
biliary cirrhosis. Tissue Antigens 2002; 59: 381-387.
20. Broome U, Glaumann H, Lindstom E, Loof L,
Almer S, Prytz H, Sandberg-Gertzen H, Lindgren S,
Fork FT, Jarnerot G, Olsson R. Natural history and
outcome in 32 Swedish patients with small duct primary sclerosing cholangitis (PSC). J Hepatol 2002; 36:
586-589.
21. Ormarsdottir S, Ljunggren Ö, Mallmin H, Olsson
R, Prytz H, Lööf L. Longitudinal bone loss in postmenopausal women with primary biliary cirrhosis and
well-preserved liver function. J Intern Med 2002; 252:
537-541.
22. Elmberg M, Hultcrantz R, Ekbom A, Brandt L,
Olsson KS, Olsson R, Lindgren S, Lööf L, Stål P, Wallerstedt S, Almér S, Sandberg-Gertzen H, Askling J.
Cancer risk in patients with hereditary hemochromatosis and in their first-degree relatives. Gastroenterology
2003; 125: 1733-1741.
23. Ormarsdottir S, Mallmin H, Naessén T, PetrénMallmin M, Broomé U, Hultcrantz R, Lööf L. An
open, randomized, controlled study of transdermal hormone replacement therapy on the rate of bone loss in
primary biliary cirrhosis. J Intern Med 2004; 256: 63-69.
24. Olsson R, Boberg KM, Schaffalitsky de Muckadell O, Lindgren S, Hultcrantz R, Folvik G, Bell
H, Gangsøy-Kristiansen MG, Matre J, Rydning A,
Wikman O, Danielsson Å, Sandberg-Gertzén H, Ung
K-A, Eriksson A, Lööf L, Prytz H, Marschall H-U,
Broomé U. High-dose ursodeoxycholic acid in primary
sclerosing cholangitis. A 5-year multicenter randomized
controlled study. Gastroenterology 2005; 129: 1464-1472.
25. Bergquist A, Montgomery S M, Lund U, Ekbom A,
Olsson R, Lindgren S, Prytz H, Hultcrantz R, Broomé
5
SILK PER LUNDBLAD
U. Perinatal events and the risk of developing primary
sclerosing cholangitis. World Journal of Gastroenterology 2006; 12: 6037-6040.
26. Prytz H, Keiding S, Björnsson E, Broomé U, Almer
S, Castedal M, Lajord Munk O and the Swedish Internal Medicine Liver Club. Dynamic FDG PET is useful
for detection of cholangiocarcinoma in patients with
PSC listed for liver transplantation. Hepatology 2006;
44: 1572-1580.
27. Nyblom H, Björnsson E, Simren M, Aldenborg F,
Almer S, Olsson R. The AST/ALT-ratio as an indicator
of cirrrhosis in patients with PBC. Liver Int 2006; 26:
840-845.
28. Björnsson E, Wei G, Bergquist A, Wallerstedt S,
Almer S, Sangfelt P, Danielsson Å, Sandberg-Gertzén
H, Lööf L, Prytz H, Lindgren S. Akut eversvikt – viktigt med snabb multidiciplinär handläggning. Läkartidningen 2007; 104: 210-213.
29. Wei G, Bergquist, Broomé U, Lindgren S, Wallerstedt S, Almer S, Sangfelt P, Danielsson Å, Sandberg-Gertzén H, Lööf L, Björnsson E. Acute liver
failure in Sweden: Etiology and outcome. J Intern Med
2007; 262: 393-401.
30. Werner M, Björnsson E, Prytz H, Lindgren S,
Almer S, Broomé U, Wallerstedt S, Sandberg- Gertzén
H, Hultcrantz R, Sangfeldt P, Nilsson J, Danielsson Å.
Autoimmune hepatitis among fertile women. Strategies
during pregnancy and breastfeeding. Scand J Gastroenterol 2007; 42: 986-991.
31. Wallerstedt S, Olsson R, Simrén M,. Broomé U,
Wahlin S, Lööf L, Hultcrantz R, Sjöberg K, Sandberg-Gertzen H, Prytz H, Almer S. Abdominal tenderness in ascites patients indicates spontaneous bacterial
peritonitis. Eur J Intern Med 2007; 18: 44-47.
32. Björnsson E, Olsson R, Bergquist A, Lindgren L,
Braden B, Chapman RW, Muri Boberg K, Angulo P.
The natural history of small duct primary sclerosing
cholangitis. Gastroenterology 2008; 134; 975-980.
33. Bergquist A, Montgomery SM, Bahmanyar S,
Olsson R, Danielsson A, Lindgren S, Prytz H, Hultcrantz R, Lööf LA, Sandberg-Gertzén H, Almer S,
Askling J, Ehlin A, Ekbom A. Increased risk of primary
sclerosing cholangitis and ulcerative colitis in first-degree relatives of patients with primary sclerosing cholangitis. Clin Gastroenterol Hepatol 2008, 6: 939-943.
34. Werner M, Prytz H, Ohlsson B, Almer S, Björnsson, Bergquist A, Wallerstedt S, Sandberg- Gertzén
H, Hultcrantz R, Sangfeldt P, Weiland O, Danielsson
Å. Epidemiology and the intial presentation of autoimmune hepatitis type 1 in Sweden. A nationwide study.
Scand J Gastroenterol 2008; 43:1232-1240.
35. Werner M, Almer S, Prytz P, Lindgren S, Wallerstedt S, Björnsson E, Bergqvist A, Sandberg- Gertzén
H, Hultcrantz R, Sangfelt P, Weiland O Danielsson Å.
Hepatic and extrahepatic malignancies in Autoimmune
Hepatitis. A study by the ten University Hospitals in
Sweden. J Hepatol 2009; 50: 388-393.
36. Olsson R, Glaumann H, Almer S, Broomé
U, Lebrun B, Bergquist B, Björnsson E, Prytz H,
Danielsson Å, Lindgren S. High prevalence of small
duct primary sclerosing cholangitis among patients with
overlapping autoimmune hepatitis and primary sclerosing cholangitis. Eur J Intern Med 2009; 20: 190-196.
37. Rajani R, Melin T, Björnsson E, Broomé U, Sangfelt P, Danielsson Å, Gustavsson A, Grip O, Svensson
H, Lööf L , Wallerstedt S, Almer S. Budd-Chiari syndrome in Sweden: epidemiology, clinical characteristics
and survival – an 18 year experience. Liver Int 2009;
29: 253-259.
38. Lindgren S, Glaumann H, Almer S, Broomé U,
Lebrun B, Bergquist A, Björnsson E, Prytz H, Danielsson Å, Olsson R. Transitions between variant forms of
PBC during long-term follow-up. Eur J Intern Med
2009; 20: 398-402.
6
39. Elmberg M, Hultcrantz R, Fereshte E, Olsson S,
Lindgren S, Lööf L, Stål P, Wallerstedt S, Almer S,
Sandberg-Gertzén H, Ekbom A, Askling J. Increased
mortality risk in patients with phenotypic hereditary
hemochromatosis but not in their first-degree relatives.
Gastroenterology 2009; 137: 1301-1309.
40. Hindorf U, Jahed K, Bergquist A, Verbaan H, Prytz
H, Wallerstedt S, Werner M, Olsson R, Björnsson E,
Peterson C, Almer S. Characteriziation and utility of
thiopurine methyltransferase and thiopurine metabolite
mesurements in autoimmune hepatitis. J Hepatol 2010;
52: 106-111.
41. Werner M, Wallerstedt S, Lindgren S, Almer S,
Björnsson E, Bergquist A, Prytz H, Sandberg-Gertzén
H, Hultcrantz R, Sangfelt P, Weiland O, Ohlsson B,
Danielsson A. Characteristics and long-term outcome
of patients with autoimmune hepatitis related to the
initial treatment response. Scand J Gastroenterol 2010;
45: 457-467.
42-49. TEMA-NUMMER från SILK. Immunologisk
leversjukdom. Läkartidningen 2010; 107: 1377-1400.
42. Lindgren S, Danielsson Å. Leversjukdomar i fokus
för svensk forskning. Läkartidningen 2010; 107: 1378.
43. Dahle C. Autoantikroppar centrala för diagnos.
Läkartidningen 2010; 107: 1379-1381.
44. Albiin N. Levern i bild – diagnostik i dag och i
morgon. Läkartidningen 2010; 107: 1382-1384.
45. Glaumann H. Leverbiopsi överlägsen diagnosmetod
… i vissa fall. Läkartidningen 2010; 107: 1385-1387.
46. Werner M, Danielsson Å. Autoimmun hepatit
kräver ofta livslång behandling. Läkartidningen 2010;
107: 1388-1391.
47. Bergquist A, Prytz H, Björnsson E. Svårt bromsa
primär skleroserande cholangit. Läkartidningen 2010;
107: 1392-1395.
48. Lööf L, Lindgren S. Primär biliär cirros har god
prognos när symtom saknas. Läkartidningen 2010; 107:
1396-1398.
49. Lindgren S. Sjukdomarna överlappar ofta varandra.
Läkartidningen 2010; 107: 1399-1400.
50. Rajani R, Björnsson E, Bergquist A, Danielsson
Å, Gustavsson A, Grip O, Melin T, Sangfelt P, Wallerstedt S, Almer S. Epidemiology and clinical features
of portal vein thrombosis: A multicenter study. Aliment
Pharmacol Ther 2010; 32: 1154-1162.
51. Aleman S, Endalib S, Stål P, Lööf L, Lindgren S,
Sandberg-Gertzén H, Almer S, Olsson S, Danielsson
A, Wallerstedt S, Hultcrantz R. Health check-ups and
family screening allow detection of hereditary hemochromatosis with less advanced liver fibrosis and survival comparable with the general population. Scand J
Gastroenterol. 2011; 46: 1118-1126.
52. Lindström L, Boberg KM, Wikman O, Friis-Liby
I, Hultcrantz R, Prytz H, Sandberg-Gertzén H, Sangfelt P, Rydning A, Folvik G, Gangsøy-Kristiansen M,
Danielsson A, Bergquist A. High dose ursodeoxycholic
acid in primary sclerosing cholangitis does not prevent
colorectal neoplasia. Aliment Pharmacol Ther 2012; 35:
451-457.
53-58. TEMA-NUMMER från SILK. Förhöjda levervärden. Läkartidningen 2012; 109: 2087-2104.
53. Hultcrantz R, Prytz H. Metabol leversjukdom är
ofta orsaken. Läkartidningen 2012; 109: 2087.
54. Hultcrantz R, Agréus L. Övervikt och läkemedelsbiverkan vanligast vid förhöjda levervärden. Läkartidningen 2012; 109: 2088-2089.
55. Prytz H, Lindgren S. Ovanliga metabola sjukdomar
kan visa sig som leversjukdom. Läkartidningen 2012;
109: 2090-2092.
56. Friis-Liby I, Wallerstedt S, Marschall HU. Ikterus
och kolestas. Läkartidningen 2012; 109: 2093-2096.
57. Stål P, Hultcrantz R. Hereditär hemokromatos –
en vanlig genetisk sjukdom. Läkartidningen 2012; 109:
2097-2099.
58. Kechaigas S, Ekstedt M. Icke-alkoholrelaterad fettleversjukdom kan ge permanent leverskada. Läkartidningen 2012; 109: 2100-2104.
59. Wallerstedt S, Simrén M, Wahlin S, Lööf L, Hultcrantz R, Sjöberg K, Sandberg Gertzen H, Prytz H,
Almer S, Odén A. Moderate hyperkalemia in patients
with cirrhotic ascites indicates a serious prognosis.
Scand J Gastroenterol 2013; 48: 358-365.
60. Lindström L, Hultcrantz R, Boberg KM, FriisLiby I, Bergquist A. Association between reduced levels
of alkaline phosphatase and survival times of patients
with primary sclerosing cholangitis. Clin Gastroenterol
Hepatol 2013 In press.
61. Magnusson M, Sten-Linder M, Bergquist A,
Rajani R, Kechagias S, Fischler B, Németh A, Lindahl TL. The international normalized ratio according
to Owren in liver disease:interlaboratory assessment
and determination of international sensitivity index.
Thromb Res. 2013 Sep;132(3):346-51. doi: 10.1016/j.thromres.2013.05.032. Epub 2013 Aug 30
62. Chaireti R, Rajani R, Bergquist A, Melin T, FriisLiby I, Kapraali M, Kechagias S, Lindahl TL, Almer
S. Increased thrombin generation in splanchnic vein
thrombosis is related to the presence of liver cirrhosis
and not to the thrombotic event. Thromb Res. 2014
Aug;134(2):455-61. doi: 10.1016/j.thromres.2014.05.012.
Epub 2014 May 13
63. Hepatocellular and extrahepatic cancer in patients
with autoimmune hepatitis - a long-term follow-up
study in 634 Swedish patients. Danielsson Borssén Å, Almer S, Prytz H, Wallerstedt S, Friis-Liby
IL, Bergquist A, Nyhlin N, Hultcrantz R, Sangfelt
P, Weiland O, Lindgren S, Verbaan H, Werner M.
Scand J Gastroenterol. 2015 Feb;50(2):217-23. doi:
10.3109/00365521.2014.983154. Epub 2014 Dec 8.
PMID: 25483724 [PubMed - in process]
64. Association between reduced levels of alkaline
phosphatase and survival times of patients with primary sclerosing cholangitis. Lindström L, Hultcrantz
R, Boberg KM, Friis-Liby I, Bergquist A. Clin Gastroenterol Hepatol. 2013 Jul;11(7):841-6. doi: 10.1016/j.
cgh.2012.12.032. Epub 2013 Jan 22.
Manuskript
•
•
•
Rajani R, Bergquist A, Melin T, Friis-Liby I,
Kapraali M, Werner M, Sangfelt P, Wallerstedt
S, Lindahl T, Almer S. Increased levels of factor
VIII activity in plasma of patietnes with portal
venous thromboses and Budd-Chiari syndrome.
Rajani R, Haglund S, Bergquist A, Melin T,
Friis-Liby I, Verbaan H, Kapraali M, Werner
M, Sangfelt P, Wallerstedt S, Almer S. High frequency of JAK2-mutation in Swedish patients
with Budd-Chiari syndrome and portal venous
thromboses.
Almer S, Friis-Liby I.L, Prytz H, Sangfelt P,
Nyhlin N, Verbaan H. Mycophenolate mofetil
as long-term rescue treatment in difficult-to-treat
patients with autoimmune hepatitis. Manuskript.
MIKROSKOPISK KOLIT PER LUNDBLAD
Viekirax och Exviera ger
bot upp till 95–100%1 för
patienter med hepatit C
ABBVIES BEHANDLING MOT HEPATIT C
Viekirax och Exviera riktar sig till vuxna patienter med kronisk
hepatit C, genotyp 1 och 4 och är en kombination av tre olika
direktverkande antivirala substanser som effektivt hämmar
virusreplikationen. Vid behandling enligt indikation blev
95-100 % botade.1
PATIENTEN ÄR VIKTIGAST
Därför finns AbbVie Care, ett skräddarsytt patientstödsprogram som ger praktiska råd och motivation till patienten
under hela behandlingstiden.
ABBVIE ERBJUDER UTBILDNINGAR
SEVIEX150439
AbbVies terapiinriktade utbildningar för läkare och sjuksköterskor är framtagna i samarbete med ledande experter
inom hepatit C-området.
Ref. 1. SPC
Viekirax® (ombitasvir, paritaprevir, ritonavir), Rx, (F). J05A (Virushämmande medel, direktverkande), SPC 2015-01-15. Indikation: Viekirax är indicerat för att användas i kombination
med andra läkemedel för behandling av kronisk hepatit C (CHC) hos vuxna. Viekirax finns som filmdragerade tabletter. För fullständig information om indikationer, kontraindikationer,
försiktighet, biverkningar, pris och dosering, se Fass.se. Exviera® (dasabuvir), Rx, (F), J05A (Virushämmande medel, direktverkande), SPC 2015-01-15. Indikation: Exviera är indicerat
för att användas i kombination med andra läkemedel för behandling av kronisk hepatit C (CHC) hos vuxna. Exviera finns som filmdragerade tabletter. För fullständig information om
indikationer, kontraindikationer, försiktighet, biverkningar, pris och dosering, se Fass.se. Begränsningar: Viekirax/Exviera subventioneras för patienter med kronisk hepatit C-infektion
som utvecklat fibrosstadium F2 till F4 (enligt skattningsskala Metavir eller Batts och Ludwig). Viekirax/Exviera subventioneras även för patienter som, oavsett fibrosstadium, genomgått
organtransplantation eller uppvisar svåra extrahepatiska manifestationer av hepatit C-infektion eller är indicerade för IVF-behandling. Fibrostadium fastställs med leverbiopsi eller en
kombination av biomarkörer i blod, klinisk bild och leverelasticitetsmätning. Viekirax/Exviera subventioneras för behandling under 12 veckor med undantag för de patienter som utifrån
en klinisk bedömning behöver längre behandlingstid. Viekirax/Exviera subventioneras vid förskrivning av läkare vid infektionsklinik eller gastroenterologisk klinik/enhet med erfarenhet
av att behandla patienter med kronisk hepatit C-infektion. Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning.
AbbVie AB, Box 1523, 171 29 Solna. Tel 08-684 44 600.
7
ABSTRACT GASTRODAGARNA
Metojectpen® (metotrexat)
Injektionspennor i 9 olika doser
Färdig att använda
Metojectpen
Enkel att hantera
®
(metotrexat)
förfylld injektionspenna 50 mg/ml
Minskar risken för nålstick
Högst koncentration vilket
ger lägst volym
Instruktionsfilm för subkutan injektion av
Metojectpen® 50 mg/ml finner du på
www.medicininstruktioner.se
En känsla av frihet...
Metojectpen® 7,5-30 mg injektionsvätska, lösning i förfylld injektionspenna
(metotrexat)
Indikationer: Metojectpen® är indicerat för behandling av aktiv reumatoid artrit hos vuxna patienter, polyartritiska former av svår, aktiv juvenil
idiopatisk artrit, när behandling med NSAID-preparat (icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel) gett inadekvat svar, svår terapiresistent handikappande psoriasis som inte svarar adekvat på andra terapiformer såsom fototerapi, PUVA och retinoider och svår psoriasisartrit hos vuxna patienter.
Dosering: Metojectpen® ges som injektion 1 gång per vecka. Individuell dosering. Förpackningsstorlekar: Förfyllda injektionspennor innehållande 0,15 ml (7,5 mg), 0,2 ml (10 mg), 0,25 ml (12,5 mg), 0,3 ml (15 mg), 0,35 ml (17,5 mg), 0,4 ml (20 mg), 0,45 ml (22,5 mg), 0,5 ml (25 mg), 0,55
ml (27,5 mg) eller 0,6 ml (30 mg) lösning finns i förpackningar med 1, 2, 4, 5, 6, 10, 11, 12, 14, 15 och 24 förfyllda injektionspennor. Spritsuddar ingår
i förpackningen. Eventuellt kommer inte alla förpackningsstorlekar att marknadsföras. Metojectpen® ingår i förmånssystemet.
ATC-kod: L01BA01. Datum för översyn av produktresumé: 2013-08-22.
För fullständig produktinformation och priser hänvisas till www.fass.se
8
Medac
Box 120, 432 23 Varberg
Tel: 0340 - 64 54 70
Fax: 0340 - 64 54 79
info@medac.se
www.medac.se
MOTIVERANDE SAMTAL EVA NORDIN
Motiverande samtal stärker ett
personcentrerat förhållningssätt
På Astrid Lindgrens barnsjukhus har vårdpersonalen på sektionen för barngastroenterologi, hepatologi och nutrition fått
utbildning i motiverande samtal (MI). I
september träffades deltagarna för det
tredje och sista utbildningssteget. Genom
diskussioner och rollspel har personalen
fördjupat och utvecklat sina färdigheter
i kommunikation och ett personcentrerat
förhållningssätt.
D
et är lunchtid på Astrid Lindgrens
barnsjukhus i Solna. I ett konferensrum är matlådor uppdukade
och kursledarna Annika Brinkberg Lapidus,
specialist i gastroenterologi, samt Barbro
Hägg, socionom, inväntar deltagarna som
en efter en anländer till seminariet.
Det har gått några månader sedan de träffades senast. Under våren hölls de två första
utbildningsstegen då teori och bakgrund om
MI varvades med praktisk träning.
– Det är en effektiv metod och ett bra
arbetsverktyg för att involvera patienter
och anhöriga i vård och behandling. Nyligen pratade jag med en mamma på telefon.
Under samtalets gång föreslog hon själv att
hon skulle anlita en psykolog för att få hjälp
med de problem hon brottades med. Det var
skönt att hon på egen hand kom fram till vad
hon behövde och tog ansvar för det, säger
Therese Alanen, specialistsjuksköterska barn
och ungdom vid sektionen för barngastroenterologi, hepatologi och nutrition på Astrid
Lindgrens barnsjukhus i Solna.
Sektionen är profilerad mot inflammatorisk tarmsjukdom, tarmsvikt, pankreas- och
leversjukdomar samt komplicerade nutritionstillstånd. Sektionen arbetar tillsammans
med barnläkare i öppenvård och i samarbete
med exempelvis högspecialiserad barn- och
transplantationskirurgi, neonatologi, nefrologi, hematologi, onkologi, koagulation och
neurologi samt vuxengastroenterologi och
hepatologi.
SE 318/082015
SE 262/042014
Viljan till förändring
Utbildningsinsatsen är en del av ett större
projekt, IBD Connect, som syftar till att
öka kunskapen och förbättra kommunikationen mellan sjukvården, patienterna och
deras anhöriga/närstående.
Det är ett internationellt projekt som
sedan fem år drivs av läkemedelsbolaget
Abbvie och som riktas till gastroenterologkliniker runt om i världen. I Sverige har cirka
200 läkare och sjuksköterskor, verksamma
inom gastroenterologi, gått utbildningen.
– Syfte är att ge ett bättre resultat för
patienten som blir mer delaktig i besluten.
För första gången har vi nu testat en pilot
inom barngastro-hepatologi. Beroende på
intresse kommer vi att ta ställning till om vi
ska erbjuda utbildningen till samtliga barngastrokliniker i landet, säger distriktschef Jan
Önnerdal, projektledare för IBD Connect
och ansvarig för terapiområdet immunologi
på Abbvie.
Den här eftermiddagen har 10 deltagare
samlats i konferensrummet. Efter en inledande genomgång följer en diskussion om
MI som arbetsverktyg och om framgångar,
svårigheter och fallgropar. Deltagarna får
även öva de olika stegen i MI och ta upp
egna ärenden och frågor som diskuteras i
små grupper.
– Det är så viktigt att få med patienten
i samtalet och det är inte alltid enkelt. Nu
är det ju speciella omständigheter att arbeta
med barn eftersom de är minderåriga. Det
innebär att föräldrar eller vårdnadshavare
är involverade i samtalen kring vård och
behandling, vilket innebär särskilda utmaningar, säger Cecilia Zetterström, barnläkare.
Petter Malmborg barnläkare och Therese
Alanen, nutritionssjuksköterska
Tilltro och tillit
Motiverande samtal tar avstamp i psykologen Carl Rogers teori om samtalsledarens roll
i det personcentrerade samtalet. Förmågan
att uttrycka empati, värme och äkthet är helt
avgörande för att skapa förutsättningar för
förändring, menar han.
– Jag förknippar Rogers med ett humanistiskt synsätt. Han förespråkade tanken att
människan föds med positiva, sociala möjligheter och med en grundläggande strävan
att förverkliga dessa, säger Annika Brinkberg
Lapidus.
Teorin har sedan vidareutvecklats av andra
psykologer som William R Miller samt Stephen Rollnick. De är författare till standardverket ”Motivational Interviewing- helping
9
UEG WEEK PER LUNDBLAD
Magens hälsa – vårt fokus™
budesonid
Nu hos Tillotts Pharma
Entocort® (budesonid) Rx, F, ATC-kod A07EA06. Indikationer: Depotkapslar 3 mg: mild till måttlig Crohns sjukdom i ileum och colon ascendens.
Rektalsuspension: ulcerös kolit, proktit. Kontraindikationer: överkänslighet mot budesonid eller mot något hjälpämne. För information om dosering, varningar/försiktighet, biverkningar och priser se www.fass.se. Produktresumé depotkapslar 2012-11-23 och rektalsuspension 2015-01-13.
10
Tillotts Pharma AB Gustavslundsvägen 135, 167 51 Bromma. Tel: 08-704 77 40, nordicinfo@tillotts.com www.tillotts.se
15-09-0220SE FWD 14881
Tillotts Pharma AB är läkemedelsbolaget med
fokus inom gastroenterologi och inflammatorisk
tarmsjukdom, IBD. Nu välkomnar vi en ny medlem
till vår produktportfölj: Entocort® (budesonid)
För fullständig förskrivningsinformation se fass.se
personal när föräldrar och barn inte uppnår
ett förväntat resultat och då väljer att gå
sina egna vägar. Då kan det kännas tryggt
att använda sig av motiverande samtal för
att reda ut vem som har ansvar för vad på
ett konstruktivt och tydligt sätt, säger Petter
Malmborg, barnläkare.
Rollspel om svåra frågor
Kursledare Annika Brinkberg Lapidus, barnläkare och Barbro Hägg, socionom. Verksamma på Hälsomottagningen i Södertälje.
Cecilia Zetterström, gastroenterolog och
Britta Parwén, undersköterska
people change” som utkom 2012.
Motiverande samtal genomsyras av övertygelsen om vikten av personens/patientens
rätt till självbestämmande samt tilltron till
individens egen kraft till förändring.
– Det är inte helt ovanligt att vården och
patienten med sina anhöriga har kommit
överens om vissa saker, men så visar det sig
att informationen eller överenskommelsen
ändå inte har nått fram. Därför är motiverande samtal en bra metod eftersom man
utgår från patientens behov och förutsättningar och stämmer av informationen. Om
inte patienten känner sig förstådd och respekterad av vårdpersonalen, är det svårt att
få en djupare kontakt och uppnå bra resultat.
Patienten behöver känna att vården bryr sig
om hur det går och att det finns ett äkta
engagemang, säger Sara Wallin, specialistsjuksköterska barn och ungdom.
Det är dock inte alltid enkelt att möta föräldrar som är ovana vid ett undersökande
förhållningssätt. Många vill gärna ha färdiga lösningar och klara besked och är inte
bekväma med att reflektera kring de öppna
frågor som ställs.
– Det landar inte alltid mjukt hos föräldrarna när de inser att de har ansvar för vissa
delar som sjukvården inte kan ta ansvar för.
Det kan också vara svårt för oss som vård-
Det tredje utbildningssteget avslutades med
ett rollspel där en läkare och en barnsjuksköterska fick agera föräldrar som i möte med
vårdpersonalen fick samtala om sin situation, sina behov och sin syn på den fortsatta
vården och behandlingen.
– Vi som vårdpersonal räknar med att
föräldrar vill och kan vara delaktiga, men så
är det inte alltid. Alla föräldrar har av olika
skäl inte förmågan att knyta an till sina barn
på ett bra sätt. Det kan också handla om att
föräldrar inte alltid förstått sin roll eller att
de förnekar att barnet har en svår sjukdom,
säger Cecilia Zetterström.
I den efterföljande diskussionen var det
flera av deltagarna som upplevde att de fick
ett bra stöd och en bra vägledning av metoden. Genom att nyfiket och på ett empatiskt
sätt undersöka föräldrarnas behov och förutsättningar fick de en djupare förståelse för
föräldrarnas känslor av rädsla, otillräcklighet,
ensamhet och vilsenhet.
– Ibland känner inte alltid vårdpersonalen
till hela bilden. Det är väl en lärdom från den
här utbildningen, att hur viktigt det är att vi
som vårdteam fångar upp olika signaler och
delar med oss av information för att få en
bättre helhetsbild, säger Petter Malmborg.
Ibland kan dock föräldrar reagera mot det
öppna och undersökande förhållningssättet
och uttrycka känslor som: ”Inte nog med att
doktorn inte vad han ska göra, han vet heller
inte vad han ska prata om”.
– Här handlar det om att bekräfta och
låta patienten få uttrycka sina känslor och
att man som behandlare fortsätter att lyssna
och undersöka vad som kan ligga bakom
patientens eventuella frustration och vilka
förväntningar som patienten har, säger
Annika Brinkberg Lapidus.
Vid motstånd kan en vanlig reaktion vara
att vilja övertyga patienten till förändring.
Men det är inte särskilt verksamt, menar
hon.
Det handlar i stället om att exempelvis
undvika att gå in i kamp, att undvika rättelser, att inte gå för fort fram, att använda ett
aktivt lyssnande, att förmedla en reflektion
så att patienten känner sig bekräftad och att
stödja patientens självtillit.
– Alla är inte beredda att ta ansvar och har
en låg beredskap till förändring. Fokus bör
då vara att väcka ett intresse för att överväga
en förändring. Det kan till exempel vara
att erbjuda information som kan bidra till
patienten känner sig motiverad, men det
räcker sällan.
Det krävs också, menar Annika Brinkberg
Lapidus, en djupare förståelse för patientens
situation, uppfattning om vad som är viktigt
och rätt och vilka erfarenheter som finns.
Hur väl stämmer den nuvarande situationen
med patientens uppfattning om hur hen vill
ha det?
Genom ett aktivt lyssnande och ett respektfullt utforskande kan viktig kunskap
fångas upp. Har patienten till exempel erfarenhet av tidigare upplevda misslyckanden
kan det vara ett starkt skäl till att inte vilja
försöka igen. Hur ser patientens behov, vilja
och förmåga till förändring ut, och vilka
åtaganden är patienten beredd att ta?
– Utgångspunkten i motiverande samtal
är patientens erfarenheter, värderingar och
prioriteringar i förhållande till den förändring som kan vara aktuell. Verktygen är
bekräftelse, öppna frågor, reflektioner och
sammanfattningar, säger Annika Brinkberg
Lapidus.
Träning ger färdighet
Som med många andra kunskaper krävs träning och en genomtänkt långsiktig strategi
för att vidmakthålla och utveckla färdigheter
i MI.
Henrik Arnell är chef för sektionen som
har mottagningar i Solna och Huddinge.
– Det är cirka 20 kilometer mellan sajterna och det är en utmaning i sig. Jag har
varit sektionschef i ett år och inser alltmer
att kommunikation är en stor och viktig del
av mitt arbete. Goda relationer förutsätter
en god kommunikation. Den medicinska
kunskapen tar jag för given hos mina medarbetare. Många är högt meriterade och är
på en hög medicinsk kunskapsnivå. Men när
det gäller kunskaper och färdigheter i hur vi
kommunicerar med varandra finns det mer
vi kan lära, säger Henrik Arnell.
Chefskap är inte det svåra, menar han, den
stora utmaningen är att utveckla ett ledarskap som motiverar och stimulerar medarbetare. Och att lyckas skapa en gemensam
organisationskultur som alla medarbetare
kan relatera till.
Det finns en risk, menar han, att frågor
kring kommunikation inte riktigt tas på
allvar i en högspecialiserad sjukvård. Många
föräldrar upplever att de får en fantastisk
11
medicinsk vård, men att vissa frågor ibland
faller mellan stolarna eller lämnas kvar obesvarade.
– Motiverande samtal tillhandahåller en
metodik och tekniker som skapar trygghet
i mötet och inger vårdpersonal modet att
våga lyssna och bolla svåra frågor. Jag skulle
vilja säga att det ger en säkrare sjukvård när
patienter bjuds in och får tillfälle att reflektera kring viktiga frågor som rör exempelvis
ansvar kring behandling och medicinering,
säger Henrik Arnell.
Han har själv gått utbildningar i såväl ledarskap som i motiverande samtal och upplever att han ibland blir påmind om hur lätt
det är att ta den snabbaste vägen till förståelse
när tiden är knapp och kraven på sjukvårdsproduktion är höga.
– Jag brukar ta med mig en lathund som
hjälper mig att träna teknikerna. Det tar i
regel inte så mycket mer tid att våga lyssna,
vara lyhörd och låta patienten ta mer plats.
Ett auktoritärt förhållningssätt där läkaren
håller i taktpinnen, kan vara ett försvar för
att väja undan från de svåra frågorna. Jag
märker själv hur jag numera lämnar mer
utrymme och plats i mötet med patienten
och med medarbetare, men också i samband med föreläsningar. Tidigare kunde jag
peppra åhörarna med dussintals powerpointbilder, det gör jag inte längre. Jag har dragit
ned på antalet bilder för att stimulera till ett
mer aktivt deltagande, säger Henrik Arnell.
skattad bland personalen, menar Christina
Wahlstedt, chefssjuksköterska.
– Metoden är spännande och en påminnelse om hur vi kan vidareutveckla våra
samtal med barn, unga och deras anhöriga.
Jag ser det som att vi får en chans att förstärka det som redan är bra och även får
tillgång till nya verktyg och tekniker som är
användbara i mötet med våra patienter för
att bättre förstå deras verklighet, förväntningar och mål.
Christina Wahlstedt arbetar mycket med
nutrition och med barn som av olika anledningar inte vill eller kan äta; det kan vara
barn som genomgått en levertransplantation
och barn som är glutenintoleranta.
– Det nyfikna förhållningssättet i motiverande samtal ger oss möjlighet att undersöka förväntningar, mål och vad som kan
åstadkommas.
De frågor och problem som tas upp i
mötet mellan sjukvården, patienter och
anhöriga kan ibland vara svåra att hantera.
– Vi möter många olika slags familjer.
Vissa är arga och besvikna över olika saker
och som lägger ansvaret utanför sig själva.
Vi har också familjer som inte vill acceptera
den situation som är, eller som inte vill följa
rekommendationer. Vi är vana vid att hantera den här sortens utmaningar, men ibland
kan det vara svårt för elever eller nyutbildade
att hantera dessa situationer utan att blanda
ihop sig med den problematik de möter.
Vägledande principer vid MI
Användbara tekniker
Utbildningsinsatsen har varit mycket upp-
Eva Nordin
MI-‐andan •
•
•
•
•
Visa empati
Utveckla diskrepans
Undvika argumentation
Motstå rättningsreflexen
Stödja självtillit
Fakta, Motiverande samtal, MI:
Samarbete Absolut värde Medkänsla Affirma3on Framkallande Acceptans
Autonomi Ackurat Empa3 Miller & Rollnick 2013 12
Motiverande samtal används i rådgivning
och behandling för att underlätta förändringsprocesser. Metoden utvecklades
ursprungligen för att behandla alkoholproblem, men används idag generellt i
rådgivning och behandling som rör livsrelaterade faktorer när det gäller alkohol,
tobak, droger, kost, fysisk aktivitet och
spelberoende.
Det har gjorts mer än 200 randomiserade, kontrollerade studier om MI och det
finns starka bevis för att MI är en effektiv
behandlingsmetod, speciellt vid alkohol-,
tobak och narkotikamissbruk, men även
vid andra beteendeförändringar.
Det finns inte ännu lika stark evidens för
att MI förändrar kostvanor eller fysisk aktivitet, fler studier behövs.
Källa: SBU
Den första biosimilara monoklonala antikroppen (mAb)
för användning inom gastroenterologi
... ett nytt perspektiv
INFLECTRA™ (Infliximab) är världens
första biosimilara mAb.
Inflectra™ (Infliximab) är en TNF-hämmare, 100 mg pulver till
koncentrat till infusionsvätska, lösning. (R x, F, SmPC juni 2015).
Doseringen varierar för de olika indikationsområdena:
• Reumatoid artrit
• Psoriasisartrit
• Ankyloserande spondylit
• Psoriasis
• Crohns sjukdom (även fistulerande)
• Ulcerös kolit
• Crohns sjukdom hos barn*
• Ulcerös kolit hos barn*.
Kontraindikationer: Patienter med anamnes på överkänslighet
mot infliximab, mot andra murina proteiner eller mot något av
hjälpämnena. Patienter med tuberkulos eller andra allvarliga infektioner såsom sepsis, abscesser, och opportunistiska infektioner.
Patienter med måttlig eller svår hjärtsvikt (NYHA klass III/IV).
Övrigt: Patienter ska testas för HBV och TB-infektion innan
behandling
med Inflectra påbörjas
samt följas noggrant avseende
gastrokuriren
1 · 2015
infektion efter insatt behandling. Risk för att utveckla lymfom eller
andra maligniteter hos patienter behandlade med TNF-hämmande
medel kan inte uteslutas. Regelbunden hudundersökning rekommenderas, särskilt hos patienter med riskfaktorer för hud-cancer.
Kvinnor i fertil ålder måste använda lämpliga preventivmedel för
att förhindra graviditet och fortsätta att använda dem i minst
6 månader efter den sista behandlingen med Inflectra.
*Inflectra är avsedd för behandling av svår aktiv sjukdom hos pediatriska
patienter mellan 6 och 17 år som svarat otillräckligt på konventionell
behandling eller har intolerans eller kontraindikationer mot sådan
behandling. Inflectra har inte studerats hos patienter yngre än 6 år med
ulcerös kolit eller Crohns sjukdom.
R x, F: Baserat på produktresumé juni 2015.
Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning.
Rapportering av biverkningar: Om du får biverkningar, tala med
läkare, apotekspersonal eller sjuksköterska. Detta gäller även biverkningar som inte nämns i denna information. Du kan också rapportera
biverkningar direkt (se detaljer nedan). Genom att rapportera biverkningar kan du bidra till att öka informationen om läkemedels säkerhet.
Läkemedelsverket, Box 26, 751 03 Uppsala,
www.lakemedelsverket.se
För ytterligare information om bl.a. effekt och säkerhet, förpackningar
och pris, se produktresumé på www.fass.se respektive www.tlv.se
Innehavare av godkännande för försäljning: Hospira UK Limited,
Horizon, Honey Lane, Hurley, Maidenhead, SL6 6RJ, Storbritannien.
Svensk representant: Hospira Nordic AB,
Box 34116, 100 26 Stockholm.
Tel. 08 - 672 85 00. info.se@hospira.com
13
SEADIFX_GASTRO_okt2015
Inflectra har visat likvärdig effekt, säkerhet
och kvalitet som referensläkemedlet Infliximab.
Colonoscopy course
Colonoscopy
course
New developments that change our daily practice
LEVERKONGRESSEN PER LUNDBLAD
New developments
developments that
that change
change our
our daily
daily practice
practice
New
Karolinska University Hospital
Karolinska
University
Hospital
Stockholm,
Sweden
Karolinska
University
Hospital
Stockholm,
Sweden
Tuesday, 8th
March 2016
9am-4pm
Stockholm,
Sweden
Tuesday, 8th
8th March
March 2016
2016 9am-4pm
9am-4pm
Tuesday,
Participants: gastroenterologists, surgeons,
endoscopist gastroenterologists,
nurses, endoscopy assistents
Participants:
gastroenterologists,
surgeons,
Participants:
surgeons,
endoscopist nurses,
nurses, endoscopy
endoscopy assistents
assistents
endoscopist
Se program: www.svenskgastroenterologi.se
14
The course will be preceded by live demonstrations
on
techniques,
characterisation,
Thecolonoscopy
course will be
precededlesions
by live demonstrations
The
course
willon
bethe
preceded
by live
demonstrations
EMR
and ESD
7th March
1-4pm
on colonoscopy
techniques,
lesions
characterisation,
on colonoscopy techniques, lesions characterisation,
EMR and ESD on the 7th March 1-4pm
EMR and ESD on the 7th March 1-4pm
VIDEOKAPSELENDOSKOPI GABRIELE WURM JOHANSSON OCH ERVIN TOTH
Första skandinaviska kursen i
videokapselendoskopi i Malmö
Videokapselendoskopi är en viktig del i
utredningen av gastrointestinala sjukdomar. Den trådlösa metoden att undersöka
tunntarmen med hjälp av en liten kapsel
med integrerad kamera presenterades
första gången i år 2000 och har sedan
dess etablerats som oumbärlig metod i
diagnostik och kartläggning av patienter
med bl a Crohns sjukdom, obskyr gastrointestinal blödning och kronisk järnbristanemi.
art föreläsningar och fallbeskrivningar för
de viktigaste användningsområdena. I samband med hands-on träningssektioner kunde
deltagarna interaktivt träna på utvalda fall
och diskutera fynden med experterna.
Deltagarna, både sjuksköterskor och
läkarna, var mycket nöjda och skärskild
kursens pedagogiska uppläggning samt den
praktiska kursdelen uppskattades.
Kursen var den första av en årligen plane-
rade återkommande utbildning inom videokapselendoskopi för att öka kompetensen
och bemöta det ökande kravet och utbildningsbehovet inom området. Kommande
kurser kommer att annonseras både på SGFs
hemsida och i Gastrokuriren.
Gabriele Wurm Johansson
Ervin Toth
D
en första skandinaviska kursen
i videokapselendoskopi genomfördes 1-2 oktober 2015 i Malmö.
Kursfakulteten bestod av Ervin Toth, Gabriele Wurm Johansson och Artur Nemeth
(Endoskopienhet, Gastrokliniken, Skånes
Universitetssjukhus Malmö) samt Dr.
Martin Keuchel (Bethesda sjukhuset Hamburg, Tyskland).
Syftet med kursen var att erbjuda deltagarna en introduktion till videokapselendoskopi med både teoretisk undervisning
och praktisk träning. Kursen, som hölls på
engelska, innehöll teori kring indikationer,
kontraindikationer och komplikationer av
en kapselundersökning samt state-of-the-
Deltagarna
15
BENGT IHRE-STIPENDIUM BJÖRN LINDKVIST
Bengt Ihre-stipendium 2016
Nu ledigförklaras stipendium ur Bengt
Ihre-fonden om 100 000 kr. Stipendiesumman kan fördelas på ett eller flera stipendier.
S
samt nuvarande ordförande i SGF. Ansökan ska innehålla beskrivning av planerad
forskningsverksamhet med kostnadskalkyl
om max 3 A4-sidor och curriculum vitae.
För ytterligare information kontakta Björn
Lindkvist, vetenskaplig sekreterare, Svensk
Gastroenterologisk Förening. E-post: bjorn.
lindkvist@vgregion.se.
tipendierna är avsedda för vetenskapliga projekt inom den kliniska patientnära forskningen, som lön för pre- eller
postdoktoral vetenskaplig utbildning företrädesvis utomlands eller för metodutvecklingsarbete vid utländsk institution.
Stipendiet utdelas till läkare/forskare,
vilka är medlemmar i Svensk Gastroenterologisk Förening och delas ut i samband med
Svenska Gastrodagarna i Visby, 11-13/5, 2016.
Ansökan
Ansökan, som inte kräver särskilt formulär,
skickas via e-post till Björn Lindkvist och
skall vara honom tillhanda senast den 21
februari 2016. Ange ”Ihre-stipendium 2016”
som ämne i e-postmeddelandet.
Stipendiekommittén utgörs av föregående
BENGT IHRE RESEARCH FELLOWSHIP
Utvecklingen inom medicinsk forskning går idag mot ett ökat
behov av samverkan och samarbete för att därigenom samla
kompetens, resurser och patientkohorter. Bengt Ihre Research
Fellowship är en strategisk satsning inom Bengt Ihres Forskningsfond för att stärka svensk gastroenterologisk forskning
genom ökad nationell samverkan och nätverksbyggande. Bengt
Ihre Research Fellowship ger möjlighet till stöd för kliniska
forskningsprojekt under två års tid inom gastroenterologi och
gastrokirurgi.
VAD INNEBÄR ETT FELLOWSHIP?
Ett forskningsstöd genom Bengt Ihre Research Fellowship ger
stöd till en läkare och klinisk forskare efter disputation att med
handlednings- och forskningsresurser kunna utföra kliniska
studier på sin hemklinik i samarbete med de inom Fellowshipprogrammet relaterade universiteten och etablerade nätverk.
Fellowshipet inkluderar även personlig utveckling, ledarskap och
gemensamma vidareutbildningsaktiviteter. Stipendieprogrammet
individualiseras efter sökande och kan komma att inkludera
del av lön samt finansiera de till projektet knutna kostnaderna
såsom statistikkonsult-tjänster, etiktillstånd, laborativa resurser
och analyser, forskningssköterskor, med mera som krävs på plats.
Projektperioden är två år.
16
AnnonsUtlysning2014.indd 1
UTLYSNING
Vem söker? Disputerad läkare med minst påbörjad specialisttjänstgöring inom gastroenterologisk eller gastrokirurgisk specialitet. Sökande ska ej ha uppnått docentnivå. Endast medlemmar
i Svenska Läkaresällskapet är behöriga att söka. Tidsgräns för
sökande efter disputation 10 år, undantag för föräldraledighet.
För vilken period? Fellowship-programmet löper under två år
och ska vara förenat med klinisk tjänstgöring. Fellowperioden för
denna utlysning startar 1 september 2016.
När? Sista ansökningsdag är 1 februari 2016.
Hur? Ansökan som ska skrivas på svenska ska innehålla:
Komplett kontaktinformation
Personlig motivering till sökt Fellowship
(inklusive kontaktuppgifter till två referenspersoner)
Kort CV (max 2 sidor)
Forskningsprogram (max 5 sidor inklusive referenser) ska
innehålla rubrikerna: Projekttitel, Vetenskaplig sammanfattning,
Övergripande mål, Frågeställning, Bakgrund, Projektbeskrivning,
Etiktillstånd, Budget, Framtidsplaner.
Resursintyg från verksamhetschef (exempel finns på hemsidan)
Ansökan skickas elektroniskt i PDF-format som ett dokument till:
info@ihrefellowship.se
Läs mer om programmet och ansökan på www.ihrefellowship.se
•
•
•
•
•
2015-10-13 15:17
För
vuxna patienter med måttlig till svår ulcerös kolit
ABSTRACT GASTRODAGARNA
STYRKA SOM HÅLLER1,2
torsdag
fredag
lördag
söndag
1
2
3
4
måndag
tisdag
onsdag
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
Simponi® - den första och enda subkutana
TNF-hämmaren med dosering var fjärde vecka*
För kontinuerlig klinisk effekt vid behandling av ulcerös kolit1,2
Simponi® (golimumab) är en TNF-hämmare, 50 mg och 100 mg injektionslösning i förfylld injektionspenna och förfylld spruta, Rx,
SPC 2014/06. Ingår i förmånen. Doseringen varierar för de olika indikationsområdena.
Indikationer: Simponi används hos vuxna när svaret på tidigare sjukdomsmodifierande läkemedel varit otillräckligt för följande
inflammatoriska sjukdomar; måttlig till svår aktiv reumatoid artrit (även MTX-naiva med svår aktiv, progredierande RA); aktiv och
progredierande psoriasisartrit; svår aktiv ankyloserande spondylit; samt måttlig till svår aktiv ulcerös kolit.
Övrigt: Patienter ska testas för HBV och TB-infektion innan behandling med Simponi påbörjas samt följas noggrant avseende
infektion efter insatt behandling. Risk för att utveckla lymfom eller andra maligniteter hos patienter behandlade med TNFhämmande medel kan inte uteslutas. Regelbunden hudundersökning rekommenderas, särskilt hos patienter med riskfaktorer för
hudcancer. Kvinnor i fertil ålder måste använda lämpliga preventivmedel för att förhindra graviditet och fortsätta i min 6 månader
efter avslutad behandling.
För fullständig information vid förskrivning samt priser och förpackningar se www.fass.se
*Efter induktionsbehandling vecka 0 och 2.
1. SIMPONI SPC okt 2013, Humira SPC sep 2013, www.fass.se.
2. I underhållsstudien bedömdes patienternas sjukdomsaktivitet för ulcerös kolit med partiell Mayo-poäng var 4:e vecka för att kontrollera om deras effekt kvarstod
över tid (ev. uteblivet behandlingssvar bekräftades med endoskopi). Primär endpoint: 47,0% av de patienter som behandlades med SIMPONI 50 mg och 49,7% av
de patienter som behandlades med SIMPONI 100 mg uppvisade ett kontinuerligt kliniskt svar vid varje bedömning fram till vecka 54 jämfört med 31,2% av de som
endast fick induktionsbehandling (p = 0,01 resp p < 0,001). Sandborn W J et al, Gastroenterology. 2013 Jun 14. Epub.
SIMPONI registered trademark of Johnson & Johnson
08-578 135 00
17
09-16-GAST-1131637-0000 sep 2014
Kontraindikationer: Överkänslighet mot den aktiva substansen eller mot något hjälpämne. Aktiv tuberkulos (TB) eller andra svåra
infektioner såsom sepsis och opportunistiska infektioner. Måttlig eller svår hjärtsvikt (NYHA klass III/IV).
Ursofalk 500mg
Ursodeoxicholsyra
®
Filmdragerade tabletter
Dosering en gång dagligen vid långtidsbehandling
Patienten behöver endast ta EN tablett (500 mg)
istället för två kapslar (250 mg)
Tabletten är inte större än kapseln och har brytskåra
Ursofalk® (ursodeoxicholsyra): ATC-kod: A05AA02. Receptbelagd. Ingår i förmånssystemet. Indikation: För upplösning av symtomatiska röntgenotäta gallstenar i gallblåsan med
eller utan föregående extrakorporeal stötvågslithotripsi. Gallstenarna bör ha en diameter mindre än 15 mm. Gallblåsan ska fungera trots gallstenen(arna). Primär biliär cirrhos av
grad I-III. Förpackningar: Kapsel, hård 250 mg 100 st, filmdragerad tablett 500 mg 50 st och oral suspension 50 mg/ml 250 ml. För fullständig information se www.fass.se. Datum
för översyn av produktresumén: 2014-12-17.
18
Meda AB. Box 906 170 09 Solna. Tel. :08 630 19 00. info@meda.se • www.medasverige.se • www.magakuten.se
1 5 5 2 . 1 2 . s e p t . 2 0 1 5 . G a s t r o k u r. n r 5
MAG- TARMFONDEN PER LUNDBLAD
UEG PER LUNDBLAD
United European
Gastroenterology Week 2015
I oktober genomfördes Europas största –
och som också är ett av världens två största – gastroenterologiska möten i Spanien.
Mer än 13.200 deltagare kom till Barcelona för årets upplaga av UEG Week.
U
nder den första sessionen, hälsade
Prof Magnus Simrén, ordförande
för UEGs vetenskapliga kommitté,
samtliga välkomna.
Generella kvalitetsåtgärder behövs
Den första föreläsaren under denna session
var Prof Evelien Dekker, som talade om
koloskopins viktiga roll för prevention och
diagnos av kolorektalcancer.
– Koloskopi är guldstandard för diagnos
av kolorektalcancer och dess förstadier, sa
Prof Dekker.
I samband med koloskopin kan man även
idag göra histopatologiska bedömningar och
utföra vissa terapeutiska behandlingar.
– Ändå är inte koloskopi perfekt. Förutom
att man aldrig kan lita på resultatet till 100
%, finns det en risk för överbehandling,
metoden är invasiv och medför en börda
för patienten och innebär en viss risk. Dessutom är koloskopi förenat med en relativt
hög kostnad, underströk hon.
Därför är det viktigt med kvalitet. Det har
skett mycket inom kvalitetsområdet – framför allt har tekniken gått framåt – ändå finns
det fortfarande en hög rate av missade polyper. Så hur ska man förbättra detta faktum?
– Det behövs generella kvalitetsåtgärder:
Avancerad endoskopisk imaging för detektion och karaktärisering samt avancerade
endoskopiska tekniker för en bättre exponering av dold mukosa, sa Prof Dekker.
Riskprofilera vid screening
Mellan 15 och 30 % av alla kolorektalcancer kommer från sågtandade polyper (serrated adenomas). Men endoskopister har
ofta svårigheter med dessa polyper – med
att upptäcka dem, att karaktärisera dem, att
förstå deras maligna potential och hur de
ska behandlas. Det gäller även för patologer,
fortsatte Prof Dekker.
– Detektionsraten för sågtandade polyper
varierar mellan 17 och 47 %.
Det finns generella problem med hur
avancerade koloskopiska framsteg används
och beskrivs i vetenskaplig litteratur.
– Var uppmärksam på att det kan finnas
en bias – eftersom det inte går att blinda
studierna. Läs därför beskrivningen om vilka
metoder man använt noga, uppmanade hon.
Under det sista årtiondet har det kommit
många nya tekniker för avancerad imaging
vid endoskopi.
– Vi kan använda dessa för att upptäcka
neoplasier. ESGE har publicerat guidelines
för detta.
Prof Dekker avslutade med att tala om
risken för överbehandling, och ansåg att vid
screening bör man inför koloskopi preselektera patienter med FIT (fecal immunochemical test) alternativt riskprofilera med
någon annan, mindre invasiv, metod.
– Koloskopi som en del av uppföljningen
bör ske hos patienter som har en påvisad,
förhöjd risk. Vi kan se fram emot många fler
biomarkörer och avföringstest i framtiden.
Men här behövs mer forskning.
Prof Dekker avslutade med att säga att hon
tror att vi i framtiden kommer att se ett skifte
från dagens diagnostiska endoskopi till en
ökad användning av terapeutisk endoskopi.
– Då kommer vi att ägna oss endast åt de
relevanta lesionerna, var hennes summering.
Evelien Dekker
Asymptomatiska perforationer associerade med cancer
Dr Edmund Darbyshire tilldelades Top
Abstract Prize under samma session. Priset
är på 10.000 Euro, och ska gå till forskning.
Dr Darbyshire hade undersökt perforationer
som uppstått i det engelska screening-programmet för kolorektalcancer. Studien är
den hittills största i Europa som beskriver
post-koloskopiska perforationer avseende
förekomst, handläggning och utfall.
– Den övergripande perforationsraten vi
fann låg på 0,06 %, vilket ligger i linje vad
19
UEG PER LUNDBLAD
man funnit vid andra, liknande undersökningar. När det var möjligt att behandla med
endoclips, var dessa framgångsrika i 83,3 %
av fallen, sa Dr Darbyshire.
Studien fann även att asymptomatiska,
radiologiskt upptäckta perforationer var
associerade med kolorektalcancer. Detta
beror troligen mer på cancerns invasiva
natur, än på biopsin.
Över hälften av patienter som lades in på
sjukhus för perforation opererades, och lite
mer än en fjärdedel av dessa lämnade sjukhuset med stomi.
– Endast de som genomgick kirurgi
utvecklade post-perforationsmorbiditet, och
fick läggas in för intensivvård.
Studien slog också fast att sigmoideum-perforation var vanligast och signifikant associerad med stomi i händelse av
operation.
NASH
Nytt hopp för patienter med fatty liver disease,
var rubriken på ett föredrag som gavs av Dr
Arun J Sanyal.
NASH (non-alcoholic steatohepatit) är
den vanligast förekommande leversjukdomen i västvärlden, och incidencen är ökande,
slog Dr Sanyal inledningsvis fast.
– 15 - 20 % utvecklar fibros. NASH utgör
alltså en stor börda för samhället. Det föreligger även en ökad risk för kardiovaskulär
sjukdom och levercancer för dessa patienter.
Man har nu insett att NASH är en heterogen sjukdom, och att fibros är en bra markör,
fortsatte han.
Patienterna kan indelas i tre kategorier
– låg risk, mellan- och hög risk. Låg risk
karaktäriseras bl.a. av fibroscan under 5 kps,
6 - 15 kps utgör mellanrisk och högre än 15
kps är hög risk.
Handläggandet börjar alltid med patientens levnadsvanor – det utgör en hörnsten,
påpekade Dr Sanyal.
– Viktnedgång är starkt associerat med en
förbättring av histologiska parametrar hos
patienter med NASH efter 52 veckor av livsstilsmodifikation, sa han.
När det gäller läkemedelsbehandling har
vitamin E och pioglitazone visat resultat
för NASH, och nya data visar att vitamin
E inte leder till ökad risk för kardiovaskulära händelser – trots att man tidigare trott
motsatsen.
– Vad väntar framöver? Den mest intressanta specifika gallsyran för behandling är
just nu obetholicolsyra. FLINT-studien har
visat mycket intressanta data. Men det pågår
mycket, flera andra läkemedel går nu in i Fas
20
III-prövningar. Det är ett spännande område
– totalt pågår just nu 106 studier på NASH,
konstaterade Dr Sanyal.
Största studien i väst om ESD
Endoskopisk submukosal dissekering (ESD)
är ett effektivt sätt att ta bort stora kolorektala polyper en bloc. Tekniken är dock mer
vanligt förekommande i Asien, jämfört med
Europa.
ESD möjliggör borttagande av stora polyper utan storleksbegränsning och tumörer i
tidigt stadium med växt begränsad till den
ytliga delen av submukosan. Man kan undvika att fragmentera stora polyper, vilket är
vanligt vid en annan typ av polypresektion
- endoskopisk mukosaresektion (EMR).
Det är dock en svår teknik att lära sig,
dessutom är risken för komplikationer –
framför allt tarmperforationer – högre än
vid EMR. Men ESD bedöms som en lovande
minimalinvasiv behandling.
Vid ett symposium som ägnades åt ESD,
presenterade Henrik Thorlacius den största
studien på ESD som genomförts i väst. Studien syftade till att beskriva implementeringen av kolorektal ESD vid SUS i Malmö.
– Mellan januari 2014 och april 2015 blev
sammanlagt 287 patienter med kolorektala
lesioner, större än 2 cm, remitterade till
endoskopienheten vid SUS i Malmö, berättade Henrik.
Alla dessa patienter koloskoperades,
och 101 av dessa (48 kolon och 53 rektum)
bedömdes vara lämpliga för ESD. 10 patienter hade avancerad makroskopisk cancer, och
5 bedömdes som för svåra fall för ESD. Dessa
15 patienter skickades till kirurgi. De återstående 171 patienterna genomgick EMR.
– Fyra fall av invasiv cancer genomgick
ESD p.g.a. hög komorbiditet, som uteslöt
kirurgi, eller p.g.a. oväntat fynd, fortsatte
Henrik.
53 % av alla ESD-fall fick sin behandling
utan att behöva läggas in. ESD-proceduren
var standardiserad, och inkluderade konsekvent användande av ”transparent hood” och
”flush knife”.
Effektiv metod
De komplikationer man rapporterade var 5
perforationer, vilket innebär en perforationsrate på 4,9 %. 2 av dessa handlades konservativt, och de andra 3 behandlades akut med
kirurgi som följdes av en återhämtning utan
andra incidenter.
– Ingen peroperativ blödning som hade
någon betydelse för behandlingen inträffade,
sa Henrik.
Två fall (2 %) av postoperativ blödning
Rebecca Fitzgerald
UEG PER LUNDBLAD
handlades konservativt, med en förlängd
sjukhusvistelse.
I sin sammanfattning underströk Henrik
att studien representerar det största materialet på kolorektal ESD i västländerna som
finns i litteraturen.
– Våra resultat bekräftar att ESD är en
effektiv metod för en bloc-resektion av stora
kolorektala adenom och tidig cancer. Att
implementera ESD är möjligt i Europa
efter att ha genomfört ordentlig utbildning,
noggrann patientselektion samt en standardiserad procedur för ESD, var Henriks
konklusion.
Förbättrad riskprofilering förhindrar
många fall av gastrointestinal cancer
Adenocarcinom i matstrupen är ett viktigt
område inom sjukvården där vi för närvarande inte lyckas så bra, konstaterade Prof
Rebecca Fitzgerald vid ett annat symposium.
– Vi ser en sexfaldig ökning av antalet fall,
och ökningen fortsätter. Utfallet är ofta dåligt
– men om vi kunde diagnostisera tidigare
skulle det bli mycket bättre, förklarade hon.
Det är en cancerform där man idag har en
allt bättre uppfattning om hur den framskrider. Och det finns behandling – Prof Fitzgerald presenterade två studier på endoskopiska
sådana, som besparar patienten kirurgi.
Däremot - om cancern sprider sig till lymfkörtlarna - är prognosen kraftigt försämrad.
– Vi vet från amerikanska studier att
endast cirka 7 % av patienter med denna
cancerform upptäcks med de metoder för
screening som vi använder idag. Vår teori
är att man har ett felaktigt tillvägagångssätt,
och vi föreslår en annan approach för riskstratifiering, fortsatte hon.
Frågan är idag varför fler patienter inte
upptäcks i tid. Enligt Prof Fitzgerald beror
det främst på att patienterna med risk (halsbränna, fetma och familjehistorik) inte söker
läkare för sina symptom förrän det är för
sent.
– Endoskopi är invasivt och dyrt, och 70
% av all endoskopi för halsbränna och matsmältningsproblem är normal. Vi behöver
därför ompröva och finna nya metoder för
detektion!
Snabb och säker metod för cellprover
Antoni Castells
Prof Fitzgerald berättade att de vid hennes
laboratorium utvecklat ett alternativt sätt,
tekniken kallas för Cytosponge.
Den går ut på att man sväljer en kapsel,
där en tråd är fäst som sticker ut genom
munnen efter att kapseln är svald. Kapseln
löses upp efter några minuter och släpper
ut en ”svamp” (sponge) som sedan en sjuk-
sköterska snabbt drar tillbaka upp genom
esofagus. Det tar bara ett par sekunder att
dra tillbaka den.
– Då för den med sig prover från hela esofagus, som sedan kan undersökas.
Hon visade olika bilder på cellprover som
tagits med Cytosponge, och vilka markörer
som är typiska för Barret’s cancer. Data från
mer än 2.000 patienter visar att metoden
är mycket säker – inga sidoeffekter rapporterades för Cytosponge – och att 80 % av
patienterna föredrog metoden, jämfört med
endoskopi. Sensiviteten låg mellan 79 - 95 %,
och specificiteten mellan 92 - 94 %.
Prof Fitzgerald berättade även att de håller
på att utföra riskstratifiering för cancer med
hjälp av p53-mutationer som tagits med hjälp
av Cytosponge.
– Vi håller fortfarande på att förfina dessa,
och jag känner mig mycket tillitsfull, sa hon.
Algoritm för screening vid halsbränna
Medtronic har nu tagit över Cytosponge och
planerar för en stor studie (4.000 patienter)
i Storbritannien.
– Det är det sista steget inför en klinisk
lansering.
Hon avslutade med ett förslag till ny klinisk algoritm för patienter med halsbränna:
Först screenar man med Cytosponge, om
testet är negativt, avförs patienten från screeningprogrammet. Om patienten däremot
visar positivt (c:a 10 %) gör man en riskstratifiering där man använder sig av p53-mutationstestning. Om detta värde är negativt,
bör patienten repetera Cytospongetestet var
tredje till femte år. Om det är positivt, bör
patienten genomgå endoskopi med biopsi,
och sedan behandlas med standardbehandling baserad på resultatet av undersökningen.
Viktigt var i genen mutationen sitter
Dr Antoni Castells talade om att förebygga
kolorektalcancer.
– Vi rör oss i riktning mot ett mer proaktivt förhållningssätt inom medicinen, sa han
inledningsvis.
Han sammanfattade detta med fyra ”P” prediktion, preventiv, personlig och patientinvolvering.
Denna utveckling tog fart efter år 2001,
när det mänskliga genomet blev fullt kartlagt.
– Det har möjliggjort att vi idag kan molekylärt karaktärisera DNA. Sedan använder vi
oss av den informationen för att ta itu med
olika sjukdomar.
Idag har man identifierat de flesta gener
som är involverade i polypösa och icke-pogastrokuriren 5 · 2015
21
®
Den första biosimilaren som är baserad
på en monoklonal antikropp.
Remsima® (infliximab) är ett immunsuppressivt läkemedel
som tillhör gruppen TNFα-hämmare.
Remsima är godkänd för behandling av vuxna
vid:1
• Reumatoidartrit
• Ankyloserandespondylit
• Psoriasisartrit
• Psoriasis
och för behandling av vuxna och barn från 6 år
vid: 1
• Crohnssjukdom
• Ulceröskolit
Remsima förpackning och pris
Remsima100mgpulvertillkoncentrattill
infusionsvätska,lösning:
• Remsima1-pack(varunr.069790),
pris3046,50SEK2
• Remsima3-pack(varunr.395226),
pris9139,50SEK2
Biosimilarer uppfyller samma krav på kvalitet,
säkerhet och effekt som biologiska originalläkemedel.3
Referenser:
1.Remsima,produktresumé(SPC).2.PrislistaTLVAIP,oktober2015.3.”Whatyouneedtoknow
aboutbiosimilarmedicinalproducts”–aconsensusdocument.EuropeanCommission2013.
Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning.
Remsima™ (infliximab) TNF-hämmare, 100 mg pulver till koncentrat till infusionsvätska, lösning (Rx, F). Indikation: reumatoid artrit, ankyloserande spondylit, psoriasisartrit, psoriasis, Crohns sjukdom hos vuxna och barn*, ulcerös
kolit hos vuxna och barn*. Kontraindikationer: Patienter med anamnes på överkänslighet mot infliximab, mot andra murina proteiner eller mot något av hjälpämnena. Patienter med tuberkulos eller andra allvarliga infektioner
såsom sepsis, abscesser och opportunistiska infektioner. Patienter med måttlig eller svår hjärtsvikt (NYHA-klass III/IV). Kvinnor i fertil ålder måste använda lämpliga preventivmedel för att förhindra graviditet och fortsätta att använda
dem i minst 6 månader efter den sista behandlingen med Remsima. Patienter ska testas för HBV och TB-infektion innan behandling med Remsima påbörjas. * Pediatriska patienter: Remsima är avsedd för behandling av svår
aktiv sjukdom hos pediatriska patienter mellan 6 och 17 år som svarat otillräckligt på konventionell behandling eller har intolerans eller kontraindikationer mot sådan behandling. Senaste översyn av produktresumé: 2015-03-10.
För priser och ytterligare information se www.fass.se.
ORION PHARMA AB | BOX 520 | 192 05 SOLLENTUNA
TELEFON 08-623 64 40 | WWW.ORIONPHARMA.SE
UEG PER LUNDBLAD
lypösa kolorektala syndrom. Dr Castells
använde sig av screening för familjär tjocktarmspolypos (FAP) som ett exempel.
– Om man konstaterar en identifierad
genetisk mutation, kan vi erbjuda genetisk
testning. Om denna visar sig vara negativ,
exkluderas patienten från screeningprogrammet. Om det är positivt, erbjuder vi
koloskopi varje år. Finner man då polyper,
utförs även gastroskopi, DT buk med kontrast och i en del fall MR. I flertalet fall leder
resultaten till en rekommendation att utföra
profylaktiskt prokto-kolektomi.
Han påpekade också att det har betydelse
var i genen själva mutationen sitter.
– Befinner den sig i mitten av genen, vet vi
att det är associerat med aggressiv sjukdom.
Ny bildförstärkningsteknik
Blue Light Imaging (BLI) är en ny teknik
inom endoskopi. Teknologin adderar en
annan ljuskälla, som medger en bättre karaktärisering av kärl och mukosans struktur.
John Mathers
Detta berättade Prof Horst Neuhaus, som
var moderator för ett satellitsymposium,
arrangerat av Fujifilm, där man beskrev
tekniken.
Prof Raf Bisschops beskrev de guidelines
som gäller idag för surveillance vid Barrett’s
esofagus.
– Använd alltid ditt bästa endoskop, helst
ett med HD. Och inspektera bättre, uppmanade han.
Data visar stora skillnader i detektion
mellan de som inspekterar mindre än en
minut jämfört med de som lägger mer än
en minut på sin inspektion vid Barrett’s.
Skillnaden i detektionsrate är fyrfaldig för
den längre inspektionstiden, förklarade Prof
Bisschops.
Prof Helmut Neumann talade om avancerad endoskopisk imaging vid IBD.
– Utmaningen vid IBD är att lesionerna
ofta är flacka – alltså icke-polypösa lesioner.
Dessutom är ofta mukosan kroniskt inflammerad. Det är därför vi behöver tekniker för
förstärkning av bilden, berättade Prof Neumann.
Ett sätt är färgad (med indigo carmine)
chromoendoskopi. Det ger bättre detektion
och karaktärisering av kolorektala lesioner.
– Men färgen täcker inte alltid undersökningsytan med ett jämnt lager. Dessutom
medför tekniken att kostnaden ökar, den tar
längre tid i anspråk och det är en påtaglig
inlärningskurva, fortsatte han.
Ny teknik för kontrastförstärkning, som
BLI, kan bidra till bättre bilder av lesioner.
Prof Neumann visade en bild av Crohns
sjukdom, tagen med vitt ljus och sedan med
BLI. Man kunde se mukosan mycket bättre
med BLI.
– Det finns därför en potential för BLI för
in vivo diagnos för hur läkningen av mukosa
framskrider, samt för att styra terapin vid
IBD, summerade Prof Neumann.
Gentester kan förbättra preventionen för
kolorektalcancer
Koloskopi i populationsbaserad kolorektalcancerscreening har sina begränsningar,
fortsatte Dr Castells.
– Det är troligen den undersökning som
har högsta sensitivitet och specificitet. Men
att erbjuda alla över 50 år en sådan undersökning är förknippat med höga kostnader.
Det är inte ofarligt. Det finns risker för perforation och blödningar.
Det är därför man i både USA och EU
försöker att hitta sätt att selektera de individer som har störst fördelar av att genomgå
screening med koloskopi.
Han berättade att man har studerat
polymorfismer, och funnit 41 varianter för
mottaglighet för kolorektalcancer i 37 loci.
– Att kombinera dessa kan fungera mycket
bra för att identifiera dem som har en hög
risk.
I sin summering sa Dr Castells att gentester kan medverka till en träffsäker prediktion
för ärftlig kolorektalcancer.
– Koloskopi är potentiellt den mest effektiva metoden för prevention av kolorektalcancer, men vi måste hitta sätt att selektera
de individer som har den största fördelen av
det – och undvika de som inte har en fördel
av koloskopi. En riskstratifiering, baserad
på individuella karaktäristika, genetisk/
genomisk profilering och användande av
biomarkörer kan komma att förbättra preventionen för kolorektalcancer, avslutade
han.
Bröstmjölksersättning har för högt
proteininnehåll
Ett annat symposium ägnades åt vilken effekt
vår föda har på gastrointestinal sjukdom.
Prof Berthold Koletzko talade bl.a. om att
kvinnor, som är överviktiga eller feta, under
graviditeten kan riskera att deras barn också
blir kraftigt överviktiga, eller obesa, under
sin levnad.
– Vi tror att barnet redan i livmodern kan
ha sin genetiska sammansättning permanent
förändrad, beroende på mammans diet, förklarade han.
Prof Koletzko förklarade detta med att
om det ofödda barnet exponeras för mycket
glukos och fettsyror, kan det orsaka permanent metabolisk omprogrammering hos
23
UEG PER LUNDBLAD
barnet som leder till livslång fetma efter
födseln.
– Ändå mer oroande är att dessa metaboliska och epigenetiska förändringar kan föras
vidare från generation till generation, vilket
har stora implikationer för sjukvården.
Att fortsätta med fysisk aktivitet och följa
en balanserad diet med begränsat intag av
socker och mättade fetter under graviditeten
kan därför vara ett effektivt sätt att reducera
en hög vikt vid födseln – som är en nyckelfaktor för att undvika fetma senare i livet.
Efter födseln är en förbättrad diet också ett
bra sätt att förebygga fetma. I en stor, kontrollerad studie genomförd i fem europeiska
länder, kunde Prof Koletzko demonstrera
att en förbättrad bröstmjölksersättning med
sänkt proteininnehåll – mer likt vanlig bröstmjölk när det gäller proteininnehåll – sänkte
fetma vid tidig ålder mellan 2 och nio gånger,
jämfört med konventionell proteinrik bröstmjölksersättning.
– Dessa resultat visar tydligt att förbättrad
nutrition och livsstil under de första 1000
dagarna av livet – inkluderat graviditet och
de två första levnadsåren – har en enorm
potential för att förbättra livslång hälsa och
välmående!
Acetylsalicylsyra skyddar mot tarmcancer
Prof John Mathers talade om sambandet
24
mellan föda och gastrointestinal cancer. Han
konstaterade att det idag finns tydlig evidens
för en koppling mellan övervikt och risk för
kolorektalcancer. Data pekar på en ökning
med 18 % relativ risk för varje 5 enheter förhöjt BMI.
– Dessutom, när det gäller män, så finns
det nu bevis för att ett ökat midjemått under
medelåldern är associerat med ökad risk för
tarmcancer, sa Prof Mathers.
Data publicerade tidigare i år visar att
det för män är viktigare att få bort fett från
midjan, än att få ner själva kroppsvikten.
Risken för kolorektalcancer ökade nästan 60
% hos män som ökade sitt midjemått med
minst 10 cm under 10 år.
– Denna ökade risk för cancer kan bero
på en ihållande inflammation hos personer
med fetma.
Patienter med Lynch syndrome har en
högre risk för kolorektalcancer p.g.a. en
nedärvd defekt i en av de gener som ger
upphov till protein som reparerar DNA
(mis-match repair enzymes). Prof Mathers
presenterade nya data som visade att för
patienter med Lynch syndrome, så ökar
risken för kolorektalcancer – för de patienter
som är obesa är risken fördubblad. Därför
är studier av ovanliga syndrom, som Lynch
syndrom, användbara som modeller för
interventionsstudier.
– Man har funnit att 2 standardtabletter
acetylsalicylsyra dagligen kraftigt sänker –
mer än 50 % – denna risk för dessa patienter.
Det hjälper oss att bekräfta teorin att det är
inflammation som driver utvecklingen av
cancer, fortsatte han.
Därför stärks de råd vi redan ger till våra
patienter – att fortsätta vara fysiskt aktiva,
äta en hälsosam diet och undvika att gå upp
för mycket i vikt, för att minska risken för
kolorektalcancer när vi blir äldre, summerade Prof Mathers.
Per Lundblad
Berthold Koletzko
NYA FUJIFILM 580/600-SERIE ENDOSKOP
Fantastisk bildåtergivning
Oöverträffad flexibilitet
NYA Fujifilm EG-580UT/UR Marknadens mest flexibla EUS-skop.
Linjärt skop med ForwardView 40° ger god överblick. 150° flexion
och möjlighet till 30° vinkling av nålen underlättar terapi. Det radiella
skopet har avböjning på hela 190°, liten ytterdiameter och 2,8 mm
arbetskanal. Lika lättskoperat som ett vanligt gastroskop.
NYA Fujifilm EG-600ZW
Gastroskop med CMOS och
135 ggr optisk zoom!
LO
GASTR
KO
NYA Fujifilm EG-600WR
Gastroskop med CMOS-chip
och inbyggd vattenjetkanal för
kristallklara gastroskopier.
S
O
Z
EU
M
OO
A
A
S
R
AL
TE
I
N
P
NYA Fujifilm
EG-580RD/EC-580RD
Gastroskop/Koloskop med
överlägsen flexibilitet. 210 grader
flexion och en kurvation på endast
35 mm ger dig full åtkomst vid
terapeutiska ingrepp.
NYA Fujifilm EC-600WL
Koloskop med Coloassist II
och CMOS-chip. Ger
smidig intubation och alla
förutsättningar för hög
detektion.
NYA Fujifilm EG-580NW2
Ett otroligt smidigt nasalt
gastroskop, nu 2,4 mm
arbetskanal för utökade
möjligheter.
DBE
NYA Fujifilm EN580T
Dubbelballong enteroskop med 3,2 mm
arbetskanal och makalös bild.
Gastro by Kungshusen
V I E R B J U 1D ·E2015
R N YA
gastrokuriren
M ÖJ LI G H ETE R
Kungshusen Medicinska
Telefon 0159–120 20
info@kungshusen.se
www.kungshusen.se
25
RESESTIPENDIER SGF
Resestipendier Svensk
Gastroenterologisk Förening SGF
SGF utlyser stipendier till Kongressresor under 2016
Härmed ledigförklaras stipendier från
SGF. Stipendierna är avsedda för resor
till vetenskapliga kongresser inom
verksamhetsområdet och på som mest
12 000:-.
Vem kan söka?
Aktiv medlem i Svensk Gastroenterologisk Förening SGF.
Ansökningsförfarande
Skriftlig ansökan på högst en A4-sida
med planerad kongressresa, målsättning med resan och kostnadskalkyl
av den planerade resan. Till ansökan
bifogas ett kort CV inklusive medlemsnummer i SGF på högst en A4-sida.
Utdelning
Beslut tas löpande i samband med
SGFs ordinarie styrelsemöte. Sökande
meddelas mailledes.
Stipendiet utbetalas mot insänd
reseräkning med verifikationer. SGF
emotser en kort reseberättelse av stipendiaten
Ansökan
Ansökan skall skickas med e-post till
SGFs vetenskapliga sekreterare Björn
Lindkvist på adressen:
bjorn.lindkvist@vgregion.se
Välkommen med din ansökan!
Styrelsen SGF
26
Hjälp din patient till
en normal matsmältning
Exokrin pankreasinsufficiens, EPI, är ett underdiagnostiserat och underbehandlat
tillstånd. Brist på matsmältningsenzymer kan leda till symtom från mage och
tarm, allt ifrån diffusa besvär till svåra fettblandade diarréer. Samtidigt ökar
risken för näringsbrist och framtida komplikationer. EPI kan alltså påverka livet
drastiskt för den drabbade.
Dina möjligheter att behandla EPI med hjälp av Creon® (pankreatin) är stora.
ATT TÄNKA PÅ:
• Har patienten rätt
diagnos?
• Tar patienten Creon®
i tillräckliga doser?*
• Tar patienten Creon®
på rätt sätt?
SECRE150021
circuscom.se
*50 000 lipasenheter/måltid
är ofta nödvändigt för att uppnå
normal nedbrytning av fettet.1
Referens: 1 (Domínguez-Muñoz E. Journal of Gastroenterology and Hepatology 26 (2011).
Creon® (F, OTC. uppdaterad SPC 2014-08-18). Beredningsform: enterokapslar. Indikation: exokrin pankreasinsufficiens med malabsorption.
ATC kod A9A1 Verksamma beståndsdelar: Creon® 10 000: pankreatin 150 mg (motsvarande Eur Ph enheter: lipas 10 000, amylas 8 000 och
proteas 600). Creon® 25 000: pankreatin 300 mg (motsvarande Eur Ph enheter: lipas 25 000, amylas 18 000, proteas 1 000). Creon® 40 000:
pankreatin 400 mg (motsvarande Eur Ph enheter: lipas 40 000, amylas 25 000, proteas 1 600). För priser och övrig information se www.fass.se.
BGP products AB | Box 1498, 171 29 Solna
Tel 08-546 567 00 | www.abbott.se
27
sade 2016
SADE 2016
21 - 22 JANUARY, STOCKHOLM, SWEDEN
SADE 2016 Welcome to the 33rd. SADE course
In advanced
endoscopy
Colon Cancer and Education and Training in Advanced Endoscopy
21 - 22 JANUARY, STOCKHOLM, SWEDEN Colon Cancer and
Education
and Training in
Advanced
Endoscopy
COURSE VENUE:
Scandic Infra City, Kanalvägen 10,
194 61 Upplands Väsby Stockholm, Sweden
28
sade 2016
colon cAncEr AnD EDucAtIon AnD trAInIng In ADvAncED EnDoScopy
33. SADE courSE 2016 | 21.-22. januar | Stockholm | Scandic Infra City
orgAnIZIng coMMIttEE
congrESS orgAnIZAtIon:
Urban Arnelo
Fredrik Swahn
Francisco Silva
Peter Borch-Johnsen
VanHauen conferences
www.vanhauen.dk
FAculty IncluDIng:
SponSorIng coMpAnIES:
Antii Siiki
Bo Søndergaard
Charlotte Höög
Fredrik Swahn
Johanna Laukarinnen
Lars Aabakken
Marja-Leena Kylänpää
Matthias Löhr
Morten Rasmussen
Odd Helge Gilja
Per Hedenström
Peter Vilmann
Richard Ohya
Rolf Hultcranz
Thomas de Lange
Urban Arnelo and co-workers
Øyvind Holme
Adcare Nordic
Boston Scientific Nordic AB
Cook Medical
Covidien Deutschland GmbH
Fujifilm
Kebomed
Meda Sverige
Neovitalis Aps
Olympus Sverige AB
Surgical Science AB
Takeda
US Endoscopy
Vingmed AB
progrAMME IS AvAIlABlE At
www.Sade.dk
29
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!""#$%&'$()*+(",)-+"#$#%&#'!()*+! ,-(.!
.&*'+&""#$%&'$()*-+/0120'3!,4*+! ,-()!
/0&1$)&'$()+2&',-+56'78!,-*+! ,-()!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
+**69::;;;<#2&=>+<='>!
+**69::;;;<#&>+#<#2!
!
!
?=2!$01!08@=!@$01!*+#!
AB!$=C#!&#8=;<!
30
ÖVERFLYTTNING AV LÄKARUPPGIFTER EVA NORDIN
STYRELSEN SGF
EVA NORDIN
– Genom att vi tagit över ansvaret för de
stabila patienterna kan vi erbjuda en tätare
kontakt och stämma av medicinering och
eventuella
frågor
som klips
patienterna
har. bränna
I
Ska man
sätta
eller
eller använda
samband pulver
med besökeller
kan vi ta
prover
och
vad är det som gäller?
om det behövs boka in tid för läkarbesök,
säger Catharina Selin.
SGF´s STYRELSE 2015
Kom %ll Örebro och lär dig mer på Utan revir och prestige
endoskopisk hemostaskurs Tillgängligheten per telefon till mottagAllaningen
formerärav
endoskopisk
behandling
viktig.
Patienterna
får direktvid
enövre gastrointestinal blödning
Praktiska
endoskopi-övningar
på
gris
och
modell
tid då sjuksköterskan ringer tillbaka senare
Treunder
dagars
kurs,
13-15
april
2016
(onsdag
–
fredag)
dagen.
– I och med möjligheten att ta in patienKursen
har plats
försnabbt
16 deltagare
riktar sig till endoskopister med
ter akut
kan vi
göra enoch
bedömning
grundläggande erfarenhet i gastroskopi
om de behöver träffa läkare och eventuellt
läggas in på avdelningen. Vi gör även diDeltagaravgift: 8800 kronor (kursavgift + lunch och middag)
rektinläggningar av våra dagvårdspatienter
Kursledning: Malin Wickbom, Göran Ågren, Urban Arnelo och Fredrik Swahn
om det behövs. Patienterna behöver därVälkommen med din anmälan till Bengt Holmberg (medinet.holmberg@telia.com)
med inte gå vägen via akutmottagningen, revir och prestigetänkande. Det är tryggt för
patienterna och det är både utvecklande och
säger Catharina Selin.
I början, menar hon, fanns det en stor stimulerande för oss som arbetar här.
revir och prestigetänkande. Det är tryggt för
I dag har vi ett välfungerande team och vi
osäkerhet inför det nya arbetssättet och det
patienterna och det är både utvecklande och
utökade ansvaret. Men idag är alla överens ser varandra som en värdefull resurs, säger
stimulerande för oss som arbetar här.
Hanna-Lena
Viderfors.
om att vinsterna är många, såväl för patienVill du
veta mer?
I dag har vi ett välfungerande team och vi
terna som för personalen.
ser varandra som en värdefull resurs, säger
– Förutsättningen för att kunna jobba Kontakta
så
Jörgen Torp
Hanna-Lena Viderfors.
Eva Nordin
här är att det finns ett gott samarbeteEpost:
utan jorgen.torp@skane.se
Stipendier 2016
Mag-tarmfonden
Marie Carlson
Ordförande
Sekt. för Gastroent. och Hep.
Akademiska Sjukhuset
751 85 Uppsala
Tel 018-611 42 49
marie.carlson@akademiska.se
Hans Strid
Vice ordförande
Gastrosektionen,medicinkliniken
Sahlgrenska Universitetssjukhuset
413 45 Göteborg
hans.strid@vgregion.se
Björn Lindkvist
Vetenskaplig sekreterare
Medicinmottagningen
Blå stråket 5
Sahlgrenska Universitetssjukhuset
413 45 Göteborg
bjorn.lindkvist@vgregion.se
Vill
du veta mer?
Jonas Bengtsson
Kassör
Kontakta
Kirurg
klinikenJörgen Torp
SU/Östra
Epost:
jorgen.torp@skane.se
416 85 Göteborg
031-343 52 48
jonas.l.bengtsson@vgregion.se
Stergios Kechagias
Eva Nordin
Mag-Tarmfonden utlyser stipendier till gastroenterologisk forskning 2016
Hepatologiansvarig
Mag- tarmmedicinska kliniken
Universitetssjukhuset
i Linköping
581 85 Linköping
stergios.kechagias@lio.se
Stipendier Mag-tarmfonden 2015
Mag-tarmfonden 2015
Härmed ledigförklaras stipendier ur Mag-Tarmfonden. Stipendierna är avsedda
för vetenskapliga projekt inom den kliniska gastroenterologiska forskningen.
Vem kan söka?
Forskningsaktiva
medlemmar
i Svensk
Gastroenterologisk
Förening, BarnläkarMarjo Kapraali
Mag-Tarmfonden
utlyser
stipendier
till gastroenterologisk
klinisk relevans och plan för genomförande
samt kostnadskalsekreterare
föreningens
gastrosektion,
forskning
2015 Föreningen för Sjuksköterskor inom Gastroenterologi
kyl. Till ansökan ska också bifogasFacklig
CV
på
högst
en A4-sida, en
Gastrocentrum Medicin
i SverigeHärmed
och Svensk
Förening för
Endoskopi
och Gastroenterologi
är
ledigförklaras
stipendier
ur Mag-Tarmfonden.
Sti- Personal
publikationslista
samt bekräftelseKarolinska
på medlemskap
i någon av
Universitetsjukhuset
gastroenterologisk
klinisk
relevans
och plan
för
genomförande
samt
kostnadskalbehörigapendierna
att söka.
Nydisputerade
forskare
som projekt
håller
påinom
att
etablera
171 76 Solna
är avsedda
för vetenskapliga
den kli-självständig
de föreningar som innebär behörighet
att ansöka om medel
08-585 800 00
kyl.
Till
ansökan skai också
bifogas
CVavhandlingsarbete
på högst en A4-sida,
en ur fonden.
forskning
eller
doktorander
slutfasen
av sitt
prioriteras.
niska
gastroenterologiska
forskningen.
marjo.kapraali@karolinska.se
ag-Tarmfonden. Sti- publikationslista samt bekräftelse på medlemskap i någon av
rojekt inom den
kli- Vem
de föreningar
kan söka?som innebär behörighet att ansöka om medel Utdelning
Gabriele Wurm
ur
fonden.
AnsökanForskningsaktiva
skall
innehålla projektbeskrivning
med målsättning,
metod, preliminära
medlemmar i Svensk
Gastroenterologisk
Stipendiater ska hämta sitt stipendium
torsdagen den 28 maj
Johansson
resultat,Förening,
klinisk relevans
och plan för genomförande
samt kostnadskalkyl
och Gastrodagarna i Uppsala
Barnläkarföreningens
gastrosektion, Föreningen
för på Svenska
och i samband med detta
Endoskopiansvarig
Utdelning
omfatta Sjuksköterskor
högst
två A4-sidor.
TillGastroenterologi
ansökan ska ocksåi bifogas
högst en vara
A4-sida,
inom
Sverige CV
ochpåSvensk
Department of Clinical Sciences
beredd att presentera sin forskning.
Gastroenterologisk
Stipendiater
ska
hämta
sitt
stipendium
torsdagen
den
28
maj
Endoskopienheten, Skånes univeren publikationslista
samt
bekräftelse
på
medlemskap
i
någon
av
de
föreningar
som
Förening för Endoskopi och Gastroenterologi Personal är
sitetssjukhus, 205 02 Malmö.
ktion, Föreningen
för behöriga
på Svenska
Gastrodagarna
i
Uppsala
och
i
samband
med
detta
innebär
behörighet
att
ansöka
om
medel
ur
fonden.
att söka. Nydisputerade forskare som håller på att Ansökan
gabriele.wurmjohansson@ki.se
Sverige och Svensk
varaskickas
beredd
att presentera
forskning.
Ansökan
med
e-post
till sin
Björn
Lindkvist
på adress:
bjorn.lindkvist@
etablera
självständig
forskning
eller
doktorander
i slutfasen
Ansökan skall skickas med e-post och vara Mag-Tarmfonden
terologi Personal
är av sitt
vgregion.se
senast
den 21 februariprioriteras
2016. Angei ”Stipendieansökan
till Mag-Tarmavhandlingsarbete
stipendiekommitténs
tillhanda senast den 27 februari Ulrik
2015 Lindforss
och skickas till Björn
re som håller på
att
Ansökan
Redaktör
fonden” som
ämne
i
e-postmeddelandet.
bedömning.
Lindkvist på adress: bjorn.lindkvist@vgregion.se.
Gastrocentrum Kirurgi
ktorander i slutfasen Ansökan skall skickas med e-post och vara Mag-Tarmfonden
Ange ”Stipendieansökan till Mag-Tarmfonden”
som ämne i
Karolinska Universitetssjukhuset
tipendiekommitténs
tillhanda
senast
den
27
februari
2015
och
skickas
till
Björn
Utdelning
e-postmeddelandet.
171 76 Solna
Lindkvist
på adress:
bjorn.lindkvist@vgregion.se.
08-517 700 00
Stipendiater
skallansökan
hämta
sitt
torsdagenskall
den innehålla
12 maj på proSvenska GastroSkriftlig
påstipendium
högst
två A4-sidor
ulrik.lindforss@ki.se
Ange
”Stipendieansökan
till Mag-Tarmfonden”
somresultat,
ämne
i
dagarnajektbeskrivning
2016 i Visby och
samband
med
dettapreliminära
vara beredd
att presentera
sin
medi målsättning,
metod,
e-postmeddelandet.
forskning.
Valeria Castro
skall innehålla proLedamot (ordförande i SYG)
preliminära resultat,
ST-läkare, doctorand
Medicinmottagningen
Blå stråket 5, Sahlgrenska
Universitetssjukhuset,
413 45 Göteborg
info@syg.se
25
25
31
FOLLOW YOUR GUT FEELING
SYMPOSIUM KAROLINSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET
NYHET!
CORTIMENT ®
FERRING
PHARMACEUTICALS
budesonid
• Lokalt verkande kortikosteroid till patienter
med mild till måttlig aktiv ulcerös kolit där
5-ASA behandling haft otillräcklig effekt.
• Biverkningsincidens jämförbar med placebo.
CORTIMENT® (budesonid)
Beredningsform: Depottablett 9 mg
Indikation: Induktion av remission hos vuxna patienter med lindrig till måttlig aktiv ulcerös kolit där 5-ASA behandling haft otillräcklig effekt. Kontraindikation: Överkänslighet mot den aktiva substansen,
sojaolja, jordnötsolja eller mot något hjälpämne. Varningar och försiktighet: Cortiment tabletter ska användas med försiktighet hos patienter med infektioner, hypertoni, diabetes mellitus, osteoporos,
magsår, glaukom eller katarakter, eller med hereditet för diabetes eller glaukom eller med något annat tillstånd där användning av kortikosteroider kan få oönskade effekter. När behandlingen ska
avbrytas, kan det vara lämpligt att successivt minska dosen enligt behandlande läkares ordination. ATC-kod: A07EA06. Rx, F. Begränsningar: Subventionernas endast för patienter som av biverkningsskäl
inte är lämpliga för behandling med oralt prednisolon och inte kan behandlas med enbart rektalt budesonid. SPC uppdaterad 2014-12-04. För ytterligare information och pris, se fass.se.
Ferring Läkemedel AB, Box 4041, 203 11 Malmö, Tel: 040-691 69 00, www.ferring.se
32
IDNR: CORT20151007
• En tablett en gång om dagen i upp till 8 veckor.
SVERIGES YNGRE GASTROENTEROLOGER
SYG´s STYRELSE 2015
Bäste SYG-medlem
Vi har nått årets sista nummer av Gastrokuriren och vi tar tillfället i akt att ha en
tillbakablick.
F
ör oss inom SYG har året 2015 varit
händelserikt. Det startade med den
nya specialistutbildningens införande
och numera kan man välja att ha Gastroenterologi som bas-specialitet. SYG och SGF,
via utbildningsutskottet är i ständig dialog
med andra medicinska specialiteter och socialstyrelsen om hur den nya specialistutbildningen kommer att se ut och genomföras i
praktiken, däribland bl.a. om hur Common
Trunk på två år, skall utformas.
Under Gastrodagarna och vårt årsmöte
kunde vi utöka platserna i vår styrelse, vi
har flera nya styrelsemedlemmar och vi har
nu även en vice- ordförande. Vårt mål var att
få, inte bara en jämnare könsfördelning i styrelsen men även en mer heterogen blandning
av styrelsemedlemmar ifrån både större och
mindre sjukhus, vi har nått en bit på vägen
till det målet.
Under hösten har våra föreningar och
utskott haft möten, både fysiska som per
telefon. Utbildnings- som endoskopiutskottet, SGF- som SYG har haft möten. Vid alla
dessa möten diskuteras den svenska gastroenterologins framtid; vår utbildning och vår
kompetens. Det finns en stor vilja att finna
lösningar och många visioner i hur vi skall
nå dit. En vision är att vi skall sträcka oss ut
till resten av Europa, att inte se Sverige som
vår enda plattform för utveckling. I detta
Valeria Castro
(ordförande)
ST-läkare, doktorand
Medicinmottagningen
413 45 Göteborg
info@syg.se
nummer kommer Jan Lillienau berätta om
European Gastroenterology exam, den specialistexamen som alla gastroenterologer inom
Europa kan göra. Länder som Schweiz har
infört denna slutexamen som obligatorisk,
i Sverige är denna examen fortsatt frivillig.
Nästa tillfälle att få utfört denna examen är
i april 2016. Ta chansen att ansöka och ge
din utveckling till specialist en extra knuff
av motivation!
En annan del i visionen av att sträcka oss
ut till Europa är införandet av möjligheten
till att söka resestipendium. Åtta stipendium
á 12000 kr kommer att ges ut årligen, av
SGF. En kongress som vi rekommenderar
alla yngre gastroenterologer att åka till är
UEGW, som i år hölls i Barcelona. UEG
genomför numera många aktiviteter riktade
åt yngre gastroenterologer, både utbildningsmässiga som sociala. En annan vision som
hör hemma inom gastroenterologin är den
ständiga viljan till utveckling inom forskning. I detta nummer kommer Ghazaleh
Mohammadian och Daniel Bergemalm
berätta om Forum GIMIICUM, den nationella forskningsskolan för prekliniska och
kliniska forskare inom gastroenterologin.
För att citera Daniel Bergemalm ”vårt lilla
land skall vara huvudet och inte svansen för
framtidens gastroenterologi”. God jul och
Gott Nytt år önskar SYGs styrelse.
Valeria Castro
Ordförande i SYG
Ghazaleh Mohammadian
(vice ordförande)
ST- läkare, doktorand
Gastrocentrum, Karolinska
Universitetssjukhuset
14186 Stockholm.
Emma Berg
(sekreterare)
ST-läkare
Gastrokliniken
Skånes Universitetssjukhus,
Getingevägen 4
221 85 Lund
Axel Josefsson
(kassör)
ST- läkare, med dr.
Medicinmottagningen,
413 45 Göteborg
Ernesto von Greiff
(ledamot)
ST-läkare
Medicinkliniken
Västerviks Sjukhus
Östra Kyrkogatan 48
593 81 Västervik
Iréne Stenfors
(ledamot)
ST-läkare
Gastrokliniken,
Skånes Universitetssjukhus
221 85 Lund
Tanja Ihle
(suppleant)
ST läkare, medicinkliniken
Sjukhuset i Torsby
Lasarettsvägen 8
68534 Torsby
Daniel Bergemalm
(suppleant)
ST-läkare, Medicine Doktor
Sektionen för gastroenterologi
Örebro Universitetssjukhus
Josef Asamrisson
(suppleant)
ST- läkare
Medicinkliniken,
Mälarsjukhuset,
Kungsvägen 34,
633 49 Eskilstuna.
SYG håller styrelsemöte i Göteborg
33
Uppmuntra blivande specialister
- inför en europeisk skrivning
I många länder är det obligatoriskt att genomgå en skrivning för att bli specialist.
Även Sverige bör införa en obligatorisk
skrivning för gastroenterologer, menar
Jan Lillienau, docent, överläkare och sektionschef för gastroenterologi vid Skånes
universitetssjukhus.
D
et är sen eftermiddag i Lund. Som
chef ansvarar Jan Lillienau för
gastroverksamheten i Malmö och
Lund och han pendlar flitigt mellan sajterna.
Vi träffas i det kombinerade bibliotek- och
konferensrummet. Dagen därpå ska Jan Lillienau resa till Barcelona där han ska träffa
europeiska specialistkollegor och delta på det
internationella gastromötet, UEGW (United
European Gastroenterology Week).
– Jag sitter med i styrelsen för EBGH och
vi har vårt höstmöte i Barcelona i direkt
anslutning till konferensen. Arbetet med den
europeiska examensskrivningen och med
frågor som rör specialist- och fortbildning
tar förvisso mycket tid, men det är samtidigt
en möjlighet till kontinuerlig kompetensutveckling och en chans att få jobba med
duktiga kollegor i Europa, säger Jan Lillienau, överläkare och specialist i internmedicin
samt gastroenterologi och hepatologi.
Europeisk examen
Tillsammans med Lina Vigren, överläkare i Trelleborg, är Jan Lillienau Sveriges
representanter i EBGH, European Board
of Gastroenterology and Hepatology. Det
är en av cirka 40 specialistsektioner inom
UEMS (European Union of Medical Specialists- egentligen en fransk förkortning som
även används i engelskan). Organisationen
arbetar för att harmonisera specialistutbildningar och förbättra post-graduate utbildningen i Europa.
– Under de senaste åren har EBGH bland
annat arbetat för tillkomsten av en europeisk
examen. Målgruppen är i första hand blivande gastroenterologer i slutet av sin specialistutbildning, eller färdiga specialister. Jag
tror att det skulle vara av stort värde att även
svenska läkare gör den här skrivningen för
att testa sina kunskaper.
Sverige skiljer sig åt från många andra
länder, menar Jan Lillienau. I exempelvis
34
Jan Lillieanu
Schweiz och de flesta andra europeiska
länder är det obligatoriskt att färdiga specialister genomför en examensskrivning för
att bli godkända.
– Det är ovanligt att inte ha något som
helst prov som kan visa vilka teoretiska färdigheter som finns hos nyblivna specialister.
Det finns nästan en slags beröringsskräck hos
svenska läkare att göra skrivningar efter AT
och det är synd. Jag tror att många skulle
vinna på att förkovra sig mer och även följa
med i den vetenskapliga debatten i större
utsträckning, säger Jan Lillienau.
Svensk Gastroenterologisk Förening uppmanar svenska ST-läkare att genomföra
den europeiska examen. Men förslaget är
kontroversiellt och får inte stöd av Sveriges
Läkarförbund.
– Det har länge funnits ett motstånd mot
den här typen av skrivningar eftersom man
anser att man som blivande läkare och specialist ska bli värderad under hela sin utbildning och inte vid ett enskilt examensprov.
För mig handlar frågan inte om antingen
eller, jag tycker att det finns goda skäl att
göra bägge delarna.
Om det skulle visa sig att svenska gastroenterologer inte klarar skrivningen lika bra
som kollegor ute i Europa, då är det en viktig
signal, säger Jan Lillienau.
Flervalsfrågor
Nästa skrivningstillfälle äger rum den 20
april 2016. Den 16:e december ska ansökan
vara inne och sista ansökningsdag är den
27:e januari 2016. Hittills har ingen läkare
i Skandinavien gjort skrivningen, men den
är populär i exempelvis Storbritannien och
intresset växer även i andra länder i Europa.
– I Storbritannien brukar det i regel vara
cirka 130 specialister som genomför skrivningen varje år. Den engelska skrivningen
har funnits i cirka tio år, sedan finns det en
europeisk justerad version som nu genomförs
för tredje gången. Den europeiska examen
är ett samarbete mellan Royal Collages och
British Society of Gastroenterology samt
EBGH, säger Jan Lillienau.
Skrivningen som tar cirka en dag, ges varje
år vid ett och samma tillfälle i många länder
via så kallade Pearson Vue Centra. Dessa
centra finns på många platser i Europa, även
i Sverige.
Skrivningen som består av totalt 200
frågor är pappersfri, görs på datorer och
består av flervalsfrågor där i regel ett av fem
alternativ är det korrekta.
– Det kostar 600 euro att göra skrivningen
som är väl validerad. Eftersom det går att
göra den under en och samma dag och oftast
i ens eget land, behöver man inte lägga ned
HABIB EndoHPB
Prova EndoHPB. En steril engångskateter
som kopplas till befintlig generator för
ablera pankreas-, lever- och gallgångarna
innan och efter stentläggning.
MIROCAM
ENKEL NAVIGERINGSBAR KAPSELENDOSKOPI
Vi erbjuder er en möjlighet att med hjälp av magnetism manipulera
kapseln ut från ventrikeln och in i duodenum. Med MiroCams nya
170 graders kapsel så får ni ett riktigt högupplöst alternativ med 3
bilder per sekund. Att programvaran är enkel och att det dessutom
finns engångsbälten att tillgå gör detta till ett extremt bra och
kostnadseffektivt system.
Använd iPad för att trådlöst med wifi övervaka kapselns framfart!
TAEWOONG
CELLVIZIO
Nu är det möjligt att diagnostisera via
endoskop genom optiskabiopsier i realtid!
STENTAR
Vi har från 1:a juni tagit över distribueringen av stentar från välkända
ENDOSKOPITILLBEHÖR
Ventiler, borstar, biopsivalv, och
bitblock mm för att underlätta
er vardag.
KEBOMED| Kanalvägen 1A | 194 61, Upplands Väsby |040- 30 51 05| www.kebomed.se
pengar på resa och övernattning och kan
därmed hålla nere kostnaderna. Personligen tycker jag inte att kostnaden ska vara
ett hinder och argument för att inte delta.
Det är förstås upp till varje chef att besluta i
frågan, men jag vill gärna uppmuntra chefer
att hjälpa till med finansieringen.
Jan Lillienau är förhoppningsfull att flera
av hans ST-läkare ska vilja delta i skrivningen. Även om han har full förståelse för
att blivande specialister befinner sig i en fas
i livet då mycket ska få plats och det är en
utmaning att lyckas kombinera arbete, forskning, familj och fritid.
– Min uppfattning är att ST-läkare skulle
behöva förkovra sig och skaffa sig en större
bredd. Det är knepigt att få tiden att räcka
till, samtidigt ska ST-läkare ges utrymme för
studier på arbetstid, och det är något som
arbetsgivaren kan prioritera.
Om man som ST-läkare gör skrivningen
före sin specialistexamen bör det gynna
kommande löneförhandlingar, menar Jan
Lillienau.
– Det är en sporre och jag tycker att det är
rimligt att skrivningen leder till ett lönelyft.
Eva Nordin
Fakta: Examensskrivning
Skrivningen som ges vid flera centra runt
om i Europa och i Sverige omfattar cirka
200 frågor och tar en dag att genomföra.
Skrivningen har tillkommit genom ett
omfattande och systematiskt arbete. En
grupp erfarna specialister har skapat en
frågebank som innehåller över 1000 frågor som kategoriseras efter medicinskt
innehåll som exempelvis inflammatoriska
tarmsjukdomar, gastrointestinala blödningar, leversjukdomar och nutritionsfrågor. De frågor som extraheras från
frågebanken täcker hela det gastroenterologiska fältet.
Det är inte möjligt att träna på frågorna
på förhand, eftersom de visas endast vid
examinationstillfället.
Ungefär två tredjedelar av deltagarna får
godkänt. De som inte klarar provet har
möjlighet att göra om skrivningen påföljande år.
Kostnaden för skrivningen är cirka 600
euro.
Källa: Jan Lillieanu
36
Forum Gimiicum för
postdocs
Det finns säkert lika många vägar in i gastroenterologin som det finns gastroenterologer. För min egen del har jag nog upplevt min ingång som flygande. Mitt forskningsintresse startade tidigt, egentligen
innan jag hade speciellt mycket tankar på
mig själv som kliniskt verksam doktor.
U
nder utbildningen vid Umeå universitet blev det därför parallella
forskarstudier och så småningom
en avhandling på djurmodeller för amyotrofisk lateral skleros. Med den utgångspunkten
in i en klinisk karriär kan man nog säga att
avståndet till gastroenterologi och inflammatorisk tarmsjukdom synes avgrundsdjup.
Dock krympte det avståndet avsevärt när
jag väl ”råkade” börja arbeta vid universitetssjukhuset i Örebro. Här var det lätt att
identifiera den enda sanna vägen mot spännande patientgrupper och fortsatt forskning.
Naturligtvis gastroenterologin.
Efter att jag initierat en del forskningsprojekt tog jag chansen att söka ett Ihre fellowship. Att jag i september 2014 lyckades
erhålla detsamma, får jag fortfarande nypa
mig i armen för att inse. En oslagbar väg in
i gastroforskningens finrum. Kanske får återkomma till detta vid senare tillfälle. En av de
fördelarna med detta fellowship är att man
får en automatbiljett till Forum Gimiicums
postdocskola.
Hösten 2014 var vi ett 20-tal postdocs
inom gastroenterologi som träffades vid
Steningeviks konferensanläggning för att
påbörja en ledarskapskola med inriktning
mot ledning av en forskargrupp. Grundkonceptet har varit en blandning av modern
teoretisk utbildning inom ledarskap blandat med praktiska gruppövningar. Genom
dessa har vi också fått reflektera över vårt eget
aktuella ledarskap och fått direkt feedback
på de mer eller mindre trassliga situationer
vi alla hamnar i som ledare. Vidare har vi
träffats en gång/termin t.ex. i samband med
gastrodagarna i Uppsala för att uppdateras
och jobba utifrån en del hemuppgifter vi
tagit med oss. Senaste träffen nu i oktober
var på Säröhus konferensanläggning utanför Kungsbacka. Som alltid är fallet med
denna typ av sammankomster kan man inte
Steningevik
nog understryka vikten av det som händer
mellan de officiella träffarna där idéutbyten
och andra konstruktiva samtal direkt tar fart.
I den bemärkelsen är kanske valet av kursgård lika viktigt som programmet och det
har valts med omsorg, det märks.
Denna riktade satsning på postdocs är en
guldklimp för gastrosverige. Dess framtid
bör ges högsta prioritet för att vårat lilla land
ska vara huvudet och inte svansen för framtidens gastroenterologi.
Daniel Bergemalm
ST-läkare, Medicine doktor
Örebro universitetssjukhus
Forum GIMIICUM
för doktorander
Våren 2010 hade jag mitt livs första
posterpresentation på Gastrodagarna i
Stockholm. Jag hade blivit introducerad
till gastroenterologisk forskning redan
som läkarstudent och hade precis påbörjat mer strukturerad forskning och även
börjat jobba på gastroenterologen på
Karolinska Universitetssjukhuset som underläkare.
P
å Gastrodagarna gick jag på ett föredrag som hölls av Johan Dabrosin
Söderholm. Han berättade om Forum
Gimiicum, en nationell forskarskola för
prekliniska och kliniska forskare inom det
gastroenterologiska fältet. Att ha en forskarskola med translationell gastroenterologisk
forskning som mål gjorde mig glad och jag
sökte denna och är tacksam att jag fick möjligheten att delta.
Jag och ca 20 andra gastroenterologiska
forskare var den första kullen som påbörjade kursen på Heden i Göteborg. Det var 3
intensiva dagar och sena kvällar som resulterade i goda vänner och intressanta diskussioner i gastroenterologins anda. Vid första
kurstillfället blev vi indelade i grupper efter
forskningsämne där prekliniska forskare och
kliniska forskare tillsammans fick komma
på ett superläkemedel för den sjukdom vi
höll på med. Min grupp planerade för ett
botemedel mot colon irritabile (IBS) och
det resulterade i en projektplan som vi senare
skickade in och fick feedback på.
Forskarskolan var upplagd så att vi träffades två gånger varje år i totalt fyra år. Vi hade
stjärnföreläsare från Sverige och från andra
länder som undervisade i mikrobiologi, magtarm-fysiologi och epidemiologi. Vi fick sitta
med dem vid bordet och diskutera forskningskarriär, kombination klinik och forskning och hur man blir en bra forskare. Vi
lärde oss att vara moderatorer på konferenser
och hålla poster presentationer och muntliga
presentationer. Vi har gått igenom hur man
skriver bra anslag. Det som var extra bra
med Forum Gimiicum var att det var fokuserat på gastroenterologisk forskning, något
som ibland saknas i andra doktorandkurser
på högskola och universitet. Dessutom är
fokus translationell forskning och vi fick lära
mycket från varandra.
Jag var med i den första kursen som gick
ut 2014. Av dem som gick tillsammans
med mig har flera disputerat och påbörjat
sin postdoc och till och med börjat Forum
Gimiicum för postdocs. Min kollega Daniel
Bergemalm skriver om det i detta nummer
av Gastrokuriren.
Målet med Forum Gimiicum är att skapa
ett gastroenterologiskt nätverk i Sverige och
världen. För min del har det varit en lärorik
resa och jag har fått vänner över hela Sverige,
några som jag fortfarande har kontakt med,
och utan Forum Gimiicum hade jag inte haft
denna möjlighet.
Ghazaleh Mohammadian
ST-läkare, doktorand
37
38
Föreningen för Sjuksköterskor inom Gastroenterologi i Sverige
FSGS´s STYRELSE 2015
Bästa medlemmar!
Nu är hösten verkligen över oss. När jag
skriver detta är det en härlig sol som skiner över fantastiska höstfärger. Det har
varit en händelserik höst inom gastroenterologin. I september arrangerade FSGS
tillsammans med SEGP och Tillotts en utbildningsdag i Linköping.
D
et var som förra året en basic-utbildning som vände sig framför
allt till de sjuksköterskor som inte
arbetat så länge inom gastroenterologin. Det
var ett stort intresse och vi fick tyvärr säga
nej till några då lokalen inte rymde alla som
önskade komma. Men denna utbildning
kommer att återkomma nästa år igen så håll
utkik.
Tidigare i år startade FSGS ett hepatologinätverk för sjuksköterskor. Det har varit
ett stort intresse över hela landet för detta då
det finns ett stort behov av erfarenhetsutbyte
inom området. Läs mer på vår hemsida om
hur nätverket arbetar.
I september hade vi i styrelsen vårt internat. Denna gång var vi i Borås och arbetet
bestod bland annat av att arbeta vidare med
kompetensbeskrivningen för sjuksköterskor
inom gastroenterologi och hepatologi. Jag
hoppas och räknar med att denna är helt
klart när detta nummer av Gastrokuriren
publiceras. Och jag hoppas att ni alla ska
kunna ha glädje av kompetensbeskrivningen
i ert arbete.
Det börjar bli hög tid att söka stipendier.
FSGS har flera stipendier så gå in på hemsidan och se vad som kan passa just dig. Det
är viktigt att vi hela tiden strävar efter att
förbättra vården för våra patienter och ekonomiska medel kan ibland hjälpa att genomföra ett projekt, en undersökning eller ett
studiebesök.
I vår är det Svenska Gastrodagarna i Visby.
Vi hoppas att många av er skickar in abstract
till mötet. Ett abstract behöver inte bara vara
presentation av forskningsprojekt utan kan
redovisa ett förbättringsarbete eller liknande.
Så ta detta tillfälle att visa vad sjuksköterskor inom gastroenterologi och hepatologi
arbetar med.
Detta nummer av Gastrokuriren innehåller
en artikel om den så kallade Linköpingsdagen. Mycket nöje!
Susanna Jäghult
(ordförande)
Stockholm Gastro Center
Danderyds sjukhus AB
182 88 Stockholm
susanna.jaghult@gastrocenter.se
Ordförande FSGS
Ann Tornberg
(vice ordförande)
Gastrokliniken
Skånes Universitetssjukhus
221 85 Lund
ann.tornberg@skane.se
Agneta Aasa
(kassör)
Spec.sjuksköterska kirurgi
Kirurgkliniken
Länssjukhuset Ryhov
551 85 Jönköping
agneta.aasa@rjl.se
Monica Wåhlin
(sekreterare)
Magtarmmottagningen
Länssjukhuset Ryhov
551 85 Jönköping
monica.wahlin@rjl.se
Marie Andersson
(ledamot)
Magtarmmottagningen
Södra Älvsborgs sjukhus
501 82 Borås
marie.a.andersson@vgregion.se
Carina Andersson
(ledamot)
Mag-tarmcentrum
Ersta Sjukhus
Box 4622, 116 91 Stockholm
carina.andersson@erstadiakoni.se
Susanna Jäghult
Eva Blackås
(ledamot)
Medmottagning 2 magtarm
mott, Blå Stråket 5
Sahlgrenska sjukhuset
413 45 Göteborg
eva.m.blackas@vgregion.se
Cecilia Sköld
(suppleant)
Medicinmottagning 1 Gastro
SU/Östra CKÖ
Diagnosvägen 11
416 85 Göteborg
cecilia.skold@vgregion.se
Maria Hjorth
(suppleant)
Mag-tarmmottagningen
Falu lasarett
791 82 Falun
maria.hjorth@ltdalarna.se
39
Linköpingsdagen 2015
För femte året i rad arrangerade FSGS och
SEGP i samarbete med Tillotts Pharma AB
en utbildningsdag för sjuksköterskor. Syftet med denna utbildningsdag är att förmedla grundläggande kunskaper kring
IBD ur medicinsk-, kirurgiskt- och omvårdnadsperspektiv. Då utbildningsdagen har
varit i Linköping sedan start så går dagen
under namnet ”Linköpingsdagen”. Intresset var rekordstort – ett 60-tal sjuksköterskor från olika delar av Sverige! Stor tack
till Tillotts Pharma AB som gör den här
dagen möjlig!
F
örst ut på dagens program var Susanna
Jäghult, sjuksköterska ifrån Danderyd, Stockholm. Ämnet var Anatomi
och fysiologi vid IBD och vad som händer
när det inte fungerar som det ska.
Susanna inledde föreläsningen med
9-meter liv som är den ungefärliga längden av mag-tarmkanalen hos en vuxen
person ifrån ”mynning till mynning”. Till
mag-tarmkanalen hör munnen, svalget,
matstrupen, magsäcken, tunntarmen, tjocktarmen och till slut ändtarmen och analkanalen, de så kallade matsmältningsorganen.
Matsmältningsorganen viktigaste uppgifter
är att bryta ner maten. Till matsmältningsorganen räknas även de olika körtlar som
bildar ämnen som behövs för nedbrytning
av födan. Körtlarna töms direkt i mag-tarmkanalen som då är ungefär 9-meter lång.
De körtlar som hjälper till med matsmältningen är spottkörtlar, lever, gallblåsa med
gallgångar och bukspottkörteln. Födan sönderdelas när den tuggas, knådas i mag-tarmkanalen, bryts ner med hjälp av enzymer och
transporteras genom hela mag-tarmkanalen,
vatten, näringsämnen och salter tas upp från
födan och kroppen gör sig av med resterna
i form av avföring.
Magsäcken är en behållare där den delvis
nedbrutna födan stannar upp för kortare eller
längre tid innan den transporteras vidare i
små portioner genom resten av mag-tarmkanalen. Drycker passerar snabbast och fet mat
stannar kvar längst. Magsäcken har en övre
förbindelse med matstrupen och en nedre
där magsäcken övergår i tolvfingertarmen.
Magsäckens slemhinna innehåller körtlar
vilka bildar magsaft, som hjälper till att
bryta ner maten. Magsaften består av saltsyra
som gör maginnehållet mycket surt. Den
sura miljön förstör de flesta bakterier som
40
följt med födan. När maginnehållet lämnar
magsäcken och når tunntarmen fortsätter
nedbrytningen av maten. I den övre delen
av tunntarmen, som kallas tolvfingertarmen,
tillsätts ytterligare ämnen från levern, gallblåsan och bukspottkörteln. Dessa ämne behövs
för nedbrytningen av födan.
Tunntarmen är 6-8 meter lång och består
av tolvfingertarmen – duodenum, jejunum
och ileum. Tolvfingertarmen är en direkt
fortsättning på magsäcken. Den har fått sitt
namn av att den är tolv fingerbredder lång,
det vill säga ungefär 25 centimeter. I tolvfingertarmen tillförs galla från lever och gallblåsa samt bukspott från bukspottkörteln.
Bukspottkörteln bildar 1,5-2 liter bukspott
per dygn. Förutom enzymer som bryter ner
födan innehåller bukspottet bikarbonat, som
hjälper till att neutralisera det sura innehållet
från magsäcken.
Tunntarmens slemhinna är kraftigt
veckad och den totala ytan är lika stor som
en tennisbana! Slemhinnan är försedd med
små utskott, tarmludd/villi som suger upp
näringsämne. Vid Celiaki, inget tarmludd =
dåligt näringsupptag! Tunntarmens uppgifter är att fortsätta sönderdela födan och att
ta upp vatten och näringsämnen från födan.
Varje dag tar tunntarmen emot sex till sju
liter vätska. Det är dels mat och vätska som
vi ätit och druckit och dels genom vätskor
som tillförts mag-tarmkanalen så som saliv,
magsaft, galla och bukspott. Tarmsaften
innehåller även matsmältningsenzymer. Av
åtta till nio liter vätska som passerar tunntarmen sugs det allra mesta upp igen, den
största delen i tunntarmen och lite i tjocktarmen. Knappt två deciliter vätska lämnar
kroppen varje dag tillsammans med avföringen.
Tjocktarmen är en direkt fortsättning av
tunntarmen. Den är nästan en och en halv
meter lång och dubbelt så tjock som tunntarmen. Tjocktarmens första del är större
och kallas blindtarmen. Från blindtarmen
hänger ett litet utskott som kallas blindtarmens maskformiga bihang.
Från blindtarmen fortsätter tjocktarmen
upp på höger sida och sedan tvärs över buken
under magsäcken och ner igen på vänster
sida. Tjocktarmen tar emot en till två liter
nedbrytningsprodukter varje dygn. En stor
del av tarminnehållet består av vatten, resten
är föda som inte brutits ner, salter och bakgastrokuriren 5 · 2015
terier. Det mesta av vattnet sugs upp från
tarmen ut i blodet och avföringen får därför
en fastare konsistens. I bäckenet övergår
tjocktarmen i ändtarmen. Ändtarmens
nedersta del är vidgad och kan därför samla
upp en del avföring innan tarmen måste
tömmas. Den allra sista delen kallas ändtarmsöppningen eller anus. Runt ändtarmsöppningen finns två ringformade muskler,
så kallade ringmuskler alt. den inre och yttre
sfinktern, varav den ena kan styras med hjälp
av viljan.
Vad händer då om det inte fungerar som
det ska?
Det finns ett antal olika sjukdomar som kan
drabba tunntarmen. Vanliga symtom på att
man har en tunntarmssjukdom är att man får
diarré, viktminskning, vitaminbrist, saltbrist,
näringsbrist, men även buksmärtor vid tarmförträngningar. Olika sjukdomar som förekommer i tunntarmen är tarmvred (ileus),
överkänslighet mot olika födoämnen såsom
laktos och gluten (Celiaki), inflammationer
som Crohns sjukdom, sårsjukdomar som
tarmtuberkulos, infektioner, strålreaktioner, samt tunntarmscancer. I vissa fall kan
man bli drabbad av tunntarmssvikt, vilket
innebär att tunntarmen slutar fungera som
den ska och släpper igenom mat utan att ta
upp näring. Olika malnutritionstillstånd vid
sjukdom i tunntarmen är järnbrist, vitamin
B12-brist, brist på folsyra vilken är viktig för
erytrocyternas normala utveckling i benmärgen, magnesium-och zinkförluster vid
diarréer alt korttarmsyndrom.
Ulcerös kolit är en inflammation i tjocktarmen vilket gör att tarmens funktion
försämras. Inflammationen kan sätta sig i
olika delar av tarmen. Sitter inflammationen
i ändtarmen kallas sjukdomen för proktit, är
inflammationen högre upp på vänster sida så
är det vänstersidig kolit och sitter inflammationen i hela tjocktarmen så är det totalkolit.
Vanliga symptom är diarré, magont och blod
i avföringen.
Vad är IBD?
Efter denna grundläggande inledning fortsatte Ann Tornberg, sjuksköterska på Gastrokliniken i Lund. Vad är IBD?
Presentationen inleddes med patientfall.
Åhörarna fick efter presentationen ställa
diagnos på de olika fallen. Senare under
dagen presenterades även behandlingen för
respektive fall.
Sjukdomarna benämns i engelskspråkig
litteratur som ”Inflammatory Bowel Disegastrokuriren 5 · 2015
ases” (IBD). Det är makroskopisk inflammation, d v s inflammation i tarmslemhinnan
som kan ses med ögat och det inkluderar
ulcerös kolit och Crohns sjukdom och så är
det mikroskopisk kolit, d v s kollagen och
lymfocytär kolit där man inte kan se förändringarna med blotta ögat.
Mikroskopisk kolit som alltså är ett samlingsbegrepp för kollagen och lymfocytär
kolit. Orsak okänd, men som kan utlösas
av mag-tarminfektioner och läkemedel.
Drabbar företrädesvis medelålders kvinnor.
Ger symptom som vattentunna diarréer ofta
utan bukbesvär. Ledbesvär, sköldkörtelsjukdomar, diabetes eller glutenöverkänslighet
kan förekomma. Diagnos med koloskopi
och multipla biopsier. Viktigt att man vid
koloskopi frågar efter diagnosen, så patologen vet vad han skall titta efter.
Vid ulcerös kolit börjar inflammationen
alltid med början i ändtarmen och sträcker
sig uppåt i grovtarmen i varierande grad. Vid
ulcerös kolit drabbas det yttersta slemhinnelagret (mucosa) av inflammation. Sjukdomen går i akuta skov med perioder av
besvärsfrihet (remission).
Vid Crohns sjukdom kan hela mag-tarmkanalen vara engagerad. Inflammation uppträder ofta fläckvis med mellanliggande
icke inflammerad slemhinna. Den typiska
inflammationen består av små ”aftösa”
ulcerationer som även kan drabba de djupa
lagren av tarmväggen som svullnar upp och
blir stel. Med sjukdomstiden ökar risken för
komplikationer med stenoser och fistlar.
Orsaker
Skandinavien och Nordamerika utgör sedan
lång tid områden med hög förekomst av
IBD. Prevalensen i Sverige börjar närma sig
1 %! Enligt en rådande hypotes utvecklas
inflammationen på grund av att kroppens
immunförsvar reagerar mot den normala
bakteriefloran i tarmen hos genetiskt predisponerade individer. Man tror även att
yttre faktorer i den omgivande miljön har
betydelse, men hittills har det varit svårt att
säga vilka faktorer i vår omgivning som har
betydelse, med reservation för rökning vilket
ökar risken för Crohns sjukdom men skyddar mot ulcerös kolit.
Symtom
Symtombilden är beroende av tarminflammation – lokalisation/utbredning och sjukdomsaktivitet, intestinala komplikationer
(fistel, striktur, abscess) och extraintestinala
komplikationer (ledbesvär, hudsymtom,
ögonsymtom, PSC). Här följer ett urval
frekventa symtom: Lös avföring med blodoch/eller slemtillblandning. Vid ulcerös kolit
får patienten ofta tömningar med enbart
slem och blod. Vid Crohns sjukdom är
ofta avföringen mer grötformad. Ett hastigt
insjuknande med frekventa diarréer (> 8-10/
dygn) och samtidig feber talar i första hand
för infektiös genes, Buksmärtor förekommer
framför allt vid Crohns sjukdom och ofta
till höger i buken, särskilt vid stenoserande
sjukdom där subileus/ileus kan utvecklas.
Vid ulcerös kolit föreligger ofta smärtsamma
kramper (tenesmer) i vänster fossa, vilka
lättar vid tarmtömning. Viktnedgång, feber
och allmänpåverkan. Vid Crohns sjukdom
är viktnedgång, subfebrilit, sjukdomskänsla
och trötthet vanliga symtom. Vid ulcerös
kolit är dock feber ett allvarligt symtom som
talar för att patienten har ett svårt skov och är
i behov av slutenvård. Trötthet och viss viktnedgång förekommer även vid ulcerös kolit,
det förstnämnda särskilt vid samtidig anemi.
Det bör noteras att vid akut ulcerös kolit
är redan mindre sänkningar av Hb och albumin allvarliga tecken, liksom måttlig CRP/
SR-förhöjning. Däremot kan den inflammatoriska reaktionen vara mer uttalad vid
Crohns sjukdom utan att patienten har ett
svårt skov.
Utredning & undersökningar vid IBD
Efter denna genomgång fortsatte Ingrid Karström, Endoskoperande sjuksköterska ifrån
Kristianstad med Utredning & undersökningar vid IBD
Ingrid berörde inledningsvis lite kort om
vad IBD är och symtom, men gick därefter över till att prata utredning och anamnes. Vid utredning är det viktigt med en
bra anamnes gällande aktuell problematik,
heriditet, rökvanor, tidigare sjukdomar samt
status som talar om vilket tillstånd patienten
befinner sig i, så som temperaturstegring,
takykardi, allmäntillstånd, bukstatus.
Diagnostiken av IBD baseras på en samlad
kliniks bild från endoskopifynd (makroskopiskt- och mikroskopisk bild) och visualisering av tunntarm samt uteslutande av ett
antal differentialdiagnostiska alternativ så
som infektiösa koliter (bakterier, virus, parasiter), icke-infektiösa koliter (Mikroskopiska
koliter) och funktionella mag-tarm problem
(IBS). Vid Celiaki och laktosintolerans är
det oftast mindre uttalad symtomatologi.
Gallsaltsdiarré, blodtillblandad avföring,
feber eller förhöjda inflammatoriska markörer talar för IBD. Analyser för differenti41
aldiagnostik är avföringsprov som F-odling,
EHEC, F-mikroskopi, Clostridium difficile
och Celiaki-markörer. Det är viktigt att
fråga efter tuberkulos i tarmen, annars lätt
att missa. Laboratorieanalyser som indikerar inflammationsaktivitet är Albumin, CRP
och fekalt kalprotektin. Kalprotektin är ett
protein, som huvudsakligen finns i neutrofila granulocyter. Proteinet mäts i faeces och
metoden fungerar som en ospecifik markör
för gastrointestinal inflammation – ett slags
”tarmens CRP”. Kalprotektin korrelerar
ofta med sjukdomsaktivitet, men är inget
specifikt prov, stiger även vid andra sjukdomar t ex divertikulit, bakteriell gastroenterit,
koloncancer, bakteriella luftvägsinfektioner,
behandling med NSAID-preparat. Metoden
kan användas som diagnostiskt hjälpmedel
vid misstanke om IBD inför ställningstagande till skopi-undersökning. Rekommenderat gränsvärde är <50 mg/kg med en
gråzon mellan 50-200 mg/kg.
Koloskopi ingår i rutinutredningen av
IBD och som ger information om utbredning, lokala förändringar och aktivitetsgrad.
Biopsier/provexcision (Px) tas för histologisk
diagnostik. Vid ulcerös kolit uppvisar slemhinnan ensartad inflammation som svullnad,
rodnad med kontakt- eller spontanblödning,
erosioner eller sår, pus och slem. Vid Crohns
sjukdom varierar bilden alltifrån enstaka
aftösa sår till längsgående djupa ulcerationer,
s k ”snigelspår”.
Röntgenundersökningar kan ses som ett
komplement till koloskopin. Buköversikt
42
används främst vid akut kolit för att utesluta toxisk kolondilatation respektive perforation. Datortomografi eller ultraljud buk
vid misstanke om abscess (hög feber, buksmärtor, kraftigt förhöjda inflammatoriska/
infektiösa parametrar). MR-enterografi vid
Crohns sjukdom vid klinisk misstanke om
tunntarmsengagemang. CT-enterografi är ett
alternativ om tillgängligheten till MR är låg.
Kapselendoskopi vid misstanke om tunntarms-Crohn, men även om oklar gastrointestinal blödning. Observera att NSAID
även kan ge Crohn-liknande aftösa sår.
Genomförandet av gastro- och koloskopi
och omvårdnad vid endoskopi
Ruth Svedlund, sjuksköterska ifrån Endoskopimottagningen, Linköping tog därefter
vid och berättade om genomförandet av
gastro- och koloskopi och omvårdnad vid
endoskopi.
Ruth redogjorde först om patientförberedelserna inför gastroskopi resp. koloskopi
och hur det ser ut på undersökningsrummet
med antalet personal, den tekniska utrustningen etc. Därefter gick Ruth igenom själva
genomförandet av gastroskopi och koloskopi.
Stort fokus lades sedan på omvårdnad och
endoskopi. Patienten befinner sig i ett utsatt
läge, och han eller hon behöver känna trygghet vid undersökningen. En viktig uppgift
för sjukvårdpersonalen är att lämna information och att kontrollera att patienten och
anhöriga har förstått. För att patienten på
bästa sätt ska klara av en situation där hon
förväntar sig obehag och känner stress är
det viktigt med konkret information. Detta
innebär att sjukvårdspersonalen förklarar vad
som kommer att ske, hur undersökningen
går till, hur instrumentet ser ut samt hur lång
tid undersökningen beräknas ta.
Målet med omvårdnad vid endoskopi är
att patienten skall känna sig delaktig, motiverad och trygg. Ruth poängterade vikten
av att man arbetar i team runt patienten för
att nå en ökad följsamhet. Det är viktigt att
ge en kombination av muntlig och skriftlig
information vilket ger en bredare bild av
endoskopiundersökningen. Det är också av
vikt att ta reda på patientens tidigare erfarenheter och medicinsk historia. En välinformerad och bra förberedd patient känner sig
tryggare vid undersökningen och resultatet,
det diagnostiska värdet blir bättre. Upplevelse av smärta är individuell och toleransen
är olika. Då sedering med bensodiazepiner
ger patienterna svårt att minnas den givna
informationen och till och med undersökningen är det värdefullt med både muntlig
och skriftlig information även efter undersökningen.
Behandling vid IBD
Nästa ämne på programmet var Behandling
vid IBD med Ann Tornberg, sjuksköterska
på Gastrokliniken i Lund
Det är viktigt är att förstå vad det är vi
behandlar och vad som är syftet med behandlingen. Behandlingen vid IBD varierar utifrån sjukdomstyp, d v s ulcerös kolit eller
Crohns sjukdom, inflammationens utbredning, sjukdomens svårighetsgrad och vid
Crohns sjukdom även sjukdomens karaktär
- stenoserande och fistulerande. Syftet att
erhålla klinisk och endoskopisk remission
och att bibehålla inaktiv sjukdom. Klinisk
remission är när patienten mår bra och har
fast avföring, ca 1-3 ggr/dag utan slem eller
blodtillblandning. Endoskopisk remission
är när det inte finns tecken till kvarvarande
inflammation vid koloskopi.
Vid behandling använder vi i huvudsak antiinflammatorisk behandling. Vi
följer vanligtvis en behandlingspyramid
enligt ”step-up-modell” och där steg 1 är
5-ASA-preparat och därefter steroider. Steg
2 är Azatioprin, Puri-Nethol, Metotrexat.
Steg 3 är TNF-hämmare i mono- eller i kombinationsbehandling. Kombinationsbehandling mellan azatioprin och TNF-hämmare
har i studier visat sig vara mer effektivare.
Anledningen har tillskrivits effekten av två
läkemedel med olika antiinflammatoriska
Mezavant – 2 tabletter räcker
®
vid underhållsbehandling för att bevara remission hos
patienter med lindrig till måttlig, aktiv ulcerös kolit.1
Patienterna tar 2 tabletter Mezavant® 1 gång per dag
vid underhållsbehandling av lindrig till måttlig aktiv ulcerös kolit. 40,5 % av
patienterna uppnår klinisk OCH endoskopisk remission vecka 8.2* 76,5 %
är fortfarande skovfria efter 6 månaders behandling.3†
BEVARA REMISSION1,2,4,5*
FÅ TABLETTER6
ALLTID EN GÅNG DAGLIGEN1
Mezavant® är indicerat för induktion av klinisk och endoskopisk remission hos patienter med lindrig till måttlig, aktiv ulcerös kolit. Underhållsbehandling för att
bevara remission. Läs produktresumén för Mezavant® innan läkemedlet förskrivs, särskilt beträffande överkänslighet mot salicylater (inklusive mesalazin), allergi
mot sulfasalazin, nedsatt njur- och/eller leverfunktion, kronisk nedsatt lungfunktion, tillstånd som predisponerar för utvecklingen av myo- eller perikardit, akut
intoleranssyndrom, misstänkta bloddyskrasier, interferens med laboratorietester och interaktioner med andra läkemedel. Det rekommenderas att alla patienter får
genomgå en bedömning av njurfunktionen innan terapin inleds och minst två gånger per år medan behandlingen pågår. Vanliga biverkningar som rapporterats för
Mezavant®: huvudvärk, hypertoni, uppsvälld buk, buksmärta, kolit, diarré, dyspepsi, kräkning, flatulens, illamående, avvikande levervärden, klåda, utslag, artralgi,
ryggsmärta, asteni, utmattning och feber.
Mezavant® (mesalazin) 1200 mg enterodepottabletter, , (F). Aminosalicylsyra och liknande medel, ATC-kod: A07E CO2. Indikation: För induktion av klinisk och endoskopisk remission hos patienter med lindrig till måttlig, aktiv ulcerös kolit. Underhållsbehandling för att bevara remission. Kontraindikationer: Anamnes med överkänslighet mot salicylater (inklusive mesalazin) eller mot något hjälpämne i Mezavant. Allvarligt nedsatt njurfunktion (GFR <30 ml/min/1,73 m²)
och/eller allvarligt nedsatt leverfunktion. Texten är baserad på produktresumé: 2014-08-04. För ytterligare information och priser se www.fass.se. Referenser: 1. Mezavant Produktresumé 08/2014. 2. Kamm MA et al. Gastroenterology 2007; 132:66–75.
3. Kane SV et al. Inflamm Bowel Dis 2012; 18:1026–33. 4. Lichtenstein GR et al. Clin Gastroenterol Hepatol 2007; 5:96–102. 5. Kamm MA et al. Gut 2008; 57:893–902. 6. Iacucci M et al. Can J Gastroenterol 2010; 24:127–33.
* Definierat som en UC-DAI -poäng på ≤1 med en poäng på 0 för rektalblödning och avföringsfrekvens och en kombinerad Physician’s Global Assessment, (PGA) och sigmoideoskopipoäng på ≤1, utan slemhinneskörhet och en minskning av sigmoideoskopipoäng
med en poäng eller fler från baslinjen; † Skov definieras som ≥4 tarmtömningar/ dag över patientens normala frekvens och skall associeras med trängningar, buksmärta eller rektal blödning.
EN GÅNG DAGLIGEN
Shire Nordic Regional Office, Svärdvägen 11D, 182 33 Danderyd,
Tel 08 544 964 00, medinfoSE@shire.com
Enterodepottabletter
SE/CPROM/MEZ/14/0005(1)
09/2014
L I N D H & PA R T N E R S
(mesalazin)
Välkommen till ett kostnadsfritt ”Post-Congress” kvällsmöte
- En regional samling med kollegor och en sammanfattning från:
Göteborg
Datum:
Plats:
Adress:
Tid:
Program
(med möjlighet till diskussion i mån av tid):
26 nov, 2015
Radisson Blu Scandinavia Hotel,
Södra Hamngatan 59, Göteborg
17.30-21.30 ca
Föreläsare för kvällen är:
Johan Westin
Martin Lagging
Stockholm
Datum:
Plats:
Adress:
Tid:
1 dec 2015
Hotel Scandic Grand Central
Kungsgatan 70, Stockholm
17.30-21.30 ca
17.30-18.00:
18.00-18.45:
18.45-19.15:
19.15-20.00:
20.00-21.30 ca:
Samling med kaffe och smörgås
Föreläsning 1
Kaffe, frukt
Föreläsning 2
Mingelbuffé med öl, vin eller vatten
Varmt välkommen med din anmälan senast:
Torsdag den 19 nov.
Program
17.30-18.00:
18.00-20.00:
HBV-, HCV-, HCV/HIV-nyheter, HCC
och cirros vid kronisk HCV, Allmän hepatologi
20.00-21.30 ca: Mingelbuffé med öl, vin eller vatten
Moderator för kvällen är Professor Ola Weiland.
Vi hoppas på en interaktiv eftermiddag med mycket
diskussioner. Kvällen avslutas med en gemensam
middag.
Tisdag den 24 nov.
Malmö
Program
(med möjlighet till diskussion i mån av tid):
Datum:
Plats:
Adress:
Tid:
3 dec, 2015
Scandic Triangeln,
Triangeln 2, Malmö
17.30-21.30 ca
Föreläsare för kvällen är:
Leo Flamholc
Tbd
17.30-18.00:
18.00-18.45:
18.45-19.15:
19.15-20.00:
20.00-21.30 ca:
Föreläsning 1
Kaffe, frukt
Föreläsning 2
Mingelbuffé med öl, vin eller vatten
Torsdag den 26 nov.
Anmäl dig direkt via länken på infektion.net eller maila in din anmälan till helen@mediahuset.se (uppge Förnamn, Efternamn, Företag/Organisation/Sjukhus,
Avdelning/ref, Gatuadress/box, Postnummer, Ort, Mobiltelefon, E-post och Ev. specialkost)
Vid frågor kontakta Helen Semmelhofer, E-mail: helen@mediahuset.se, Telefon: 031-707 19 30, 0730-755 744
Mediahuset i ett samarbete med:
44
verkningsmekanism och genom att immunmodulerare tenderar att minska risken för
risken för överkänslighetsreaktion eller loss
of response genom lägre antikroppsbildning
mot TNF-hämmaren och högre dalvärde.
Det är viktigt att tidigt i sjukdomsförloppet, men framförallt inför behandling med
thiopuriner och anti TNF att titta på tidigare infektioner såsom vattkoppor, mässling,
röda hund, tuberkulos (Quantiferontest,
lungröntgen). Viktigt med VZV-serologi
om patienten är osäker, och screening avseende hepatit B då denna kan reaktiveras
med TNF-hämmare. Man bör även titta på
tidigare vaccinationer så som MPR, HPV,
Hepatit A och B. Rekommendation om årlig
vaccination mot influensa och mot pneumococker vid start och efter 5 år.
Vid steg 1 och underhållsbehandling med
5-aminosalicylsyra reducerar recidivrisken till
hälften. 5-ASA kan ske i form av tabletter,
kapslar, dosgranulat, alt lokalbehandling i
form av stolpiller, klysma eller skum. Valet av
preparat har med var inflammationen sitter
och vilken beredning som passar patienten
bäst. Räcker inte behandling med 5-ASA
lägger man till kortikosteroider (Prednisolon). Här börjar man ofta på en dos om 40
mg och det är viktigt med en nertrappning
som sträcker sig över 8-12 veckor.
Vid steg 2 är det immunmodulerande
behandling med tiopurin, T Azatioprn
eller 6-merkaptopurin, Puri-Nethol. Det
är viktigt att monitorera dessa patienter
väl. Regelbundna blodprover och besök/tel
med sjuksköterska på mottagning. Risk för
biverkningar, framförallt vid start.
Vid steg 3 vid terapisvikt på optimerad
immunmodulerande behandling bör underhållsbehandling med biologiskt läkemedel
som TNF-hämmare påbörjas (Remicade,
Humira, Simponi) med eller utan Azatioprin. Det finns även en ny integrin-hämmare (Entyvio) som man kan ta till om
man har fallerat på annan behandling. Det
är viktigt att monitorera dessa patienter väl.
Blodprover och regelbundna besök till sjuksköterska alt. läkare. Viktigt att utvärdera
effekten av behandlingen.
Eftersom sjukdomsbilden vid Crohns
sjukdom är mer omfattad är behandlingsstrategierna mer komplexa än vid ulcerös
kolit. Utifrån läkemedelsstudier ter sig
TNF-hämmare vara effektivare tidigt i sjukdomsförloppet än efter många års sjukdom
och man pratar då ”top-down-modell”.
Huruvida ett tidigt insättande av TNF-hämmare kan påverka sjukdomens naturalförgastrokuriren 5 · 2015
lopp och resultera i en långvarig remission
hos patienter som annars skulle ha utvecklat
komplikationer med stenoser eller fistlar är
ännu oklart.
I nuläget finns begränsat med markörer
för att kunna värdera vilka patienter som
kommer att utveckla svår Crohns sjukdom
och som vara betjänta av biologisk behandling redan vid diagnos. Tidigt uppnådd klinisk och endoskopisk remission ter sig vara av
stor vikt vid IBD. Behandlingens effekt bör
utvärderas vid i förväg bestämda tidpunkter.
Totalt sett bör det som regel inte gå mer än
högst 6 månader tills en effektiv behandling
identifierats. Med en aktiv behandlingsstrategi kan tidigare fruktade komplikationer
som uppkomst av korttarmssyndrom, långvarigt opiatbruk för kronisk buksmärta eller
svårläkta tarmfistlar oftast undvikas.
Behandling vid mikroskopisk kolit är ofta
symtomatisk (loperamid, kolestyramin).
Långtidsbehandling Budesonid (Entocort)
har idag den bästa vetenskapliga dokumentationen och blir lämpligen 1:a handsmedlet
speciellt vid svårare symtom.
Att leva med IBD
Sist ut på dagen var Susanna Jäghult, sjuksköterska ifrån Danderyd, Stockholm med
Att leva med IBD
Susanna började med att presentera arbeten som visar hur våra IBD-patienter mår.
Dessa arbeten visar att IBD-patienter har
sämre hälsorelaterad livskvalitet (HRQOL)
i jämförelse med frisk population (Bernklev 04, Han et al 05, Casellas 05, Pizzi 06,
Larsson 08). Vad är det då som gör att
IBD-patienter har sämre HRQOL? Man kan
i studier se att sjukdomsaktivitet påverkar
IBD-patienter negativt (Bernklev 04, Han et
al 05, Casellas 05, Pizzi 06, Larsson 08). När
det gäller HRQOL mellan diagnoser och
sjukdomsduration så är det ingen skillnad
mellan Crohns sjukdom och ulcerös kolit,
men för patienter med Crohns sjukdom och
kort sjukdomsduration hade dessa Crohn
patienter sämre HRQOL. Kort sjukdomsduration hade sämre HRQOL än de med
lång sjukdomsduration (Jäghult et al 2010).
I studier där man frågat IBD-patienter om
välbefinnande så har dessa patienter svarat att
ett välbefinnande är att leva ett normalt liv,
att vara symtomfri, att bli bekräftad av andra,
att få medkänsla. Det som försämrar deras
välbefinnande är när de inte kan göra medvetna val i livet, att inte kunna äta all mat,
att inte kunna träna eller delta i aktiviteter
som man är van vid (Pihl Lesnovska et al
2010). Vidare så har studier visat att IBD-patienter oroar och bekymrar sig över att bli
opererad, att få påse på magen, att få cancer,
att förlora kontrollen över tarmen, oro över
hur medicinering skall fungera, oro över
att vara en börda för andra (Drossman et al
1989, Mussel et al 2004). Många patienter
spenderar mycket tid på att tänka, oroa sig
och planera kring sjukdomen (Hong 2007,
Wolfe et al 2008). Pihl-Lesnovska frågade i
ett av sina arbeten om vad IBD-patienten
vill.., och det var respekt och ömsesidigt förtroende, tillgång till vård, att få vara delaktig
i beslut och att bli informerad (Pihl-Lesnovska 2014). Att patienter önskar tillgänglighet och delaktighet är ett viktigt budskap
till oss i vården. Vid skov, när symtomen
kommer behöver man hjälp! Det är viktigt
att då komma i kontakt med sjukvården!
Dessutom har idag den nya patientlagen
med syfte att stärka och tydliggöra patientens ställning samt främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet.
Vidare fortsatte Susanna att det är viktigt
att vi kan ge information, utbildning och
stöd och vid flera tillfällen utifrån de behov
patienten befinner sig i här och nu. När man
är 19 år har man vissa frågor, när man är 30
har man andra och vid 40 helt andra osv.
För att underlätta för våra IBD-patienter att
anpassa sig till dessa kroniska sjukdomar är
att erbjuda god tillgänglighet. När frågor,
funderingar och/eller symtom uppstår måste
patienten ha en lättillgänglig mottagning att
vända sig till. Sjukvården behöver kunna
erbjuda både möjlighet till rådgivning,
akuttider samt information och utbildning
till patienterna. Information och utbildning
bör vara individuellt anpassad och återkommande. Vi behöver också uppdatera oss och
börja använda sociala medier för att även på
detta sätt öka tillgängligheten samt informationsflödet. Tack för en bra dag och på
återseende nästa år!
Ann Tornberg
för FSGS & SEGP
45
Hej alla medlemmar!
Året börjar gå mot sitt slut och det är kanske tid för en stunds eftertanke. Vad har
hänt under året?
F
örutom en del regionala evenemang
har vi haft möjlighet att besöka
SADE-mötet som i år var i Oslo och
under två dagar gav mycket matnyttigt att
ta med hem. Svenska gastrodagarna i maj
som i år hade flest deltagare hitintills och
då även föreningens årsmöte hölls, där vi
presenterade förra periodens aktiviteter och
nyheter, bland annat ett förslag till tillägg till
stadgar vid eventuell sammanslagning med
annan förening. Det bestämdes att antal år
som betalande medlem innan det är möjligt
att söka utbildnings/resebidrag första gången
ändrades från 3 till 1 år, därefter gäller 3 år
tills nästa tillfälle att söka. Mötet var både var
livligt och givande. Dagarna bjöd på många
föreläsningar, hedersföreläsningar, prisutdelning till unga läkare som visat resultat av
sina arbeten på forskningssidan under året
och som guldkant en trevlig kväll på slottet,
med god mat, musik och trevlig atmosfär.
Vi får ytterligare reseberättelser från två av
våra medlemmar som i år fått utbildnings/
resebidrag till dessa dagar i detta nummer.
ERCP-mötet som hålls vartannat år, var
denna gång i Västerås med över hundra
deltagare. Där diskuterades bland annat
”knepiga” patientfall och förelästes om gallvägssjukdomar.
Ruth svedlund rapporterar att på Linköpingsdagen den 30 september hölls ”Grundläggande utbildning i IBD” för drygt 60
anmälda deltagare från olika orter i landet.
Utbildningsdagen som arrangeras i samarbete med Tillotts Pharma AB och föreningarna SEGP (svensk förening för endoskopi
och gastroenerologi personal) och FSGS
(föreningen för sjuksköterskor inom gastroenerologi i Sverige) bjöd på föreläsningar som
beskrev magtarmkanalens anatomi och fysiologi, de inflammatoriska tarmsjukdomarna,
utredning och undersökningar vid IBD,
behandling vid IBD samt hur det kan vara
att leva med IBD. Föreläsningarna gavs av
Sanna Jäghult sjuksköterska Gastromottagningen Danderyds sjukhus AB, Ann Tornberg sjuksköterska Gastrokliniken Skånes
Universitetssjukhus Lund, Ingrid Karström
sjuksköterska Endoskopimottagningen Centralsjukhuset Kristianstad och Ruth Sved46
lund sjuksköterska Endoskopienheten
Magtarmmedicinska kliniken Universitetssjukhuset i Linköping. Antalet deltagare har
ökat för varje år sedan första utbildningsdagen arrangerades för 4 år sedan. Intresset
och behovet av fortbildning är stort och förhoppningsvis kommer intresserade att kunna
anmäla sig till liknade utbildning även nästa
år Linköping.
ESGENA mötet under UEG-week hölls
i Barcelona i slutet av oktober, där kan man
inte annat än hitta mer än vad man hinner
med att lyssna på. I första numret av Gastrokuriren 2016 presenteras några av reseberättelserna från det mötet.
Nätverksträffen för endoskoperande
sjuksköterskor i början av december har i
skrivande stund ännu inte varit men vi vet
av tidigare erfarenhet att mötet är mycket
givande och blir säkert så även i år. En rapport kommer i Gastrokuriren under våren
2016. Det finns fler evenemang utanför Sverige för oss assisterande personal men dessa
ovannämnda är väl de som de flesta av oss
har möjlighet att delta i. Om ni känner till
några kurser eller möten som ni tycker är
värda att gå på ser vi gärna att ni hör av er
till någon i styrelsen, så kan vi lägga upp dem
i kalendern på vår hemsida.
Det är dags att tänka på medlemsavgiften
för 2016. Avgiften är som vanligt 200 kronor
att betalas på bankgironummer: 5828-8945.
Senast 31 januari.
Till sist vill vi i styrelsen tacka våra medlemmar för året som gått och önska alla en
riktigt God Jul och ett Gott Nytt År.
Väl mött i första numret av Gastrokuriren
2016.
SEGP´s STYRELSE 2015
Ordförande:
Ingrid Karström
Endoskopimottagningen
Centralsjukhuset
291 85 Kristianstad
Tel: 044-309 1400
Ingrid.m.karstrom@skane.se
Vice ordförande:
Ruth Svedlund
Endoskopimottagningen
Kirurgkliniken, Gävle sjukhus
801 87 Gävle
Tel: 026-15 40 55
Fax: 026-15 55 82
ruth.svedlund@lg.se
Sekreterare:
Åsa Jirvelius
Kirurgens Endoskopienhet
Södersjukhuset
Tel: 08-616 46 96 / 08-616 24 73
Fax: 08-616 46 64
asa.jirvelius@sodersjukhuset.se
Kassör:
Agneta Schedin
Gastromottagningen
GastroCentrum Omvårdnad
Karolinska Universitetssjh, Solna
171 76 Stockholm
Tel: 08-517 730 78
Fax: 08-517 738 68
agneta.schedin@karolinska.se
Ledamot:
Helena Risvall
Endoskopienheten
Sunderby sjukhus
97180 Luleå
0920-283305
Ledamot:
Susanne Andersson
Spec. mott./Endoskopienheten
Piteå Älvdals Sjukhus
Lasarettsvägen, 941 50 Piteå
Tel: 0911-750 00
susanne.l.andersson@nll.se
Ledamot:
Gunilla Strand
Endoskopienheten
Ersta Sjukhus
Box 4622, 116 91 Stockholm
Tel: 08-714 63 09
gunilla.strand@erstadiakoni.se
Åsa Jirvelius
sekreterare i SEGP
Reserapport från
Gastrodagarna 2015
Jag har jobbat som sjuksköterska sen
1988 och med endoskopi sen år 2000 då
jag började på GEA, Östra sjukhuset. Nu
arbetar jag sen sex år tillbaka på endoskopimottagningen på operation, Alingsås
Lasarett. I Alingsås är jag ensam som sjuksköterska att bara arbeta med skopier
dagligen. Vi har en sal och gör ca 1900 st
skopier per år.
G
astrodagarna är ett viktigt forum för
oss som arbetar med skopier både
professionellt och socialt. Då jag är
ensam i min ”specialitet” i Alingsås, behöver
jag träffa andra entusiaster inom endoskopi,
lyssna på föreläsningar och produktinformation, för att bibehålla min kompetens och
utvecklas, samt informera, stötta och entusiasmera andra i verksamheten.
Här vill jag passa på att tacka SEGP för
stipendiet som bidrog till att jag kunde vara
med på Gastrodagarna.
Min resa började med bil kl.04.45, för
att hinna till tåget som gick från Alingsås
kl.05.32 mot Stockholm och vidare mot
Uppsala. Redan på tåget träffade jag andra
”gastrovänner” från bl.a. Falköping och
Skövde. Hittade lätt till Kongressen i Uppsala, där det som vanligt var fullt program
och många utställare.
Föresläsning om Eosinofil
Efter första mingel lunchen var jag på föreläsning om Eosinofil esofagit/enterit, en
allergisk sjukdom? Hur ska man utreda och
behandla? Valde den då det är en ”ny” sjukdom för mig och många andra sen några år
tillbaka.
Marie Carlsson berättade att EoE drabbar
oftast män i 20-40 års åldern och att sjukdomen diagnostiseras i allt större frekvens.
Mogens Bove sa att EoE´s typiska mönster är trakealisering, längsgående fåror med
vita fläckar. För att diagnostisera, är de vita
fläckarna bra ställe att ta biopsi från. Han
behandlar patienterna med Nasonex oralt,
ibland med tillägg av PPI, och i regel mår
patienterna bra direkt efter denna behandling. Han anser att, en patient med dysfagi
utan adekvat biopsitagning för EoE, inte är
förenligt med ”god vård”.
Christer Jansson från lung- och allergikligastrokuriren 5 · 2015
niken, pratade om ett patientfall där födoämne allregi kan spela roll. Evidensbaserade
studier i denna sjukdom saknas, varför det
te x finns osäkerhet kring behandlingstidens
längd. Sedan fortsatte dagen med postervandring, prat med utställare, föreläsningar
och SEGP´s årsmöte och direkt därefter välkomst mingel. När jag kom till hotellet kl.20
konstaterade jag, att skorna inte varit av, sen
jag tog på mig de kl.04.45!!
Föreläsning om FMT
Efter en rask morgonpromenad och frukost var det åter dags för en fullmatad dag,
som för mig började med föreläsning om
Fekal mikrobiotisk transplantation FMT,
som var mycket intressant. Oftast kommer
fecestransplantatet från nära anhörig eller
vän, men kan också komma från en pool
eller från odlad mikrobiota. Kraven på donatorn är väldigt höga, de är som för blodgivare
fast med flera tillägg som te x ej allergisk, ej
gastric by pass op, ej IBD, ej diarréer eller
förstoppad. Transplantatet kan vara färskt
eller färskfrusen, ca 150 -250gr som löses i
fysiologisk koksalt, filtreras och administre-
ras via lavemang, koloskop, nasojejunal sond
eller via gastroskop, vilket föreläsaren Peter
Benno använde sig av.
Torbjörn Norén, infektionsläkare i Örebro
har använt FMT vid behandling av Cl Difficile, vilket har varit säkert och effektivt och
getts vid en enkel poliklinisk FMT procedur
i Örebro.
Andra dagen avslutades med middag i
Uppsala slott, vilket var en fantastisk lokal
och där vi blev tjusigt serverade, och som
avslutades med dans till härlig musik.
Jag uppfattade att många av postrarna
kom från värdstaden, Uppsala, vilket även
många av talarna gjorde. Som endoskopiassisterande sjuksköterska skulle jag önska fler
föreläsningar inom skopiområdet, som jag
tycker det blir allt mindre av.
Rundvandringen bland utställarna kändes
lättillgängligt och givande. Kanske för att vi
var mycket bland utställarna då alla måltider serverades där, även om jag gärna suttit,
åtminstone vid någon lunch.
Monica Blick
47
Reserapport från Svenska
Gastrodagarna i Uppsala 2015
Mitt namn är Laila Gunnarsson. Jag arbetar som sköterska på Endoskopin Centralsjukhuset Kristianstad.
U
ndertecknad sökte SEGPs resebidrag för att få en möjlighet att
komma iväg på en kongress och
inhämta de senaste kunskaperna och rönen
inom området.
En föreläsning som fångade mitt intresse
var eosinofil esofagit eller allergisk matstrupe
som det ibland kallas. Det uppskattas att
cirka en procent av befolkningen har sjukdomen och det är framförallt män mellan
20-40 år som drabbas. Symtomen är sväljningssvårigheter som förvärras. För att få rätt
diagnos krävs en gastroskopiundersökning
med biopsier från matstrupen. Väl hemma
igen på jobbet har jag träffat på tre patienter
med dessa problem.
FMT: Fekal mikrobiotisk transplantation
är en behandling för den patientgrupp som
får återkommande Clostridium difficile
infektioner. Behandlingen innebär att man
ger en infusion med avföring från en frisk
donator till en sjuk patients tarm. Studier har
visat att behandlingseffekten är så hög som
92 procent, ett fantastiskt resultat.
På fredagen fick vi ta del av de senaste
rönen om behandling av strikturer i mag
- tarmkanalen och hur viktigt det är att
informera patienten om risker och komplikationer.
Idag finns det cirka 40 sjuksköterskor som
skoperar i Sverige. Vi fick ta del av en utvärdering som gjorts av bl.a. Stefan Spinnell.
Nästan alla värderar deras kompetens och
jobb högt.
En poster som bekräftar mina egna tankar
om bemötande, information och stöd vid
koloskopier var intressant. Ett pågående
forskningsprojekt om patientens upplevelser
Välkommen att söka!
av bl.a. laxering, oro och smärta. Vi är nog
många som efterlyser riktlinjer för smärtlindring.
Några små reflektioner
•
Värna om ett gott arbetsklimat även om
det är stressigt ibland.
• Arbeta säkert och hygieniskt.
• Gastroskopera sittande: patienterna
blir på samma nivå som den som utför
undersökningen.
Till Gastrodagarna hör även nöjen. Middagen på Uppsala slott bjöd på en kväll av
god mat, musik och dans. Sveriges fyndigaste
man underhöll, många glada skratt blev det.
Slutligen ett stort TACK till SEGP för stipendiet som gjorde denna resa möjlig.
Laila Gunnarsson
2016!
Det är dags att
Svenska Gastrodagrna i Visby
11-13 maj 2016
Sista ansökningsdatum 31 januari
Getinges kurs i endoskopihygien, vid två
tillfällen under våren
Kursavgift och logi
Sista ansökningsdag är 31 januari 2016
Kungshusens stipendium- för utveckling
av idé 10 000 kronor
Se speciell flik på vår hemsida för mer information och kriterier
Sista ansökningsdag 30 april
Tänk på att ansökningen måste göras
personligen och kan ej överlåtas
Gå in på vår hemsida www.segp.nu där
hittar du kriterier och anmälningsblankett,
där finns även en mall till hjälp när du skriver
din reseberättelse.
Välkomna med era ansökningar!
48
tänka på
år 2016!
Medlemsavgiften
för 2015 är som va
nligt 200 kronor at
t betalas in på bank
gironr: 5828-8945
senast 31 januari.
Om du vill gå ur fö
reningen ser vi gä
rna
att du meddelar
Agneta Schedin
eller
Åsa Jirvelius så vi
kan ta bort ditt na
mn
från medlems- oc
h maillistan.
Tack!
Endort tack till
o
st
tt
e
ra
fö
ston
Vi vill fram pus Sverige AB, Bo
m
ly
ge AB,
Choice, O
tinge Sveri alis
e
G
,
e
g
ri
e
v
Scientific S medicinska, Neovit s
n
se
u
Tillott
sh
g
Kun
Fuse och
,
p
u
ro
g
a
etspartAps, Zeri
våra samarb
t
ri
a
v
m
Pharma so 15.
20
ners under
”Magiskt*” koloskop med NBI och HD
Olympus PCF-PH190 är ett ultratunnt HD-koloskop som smidigt följer tarmens
flexurer istället för att räta ut dem.
•
Endast9,7mmtunntvilketmöjliggörskopiervidtrångastrikturersamtpåbarn
•
InneharNBI(NarrowBandImaging)somtydliggörförändringarislemhinnansamtRIT(ResponsiveInsertion
Technology)försmidigareinförandeförbådeskopistochpatient
•
Följertarmenskrökarvilketunderlättarintuberingiframföralltfixeradetarmar
*DrÅkeKjellmert,MedicinGeriatrikochRehabilitering,Moralasarett.kallarkoloskopetmagisktdådetbådeunderlättar
ochpåskyndarintuberingpåsvårapatienter.Hanmenarattintroduktionstidenperpatientkankortasnedmedupptill
50%.PersonalenpåklinikenkallarkoloskopetförRolls-Royce.
LäsmerochhålldiguppdateradomOlympusprodukterförendoskopipåwww.olympus.se
BEHANDLINGSALTERNATIV FÖR VUXNA VID
MÅTTLIG TILL SVÅR ULCERÖS KOLIT OCH CROHNS SJUKDOM
BEHANDLA MED PRECISION
Den första och
enda tarmselektiva
integrinhämmaren1,2
• Målstyrd verkningsmekanism1,2
• Klinisk remission efter ett år
hos 42% av UC- och 39% av
CD-patienter*1,3,4
• Kan bidra till att minska eller
ta bort behovet av steroider**1,3,4
• Utvärderad på ca 3000
patienter i kliniska studier3,4
*
Studieresultat: Efter ett års behandling i fas-III-studier på Entyvio® hade 42% av UC-patienterna och 39% av CD-patienterna uppnått klinisk
remission i respektive studie (av de patienter som uppnått klinisk respons vecka 6 och randomiserats till behandling med Entyvio® var 8:e
vecka). Dessa resultat var signifikant bättre jämfört med placebo i båda studierna. Totalt randomiserades 122 patienter i UC-studien respektive 154 patienter i CD-studien till behandling var 8:e vecka med Entyvio® i underhållsfas, motsvarande siffror i placeboarmarna var 126
respektive 153.1,3,4
Av de patienter som stod på kortikosteroider vid studiestart och som svarat på induktionsbehandling och gått vidare
till underhållsbehandling kunde dubbelt så många som behandlats med Entyvio® (UC:31%/CD:32%) sluta med kortikosteroider jämfört med
placebogrupperna (UC:14%/ CD:16%).1,3,4 Totalt var 1115 patienter inkluderade i CD-studien och 895 patienter i UC-studien.3,4
**
Referenser: 1. Produktresumé Entyvio®, www.fass.se. 2. Soler D et al. J Pharmacol Exp Ther. 2009;330:864–875. 3. Feagan BG, et al. The
New England Journal of Medicine 2013;369(8): 699–710. 4. Sandborn WJ, et al. The New England Journal of Medicine 2013;369(8): 711–21.
Entyvio® (vedolizumab) 300 mg pulver till koncentrat för lösning till infusionvätska, lösning. Rx ATC-kod: L04AA33. Indikation: För behandling av vuxna patienter med ulcerös kolit eller Crohns sjukdom med måttlig till svår sjukdomsaktivitet som inte svarat tillfredsställande på,
som uppvisat avtagande behandlingssvar eller som är intoleranta mot konventionell behandling eller en TNF-antagonist (antagonist mot
tumörnekrosfaktor alfa). Kontraindikationer: Entyvio® ska ej ges till patienter som har en aktiv, svår infektion inklusive aktiv tuberkulos eller en
opportunistisk infektion. Varningar och försiktighet: Entyvio® ska inte ges till patienter med aktiva, svåra infektioner förrän infektionen är under kontroll. Försiktighet ska iakttas då vedolizumab övervägs till patienter med en kontrollerad, kronisk, svår infektion eller hos patienter som
tidigare har drabbats av återkommande svåra infektioner. Patienterna ska noga undersökas för infektioner före, under och efter behandlingen.
Patienter ska övervakas under och efter infusionen av Entyvio® för tecken på infusionsreaktioner. Den som administrerar Entyvio® ska vara förberedd och kunnig i att hantera eventuella anafylaktiska reaktioner. Under behandling med Entyvio® ska patienten övervakas med avseende på
nytillkomna neurologiska symtom som beskrivs i läkarnas utbildningsmaterial. ¦§Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Hälso- och
sjukvårdspersonal uppmanas att rapportera varje misstänkt biverkning. TLV: Ingår i läkemedelsförmånen. Begränsningar: Subventioneras i andra linjen för patienter som inte nått behandlingsmålet med konventionell terapi och som inte är lämpliga för behandling med en TNF-antagonist. Subventioneras i tredje linjen för patienter som inte nått behandlingsmålet med en TNF-antagonist. Förpackning: 1 x 300 mg. För mer
fullständig information om kontraindikationer, försiktighet, biverkningar, dosering samt pris, se fass.se. Produktresumé godkänd 2014-05-22.
Takeda Pharma AB, Box 3131, 169 03 Solna. Tel: 08-731 28 00.VED/2015-05-83

GASTROKURIREN - Svensk Gastroenterologisk Förening

Transcription

Similar documents

Ladda hem - Svensk Gastroenterologisk Förening

Kolon-rektum-anus (april 2014)

GASTROKURIREN - Svensk Gastroenterologi

Vårdprogram för inflammatorisk tarmsjukdom hos barn och ungdomar

Sjukvården sviker svårt sjuka i IBD Risk för utdraget

Kishan Bellamkonda – Tegger Stipendiet 2015

Fastighetsskötare - SGS Studentbostäder

Chrohns sjukdom

Calprotectin