Samarbetssamtal/familjemedling

Uppdragsutbildningsenheten
anordnar uppdragsutbildning i
Samarbetssamtal/familjemedling
15 högskolepoäng – avancerad nivå
Ht 2015 - Vt 2016
Stockholm
Samarbetssamtal/familjemedling, 15 högskolepoäng – avancerad nivå
Inledning
Samarbetssamtal har som mål att bidra till att separerade föräldrars samarbete och konfliktlösning
förbättras för att i förlängningen stärka barnens situation och trygghet. Det är ett lagstadgat krav
för kommunerna att sörja för att föräldrar kan erbjudas samtal under sakkunnig ledning i syfte att
nå enighet i frågor rörande vårdnad, boende och umgänge.
Samarbetssamtalens möjlighet till framgång beror till stor del på samtalsledarens kompetens. Det
gäller att kunna inleda, genomföra och avsluta en serie samarbetssamtal på ett strukturerat sätt,
oavsett om föräldrarna når en överenskommelse eller inte. Samtalsledare måste också klara av att
analysera, förstå och hantera situationen i varje unik föräldra- och familjekonstellation som hon/
han/de möter. Utifrån denna analys arbetar samtalsledaren sedan fram en kommunikativ bas som
möjliggör förhandlingar. Samtalsledare skall också kunna förbereda, genomföra och återföra
barnsamtal på ett bra sätt. De måste dessutom förstå sin egen roll och kunna agera professionellt,
konstruktivt, neutralt och etiskt korrekt, utan att bli indragen i föräldrarnas konflikt, eller styras av
egna omedvetna känslomässiga behov eller reaktioner.
Samarbetssamtal, som är det svenska uttrycket för engelskans ”family mediation” – familje
medling, har i praktiken använts av familjerättssocionomer som en metod för att lösa vårdnads-,
boende- och umgängestvister sedan 1970-talet. Sedan ungefär lika länge har familjemedling/
family mediation vuxit fram som en mycket vanlig metod för konflikthantering, inte bara i våra
nordiska grannländer, utan över hela västvärlden. Parallellt har man utomlands även utvecklat
kvalificerade nationella utbildningar för familjemedlare.
Det är sedan 1991 en lagstadgad skyldighet för svenska kommuner att erbjuda samarbetssamtal
till de föräldrar som vill ha det. Lagstiftningen erbjuder även i övrigt gott stöd för samarbetssamtalen, t ex genom möjligheten för domstolarna att remittera tvistande föräldrar till samarbetssamtal och medling liksom den sedan 1998 lagstadgade möjligheten för föräldrar att hos familjerätterna fastställa överenskommelser som man uppnått, t ex genom samarbetssamtal, i juridiskt
bindande avtal.
En fördjupande utbildning i samarbetssamtal/familjemedling har fram tills nu saknats i Sverige.
Uppdragsutbildningsenheten vid Ersta Sköndal Högskola erbjuder sedan hösten 2009, i samråd
med Familjerättssocionomernas Riksförening (FSR), en sådan utbildning på magisternivå/
avancerad nivå.
Målgrupp/Förkunskapsnivå
Utbildningen riktar sig till främst socionomer verksamma inom kommunal familjerätt eller
jämförlig verksamhet.
Lämplig förkunskapsnivå är högskoleexamen om minst 180 högskolepoäng (120 poäng enligt
tidigare poängsystem) inom socialt arbete, hälsa, vård, omsorg, juridik eller motsvarande.
Deltagare bör även ha minst två års arbetslivserfarenhet efter examen och vara yrkesverksam,
samt ha tillgång till familjer att arbeta med i samarbetssamtal under utbildningstiden. Även andra
sökande med adekvat utbildning och/ eller yrkeserfarenhet är välkomna att söka utbildningen.
Behörighet att söka har den som utses och finansieras av sin arbetsgivare.
Kursinnehåll
Utbildningen syftar till att:
- öka deltagarnas förmåga att arbeta med samarbetssamtal/familjemedling på ett
konstruktivt och etiskt sätt, för barnets/barnens bästa,
- ge deltagarna specifik teoretisk kunskap, förståelse och praktisk färdighet i att leda
samarbetssamtal/familjemedling
- utveckla deltagarnas medvetande och förhållningssätt rörande familjemedling, liksom
förhandling, konflikter och konflikthantering i stort
- öka deltagarnas förmåga att reflektera över och analysera processen i samtalen, såväl som
sin egen roll och sitt eget agerande i dem.
Kursen omfattar fyra delar, som innehåller föreläsningar av specialister för varje respektive del,
liksom praktiska övningar, grupparbeten, diskussioner, träning/rollspel, videoanalyser, m.m.




Familjemedlingens teoretiska grunder
Barnperspektivet
Samarbetssamtalsprocessen i praktiken
Fördjupning: särskilda utmaningar
Del 1: Familjemedlingens teoretiska grunder
-
Konfliktförståelse och konflikthantering. Medling: definition, historik och teorier.
Grundläggande tanke- och förhållningssätt och etiska grundregler.
Olika metoder och typer av familjemedling (förhandlingsinriktad, systemiskt kognitiv,
transformativ, lösningsfokuserad, skyttelmedling, ”Konflikt och försoning”, m.fl.).
Medlarens roll
Separationsprocessens dynamik för föräldrar och barn. Kristeori, systemteori, med flera
teorier.
Gällande lagstiftning, domstolsprocesser, sekretess, relation till övrig socialtjänst, m.m.
Del 2: Barnperspektivet
-
Vad är barnets bästa? Barnperspektiv på kort och lång sikt.
Utvecklings- och anknytningsteori.
Hur förstår barnet sin omgivning?
Hur ser, hör och förstår vi barnet?
Barnets roll i separationsprocessen och vid konflikter mellan föräldrarna.
Barnets roll i medlingsprocessen; när, var och hur tar vi med barnen i samtalen?
Att förbereda, genomföra och återföra barnsamtal på ett bra sätt.
Metodologiska och etiska överväganden.
Del 3: Samtalsprocessen i praktiken
-
Grundläggande tillvägagångssätt, medlarens roll och förhållningssätt, struktur,
processchema (samtalets olika stadier och faser)
När är samarbetssamtal lämpligt/olämpligt?
Innan första samtalet: hur ska man screena om det förekommit våld och övergrepp,
psykisk ohälsa, missbruk? Metoder, tekniker, risk- och säkerhetsbedömningar, etik.
Gemensamma, enskilda och utvidgade samtal.
Att jobba ensam och/eller i par.
Det första gemensamma samtalet; att etablera ett forum för dialog och samarbete
Kommunikationsteknik; aktivt lyssnande, olika typer av språk och frågor, m.m.
Särskilda medlingstekniker; att skapa ett klimat för dialog, att hålla balansen, att skapa
struktur men samtidigt vara flexibel, att hålla barn- och framtidsfokus?
Hur kan medlaren gå till väga för att ta reda på bakgrundshistorien utan att fastna i den?
-
Hur kan medlaren hantera dödlägen och låsningar, maktobalans, hög konfliktnivå, hot
och anklagelser
Förhandlingsteknik
Små och stora överenskommelser
Att avsluta med eller utan överenskommelse
Hur länge ska man hålla på? När kan/bör man avbryta samtalsserier?
Uppföljningar
Utvärdering av samarbetssamtalen
Under hela detta avsnitt och nästa (del 4) kommer deltagarna parallellt att gå i obligatorisk
handledning vid 4 tillfällen om 3 timmar vardera, i handledningsgrupper om fyra – sex deltagare i
varje. Handledningen fokuserar i första hand på dig själv som samtalsledare/familjemedlare.
Del 4: Fördjupning; särskilda utmaningar
-
Samarbetssamtal med särskild problematik.
Barn med särskilda behov.
Föräldrar med särskilda behov.
Kulturella, religiösa och etniska skillnader och utmaningar.
Vilka värderingar har våra klienter? Vilka värderingar har vi? Syn på familjen, barn- och
föräldraroller, könsroller, jämställdhet, HBT, m.m. Reflektion – diskussion.
Min syn på mig själv i rollen som medlare – vad är min uppgift, mitt mål och mina
bevekelsegrunder? Reflektion – diskussion.
Undervisningsformer
Undervisningen sker av pedagogiska skäl i grupp om högst 24 deltagare. Undervisningen ges i
form av föreläsningar, seminarier, litteraturstudier, videoanalyser, diskussioner och praktiska
övningar (rollspel/videoinspelning, m.m.). Undervisningen ges under sammanlagt 16 kursdagar,
fördelade över två terminer. Seminarierna syftar till både diskussion och analys av litteratur och
erfarenhetsutbyte. Kursen är upplagd så att deltagarna ska kunna integrera teorier och inläst
litteratur med egna praktiska erfarenheter.
Examinationsformer
För att bli godkänd på kursen krävs obligatorisk närvaro vid samtliga föreläsningar, seminarier
och handledningstillfällen, godkänd individuell skriftlig hemtentamen, samt skriftlig analys av
egen videoinspelning av samarbetssamtal med klientfamilj. Betygsskalan består av betygen
Godkänd eller Underkänd.
Kursstart
Kursen startar i september 2015 och avslutas i maj 2016.
Kursdagar 2015; 8-10 september, 14-15 oktober, 11-12 november
Kursdagar 2016; 19-21 januari, 2-3 mars, 13-14 april, 18-19 maj
Handledningen påbörjas och inkluderas i kursdagarna fr o m november 2015.
Plats
Kursen hålls i Ersta Sköndal högskolas lokaler, Campus Ersta, Stigbergsgatan 30 och/
eller Erstagatan 1, på Södermalm i Stockholm.
För karta se www.esh.se.
Kursansvarig
Bernt Wahlsten, familjerättssocionom, verksam i Göteborgs kommun sedan 1979.
Kostnad
14 850 kr/termin (exkl. moms) Obs! Utbildningen pågår under 2 terminer.
Litteraturkostnader tillkommer.
Utbildningen är en poängberättigad uppdragsutbildning på högskolenivå som skall bekostas av
arbetsgivare eller annan juridisk person.
Information
Information kring utbildningen ges av:
Kursansvarig: Bernt Wahlsten, 070-2 74 76 20, bernt.wahlsten@gmail.com
Studierektor: Jan Pålsson, 08-555 050 13, jan.palsson@esh.se
För information kring anmälan och administration:
08-555 051 19, uppdrag@esh.se
Hemsida: www.esh.se/uppdragsutbildning
Anmälan
Anmälan (bifogad) sändes till: Ersta Sköndal högskola, Uppdragsutbildningsenheten, Box 441,
128 06 Sköndal eller faxas in på faxnr 08-555 051 65 eller skannas in och mailas till uppdrag@esh.se
senast 12 juni 2015.
Observera att anmälan behandlas efter inkommet datum, enligt principen ”först till kvarn”. Om du
är angelägen att komma med på utbildningen bör du därför anmäla dig så snart som möjligt.
Anmälan är bindande för arbetsgivaren efter sista anmälningsdagen. Ersta Sköndal högskola
förbinder sig att genomföra kursen under förutsättning att erforderligt deltagarantal uppnås.
Besked om antagning skickas ut till sökanden både via post och e-post ca en – två veckor efter
sista anmälningsdatum.
Litteratur (Listan är preliminär och kan komma att ändras inför kursstart)
Baruch Bush, Robert A.& Folger, Joseph P. (2010). Transformativ medling – ett relationellt förhållningssätt till konflikt. Stockholm: Liber.
Broberg, Anders & Granqvist, Pehr & Ivarsson, Tord & Risholm Mothander, Pia (2006).
Anknytningsteori: betydelsen av nära känslomässiga relationer. Stockholm: Natur & Kultur.
Broberg, Anders & Granqvist, Pehr, & Ivarsson, Tord, & Risholm Mothander, Pia (2008).
Anknytning i praktiken: tillämpningar av anknytningsteorin. Stockholm: Natur & Kultur.
Hydén Margareta & Hydén, Lars-Christer (2002). Samtal om den nya familjen och det eviga
föräldraskapet. Stockholm: Natur och Kultur.
Isdal, Per (2001). Meningen med våld. Stockholm: Gothia förlag.
Nordhelle, Grethe (2006). Mekling. Konfliktforståelse og konflikthåndtering. Oslo: Gyldendal Akademisk.
Nordhelle, Grethe (2007) Mekling II - Sentrale temaer i konflikthåndtering, Oslo: Gyldendal Akademisk.
Nordhelle, Grethe (2009) Manipulasjon – Förståelse og håndtering. Oslo: Gyldendal Akademisk.
Parkinson, Lisa (2015). Family Mediation. Bristol (Storbritannien): Jordan Publishing.
Norman, Jan & Öhman, Lina (2011). Medling och andra former av konflikthantering. Stockholm: Iustus förlag.
SOSFS 2012:4 Socialstyrelsens allmänna råd om socialnämndens ansvar för vissa frågor om vårdnad, boende och
umgänge. Stockholm, Socialstyrelsen. (Kan laddas ner från nätet.)
Stone, D, Patton, B, Heen, S. (2008). Svåra samtal - hur man pratar om det som betyder mest. Stockholm: Ica
Bokförlag.
Öberg, Bente & Öberg, Gunnar (2006). Samarbetssamtal: en väg till fortsatt föräldraskap. Stockholm: Mareld.
Övreeide, Haldor (2001). Samtal med barn - Metodiska samtal med barn i svåra livssituationer. Lund:
Studentlitteratur.
Tjersland, Odd Arne & Gulbrandsen, Wenke (2010). Mekling ved samlivsbrudd: oversikt over modeller
og ideologi. Artikel i Tidskrift för norsk psykologforening, nr 8 2010. (OBS! Kan laddas ner från nätet.)
Ahmadi, Nader & Lönnback, Eva Britt, red. (2005) Tvärkulturellt socialt arbete – av socialarbetare
för socialarbetare. FOU-enheten, Stockholms stad. (OBS! Kan laddas ner från nätet.)
Referenslitteratur (Listan är preliminär och kan komma att ändras inför kursstart)
Backman, Jarl (1998). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur.
Berg, Insoo Kim & De Jong, Peter (2004). Att bygga lösningar - En lösningsfokuserad samtalsmodell.
Stockholm: Mareld
Bäck-Wiklund, Margareta & Bergsten, Birgitta. (1997). Det moderna föräldraskapet – en studie av familj
och kön i förändring. Stockholm: Natur & Kultur.
Folger, Joseph P. & Jones, Tricia S. (1994. New Directions in Mediation, Communication Research and
Perspectives. Thousand Oaks, CA, Sage.
Hareide, Dag (2006). Konfliktmedling, Lund: Studentlitteratur.
Haynes, John M (1981). Divorce Mediation: A Practical Guide for Therapists and Counselors. New York:
Springer Publishing
Lindstein, Thomas (1993). Samarbetssamtal vid vårdnads- och umgängestvister. Stockholm: Socialhögskolan.
Nordhelle, Grethe (2009). Manipulasjon. Oslo: Gyldendal, Akademisk.
Socialstyrelsen (2002). Att enas kring barnen med samhällets hjälp - Samarbetssamtal när det förekommit
våld i relationen. Stockholm: Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen (2003). Vårdnad, boende och umgänge: stöd för rättstillämpning och handläggning inom
socialtjänstens familjerätt. Stockholm: Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen (2004). Samtal med barn i socialtjänsten. Stockholm: Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen (2007). Samarbetssamtal – socialt arbete med föräldrar. Stockholm: Socialstyrelsen.
Tjersland, Odd Arne (1992). Samlivsbrud dog Foreldreskap. Meklingsprosessens psykologi. Oslo:
Universitetsforlaget.
Winslade, John & Monk, Gerald (2001). Narrative Mediation, A New Approach to Conflict Resolution. ,
San Fransisco: Jossey-Bass
Öberg, Bente & Öberg, Gunnar (1978/2004). Skiljas – men inte från barnen. Stockholm: Mareld.
Öberg, Bente & Öberg, Gunnar (2002). Vuxna skilsmässobarn berättar. Stockholm: Norstedts.
Artiklar tillkommer. Med reservation för ändringar.
ANMÄLAN högskoleutbildning - uppdragsutbildning
Anmälan till utbildning: Samarbetssamtal/familjemedling, 15 högskolepoäng
Kursstart: 8-10 september 2015
__________
Sista anmälningsdag: 12
juni 2015
Platser kvar
Kostnad: 14 850 kr/termin (exkl moms). Obs! Utbildningen pågår under
2 terminer. Litteraturkostnader tillkommer.
Anmälan skickas till: Ersta Sköndal högskola, Uppdragsutbildningsenheten, Box 441,
128 06 Sköndal. Faxnr: 08-555 051 65. E-post: uppdrag@esh.se
Namn:
Arbetsplats:
Adress hem:
Adress arbete:
Postadress hem:
Postadress arbete:
E-post privat:
E-post arbete:
Tel hem och ev. mobil:
Tel arbete:
Personnummer:
Grund- och vidareutbildning:
Yrke:
Huvudsakliga arbetsuppgifter:
Fakturaadress arbetsgivare:
Organisationsnummer:
Till sökande:
Jag anmäler mig till ovanstående utbildning.
…………………………………………………….
Ort/datum
……………………………………………………..
Underskrift sökande
Till arbetsledaren:
Undertecknad har tagit del av kursinnehållet. Kursavgiften
godkänns härmed för samtliga 2 terminer för fakturering till
arbetsgivaren. Anmälan är bindande efter sista anmälningsdagen till vald kursort. Ersta Sköndal högskola förbinder sig att
genomföra kursen under förutsättning att erforderligt
deltagarantal uppnås.
……………………………………………………………………
Ort/datum
……………………………………………………………………
Underskrift ansvarig arbetsledare
………………………………………….………………………...
Namnförtydligande och telnr