Rosa Boken - Regionala cancercentrum

Rosa Boken
Information till dig som har
fått diagnosen bröstcancer
Det här är den andra utgåvan av Rosa Boken i Västra sjukvårdsregionen.
Fler exemplar kan beställas från Regionalt cancercentrum väst.
Skicka ett mejl till rosaboken@rccvast.se. Glöm inte att uppge namn,
verksamhet, leverensadress och hur många exemplar du önskar.
Västra sjukvårdsregionen
Vi finns här för att hjälpa dig
och dina närstående!
Den här informationen riktar sig till dig som har fått
diagnosen bröstcancer in situ, alltså förstadium till bröstcaner, eller diagnosen bröstcancer. Vi hoppas att den ska
vara ett bra stöd för dig.
Beskedet om bröstcancer kan väcka starka känslor hos
många kvinnor. Man kan känna oro, ilska, sorg, eller
tomhet. Vi finns här för att hjälpa både dig och dina
närstående.
Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland
kvinnor. Varje år insjuknar runt 8 000 personer i Sverige.
De allra flesta blir friska.
Rosa Boken används i Västra sjukvårdsregionen, det vill säga i Västra
Götalandsregionen och Region Halland. Den är framtagen inom ramen
för det utvecklingsarbete av bröstcancervården som sker med stöd av
Regionalt cancercentrum väst.
Både bröstboken i Region Skåne och befintligt informationsmaterial i
Västra sjukvårdsregionen har använts som inspiration. Vi har även haft
värdefullt stöd av representanter från bröstcancerföreningar och kvinnor
med bröstcancer som har deltagit via arbete i fokusgrupper.
Version 2, april 2015 | Tryck: Bording AB, april 2015
© 2013, 2015, Västra Götalandsregionen, Region Halland
och Regionalt cancercentrum väst
I den här broschyren beskriver vi den vård och behandling
som du kan komma att erbjudas. All information är inte
aktuell för dig just nu, men vi tror att du kan ha nytta av
Rosa Boken under hela din behandlingsperiod. Den är
tänkt att vara ett komplement till övrig muntlig och
skriftlig information.
Om du tycker att det är svårt att förstå det som står kan du
gärna ta hjälp av en närstående. Du kan även prata med
din kontaktsjuksköterska om det är något du inte förstår,
eller om du har frågor som inte besvaras i boken.
Ansvarig utgivare: Ann-Chatrin Edvinsson
Text: Bröstcancerprocessgruppen
Formgivning och textbearbetning: Karin Allander
Illustration: Kari C Toverud, certifierad medicinsk illustratör
3
Innehåll
Del 1: Mina vårdkontakter och Min vårdplan
Mina vårdkontakter
7
Min vårdplan 8
Egenskaper hos min tumör 11
Så påverkar tumörens egenskaper min behandling
12
Min vårdplan före eventuell operation
14
Min vårdplan vid operation
15
Min vårdplan efter operation
17
Rekommenderad uppföljning
18
Egna anteckningar
19
Del 2: Behandling och rehabilitering vid bröstcancer
Kirurgi
21
Bröstrekonstruktion
26
Strålbehandling27
Behandling med cytostatika och andra läkemedel
30
Känslomässiga reaktioner
32
Till dig som har minderåriga barn
33
Trötthet (fatigue) 33
Arbete och sjukskrivning
34
Fertilitet och sexualitet
36
Rökning
37
Fysisk aktivitet
37
Uppföljning 39
Olika former av bröstcancer
40
Ny medicinsk bedömning
40
Sekretess, tystnadsplikt och kvalitetsregister
41
Mer information
42
5
Mina vårdkontakter
Del 1:
Mina vårdkontakter
och Min vårdplan
Kontaktsjuksköterska: _________________________________
Nås på telefonnummer: ________________________________
Telefontider: _______________________________________
Till kontaktsjuksköterskan kan du vända dig med frågor och
funderingar. Du kan både få råd och stöd direkt och hjälp att komma i
kontakt med annan vårdpersonal. Ofta är en kontaktsjuksköterska med
vid de möten som handlar om din behandling och kan hjälpa dig att
föra fram dina frågor eller tankar.
Läkare: ___________________________________________
Kurtor: ___________________________________________
Nås på telefonnummer: ________________________________
Sjukgymnast: _______________________________________
Nås på telefonnummer: ________________________________
6
7
Min vårdplan
Planering med anledning av detta:
Vårdplanen är till för att du ska kunna vara delaktig i din vård i den
utsträckning du önskar. Vårdplanen ska bidra till att du känner dig
trygg och välinformerad, att du förstår vad som händer och att du har
inflytande över det som är viktigt för dig. Planen ska uppdateras när
vård och behandling ändras på ett sätt som har betydelse för dig.
_________________________________________________
Behov och önskemål om information:
_________________________________________________
_________________________________________________
_________________________________________________
________________________________________________
_________________________________________________
________________________________________________
_________________________________________________
Vad är viktigt för dig nu?
_________________________________________________
FF Oro
FF Tobaksvanor
FF Rädsla
FF Sexualitet
FF Sömn
FF Närstående
FF Trötthet
FF Minderåriga barn
FF Smärta
FF Relationer
FF Kost
FF Studier
FF Vikt
FF Arbete
FF Fysisk aktivitet
FF Livsåskådningsfrågor
_________________________________________________
_________________________________________________
_________________________________________________
_________________________________________________
_________________________________________________
_________________________________________________
FF Annat, nämligen:
____________________________________________
8
_________________________________________________
9
Egenskaper hos min tumör
Uppgifterna nedan kan fyllas i antingen före eller efter operation.
De olika begreppen förklaras på nästa sida.
Tumörtyp: _____________________
Spridning till lymfkörtlar:
FF Nej
FF Ja
Hormonkänslighet:
FF Nej
FF Ja
HER 2 +
FF Nej
FF Ja
Ki 67: _____________ %
Malignitetsgrad: _________________
10
Storlek: __________
11
Så påverkar tumörens
egenskaper min behandling
Cancertumörer har olika egenskaper som till exempel påverkar hur
snabbt de växer och vilken typ av behandling de är känsliga för. När
man bestämmer vilken behandling du ska få tar man därför
hänsyn till flera olika faktorer.
Storlek
Storleken på tumören har betydelse och påverkar valet av behandling.
Spridning till lymfkörtlar
Om bröstcancern har spridit sig till lymfkörtlar i armhålan eller inte
påverkar behandlingsbelutet. Har den spridit sig till lymfkörtlarna ges
ofta mer behandling för att förhindra återfall.
Hormonkänslighet
Många bröstcancertumörer är hormonkänsliga. Det betyder att de är
beroende av kvinnliga könshormoner (östrogen och progresteron) för
att växa. Om tumören är hormonberoende kan man ge antihormoner
för att minska risken för återfall. Det är läkemedel som blockerar
östrogenets effekt, eller minskar nivån av östrogen. Om tumören inte är
hormonkänslig har antihormoner ingen effekt. Då kan man ge
cytostatika för att minska risken för återfall.
Ki 67
Ki-67 är ett mått på hur fort bröstcancercellerna delar sig. Det är en av
faktorerna som man tar hänsyn till vid behandlingsbeslut.
Malignitetsgrad
Bestäms genom att man granskar tre olika egenskaper hos cancercellerna i mikroskop. Egenskaperna läggs sedan ihop till en summa som
anger vilket malignitetsgrad bröstcancern har. Malignitetsgrad anges på
en skala från 1 till 3, där 1 är den ”snällaste”.
Så anpassas din behandling
Hur just din behandlingsrekommendation ser ut bestäms i samråd med
flera olika specialister. De planerar hur din behandling kan se ut på en
så kallad bröstkonferens.
För att säkerställa att varje patient får bästa möjliga behandling finns
regionala och nationella vårdprogram. Här anges riktlinjer för hur
bröstcancer ska behandlas. Du kan alltid få diagnos och behandlingsbeslut omprövat hos en annan vårdgivare. Det kallas att få en förnyad
bedömning. Läs mer om det på sidan 40.
Mer information om olika former av behanding vid bröstcancer hittar
du på sidan 21.
HER 2 +
HER2-positiv bröstcancer innebär att cancercellerna har ovanligt
många så kallade HER2-receptorer på cellernas yta. Det gör att deras
tillväxt stimuleras. Om man har en sådant tumör kan man behandlas
med antikroppen trastuzumab (Herceptin). Det är ett läkemedel som
hämmar tillväxten av HER2-positiva bröstcancerceller. Oftast
kombineras antikroppsbehandlingen med cytostatika.
12
13
Min vårdplan före eventuell operation
Medicinsk behandling innan operation:
Cytostatikabehandling
FF Nej
FF Nej
FF Ja
FF Ja
Min vårdplan vid operation
FF Indikering
Om tumören i bröstet inte går att känna behöver tumörområdet
markeras. Det görs på mammografiavdelningen dagen innan
operationen eller samma dag innan operationen.
FF Isotopinjektion
Antal behandlingar: _____________
För att veta vilken lymfkörtel som sitter först i armhålan
(och ska opereras bort) ges en injektion med isotop i anslutning
till tumören.
Behandlingstid: ________________
FF Partiell mastektomi
Herceptinbehandling
FF Nej
FF Ja
Endast den delen av bröstet där tumören sitter opereras bort.
FF Mastektomi
Antal behandlingar: _____________
Hela bröstet opereras bort.
Behandlingstid: ________________
FF Mastektomi med direktrekonstruktion
Hela bröstet opereras bort och bröstet rekonstrueras vid samma
operation.
Antihormonell behandling
FF Nej
FF Ja
FF Sentinel node
Den första lymfkörteln i armhålan som avleder lymfvätska från
tumörområdet opereras bort.
Behandlingstid: ________________
FF Axillutrymning
Strålbehandling
FF Nej
Behandlingstid: ________________
14
FF Ja
Flera lymfkörtlar i armhålan opereras bort.
Planering och tider för inskrivning, operation och återbesök finns
på nästa sida.
15
Planering och tider för dig i samband med din operation
Min vårdplan efter operation
Inskrivning: ________________________________________
Färdigbehandlad:
FF Nej
FF Ja
_________________________________________________
Cytostatikabehandling
FF Nej
FF Ja
_________________________________________________
Antal behandlingar: __________________________
Operationsdag: ______________________________________
Behandlingstid: _____________________________
_________________________________________________
_________________________________________________
Herceptinbehandling
FF Nej
FF Ja
_________________________________________________
Behandlingstid: _____________________________
_________________________________________________
_________________________________________________
Antihormonell behandling
Återbesök efter operationen: _____________________________
Behandlingstid: _____________________________
FF Nej
FF Ja
_________________________________________________
_________________________________________________
Vid återbesöket får du veta vad den mikroskopiska analysen har visat
och vad specialisterna vid bröstkonferensen rekommenderar som
eventuell ytterligare behandling.
16
Strålbehandling
FF Nej
FF Ja
Behandlingstid: _____________________________
17
Rekommenderad uppföljning
Egna anteckningar
_________________________________________________
FF Återbesök
Återbesök på bröstmottagning cirka ett år efter operation.
FF Enkät/telefonkontakt årligen
År 2-5 efter operationen enkät/telefonkontakt årligen.
_________________________________________________
_________________________________________________
Klinisk mammografikontroll
_________________________________________________
FF 1 år efter operation
_________________________________________________
FF 2 år efter operation
FF 3 år efter operation
_________________________________________________
Gå inte på de mammografier via hälsokontroll som du blir
kallad till under denna tid.
_________________________________________________
Uppföljning enligt nedanstående:
_________________________________________________
_________________________________________________
_________________________________________________
_________________________________________________
_________________________________________________
_________________________________________________
_________________________________________________
_________________________________________________
_________________________________________________
_________________________________________________
_________________________________________________
_________________________________________________
_________________________________________________
18
19
Behandling vid bröstcancer
Del 2:
Behandling och
rehabilitering
vid bröstcancer
I det här avsnittet kan du läsa mer om olika behandlingsformer och hur
de påverkar dig. Oftast behandlas bröstcancer med operation. Även
strålbehandling, cytostatika och behandling med andra läkemedel är
vanligt. För att behandlingen ska bli så effektiv som möjligt och minska
risken för återfall kombinerar man ofta flera olika behandlingar. I vissa
fall ges cytostatika och behandling med läkemedel innan man opererar.
Det förekommer också att man avstår från operation.
Kirurgi
Operation av bröstet
Ofta räcker det att operera bort en del av bröstet (partiell mastektomi),
men ibland behöver hela bröstet opereras bort (mastektomi). Om man
opererar bort en del av bröstet ges oftast strålbehandling mot den delen
av bröstet som är kvar. Opereras hela bröstet bort kan det finnas andra
skäl till varför strålbehandling rekommenderas, men det vet man först
efter operationen.
Operation i armhålan
För att veta om bröstcancer har spridit sig undersöker man ofta
lymfkörtlarna i armhålan. Detta görs genom att lymfkörtlar där
opereras bort. Ofta räcker det att undersöka den första lymfkörteln
som kallas portvaktskörtel (sentinel node), men ibland finns det skäl
att undersöka flera lymfkörtlar (axillutrymning).
Inför och efter din operation
20
»»
Du kommer att få en kallelse inför operationsdagen som
innehåller all nödvändig information.
»»
Direkt efter operationen kan du må illa och ha skavkänsla i halsen
efter narkosen. Det går oftast snabbt över.
21
Smärta och känsel efter operation
Bröstprotes och behå
Det är vanligt att känna viss smärta efter operationen. När såret läker
Om hela bröstet har opererats bort får du en tillfällig, mjuk protes.
kan smärtan öka efter några dagar. Det är helt normalt. Vid behov av
smärtlindring hemma kan du ta receptfria värktabletter. Om flera
lymfkörtlar i armhålan har tagits bort kan du få en förvrängd känsel
i armhålan och på överarmens insida och baksida direkt efter operationen. Det beror på att nerven som ger känsel i huden där ofta delas.
Den förvrängda känseln kan upplevas som en svullnadskänsla utan
att någon större svullnad syns. Fenomenet är detsamma som vid
tandläkarbedövning, när kinden kan kännas stor och svullen utan att
vara det. Känseln kommer oftast tillbaka gradvis. Hur lång tid det tar
och hur besvärande man upplever detta varierar. Ofta kan lätt beröring
av operationsområdet och överarmen minska obehaget.
Permanent bröstprotes provas ut på den ortopediska avdelningen
4-8 veckor efter operationen. Då har svullnaden minskat och storlek
och passform blir så bra som möjligt. Det finns många olika varianter av
bröstproteser, allt från hela bröst till små bitar att fylla ut en behå med.
Om hela bröstet är bortopererat och du har ett slätt hudområde att fästa
protesen mot, kan du ha en häftprotes som sitter klistrad mot huden.
De andra proteserna lägger du i en ficka i din behå.
Dränage
Ibland läggs ett dränage i samband med operation. Det är en mjuk
slang genom huden som leder bort sårvätskan som bildas i sårområdet.
Oftast tar man bort dränaget efter något dygn.
Rörlighet
Du kan använda armen ungefär som vanligt från första dagen efter
operationen. Självklart ska du ta hänsyn till operationssåret, men
läkningen störs inte av lätt rörlighetsträning. Låt smärtan styra. En
enkel regel är att “allt som inte gör ont går bra att göra”. Målet är att
återfå samma rörlighet och styrka i axeln och armen som före operationen. Hur länge rörelseträningen ska pågå är individuellt och avgörs i
samråd din sjukgymnast. Träningstips och information om
lymfsystemet hittar du på sidan 24-26.
Hur länge stannar man på sjukhuset?
Oftast får du gå hem samma dag eller inom ett par dagar efter
operationen. Vid utskrivningen får du eventuella recept och sjukskrivningsintyg av läkaren, samt tid till kontaktsjuksköterska vid behov.
22
Bröstproteser slits inte i egentlig mening, men kan ändå förändras
genom tvättning, påfrestning av behå, mycket rörligt arbete, med mera.
Hur ofta du behöver en ny protes är därför mycket individuellt.
Kvaliteten på dagens proteser är mycket hög. De beräknas ha en hållbarhet på 3-4 år. Har du opererat bort hela bröstet får du den första
behån gratis. När du sedan behöver nya får du bekosta dem själv.
Serom
Ibland uppstår en svullnad i operationsområdet, på grund av att vätska
samlas. Det kallas för serom och är ofarligt och naturligt vid sårläkning.
Kroppen brukar lösa det själv, men ibland behöver vätskan tappas ut.
Eventuellt kan det behöva göras flera gånger, med några dagars
mellanrum. Kontakta din kontaktsjuksköterska om du känner besvär.
Infektion
Operationssåret kan bli infekterat, även om det är ovanligt. Tecken på
infektion är att såret bli rodnat, varmt och svullet runt om. Såret kan
även vätska sig och det kan komma illaluktande var. Du kan också få
feber. Om du misstänker en infektion ska du kontakta din bröstmottagning, dagtid på vardagar. Övrig tid kan du ringa 1177 för att få
råd och hjälp.
23
Skötsel av operationsområde och sår
Armsvullnad (lymfödem)
Om flera lymfkörtlar har opererats bort kan armen svullna. Det kallas
»»
Du kan duscha som vanligt.
»»
Undvik deodorant de första 14 dagarna om du har
operationssår i armhålan.
»»
Det kan vara skönt att använda behå som stöd
de första dygnen efter operation.
»»
Var lite extra försiktig om du vill raka bort hår i armhålan,
om du har dålig känsel där efter operationen.
»»
Sola inte området med ärret under det första året.
»»
Det är viktigt att du masserar huden kring ärret för
att huden där inte ska bli hård och spänd.
Rörlighetsträning
Rörligheten i axeln förbättras ofta snabbt de första dagarna efter
operationen. Så länge du upplever att det stramar i operationsområdet
ska du fortsätta att träna med mjuka rörelser. Det får strama och göra
lite ont i samband med att du gör ditt träningsprogram, men du ska inte
ha värk efteråt.
Efter ett par dagar eller veckor med framsteg kan du märka att
rörligheten åter försämras. Orsaken kan vara en så kallad vävnadssträng, som löper från armhålan och ner i armen. Den brukar strama
och ömma när rörligheten ökar. Det är inte farligt, även om det kan
kännas obehagligt. Fortsätt att ta ut rörligheten till smärtgränsen.
Vävandssträngen försvinner i de flesta fall inom ett par månader.
Efter en operation och eventuell strålbehandling brukar vävnaden i
operations- och strålområdet bli mindre elastiskt. Det beror på att det
bildas ärrvävnad, vilket kan påverka rörligheten negativt. Därför är det
viktigt att följa sjukgymnastens råd och träningsprogram.
24
lymfödem och beror på att lymfsystemets förmåga att transportera bort
lymfvätska från armen och bröstkorgen har minskat. I de flesta fall
uppstår inget ödem, men för att motverka svullnad i armen är det bra
med rörelseträning och aktivitet. Det hjälper lymfkärlen att bygga nya
vägar och leta sig fram till fungerande vävnad och körtlar.
Under fysisk aktivitet bildas mer lymfvätska. Samtidigt jobbar lymfsystemet snabbare och kan därför suga upp mer vätska. Efter hand lär
du känna hur mycket just du kan belasta din kropp. Pröva dig fram och
var uppmärksam på hur kroppen reagerar. Tidiga symtom på överbelastning kan vara en tyngdkänsla, ökad spänning i armen, eller synlig
svullnad. Svullnaden kan också sitta i bröstet och på överkroppen. Får
du besvär från armen ska du inte tveka att höra av dig till din kontaktsjuksköterska, sjukgymnast eller lymfterapeut. Oftast behandlas
svullnaden med kompression i form av stödförband. Ju tidigare man
startar behandling, desto bättre brukar resultatet bli.
Lymfkörtlarna är är en del av immunförsvaret. När lymfkörtlar i
armhålan har tagits bort kan immunförsvaret därför vara nedsatt i
armen och på sidan av bröstkorgen. Vid feber och tecken på infektion
ska du uppsöka läkare. Läs mer om infektion på sidan 23
Praktiska råd vid lymfödem
»»
Träning och rörelse är bra!
»»
Ta en paus när du känner dig trött i armen.
»»
Om du ska kontrollera blodtrycket hos din vårdcentral eller få
dropp (infusion) på sjukhus, så ska den andra armen användas i
första hand. Säg därför till personalen att du är bröstopererad och
att lymfkörtlar har opererats bort från armhålan.
»»
Lymfkörtlar växer inte ut igen, så de här råden gäller livet ut.
25
Bröstrekonstruktion
När man ska opereras, eller har opererats för bröstcancer, kan man vilja
genomgå en så kallad bröstrekonstruktion. Det innebär att bröstet som
har tagits bort återskapas genom en eller flera operationer. Om rekonstruktionen görs vid samma tillfälle som bröstcancern opereras bort
kallas det för en omedelbar rekonstruktion. Om rekonstruktionen görs
vid ett senare tillfälle kallas det för en sen rekonstruktion.
Metoder vid bröstrekonstruktion
Om du inte har strålbehandlats görs rekonstruktionen med implantat
eller killambå. Om du är strålbehandlad rekommenderar vi rekonstruktion med kroppsegen vävnad. Vid hög ålder eller sjukdom kan det vara
olämpligt, eftersom det är en större operation. Undantagsvis kan man
då göra en protesrekonstruktion med expanderprotes eller killambå.
Du kommer överens om när det är lämpligt att påbörja en rekonstruktion i samråd med din behandlande kirurg/onkolog. För att få ett så bra
resultat som möjligt och minska risken för komplikationer är det viktigt
att du inte röker eller har ett BMI över 30.
Det finns två olika sätt att återskapa bröstet. Antingen används bröstimplantat, eller så flyttas vävnad till bröstet från något annat ställe på
kroppen, med så kallad lambåteknik. Vilken typ av operation som ska
göras, och om det ska bli en omedelbar eller sen rekonstruktion, beror
dels på vad man själv vill, dels på vilken sorts bröstcancer man har haft
och dels på att vissa operationer inte görs överallt.
Hur ser det nya bröstet ut?
Det finns risker med varje rekonstruktionsmetod som man måste
känna till innan man beslutar sig för operation. Ingen metod är lämplig
Hur resultat blir beror både på kirurgin och på kvaliten på vävnaden
som finns kvar efter att ditt bröst togs bort. Även dina läkningsförhållanden påverkar, till exempel kraftigare ärrläkning runt bröstimplantat
och i vävnaden, eller tendens till bredare ärr. Därför får man ibland
acceptera ett kosmetiskt sämre resultat. Det kan till exempel innebära
att full symmetri inte uppnås, att det finns tunnare eller stramare hudområden, eller att det finns ojämnheter på det rekonstruerade bröstet.
för alla, utan man väljer den som är bäst utifrån dina förutsättningar.
Metoder som används vid bröstrekonstruktion är:
»»
bröstimplantat/expanderprotes (implantat med silikon eller
koksaltlösning),
»»
implantat och killambå (lateral thoracordosal killambå),
metod där man flyttar en bit hud från sidan av bröstkorgen
till det rekonstruerade bröstet,
»»
kroppsegen vävnad från ryggen och eventuellt implantat
(latissimus dorsi lambå),
»»
kroppsegen vävnad från buken (DIEP),
»»
mastektomi med direktrekonstruktion (hela bröstet opereras
bort och rekonstrueras vid samma operation).
26
Målet med en rekonstruktion är att skapa ett nytt bröst som är så likt
ditt andra bröst som möljligt. Hur resultatet blir beror på just dina
förutsättningar. Ibland är förutsättningarna för att uppnå ett fint
resultat bättre, ibland sämre. Det är viktigt att vara medveten om att
man aldrig helt kan återskapa utseendet hos ett friskt bröst.
Strålbehandling
Strålbehandling är en vanlig form av behandling vid cancer. Den ges på
ett begränsat område på kroppen, precis där tumören finns. Både friska
celler och cancerceller påverkas av strålningen, men de friska cellerna
har en bättre förmåga att reparera sig efteråt. Behandlingen ges en gång
varje dag, fem dagar per vecka under vardagar. Varje behandling tar
cirka 15-45 minuter. Du kan få mellan 16 till 33 behandlingar, beroende
27
på diagnos. Syftet är att förebygga att cancern kommer tillbaka i
området som behandlas.
Hudreaktioner
»»
Ibland kan det behandlade bröstet svullna redan efter några
behandlingar. Det är helt normalt och brukar inte förvärras, utan
snarare minska.
»»
Du kommer att få en rodnad på huden. För att förebygga det så
mycket som möjligt rekommenderar vi dig speciella salvor och
förband.
»»
Duscha gärna dagligen. Undvik parfymerade produkter i
området som behandlas.
»»
Använd gärna löst sittande kläder i mjuka material, utan
skavande sömmar, samt behå utan bygel.
»»
Hur irriterad huden blir varierar. Det vanligaste är en lätt hudrodnad, men man kan även få kraftigare reaktioner. Vissa kan få
sår i behandlingsområdet som kan påverka det dagliga livet, till
exempel genom smärta och klåda.
»»
Rodnaden på huden ökar en tid efter att behandlingen är färdig,
för att sedan sakta försvinna bort. Ibland kan en liten pigmentförändring kvarstå.
»»
Ibland kan det uppstå smärta, svullnad och rodnad i området där
du har behandlats några månader efter avslutad behandling. Det
är inte farligt och försvinner, men kan ta lång tid.
Förberedelser
När du strålbehandlas är det viktigt att du ligger i samma läge hela
tiden. För att underlätta det används någon form av fixering, till
exempel en så kallad Wingstep eller vakuumkudde. Du ligger på rygg
och har armarna ovanför huvudet. När fixeringen är klar görs en datortomografi över bröstet. Det är en särskild form av röntgen som skapar
mycket detaljerade bilder av kroppens organ. I samband med datortomografin gör vi markeringar på dig med tusch. Utifrån bilderna
bestämmer läkaren vilket område som ska behandlas, alltså var du ska
få din strålbehandling. Därefter görs en individuell behandlingsplan
med flera strålfält för att täcka in hela behandlingsområdet.
Att få strålbehandling
Varje behandlingstillfälle tar cirka 15-45 minuter. Tiden när själva
strålningen är på är mycket kort. Du kommer att få behandling från
flera olika håll. När ett behandlingsfält är klart ändrar man läge på
behandlingsapparaten och strålar de andra fälten i tur och ordning.
Ibland används en teknik där du får hålla andan. Då tar varje
behandlingstillfälle lite längre tid. Strålningen varken syns eller känns.
När apparaten slås av är strålningen borta. Ingen strålning blir kvar
i vävnaden efteråt. Du är inte radioaktiv efter behandlingen. När
strålningen är på får ingen annan vara med i behandlingsrummet.
Personalen håller hela tiden kontakt med dig via tv-kameror och
snabbtelefon. Du kan lyssna på musik under behandlingen om du vill.
Var ges strålbehandlingen?
Strålbehandling ges på Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg
och på Södra Älvsborgs Sjukhus i Borås. Sjukreseavdelningen ger
upplysningar om hur man bäst tar sig dit och hur du kan få ersättning
för resekostnader.
28
Solning
För att förebygga hudrodnad så mycket som möjligt bör du undvika att
sola under behandlingen och den närmaste tiden efteråt. Det är även
viktigt att du undviker allt som är varmt, till exempel bastu eller att sitta
ute på sommaren och bli alltför varm. Det är inte farligt att sola efter att
hudreaktionen har försvunnit, men du kan få lite lättare att bränna dig i
området som har fått strålbehandling. Därför är det extra viktigt att du
smörjer in dig med solskydd.
29
Behandling med cytostatika
och andra läkemedel
Cytostatika (cellgifter)
Cytostatika är en grupp läkemedel som dödar cancerceller, eller får dem
att sluta växa. Tidigare kallades de ofta för cellgifter. Cytostatika
används både för att förebygga sjukdom och för att behandla en sjukdom som har spridit sig i kroppen.
Man kan få cytostatika både innan och efter operation. I vissa fall är
tumören så stor eller växer på ett sådant sätt att den inte genast går att
operera bort. Ibland vill man minska tumören med cytostatika för att
kunna utföra bröstbevarande kirurgi. Oftast ger man en kombination
av flera cytostatika samtidigt. Då angrips cancercellerna som eventuellt
finns kvar på flera sätt, vilket gör det lättare att utplåna dem.
Cytostatika ges via dropp direkt in i blodet, antingen via en venkateter
i armen eller en central infart. En venkateter består av en liten tunn
plastslang som förs in i blodkärlet med hjälp av en nål. En central infart
innebär att behandlingen ges via någon av de större venerna.
Hur lång tid varje behandling tar och vilka biverkningar du får beror på
vilken eller vilka typer av cytostatika du får. Innan din behandling
startar kommer du att få utförlig information både muntligen och
skriftligen om vilka biverkningar som gäller för just dig. En biverkan
som kan vara besvärlig är att stresståligheten och koncentrationsförmågan kan bli nedsatt under lång tid.
Herceptin – Antikroppsbehandling
Vid HER2-positiv bröstcancer har cancercellerna ovanligt många så
kallade HER2-receptorer på cellernas yta. Det gör att deras tillväxt
stimuleras. Om man har en sådant tumör kan man behandlas med
antikroppen trastuzumab (Herceptin). Det är ett läkemedel som
30
hämmar tillväxten av HER2-positiva bröstcancerceller. Antikroppsbehandlingen påverkar bara de cancerceller som har en ökad mängd
HER2-recptorer. Den påverkar inte kroppens friska celler. Behandlingen ges som dropp eller med injektioner och pågår var tredje vecka i
ungefär ett år. Du kommer att få utförlig information innan start om
denna behandling är aktuell för dig.
Antihormonell behandling
En del former av bröstcancer är beroende av de kvinnliga könshormonerna östrogen och progesteron för att växa. Då kan det vara aktuellt
med antihormonell behandling, för att minska risken att cancern ska
komma tillbaka. Det finns två olika typer av läkemedel i tablettform
som kan användas. Den ena sorten (Tamoxifen) blockerar effekten av
östrogenet man har i kroppen, den andra sorten (aromatashämmarna)
hindrar att östrogen bildas. Tabletterna tas dagligen under fem år. Antihormonell behandling kan också användas med bra resultat på
hormonkänslig bröstcancer, när operation inte är aktuellt.
Biverkningarna liknar dem en del kvinnor får i övergångsåldern. Till
exempel kan man få svettningar och värmevallningar, torra slemhinnor
i underlivet, uppleva mindre sexuell lust, eller känna sig nedstämd.
Värk från muskler och leder är också vanligt. Får du en oväntad underlivsblödning eller upplever besvärliga biverkningar är det viktigt att du
pratar med din kontaktsjuksköterska.
Hur påverkas du av cancerbesked
och behandling?
En cancerdiagnos är början på en resa som kan se mycket olika ut,
beroende på ålder, livssituationen, vilken behandling du får och hur
sjukdomen utvecklas. På sidan 32-39 kan du läsa mer om hur livet
påverkas av en cancersjukdom, till exempel vad gäller känslomässiga
reaktioner, biverkningar, sexualitet och fertilitet och rehabilitering.
31
Känslomässiga reaktioner
Att berätta för andra
Den som får ett cancerbesked hamnar ofta i en kris. En krisreaktion
är en normal reaktion på en onormal situation. Människor reagerar
väldigt olika i krissituationer. Man kan uppleva allt från ilska, sorg och
frustration, till tomhet och avsaknad av känslor.
kan känna rädsla för hur familj och vänner ska reagera. Kanske vill man
heller inte be omgivningen om hjälp eller svara på alla frågor, även om
de är välmenande. Kom ihåg att det är du som bestämmer vem du vill
berätta för och vad du vill prata om. Att prata med sin familj är heller
inte samma sak som att till exempel berätta för arbetskamrater eller
andra som man inte har en nära relation till.
Hur vi reagerar i svåra situationer beror på många saker, till exempel
personlighet, ålder, livssituation, tidigare erfarenheter och möjlighet
till stöd. Krisreaktioner är alltid övergående. Det innebär att de har en
början, men också ett slut.
Att få ett diagnosbesked
För många kvinnor kommer beskedet att man har bröstcancer som en
chock. Ofta har man inte haft några besvär när man får sin diagnos.
Kanske har man känt en knöl i bröstet, men man har inte känt sig sjuk.
Därför kan det vara svårt att förstå vad som faktiskt har hänt.
När man får en chock kan man drabbas av en känsla av overklighet.
Man kan känna sig överrumplad, arg, förvirrad eller omtöcknad. Det
gör att det kan kännas svårt att ta till sig och minnas den information
man får om sin sjukdom och behandling.
Chocken är oftast inte långvarig, utan övergår i någon form av reaktion på det som har hänt. Det innebär att man kan få mycket tankar,
både om sjukdomen och om sin egen livssituation. En del tycker att
det känns skönt att prata om sin situation med någon. Andra vill hellre
hålla sina tankar för sig själva. Inget sätt att reagera är fel eller mer rätt
än något annat.
Väntan på operation och återbesök
Många upplever tiden när man väntar på operation och återbesök som
tuff och svår att hantera. Det kan vara svårt att fokusera på det
vardagliga livet under den tiden.
32
Att berätta att man har fått en allvarlig sjukdom kan var svårt. En del
Till dig som har minderåriga barn
Erfarenheter och forskning visar att barn mår bra av delaktighet och
att få veta vad som händer den vuxne. Barn känner ofta på sig att något
är fel, vilket i sin tur kan väcka mycket tankar. Låt gärna barnet eller
barnen följa med vid sjukhusbesök när det känns lämplig. På så sätt
undviker man att onödiga fantasier skapas och de kan bilda sig en egen
uppfattning. Då kan de även få svar på eventuella frågor.
Sjukvårdspersonalen kan ge dig stöd och råd om du känner dig osäker
på vad du ska säga till ditt barn. Det finns även bra information om stöd
till barn på Cancerfondens webbplats. Sjukvården har ett särskilt ansvar
för barn under 18 år, vilket innebär att barnet har rätt till råd, stöd och
information kring sin förälders sjukdom.
Trötthet (fatigue)
Trötthet är ett vanligt symtom i samband med cancersjukdom och
behandling. Långvarig trötthet kan bli ett problem, eftersom man
påverkas både fysiskt, psykiskt och socialt. Man kan känna sig kraftlös
och utan sin vanliga gnista. Orken blir sämre. Det finns flera orsaker till
varför tröttheten uppstår. Den kan bero på cancersjukdomen i sig, eller
på den onkologiska behandlingen. Andra symtom som smärta, oro eller
illamående kan också skapa eller förvärra tröttheten.
33
Det är skillnad på den “vanliga” tröttheten man kan uppleva, jämfört
med den trötthet man kan få i samband med en cancersjukdom. Den är
svårare att vila eller sova bort.
Tröttheten påverkas både av biologiska och psykologiska faktorer.
Varför den onkologiska behandlingen ger trötthet i så stor utsträckning
är inte helt klarlagt. Man vet att det bildas extra mycket slaggprodukter
i kroppen när behandlingen pågår.
Det är viktigt att känna till att tröttheten kan vara kvar en kortare eller
längre tid, även efter avslutad behandling. Ibland kan tröttheten vara
kvar i flera månader, men den är övergående och kan lindras.
En lagom portion fysisk aktivitet är bra. Anpassa aktiviteterna till vad
du orkar. Det är också bra med flera korta vilopauser under dagen. Att
få en balans mellan vila och aktiviteter är viktigt. Genom att planera och
kanske förändra din dag kan du hushålla med ditt energiförråd och på
så sätt minska tröttheten. Man behöver inte vara ”duktig” i alla lägen.
Arbete och sjukskrivning
Hur påverkas min arbetsförmåga?
»»
Det är vanligt att man upplever psykiska reaktioner som
minskar arbetsförmågan. Det gäller både vid cancerbeskedet,
under behandlingen och en tid efter behandlingen.
»»
Efter operationen är man ofta sjukskrivning några veckor.
»»
Under cytostatikabehandling är arbetsförmågan ofta påverkad.
»»
Under strålbehandling kan de flesta arbeta, förutsatt att man kan
kombinera arbetet med behandlingstiderna.
»»
Om man behöver avstå från arbete för att kunna genomföra
strålbehandlingen kan man få sjukpenning i förebyggande syfte.
34
»»
Har du fått cytostatikabehandling före strålbehandlingen är
arbetsförmågan ofta påverkad. Det beror på att man kan ha
kvarstående biverkningar från cytostatikabehandlingen.
»»
De flesta kvinnor som får hormonell behandling eller antikroppsbehandling i tablettform kan återgå i arbete. Ibland kan man behöva anpassa sina arbetsuppgifter eller vara sjukskriven på deltid.
Hur just din arbetsförmåga påverkas och hur länge du blir sjukskriven
beror på flera saker, till exempel hur du mår, vilken behandling du får
och vilken typ av arbete du har. Det kan vara bra att komma tillbaka till
arbetet så snart som möjligt.
Bejaka det friska
Det är vikigt att du kommer tillbaka till ett så normalt liv som möjligt,
utifrån dina förutsättningar. Det är bra att delta i motion och sjukgymnastik och kanske börja arbeta så smått på deltid. För att underlätta din
rehabiliteirng är det viktigt att du håller kontakt med ditt arbete och din
handläggare på Försäkringskassan eller företagshälsovården.
Under och efter dina behandlingar
Biverkningar kan vara både psykiska och fysiska och påverkar både
arbete och vardagsliv. Under behandlingen och tiden efteråt är det
vanligt att man har frågor om biverkningarna som uppstår och om de är
normala. Det är viktigt att veta att man fortfarande kan få hjälp genom
samtalsstöd eller annan typ av rehabilitering i dessa situationer.
Återhämtning/rehabilitering
Du kan ansöka om rehabiliteringsvistelse och ekonomiskt stöd via olika
fonder och organisationer. Riktlinjer och information finns på respektive webbplats. Adresser finns sidan 42-43. Du har även möjlighet att
vända dig till din kurator för mer information.
35
Fertilitet och sexualitet
beröring. Det som däremot lätt släcker den sexuella lusten är
prestationsångest, anklagelser och krav.
Fertilitet och menstruation
Rehabilitering behövs efter många typer av sjukdomar och rehabiliteringen infattar även vår sexualitet. Ett allmänt råd är att komma igång
med sexlivet igen så snabbt som möjligt, eftersom det betyder mycket
för att komma tillbaka till det ”normala” livet. Men för att komma igång
måste man ta steget och våga prova. Lusten behöver många gånger
hjälp på traven för att väckas igen. Varför inte testa själv först och lära
känna din nya kropp och hur den fungerar för att avdramatisera och ta
bort rädslor inför mötet med en eventuell partner.
När man behandlas med cytostatika är risken för infertilitet stor. Om du
vill skaffa barn i framtiden, så diskutera tänkbara fertilitetsbevarande
åtgärder med din behandlande läkare. Menstruationen kan försvinna
under behandlingsperioden, men kan komma tillbaka om du inte har
kommit in i det ”normala” klimakteriet. Om du är fertil ska preventivmedel användas.
Sexualitet vid och efter bröstcancer
Sexualiteten och lusten påverkas ofta när man får cancer. Ofta tappar
man lusten till sex under en period. Ibland förändras ens känsloliv och
kroppsuppfattning på ett sådant sätt att sexualiteten förändras i
grunden. Det är inte bara operationen som påverkar dig rent fysiskt.
Om du får hormonbehandling kan det innebär att du kommer i klimakteriet. Det kan göra att förutsättningarna för att njuta förändrats. Vissa
märker inte av så stora förändringar, några försöker lämna sexualiteten
bakom sig, medan andra kämpar för att hitta tillbaka.
Om problemen inte löser sig med tiden är sexologisk behandling en
möjlighet. På flera sjukhus finns i dag sexologiska mottagningar eller
sex- och samlevnadsmottagningar. Det finns också privatpraktiserande
läkare, psykologer och kuratorer som är specialiserade inom området.
Rökning
»»
Rökning ökar komplikationsrisken och försämrar sårläkningen.
»»
Strålbehandling har minskad effekt på grund av den försämrade
syreupptagningsförmågan.
»»
Risken för svårare hudreaktioner ökar.
»»
Om du behöver hjälp med att sluta röka kan du vända dig till din
kontaktsjuksköterska eller din vårdcentral för att få råd och stöd.
Att samtala om sex bidrar till att avdramatisera ämnet och till att du
kan få den hjälp du behöver. Ämnet sexualitet kommer lätt i
skymundan, eftersom det är så mycket annan information som ska ges.
Om inte läkare eller sjuksköterska tar upp ämnet, så uppmanar vi dig
att göra det själv när du känner att tiden är mogen. Sexualiteten är
privat och unik för varje människa. Den har inget att göra med din
ålder, eller om du har någon partner. Det viktiga är att hitta tillbaka
till din egen sexualitet i din ”nya kropp”.
Fysisk aktivitet
Tankar som att ”alla som är friska har ett bra sexliv” kan dyka upp.
Då kan det vara bra att komma ihåg att de flesta av oss har sexuella
svårigheter under olika faser i livet. Precis som under tidigare svackor
i livet kan lusten behöva väckas med hjälp av fantasi, lyhördhet och
För att lindra biverkningar och öka välbefinnandet är det viktigt med
någon form av daglig fysisk aktivitet som är individuellt anpassad.
Dagens forskning visar att de flesta patienter som behandlats för cancer
har mycket att vinna på att vara fysiskt aktiva.
36
37
Möjliga vinster med fysisk aktivitet:
»»
Bättre kondition och blodcirkulation.
»»
Starkare muskler, bättre balans och minskad trötthet (fatigue).
»»
Minskad oro och nedstämdhet. Fysisk aktivitet ökar endorfinnivån i din kropp, vilket kan leda till ökat välbefinnande.
»»
Minskad stress, eftersom stresshormonerna i din kropp sänks.
»»
Minskade besvär med illamående, aptitlöshet och förstoppning.
»»
Bättre sömn, bättre ork för sociala kontakter och ökad självkänsla.
Vad ska jag träna?
Vilken typ av fysisk aktivitet du ska välja beror på hur aktiv du har varit
tidigare och hur du reagerar på din behandling. Om du inte har tränat
på länge eller inte tränat alls, är ett tips att starta gradvis. Sätt mål som
är rimliga att uppnå. Det är viktigt att du känner dig trygg och gör något
du trivs med. Fysisk aktivitet kan vara promenader, cykling, yoga eller
styrketräning. Det kan också vara vardagsaktiviteter som hushållsarbete, eller att leka med barnen. Även kortare aktiviteter, till exempel
en promenad på tio minuter, är bättre än att inte göra någonting alls.
Finns det någon träning jag bör undvika?
»»
Undvik att simma om du har hudreaktioner eller om du har en
kateter i armen eller en central venkakter.
»»
Stäm av med din kontaktsjuksköterska innan du börjar träna om
du har låga vita blodkroppar, blodplättar eller för lågt blodvärde.
»»
Träna inte om du känner dig yr, har bröstsmärta, eller om du
blir andfådd utan att ha ansträngt dig. Meddela din kontaktsjuksköterska om du känner av detta.
»»
Om du har smärta eller andra problem som gör dig osäker när det
gäller fysisk aktivitet, rådfråga din kontaktsjuksköterska, läkare
eller sjukgymnast.
38
Uppföljning
Återbesök på bröstmottagningen
Ungefär ett år efter din operation blir du kallad till mammografi. Efter
det får du komma på återbesök till bröstmottagningen. Vid återbesöket
får du tillfälle att fråga om den behandling du har fått och eventuellt ska
fortsätta med, samt råd om vad du ska tänka på framöver. Ofta behövs
inga ytterligare återbesök till läkaren, men det är viktigt att du kommer
på de mammografikontroller du blir kallad till. Vi rekommenderar även
att du undersöker dina/ditt bröst en gång i månaden. Om du fortfarande menstruerar är det enklast att känna igenom brösten veckan
efter mens. Om du har funderingar kring din bröstcancer och din
behandling är du välkommen att höra av dig till din bröstmottagning.
Om du får nya symtom
Återfall kan uppstå i och omkring ärret. Har man haft bröstcancer en
gång, så har man även en ökad risk att få cancer i det andra bröstet. Om
du känner en knuta i bröstet eller om du får symtom som påtaglig trötthet, skelettsmärta eller rethosta som inte går över, eller känner oro,
kontakta din bröstmottagning för rådgivning. Kontaktsjuksköterskan
på bröstmottagningen kan ge dig råd och förmedlar vid behov kontakt
med läkare, som gör en bedömning om du bör komma till mottagningen, eller vilka undersökningar som bör göras.
Fler botas eller lever längre
Allt fler botas från bröstcancer. Det beror troligen på förbättrade
behandlingsmetoder och att allt fler fall upptäcks tidigare. Bröstcancer
är en individuell sjukdom och olika kvinnor kan ha olika prognos. Det
som gäller för den ena behöver inte gälla för den andra. Om tumören
har spridit sig ut i kroppen ges behandling för att försöka bromsa upp
sjukdomsutvecklingen och hålla sjukdomen i schack. Det finns exempel
på kvinnor som lever länge även med avancerad, spridd bröstcancer.
39
Olika former av bröstcancer
Den vanligaste formen av bröstcancer kallas duktal cancer. Då utgår
tumören från bröstets mjölkgångar. En annan form är lobulär cancer,
som har sitt ursprung i mjölkkörtlarna. Det finns även mindre vanliga
former som kallas medullär och mucinös. Bröstcancer in situ är ett
förstadium till bröstcancer. Den kan inte sprida sig och upptäcks bara
vid mammografi.
Bröstcancertumörer har olika biologiska egenskaper. De delar sig olika
fort och är olika känsliga för hormoner. En del har spridit sig till lymfkörtlarna i armhålan, andra inte. Vilken typ av bröstcancer du har och
vilka egenskaper tumören har får du veta efter att den mikroskopiska
analysen är gjord, oftast efter operationen. Läs mer på sidan 11-13.
Ärftlig bröstcancer
Det är bara en liten del av all bröstcancer som är ärftlig, cirka 5-10
procent. Om det finns flera fall av bröst- eller äggstockscancer hos nära
anhöriga och de har insjuknat vid låg ålder, kan det tala för ärftlighet.
Har du flera nära släktingar som haft bröst- eller äggstockscancer och
känner oro inför det, så säg till din kontaktsjuksköterska eller läkare.
Ny medicinsk bedömning
När du har bröstcancer har du rätt att få en ny medicinsk bedömning.
Det kallades tidigare att få en “second opinion” och innebär att du blir
undersökt av en annan läkare än den du först vände dig till. Syftet med
att få en ny medicinsk bedömning är att du ska vara säker på att du får
den vård och behandling som passar bäst för dig.
Om du vill få en ny medicinsk bedömning kan du fråga din läkare eller
någon annan som jobbar på mottagningen där du har fått din första
bedömning. Om du beviljas en ny medicinsk bedömning får du oftast en
40
remiss till en annan specialistvårdsmottagning. Landstinget eller
regionen där du är folkbokförd ska bekosta den nya bedömning, även
om du måste resa till ett annat landsting. Ditt hemlandsting ska också
betala för resan. Om den nya medicinska bedömningen resulterar i att
du får ett annat behandlingsförslag ska du även kunna få den
behandlingen. Landstinget eller regionen där du är folkbokförd ska
stå för kostnaden. Det krävs dock:
»»
att den stämmer överens med vetenskap och beprövad erfarenhet,
»»
att det framstår som befogat, med hänsyn till din sjukdom och
till kostnaderna för behandlingen.
Du kan även vända dig till patientnämnden eller patientombudsmannen i din region för att få information om hur du ska göra för att
få en ny medicinsk bedömning. Kontaktuppgifter hittar du på
www.1177.se eller på respektive regions webbplats.
Sekretess, tystnadsplikt
och kvalitetsregister
Sekretess och tystnadsplikt innebär att bara den som behöver informationen för att kunna vårda dig, får ta del av den. Alla som arbetar inom
vården har tystnadsplikt. Du har rätt att få veta vilka uppgifter som
finns lagrade om dig och kan begära en kopia av din journal. Du kan
också begära ett utdrag från en logglista för att se vilka som har haft
tillgång till din journal.
Alla bröstmottagningar ingår i det nationella kvalitetsregistret för
bröstcancer. Kvalitetsregister är verktyg för att förbättra sjukvården.
Till exempel kan man utvärdera olika behandlingsmetoder och jämföra
vårdens resultat, både mellan sjukhus, regioner och internationellt. Om
du inte vill att dina uppgifter ska ingå i kvalitetsregistret ska du säga till
din kontaktsjuksköterska eller läkare.
41
Mer information
»»
www.cancersamtal.nu
Webbsidor skapade av ett flertal cancerorganisationer för att
underlätta kommunikationen mellan cancerdrabbade. Även
anhöriga till cancersjuka är välkomna.
För dig som vill söka annan information rekommenderar vi:
»»
www.1177.se/cancer
En webbplats som Sveriges landsting och regioner gemensamt
står bakom. Under “Tema cancer” finns mycket information om
bland annat bröstcancer.
»»
www.näracancer.se
En webbplats för dig som är ung och närstående till någon som
har eller har haft cancer. Här finns även information för dig som
vill stödja någon ung som är närstående.
»»
www.cancerfonden.se
Omfattande webbinformation och stödlinje.
Telefon: 020-59 59 59, helgfri måndag-fredag klockan 9-16.
Samtalen är kostnadsfria. Information och råd via e-post:
infostodlinjen@cancerfonden.se
»»
www.ungcancer.se
Ung Cancer är en organisation för dig som är mellan 16-30 år och
som själv har cancer, eller är närstående till någon som har eller
har haft cancer.
»»
www.cancerupplysningen.se
Cancerupplysningen ger information, råd och stöd till
allmänheten i alla frågor som rör cancer och cancersjukdomar.
Cancerupplysningen nås på telefon 08-123 138 00,
vardagar 9.30-12 och 13-15.
Information och råd via e-post: cancerinfo@karolinska.se
»»
www.cancerrehabfonden.se
En ideell organisation som arbetar för att ge människor rehabilitering efter cancerbehandling. Här har du möjlighet att söka
rehabiliteringsvistelse. Ingen inkomstgräns. Inga intyg krävs.
»»
www.curo.nu
Curo är en medlemsstyrd ideell förening med uppgift att verka för
en bättre livssituation för cancerdrabbade och anhöriga. Här har
du möjlighet att söka rehabiliteringsvistelse. Inkomstgräns.
Intyg krävs.
»»
www.cancerhjalpen.se
En ideell förening som är partipolitiskt och religöst obunden.
Huvudsyftet är att förbättra levnadsvillkoren för Sveriges cancerdrabbade. Här har du möjlighet att söka ekonomiskt stöd.
Inkomstgräns. Intyg krävs.
»»
www.sahlgrenska.se/su/stralbehandling
Information och bilder från strålenheten i Göteborg och Borås
»»
www.sahlgrenska.se/sv/SU/Vardutbud/Plastikkirurgi/
Diagnoser/Brostrekonstruktion/
Information från plastikkirurgen om bröstrekonstruktion.
»»
www.bro.org.se
Bröstcancerföreningarnas Riksorganisation – BRO, är en partipolitiskt och religiöst obunden ideell organisation med 33 bröstcancerföreningar över hela landet. BRO är intresseorganisationen
som driver bröstcancerbehandlades frågor i samhället. De har ett
utvecklat kontaktnätet i Sverige för dem som behöver stöd och
hjälp. Ingen skall behöva kämpa ensam med sin bröstcancer!
42
43