docFörbättringsprogram
download 
Report Transcription
Förbättringsprogram
Förbättringsprogram Att leda utveckling av patientprocesser i hjärtsviktsvården 2014/2015 Februari 2015 Enheten för strategisk kvalitetsutveckling Inledning Förbättringsarbete Ett systematiskt kvalitets- och patientsäkerhetsarbete i vården innebär att arbetet skall vara långsiktigt, patientorienterat och präglat av ett förebyggande syn- och arbetssätt, ständiga förbättringar och faktabaserade beslut och samverkan. Ny kunskap tillförs ständigt och verksamheten anstränger sig till det yttersta för att möta upp mot alla krav och förväntningar, men det finns ofta ett gap mellan dokumenterad kunskap och hur vi gör. Ständig utveckling är en förutsättning för att kunna tillgodogöra sig ny kunskap och nya erfarenheter och att använda dessa i det dagliga arbetet. Offensiv verksamhetsutveckling innebär att allt förbättringsarbete så långt det är möjligt utgår från medborgarens/vårdtagarens behov och förväntningar. Det innebär också en utvecklad processorientering samt att oönskade variationer, risker och icke värdeskapande aktiviteter reduceras i alla processer. Ledningens engagemang, allas delaktighet och helhetssyn är nödvändiga förutsättningar för att förbättringsarbete skall lyckas. Hur förbättrar man? En förutsättning för att lyckas med förbättringsarbete är att man använder sig av en problemlösningsmodell – en så kallad lärcykel eller PGSA – hjul (PGSA: PlaneraGöra-Studera-Agera). Lärcykeln har använts ett drygt sekel och kan ses som själva kärnan i allt förbättringsarbete. MÅL Vad vill vi uppnå? MÄTA Hur vet vi att en förändring är en förbättring? IDÉER Vilka förändringar kan vi göra som leder till förbättring? A P S G Källa: Institute for Health Care Improvement, Boston Viktiga förutsättningar Ledningens engagemang är en förutsättning för att lyckas med förbättringsarbetet. Ledningen måste tydliggöra verksamhetens uppgift och mål, berömma goda insatser och efterfråga resultat. Ledaren måste vara en förebild, visa öppenhet, delegera och hela tiden stödja förbättringsarbetet. En annan princip i förbättringsarbetet är allas delaktighet. Detta innebär att alla skall ha förutsättningar att var involverad i arbetet, aktivt kunna påverka och få ta del av resultaten. Det betyder också att var och en har ett ansvar för att helheten skall fungera. I ett förbättringsarbete måste deltagarna ha kunskap om sin omgivning och den verksamhet som kan komma att beröras. Utgångspunkten bör vara att varje del av processen förbereds så väl som möjligt och att det finns en strävan att arbetet löper över professions- och verksamhetsgränserna. Det är viktigt att alla berörda känner delaktighet eftersom kedjan inte blir starkare än dess svagaste punkt. På vilket sätt arbetar vi? Med Genombrottsmetoden som grund arbetar vi med processorientering och systemiskt tänkande. Med process avses en kedja av aktiviteter som är kopplade till varandra, som upprepas över tid och har till syfte att skapa värde åt kunden. Att arbeta med processer innebär att se verksamheten i sin helhet och genom att identifiera, kartlägga och ständigt förbättra, optimeras verksamheten och kvaliteten höjs. Det systemiska tänkandet bygger på hur individen agerar i systemet och att varje individ påverkar och påverkas av systemet. Genombrottsmetodiken bygger på tanken att det inte går att hitta en ”universalförbättring” som löser allt, utan att istället hitta många små förändringar som leder till att det i förväg uppsatta målet nås. Varje liten förändring testas och utvärderas för att sedan implementeras om denna utfallit väl. Det inledningsvis fastställda målet för förändringsarbetet följs regelbundet upp och visualiseras i diagram över tid, där även slutmålet finns angivet. Det systematiska arbetssättet genomsyrar Genombrottsmetoden, oavsett om programmet är tidsbegränsat eller om det är ständigt pågående, genom tre frågor som alltid ställs: - Vad vill vi uppnå? Hur vet vi att en förändring är en förbättring? Vilka förändringar kan vi göra som leder till förbättringar? När frågorna är besvarade testas förändringarna genom PGSA-metodiken. Viljan till förändring och förändringstryck hos de som ska utföra förbättringen, det vill säga de som har problemet i sin vardag, är förbättringsarbetets viktigaste hörnstenar. Behovet av förändring ökar ju större gapet mellan kunskap och praxis är. För att skapa förändringstryck måste det finnas en medvetenhet om hur verkligheten ser ut. Deltagarna måste känna till sina processer och vilja göra något åt de problem som identifierats. Arbetsgången i programmet Programtiden är begränsad och består av ett antal ”Lärandeseminarier” och mellanliggande arbetsperioder, se bild nedan. Under ”lärandeseminarierna”, som kan vara fyra eller flera, träffas samtliga team för att arbeta dels inom teamet dels i tvärgrupp för att skapa kunskapsutbyte. De mellanliggande arbetsperioderna används för att testa förändringar och sprida de förändringar som visat sig leda till förbättringar. När utbildningsprogrammet är över inträder en ny fas som är viktig för att arbetet som lagts ner inte ska vara förgäves. De uppnådda målen och de (ny)införda rutinerna måste behållas, samtidigt som man inte heller får glömma bort det systematiska arbetssättet för spridning av förbättringsarbete i organisationen. När förbättringsarbetet utvecklas och enheten fokuserar på ett nytt arbetsområde, är det viktigt att kartlägga kunskapsområdet och hitta goda förebilder som kan dela med sig av sina erfarenheter och hur de gjort. Organisationens ledning är av avgörande betydelse för förbättringsarbetets fortlevnad och spridning. Att driva förbättringsarbete kräver kunskap, energi, tålamod och tid. Det är viktigt att ledningen ger team som arbetar med förbättringsarbete stöd och uppmuntran i sitt fortsatta arbete. Ledningen har även ett ansvar för att förvalta den kunskap som teamet skaffat sig under programmet Det finns en rad olika förbättringsmetodiker. Om ni vill läsa mer eller hålla er uppdaterade om vad som händer på området, tveka inte att kontakta Enheten för strategisk kvalitetsutveckling eller läs mer på vår hemsida www.skane.se/kvalitetsutveckling Patientprocess i hjärtsviktsvården 2014/2015 Vårdcentralen Borgmästargården - Malmö Ann-Kristin Rosquist ann-kristin.ar.rosquist@skane.se Mia Scholten mia.scholten@skane.se Vårdcentralen Arlöv Mossa Janfada Balov mossa.janfadabalov@skane.se Lena Karlsson lena.ac.karlsson@skane.se Katarina Gulin katarina.gulin@skane.se Therese Axelsson therese.axelsson@burlov.se Team KRYH/Östermalm/CSK Per Werner per.i.werner@skane.se Malin Borstam malin.b.borstam@skane.se Per-Anders Wiklund per-anders.g.wiklund@skane.se Marie Ahlman marie.a.ahlman@skane.se Karin Haug karin.haug@skane.se Ing-Marie Nilsson Axelsson ing-marie.nilsson.axelsson@kristianstad.se Team Hälsostaden - Ängelholm Gunvor Fredriksson gunvor.fredriksson@skane.se Inguna Andersone inguna.andersone@skane.se Ingrid Kant ingrid.kant@skane.se Camilla Erlandsson camilla.erlandsson@skane.se Camilla Johansson camilla.ec.johansson@skane.se Maria Olsson maria.e.olsson@skane.se Christin Sollerhed christin.sollerhed@skane.se Vårdcentralen Kroksbäck - Malmö Antonio Duarte Cintra antonio.duartecintra@skane.se Annika Gartvik Krantz annica.gartvikkrantz@skane.se Åsa Nyman asa.nyman@skane.se Programgrupp Ann-Christine Andersson Medicinsk rådgivare ann-christin.b.andersson@skane.se Christina Andersson Handledare christina.k.andersson@skane.se Ulla-Britt Andersson Handledare ulla-britt.andersson@skane.se Irene Axman Andersson Programansvarig irene.axmanandersson@skane.se Marit Bengtson Handledare marit.bengtson@skane.se Linda Björklund RiksSvikt linda,bjorklund@skane.se Jan Linné Patientrepresentant jan.linne@home.se Christer Lindbladh Handledare christer.lundbladh@skane.se Bertil Olsson RiksSvikt bertil.s.olsson@rikssvikt.se Elisabeth Titze Programadministratör elisabeth.titze@skane.se Hjärtsviktsprogram inom Primärvården/Borgmästargården Malmö Förbättringsprogram Att leda patientprocessutveckling inom hjärtsviktsvården 2014/2015 Teammedlemmar/deltagare Sjuksköterska Ann-Kristin Rosquist (ann-kristin.ar.rosquist@skane.se) Sekreterare Paul Jönsson (paul.e.jönsson@skane.se) Sjuksköterska Erika Schalin (erika.schalin@skane.se) Specialistläkare Mia Scholten (mia.scholten@skane.se) Arbetsplats Vårdcentralen Borgmästargården Malmö Bakgrund/problem Befolkningsstrukturen på enhetens listade patienter är ca 8500 och består av högt antal medborgare som är 75 år eller äldre. Hjärtsviktspatienternas behov av läkarkontakt är i dagsläget större än verksamheten kan erbjuda. Man saknar ett strukturerat arbetssätt, även om sjuksköterskor som har specialistkompetens i hjärtsvikt finns, samt läkarresurser för att ge möjlighet till optimalt omhändertagande/behandling. Syfte med förbättringsarbetet Förbättra omhändertagandet av hjärtsviktspatienter genom - Strukturerat arbetssätt - Ökad tillgänglighet och kontinuitet för patienterna - Ge patienterna mer kunskap om sin sjukdom vilket på sikt sannolikt ökar patientens trygghet och ger ökad livskvalité Mål Minska sjukhusinläggningar. Erbjuda besök på Hjärtsviktsmottagningen till samtliga hjärtsviktspatienter som är listade på enheten. Delmål : • Kalla fem patienter/mån • Rapportera i RiksSvikt • Upprätta lokala riktlinjer för hjärtsviktsteamet • Delegation till sjuksköt för att kunna upptitrera läkemedel enl. riktlinjer Mätningar Genomgång av diagnoser för att finna patienter med diagnos hjärtsvikt. Aktuella patienters journaler har granskats och därefter utifrån prioritering placerats på kallelselista. Förändringar som testats/PGSA Den ursprungligt tänkta strukturen på mottagningen testades i administrativ form. Då nya direktiv vad gäller struktur på Hjärtsviktsmottagning Malmö kom och EKO därmed inte längre skulle utföras på vårdcentralen utan på Klin. Fys SUS, Malmö, fick nya rutiner testas och implementeras. Nuvarande struktur har godkänts av ledning och medarbetare. • Ny enhet för hjärtsviktspatienter har skapats • Team har bildats • Lokaler har anpassats för verksamheten • Journalgranskningar har genomförts • Ändrade direktiv från ledningen har gjort att förändringar har behövts göras under programmets gång. Innovationer som har kommit fram under ert förbättringsarbete (provat något helt nytt) Man har på enheten, genom att vara delaktiv i processerna fått en ökad förståelse och engagemang i förändringsarbetet. Aktiviteter • Enkät för uppföljning av patientens upplevelse av besök har framtagits • Sjuksköterskornas schema har anpassats för hjärtsviktsarbetet • Lokalerna har anpassats för verksamheten • Hemsidan uppdaterats med information om Hjärtsviktsmottagningen och dess samverkansparter såsom dietist och sjukgymnast • All personal har fått information och via APT varit delaktiga i processen Resultat Mottagningen har startat januari 2015. Patienterna tas nu emot på ett mer strukturerat sätt än tidigare då det inte fanns ett team kring hjärtsviktpatienterna. Sammanfattning kring måluppfyllelse Mål att starta Hjärtsviktsmottagning är uppnått. Arbetet kommer kontinuerligt att utvärderas och vid behov förändras. Hur har ni skapat kundinflytande? På enheten har inte funnits någon patient eller patientförening delaktig. Teamet har dock haft stor nytta av de åsikter/synpunkter som de personer från patientföreningar som deltagit i programmet bidragit med. Hur påverkas patientsäkerheten av ert förbättringsarbete? Genom ett strukturerat arbetssätt ökas patientsäkerheten - Fler besök/kontroller/per patient - Mer tid för information och undervisning till patienterna - Ökad tillgänglighet (direktkontakt med hjärtsviktssjuksköterska) Hur har ni skapat delaktighet på hemmaplan? • Via APT har all personal fortlöpande varit delaktiga i processen • Sekreterare har beställt broschyrer från RiksSvikt • Egenvårdsbroschyrer från Hjärt-Lungföreningen har beställts • Internföreläsningar/kardiologi har förekommit och planeras ske kontinuerligt • All personal som har mottagning har ombetts informera teamet om de ”hittar” en hjärtsviktspatient • Besök av repr. från RiksSvikt Att arbeta med systematiskt förbättringsarbete - Fördelar: Innovationer i verksamheten - Nackdelar: Tidsbrist - Mest givande: Ökad kunskap för alla medarbetare - Svårast: Att få patienter delaktiga pga. av dålig kunskap och insikt om sin sjukdom - Lärdomar: Teamarbetets fördelar Framtiden • Fortlöpande utvärderingar av Hjärtsviktsmottagningen • Använda RiksSvikt för utdrag av information • Inarbetade rutiner och god struktur på hjärtsviktsmottagningen Hjärtsviktsmottagning på Vårdcentralen Arlöv Förbättringsprogram Att leda patientprocessutveckling inom hjärtsviktsvården 2014/2015 Teammedlemmar/deltagare Therese Axelsson, sjuksköterska Katarina Gulin, sjuksköterska Lena Karlsson, sjuksköterska Mossa Janfada Balov, läkare Arbetsplats Vårdcentralen Arlöv Bakgrund/problem Det finns ett stort antal patienter med hjärtsviktsdiagnos som söker vård på akutmottagning och som behöver vård inneliggande. Syfte med förbättringsarbetet Öka tillgängligheten för hjärtsviktspatienter på vårdcentralen och på så sätt förbättra vården, omhändertagandet och livskvaliten Mål Starta hjärtsviktsmottagning Delmål: • Öka samarbetet mellan vårdcentralen och hemsjukvården • Registrera i RiksSvikt • Bygga upp samarbete med kardiolog Mätningar Antal patientbesök och antal som registreras i RiksSvikt, antal patienter med diagnos hjärtsvikt på vårdcentralen och i hemsjukvård. Inventering visar att ca 170 patienter är aktuella för mottagningen på vårdcentralen. Förändringar som testats/PGSA Skapat ett informationsblad till läkarna för att underlätta och informera vilka patienter som ska skickas till hjärtsviktsmottagningen samt vad sjuksköterskorna kan bidra med på mottagningen. Innovationer som har kommit fram under ert förbättringsarbete (provat något helt nytt)? Ett nytt provtagningsupplägg med lab på vårdcentralen kring hjärtsviktspatienterna. Aktiviteter 1) lista med vad som behöver göras inför start av mottagningen, kompletteras och uppdateras kontinuerligt 2) inventering av patienter med hjärtsviktsdiagnos i hemsjukvård och på särskilda boenden 3) kardiologgenomgång av patienter med hjärtsviktsdiagnos, kontroll att EKO är gjort, prioritera behov av besök 4) information till berörd personal på vårdcentralen Resultat • Hjärtsviktsmottagning är igång i liten skala. Har startat på tid som finns över från annan verksamhet. • RiksSvikt startad och ifylld på alla patienter som kommer till mottagningen. År 2015 nio patienter. Registreringen är igång och fungerar väl. • Patienterna är inventerade tillsammans med kardiolog. • Sjuksköterska från kommunen har haft information med sina kollegor om vikten av att identifiera patienterna i hemsjukvården samt hur hjärtsviktssjuksköterska kan nås på vårdcentralen. Sammanfattning kring måluppfyllelse Målet med att komma igång med hjärtsviktsmottagningen är delvis uppnått men då det inte funnits någon tid avsatt för mottagningen har den inte kommit igång i den skala om önskats. Hur har ni skapat kundinflytande? Hur påverkas patientsäkerheten av ert förbättringsarbete? Hur har ni skapat delaktighet på hemmaplan? Tyvärr har det inte avsatts tid för varken att starta upp ny mottagning eller att arbeta med detta förbättringsarbete. Detta har lett till att arbetet till viss del avstannat. Allt arbetet har skett på tid som blivit ledig från annan verksamhet. Att arbeta med systematiskt förbättringsarbete - Fördelar: Bra med tydliga metoder samt arbetsupplägg - Nackdelar: Svårt att komma fram till hur teorin omsätts i praktiken på det egna arbetet - Mest givande: - Svårast: Att få stöd från ledningen och få tid avsatt för arbetet - Lärdomar: Framtiden Mottagningen behöver få avsatt tid så att sjuksköterskorna kan utveckla den och därmed få en möjlighet till förbättringsarbete av mottagningen. Optimal hjärtsviktsbehandling i nordöstra Skåne Förbättringsprogram Att leda utveckling av patientprocesser i hjärtsviktsvården 2014/2015 Teammedlemmar/deltagare Per-Anders Wiklund, kardiolog Marie Ahlman, hjärtsviktssjuksköterska Karin Haug, hjärtsjukgymnast Per Werner, kardiolog Malin Borstam, hjärtsviktssjuksköterska Ing-Marie Nilsson Axelsson, distriktssjuksköterska Arbetsplats Centralsjukhuset Kristianstad Östermalms vårdcentral Kristianstad kommun Bakgrund/problem Hjärtsviktspatienter är inte optimalt behandlade enligt Nationella riktlinjer för hjärtsviktsvård. Detta kan bero på brister i utredning, i informationsöverföring, av resurser, i kommunikation mellan sjukvården och vårdtagare. Kompetensbrist kan också vara en orsak och då inte minst i den kommunala vården. Syfte med förbättringsarbetet Att kartlägga problemets art och omfattning för att kunna förbättra vården av hjärtsviktspatienten enligt Nationella riktlinjer för hjärtsviktsvård. Mål Rätt diagnos och optimal behandling enligt Nationella riktlinjer för hjärtsviktsvård. Alla patienter får återbesök/uppföljning till sviktsköterska och/eller läkare inom sjukhus eller primärvård inom sex månader. Alla hjärtsviktspatienter i kommunal hemsjukvård är identifierade och följs upp med stöd av primärvårdens hjärtsviktsmottagning. Mätningar 1) Genomgång av 46 konsekutiva journaler med uppföljning i sex månader. Vi har kartlagt diagnos, NYHA-klass, läkemedelsbehandling, njurfunktion, deviceförekomst, återinläggning och återbesök samt uppföljning hos sjukgymnast. Inom den kommunala vården har vi utvärderat om diagnosen varit känd och vilka insatser kommunen bistått med. 2) Genomgång av samtliga patienter i hemsjukvården Sommarlust/Lyckans höjd, Näsby, Hjärtebacken och Allögården avseende diagnos, möjliga symptom talande för hjärtsvikt eller läkemedel talade för hjärtsviktsdiagnos. 3) Genomgång av Vårdcentalen Östermalms patienter i Rikssvikt. I samtliga mätningar har Rikssvikt och journalgranskning använts. Förändringar som testats/PGSA Har skett i frontalloberna och verkligheten. NYHA-klass, datum för EKO i journalföringen med EF och etiologi. Innovationer som har kommit fram under ert förbättringsarbete (provat något helt nytt)? Dosdispenering är en framgångsfaktor i följsamheten av behandlingen i Hemsjukvården och då särskilt vid nedsatt kognitiv förmåga. Läkemedelsgenomgång är en god hjälp i uppföljningen av hemsjukvårdspatienten. Kommunal sjuksköterskans direktkontakt med hjärtsviktssjuksköterskan. Behovet av hjärtsjukgymnastkompetens i primärvården och i den kommunala hälso- och sjukvården. Aktiviteter God samvaro, bra samarbete mellan de tre intressenterna. Ökad kunskap. Resultat Sammanfattning kring måluppfyllelse Vi har kommit fram till att patienter som registretrats i RIKSSVIKT har en god behandling med undantag för individuell fysiskt träning som är ett underutnyttjat behandlingsalternativ. Inom kommunal hälso- och sjukvård föreligger behov av kompetensutveckling och systematiserat arbetsätt där diabetesvården kan vara en förebild. Hur har ni skapat kundinflytande? Vi hade som plan att träffa brukare men har ej genomfört detta. Hur påverkas patientsäkerheten av ert förbättringsarbete? Per definition höjs detta till exempel genom korrekta diagnoser och uppföljning med strukturerade sviktmottagningar och läkemedelsgenomgångar. Hur har ni skapat delaktighet på hemmaplan? Ett intresse har uppkommit i Kristianstad kommun för kompetenshöjning. Samarbetet mellan primärvård, hemsjukvård och slutenvård har förbättrats. Att arbeta med systematiskt förbättringsarbete - Fördelar: Att man träffas och ser brister och möjligheter samt bygger broar. - Nackdelar: Mer att jobba med då bristerna blir uppenbara. - Mest givande: Mötet. - Svårast: Tiden och att hålla ut med att vi är tre organisationer. - Lärdomar: Helhetsynen på problemet blir bättre då många aspekter framkommer. Framtiden This is not the end, it is even not the beginning of the end but it is perhaps the end of the beginning. Hjärtsviktsmottagning i Hälsostaden Ängelholm Förbättringsprogram Att leda utveckling av patientprocesser i hjärtsviktsvården 2014/2015 Teammedlemmar/deltagare Leg Läkare Inguna Andersohn Sjuksköterska Camilla Johansson Sjuksköterska Ingrid Kanth Sjuksköterska Elisabeth Lindhe Sjuksköterska Camilla Erlandsson Sjuksköterska Christine Sollerhed Enhetschef Gunvor Fredriksson (kontaktperson) gunvor.fredriksson@skane.se Verksamhetschef Maria Olsson Handledare Christer Lindbladh Arbetsplats Hälsostaden Ängelholm Syfte med förbättringsarbetet Erbjuda patienten den bästa hjärtsviktsvården. Skapa en gemensam hjärtsviktsmottagning i Hälsostaden genom • Patientcentrerad, sammanhållen och effektiv hjärtsviktsvård som bygger på effektivt flöde och sammarbete mellan sjukhus, primärvård och kommun • Utveckling av patientprocessorienterad vård samt registrering av uppföljningsparametrar, t ex. RiksSvikt • Ökad förbättringskunskap och insikt i systematiskt förbättringsarbete hos personer involverade i projektet • Skapa nätverk för vidare kunskapsbyggande Hälsostaden erbjuder hjärtsviktsvård i världsklass Bakgrund/problem Oktober 2013 startade projektet Hälsostaden. Ett samarbete mellan Ängelholms kommun, primärvård och sjukhus. Målsättningen är att samarbetet ska leda till förbättrade patientflöden mellan sjukhus, primärvård och kommun, korta vårdtider, höja patientsäkerhet och öka arbetsglädjen hos medarbetarna. Projekttiden varar mellan 1 oktober 2013 och 30 september 2016. Primärvården Laxen har ingen hjärtsviktsmottagning, därför går alla patienter med hjärtsviktsdiagnos som är listade på Laxen till Hjärtmottagningen på sjukhuset. Kvalitetsuppföljning sker inte via RiksSvikt ÖV. Patienten följs upp med livskvalitetsmått EQ5D. Många hjärtsviktspatienter är vårdsökande på flera ställen: Vårdcentral, akuten, hemsjukvård, sjukhusvård. Genom att tillsammans ta hand om dessa patienter och styra upp vem och var de ska kontrolleras ges en bättre och tryggare samt en mer kostnadseffektiv vård till patienten. Mål • Öka livskvaliten hos patient • Vård på rätt vårdnivå • Effektiv hjärtsviktsvård med hög kvalitet enligt nationella riktlinjer • Minska akutbesök • Minska återinläggningar • Sammantaget bedöms detta också ge en mycket kostnadseffektiv vård Delmål Öka tillgängligheten – Sammanhållen vårdprocess, Samarbete primärvård/specialistvård och hemsjukvården – Gemensam Standard/ vårdprogram för hur man ställer hjärtsviktdiagnos – Tydliga kriterier på när patient ska gå på specialist mott alt. primärvård – Förbättra tilliten mellan yrkeskategorier/vårdnivåer Mått Börja registrera i RiksSvikt. Från oktober till december 2014 ca. 70 patienter registrerade i öppenvårds RiksSvikt. Mäta antalet akutbesök på sjukhus samt i primärvård? Mäta antalet återinläggningar. Hur gjordes mätningarna? Jämförelser med akutbesök i primärvårdens reg./PASIS Jämförelser med återinlägg inom 30 dagar i PASIS Förändringar som testats/PGSA 1-2 dagar efter att patient skrivits ut från sjukhuset ringer sjuksköterska från avdelningen upp patienten Frågor ställs efter ett visst formulär se bil. PGSA se bil Innovationer som har kommit fram under ert förbättringsarbete (provat något helt nytt)? Aktiviteter - Flödesschema på hur patienten ”går” genom sin sjukdomstid. Vi har identifierat vilka kontakpunkter finns. - Planerat införande och utbildning av RiksSvikt - Diskuterat fram en bild över hur sammarbetet mellan sjukhus och primärvård skulle kunna fungera, innehållande övergripande rollfördelning samt vilka patienter som bör behandlas var och på vilka kriterier (Landskronakriterierna). Dessutom många diskussioner om: • Hur vi ska identifiera patient som är listade på Laxen och går på sjukhuset i och med att vi är ett nu Hälsostaden. • Det har inte varit lätt att sätta fingret på vad som är vad och hur det ska registreras. Vilka är vinster får patienten i detta förfarande? • Gemensam träff med läkare och sjuksköterskor från Laxen och sviktmott på sjukhuset för att få en gemensam bild på samarbetet • Hospitering Resultat: Sammanfattning kring måluppfyllelse Vi kom fram till att vi har två vägar som vi ska gå - Införa mottagningen på VC Laxen. Det är den praktiska delar som inte är klar VC Laxens lokalisation, och kunskap om registrering i PMO. Dialog/kommunikation mellan allmänläkare och specialist är påbörjad Utveckling av Hälsosstadens befintliga hjärtsviktsmottagning – förbättra patienter med hjärtsviktsdiagnos under hela sin sjukdomstid- att minska behovet av specialist/vård. Att lära patienten att leva med sin sjukdom. - Vi ska fortsätta RiksSvikts-registreringen både i sluten och öppen/primärvård mott. Utöka vårt påbörjade samarbete med ASIH och Hälsostadens mobila team. Hur har nu skapat kundinflytande? Vi tror att införandet av hjärtsviktsskola förbättra kundinflytande där pat. åsikt kommer fram tydligt. Målet att patientföreningen skall delta. Hur har ni skapat delaktighet på hemmaplan? • Visat och samtalat kring flödesschemat på arbetsplatsmöten framför allt på Laxen • Vi har haft uppe det på mottagningens teammöte och APT • Inguna Andersone föreläsning av hjärtsviktsvård för personalen som vårdar patient med hjärtsvikt Att arbeta med systematiskt förbättringsarbete - Fördelar: Tydliggör förändrings/förbättringsarbetet. Blir mer medveten om vårdförloppet. - Nackdelar: - Mest givande: - Svårast: Att skapa möten mellan alla intressenter. Svårt att tänka i nya banor att vi är en gemensam organisation. - Lärdomar: Skapa/tydliggöra förutsättningar för att lyckas genomföra förändringsarbetet. - Använda oss av ”förbättringsverktygen” mer konstruktivt Framtiden Målet är ha en fungerande hjärtsviktsmottagning inom Hälsostadens vårdcentral Laxen Successivt slussa över de patienter som går på sjukhusets sviktmottagning till vårdcentralen Laxen. Införa hjärtsviktskola som inkluderar livsstilsfrågor. Utveckla vården med moderna IT-lösningar så att patient inte behöver uppsöka vården, t ex. viktkontroll. Gemensamma läkarmöten mellan primärvårdsläkare och kardiolog planeras. Sjuksköterskebaserad hjärtsviktsmottagning på Vårdcentralen Kroksbäck Förbättringsprogram Patientprocessutveckling inom hjärtsviktsvården 2014-2015 Teammedlemmar/deltagare Distriktsläkare Antonio Cintra antonio.cintra@skane.se ST-läkare Magnus Lindgren magnus.lindgren@skane.se Hjärtsviktssjuksköterska Åsa Nyman asa.nyman@skane.se Hjärtsviktsjuksköterska Annica Gartvik Krantz annica.gartvikkrantz@skane.se Fysioterapeut Marie Billing marie.billing@skane.se Dietist Elin Westher elin.westher@skane.se Arbetsplats Vårdcentralen Kroksbäck, Malmö Bakgrund/problem Hyllie är Malmös 3:e största stadsdel sett till invånarantal. Kroksbäck är ett delområde i Hyllie med hög andel invånare med utländsk bakgrund, 40 %. Ålderssammansättningen i Hyllie skiljer sig en del från genomsnittet i Malmö. Äldre utgör en högre andel på bekostnad av andelen invånare i arbetsför ålder. Andelen barn och ungdomar överensstämmer med genomsnittet för hela Malmö. Den största gruppen patienter med diagnos hjärtsvikt på Vårdcentralen Kroksbäck utgjorde födda mellan 1923-1932. Start av Hjärtsviktsmottagning på Vårdcentralen Kroksbäck. Hjärtsvikt är vanligt förekommande hos framför allt äldre. Hjärtsvikt är ett allvarigt tillstånd med hög sjuklighet och mortalitet och som i stor utsträckning även medför nedsatt livskvalitet. Prognosen är dålig men kan förbättras genom tidig diagnostik och insättande av optimal behandling. Hjärtsvikt medför stora samhällskostnader. Syfte med förbättringsarbetet • Höja kvaliteten i omhändertagandet av patienter med hjärtsvikt. • Förbättra struktur för behandling och omhändertagande av hjärtsviktspatienter. Mål • • • • • • • • • • Patienten ska få en ökad kunskap och förståelse av hjärtsvikt och sina symtom. Ökad egenvårdsförmåga. Genom kontinuitet och tillgänglighet ge ökad trygghet och delaktighet för patient och närstående. Informera och utbilda patienter och anhöriga i hjärtsvikt. Utarbeta en projektplan för hjärtsviktsmottagning. Upprätta lokala riktlinjer för arbete med hjärtsviktsmottagning. Finna arbetssätt för hjärtsviktsteamet. Delegationsbeslut till hjärtsviktssjuksköterskor för att möjliggöra upptitrering av läkemedel enligt gällande riktlinjer. Följa upp insatt behandling samt titrera läkemedel. Minska antalet inläggningar på sjukhus. Mätningar • Räknat antalet patienter på Vårdcentralen Kroksbäck som har hjärtsviktsdiagnos. • Räkna antalet registrerade i RiksSvikt var 6:e månad. • Använda egenskattningsformuläret ”Patientskattade symtom” från RiksSvikt. Förändringar som testats/PGSA I kallelsen till patienten erbjuds närstående att medfölja vid besöket. Tillsammans med kallelsen skicka med egenskattningsformuläret Patientskattade symtom RiksSvikt. Aktiviteter Inventering av nuläget genom mätning av antalet patienter med hjärtsvikt. Genom processbeskrivning få medarbetare i alla personalkategorier informerade och delaktiga i arbetet med att starta hjärtsviktsmottagning. Resultat Har ännu inte gjort någon utvärdering och resultat kan ännu inte redovisas. Hur har ni skapat kundinflytande? Representant från Hjärt-Lungsjukas Riksförbund har deltagit i programmet och bidragit med åsikter och synpunkter på hjärtsviktsvården. Hur påverkas patientsäkerheten av ert förbättringsarbete? • Höjd kvalitet i omhändertagandet av hjärtsviktspatienter genom ett strukturerat omhändertagande enligt riktlinjer. Fler kontroller och besök för patienten. • Bättre förutsättningar för optimal hjärtsviktsbehandling. • Information och undervisning till patienter om symtom och tecken på försämring av hjärtsvikt får patienten att söka vård i tidigt skede. • Möjlighet till direktkontakt med hjärtsviktssjuksköterska ger tryggare patient och anhörig samt gör det lättare för patienten att söka vård tidigt vid tecken på försämring. Hur har ni skapat delaktighet på hemmaplan? • Sprida riktlinjer för hjärtsviktsmottagningen till alla medarbetare. • Besök av representant från RiksSvikt. • Utbildningstillfälle av kardiolog för alla medarbetare. • Samarbete med sekreterare för att hitta patienter med hjärtsviktsdiagnos. • Information på APT. Att arbeta med systematiskt förbättringsarbete - Fördelar: Tydliggör arbetsuppgifter och utvecklingsområden Tid för teamet att träffas - Nackdelar: Tidskrävande - Mest givande: Träffa kollegor från andra enheter och utbyta erfarenheter. Tid tillsammans i teamet för att diskutera och komma vidare i planering och arbete. - Svårast: Svårt att få patienter från distriktsläkarna till hjärtsviktsmottagningen. - Lärdomar: Framtiden Fortlöpande utvärderingar av hjärtsviktsmottagningen. Använda RiksSvikt för utdrag av information. Genom RiksSvikt följa/utvärdera den medicinska behandlingen. Representant från Hjärt- Lungsjukas Riksförbund kommer att bjudas in till APT.
