Smakprov

Transcription

Smakprov

9
Formativ bedömning i
praktiken: Naturkunskap 1a1
ISBN 978-91-47-11556-3
© 2014 Olof Procopé och Liber AB
Redaktör och projektledare: Cecilia Söderpalm-Berndes
Formgivare: Lotta Rennéus och Birgitta Ståhlberg
Illustratör: Cicci Lorentzson
Första upplagan
Liber AB
113 98 Stockholm
www.liber.se
Kundservice tfn 08-690 93 30
e-post: kundservice.liber@liber.se
Support för digitala produkter:
e-post: support@liber.se
tfn: 08-690 92 30
COPYSIDA
FORMATIV BEDÖMNING I PRAKTIKEN • NATURKUNSKAP 1A1 © OLOF PROCOPÉ OCH LIBER AB
INFORMATION
TILL ANVÄNDAREN
9
Det här materialet är ett verktyg för att arbeta formativt i Naturkunskap 1a1. Du som
har köpt materialet får fritt kopiera och sprida det till de elever som du har i kursen
Naturkunskap 1a1. Det är däremot inte tillåtet att kopiera materialet, sprida det eller
låna ut det till annan för dennes kopiering och spridning till andra (lärare eller elever).
Materialet är på motsvarande 235 A4-sidor och fördelas på:
Mappen ”Beskrivning”. I den finns:
• Dokumentet med samma namn, “Beskrivning”. Här får du just en beskrivning av
hela materialet, vilket vi rekommenderar dig att läsa innan du ger dig i kast med
de olika läraktiviteterna och bedömningsverktygen (se nedan).
Mappen ”Gemensamma dokument”. I den finns:
• Planering av kursen
• Bedömningsverktyg som är gemensamma för alla områden i kursen
• Kunskaper och förmågor som elever ska få samt tränas i under kursens gång
Mappen ”Gemensamma aktiviteter”. I den finns:
• Lektionsaktiviteten Frågeställningar
• Läraktiviteten Skriftligt prov
• Läraktiviteten Naturvetenskapligt arbetssätt
Tre områdesspecifika mappar: Miljö, ekologi och hållbar utveckling,
Miljö, energi och hållbar utveckling samt Sex och relationer.
I var och en av dessa finns:
• Olika lektionsaktiviteter
• Olika läraktiviteter, specifika för delområdet och med tillhörande specifika
bedömningsverktyg
Om det är någonting som är oklart i upplägget, de föreslagna arbetsgångarna eller
bedömningsverktygen går det bra att kontakta antingen författaren: Olof Procopé, eller
redaktören: Cecilia Söderpalm-Berndes:
olof@procopeutbildning.se
cecilia.soderpalm-berndes@liber.se
Olof Procopé & Liber AB, 2014
9
FORMATIV BEDÖMNING
I PRAKTIKEN
NATURKUNSKAP 1A1:
Beskrivning
Här ges en sammanfattning av hela materialet med alla dess delkomponenter.
Innehåll
Inledning 2
Formativ och summativ bedömning – bakgrund 3
En översikt av innehållet 8
Centralt innehåll 8
Lektionsaktiviteter 9
Läraktiviteter 9
Förslag på upplägg och arbetsgångar 11
Bedömningsverktyg – rubrics 13
Att använda rubrics i undervisningen 19
Läraktiviteter – checklistor 20
Kunskaper och förmågor – Naturkunskap 1a1 24
Betygsmatriser 25
Planering 27
Gemensamma bedömningsverktyg – bedömning med hjälp av symboler 27
Gemensamma bedömningsverktyg – responsdokument 29
Referenslista 31
BESKRIVNING NK1A1
1
9
Inledning
Inlärning är en naturlig del av våra liv. Det kan gälla att lära sig att spela ett instrument,
utöva en sport eller köra bil. Inlärningen stärks om motivationen att lära sig är stor,
men också om det finns någon sakkunnig vid vår sida som har förmågan att ge instruktioner om hur vi kan bli bättre, någon som kan se var just våra individuella utvecklingsområden finns.
Man anlitar ofta en körskollärare för att lära sig att köra bil. Körskollärarens respons anpassas till om man är långt kommen i sina färdigheter eller om man är nybörjare. Responsen formas helt enkelt utifrån var man befinner sig i en process, utan vidare
värdering.
En kontinuerlig bedömning från körskolläraren är av stor betydelse för inlärningen.
För varje körlektion bedöms förmågan att köra bil, och utifrån bedömningen formas
inlärningen. En bra körskollärare ger uppgifter under körlektionen och iakttar sedan
hur eleven löser uppgifterna, detta för att påvisa var i lärprocessen eleven befinner sig.
Responsen ges sedan utifrån vad körskolläraren har sett och har till syfte att besvara
frågorna Vad var bra i körningen? Hur kan körningen utvecklas? och Hur förhåller sig
körningen till målet (uppkörningen)? Kommande körlektioner utformas för att bygga
vidare på svaren.
Körskolläraren kan inte lära sin elev att köra bil enbart genom att själv sitta i förarsätet och exempelvis förklara var dragläget är, eller hur man startar med hjälp av handbroms i backe. Körskolläraren kan inte heller ge eleven ett A4-papper med uppgifter
till körlektionen, för att sedan sätta sig i baksätet och läsa tidningen. Inlärningen sker i
samspelet mellan körskolläraren och eleven och kräver att eleven stor del av tiden själv
sitter i förarsätet.
I skolans verklighet kan lärare aldrig sitta med en elev under en hel kurs som i exemplet med körskolläraren. En lärare kan ha ett par hundra elever, och tiden det skulle
krävas att sitta med var och en av dem finns helt enkelt inte. Samtidigt önskar alla lärare att de kunde ge samma typ av individuell respons. För att skapa förutsättningar för
detta måste undervisningen bedrivas så att responsen till eleverna kan besvara de tre
frågorna Var är eleven? Vart ska eleven? och Hur ska eleven nå dit? För att det ska vara
möjligt, exempelvis i en klass på 25 elever, behöver eleverna involveras i bedömningen
och det måste skapas tydliga ramar för vad som ska bedömas.
Det här arbetsmaterialet är framtaget för att, genom uppgiftsspecifika kriterier och
förslag på arbetsupplägg, möjliggöra själv- och kamratbedömning samt underlätta lärarens arbete med bedömning.
BESKRIVNING NK1A1
2
9
Formativ och summativ bedömning – bakgrund
I slutet av 1960-talet började man dela in bedömning i två olika kategorier, som man
kallade formativ respektive summativ evaluering. Efterhand övergick benämningen till
formativ och summativ bedömning. Formativ bedömning som begrepp fick ett stort
genomslag 1998 då Dylan Wiliam och Paul Black publicerade artikeln Assessment and
classroom learning (Black & Wiliam 1998). Tanken med arbetet bakom artikeln var att
identifiera områden inom utbildningsverksamheter och skola som leder till effektivare
lärande och därigenom bättre elevresultat. Studien, som är en metastudie, bygger på
580 vetenskapliga artiklar publicerade i 160 olika tidskrifter. År 2001 publicerades artikeln med namnet Inside the black box – Raising Standards Through Classroom Assessment (2001). Titeln Inside the black box bygger på en liknelse där lådan representerar
klassrummet, och den svarta färgen symboliserar att inget (eller väldigt lite) tränger in
i och ut ur lådan. Lite förenklat kan man säga att det som händer i den svarta lådan
stannar där. Den svarta lådan påverkas av flera ”inputs”, exempelvis styrdokument eller
inputs kopplade till resurser, som exempelvis att varje elev har en läsplatta. Ut ur den
svarta lådan kommer flera ”outputs” (exempelvis betygsstatistik eller resultat från nationella prov). En del av budskapet i artikeln är, att så länge man inte vet vad som händer inne i den svarta lådan (klassrummet) så kan man inte förutse konsekvenserna (bl.a.
när det gäller output) av att ändra eller skapa nya inputs. Slutsatsen av studien är, att
om man verkligen vill höja kvalitén i en skolverksamhet och stärka elevernas lärande,
så måste fokus ligga på arbetet i klassrummet och inriktningen för arbetet vara formativ
bedömning (bedömning för lärande).
Bedömning är ett omfattande begrepp som inte sällan förknippas med betygssättning,
eller delresultat som är kopplade till betyg. I forskningen skiljer man, som nämndes
ovan, på två olika former av bedömning: summativ och formativ. Den summativa är all
bedömning som mäter och summerar elevens prestationer, ofta kopplat till betygsättning. Den formativa bedömningen stärker istället det pågående lärandet genom bl.a.
återkoppling som ger eleven information om hur han/hon kan utveckla sina kunskaper
och förmågor. Vidare innefattar formativ bedömning alla aktiviteter i undervisningen
som ger läraren information om var eleven befinner sig i sitt lärande. Sammanfattningsvis så stärks inlärningen genom att:
• Eleven utvecklar sitt lärande utifrån bedömning – formativ återkoppling.
• Läraren skapar aktiviteter där elevernas kunskap och förståelse påvisas, och
ändrar undervisningen för att möta elevernas lärande.
En vanligt förekommande definition av formativ bedömning kommer från Inside the
black box (Wiliam & Black 1998):
”All those activities undertaken by teachers, and/or by their students, which
provide information to be used as feedback to modify the teaching and learning activities in which they are engaged.”
Formativ bedömning är inte en specifik metod eller ett specifikt bedömningsverktyg,
exempelvis så som de är utformade i det här materialet. Bedömningsverktyg med tillhörande förslag på hur de kan användas i undervisningen är utformade för att skapa
förutsättningar för formativ bedömning. Den formativa aspekten ligger alltid i hur man
arbetar i klassrummet och i bedömningssituationer. Bedömningsverktygen i det här
materialet kan användas för både formativ och summativ bedömning.
BESKRIVNING NK1A1
3
9
Dylan Wiliam har formulerat fem nyckelstrategier för formativ bedömning (Wiliam
2011, s. 2):
1. Att klargöra och skapa delaktighet i syftena med undervisningen och
kriterierna för att lyckas i lärandet.
2. Att skapa/utforma effektiva diskussioner, aktiviteter, och uppgifter med
vilka elevernas förståelse kan påvisas.
3. Att återkoppling ges i syfte att föra lärandet framåt.
4. Att aktivera elever som lärresurser för varandra.
5. Att aktivera eleverna som ”ägare” av sitt eget lärande.
( fritt översatt)
De fem nyckelstrategierna finns även presenterade i Dylan Wiliams tidigare forskning. Med utgångspunkt i Sadlers (1989), skapas ett ramverk för formativ bedömning
genom integrering av nyckelstrategierna med de tre huvudfrågorna för feedback:
Vart ska eleven (feed up)? Var är eleven (feed back)? och Hur ska eleven ta sig dit (feed
forward)?
VART SKA ELEVEN?
VAR ÄR ELEVEN?
HUR SKA ELEVEN TA SIG
DIT?
LÄRARE
Att klargöra och skapa delaktighet i syftena med undervisningen och kriterierna för att lyckas
i lärandet (1).
Att skapa/utforma effektiva
diskussioner, aktiviteter, och
uppgifter med vilka elevernas
förståelse kan påvisas (2).
Att återkoppling ges i syfte
att föra lärandet framåt
(3).
KAMRAT
Att förstå syftena med undervisningen och kriterierna för att
lyckas i sitt lärande (1).
Att aktivera elever som lärresurser för varandra (4).
ELEV
Att förstå syftena med undervisningen och kriterierna för att
lyckas i sitt lärande (1).
Att aktivera eleverna som ”ägare” av sitt eget lärande (5).
Ett ramverk för formativ bedömning (Thompson & Wiliam 2007 s. 7).
Ramverket ovan är utgångspunkten för innehållet i det här läromedlet, och läraktiviteter och lektionsaktiviteter (se beskrivningar nedan) är utformade för att göra det
möjligt att arbeta inom ramverket. Ramverket ger flexibilitet och individuell frihet när
det gäller hur de praktiska tillämpningarna av formativ bedömning kan se ut. Det finns
ingen färdig universalmetod utan mängder av olika arbetssätt som kan tillämpas vid
bedömning och i undervisning. Det enda kriteriet är att dessa håller sig inom ramverket.
Ramverket påvisar en mycket viktig aspekt, nämligen att formativ bedömning är ett
förhållningssätt.
Med ramverket som utgångspunkt blir bedömning alltid en del av undervisningen,
något som eleverna är delaktiga i, och som inte enbart utförs av läraren. Bedömningen
sker under en hel arbetsprocess, inte bara efter avklarad och inlämnad uppgift.
Arbetet med formativ bedömning kräver ett klassrumsklimat som bygger på tillit,
respekt och känslan att det är okej att göra misstag. Det är först i ett sådant klimat man
kan få positiva effekter av att arbeta med exempelvis själv- och kamratbedömning.
BESKRIVNING NK1A1
4
9
Återkoppling till eleven
Inlärning sker i samspel med personer i omgivningen och lärandet får sin riktning genom återkoppling under inlärningsprocessen (från en själv, läraren, coachen, kamraten
eller någon annan). Om återkopplingen är framåtsyftande och ger information om utvecklingsområden och hur man kan göra för att utvecklas, kommer lärandet att stärkas.
I sin bok ”Visible learning” som är en av de mest omfattande studierna inom skolforskningen och som bygger på en syntes av över 800 metastudier, rangordnar John Hattie
150 olika faktorer som påverkar elevernas studieprestationer. Formativ bedömning (formativ återkoppling) är enligt studien en av de viktigaste påverkansfaktorerna för ökade
studieprestationer (Hattie 2009).
Om återkopplingen utgörs av ett mätresultat (ett betyg eller en poäng) så är risken
stor att lärandet inte förs framåt, och i värsta fall har återkopplingen till och med en
negativ inverkan (Assessment reform group 2006). I ett resultat i form av en poäng eller
ett betyg (på en deluppgift) finns i sig ingen kvalitativ information som eleven kan använda för att utvecklas, vare sig i ett bra eller ett dåligt resultat. Återkoppling i form av
ett betyg eller en summa poäng riskerar istället att leda till att eleverna i huvudsak fokuserar på att jämföra resultaten sinsemellan. Assessment reform group (2006) formulerade situationen vid upprepad återkoppling i form av poäng eller betyg enligt nedan:
”Assessing pupils frequently in terms of levels or grades means that the feedback that they receive is predominantly judgmental, encouraging them to compare themselves with others. In such circumstances there is little attention by
teachers or pupils to the formative use of assessment.”
Risken är också att elever med återkommande låga resultat tappar motivationen att
göra liknande uppgifter en gång till (Butler 1988). Återkoppling i form av att läraren
exempelvis ger eleven skriftliga framåtsyftande kommentarer riskerar också att tappa
sin positiva effekt på lärandet om den kombineras med utsatta poäng eller betyg, eftersom eleverna tenderar att fokusera på resultatet och negligera den framåtsyftande återkopplingen (Butler 1988).
Själv och kamratbedömning
I själv- och kamratbedömningar får eleverna utveckla sin förmåga att reflektera över
kvalitéer i de egna och andras arbeten och prestationer, vilket skapar förutsättningar
för ökad synlighet och ökat ansvar i lärandet. Bedömning av ett arbete i form av själveller kamratbedömning, stärker medvetandet om det egna lärandet (Black, Harrison et
al. 2003). I en kamratbedömning kan undervisande lärare också få information om var
den responderande eleven1 befinner sig i sitt lärande (se ramverket för formativ bedömning ovan).
Själv- och kamratbedömningar i klassrumssituationer kräver tydlighet för att respons
ska ges på uppgiften och/eller arbetsprocessen, och inte på personen (jfr Hattie och Timperley 2007). Vidare krävs tydliga ramar för vad som ska bedömas, exempelvis genom
tydliga kriterier för den aktuella uppgiften.
Wiliam pekar ut ”Att aktivera eleverna som ägare av sitt eget lärande” som en av fem
nyckelstrategier för formativ bedömning (Wiliam 2011). Hattie påvisar i Visible learning, som beskrivits tidigare, att förmågan till självskattning av betyg är den viktigaste
påverkansfaktorn för studieprestationer (Hattie 2009). Självskattning enligt Hattie
Den elev som
utför bedömningen av en
kamrats arbete.
1
BESKRIVNING NK1A1
5
innebär i det här fallet att eleverna har så god förståelse av hur de blir bedömda att de
själva kan värdera sina prestationer mot uppsatta kriterier (Sverige: kunskapskrav) för
kursen.
Metoderna för att genomföra själv- eller kamratbedömning i klassrummet är många,
och hur det exakta genomförandet ser ut beror på lärare samt elev- och gruppsammansättning. Ett utförande som fungerar i en grupp kanske inte alls fungerar i en annan.
Bedömningsverktygen i det här materialet är utformade för själv-, kamrat- och lärarbedömning. Undantaget är bedömning med hjälp av symboler, som enbart är tänkt
att användas av läraren. I materialet finns många förslag på upplägg och arbetsgångar
där det beskrivs hur bedömningsverktygen kan användas för själv-, kamrat- och lärarbedömning. Arbetsgångarna och uppläggen är beskrivningar av hur man kan involvera
eleverna i bedömningen, och inte hur man ska göra.
I skolan kan en lärare ägna en halvtimme åt att exempelvis bedöma en skriftlig rapport, för att sedan lämna tillbaka den med ett resultat (t.ex. ett betyg). När eleven får
tillbaka rapporten ägnar han/hon några minuter åt att titta på den och det utsatta resultatet, och lägger sedan undan rapporten.
För läraren gäller det att hitta en balans mellan tiden det tar att ge återkoppling och
tiden som eleven lägger ner på att reflektera över den. Om det är en tydlig övervikt för
tiden det tar för läraren att ge återkoppling, bör man hitta metoder som skapar förutsättningar för att den tid eleven reflekterar över återkopplingen ökar. En balans mellan
de två är viktig, både för lärarens arbetsbördas skull och för elevens lärande.
Tiden läraren
lägger ner på att
ge återkoppling.
9
Tiden eleven
lägger ner på
att reflektera
över återkopplingen.
Det bör vara balans mellan tiden som läraren lägger på att ge återkoppling till eleven
och den tid eleven ägnar åt att begrunda återkopplingen.
Väljer man som lärare att ge återkoppling i form av betyg eller poäng (kopplat till ett
betyg) på en uppgift bör man, med hänsyn tagen till vad forskningen säger, finna en väg
som gör att eleverna funderar över responsen innan de får sitt resultat. En metod kan
BESKRIVNING NK1A1
6
vara att eleverna får i uppgift att, utifrån respons, skriva ner 2–3 prioriterade områden
för utveckling till nästa liknande uppgift, innan de får se sitt resultat.
Arbetet med formativ bedömning är förknippat med minskad fokus på resultat, men
det är inte reglerat hur man använder betygsbeteckningar vid exempelvis enskilda prov
eller redovisningar.
9
”Kunskapskraven är avsedda att användas för bedömning och betygssättning
vid terminens eller kursens slut. Hur lärare använder betygsbeteckningar vid
andra tillfällen än vid betygssättning, till exempel för enskilda prov och redovisningar, är inte reglerat. En förutsättning för att använda betygsbeteckningar
eller betygsliknande omdömen är att uppgiften ska vara tillräckligt omfattande
för att på ett relevant sätt kunna knytas till kunskapskraven.”
– Skolverkets hemsida
Olika typer av skoluppgifter återkommer i regel och uppstarten av en ”ny” uppgift
bör ha sin utgångspunkt i respons från tidigare genomförda uppgifter av liknande
karaktär. Så här skriver Hattie och Timperley (2007 s. 85) angående återkoppling till
elever:
”Feedback is more effective when it provides information on correct rather
than incorrect responses and when it builds on changes from previous trails.”
Ett effektivt verktyg för att ta tillvara, använda och bygga vidare på bedömningen av
genomförda uppgifter är portfoliometoden, som är ett dokumentationsverktyg där elevernas uppgifter, reflektioner över det egna lärandet och bedömningar sparas i en mapp
(en portfolio). Syftet med metoden är skapa en pedagogisk dokumentation där elevens
lärande och utveckling står i fokus. Metoden är en motvikt till den typ av dokumentation som består av en sammanställning av resultat från deluppgifter i kursen. För att
kunna arbeta enligt portfoliometoden måste eleven få återkoppling som ger information
om visade kunskaper och förmågor, och vad han/hon kan utveckla i uppgiften eller till
kommande uppgifter.
Genom att bedömningar, reflektioner och inlämnade uppgifter sparas så ger portfoliometoden goda möjligheter till framåtsyftande återkoppling, samt goda förutsättningar för eleven att bli delaktig i sin egen inlärningsprocess. Bedömda uppgifter kan alltid
bli utgångspunkt för arbetet med kommande, liknande uppgifter. Om eleven exempelvis
skriver en labbrapport i ett delområde, så kan bedömningen av den vara utgångspunkt
för utveckling av nästa labbrapport, även om den skrivs för en annan laboration. Bedömningsverktygen i materialet, gemensamma eller specifika för de olika läraktiviteterna, är utformade för att skapa förutsättningar för en framåtsyftande återkoppling, och
därför lämpade att utgöra en del av innehållet i elevens portfolio.
Portfoliometoden är i första hand till för att stärka det pågående lärandet (formativ
bedömning) men är också ett verktyg för betygssättning vid kursens slut (den summativa bedömningen).
BESKRIVNING NK1A1
7
9
En översikt av innehållet
Arbetsmaterialet är utformat för att skapa förutsättningar för praktiska tillämpningar
av formativ bedömning. Arbetsgångar, bedömningsverktyg och upplägg som presenteras
här är utformade för att fungera ihop med ramverket på s. 4.
Beskrivning
Miljö, ekologi &
hållbar utveckling
Gemensamma
dokument
Miljö, energi &
hållbar utveckling
Läraktiviteter
Bedömningsverktyg
Kunskaper
och förmågor
Planeringar
Lektionsaktiviteter
Debattartikel
Gemensamma
aktiviteter
Läraktiviteter
Lektionsaktiviteter
Debatt
Sex och relationer
Projekt
Debatt
Lektionsaktivitet
Debattartikel
Läraktivitet
Naturvetenskapligt
arbetssätt
Läraktivitet
skriftligt
prov
Lektionsaktivitet
frågeställningar
Projekt
Figuren ovan visar en översikt av materialet. Innehållet täcker det centrala innehållet
för Naturkunskap 1a1.
Centralt innehåll
• Frågor om hållbar utveckling: energi, klimat och ekosystempåverkan.
Ekosystemtjänster, resursutnyttjande och ekosystemens bärkraft.
• Olika aspekter på hållbar utveckling, till exempel vad gäller konsumtion,
resursfördelning, mänskliga rättigheter och jämställdhet.
• Naturvetenskapliga aspekter på, reflektion över och diskussion kring normer,
rörande människans sexualitet, lust, relationer och sexuella hälsa.
• Naturvetenskapliga arbetsmetoder, till exempel observationer, klassificering,
mätningar och experiment samt etiska förhållningssätt kopplade till det
naturvetenskapliga utforskandet.
• Naturvetenskapligt förhållningssätt, hur man ställer frågor som går att undersöka
naturvetenskapligt och hur man går till väga för att ställa företeelser i omvärlden
under prövning.
• Hur naturvetenskap kan granskas kritiskt samt hur ett naturvetenskapligt
förhållningssätt kan användas för att kritiskt pröva ovetenskapligt grundade
påståenden.
BESKRIVNING NK1A1
8
NATURKUNSKAP 1a1
Lektionsaktiviteter
9
Lektionsaktiviteterna är kortare övningar som tar allt mellan en halv och ett par lektioner i anspråk. Du som lärare gör ett urval som passar dig och din undervisningsgrupp.
Viktigt är att eleverna, genom övningarna, får träna så många som möjligt av de förmågor som krävs för kursen.
Begrepp och modeller 1 sid 2
För och emot sid 18
Gruppdiskussion sid 20
Övningsuppgifter sid 23
LEKTIONSAKTIVITETER
1
9
Lektionsaktivitet: Begrepp
och modeller 4
Beskrivning
Här arbetar eleverna med att finna samband och koppla ihop olika begrepp och modeller i kursen. Lektionsaktiviteten är utformad för att vara en del av läraktiviteterna i
materialet. Syftet med uppgiften är att aktivera eleverna som lärresurser för varandra
när det gäller att förstå och förmå att tillämpa, begrepp och modeller. Lektionsaktiviteten är utformad för att utgöra ett, eller en del av ett lektionspass, men tiden för uppgiften bör anpassas utifrån omfattning, svårighetsgrad och elevernas förkunskaper. Grundtanken med lektionsaktiviteten är att eleverna ska använda läroboken eller Internet för
att förstå aktuella begrepp eller modeller, för att sedan själva kunna koppla samman
dessa med varandra.
Genomförande
Eleverna får en lista med begrepp och modeller. Uppgiften för eleverna är att skapa en
begreppskarta av de begrepp och modeller som undervisande lärare har valt ut. Begreppen sätts in i begreppskartan och eleverna motiverar placeringen av varje begrepp eller
modell. Motiveringarna och placeringen av begrepp eller modeller är det centrala i lektionsaktiviteten.
Lektionsaktiviteten kan genomföras individuellt eller i grupp, och begreppskartan
genotyp
fenotyp
adenin
genotyp
tymin
fenotyp
adenin
kvävebaser
alleler
kvävebaser
cytosin
lokus
dubbelhelix
tymin
gen
DNA
guanin
dubbelhelix
lokus
kromosomer
m-RNA
transkription
uracil
proteinsyntes
DNA
gen
uracil
kodon
cellkärna
ribosom
cell
t-RNA
antikodon
guanin
transkription
m-RNA
proteinsyntes
kromosomer
ribosom
kodon
translation
cellkärna
membran
cytosin
alleler
translation
t-RNA
aminosyror
peptid
membran
antikodon
aminosyror
peptid
protein
cell
protein
med tillhörande motiveringar kan med fördel presenteras i par eller i tvärgrupper. Arbetet bör avslutas/sammanfattas av läraren så att eventuella missförstånd av innebörd av
utvalda begrepp reds ut innan man går vidare.
För att effektivisera arbetet och hålla nere mängden text i själva begreppskartan kan
förslag på numrerade länkar, dvs. ord eller satser/satsdelar som binder ihop begreppen,
vara bestämda före genomförandet. I begreppskartorna hänvisar eleverna i så fall till ett
(eller flera) nummer motsvarande varje länk i begreppskartan (se bilden på nästa sida).
LEKTIONSAKTIVITETER
13
9
Här följer förslag på hänvisningar:
11. bestämmer
1. byggs upp av/ bygger upp
12. släpper ut
2. består av
13. kallas processen
3. delas in i
14. ökar
4. är beroende av
15. minskar
5. ger/blir
16. är en
6. är en del av
17. hör ihop med
7. används i
18. har
8. är viktig för
19. orsakas av/uppkommer genom
9. finns
20. påverkar/påverkas av
10. utförs för/av
Här nedan är ett exempel på hur länkarna kan användas i en begreppskarta
fotosyntes
cellandning
cellandning
18
producent
18
2
konsument
näringsväv
3
6
näringskedja
miljöfaktorer
4
4
nedbrytare
art
2
18
1
3
cellandning
organismsamhälle
grundämnen
8
2
kretslopp
ekosystem
4
start (motiveringar)
3
energi
vatten
1. byggs upp av/
bygger upp
2. består av
3. delas in i
4. är beroende av
5. ger/blir
6. är en del av
7. används i
8. är viktig för
9. finns
10. utförs för/av
11. bestämmer
12. släpper ut
13. kallas processe
14. ökar
15. minskar
16. är en
17. hör ihop med
18. har
19. orsakas av/upp
kommer genom
20. påverkar/
påverkas av
Begreppskarta med "länkar".
LEKTIONSAKTIVITETER
14
9
Övrigt
Begreppskartorna i materialet (se bilderna på nästföljande sidor) är omfattande och
innehåller stora delar av de centrala begreppen för olika områden. Begreppskartor kan
givetvis utformas med färre (eller fler) begrepp och modeller. Varje begreppskarta i
materialet är ett exempel på hur en begreppskarta kan utformas.
Som ett alternativt upplägg, om man inte vill (eller hinner) låta eleverna bygga upp
sina egna begreppskartor, kan man som undervisande lärare skapa en egen begreppskarta (eller använda begreppskartorna som presenteras här) som eleverna sedan sätter
ut länknummer i.
I exemplet på begreppskartan med hänvisningar till länkar finns blå pilar som visar
den riktning som motiveringarna har.
Kopplingar till Libers läromedel Frank Blå Naturkunskap
1a1 (47-08538-5)
Kap 2 Solenergi driver vår planet Kap 3 Energi, miljö och livsstil
Kap 4 En hållbar utveckling s. 22–37
s. 38–87
s. 88–109
LEKTIONSAKTIVITETER
15
9
Exempel 1 på en begreppskarta
fotosyntes
cellandning
cellandning
producent
konsument
näringsväv
nedbrytare
art
näringskedja
cellandning
miljöfaktorer
organismsamhälle
grundämnen
kretslopp
energi
ekosystem
vatten
LEKTIONSAKTIVITETER
16
9
Exempel 2 på en begreppskarta
avfall
ekologiskt fotavryck
freoner
hållbar utveckling
energi
konsumtion
PCB dioxin etc.
fossila bränslen
tungmetaller
O3
SO2
NOx
CO2
ozonskikt
miljögifter
ozonhål
växthuseffekt
försurning
jordbruk
CH4
H2O
närsalter
global uppvärmning
övergödning
miljöproblem
NH4+
PO42–
NO3–
LEKTIONSAKTIVITETER
17
Lektionsaktivitet – Övningsuppgifter
9
Beskrivning
Här arbetar eleverna med övningsuppgifter inom olika områden i Naturkunskap 1a1.
Lektionsaktiviteten är utformad för att vara en del av läraktiviteterna i arbetsmaterialet.
Här finns förslag på hur man i arbetet med övningsuppgifter kan använda eleverna som
lärresurser för varandra, och hur själv- och kamratbedömning kan bli en del av arbetet.
Gemensamt för de förslag på genomförande som beskrivs här är att de uppgifter som
väljs ut bör vara av diskuterande karaktär.
Genomförande
Förslag 1
Eleverna får i uppgift att lösa ett antal övningsuppgifter. När eleverna är färdiga används ett självvärderingsdokument (se nedan) och lektionstid avsätts för eleverna att
presentera och förklara sina svar för varandra. Tiden för genomförandet beror på uppgifternas karaktär.
Beskrivning av upplägg
Val av övningsuppgifter
Arbete med
övningsuppgifter
Vilka uppgifter
kan jag förklara
för andra?
Vilka uppgifter
behöver jag få
förklarade för mig?
Självskattning
av lösningar på
uppgifterna
Responsdokument
Styrkor i ditt arbete:
Eleverna får lektionstid
för att presentera och
förklara övningsuppgifterna
för varandra.
LEKTIONSAKTIVITETER
23
9
Förslag 2
Eleverna får i uppgift att individuellt lösa ett antal övningsuppgifter. När uppgifterna är
lösta delas eleverna in i grupper (förslagsvis 2–4 elever/grupp). Varje grupp ska sedan
jämföra och värdera svaren på uppgifterna för att därefter välja ut ett svar/lösning per
uppgift och motivera valet.
Reflektion över och
diskussion om lösningar
och argument
Arbete med övningsuppgifter
Vilka lösningar
är bäst,
och varför?
SARA
Dus nulpa sandant ratem?
1. Dus nulpa sandant ratem. Nem cones as quos volesec tibuscit officiis simetur? Quiatest eostemp orrum,
sit dolorio. Ficius, sitis eum ium sum audissi taturi iur, voluptio. Ugit ut labo?
2. Ut inum, si il is eumquam dolupta qui ommolup tatendel id quatem dunt remporum volupti orepudam,
cuptiorro ommoloreic to occupta qui, comnisi tatesequia idissitia plitatia quo que parum ium facepudi n
one euur sim rerciendi dolores cipist?
3. Eos voluptatur ressuntio quassit iumquis itibea nusa praectotati sequam, nonsedit voluptiis ut omnihi
est eos sent, sum faceri omnimagnia dolorumquis quibus, sit exceperianda sunt excea ne landeli genduci iur?
Värdering av olika svar
Jämförelse och värdering av
lösningar och argument i grupp
ALI
IRIS
Eleverna motiverar
sina val av lösningar.
LEKTIONSAKTIVITETER
24
9
Förslag 3
Eleverna får i uppgift att individuellt lösa ett antal övningsuppgifter. När eleverna är
färdiga med uppgifterna delar läraren ut en checklista eller en rubric för själv- eller
kamratbedömning. Punkter i checklistorna och innehållet i rubricen kan hämtas från
bedömningsverktygen för skriftliga prov.
Arbete med
övningsuppgifter
Själv- eller kamratbedömning
Eleverna bedömer lösningar/argument
med hjälp av checklista eller delar av
rubric för det skriftliga provet.
Begrepp, modeller och
Det framgår tydligt av dina
Det framgår av dina
Det framgår av dina
teorier
lösningar/svar att du förstår
lösningar/svar att du till stor
lösningar/svar att du till viss
de begrepp, modeller och
del förstår de begrepp,
del förstår de begrepp,
teorier som tillhör avsnittet.
modeller och teorier som
modeller och teorier som
tillhör avsnittet.
tillhör avsnittet.
Cellers byggnad
Du kan till stor del redogöra
Du kan till viss del redogöra
och cellkomponenters
för cellers och
för cellers och
byggnad och funktion.
cellkomponenters byggnad
Du kan redogöra för cellers
och funktion.
Reflektion över och diskussion
om svar/lösningar
Checklista
cellkomponenters byggnad
‫܆‬
‫܆‬
‫܆‬
Debattartikeln har en träffsäker och intresseväckande titel.
‫܆‬
Debattartikeln jämför och värderar för- och nackdelar med genetikens
användningsområden (för vald inriktning).
‫܆‬
‫܆‬
Debattartikeln innehåller flera egna, självständiga argument.
‫܆‬
‫܆‬
‫܆‬
Arbetet hänvisar till olika källor i texten.
‫܆‬
Meningsbyggnad och stavning i texten är korrekta.
och funktion.
Antalet ord är inom ramen för uppgiften.
Dispositionen av texten gör det lätt att följa innehållet, exempelvis
genom rubriker och styckesindelningar.
Motiveringar till de egna argumenten och resonemangen presenteras
(dvs. en beskrivning av varför man har en viss åsikt eller hur man
kommit fram till argument eller resonemang).
Debattartikeln avslutas med en övergripande slutsats.
Till presenterad fakta, statistik eller presentation av någon annans åsikt
finns alltid en angiven källa.
LEKTIONSAKTIVITETER
25
9
Förslag på övningsuppgifter
Uppgifter i proven
Provuppgifter från läraktiviteten prov kan användas (om prov inte ingår i planeringen
av kursen).
Kopplingar till Libers läromedel Frank Blå
Naturkunskap 1a1 (47-08538-5)
Övningsuppgifter (för urval av lämpliga uppgifter på kap 1–4)
Vetenskapens långa resa Solenergi driver vår planet Energi, miljö och livsstil En hållbar utveckling s. 21
s. 37
s. 86
s. 106
LEKTIONSAKTIVITETER
26
9
Följande uppgifter har jag lyckats besvara (och kan beskriva för andra):
Följande uppgifter har jag delvis lyckats besvara:
Följande uppgifter har jag inte lyckats att besvara:
Följande uppgifter vill jag få förklarade för mig (av lärare eller klasskamrat):
Följande uppgifter förstår jag nu (fylls i när lektionsaktiviteten avslutas):
LEKTIONSAKTIVITETER
27
9
NATURKUNSKAP 1a1
Läraktivitet: Projekt – Miljö,
ekologi och hållbar utveckling
Läraktiviteterna löper över en längre tidsperiod, från några få till många veckor. Du
som lärare gör ett urval av läraktiviteter som passar dig och din undervisningsgrupp,
och den tid som finns till förfogande. Viktigt är att de läraktiviteter som väljs ut sammantaget gör att eleverna får träna de förmågor som krävs för kursen.
Innehåll
Beskrivning 2
Centralt innehåll 3
Förslag på lektionsaktiviteter 4
Bedömningsverktyg 4
Kopplingar till andra kursmoment 5
Kopplingar till Libers läromedel 5
Övrigt 6
Alternativt upplägg 6
Förslag på upplägg och arbetsgångar 8
Beedömningsverktyg för projekt 14
LÄRAKTIVITET MILJÖ, EKOLOGI OCH HÅLLBAR UTVECKLING
1
9
Beskrivning
Den här läraktiviteten är i form av ett projekt, där eleverna ska fördjupa sig i något
eller några områden inom miljö, ekologi och hållbar utveckling. I arbetet ska eleverna
beskriva och diskutera vald inriktning samt eventuellt göra en laboration eller undersökning för de inriktningar där det är möjligt. Grundtanken med upplägget som beskrivs här är att eleverna ska arbeta med projektet parallellt med exempelvis grundläggande genomgångar och gruppdiskussioner.
Projektet genomförs förslagsvis i grupp, och presenteras muntligt och/eller skriftligt.
Varje grupp tilldelas eller väljer en specifik inriktning. Arbetet kan med fördel genomföras med opponering, där indelade tvärgrupper följer och ger respons på varandras
arbete genom hela arbetsprocessen med hjälp av tillhörande bedömningsverktyg. En
viktig aspekt av arbetet i projektform är att förutsättningar skapas för eleverna att ta
del av varandras arbeten.
Under arbetets gång är det viktigt att man som undervisande lärare följer elevernas
process och ger kontinuerlig återkoppling.
Förslag på delar som kan vara med i arbetet:
En frågeställning som utgångspunkt för arbetet (som arbetet ska besvara)
En beskrivning av orsakerna till miljöproblemet
En diskussion om
• orsaker till miljöproblemet
• konsekvenser av miljöproblemet
• handlingsalternativ (vad kan man göra åt problemet?) och konsekvenser av dessa.
En praktisk undersökning kopplad till valt område (exempelvis en
enkätundersökning eller om möjligt en laboration)
Förslag på inriktning
Orsaker till, konsekvenser av och handlingsalternativ kopplade till:
• växthuseffekten – global uppvärmning
• ozonskiktets uttunning
• försurning
• dricksvatten
• övergödning
• miljögifter
• avfall och avfallshantering.
• biologisk mångfald – människans påverkan
2
9
Centralt innehåll
• Frågor om hållbar utveckling: energi, klimat och ekosystempåverkan.
Ekosystemtjänster, resursutnyttjande och ekosystemens bärkraft.
• Olika aspekter på hållbar utveckling, till exempel vad gäller konsumtion,
resursfördelning, mänskliga rättigheter och jämställdhet.
• Naturvetenskapliga arbetsmetoder, till exempel observationer, klassificering,
mätningar och experiment samt etiska förhållningssätt kopplade till det
naturvetenskapliga utforskandet.
• Naturvetenskapligt förhållningssätt, hur man ställer frågor som går att undersöka
naturvetenskapligt och hur man går till väga för att ställa företeelser i omvärlden
under prövning.
• Hur naturvetenskap kan granskas kritiskt samt hur ett naturvetenskapligt
förhållningssätt kan användas för att kritiskt pröva ovetenskapligt grundade
påståenden.
Förståelsemål
Efter genomförd läraktivitet ska eleven
• Ha kunskap om begrepp, modeller, teorier och arbetsmetoder inom miljö, ekologi
och hållbar utveckling.
• Ha kunskap om orsaker till, konsekvenser av och handlingsalternativ för
inriktningar inom miljö, ekologi och hållbar utveckling.
• Kunna resonera och argumentera om orsaker till, konsekvenser av och
handlingsalternativ för olika inriktningar inom miljö, ekologi och hållbar
utveckling.
• Ha kunskap om grundläggande källkritik.
Läraktiviteten ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
Punkter i ämnets syfte: 1, 2, 3, 5 och 6
1. Förmåga att använda kunskaper om naturvetenskap för att diskutera, göra
ställningstaganden och formulera olika handlingsalternativ.
2. Kunskaper om naturvetenskapens roll i aktuella samhällsfrågor och i förhållande till
hållbar utveckling.
3. Kunskaper om olika livsstilars konsekvenser såväl för den egna hälsan som för folk hälsan och miljön.
5. Kunskaper om hur naturvetenskap organiseras samt hur den kan granskas kritiskt
och användas för kritisk granskning.
6. Kunskaper om de naturvetenskapliga teoriernas betydelse för samhällens framväxt
och för människans världsbild.
3
9
Förslag på lektionsaktiviteter
• Grundläggande genomgångar om miljö, ekologi och hållbar utveckling
• Argument för och emot (se separat beskrivning)
• Frågeställningar (se separat beskrivning)
• Gruppdiskussioner – diskussionsuppgifter (se separat beskrivning)
• Övningsuppgifter (se separat beskrivning)
• Begrepp och modeller 1–4 (se separata beskrivningar)
• Genomförande av praktiska undersökningar/laborationer (kopplade till vald
inriktning)
• Bedömning av och diskussion om gamla elevexempel (från tidigare
genomföranden)
• Informationssökning och sammanställning
• Utformning av skriftlig rapport och/eller muntlig presentation
• Själv- eller kamratbedömning
• Omarbetning utifrån själv- eller kamratbedömning
• Inlämning eller presentation – lärarbedömning
Bedömningsverktyg
Till projektet finns flera olika bedömningsverktyg. Rubrics och checklistor är specifika
för projektet i miljö, ekologi och hållbar utveckling, medan bedömning med hjälp av
symboler och responsdokument är generella och finns i mappen för gemensamma bedömningsverktyg.
Rubric eller
betygsmatris
Checklista
5
Rubric
KOMMUNIKATION
Arbetet har en klar
och tydlig röd tråd
vilket gör det lätt att
följa beskrivningar
och resonemang.
Arbetet har en röd
tråd som till stor del
gör det lätt att följa
beskrivningar och
resonemang.
Innehållet går att
förstå även om vissa
delar är otydliga.
ÖVERSKRIFT
Titeln är träffsäker
och intresseväckande.
Titeln är passande.
Titeln är till viss del
relevant för innehållet i arbetet.
SPRÅK
Språket i arbetet
är korrekt och anpassat till syfte och
sammanhang.
Språket i arbetet är
oftast korrekt och
till stor del anpassat
till syfte och sammanhang.
delvis korrekt och
till viss del anpassat
Du hänvisar till
några/flera relevanta och trovärdiga
källor.
Du hänvisar till
någon relevant och
trovärdig källa.
KÄLLOR
ARGUMENTATION
ÅSIKTER/STÄLLNINGS-TAGANDEN
Dina egna åsikter
och ställningstaganden framkommer
på ett tydligt sätt i
arbetet.
Dina egna åsikter
och ställningstaganden framkommer till
stor del i arbetet.
Det är svårt att
urskilja dina åsikter
och ställningstaganden i arbetet.
BAKOMLIGGANDE
ORSAKER TILL
MILJÖPROBLEMET
Det framgår tydligt
i din argumentation att du förstår
de bakomliggande
orsakerna till miljöproblemen.
Det framgår i din argumentation att du
till stor del förstår
de bakomliggande
till viss del förstår
de bakomliggande
ORSAKER,
KONSEKVENSER
OCH ÅTGÄRDER
Du jämför och värderar konsekvenser,
åtgärder och orsaker inom miljö och
hållbar utveckling. I
diskussionen lyfter
du fram välgrundade och nyanserade
argument.
diskussionen lyfter
du fram välgrundade och utförliga
argument.
Du jämför och värderar i korthet konsekvenser, åtgärder
och orsaker inom
diskussionen lyfter
du fram enkla och
översiktliga argument.
Du avslutar debattartikeln med en
relevant och logisk
slutsats. Slutsatsen
är tydligt kopplad till
presenterade argument.
relevant och logisk
slutsats. Slutsatsen är kopplad till
är inte tydligt kopplad till presenterade
argument.
SLUTSATS
5
Bedömning med hjälp
av symboler
KOMMENTARER
RÖD TRÅD
Bedömning med hjälp
av symboler
Checklista
Responsdokument
Responsdokument
(under varje kategori finns exempel på varför symbolen har satts ut)
B – Begrepp, modeller och teorier
‫܆‬
‫܆‬
‫܆‬
1.
2.
3.
P – Problemlösning
‫܆‬
‫܆‬
‫܆‬
‫܆‬
‫܆‬
‫܆‬
‫܆‬
1.
2.
3.
Beskrivningen av begrepp, modell eller teori är inte korrekt
Tillämpningen av begrepp, modell eller är felaktig
Begrepp, modell eller teori bör beskrivas/förklaras ytterligare
Något steg i problemlösningen är felaktig
Felaktig metod för att lösa problemet
Delvis felaktig metod för att lösa problemet
A – Argumentation
1.
2.
3.
4.
5.
Presenterade argument eller resonemang bygger på felaktig fakta
Presenterade argument eller resonemang är inte logiska i sammanhanget
Presenterade argument eller resonemang är inte relevant för uppgiften
Motiveringar till egna argument eller resonemang saknas
Motiveringar till egna argument eller resonemang bör utvecklas
K – Kommunikation
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
Svaret/lösningen redovisas inte steg för steg
Något steg i svaret/lösningen bör motiveras ytterligare
Källhänvisning saknas
Angiven källa är inte trovärdig
Slarvfel
Formulering eller meningsbyggnad är felaktig
Dispositionen gör det svårt att följa innehåll
Övriga kommentarer:
Bedömningsverktygen är utformade för att användas vid själv-, kamrat- och lärarbedömning samt som vägledning för eleverna före, under och efter själva genomförandet.
Undervisande lärare väljer det/dem som passar utifrån situation och individuellt upplägg.
4
För projektet finns alternativa utformningar av rubrics och checklistor. En utformning ger kriterier för exempelvis presentationsteknik och disposition, medan den andra
ger större frihet åt eleverna att presentera innehållet som de själva tycker är bäst. Här
finns också rubrics och checklistor för om projektet utgår från en frågeställning och/
eller om eleverna ska genomföra en egen praktisk undersökning/laboration.
Projektet kan också bedömas med hjälp av en betygsmatris. I materialet finns förslag
på hur en betygsmatris för projektet kan se ut. Den är framtagen från modellen i dokumentet ”Kunskaper och förmågor” och formuleringarna i den är hämtade direkt från
kunskapskraven för Naturkunskap 1a1. Viktigt att komma ihåg, om man väljer att bedöma projektet med hjälp av betygsmatrisen, är att kunskapskraven för Naturkunskap
1a1 innefattar delar som inte kan bedömas i själva projektet.
9
Kopplingar till andra kursmoment
Uppgiften är i huvudsak kopplad till det centrala innehållet för Naturkunskap 1a1.
Projektet kan genomföras ämnesövergripande med Svenska 1, där det kan kopplas ihop
med delar av det centrala innehållet enligt nedan.
Svenska 1
• Muntlig framställning med fokus på mottagaranpassning. Faktorer som
gör en muntlig presentation intressant och övertygande. Användning av
presentationstekniska hjälpmedel som stöd för muntlig framställning. Olika sätt
att lyssna och ge respons som är anpassad till kommunikationssituationen.
• Skriftlig framställning av texter för kommunikation, lärande och reflektion.
Språkriktighet, dvs. vilka språkliga egenskaper och textegenskaper i övrigt som en
text bör ha för att fungera väl i sitt sammanhang.
• Bearbetning, sammanfattning och kritisk granskning av text. Citat- och
referatteknik. Grundläggande källkritik.
Kopplingar till Libers läromedel Frank Blå
Naturkunskap 1a1 (47-08538-5)
Kap 1 Vetenskapens långa resa Kap 2 Solenergi driver vår planet Kap 3 Energi, miljö och livsstil
Kap 4 En hållbar utveckling s. 6–21
s. 22–37
s. 38–87
s. 88–109
5
9
Övrigt
För att arbetet ska bli fokuserat behöver de flesta inriktningarna inom hållbar utveckling med inriktning på miljöproblem avgränsas, exempelvis när det gäller geografiska
områden och tidsperioder.
För att eleverna ska kunna förstå och beskriva olika inriktningar i projektet är det
nödvändigt att de kan den grundläggande teorin för ekologi, miljö, och hållbar utveckling. Genomgångar, diskussioner och andra lektionsaktiviteter bör ha till syfte att ge
eleverna grundläggande kunskaper så att de kan fördjupa sig inom valda inriktningar.
För att kunna fördjupa sig bör eleverna, utöver läroboken, även ha tillgång till Internet,
facklitteratur och/eller tidskrifter.
I tillhörande rubrics finns inte några uppsatta kriterier för elevernas förmåga att
kritiskt granska naturvetenskapliga teorier, vilket är en del av ett arbete i projektform.
Elevernas förmåga till kritisk granskning är i uppläggen som presenteras här en del av
den informella bedömningen som pågår under hela arbetsprocessen.
Väljer man att bedöma projektet med hjälp av en betygsmatris kan förmågan att
kritiskt granska naturvetenskapliga teorier bli en del av den formella bedömningen (se
förslag på betygsmatris). I förslagen på upplägg och arbetsgångar (se nedan) kan man
kombinera förslag 1 och 2 om man som lärare vill att grupperna både ska lämna in ett
skriftligt arbete och genomföra en muntlig presentation.
Alternativt upplägg
Projektet om miljö och hållbar utveckling kan genomföras enligt ovanstående beskrivning men med olika perspektiv som utgångspunkt. Man kan specificera arbetet i projektet genom att låta varje grupp välja (eller tilldelas) ett perspektiv på vald inriktning.
Upplägget kräver ytterligare tid i planeringen, då arbetet med att hitta relevant information kan bli mer tidskrävande.
I upplägget får varje grupp, för sin valda inriktning, genomföra projektet utifrån 3–4
perspektiv. De första två perspektiven, miljö och hållbar utveckling, är ju förbestämda,
medan det tredje (och eventuellt ett fjärde) är valbart.
Förslag på valbara perspektiv (för vald inriktning):
• ekonomiskt perspektiv
• stadsplaneringsperspektiv
• internationellt perspektiv
• nationellt perspektiv
• jordbruksperspektiv
• historiskt perspektiv
• forsknings- och teknologiperspektiv
• framtidsperspektiv
• nutidsperspektiv
• politiskt perspektiv
6
Elevernas projekt kan då se ut enligt exemplen nedan.
9
Exempel 1
• Inriktning: övergödning
• Förbestämda perspektiv: miljö och hållbar utveckling
• Valbara perspektiv: jordbruk
Exempel 2
• Inriktning: global uppvärmning
• Valbara perspektiv: forskning och teknik samt framtid
Exempel 3
• Inriktning: avfallshantering
• Valbara perspektiv: forskning och teknologi samt stadsplanering
Exempel 4
• Inriktning: människans konsumtion
• Valbara perspektiv: jordbruk
Om man avser att genomföra projektet enligt något av ovanstående upplägg så måste
man, innan arbetet påbörjas, låta eleverna (tillsammans med läraren) värdera om det
finns tillräckligt med information för den kombination av inriktning och perspektiv
som eleverna väljer.
7
9
Förslag på upplägg och arbetsgångar
Förslag 1
Varje grupp väljer eller tilldelas inriktning på projektet. Grupperna utformar en muntlig
presentation av vald inriktning.
I slutet av projektet genomförs en övningspresentation där gruppen gör en självbedömning och/eller så ger en tvärgrupp (opponent) respons med hjälp av tillhörande
bedömningsverktyg (som läraren har valt ut). Utifrån responsen omarbetar/utvecklar
grupperna sitt arbete innan de presenterar det för övriga i klassen.
Uppstart av läraktivitet
Lektionsaktiviteter
Se lista med förslag
5
Rubric
KOMMUNIKATION
KOMMENTARER
RÖD TRÅD
Arbetet har en klar
och resonemang.
Arbetet har en röd
beskrivningar och
resonemang.
delar är otydliga.
ÖVERSKRIFT
SPRÅK
Språket i arbetet
sammanhang.
oftast korrekt och
delvis korrekt och
Du hänvisar till
källor.
Du hänvisar till
någon relevant och
trovärdig källa.
Dina egna åsikter
arbetet.
Dina egna åsikter
stor del i arbetet.
Det är svårt att
BAKOMLIGGANDE
ORSAKER TILL
MILJÖPROBLEMET
de bakomliggande
de bakomliggande
de bakomliggande
ORSAKER,
KONSEKVENSER
OCH ÅTGÄRDER
diskussionen lyfter
argument.
diskussionen lyfter
argument.
och orsaker inom
diskussionen lyfter
du fram enkla och
SLUTSATS
relevant och logisk
relevant och logisk
argument.
KÄLLOR
ARGUMENTATION
Vad kan utvecklas/
förbättras i
presentationen?
Presentation
Lärarbedömning med hjälp
Övningspresentation
av rubric eller betygsmatris
Grupperna genomför en övningspresentation i tvärgrupper.
Själv- eller kamratbedömning med
hjälp av bedömningsverktyg
Omarbetning
Responsdokument
5
Rubric
KOMMUNIKATION
Omarbetning och utveckling
Arbetet har en klar
och resonemang.
Arbetet har en röd
beskrivningar och
resonemang.
delar är otydliga.
ÖVERSKRIFT
SPRÅK
Språket i arbetet
sammanhang.
oftast korrekt och
delvis korrekt och
Du hänvisar till
källor.
Du hänvisar till
någon relevant och
trovärdig källa.
KÄLLOR
av arbetet utifrån själv- eller
ARGUMENTATION
Dina egna åsikter
arbetet.
Dina egna åsikter
stor del i arbetet.
Det är svårt att
BAKOMLIGGANDE
ORSAKER TILL
MILJÖPROBLEMET
de bakomliggande
de bakomliggande
de bakomliggande
ORSAKER,
KONSEKVENSER
OCH ÅTGÄRDER
diskussionen lyfter
argument.
diskussionen lyfter
argument.
och orsaker inom
diskussionen lyfter
du fram enkla och
relevant och logisk
relevant och logisk
argument.
kamratbedömningen.
SLUTSATS
5
KOMMENTARER
RÖD TRÅD
Checklista
‫܆‬
‫܆‬
‫܆‬
‫܆‬
‫܆‬
‫܆‬
‫܆‬
‫܆‬
‫܆‬
‫܆‬
8
9
Förslag 2
Varje grupp väljer eller tilldelas inriktning på projektet. Grupperna skriver en rapport
om vald inriktning.
I slutet av projektet (se planeringsförslag) genomförs en självbedömning och/eller så
ger en tvärgrupp (opponent) respons med hjälp av tillhörande bedömningsverktyg (som
läraren har valt ut). Utifrån responsen omarbetar/utvecklar grupperna rapporten innan
de lämnar in den till läraren för slutbedömning.
Lektionsaktiviteter
5
Rubric
KOMMUNIKATION
KOMMENTARER
RÖD TRÅD
Arbetet har en klar
och resonemang.
Arbetet har en röd
beskrivningar och
resonemang.
delar är otydliga.
ÖVERSKRIFT
SPRÅK
Språket i arbetet
sammanhang.
oftast korrekt och
delvis korrekt och
Du hänvisar till
källor.
Du hänvisar till
någon relevant och
trovärdig källa.
Det är svårt att
KÄLLOR
ARGUMENTATION
Dina egna åsikter
arbetet.
Dina egna åsikter
stor del i arbetet.
BAKOMLIGGANDE
ORSAKER TILL
MILJÖPROBLEMET
de bakomliggande
de bakomliggande
de bakomliggande
ORSAKER,
KONSEKVENSER
OCH ÅTGÄRDER
diskussionen lyfter
argument.
diskussionen lyfter
argument.
och orsaker inom
diskussionen lyfter
du fram enkla och
SLUTSATS
relevant och logisk
relevant och logisk
argument.
Vad kan utvecklas/
förbättras i
presentationen?
Presentation
Övningspresentation
Grupperna genomför en övningspresentation i tvärgrupper.
Själv- eller kamratbedömning med
hjälp av bedömningsverktyg
Omarbetning
Responsdokument
5
Rubric
KOMMUNIKATION
Omarbetning och utveckling
Arbetet har en klar
och resonemang.
Arbetet har en röd
beskrivningar och
resonemang.
delar är otydliga.
ÖVERSKRIFT
SPRÅK
Språket i arbetet
sammanhang.
oftast korrekt och
delvis korrekt och
Du hänvisar till
källor.
Du hänvisar till
någon relevant och
trovärdig källa.
Dina egna åsikter
arbetet.
Dina egna åsikter
stor del i arbetet.
Det är svårt att
BAKOMLIGGANDE
ORSAKER TILL
MILJÖPROBLEMET
de bakomliggande
de bakomliggande
de bakomliggande
ORSAKER,
KONSEKVENSER
OCH ÅTGÄRDER
diskussionen lyfter
argument.
diskussionen lyfter
argument.
och orsaker inom
diskussionen lyfter
du fram enkla och
relevant och logisk
relevant och logisk
argument.
KÄLLOR
av arbetet utifrån själv- eller
kamratbedömningen.
SLUTSATS
Checklista
‫܆‬
‫܆‬
‫܆‬
‫܆‬
ARGUMENTATION
5
KOMMENTARER
RÖD TRÅD
‫܆‬
‫܆‬
‫܆‬
‫܆‬
‫܆‬
‫܆‬
9
9
Förslag 3
om vald inriktning.
I slutet av projektet genomförs en lärarbedömning med hjälp av symboler (se ytterligare beskrivning i mappen för gemensamma bedömningsverktyg). Utifrån symbolerna
omarbetar/utvecklar grupperna sin rapport innan de lämnar in den till läraren för slutbedömning.
Lektionsaktiviteter
5
Rubric
KOMMUNIKATION
KOMMENTARER
RÖD TRÅD
Arbetet har en klar
och resonemang.
Arbetet har en röd
beskrivningar och
resonemang.
delar är otydliga.
ÖVERSKRIFT
SPRÅK
Språket i arbetet
sammanhang.
oftast korrekt och
delvis korrekt och
Du hänvisar till
källor.
Du hänvisar till
någon relevant och
trovärdig källa.
Dina egna åsikter
arbetet.
Dina egna åsikter
stor del i arbetet.
Det är svårt att
BAKOMLIGGANDE
ORSAKER TILL
MILJÖPROBLEMET
de bakomliggande
de bakomliggande
de bakomliggande
ORSAKER,
KONSEKVENSER
OCH ÅTGÄRDER
diskussionen lyfter
argument.
diskussionen lyfter
argument.
och orsaker inom
diskussionen lyfter
du fram enkla och
SLUTSATS
relevant och logisk
relevant och logisk
argument.
KÄLLOR
ARGUMENTATION
Inlämning av skriftlig
rapport
Inlämning
Lärarbedömning med hjälp av
Vad kan utvecklas/
förbättras i den
skriftliga rapporten?
symboler (och ev. checklista)
5
1. Inledning
simetur? Quiatest eostemp orrum, sit dolorio. Ficius, sitis eum ium
sum audissi taturi iur, voluptio. Ugit ut labo. Ut inum, si il is eumquam
dolupta qui ommolup tatendel id quatem dunt remporum volupti
orepudam, cuptiorro ommoloreic to occupta qui, comnisi tatesequia
idissitia plitatia quo que parum ium facepudi none euur sim rerciendi
dolores cipist, eos voluptatur ressuntio quassit iumquis itibea nusa
praectotati sequam, nonsedit voluptiis ut omnihit est eos sent, sum
faceri omnimagnia dolorumquis quibus, sit exceperianda sunt excea
ne landeli genduci iur?
Checklista
‫܆‬
‫܆‬
‫܆‬
‫܆‬
‫܆‬
‫܆‬
B
Omarbetning
‫܆‬
7
6
2
4
5
6
7
9
8
9
4
Checklista
3
8
7
5
3
Quiatest eostemp orrum, sit
2
dolorio. Ficius, sitis eum ium
1
sum audissi taturi iur, voluptio. Ugit ut labo. Ut inum,
si il is eumquam dolupta qui
- action 1
- action 2
- action 3
ommolup
tatendel id quatem
dunt remporum volupti orepudam, cuptiorro ommoloreic to occupta quatur arum fuga. Tium iduntios
eicidello dolupta eos que volut mi, comnisi tatesequia idissitia plitatia quo
que parum ium facepuuntio quassit iumquis itibea nusa praectotati sequam,
nonsedit voluptiis ut omnihit est eos sent, sum faceri omnimagnia dolorumquis quibus, sit exceperianda sunt excea ne landeli genduci iur?
K
Omarbetning och utveckling utifrån
8
3
1
9
1.1 Bakgrund
Dus nulpa sandant ratem.
Nem cones as quos volesec
‫܆‬
‫܆‬
‫܆‬
‫܆‬
‫܆‬
‫܆‬
‫܆‬
‫܆‬
‫܆‬
‫܆‬
‫܆‬
‫܆‬
‫܆‬
10
simetur? Quiatestudam, cuptiorro ommoloreic to occupta quatur arum fuga.
Tium iduntios eicidello dolupta eos que volut mi, comnisi tatesequia idissitia
plitatia quo que parum ium facepudi none eum nis autem si sapedit atecatur
sim rerciendr ressuntio quassit iumquis itibea nusa praectotati sequam, nonsedit voluptiis ut omnihit est eos sent, sum faceri omnimagnia dolorumquis
quibus, sit exceperianda sunt excea ne landeli genduci iur?
A
bedömningen med hjälp av symboler
10
9
Förslag 4
om vald inriktning.
I slutet av projektet (se planeringsförslag) genomförs en muntlig presentation med utgångspunkt i det skriftliga arbetet, där en tvärgrupp (opponent) ger respons med hjälp
av tillhörande bedömningsverktyg (som läraren har valt ut). Utifrån responsen utvecklar grupperna rapporten innan de lämnar in den till läraren för slutbedömning.
Lektionsaktiviteter
5
Rubric
KOMMUNIKATION
KOMMENTARER
RÖD TRÅD
Arbetet har en klar
och resonemang.
Arbetet har en röd
beskrivningar och
resonemang.
delar är otydliga.
ÖVERSKRIFT
SPRÅK
Språket i arbetet
sammanhang.
oftast korrekt och
delvis korrekt och
Du hänvisar till
källor.
Du hänvisar till
någon relevant och
trovärdig källa.
Det är svårt att
KÄLLOR
ARGUMENTATION
Dina egna åsikter
arbetet.
Dina egna åsikter
stor del i arbetet.
BAKOMLIGGANDE
ORSAKER TILL
MILJÖPROBLEMET
de bakomliggande
de bakomliggande
de bakomliggande
ORSAKER,
KONSEKVENSER
OCH ÅTGÄRDER
diskussionen lyfter
argument.
diskussionen lyfter
argument.
och orsaker inom
diskussionen lyfter
du fram enkla och
SLUTSATS
relevant och logisk
relevant och logisk
argument.
Vad kan utvecklas/
förbättras?
Inlämning
Muntlig presentation
Grupperna presenterar sina respektive inriktningar i tvärgrupper (utifrån det skriftliga arbetet).
Själv- eller kamratbedömning med hjälp av
bedömningsverktyg
Omarbetning
Responsdokument
Omarbetning och utveckling av
Arbetet har en klar
och resonemang.
Arbetet har en röd
beskrivningar och
resonemang.
delar är otydliga.
ÖVERSKRIFT
SPRÅK
Språket i arbetet
sammanhang.
oftast korrekt och
delvis korrekt och
Du hänvisar till
källor.
Du hänvisar till
någon relevant och
trovärdig källa.
ARGUMENTATION
Dina egna åsikter
arbetet.
Dina egna åsikter
stor del i arbetet.
Det är svårt att
BAKOMLIGGANDE
ORSAKER TILL
MILJÖPROBLEMET
de bakomliggande
de bakomliggande
de bakomliggande
ORSAKER,
KONSEKVENSER
OCH ÅTGÄRDER
diskussionen lyfter
argument.
diskussionen lyfter
argument.
och orsaker inom
diskussionen lyfter
du fram enkla och
SLUTSATS
relevant och logisk
relevant och logisk
argument.
själv- eller kamratbedömning
5
KOMMENTARER
RÖD TRÅD
KÄLLOR
det skriftliga arbetet utifrån
5
Rubric
KOMMUNIKATION
Checklista
‫܆‬
‫܆‬
‫܆‬
‫܆‬
‫܆‬
‫܆‬
‫܆‬
‫܆‬
‫܆‬
‫܆‬
11
9
Förslag 5
Varje grupp väljer eller tilldelas inriktning på projektet. Grupperna skriver en rapport,
och/eller gör en muntlig presentation, om vald inriktning. Rapporten och/eller presentationen bedöms av läraren.
Eleverna gör en självbedömning efter avklarad och bedömd uppgift, i syfte att peka
ut områden för utveckling till nästa, liknande arbete. Upplägget är lämpligt om man
planerar att genomföra ett projekt i något av de andra, kommande delområdena.
Lektionsaktiviteter
Inlämning eller
presentation
5
Rubric
KOMMUNIKATION
Responsdokument
KOMMENTARER
RÖD TRÅD
Arbetet har en klar
och resonemang.
Arbetet har en röd
beskrivningar och
resonemang.
delar är otydliga.
ÖVERSKRIFT
SPRÅK
Språket i arbetet
sammanhang.
oftast korrekt och
delvis korrekt och
Du hänvisar till
källor.
Du hänvisar till
någon relevant och
trovärdig källa.
Det är svårt att
KÄLLOR
ARGUMENTATION
Responsdokument
Självbedömning
Dina egna åsikter
arbetet.
Dina egna åsikter
stor del i arbetet.
BAKOMLIGGANDE
ORSAKER TILL
MILJÖPROBLEMET
de bakomliggande
de bakomliggande
de bakomliggande
ORSAKER,
KONSEKVENSER
OCH ÅTGÄRDER
diskussionen lyfter
argument.
diskussionen lyfter
argument.
och orsaker inom
diskussionen lyfter
du fram enkla och
SLUTSATS
relevant och logisk
relevant och logisk
argument.
Gruppen pekar med hjälp av respons-
dokument ut områden för utveckling
till nästa liknande uppgift.
12
9
Förslag 6
Varje grupp väljer eller tilldelas inriktning på projektet. Grupperna skriver en rapport,
och/eller en muntlig presentation, om vald inriktning. Rapporten och/eller presentationen bedöms av läraren.
Grupperna gör en självbedömning efter avklarad uppgift, där de bedömer sina egna
arbeten utifrån uppsatta kriterier.
Lektionsaktiviteter
Inlämning eller
presentation
KOMMUNIKATION
5
Rubric
5
Rubric
KOMMUNIKATION
KOMMENTARER
RÖD TRÅD
Arbetet har en klar
och resonemang.
Arbetet har en röd
beskrivningar och
resonemang.
delar är otydliga.
ÖVERSKRIFT
SPRÅK
Språket i arbetet
sammanhang.
oftast korrekt och
delvis korrekt och
Du hänvisar till
källor.
Du hänvisar till
någon relevant och
trovärdig källa.
Det är svårt att
KOMMENTARER
RÖD TRÅD
Arbetet har en klar
och resonemang.
Arbetet har en röd
beskrivningar och
resonemang.
delar är otydliga.
ÖVERSKRIFT
SPRÅK
Språket i arbetet
sammanhang.
oftast korrekt och
delvis korrekt och
KÄLLOR
Du hänvisar till
källor.
Du hänvisar till
någon relevant och
trovärdig källa.
Dina egna åsikter
arbetet.
Dina egna åsikter
stor del i arbetet.
BAKOMLIGGANDE
ORSAKER TILL
MILJÖPROBLEMET
de bakomliggande
de bakomliggande
de bakomliggande
ORSAKER,
KONSEKVENSER
OCH ÅTGÄRDER
diskussionen lyfter
argument.
diskussionen lyfter
argument.
och orsaker inom
diskussionen lyfter
du fram enkla och
SLUTSATS
relevant och logisk
relevant och logisk
argument.
KÄLLOR
ARGUMENTATION
ARGUMENTATION
Dina egna åsikter
arbetet.
Dina egna åsikter
stor del i arbetet.
Det är svårt att
BAKOMLIGGANDE
ORSAKER TILL
MILJÖPROBLEMET
de bakomliggande
de bakomliggande
de bakomliggande
ORSAKER,
KONSEKVENSER
OCH ÅTGÄRDER
diskussionen lyfter
argument.
diskussionen lyfter
argument.
och orsaker inom
diskussionen lyfter
du fram enkla och
SLUTSATS
relevant och logisk
relevant och logisk
argument.
Självbedömning
Eleverna bedömer sin rapport eller
presentation med hjälp av rubric
eller betygsmatris.
Efter självbedömningen jämför gruppen
denna med lärarens bedömning (som
gruppen inte har fått se innan de
gjort sin självbedömning).
13
9
Checklista för Projekt: Miljö och ekologi, MP I
Muntlig presentation I
Presentationen har en kort och koncis inledning där arbetets inriktning
presenteras.
Frågeställningen är relevant för ämnet.
Frågeställningen är fokuserad (den är inte för vid eller för smal).
Frågeställningen är intressant (den går inte att besvara med ett ja, ett nej eller
en siffra).
Presentationen har en tydlig disposition som gör att det är lätt att följa
beskrivningar och argument.
Presentationen innehåller bilder som gör den lättare att förstå.
Alla i gruppen är aktiva i presentationen (innehållet är jämt fördelat i
gruppen).
Gruppen redogör för hur man utformade den egna undersökningen/
laborationen.
Gruppen presenterar på ett illustrativt sätt resultaten från den egna
undersökningen/laborationen.
Gruppen diskuterar och drar slutsatser av den egna undersökningen/
laborationen.
Gruppen redogör för orsakerna till problemen som är förknippade med vald
inriktning.
Gruppen diskuterar orsaker till och konsekvenser av problemen som är
förknippade med vald inriktning.
Gruppen beskriver och diskuterar olika handlingsalternativ för att komma
till rätta med problemen.
Motiveringar till de egna argumenten och resonemangen presenteras (dvs.
en beskrivning av varför man har en viss åsikt eller hur man kom fram till
argument eller resonemang).
Frågeställningen besvaras i presentationen.
Presentationen hänvisar till källor.
Språket och innehållet i presentationen är anpassade efter åhörarna.
Blå – Checklista för ett projekt med en egen undersökning
Orange – Checklista för ett projekt som genomförs utifrån en frågeställning
14
9
Rubric Projekt MI Miljö, ekologi och hållbar utveckling
Röd tråd och
disposition
Presentationen har en klar
och tydlig röd tråd som gör
det lätt att förstå beskrivningar och resonemang.
Presentationen har en röd
tråd som gör det lätt att
förstå beskrivningar och
resonemang.
Presentationsteknik
Gruppen talar fritt utan, eller
med hjälp av, stödord.
Gruppen talar till stor del fritt Gruppen talar till liten del
med hjälp av stödord.
fritt och vänder sig mer till
stödorden än till åhörarna.
Mottagaranpassning
Innehållet är varierat och
mottagaranpassat (exempelvis genom att för inriktningen specifika begrepp
förklaras).
Innehållet är till stor del varierat och mottagaranpassat.
Innehållet är till viss del varierat och mottagaranpassat.
Presentationen hänvisar till
några relevanta och trovärdiga källor.
någon relevant och trovärdig
källa.
Källor
En antydan till röd tråd finns
i presentationen. Innehållet
går att följa och förstå.
Kommentarer
Fördelning av
innehåll inom
gruppen
Alla i gruppen kan området,
och fördelningen av innehållet i presentationen är jämn.
Alla i gruppen kan området,
men fördelningen av innehållet i presentationen är
ojämn.
Vissa i gruppen kan området.
Fördelningen av innehållet i
presentationen är ojämn.
Bilder
Bilderna är relevanta för vald
inriktning och gör det lättare
för åhöraren att förstå.
Bilderna är till stor del relevanta för inriktningen och
gör det lättare för åhöraren
att förstå.
Bilderna är till viss del relevanta för inriktningen.
Bilderna är tydligt kopplade
till beskrivningarna i presentationen.
Bilderna är till stor del kopplade till beskrivningarna i
presentationen.
Bilderna är till viss del kopplade till beskrivningarna i
presentationen.
Inledning
Inledningen är kort och väcker åhörarnas intresse. Den
ger en tydlig bild av arbetets
inriktning.
Inledningen ger till stor del
en tydlig bild av arbetets
inriktning.
Inledningen ger inte en tydlig
bild av arbetets inriktning,
men den går att förstå.
Kommentarer
Frågeställning
Frågeställningen är relevant
för ämnet.
Frågeställningen är till stor
del relevant för ämnet.
Frågeställningen är till viss
del relevant för ämnet
Kommentarer
Frågeställningen är intressant, fokuserad och lämplig
för arbetet.
Frågeställningen är intressant och till stor del fokuserad.
Frågeställningen är intressant men svår att besvara, då
den är för vid eller för smal.
Resultatdelen ger en tydlig
bild av resultaten från undersökningen. Resultaten presenteras i logisk följd.
Resultatdelen ger till stor del
en tydlig bild av resultaten
från undersökningen.
Resultatdelen ger inte en
tydlig bild av resultaten från
undersökningen, men den
går att tyda och förstå.
Resultatdelen är lätt att följa
och förstå, då tillhörande
förklaringar och beskrivningar finns med.
Resultatdelen går till stor del
att följa och förstå, då tillhörande förklaringar och beskrivningar oftast finns med.
Resultaten presenteras, men
tillhörande förklaringar och
beskrivningar saknas, alt.
behöver förtydligas.
Gruppen beskriver på ett
tydligt och korrekt sätt orsakerna till miljöproblemet.
Gruppen beskriver till stor
del orsakerna till miljöproblemet på ett korrekt sätt.
Gruppen beskriver till viss del Kommentarer
orsakerna till miljöproblemet
på ett korrekt sätt.
Resultat av
egen undersökning
Bakgrund
Kommentarer
15
9
Diskussion
Gruppen beskriver och diskuterar med säkerhet olika
ställningstaganden och handlingsalternativ gällande vald
inriktning. Gruppen presenterar välgrundade och nyanserade argument.
Gruppen beskriver och diskuterar med viss säkerhet olika
inriktning. Gruppen presenterar välgrundade argument.
Gruppen redogör för och diskuterar i korthet något/några
ställningstaganden och/eller
handlingsalternativ gällande
vald inriktning. Gruppen presenterar enkla argument.
Egen undersökning
Gruppen kopplar tydligt samman resultat och slutsatser
från den egna undersökningen med övrig diskussion.
Gruppen kopplar till stor del
samman resultat och slutsatser från den egna undersökningen med övrig diskussion.
Gruppen kopplar till viss del
Svar på frågeställning
Frågeställningen är besvarad.
del besvarad.
del besvarad.
Kommentarer
Kommentarer
Övriga kommentarer
Blå – Rubric för ett projekt med en egen undersökning
Orange – Rubric för ett projekt som genomförs utifrån en frågeställning
16
9
Checklista för Projekt: Miljö, ekologi och hållbar
utveckling, MP II
Muntlig presentation II
Innehållet presenteras på ett varierat, kreativt och tydligt sätt.
Frågeställningen är intressant (den går inte att besvara med ett ja, ett nej
eller en siffra).
laborationen.
laborationen.
Gruppen redogör för orsakerna till problemen som är förknippade med
vald inriktning.
tillrätta med problemen.
Frågeställningen besvaras i presentationen.
Presentationen hänvisar till källor.
Språket och innehållet i presentationen är anpassade efter åhörarna.
17
9
Rubric Projekt MII Miljö, ekologi och hållbar utveckling
Presentation
Presentationen är varierad och
mottagaranpassad, och innehållet redovisas på ett kreativt
och tydligt sätt.
Presentationen är till stor del
varierad och mottagaranpassad, och innehållet redovisas
på tydligt sätt.
Presentationen är till viss del
varierad och mottagaranpassad. Innehållet i presentationen går att förstå även om
vissa delar är otydliga.
några relevanta och trovärdiga
källor.
någon relevant och trovärdig
källa.
för ämnet.
Frågeställningen är till stor del
relevant för ämnet.
Frågeställningen är till viss del
Frågeställningen är intressant,
fokuserad och lämplig för arbetet.
Frågeställningen är intressant
och till stor del fokuserad.
men svår att besvara, då den
är för vid eller för smal.
Resultatdelen ger en tydlig bild
av resultaten från undersökningen. Resultaten presenteras
i logisk följd.
Resultatdelen ger inte en tydlig Kommentarer
en tydlig bild av resultaten från bild av resultaten från underundersökningen.
sökningen, men den går att
tyda och förstå.
och förstå, då tillhörande förklaringar och beskrivningar
finns med.
Resultatdelen går till stor del
att följa och förstå, då tillhörande förklaringar och beskrivningar oftast finns med.
beskrivningar saknas, alt. behöver förtydligas.
Bakgrund
Gruppen beskriver på ett tydligt och korrekt sätt orsakerna
till miljöproblemet.
Gruppen beskriver till stor del
Gruppen beskriver till viss del
Kommentarer
Diskussion
ställningstaganden och handlingsalternativ gällande vald inriktning. Gruppen presenterar
välgrundade och nyanserade
argument.
inriktning. Gruppen presenterar välgrundade argument.
Kommentarer
Egen undersökning
Gruppen kopplar tydligt samman resultat och slutsatser
från den egna undersökningen
med övrig diskussion.
Svar på frågeställning
besvarad.
besvarad.
Källor
Frågeställning
Resultat av
egen undersökning
Kommentarer
Kommentarer
Kommentarer
Övriga kommentarer
18
9
utveckling, SA I
Skriftligt arbete I
Arbetet har en kort och koncis inledning där arbetets inriktning presenteras.
Frågeställningen är intressant (den går inte att besvara med ett ja, ett nej eller
en siffra).
Arbetet har en tydlig disposition som gör att det är lätt att följa beskrivningar
och argument.
Arbetet är indelat i relevanta rubriker.
Arbetet innehåller bilder som gör det lättare att förstå.
laborationen.
laborationen.
inriktning.
Frågeställningen besvaras i arbetet.
Arbetet hänvisar till källor i texten.
Källan till presenterad fakta eller statistik finns alltid angiven.
Meningsbyggnad och stavning i texten är korrekt.
19
9
Rubric Projekt SI Miljö, ekologi och hållbar utveckling
Röd tråd
Arbetet har en klar och tydlig
röd tråd vilket gör det lätt att
följa beskrivningar och resonemang.
Arbetet har en röd tråd som
till stor del gör det lätt att följa
beskrivningar och resonemang.
Innehållet går att förstå även
om vissa delar är otydliga.
Disposition
Arbetet har en innehållsförteckning och är indelat i stycken och
relevanta rubriker.
Arbetet har en innehållsförteckning och är till stor del indelat i
stycken och relevanta rubriker.
Arbetet saknar innehållsförteckning och är till viss del
indelat i stycken och rubriker.
Språk
Formuleringar och stavning är
korrekta. Språket är anpassat till korrekta. Språket är till stor del
sammanhanget.
anpassat till sammanhanget.
Källor
Arbetet hänvisar till några relevanta och trovärdiga källor.
Arbetet hänvisar till någon
relevant och trovärdig källa.
Bilderna är relevanta för vald
inriktning och gör det lättare för
läsaren att förstå.
Bilderna är till stor del relevanta
för vald inriktning och gör det
lättare för läsaren att förstå.
Bilderna är till viss del relevanta för inriktningen.
Bilderna är tydligt kopplade till
beskrivningarna i texten.
Bilderna är till stor del kopplade
till beskrivningarna i texten.
Bilderna är inte tydligt kopplade till beskrivningarna i
texten.
Inledning
Inledningen är kort och väcker
läsarens intresse. Den ger en
tydlig bild av arbetets inriktning.
Inledningen ger till stor del en
tydlig bild av arbetets inriktning.
Inledningen ger inte en tydlig
bild av arbetets inriktning,
men den går att förstå.
Kommentarer
Frågeställning
Frågeställningen är relevant för
ämnet.
Kommentarer
Frågeställningen är intressant,
fokuserad och lämplig för arbetet.
och till stor del fokuserad.
men svår att besvara, då den
är för vid eller för smal.
en tydlig bild av resultaten från
undersökningen.
tydlig bild av resultaten från
undersökningen, men den går
att tyda och förstå.
och förstå, då tillhörande förklaringar och beskrivningar finns
med.
Resultatdelen går till stor del att
följa och förstå, då tillhörande
förklaringar och beskrivningar
oftast finns med.
beskrivningar saknas, alt.
behöver förtydligas.
Gruppen beskriver på ett tydligt
och korrekt sätt orsakerna till
miljöproblemet.
Gruppen beskriver till stor del
orsakerna till miljöproblemet på
ett korrekt sätt.
Gruppen beskriver till viss del
Bilder
Resultat av Resultatdelen ger en tydlig bild
egen unav resultaten från undersökdersökning ningen. Resultaten presenteras i
logisk följd.
Bakgrund
Kommentarer
delvis korrekta. Språket är till
viss del anpassat till sammanhanget.
Kommentarer
Kommentarer
20
9
Diskussion
Gruppen beskriver och diskuterar med säkerhet olika ställningstaganden och handlingsalternativ gällande vald inriktning.
Gruppen presenterar välgrundade och nyanserade argument.
inriktning. Gruppen presenterar
välgrundade argument.
Egen undersökning
Gruppen kopplar tydligt samman
resultat och slutsatser från den
egna undersökningen med övrig
diskussion.
samman resultat och slutsatser
från den egna undersökningen
med övrig diskussion.
Svar på
frågeställning
besvarad.
besvarad.
Kommentarer
Kommentarer
Övriga kommentarer
21
9
utveckling, SA II
Skriftligt arbete II
Innehållet presenteras på ett tydligt och strukturerat sätt.
Frågeställningen är intressant (den går inte att besvara med ett ja, ett nej
eller en siffra).
laborationen.
laborationen.
inriktning.
Frågeställningen besvaras i arbetet.
Arbetet hänvisar till källor i texten.
Källan till presenterad fakta eller statistik finns alltid angiven.
Meningsbyggnad och stavning i texten är korrekt.
22
9
Rubric Projekt SII Miljö, ekologi och hållbar utveckling
Disposition
Innehållet redovisas på ett
tydligt sätt.
Innehållet redovisas till stor
del på ett tydligt sätt.
Innehållet går att förstå
även om vissa delar är
otydliga.
Arbetet hänvisar till några
relevanta och trovärdiga
källor.
Arbetet hänvisar till någon
relevant och trovärdig källa.
för ämnet.
Frågeställningen är intressant, fokuserad och
lämplig för arbetet.
Frågeställningen är intressant och till stor del
fokuserad.
Frågeställningen är intressant, men svår att besvara då den är för vid eller
för smal.
Resultatdelen ger en tydlig
bild av resultaten från undersökningen. Resultaten
presenteras i logisk följd.
Resultatdelen ger till stor
del en tydlig bild av resultat- tydlig bild av resultaten från
en från undersökningen.
undersökningen, men den
går att tyda och förstå.
Resultatdelen är lätt att
följa och förstå, då tillhörande förklaringar och
beskrivningar finns med.
Resultatdelen går till stor
del att följa och förstå, då
beskrivningar oftast finns
med.
Resultaten presenteras,
men tillhörande förklaringar
och beskrivningar saknas,
alt. behöver förtydligas.
Bakgrund
Gruppen beskriver på ett
tydligt och korrekt sätt orsakerna till miljöproblemet.
Gruppen beskriver till stor
Gruppen beskriver till viss
Kommentarer
Diskussion
ställningstaganden och
handlingsalternativ gällande vald inriktning. Gruppen
presenterar välgrundade
och nyanserade argument.
Gruppen beskriver och
diskuterar med viss säkerhet olika ställningstaganden
och handlingsalternativ
gällande vald inriktning.
Gruppen presenterar
välgrundade argument.
Gruppen redogör för och
diskuterar i korthet något/
några ställningstaganden
och/eller handlingsalternativ gällande vald inriktning.
Gruppen presenterar enkla
argument.
Kommentarer
Egen undersökning
Gruppen kopplar tydligt
samman resultat och
slutsatser från den egna
undersökningen med övrig
diskussion.
Gruppen kopplar till stor
del samman resultat och
diskussion.
Gruppen kopplar till viss
del samman resultat och
diskussion.
Svar på
frågeställning
del besvarad.
del besvarad.
Källor
Frågeställning
Resultat av
egen undersökning
Kommentarer
Kommentarer
Kommentarer
Kommentarer
Övriga kommentarer
23
9
Betygsmatris Projekt Miljö, ekologi och hållbar utveckling
Förmåga
Betyg A
Betyg C
Betyg E
1. Förmåga att diskutera
frågor med naturvetenskapligt innehåll som har
betydelse för individ och
samhälle.
Du kan utförligt och nyanserat diskutera frågor med
naturvetenskapligt innehåll
som har betydelse för individ
och samhälle.
Du kan utförligt diskutera frågor med naturvetenskapligt
innehåll som har betydelse
för individ och samhälle.
Du kan översiktligt diskutera
frågor med naturvetenskapligt innehåll som har betydelse för individ och samhälle.
2. Förmåga att ställa
frågor och ge förklaringar och argument (kopplad
till nr 1).
I diskussionen använder du
kunskaper om naturvetenskap
för att ställa utforskande frågor samt för att ge komplexa
förklaringar och argument.
för att ställa utforskande
frågor samt för att ge förklaringar och argument.
för att ställa enkla frågor
samt för att ge enkla förklaringar och argument.
3. Förmåga att diskutera
olika tänkbara ställningstaganden eller handlingsalternativ.
Du kan ge några exempel på
tänkbara ställningstaganden
eller handlingsalternativ samt
ge välgrundade och nyanserade argument för dessa.
ge välgrundade argument för
dessa.
ge enkla argument för dessa.
4. Förmåga att koppla
samman naturvetenskap
och hållbar utveckling.
Du kan ge några utförliga exempel på hur naturvetenskap
kan kopplas till hållbar utveckling. Utifrån exemplen drar du
slutsatser och föreslår några
handlingsalternativ samt ger
argument för dessa.
välgrundade slutsatser och
föreslår några handlingsalternativ samt ger välgrundade
argument för dessa.
enkla slutsatser och föreslår
några handlingsalternativ
samt ger enkla argument för
dessa.
7. Förmåga att föreslå
utföra, och redogöra för
naturvetenskapliga undersökningar.
Du föreslår och utför en enkel
naturvetenskaplig undersökning och redogör utförligt
och nyanserat för den.
naturvetenskaplig undersökning och redogör utförligt
för den.
naturvetenskaplig undersökning och redogör översiktligt
för den.
Du kan översiktligt beskriva
hur naturvetenskap organiseras och kan användas för
kritisk granskning.
kritisk granskning.
kritisk granskning.
Du kan ge enkla exempel på
hur teorier kan prövas genom
kritisk granskning, samt diskuterar utförligt och nyanserat utifrån några exempel på
vilket sätt naturvetenskapliga
teorier har haft betydelse för
samhällets framväxt.
kritisk granskning, samt diskuterar utförligt utifrån några
exempel på vilket sätt naturvetenskapliga teorier har
haft betydelse för samhällets
framväxt.
kritisk granskning, samt diskuterar översiktligt utifrån
något exempel på vilket sätt
naturvetenskapliga teorier
har haft betydelse för samhällets framväxt.
(kopplad till nr 1)
(om gruppen genomför
en praktisk undersökning
eller laboration)
8. Förmåga att värdera
och kritiskt granska naturvetenskapliga teorier.
Blå – Betygsmatris för ett projekt med en egen undersökning/laboration
24
NATURKUNSKAP 1a1
Lektionsaktivitet –
Frågeställningar
9
Beskrivning
En viktig del av ett utredande arbete (exempelvis i ett projekt) är att formulera en
relevant, intressant och fokuserad frågeställning som ska besvaras i arbetet. Den här
lektionsaktiviteten är en övning som är kopplad till uppstarten av läraktiviteten projekt
(i något delområde). Lektionsaktiviteten är utformad för att utgöra ett, eller en del av
ett lektionspass, men tiden för uppgiften bör varieras utifrån valt upplägg och elevernas
förkunskaper. Syftet är att eleverna ska lära sig hur man formulerar och värderar en
frågeställning. Lektionsaktiviteten kan också genomföras vid andra tillfällen i kursen.
I lektionsaktiviteten ska eleverna värdera flera exempel på formulerade frågeställningar utifrån fyra aspekter:
1. Är frågeställningen relevant för ämnet?
Frågeställningen ska vara starkt kopplad till det område (ämne) som arbetet ska hålla sig inom.
2. Är frågeställningen intressant?
En för eleven intressant frågeställningen har givetvis betydelse för arbetet. Vad som
menas med intressant när man tittar på frågeställningar avgörs av om frågeställningen
ger utrymme för vidare beskrivningar och resonemang. Om man kan svara ja, nej eller
med en specifik siffra så är frågeställningen inte intressant och bör därför formuleras
om.
3. Är frågeställningen fokuserad?
En frågeställning måste alltid vara avgränsad, men får inte heller bli för smal. Om
frågeställningen är för vid eller för smal samt om besvarandet av frågeställningen beror
av för många eller för få parametrar, så är den ofokuserad. Är frågeställningen för smal
blir möjligheten att finna relevant information begränsad, och är den för vid kan tillgången på relevant information bli obegränsad och därför omöjlig att hantera.
4. Är frågeställningen lämplig?
Om frågeställningen är lämplig syftar i detta material på om
I. frågeställningen är relevant för ämnet, intressant och fokuserad enligt kriterierna
ovan,
II. frågeställningen är möjlig att besvara inom tidsramen för arbetet.
Om det krävs mer tid för att besvara frågeställningen än vad som är avsatt för arbetet, så är den inte lämplig. Undervisande lärare bör vara den som värderar punkt II,
eftersom eleverna sannolikt har svårt att göra det själva.
LEKTIONSAKTIVITET
1
När frågeställningen är lämplig så är förutsättningarna goda för eleverna att göra ett
bra och fokuserat arbete.
För att avgränsa ett arbete kan man också formulera en huvudfrågeställning genom
att formulera tillhörande underfrågeställningar. Underfrågeställningar beskrivs inte i det
här materialet.
I rubrics för läraktiviteten projekt finns formulerade kriterier för frågeställningar
enligt:
Frågeställning
Frågeställningen är
till stor del relevant
för ämnet.
Frågeställningen är till Kommentarer
viss del relevant för
ämnet.
intressant, fokuserad
och lämplig för arbetet.
intressant och till
stor del fokuserad.
intressant men svår
att besvara, då den är
för vid eller för smal.
9
I checklistorna för läraktiviteten projekt finns tre punkter som hänvisar till frågeställningen enligt:
Frågeställningen är intressant (den går inte att besvara med ett ja, ett nej eller en
siffra).
Genomförande
Efter en genomgång av de olika aspekterna och kriterierna för vad som kännetecknar
en bra frågeställning är tanken att eleverna som första steg själva ska värdera ett antal
formulerade frågeställningar (se nedan). I nästa steg ska eleverna själva formulera en
frågeställning för det aktuella arbetet (exempelvis för ett projekt). I ett eventuellt tredje
steg kan man låta eleverna bedöma varandras frågeställningar utifrån uppsatta kriterier.
Nedan följer 12 exempel på frågeställningar, formulerade för olika ämnen. Elevernas
uppgift är att bedöma och värdera de formulerade frågeställningarna utifrån följande:
1. Är frågeställningen relevant för ämnet?
2. Är frågeställningen intressant? Kan man besvara den med ett ja, ett nej eller med
en siffra? Ger frågeställningen utrymme för beskrivningar och resonemang?
3. Är frågeställningen fokuserad? Är den för vid eller för smal?
4. Är frågeställningen lämplig? Är den relevant för ämnet, intressant och fokuserad?
5. (Tidsramen är inte tänkt att diskuteras eller värderas i lektionsaktiviteten.)
LEKTIONSAKTIVITET
2
9
Exempel på Frågeställningar
1. ÄMNE Jämställdhet
Vilka uppfattningar har ungdomar om jämställdhet?
Svar:
1. Frågeställningen är relevant för ämnet.
2. Frågeställningen är intressant, då den ger utrymme för beskrivningar och resonemang.
3. Frågeställningen är för vid och därför inte fokuserad. Vad menas med ungdomar?
Någon speciell grupp av ungdomar? Något speciell aspekt på jämställdhet? Frågeställningen måste avgränsas.
4. Frågeställningen är inte lämplig innan den har avgränsats; den måste formuleras om.
2. ÄMNE Kroppen och dess funktioner
Hur stor är risken att man får lungcancer om man röker ett paket cigaretter
om dagen i 20 år?
Svar:
2. Frågeställningen är inte intressant då den kan besvaras med en procentuell andel.
3. –
4. Frågeställningen är inte lämplig. Frågeställningen måste formuleras om.
Hur bryter kroppen ner alkohol?
Svar:
2. Frågeställningen är intressant, då den ger utrymme för beskrivningar och resonemang.
3. Frågeställningen är fokuserad. Den är avgränsad genom att man enbart studerar alkohol samt att den fokuserar på nedbrytningsprocessen och inga andra processer som
alkohol påverkar i kroppen.
4. Frågeställningen är lämplig.
4. ÄMNE Livsstil och psykologi
Hur påverkas människor av reklam?
Svar:
2. Frågeställningen är intressant då den ger utrymme för beskrivningar och resonemang.
3. Frågeställningen är inte fokuserad; den är för vid. Vilken typ av produkt eller tjänst
syftar frågeställningen på? Vad menas med människor i detta fall? Någon speciell
åldersgrupp/kön? Vilken typ av påverkan vill man undersöka? Att människor köper
produkten i högre grad p.g.a. reklam? Eller att reklamen påverkar människor att byta
kanal på TV:n i större utsträckning?
4. Frågeställningen är inte lämplig innan den har avgränsats; den måste formuleras om.
LEKTIONSAKTIVITET
3
9
Hur påverkas nervsystemet av nikotin?
Svar:
3. Frågeställningen är fokuserad. Den handlar om ett organ (hjärnan) och fokuserar på
en typ av drog (nikotin).
6. ÄMNE Ekonomi
Hur påverkas Sveriges ekonomi av krisen i EU?
Svar:
3. Frågeställningen är inte fokuserad; den är för vid. Sveriges ekonomi kan påverkas på
en mängd olika sätt.
4. Frågeställningen är inte lämplig innan den har avgränsats. Den måste formuleras om.
7. ÄMNE Skola
Hur påverkar dataspel elevers skolarbete?
Svar:
3. Frågeställningen är inte fokuserad; den är för vid. Vilket stadium eller vilken årskurs
är det man vill undersöka? Vilken aspekt av skolarbetet är det man vill undersöka? Frågeställningen måste avgränsas för att bli fokuserad.
4. Frågeställningen är inte lämplig innan den har avgränsats. Frågeställningen måste
formuleras om.
Hur påverkas njurarna av halsfluss?
Svar:
1. Frågeställningen är inte relevant för ämnet då halsfluss i första hand inte påverkar
njurarnas funktion (även om infektionen, om den inte hävs, kan orsaka polynefrit).
2. Frågeställningen är inte intressant då den inte är relevant för ämnet (och för smal).
3. Frågeställningen är inte fokuserad; den är för smal. Även om det finns en indirekt
påverkan på njurarna så är det inte möjligt att genomföra ett arbete utifrån frågeställningen. Vill man göra ett arbete om hur njurarna påverkas av någon sjukdom, bör man
välja en sjukdom som har direkt påverkan på njurarna.
4. Frågeställningen är inte lämplig; den måste formuleras om.
LEKTIONSAKTIVITET
4
9
9. ÄMNE Skola
Är koncentrationsförmåga kopplad till elevers skolresultat?
Svar:
2. Frågeställningen är inte intressant då den kan besvaras med ja eller nej.
3. –
10. ÄMNE Global uppvärmning
Hur påverkas klimatet av utsläppen av växthusgaser?
Svar:
2. Frågeställningen är intressant då frågeställningen ger utrymme för beskrivningar och
resonemang.
3. Frågeställningen är inte fokuserad. Frågeställningen är för vid. Klimatet påverkas av
många faktorer. Ingen vet exakt hur klimatet påverkas av utsläppen av växthusgaser,
mer än att det påverkar. Det finns många växthusgaser, som alla bidrar olika mycket till
växthuseffekten.
11. ÄMNE Miljö
Hur påverkas granskog av sur nederbörd?
Svar:
3. Frågeställningen är fokuserad. Den riktar in sig på ett trädslag och en typ av miljöpåverkan.
12. ÄMNE Avfallshantering
Hur stor del av aluminiumburkarna återvinns i Sverige?
Svar:
2. Frågeställningen är inte intressant då den kan besvaras med en procentuell andel.
3. –
4. Frågeställningen är inte lämplig. Den måste formuleras om.
LEKTIONSAKTIVITET
5

Smakprov

Transcription

Similar documents

klick här

Programplan Hotell o Turism 2015

Till VFU- handledare för 4-6 studenter i termin 6 , kurserna 114668

Exempel på uppgifter till delprov A

Uppgiftsinstruktion delprov B Från lertavlor till läsplattor

Efter studenten

Se vår broschyr som beskriver upplägg och innehåll

Mall för studieplanering Allmän kurs

Grätzelsolceller (kort)